18 januari 2024 Vecka Lösnummer 4,50 euro. Nummer 12. 3. Årgång 201. TORSDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi AIRISTON HELMI-HÄRVAN Vass vänsterskribent belönad Sidan 10 Vinterlov i Kasnäs 16–24.2.2024 Dubbelrum från 152€/natt. I priset ingår frukost samt fri tillgång till bad och gym. Det goda livet är lokalt Ladda ner ÅU-appen! RA BB E SA N D EL IN /S FV KIM LUND Ser ökad försvarsvilja Sidan 6 Nu ska ännu fler trasiga rör åtgärdas i konstverket på Åbo Energis skorsten. ÅBO Sidan 8 Kika in i neonrörsverkstan Folkhälsans sparkade vd placerade i estniskt bolag utan att informera sin arbetsgivare. FOLKHÄLSAN Sidan 5 Plötslig ägare av startup Systrarna Sonja Bäckman i Ekenäs och Linda Bäckman i Åbo tar Cajorna och Aurorakören till varandra. Sidan 14 Systrar kör ihop körer EKENÄS & ÅBO Pargasföretagare som vittnade i tingsrätten i går tog inte emot kontantbetalningar av varken Melnikov eller företaget. Nöjesresor och helikopterlandning på båtramp diskuterades också. Vittnen förnekar kontantbetalningar Sidan 3
ÅU NYHETER TORSDAG 18 JANUARI 2024 2 Ny skolpsykolog på Cygnaeus skola: ”Vi är glada över att han är hos oss” Cygnaeus skola i Åbo har fått en ny skolpsykolog. Han heter William Forsén har jobbat på skolan sedan årsskiftet. Skolans rektor Nicke Wulff berättar att Forsén arbetar på skolan fem dagar i veckan. Varha skötte anställningen. – Han är en behörig psykolog, och vi är glada över att han är hos oss. ÅU har tidigare rapporterat att det länge varit utmanande att rekrytera skolpsykologer till skolan. – Vad jag har förstått har det funnits en del utmaningar, men eftersom Varha stod för rekryteringen kan vi till exempel inte veta hur många som sökte tjänsten. TIDIGARE HAR skolan anlitat skolpsykologtjänster av Folkhälsan. – Stort tack till Folkhälsan som kortade kön så att William kan börja från tomt bord. Wulff hoppas att Forsén trivs och stannar länge kvar på skolan. – För vår del gör vi vad vi kan. Hoppas också Varha tar hand om sin personal. WILLIAM FORSÉN är ursprungligen från Esbo, men flyttade till Åbo 2018 i samband med studierna. – Jag har trivts mycket bra här och är därför väldigt nöjd över att få stanna och jobba i Åbo. Forsén är nyutexaminerad. Tjänsten i Cygnaeus skola är hans första jobb som psykolog. – Jag ser verkligen fram emot att tillämpa den kunskap och erfarenhet jag har fått under min studietid på det praktiska arbetet som skolpsykolog. – Mina förväntningar gällande tjänsten är att få möjligheten att stödja och främja elevernas psykiska hälsa samt bidra till en positiv och inkluderande inlärningsmiljö. Oliver Heikkinen oliver.heikkinen@aumedia.fi » » Det har länge varit utmanande för skolan att få en egen skolpsykolog. NY I HUSET. William Forsén jobbar fem dagar i veckan som skolpsykolog på Cygnaeus skola. OLIVER HEIKKINEN ÄNTLIGEN. Cygnaeus skolas rektor Nicke Wulff är nöjd över att skolan nu har en egen skolpsykolog. ARKIV/DAN LOLAX CYGNAEUS SKOLA I ÅBO. Har nu fått en ny skolpsykolog. ARKIV/ANJA KUUSISTO ÅBO AKADEMI. DI Jonatan Wiiks doktorsavhandling i datateknik framläggs till offentlig granskning vid fakulteten för naturvetenskaper och teknik. Avhandlingen heter ”ContractBased Design of Dataflow Programs”, alltså så kallad kontraktbaserad design av dataflödesprogram. Disputationen är fredagen den 19 januari kl. 13 i Auditorium XXII, Agora, Vattenborgsvägen 3, Åbo. Den kan också följas via videolänk. Opponent är professor Klaus Schneider, RheinlandPfälzische Technische Universität Kaiserslautern-Landau, Tyskland och kustos är docent Marina Waldén, Åbo Akademi. Disputationer om dataflödesprogram och bioaktivt glas FM Minna Siekkinens doktorsavhandling i oorganisk kemi framläggs till offentlig granskning vid Fakulteten för naturvetenskaper och teknik. Avhandlingen heter ”The impact of dissolution products and solution pH on in vitro behaviour of the bioactive glasses 45S5 and S53P4”. Den behandlar upplösning av bioaktivt glas i miljöer som imiterar människokroppen. Disputationen är rum fredagen den 19 januari kl.13 i auditorium Argentum, Aurum, Henriksgatan 2, Åbo samt via videolänk. Opponent är biträdande professor Dana Rohanová, University of Chemistry and Technology, Prag, Tjeckien och kustos är professor Leena Hupa, Åbo Akademi. PRESSBILD PRESSBILD NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI
ÅU AIRISTON HELMI-RÄTTEGÅNGEN NYHETER 3 TORSDAG 18 JANUARI 2024 Pargasvittnen: Inget betalades i kontanter av Airiston Helmi Airiston Helmi-rättegången i tingsrätten i Åbo fortsatte i går med vittnesmål av två estniska tidigare anställda och fyra vittnen från olika Pargasföretag. Företagen har konsulterat, byggt hus, anlagt bryggor och underhållit samt byggt om båtar för Airiston Helmis och den huvudmisstänkte Pavel Melnikovs räkning. DE TVÅ ESTNISKA byggarbetarna berättade om att de rekryterats åren 2011 respektive 2012 via halvbekanta landsmän som sedan tidigare jobbat för Airiston Helmi. Båda vittnade om att de under den första tiden de arbetade i Finland fick sin lön utbetald i kontanter, men senare till ett konto. Den andre byggarbetaren hade i och för sig jobbat för Airiston Helmi bara i några månaders tid under hösten 2012. På åklagarsidans fråga om alla skatteförpliktelser sköttes i samband med löneutbetalningarna konstaterade mannen som arbetat för företaget en längre tid att han antog att allt sköttes enligt alla konstens regler. – För mig var det viktigaste att lönen betalades ut i tid. DÅ ÅKLAGAREN OCH skattemyndighetens tjänsteman presenterade kalkylblad där det förekom olika stora eurosummor, oftast i storleksordningen 3 000–5 000 euro som enligt tabellen skulle ha betalats ut månadsvis i kontanter, nekade båda männen att de skulle ha tagit emot sådana. – Vi hade en timlön på 7–8 euro och rapporterade våra timmar oftast till ”gårdskarlen” som sedan skickade informationen vidare till den som skötte om utbetalningarna. Båda männen kände tre av de åtalade som figurerar i mindre roller i hela härvan, men någon av Melnikovs så kallade ”smart guys” kände ingendera till. MÄNNEN HADE hörts i samband med förundersökningen år 2018 och deras vittnesmål skiljde sig aningen från det de berättat för drygt fem år sedan. Bland annat vittnade männen om att det var en ”ung kvinna” som betalade deras lön i kontanter under den första tiden, medan de i förundersökningen nämnt en av de misstänkta som varit bosatta i Pargas en längre tid som lönekurir. – Jag kände inte kvinnan, så därför nämnde jag bara mannen i förundersökningen. Jag måste ha förstått frågan fel då. Det är svårt att minnas i detalj. Enligt tabellen som visades skulle mannen som jobbat längre för Airiston Helmi fått sammanlagt drygt 50 000 euro utbetalt i kontanter och den andra mannen omkring 17 000 i kontanter, men det nekade båda bestämt. DEN FÖRSTA av Pargasföretagarna som kallats som vittne hade via sitt dåvarande företag haft flera arbetsuppdrag för Airiston Helmi och Pavel Melnikov personligen. Det här var under åren 2008–2015 och handlade om den omtvistade lyxvillan i Airisto Sandviken, fyra byggnader samt strandbastur på Säckilot, en stuga på ön Nevamo strax intill samt den stora villan i Ybbersnäs som blev något av en symbol för den stora myndighetsinsatsen hösten 2018. Från Airiston Helmis sida var det alltid någon av Melnikovs ”smart guys” som skötte avtalsförhandlingarna, men enligt företagaren skulle besluten alltid välsignas av Melnikov. – Något av uppdragen kom också direkt av Melnikov. Vi fick senare frågan av ”adjutanterna” om extra arbeten och planeringen kunde betalas av andra företag än Airiston Helmi, vilket vi efter att ha konsulterat vår bokförare gick med på. Åklagaren presenterade i det här skedet material från förundersökningen, där fakturorna var utställda på företaget Fortune Bonds Holdings Ltd, ett av Melnikovs företag i Hong Kong. FÖRETAGAREN berättade att han nu som då diskuterat olika detaljer i de olika byggnaderna med Melnikov personligen och att han verkade väldigt detaljintresserad. – Han var väldigt noggrann med var bastun placerades och hur huvudsovrummet skulle se ut. Han ville ja öppna spisar, stora fönster och hade många synpunkter på vvs-lösningarna. Han funderade alltid på hur helheten skulle fungera bäst med tanke på honom som användare. MELNIKOVS FÖRSVARSADVOKAT Kai Kotiranta frågade om företagaren reagerade på något särskilt i byggena eller Melnikovs önskemål, till exempel som att objekten skulle byggas för militärt bruk. – Absolut inte något militärt i alla fall. Jag försökte säga till honom att byggnaderna inte precis följer finländsk standardmodell och att de kan bli svårsålda i framtiden. Men han planerade enligt eget huvud. – Byggandet verkade vara litet som en hobby för honom. Han tyckte om att kolla hur byggena framskridit och han hade helt klart pengar för sin hobby. Då åklagarsidan igen plockade fram en tabell med misstänkta svarta kontantbetalningar till Pargasföretagaren på knappa 540 000 euro under åren 2008–2015 nekade företagaren att han skulle ha tagit emot sådana utbetalningar. Att uppdragen var en bra affär för Pargasföretaget nekade han däremot inte. EN ANNAN företagare från Pargas som via sitt företag främst arbetat med Airiston Helmis båtar och med tekniska lösningar i byggnaderna vittnade i liknande drag om hur verksamheten sett ut under åren 2010–2015. Här har fakturor gått till Airiston Helmi, men också skatteparadisbolagen Goldwin Management och Long Sky Group, för arbeten utförda på Tingskär, Lilla Segellot, Hepokari och i Prostvik. Men enligt företagaren sköttes all betaltrafik mot faktura. Kontanter förekom inte. – Med Melnikov talade vi mycket om skärgården och han ville ha rekommendationer på olika lösningar och om de lämpade sig för skärgårdsförhållanden eller inte. Han var intresserad av turism och den unika skärgården, jag fick uppfattningen att han byggde de här ställena så att skulle kunna hämta kunder och vänner hit. DÅ FÖRSVARSMAKTENS tidigare båtar, som den andra företagarens bolag byggt om för nöjesbruk, kom till tals, berättade han att företaget plockade ut allt i båtarna och gjorde om hela inredningen. – Vi byggde hytter, kabyss och bekväma utrymmen i båtarna. Företagaren berättade också att deras uppdrag sakta började minska kring 2014–2015 då en ny person tagit över som ”smart guy”. EN AV FÖRETAGARENS anställda som också kallats som vittne berättade också om att han skickat rapporter om utförda uppdrag till Airiston Helmis e-postadress för att de skulle kvitteras för fakturering. Svaren skrevs av flera olika personer. – Då båtarna skulle byggas om ville Melnikov ha det bästa som pengar kunde köpa. Jag var en gång med då Melnikov landade med helikopter på rampen i fören, berättade han. Den anställda vittnade också om nöjesresor som han gjort tillsammans med sin chef samt Melnikov och hans följe. – Vi var två-tre gånger över till Stockholm och Visby via Mariehamn. Det var som semesterresor, Melnikov var väldigt intresserad av kyrkor och historia. ? ? Rättegången fortsätter på måndag och tisdag med de sista vittnesmålen medan onsdagen är reservdag. Slutpläderingarna flyttades fram med en dag till tisdagen den 30 och onsdagen den 31 januari. Mikael Heinrichs 050-306 2004 mikael.heinrichs@aumedia.fi » » Flera av vittnena i rättegången hade svårt att minnas alla detaljer från 10–15 år tillbaka i tiden. Men en helikopterlandning på båtens ramp glömmer man sällan. NU OCH DÅ. Rättegången mot Pavel Melnikov och Airiston Helmi samt sju övriga namngivna åtalade fortsatte utan Melnikovs närvaro. Till höger ÅU:s första nyhetssida efter tillslaget i september 2018. ARKIV/MIKAEL HEINRICHS
ÅU NYHETER TORSDAG 18 JANUARI 2024 4 Seriesnattare stal vedklabbar, bräder och paneler i Bauhaus En 49-årig man som i flera repriser stal varor från Bauhaus i Reso har dömts till 3 månaders ovillkorligt fängelse. I november 2020 stal han paneler värda 2 600 euro. Han hade först fört panelerna till trädgårdsavdelningen ute på gården. Efter att affären hade stängt, bröt han sig in på gården och åkte i väg med stöldgodset. TRE DAGAR SENARE använde han sig av samma metod då han stal bräder till en bastulav, ett bord till en gersåg, två lampor och en tavla. Varorna var värda drygt 1 800 euro. STÖLDERNA fortsatte i januari 2021. Inom loppet av drygt en vecka stal han vedklabbar för 526 euro och en lagerserie värd 149 euro. Två stöldförsök misslyckades eftersom väktarna hann stoppa honom. Det första stöldförsöket skedde den 27 augusti 2020, endast en dag efter att han av Päijänne-Tavastlands tingsrätt dömts till villkorligt fängelse för narkotikabrott. Han hade också andra anteckningar i sitt straffregister. HANS TIDIGARE brottslighet och nonchalans av lagen gör att straffet bör vara ovillkorligt, skriver tingsrätten i sin dom som omfattar två stölder, tre snatterier och två försök till stöld. 49-åringen ska betala Bauhaus 4 343 euro jämte dröjsmålsränta i ersättning för de stulna varorna. Till staten ska han betala drygt 800 euro för den ekonomiska vinning han gjorde tack vare stölderna. MANNEN HADE överklagat domen hos hovrätten som inte ser någon anledning att ändra den. Kim Lund 040-587 37 59/kim.lund@aumedia.fi » » Slog till i Reso. Stöldgodsets värde uppgår till tusentals euro. Mannens tidigare brottslighet gör att fängelsestraffet är ovillkorligt. Frivilliga byggde ny lokal för Jehovas vittnen i Åbo Jehovas vittnen har byggt en ny möteslokal på Dalsbruksgatan i Laustis i Åbo. Möteslokalen kallas för Rikets sal. Arbetet framskred snabbare än planerat och de första mötena hölls redan i december. Den officiella invigningen är lördagen den 20 januari. DEN NYA möteslokalen är energisnål och tillgänglig i enlighet med dagens byggbestämmelser. Speciell uppmärksamhet lades på AV-teknik. Med hjälp av den kan bildoch videomaterial användas på församlingens möten och det går även att delta i möten via videokonferens, säger församlingen i ett pressmeddelande. Salen är 284 kvadratmeter stor och har 162 sittplatser. MÖTESLOKALEN byggdes till stor del av volontärer. De enda färdiga element som användes var takstolarna, säger Mikko Lampi som ledde byggverksamheten. Själv kommer han från Etseri. – Det var en fin erfarenhet att vara med i byggprojektet och bekanta sig med nya vänner i Åbo. Förberedelserna inleddes på våren och i början av augusti inleddes arbetet med stommen. Lokalen byggdes till stor del av medlemmarna i Jehovas vittnens egen byggrupp. Man fick även hjälp av medlemmarna i de lokala församlingarna och av volontärer som reste till Åbo för att hjälpa till. Till exempel från Vasa kom en grupp som jobbar inom takbranschen. JEHOVAS vittnens församlingar har möten två gånger i veckan. På de här mötena, som är öppna för allmänheten, analyserar man vad Bibeln säger och hur man kan omsätta det i praktiken. Jehovas vittnen har ungefär 300 församlingar och nästan 200 egna Rikets salar i Finland. ÅU » » Byggare från Vasa hjälpte till att resa den nästan 300 kvadratmeter stora salen. RIKETS SAL. Jehovas vittnen nya möteslokal finns på Dalsbruksgatan i Laustis. JEHOVAS VITTNEN ÅBO AKADEMI. Åbo Akademis Studentkårs (ÅAS) fullmäktige har valt Sandra Österlund till vikarierande generalsekreterare. Österlund inleder sitt arbete den 1 februari och vikarierar Veera Gustafsson under Gustafssons föräldraledighet. Österlund som valdes till vikarierande generalsekreterare för ÅAS kommer från Jakobstad och har mångsidig arbetserfarenhet och bra kännedom om studentkårernas verksamhet. Österlund har utbildning inom kultur och evenemang, har studerat sociologi och har jobbat som serviceexpert på Studentkåren. Österlund är mycket tacksam för fullmäktiges förtroende för henne som vikarierande generalsekreterare samtidigt som hon känner sig inspirerad för att tillsammans med ÅAS styrelse och fullmäktige få skapa positiva och meningsfulla upplevelser för både de som jobbar på Studentkåren och för Studentkårens medlemmar. – Att få leda och bidra till organisationens framgångar blir en spännande utmaning och en värdefull erfarenhet. Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med engagerade förtroendevalda och fortsätta arbetet tillsammans med ÅAS kunniga personal, säger Österlund. Sandra Österlund vikarierande generalsekreterare för ÅAS LEDER ÅAS. Sandra Österlund tar över som vikarieriande generalsekreterare i februari. ÅAS BILDBANK/MARI FRELANDER
ÅU NYHETER 5 TORSDAG 18 JANUARI 2024 Öppet Mån-To 9-18 Fr 9-21, Lö 9–18 Kyrkoesplanaden 32, Pargas ? 044 799 5170 axel.eriksson@k-supermarket.fi må–lö 6–23 sö 8–23 Priserna gäller TO–SÖ 18–21.1 om ej annat nämns skärgårdens delikatessbutik 6 90 ST Tuulas VARM UGNSPOTATIS MED FYLLNING, RÄKAIOLIeller BROILER FYLLNING Tillverkade av Tuula! 9 95 KG FÄRSK HAVSLAX Norge Begr. 2 fiskar/hushåll FÄRSKA SIKLÖJOR väderreservation 6 99 KG FINLAND ETT PARTI ETT PARTI GRATIS FILERING Reimaris ÄGG-ANJOVIS SMÖRGÅSAR 3 99 ST Reimaris salladsbar kg 12 90 GURKA Finland 1 99 KG Wrede soloplacerade 250 000 e i estnisk startup Det har spekulerats friskt kring varför Folkhälsans vd Georg Henrik Wrede i fredags avgick från sin post. Nu visar det sig att han tecknat aktier för 250 000 euro i ett icke-listat, nygrundat estniskt bolag vid namn United Pre IPO Capital AS. Detta strider mot Folkhälsans interna principer för placering och han hade inte informerat styrelsen trots avrådan från ekonomiavdelningen, skriver Folkhälsan i ett pressmeddelande. FOLKHÄLSANS ekonomidirektör avrådde Wrede från att göra placeringen, men Wrede valde att framskrida utan vidare förankring i organisationen eller i Folkhälsans förtroendemannaledning. Vd borde också enligt Folkhälsans instruktion ha rapporterat om placeringen till Samfundet Folkhälsans styrelse, men så skedde inte. Wrede har också i början av 2024 fattat beslut om ytterligare en investering i bolaget. Den har inte genomförts och förvaltningsnämnden har omkullkastat beslutet. Det var i samband med detta vd-beslut som Folkhälsans förtroendemannaorganisation fick kännedom om placeringen. SOM EN FÖLJD av det skedda är Folkhälsan nu majoritetsägare i United Pre IPO Capital. Minoritetsägare är ett företag i Estland. Folkhälsan utreder som bäst tillsammans med juridisk och ekonomisk expertis alternativ då det gäller ägandet i bolaget. United Pre IPO Capital har enligt uppgift som målsättning att utveckla en hälsoapplikation. Folkhälsan kan inte uttala sig om realismen i bolagets planer. ENLIGT SIN placeringsstrategi placerar Samfundet Folkhälsan inte direkt i onoterade bolag i utlandet, utan investeringarna sker alltid via fonder efter noggranna utredningar. Folkhälsan diversifierar sina placeringsrisker och skulle normalt aldrig gå in som majoritetsägare i ett dylikt bolag, sägs det i pressmeddelandet. DEN GRUNDLIGA utredningen fortsätter, för att säkerställa att inget olagligt skett i processen. Den ekonomiska skadan är i detta skede uppskattad till den initiala investeringen på 250 000 euro. Tidigare vd Georg Henrik Wrede har varit villig att samarbeta och delat med sig av bakgrundsmaterial åt Folkhälsan. ÅU » » Folkhälsans tidigare vd gjorde placeringen på eget bevåg. Han avgick i fredags. EX-VD WREDE. Georg Henrik Wrede avgick i fredags från posten som vd för Folkhälsan. Orsaken var en aktieaffär som han gjorde på eget bevåg. Pengarna placerades i ett estniskt företag. ARKIV/FOLKHÄLSAN/MIKKO KÄKELÄ Postlådsvandalism fick ett härligt slut Under trettondagshelgen sprängdes postlådor på en handfull olika platser på Kimitoön. Postlådorna sprängdes troligen med fyrverkeripjäser. De som drabbades arbetar inom skolväsendet eller har nära kopplingar dit. En av dem var John Byman som är lärare och arbetar i Amosparkens skola och högstadiet. Efter incidenten intervjuades Byman i ÅU. Då hoppades han att någon skulle våga erkänna för att man skulle få saken ur världen. Någon polisanmälan planerade han inte göra. – En ny postlåda kan vi nog skaffa, det är inte hela världen, sade han då. OCH HANS ÖNSKAN hörsammades. På onsdagen informerade Byman på Facebook att en grupp ungdomar hade dykt upp på hans gård med en ny postlåda och en ursäkt. – Vi blev riktigt glada på tisdagskvällen när en grupp ungdomar knackade på med en postlåda i famnen och bad om ursäkt. Det var modigt och fiffigt gjort. Jag tror att det känns bra både för oss för dem som kom hit, säger Byman till ÅU. Såvitt Byman vet har två postlådor nu ersatts av fem som förstördes. – Jag hoppas att de andra ungdomarna som var i farten gör lika. För min del är detta uppklarat. Jag hjälper förstås de andra drabbade om jag kan. Kristoffer Nöjd » » Ångerköpta unga knackade på hos John Byman med ny postlåda i famnen. OTREVLIG ÖVERRASKNING. Så här såg det ut efter helgen för ett par veckor sedan då personer med kopplingar till skolväsendet i Kimitoön fick sina postlådor sprängda. ARKIV/PRIVAT
ÅU NYHETER TORSDAG 18 JANUARI 2024 6 Natomedlemskapet och hotet från Ryssland stärker försvarsviljan Försvarsviljan bland de beväringar som hemförlovades i december är rekordhög. På en skala från 1–5 ligger försvarsviljan på 4,6. Beväringarna ger också ett högt slutbetyg för hela sin militärtjänstgörning: 4,3. Det är de högsta siffrorna sedan Försvarsmakten började göra sina enkäter bland beväringarna år 2014. DEN STORA förändringen i inställningen till militärtjänstgörningen inträffade efter att Ryssland anföll Ukraina i februari 2022. Sedan dess har intresset för Försvarsmakten och dess utbildningar ökat sakta men säkert, säger överstelöjtnant Petteri Iitti, chef för Sydvästra Finlands regionalbyrå. – TIDIGARE har militärtjänstgörningen känts lite abstrakt. Kriget i Ukraina är ett konkret exempel på att något liknande kan hända också i Finland och man förstår varför Försvarsmakten behövs och varför man gör sin värnplikt. Iitti lyfter fram en annan faktor som har bidragit till den förhöjda försvarsviljan. – Hela det allmänna diskussionsklimatet har förändrats. När man lyssnar på presidentkandidaterna och följer den politiska debatten märker man att alla är eniga om hur viktigt det är att upprätthålla ett starkt försvar och trygga landets säkerhet. Det påverkar också beväringarna. DET ÄR inte bara de yttre omständigheterna som har gjort att beväringarna ser mera positivt på värnplikten än tidigare. Försvarsmakten har jobbat målmedvetet och långsiktigt med att utveckla verksamheten och göra militärtjänstgörningen så intressant och meningsfull som möjligt, säger översergeant Alf Öksnevad på Sydvästra Finlands regionalbyrå. – I dag behandlas beväringarna mer som individer och vi har infört nya element i utbildningen. Till exempel har drönarna blivit allt viktigare och de används allmänt av kustjägarna i Dragsvik för rekognosering och man övar också hur man skyddar sig från drönarattacker. – Drönarkrigföring kommer att bli vanligare de kommande åren och vi vill visa att vi hänger med i utvecklingen. Också stampersonalen uppskattar att få lära sig något nytt. FINLANDS NATOMEDLEMSKAP har också haft en positiv inverkan på försvarsviljan och på beväringarnas inställning till värnplikten. Medlemskapet öppnar nya dörrar till krishanteringsuppdrag runt om i världen och i Dragsvik ordnas regelbundet övningar med den amerikanska marinkåren. När beväringarna är på permission eller efter att de blivit hemförlovade och berättar för sina kamrater om hur roligt det har varit, blir också de som ännu är i det civila inspirerade, säger översergeant Öksnevad. ÖVERSTELÖJTNANT IITTI tror också att de gemensamma övningarna med utländska truppförband gör gott både för beväringar och stamanställda. – Man har sett de amerikanska soldaterna som superhjältar på teve. Nu märker man att de är helt vanliga människor och att den finska armén kan klå ett amerikanskt kompani. Det stärker motivationen och självförtroendet och ger något att prata om på bastulaven. Kim Lund 040-587 3759 kim.lund@aumedia.fi Kriget i Ukraina är ett konkret exempel på att något liknande kan hända också i Finland och man förstår varför Försvarsmakten behövs. Petteri Iitti, överstelöjtnant, Sydvästra Finlands regionalbyrå » » Dagens beväringar är nöjda med sin militärtjänstgöring. Försvarsmakten har infört nya element i utbildningen. STAMPERSONAL. Överstelöjtnant Petteri Iitti och översergegant Alf Öksnevad på Sydvästra Finlands regionalbyrå i Lill-Heikkilä ser det som positivt att försvarsviljan bland beväringarna är så stark KIM LUND
ÅU NYHETER 7 TORSDAG 18 JANUARI 2024 Abiturient har återskapat Åbo i dataspelet Minecraft Abiturienten Andrei Belogurov från Kerttulin lukio har återskapat hela Åbo stad i dataspelet Minecraft. Istället för att pyssla ihop staden en byggkloss i taget har Belogurov kodat ett program som gör jobbet för honom. – Jag ville inte bygga staden för hand, eftersom det skulle ta så lång tid, säger han i en presentationsvideo av projektet. Belugurovs program använder sig av Åbo stads öppna data där det bland annat finns tredimensionella modeller på alla byggnader. – All uppgifter laddas upp i programmet som behandlar dem och skapar på basis av dem en värld i Minecraft. Belogurov berättar att Minecraftvärlden som han har skapat täcker hela Åbos area på 306 kvadratkilometer. Den tredimensionella Minecraftvärlden består av en meter långa kuber. Antalet byggklossar ligger i alla fall på en miljard, uppskattar Belogurov. – All data i programmet äter upp nästan 200 gigabyte av utrymme. BELOGUROV GÅR i gymnasiet Kerttulin lukio och skapade Åbo i Minecraft som sitt slutarbete. Kerttulin lukio är ett så kallat ICT-gymnasium där studerande kan fördjupa sig i informationsoch kommunikationsteknik. – Jag jobbade på slutarbetet i flera månader. Arbetet tog rejält över hundra timmar, men jag är nöjd över det att jag fick hela staden med, då det finns enorma mängder data. Sedan högstadiet har Belogurov varit intresserad av programmering. Därför sökte han också till Kerttuli. – I Kerttuli har jag programmerat ännu mera, då många andra i skolan är intresserade av samma sak. Oliver Heikkinen oliver.heikkinen@aumedia.fi All data i programmet äter upp nästan 200 gigabyte av utrymme. » » Projektet krävde enorma mängder data. PROGRAMMERING. Abiturienten Andrei Belogurov från Kerttulin lukio återskapade Åbo i Minecraft. ANDREI BELOGUROV VIKING LINE NU DRAR VI 23 € DYGNSKRYSS NING MED VIKING GRACE Från /pers. Inkl. I4-hytt, 2 pers./hytt och ETS-avgift 4 €/pers. Kampanjtid 18.–21.1.2024 . Resetid fram till 27.3.2024. Boka nu: vikingline.fi/sv-fi/nu-drar-vi eller ring tel. 0600-41577 (2 €/besvarat samtal + lna) SISTA CHANSEN! SISTA CHANSEN! SISTA CHANSEN! SISTA CHANSEN! SISTA CHANSEN! SISTA CHANSEN! SIS TA CH AN SEN ! SIS TA CH AN SEN ! SIS TA CH AN SEN ! SIS TA CH AN SEN ! SIS TA CH AN SEN ! SIST A CHA NSE N! SIST A CHA NSE N! SIST A CHA NSE N! SIST A CHA NSE N! SIST A CHA NSE N! SIST A CHA NSE N! SIS TA CH AN SE N! SIS TA CH AN SE N! SIS TA CH AN SE N! SIS TA CH
ÅU NYHETER TORSDAG 18 JANUARI 2024 8 Fibonacci fortsätter att strula Två siffror – en 3:a och en 5:a – har slocknat i Fibonacci-följden på Åbo Energis skorsten i Åbo. Det är ännu oklart om felet beror på ett elfel eller på trasiga lysrör. De slocknade siffrorna ska åtgärdas när vädret tillåter det och en skylift finns till förfogande. Åbo Energis fastighetschef Ville Kannisto berättar dessutom att fler än två av neonrören är trasiga. Detta är möjligt i och med att alla siffror i konstverket består av två lysrör, ett mindre och ett större. Om det ena av dem slocknar kan det andra ännu lysa. I DECEMBER rapporterade ÅU att en av siffrorna i talföljden hade slocknat. ÅU var också med i skyliften när felet undersöktes. Samtidigt som lysrören i en av siffrorna böts ut granskades också alla övriga siffror i konstverket. Då märkte glasblåsaren Petteri Hirvonen att flera av neonrören var trasiga. – Man kan inte se det från långt håll, men på nära håll eller med en riktigt bra kamera går det att se, säger Kannisto. Fibonacci-konstverket av italienaren Mario Merz installerades 1994. I år har dess neonljus lyst i 30 år och blivit en del av stadsbilden. I GLASBLÅSERIET M. Hirvonen nära Kråkkärret upphettas och omformas lysrör på löpande band. På ett bord ligger sex av Fibonacci-konstverkets neonrör färdiga att installeras. Nu är det bara att vänta på mildare väder och på vindstilla förhållanden. – När vi förra gången var till den högsta siffran blåste det alltför mycket, så vi var tvungna att ta oss ner, säger Hirvonen. – Då hittade vi sex stycken trasiga rör, men det finns minst lika många till som vi inte hann plocka ner. I sitt glasblåseri berättar och demonstrerar Hirvonen hur ett neonrör blir till. – Först upphettas glasröret och omformas enligt en modell. I ändorna av röret spänner man fast en elektrod. Sedan suger man ut all luft ur röret och hettar röret upp till 300 grader. Därefter fylls röret med gas. Röda ljus innehåller neongas, medan blåa ljus innehåller argon, säger Hirvonen. GLASBLÅSANDET GÅR i släkten. Hirvonen berättar att hans far öppnade ett glasblåseri i slutet av 1950-talet. I början koncentrerade sig verksamheten på labbutrustning, men redan under 1960-talet började han göra neonrör. Hirvonen räknar upp att upp till fem av hans släktingar har grundat glasblåserier runt om i Finland. Hirvonens son arbetar också på glasblåseriet i Åbo. Nuförtiden gör Hirvonen allt färre neonrör. Företaget har nästan helt övergått till Ledreklamer. Han har gjort reklamskyltar till både stora företag och städer. – I Finland finns det bara två ställen som omformar neonrör. Vi och ett ställe i Helsingfors. Men kan ledljus faktiskt ge samma känsla som gammaldags neonljus? – Jag lovar att du inte skulle märka skillnaden på ledoch neonljus i dagens läge. Oliver Heikkinen oliver.heikkinen@aumedia.fi I Finland finns det bara två ställen som omformar neonrör. Vi och ett ställe i Helsingfors. Petteri Hirvonen » » Fler av neonljusen ska plockas ner i Åbo. En del av de trasiga ljusen är redan fixade. I VERKSTADEN. Petteri Hirvonen demonstrerar skillnaden mellan röda och blåa neonrör. OLIVER HEIKKINEN NÅGOT SAKNAS. Så här ser Fibonacci-följden ut just nu, med flera mörka och för svaga siffror. CAMILLA HYNYNEN
ÅU 9 TORSDAG 18 JANUARI 2024 NYHETER Fortsatta problem med bankomaten i Dalsbruk Problemen med den hungriga bankomaten i Dalsbruk fortgår. Enligt uppgifter från Stigs kontor i Dalsbruk har ytterligare flera invånare i byn blivit av med sina kort i automaten. Efter att ÅU rapporterat om olägenheten i mitten av december och varit i kontakt med Nosto har ett serviceteam kontrollerat apparaten på plats. Det här enligt Risto Lepo, chef för försäljning och utveckling vid Nokas CMS. Enligt hans uppgifter från serviceteamet är lösningen att byta bankomaten till en nyare modell. MEN EFTERSOM Nostos samarbete med S-gruppen upphör i hela landet i år är ett bankomatbyte här vid Sale-affären i Dalsbruk inte aktuellt. – Vi kommer att försöka hitta en annan lokal för vår Nosto ATM i Dalsbruk och då installera en nyare hårdvara, säger Lepo. Problemet för kunderna är att bankkortet sitter så hårt i automatens kortöppning att man inte får tag i det om man inte har tillräckligt med kraft i nyporna. Efter en stund tar automaten kortet till vara. Speciellt äldre verkar det här drabba. ENLIGT S-GRUPPENS pressmeddelande från december upphör samarbetet med Nokas CMS hösten 2024, då alla Nosto-automater som finns i anslutning till S-gruppens verksamhetsställen i landet tas bort. De cirka 500 Nosto-automater som S-gruppen har hand om ersätts så heltäckande som möjligt av Ottokontantautomater. Enligt pressmeddelandet vill S-gruppen upprätthålla ett brett nätverk av kontantautomater även i fortsättningen, så att kunderna kan fortsätta använda valfritt betalmedel. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Besök av serviceteamet förändrar inte nuläget. NOSTO-APPARAT. Det här är den enda bankomaten i Dalsbruk, men den fungerar fortfarande inte som den ska. ARKIV/EMILIA ÖRNMARK Västnylänning förlorade nästan 90 000 i kryptobluff Polisen har under loppet av några månader fått nys om åtminstone två fall där personer i Västnyland har lurats att investera i kryptovaluta. Det rör sig om förlorade summor på upp till närmare 90 000 euro. Offren för bluffen har först gjort en liten investering på nätet. Efter det har offren fått direktiv av en person som uppgett sig vara ”placeringsrådgivare” eller någon annan assisterande person. ”Investeringarna” har varit förlustbringande om placeraren har försökt få sina pengar tillbaka. För detta har bluffmakarna debiterat stora överföringskostnader. I slutändan har en person förlorat 16 000 euro och en annan cirka 89 000 euro. POLISINRÄTTNINGEN I Västra Nyland utreder fallen som grova bedrägerier. Polisen påminner om att det finns en risk att man blir lurad om man anlitar okända placeringstjänster. Man ska vara speciellt försiktigt med placeringsrådgivare som tar kontakt direkt och man ska förhålla sig ytterst skeptiskt till de resultat som utlovas. Om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant är det också det. Om man ändå har överfört pengar och ombeds betala mer för till exempel serviceavgifter då man vill ha tillbaka sina pengar, ska man låta bli att göra det. I all placeringsverksamhet är det skäl att använda sig av etablerade serviceproducenter och bara placera så mycket som man har råd att förlora, påminner polisen. ÅU » » – Om det verkar för bra för att vara sant är det också det, säger polisen. LURADE. Åtminstone två fall av kryptovalutabedrägeri utreds av polisen i Västnyland. ARKIV/SPT
ÅU NYHETER TORSDAG 18 JANUARI 2024 10 NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI Janne Wass får Topeliuspriset Janne Wass, uppvuxen i Dalsbruk, får Topeliuspriset år 2024. Wass arbetar sedan 2014 som chefredaktör på tidskriften Ny Tid. Han får priset för bland annat sina skarpa samhällsanalyser och för modig argumentation som breddar, balanserar och fördjupar diskussionen på det finlandssvenska mediefältet. Det uppger Svenska folkskolans vänner i ett pressmeddelande. Topeliuspriset, alltså det finlandssvenska publicistpriset, delas ut årligen av Svenska folkskolans vänner och Finlands Svenska Publicistförbund. Prissumman är 7 500 euro. WASS ÄR både överraskad och ärad över att tilldelas priset eftersom flera av hans förebilder är Topeliuspristagare. – En av mina största förebilder är Ny Tids före detta chefredaktör Peter Lodenius som tilldelades priset 1995. Den kunskapsbank han hade i sitt huvud var fullständigt otrolig. Att han dessutom lyckades skriva så fint i lång form med en ofta lite underfundig humor gjorde att hans texter alltid var oerhört läsbara, säger Wass. En annan av Wass förebilder är den prisbelönta frilansjournalisten Jeanette Björkqvist som fick priset 2017. – Sättet med vilket Jeanette Björkqvist sätter sig in i ämnet hon skriver om och går in på djupet är avundsvärt. Både Lodenius och Björkqvist har ett djupt samhällsengagemang i botten av deras journalistik som inspirerat mig väldigt mycket. SOM CHEFREDAKTÖR på en liten redaktion säger Wass att man får jobba både som samhällsredaktör, politisk redaktör, ekonomiredaktör och kulturredaktör. Wass har byggt upp dessa färdigheter under sin karriär, som även inkluderar fyra somrar som sommarredaktör på Åbo Underrättelser. – ÅU var nog den absolut bästa journalistskolan man kan få. Då kastades jag nog med röven före i djupa ändan av simbassängen. Jag såg hela spektret av vad journalistik kan vara på ÅU. Wass vill också lyfta fram ÅU:s före detta chefredaktör Torbjörn Kevin som vann Topeliuspriset i 2001. – En till stor förebild är såklart Torbjörn Kevin, vars samhällsanalyser alltid var helt utsökta att läsa. Då jag i dag skriver mina ledare har jag alltid Kevin i bakhuvudet och tänker hur han skulle skriva. EN AV UTMANINGARNA för journalistikens framtid är enligt Wass den ökade konkurrensen och dess konsekvenser. – Jag ser en oroväckande trend både globalt och inom Svenskfinland att man börjat stirra sig blind på användarstatistiken. Användarstatistik kan bland annat användas för att formulera rubriker och bilduppsättningen, men främst för att se vilka ämnen som folk läser mest. – Då man skriver artiklar på basis av vad man från statistiken läst att människor vill ha, har man förkastat journalistens egentliga uppgift. Att fatta journalistiska beslut på basis av vad som ger fler prenumeranter och annonsintäkter leder till att vi upphör vara journalister och har i stället blivit försäljare av vårt medium, säger Wass. BLAND MOTIVERINGARNA till att Wass tilldelas Topeliuspriset nämns att han ständigt med personlig stil och en integritet som inte jagar klick bidrar med relevanta kommentarer om politisk och kulturell utveckling. – Min ledstjärna på Ny Tid har från början varit att inte ge våra läsare det de verkar vilja ha, utan att ge dem det de inte vet att de vill ha. PRISPENGARNA kommer till god användning, uppger Wass. – Ny Tid görs med en budget på cirka 200 000 euro, vilket är ungefär samma som HBL:s vd Anna Hellerstedt har som årsinkomst. En ansenlig del av prispengarna kommer gå åt att betala ut kreditskulder. Priset delades ut på seminariet Mediespråk i går. Aare Kiviranta aare.kiviranta@aumedia.fi ÅU var nog den absolut bästa journalistskolan man kan få. Då kastades jag nog med röven före i djupa ändan av simbassängen. Janne Wass Topeliuspriset •? Skapades år 1990 och delas enligt statuterna ut ”för en aktiv pågående journalistisk gärning till en eller högst tre personer som ådagalagt betydande skicklighet i sitt journalistiska värv, bestående av såväl originalitet, civilkurage som finess”. •? Med priset vill man lyfta fram Zachris Topelius journalistiska gärning samt premiera dagens finlandssvenska journalistik. » » Dalsbrukssonen Wass, som är chefredaktör på vänstertidskriften Ny Tid, ser priset som ett erkännande att det fortfarande finns efterfrågan på mer djuplodande journalistik. BELÖNAD JOURNALIST. Janne Wass anser att en bra journalist ska hyggligt känna till det mesta, men också gärna ha en specifik inriktning som man är speciellt bra på. RABBE SANDELIN/SFV Så mycket kostar en felparkering i Raseborg VÄSTNYLAND. Det ska kännas när man parkerar fel. På så sätt minskar man felparkerandet vilket förbättrar trafiksmidigheten och underlättare gatuunderhållet i centrum. Det var motiveringen till att stadsstyrelsen i Raseborg valde att fortsätta med en felparkeringsavgift på 30 euro. Alla gällande felparkeringsavgifter som överstiger 20 euro finns samlade i inrikesministeriets förordning om felparkeringsavgift. Förordningen trädde i kraft i september i fjol. . Felparkeringsavgiftens maximibelopp är 60 euro. Om parkeringsavgifter av olika storlek tas ut i olika delar i kommunen, är felparkeringsavgiftens maximibelopp dock 80 euro i den del av kommunen där parkeringsavgiften är störst. För tillfället är felparkeringsavgiften i Raseborg 30 euro. Inrikesministeriet hade bett Raseborgs stad skicka eventuella förslag till höjning av felparkeringsavgiften senast den 31 maj 2024. Staddstyrelsen valde i måndags att hålla den på 30 euro. VÄSTNYLAND. Befolkningen i Raseborgs stad uppgick i november 2023 till 27 231 personer, vilket är en minskning med 50 personer jämfört med föregående månad. Arbetslöshetsprocenten i Raseborg stad i november 2023 var 8,30 procent vilket betyder att 1 572 personer var arbetslösa. Det innebär en ökning med 18 personer i jämförelse med föregående månad då procenten var 8,20. Stadsstyrelsen tog del av statistiken på mötet i måndags. Raseborgarna blev färre och fler är utan jobb ARKIV/KIM LUND
ÅU 11 TORSDAG 18 JANUARI 2024 NYHETER Sommarjobba på ÅU! Vill du rapportera till våra läsare om vad som händer i Åbo, Åboland och Västnyland? Eller är du intresserad av att hjälpa till med vår kundtjänst? Hör av dig med en fritt formulerad ansökan! Reporter: johan.backas@aumedia.fi / 050-5621258 Kundtjänst: anne-maarit.itanen@aumedia.fi / 050-435 2284 Sista ansökningsdag 19.1. Helst studerar du på högskolenivå eller har redan fått en examen. Vi förväntar oss ett gott språk och allmänbildning, det övriga som behövs lär vi dig. Själöbekanta tar över Lappo gästhamn Rederi Ab Vitharun tar över Lappo gästhamn och restaurang Galeasen på Åland i sommar. – De sökte företagare i höstas och vi blev intresserade. Det är en bekant plats för oss. Vår skärgårdsbusiness började där. Min far och hans vänner drev gästhamnen där i fem år på 90-talet och jag sommarjobbade där som fyraåring. Frivilligt förstås, säger Gustav Ramberg på Rederi Ab Vitharun. Kontraktet är för tre år med en option om förlängning. – Vi ser fram emot att driva stället de kommande åren, säger Ramberg. Restaurangen öppnar till mors dag medan hamnen öppnar något tidigare. RAMBERG säger att faciliteterna är bra i Lappo, bland annat har restaurangen ett nytt kök. – Vi kommer att se över serviceutbudet och förfina det som vi brukar. I restaurangen ska man erbjuda en skärgårdsbetonad meny. – Den kommer att passa både ortsborna och båtgästerna så att restaurangen blir en trevlig mötesplats för alla. I hamnen planerar någon form av onlinebokning för dem som kommer utanför säsongen. Från och med nästa vecka kommer man att söka säsongspersonal. – Vi har nyckelpersonerna men söker fortfarande servitörer och hamnarbetare. REDERI Ab Vitharun fortsätter att sköta besöksverksamheten på Själö där Ramberg i skrivande stund uppdaterar ett kök i en av inkvarteringsbyggnaderna. För rederiverksamhetens del väntar man på ett nybygge i form av 25 meter långa M/S Lövskär med plats för 118 passagerare. Den kommer att ta över efter M/S Norrskär som trafikerat linjen Åbo–Själö–Nagu. Rederiet har också bland andra M/S Sommarskär som kör mellan Själö och Nagu och Aurella som kör i Aura å i Åbo. Kristoffer Nöjd 050-553 3502 kristoffer.nojd@aumedia.fi » » – Vår skärgårdsbusiness började där, säger Gustav Ramberg om nyetableringen på Åland. UTVIDGAR. Gustav Ramberg, här i Aurella på Aura å, och Rederi Ab Vitharun tar över också Lappo gästhamn på Åland. ARKIV/MAJA MEURMAN Sänkt ersättning i tvist om hästköp Åbo hovrätt sänker ersättningen till författaren Johanna Holmström i en tvist som handlar om ett hästköp år 2021. Då köpte Holmström, som bor i Lovisa och har ett väldokumenterat hästintresse, ett 12-årigt sto av en säljare i Egentliga Finland. Stoet som heter Sarte skulle användas av Holmströms familj för hobbyridning. EFTER KÖPET upptäcktes det att hästen hade flera hälsoproblem som säljaren enligt Holmström tigit om. Enligt Holmström var Sarte dessutom inte så väldresserad som säljaren påstått. När fallet behandlades i tingsrätten i Åbo år 2022 pekade Holmström även på att säljaren flera gånger tidigare ska ha sålt hästar som inte motsvarade löftena. HOLMSTRÖM KRÄVDE att säljaren skulle betala tillbaka 4 000 euro av priset på 6 900 euro. Tingsrätten gick i huvudsak på Holmströms linje och dömde säljaren att betala tillbaks 2 900 euro till Holmström. Dessutom dömdes säljaren att stå för Holmströms rättegångskostnader på över 15 000 euro. MEN SÄLJAREN överklagade domen till Åbo hovrätt. Nu har hovrätten behandlat fallet och sänker ersättningen något. Skälet är att ett av Sartes hälsoproblem – en hosta – enligt hovrätten inte är orsak att ge rabatt på hästen. Enligt hovrättens dom ska säljaren därför betala tillbaka endast 2 400 euro av köpesumman, alltså en 500-lapp mindre än var tingsrätten utdömt. DESSUTOM DÖMS säljaren att betala endast 11 000 euro av Holmströms kostnader för tingsrättsbehandlingen, alltså drygt 4 000 euro mindre än vad tingsrättens utdömt. Skälet till den sänkta ersättningen är att säljaren visserligen förlorat stora delar av tvisten, men i tingrätten fått rätt angående hästens ögonproblem och nu i hovrätten också vunnit frågan angående hostan. Samtidigt måste dock säljaren nu betala ytterligare 7 500 euro till Holmström för hennes rättegångskostnader i hovrätten, så överklagandet blev ändå en förlustaffär. PARTERNA HAR TVÅ månader på sig att överklaga hovrättens dom. ? ? Holmström har själv offentligt berättat om fallet på Facebook. Därför går vi ut med namnet. Jean Lindén 050-3366557 jean.linden@aumedia.fi » » Finlandssvenska författaren Johanna Holmström vinnare också i Åbo hovrätt»–»men får sänkt ersättning. HOVRÄTTEN SADE SITT I HÄSTTVIST. Hästen på bilden har inte med fallet att göra. PIXABAY JOHANNA HOLMSTRÖM. Här under en diskussion i Pargas 2020. ANJA KUUSISTO
ÅU LEDARE TORSDAG 18 JANUARI 2024 12 18.1.2024 KOLUMNEN GNURF Globala trender påverkar Åbo centrum men lokal särprägel ger livskraft ÅBO centrum avfolkas. Också ÅU har rapporterat om tomma affärslokaler och butiker som stänger eller flyttar verksamheten till stora köpcentra. Att Åbo växer och numera har över 200 000 invånare syns tydligen inte i stadskärnan, där det rimligtvis också borde vimla av unga människor i den här livliga universitetsstaden. ATT CENTRUM förändras är ändå inget nytt fenomen. Under den senaste dekaden har miljön vid åstranden fått ett uppsving av Biblioteksbron, av krogar och kaféer, promenadstråk, restaurangbåtar och festivaler. Torget har äntligen fått sitt ansiktslyft, liksom Stockmanns varuhus. Och Universitetsgatan blev gågata med ambitionen att koppla ihop den med torget och ån till ett stråk för flanörer, med domkyrkan som körsbäret på toppen. En stark centrummagnet stavas hippa loppmarknader. Tidigare var loppisar och second hand-affärer ett tecken på utförsbacke och en uppgiven hyresmarknad. I dag står de för hållbarhet, unika fynd och medvetna konsumenter. Det senaste tillskottet är brittiska Beyond retro som i somras öppnade i Hansakvarteret. MEN FAKTUM är att allt fler verkar ha allt färre orsaker att ta sig till centrum, vilket märks i många större städer världen över. Distansarbetet ökade under pandemin och minskade på behovet av kontorsutrymmen. Näthandeln fick en rejäl skjuts framåt vilket drabbade framför allt små affärer. Inflationen och höjda levnadskostnader har gnagt på köpkraften. Stormarknader och köpcentra utanför centrum drar framför allt bilburna kunder som lockas av gratis parkering. Turisternas antal har minskat. SOM ÅBOSPECIFIK orsak kan nämnas att armbrytningen kring parkeringsanläggningen under torget blev en alltför utdragen affär. Under den segslitna processen hann centrum och omvärlden uppdateras. Och en p-grotta drar inte i sig folk till stan även om den ökar tillgängligheten. Det behövs andra lockbeten. I HELSINGFORS HAR ett trettiotal fullmäktigeledamöter lämnat in en motion om att öka antalet bostäder i centrum för att få liv i huvudstaden. De föreslår att en del byggnader som nu används som kontor ska konverteras till bostäder. Borde Åbo tänka i samma banor? Eller borde den stora idrottsarenan byggas på Trätorget i stället för på Bangårdsgatan, i stil med Tammerfors arena? Orealistiskt javisst, men kreativa idéer kan behövas. VI – OCH STADSPLANERARNA – måste förstå hur samtidens och framtidens behov ser ut för att kunna skapa ett levande trivselcentrum. Den stora utmaningen ligger i digitaliseringen och vad den innebär. Vad händer om de flesta arbetstagare helt slutar pendla till jobbet? Om vi slutar gå på teater och krog? Om bilarna försvinner? Eller om fler familjer vill bo centralt? Hur ser centrum ut då mer eller mindre dynamiskt? STADENS CENTRUM ÄR inget självändamål utan bygger på en fungerande formel för service, kultur, trafik, arbetsplatser, bostäder, sevärdheter, gröna oaser, historia och upplevelser som ska betjäna människor på bästa möjliga sätt. I slutändan är det invånarna och besökarna som definierar hur lockande stadskärnan är. Men faktum är att allt fler verkar ha allt färre orsaker att ta sig till centrum, vilket märks i många större städer världen över. Susanna Landor nyheter@aumedia.fi » » Stadskärnans attraktion ligger i betraktarens öga, men oberoende står Åbo centrum inför stora förändringar eftersom vår vardag förändras. Att vända inlärningsresultatens kurva uppåt kräver tid och flera åtgärder De senaste Pisaresultaten visar att våra inlärningsresultat fortsätter att sjunka, vilket är mycket oroväckande. De neråtgående resultaten är en dyster trend som pågått under hela 2000-talet och som måste åtgärdas mångsidigt. Särskilt oroväckande är försämringen av de grundläggande färdigheterna. JÄMFÖRT MED BÖRJAN av 2000-talet har andelen med bristande färdigheter i matematik ökat från 7 procent till 24,9 procent, det vill säga var fjärde elev, och andelen med bristande läskunnighet tredubblats från 7 procent till 21,4 procent, det vill säga över en femtedel. Förändringen i läskunnigheten är större än någonsin tidigare. Läskunnighet är en grundläggande förutsättning för allt lärande och för hur man fungerar i samhället, och därför kan försämring av läskunnigheten få stora samhälleliga konsekvenser om den inte åtgärdas. REDAN UNDER FÖRRA valperioden söktes olika metoder för att förbättra läskunnigheten bl.a. genom en läskunnighetsstrategi och ett program för läskunnighet som utarbetats på initiativ av riksdagens finansutskott. Även om det nuvarande regeringsprogrammet utlovar en fortsättning, kommer det i praktiken att köras ner genom en halvering av finansieringen till 700 000 euro nästa år och därefter till 250 000 euro per år. I ORPOS regeringsprogram stärks undervisningen i grundläggande färdigheter inom grundskolor. Minimiantalet timmar inom den grundläggande utbildningen utökas med tre årstimmar som är avsedda för undervisning i läs-, skriv och räkneförmåga. Satsningar på grundläggande färdigheter är mycket välkomna, men effekterna av hur kommunernas försämrade ekonomi påverkar utbildningsresurserna och antalet lärare är oroväckande. På samma sätt kan ökningen av fattigdomen bland barnfamiljer till följd av regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten medföra ytterligare försämrade inlärningsresultat enligt socioekonomisk bakgrund. VID FÖRRA valperiodens behandling av den utbildningspolitiska redogörelsen gjorde kulturutskottet 17 ställningstaganden där tyngdpunkten förutom att höja kompetensnivån låg på att förbättra de grundläggande färdigheterna. Denna av riksdagen godkända helhet innefattar bland annat ett konkret och långsiktigt åtgärdsprogram för att höja de grundläggande färdigheterna, öka utbildningens kvalitet och jämlikhet, totalreform av stödsystemet för lärande, förbättring av elevernas välbefinnande, förebyggande av mobbning, minska segregering, läraroch personaldimensionering, undervisningsmängderna inom den grundläggande utbildningen, pushoch pullfaktorer inom branschen, fortbildningen samt ny helhetsbild av framtida utbildningsystem. REGERINGEN HÅLLER på att inrätta en parlamentarisk uppföljningsgrupp för den finländska grundskolans framtidsarbete. Jag hoppas att våra insatser i riksdagens kulturutskott förra perioden kommer till användning i det fortsatta arbetet. MARINS REGERING genomförde betydande reformer av vårt utbildningssystem bland annat en stor läropliktsreform och småbarnspedagogiken stärktes på många sätt. Nu bör man särskilt fokusera på att stärka lärandet i grundskolan i Finland och de grundläggande färdigheterna för att alla barn och unga ska lära sig läsa och räkna ordentligt och vända den försämrade trenden. I detta arbete måste också läroplanerna ses över och mer utrymme reserveras för läsning och de grundläggande färdigheterna. Eeva-Johanna Eloranta Riksdagsledamot, ledamot av kulturutskottet och framtidsutskottet, SDP Särskilt oroväckande är försämringen av de grundläggande färdigheterna.
ÅU 13 TORSDAG 18 JANUARI 2024 NYHETER & DEBATT TYCK TILL och skriv gärna insändare till ÅU! Vi vill att du undertecknar ditt inlägg både med föroch efternamn. Vi förutsätter också att du som i ett debattinlägg presenterar uppgifter som fakta har kontrollerat dem och använt trovärdiga källor. ÅU uppmuntrar till debatt, men vi förbehåller oss rätten att välja vilka texter som publiceras och vid behov redigera texten. Publiceringstidtabellen avgörs av redaktionen. Vi publicerar inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande eller kränkande. Observera att de åsikter som framförs i kolumner är kolumnistens egna och inte ett uttryck för tidningens linje. Vi vill ha dina bidrag via åu.fi/kontakt/ skicka-insandare eller per e-post till insandare@aumedia.fi. Bifoga kontaktuppgifter. Insändarens maximilängd är 2 200 tecken inklusive mellanslag. Debattredaktören avgör när ett längre inlägg är befogat. En djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3 500 tecken lång inklusive mellanslag. Ett sådant inlägg kan publiceras med skribentens porträtt. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Vi ser fram emot en livlig debatt! En internationell president i tiden PRESIDENTVALET. Finland står inför presidentval. Vi väljer den person som enligt grundlagen leder vår utrikespolitik i samråd med statsrådet och fungerar som överbefälhavare. Den person som i flera internationella sammanhang representerar vårt land och är vårt ansikte utåt. Det är ett val vi måste göra med stor eftertanke. Presidentvalet är långt ett personval. I dessa osäkra tider behöver Finland en president med bred politisk erfarenhet och djup kännedom om den globala scenen, dess organisationer, mekanismer, metoder och möjligheter. Vår president behöver ett personligt kontaktnät och social förmåga att upprätthålla och nyttja detta för Finlands bästa. Vi måste vara trygga med den person vi väljer. Filosofie doktor, professor Alexander Stubb har varit utrikes-, utrikeshandels-, statsoch finansminister i över åtta år. Lika länge var han medlem i regeringens och presidentens utrikesoch säkerhetspolitiska utskott. Han har varit folkvald i både riksdagen och EU-parlamentet. Han talar fem språk flytande och skulle vara den första finlandssvenska presidenten sedan Mannerheim. Alex Stubb har under åren tydligt och modigt fört fram sina åsikter. Han hörde till dem, som tidigt och öppet stödde finländskt Natomedlemskap. Han besitter också den i politiken sällsynta förmågan att självkritiskt och öppet kunna granska sin egen verksamhet. Den som är stark nog i sig själv och vill lära för framtiden klarar av också detta. Vi väljer alltid en president i tiden. Finland behöver nu en modern, välnätverkad internationell president som är både empatisk och tuff när det behövs och som jobbar för ett tryggt, öppet och inkluderande Finland med stark och konstruktiv roll i Nato. Vi är övertygade om att den rätta personen, en liberal med klara värderingar och hjärtat på rätt ställe, är Alex Stubb. Stefan Wallin Elli Flén Carl Olaf Homén Mikaela Ingberg Kaj Kunnas Hilkka Olkinuora Marcus Rantala Jutta Zilliacus Vår president behöver ett personligt kontaktnät och social förmåga att upprätthålla och nyttja detta för Finlands bästa. Förhandsröstningen har startat Presidentvalets förhandsröstning inleddes i går. Hansakvarterets röstningsställe öppnade klockan 9. Redan då fanns väljare på plats, även om den egentliga rusningen är att vänta senare. Eva Gröndahl-Köpilä vill inte lämna sin röst till sista stunden. – Förhandsröstningen känns mindre stressig än egentliga valdagen. Om man lämnar röstandet till sista dagen kan det hända att det uppstår något hinder som förhindrar en från att rösta över huvudtaget. Själva kandidatvalet var lätt för mig i år. MARKKU LÄHTEENMÄKI är van att förhandsrösta. – Att förhandsrösta är alltid så behändigt så jag passade på att sköta undan det i dag. Det var väldigt lätt för mig att välja kandidat i år. Beslutet gjorde jag faktiskt ett halvår sedan. FÖRHANDSRÖSTNINGSSTÄLLENA är många. Någon orsak till eller anmälan om att man vill rösta före den egentliga valdagen behövs inte. Personalen på Hansatorgets förhandsröstningsställe uppmanar människor att inte vänta till sista minuten, eftersom köerna då kan bli väldigt långa. Under tidigare valdagar har kön till Hansatorgets röstningsställe ibland nått ända till Thaliatorgets trappor. I PRESIDENTVALET 2018 förhandsröstade 52,5 procent av de som röstade. Totala valdeltagandet var då 69,9 procent. Förhandsröstningen avslutas tisdagen den 23 januari. Information om förhandsröstningsställen finns på valens webbplats. Den egentliga valdagen är söndagen den 28 januari, då det går att rösta från klockan 9–20. Aare Kiviranta aare.kiviranta@aumedia.fi » » –»Vänta inte till sista minuten, uppmanar valfunktionärer i Åbo. AARE KIVIRANTA FÖRHANDSRÖSTNING. Det går att förhandsrösta på flera ställen i Åbo. På bild Hansakvarterets förhandsröstningsställe. FÖRHANDSRÖSTARE. Eva Gröndahl-Köpilä och Markku Lähteenmäki röstade redan under den första förhandsröstningsdagen.
ÅU KULTUR TORSDAG 18 JANUARI 2024 14 Åländska pärlan ”Katrina” får premiär som musikal Åländska Sally Salminens internationella succéroman ”Katrina” (1936) får musikalpremiär på Lilla Teatern 31 januari 2024. Musikalmonologen är en samproduktion mellan Lilla Teatern, Åbo Svenska Teater och Wasa Teater. Jakob Höglund regisserar och Kaisa Lundán står för den nya dramatiseringen. Den nykomponerade musiken är ett beställningsverk av prisbelönta Aili Järvelä. Emma Klingenberg gör rollen som Katrina. – Katrina är en tidlös berättelse om en kvinna vars liv fläckas av fattigdom och tragedi. Men kärleken, vardagen och livslusten är större och försvinner aldrig från kvinnorna som härdats på ön, beskriver Kaisa Lundán, som har dramatiserat pjäsen. – Idén om att göra Katrina har jag haft en längre tid. Ända sedan jag för nästan 10 år sedan satte upp Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teater har jag haft en längtan tillbaka till dess värld. Efter att jag kom till Lillan som chef 2019 kom en nyutgåva av Katrina. Jag läste om boken och fick en aha-upplevelse. Berättelsen måste göras som monolog på vår intima scen, säger regissören Jakob Höglund. SALLY Salminens roman ”Katrina” är en av de mest framgångsrika finlandssvenska böckerna någonsin. Den blev en internationell succé och har översatts till ett tjugotal språk. Huvudpersonen Katrina är sinnebilden för en stark och modern kvinna som går genom eld och vatten för sin familj och med ren viljekraft kliver över varje hinder som ödet ställer i hennes väg. Emma Klingenberg gör rollen som Katrina och med sig på scenen har hon musikerna Aili Järvelä, Ulriikka Heikinheimo och Senni Valtonen. Tack vare samarbetet mellan de tre teatrarna får ”Katrina” en lång spelperiod och publiken i tre regioner i Svenskfinland har möjlighet att se föreställningen, som spelas på Lilla Teatern, Åbo Svenska Teater samt på Wasa Teater under 2024 och 2025. – Det blir fint att få sätta upp den här pjäsen på tre ledande finlandssvenska scener. Det finns kopplingar till de olika regionerna både i arbetsgruppen och i själva berättelsen, och jag är stolt över att få introducera Svenskfinland till den här otroligt talangfulla ensemblen av inhemska toppartister, säger Höglund. ÅU » » Sampruktionen visas på ÅST våren 2025. Musikalen Katrina •? Författare: Sally Salminen •? Dramatisering: Kaisa Lundán, •? Kompositör och arrangör: Aili Järvelä •? Regi: Jakob Höglund •? Scenografi och design av rekvisita: Heini Maaranen •? Kostym: Samu-Jussi Koski •? Ljusdesign: Tobias Lönnquist •? Ljuddesign: Antero Mansikka •? Mask: Pia Kähkönen •? Dramaturg: Henna Piirto •? På scenen: Emma Klingenberg, Aili Järvelä, Ulriikka Heikinheimo, Senni Valtonen / Maija Pokela. •? Premiär 31 januari 2024 på Lilla Teatern, Helsingfors. •? I samband med premiären på Lilla Teatern kommer biljetterna till salu till de föreställningar som spelas våren 2025 på Åbo Svenska Teater och på Wasa Teater. Systrar förde ihop körer Sångföreningen Cajorna från Ekenäs och Aurorakören från Åbo kommer att ge en gemensam konsert i Ekenäs den 20 januari 2024. Det är till stor del tack vare systrarna Sonja Bäckman i Cajorna och Linda Bäckman i Aurorakören. – Aurorakören planerade åka på en miniturné utanför Åboland. Då kom min syster och jag på att det kunde bli till Ekenäs, säger Sonja Bäckman. AURORAKÖREN firade sitt 60-årsjubileum i Åbo i november och kommer nu att framföra en del av jubileumsrepertoaren i Ekenäs. Cajorna ger sin första konsert i Ekenäs med sin nya dirigent Gustav Nyström som tog över efter Sara Selenius i höstas. För Cajornas del blir uppträdandet ett smakprov inför en större konsert som ges senare i vår – en musikalisk tidsresa från 1700-talet fram till 1990-talet. – Det kommer att bli en ganska varierande repertoar, åtminstone för vår del i och med vårt breda tidsspann, säger Sonja Bäckman. På konserten kommer körerna först att uppträda var för sig och sedan tillsammans cirka 60 sångare starka. SONJA BÄCKMAN sjöng själv i Aurorakören för cirka 10 år sedan men gick med i Cajorna då hon flyttade till Ekenäs. – Körerna har samarbetat tidigare, senast kring 2008 då vi hälsade på i Åbo. Det är ganska liknande körer. Aurorakören är visserligen mycket äldre än Cajorna men hade en långvarig dirigent i Paul Jansson och mycket byggdes upp kring honom, lite på samma sätt som kring Caj Ehrstedt i Cajorna. Sedan dess har dirigenterna bytts ut lite oftare, säger Bäckman. Med erfarenhet från båda körerna kan Bäckman intyga att samhörigheten är jättegod i båda. – Kören blir som en extra familj där man delar både glädje och sorg. På hösten uppträdde vi på en begravning. Men det vägdes sedan upp av ett dop. Därför rekommenderar Bäckman varmt körsång som hobby. Cajorna skulle de facto behöva fler sångare. – Kören har krympt efter pandemin. Ett tiotal sångare återvände inte efter att vi övade med mask, på distans och i mindre grupper. Så man får väldigt gärna komma med och prova. Vi saknar speciellt mansröster, säger Sonja Bäckman. Kristoffer Nöjd 050-553 3502 kristoffer.nojd@aumedia.fi » » På lördag blir det gemensam konsert med Cajorna och Aurorakören i Ekenäs. KÖRSYSTRAR. Sonja och Linda Bäckman på Sångoch musikfesten i Helsingfors sommaren 2022 där både Cajorna och Aurorakören deltog. PRIVAT
ÅU 15 TORSDAG 18 JANUARI 2024 FRÅN GÅNGNA SEKEL. I år fyller ÅU 200 år. Jubileumsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. Vad var likt och vad var olikt? Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 80 år gamla.
ÅU VÄDER & SERIER 17 TORSDAG 18 JANUARI 2024 LA B A N D R A G O S G Ö K BO ET M ED EL Å LD ER S+ 985 985 990 990 990 995 995 995 995 1000 1000 1000 1000 1005 1005 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1025 Kustvädret i går kl 14 temp. wind m/s Ett snöområde rör sig över Finland. I dag på morgonen ymnigt snöfall i landets södra del. Senare det snöar mest i öster och i landets mellersta delar. I Lappland är det uppehållsväder och molnigheten växlar. Temperaturen är -3 till -13, i landets norra del -15 till -25 grader. Vinden är måttlig och avtar i kväll. Klart Halvmulet Mulet Åska Vind m/s Nederbörd i tre intensitetsklasser -17 -17 -23 -22 -20 -16 -14 -13 -4 -11 -6 -4 -13/ -12/ -6/ -6/ -6/ -5/ -7/ -9/ -12 -10 -4 -6 -4 -2 -3 -5 10 11 7 9 11 10 11 Fre -13 -13 -12 -9 -10 -8 -8 -10 Lör -14 -13 -7 -6 -8 -12 -13 -16 Sön -7 -1 -1 +2 +0 -2 -3 -4 Mån +1 +2 +1 +2 +1 +0 +1 +0 Russarö -2 S 17 Utö -0 S 16 Kumlinge -0 S 10 Åbo +29cm Föglö +24cm Hangö +21cm Amsterdam 1 Aten 18 1 Berlin -1 4 Bryssel -2 7 Budapest 4 Dublin 1 1 Frankfurt -0 1 Köpenhamn -0 1 Larnaca 18 1 Las Palmas 22 1 Lissabon 17 4 London 2 1 Madrid 13 1 Malaga 18 1 Mallorca 18 1 Moskva -10 7 New York -0 7 Oslo -6 7 Paris 5 5 Prag -2 1 Reykjavik -6 1 Rhodos 18 1 Rom 16 1 S:t Petersburg -9 7 Stockholm -0 4 Tallinn -5 1 Venedig 5 5 Warszawa -2 1 Wien 1 1 Zürich 7 4 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen? Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–11 tel. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland 06 784 8935 vardagar 6.30–8, lö–sö 6.30–10 Grundad 1824. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Tom Simola Besöksoch postadress: Kristinegatan 9, 20100 ÅBO REDAKTIONEN Tel: 02 274 9929 E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Redaktionschef: Sari Sarelius Tel: 02 274 9901 Webbchef: Monica Forssell. I redaktionen: Johan Backas, Mikael Heinrichs, Carina Holm, Jean Lindén, Kim Lund, Tuuli Meriläinen, Kristoffer Nöjd, Katarina Pada, Annina Suomi nen, Emilia Örnmark. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Masugnsvägen 5, 25900 Dalsbruk, och i Västnyland Ystadsgatan 3 10600 Ekenäs. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo, Kimitoön och Västnyland) Camilla von Bonsdorff 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 samt enligt möjlighet Annonspriser (inkl. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,35 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. 10 dagen före publicering. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. Inkl. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Inkl. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Inkl. moms 10% ÅU allt 39,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Inkl. moms 10% Studierabatt 50 % prenumerationer åu.fi/prenumerera. Till utlandet tillkommer portokostnader. Åbo 2024. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi
ÅU SOLSIDAN 19 TORSDAG 18 JANUARI 2024 Elis presidenttal Jag vill bli president Jag vill inte bli president för att slappa Jag vill inte bli president för att bli berömd Jag vill inte bli president för att bli rik För jag vill göra Nyykaabi till ett eget land För jag vill att alla får skägg För jag vill klandra Loreen för fusk och låta Käärijä vinna Jag vill bli president För Finland För Nyykaabi För Käärijä och För resten av världen Viggos presidenttal Jag vill bli president Jag vill ge alla ett hem Jag vill förhindra skogshuggning Jag vill ge alla mat i magen Rösta på mig! Rösta på mig för att lösa Finlands ekonomiproblem Rösta på mig för att få ett jobb Rösta på mig för att skaffa mer litteratur till biblioteken Finland är ett vackert land Finland är ett demokratiskt land Finland är ett land! Jag vill bli Finlands president Jag vill bli er president Jag vill bli allas president! Vivians presidenttal Jag vill bli president Jag kollar att alla lever Jag kollar att alla har kläder Jag kollar att alla har ett hus Rösta på mig Rösta på mig så det skulle finnas natur Rösta på mig så alla barn skulle få gå i skola Rösta på mig så alla skulle få vara sig själva Finland är ett underbart land Finland har fin natur Finland är vårt land Jag vill bli president! Jag vill bli er president! Jag vill bli Finlands president! Saras presidenttal Jag är president Jag är intelligent Rösta på mig så min röst kan höras Låt mig styra och ställa, det är något som behövs Tveka inte, jag är din kandidat Var smart och gör konst! Du vet vad det är Det är ju jag Det bästa du kan tänka på Finland måste förbättras, tro mig, jag kan tänka Så det är så enkelt Rösta på mig Jag ska ännu bara säga snälla Christians presidenttal Jag vill bli president! Jag vill att Finland ska vara säkert Jag vill att finländare inte ska vara rädda Jag vill att Finland ska vara rättvist Rösta på mig! Rösta på mig för att sänka skatter Rösta på mig för bättre sjukvård Rösta på mig för lika rättigheter Finland är ett lyckligt land Finland är ett rikt land Finland är ett fint land Låt oss göra Finland ännu lyckligare Låt oss göra Finland ännu rikare Låt oss göra Finland ännu finare Detta är mitt uppdrag Och jag kommer inte vila förrän jag lyckats Jag tänker inte tvinga er att rösta på mig Men jag ville berätta sanningen Detta är mitt uppdrag Jag vill bli president Jag vill bli er president Jag vill bli Finlands president Tack! Fredriks presidenttal Jag vill bli president Jag vill göra bättre uppgifter Jag vill ha bättre häften Jag vill ha mera tid Rösta på mig för bättre berättelser Rösta på mig för att jag vill bli vald Rösta på mig för att därför! Finland är okulturerat, skriv mer! Finland är bra, men ordkonst är bättre! Finland är Finland, så rösta på mig! Jag är bästa valet, så jag vill bli president Jag vill bli er fantastiska president Jag vill bli Finlands utomordentligtfantastisktabästigaste president Tack för att ni röstar på mig! Snart bestämmer Åboborna hur tre miljoner ska användas FÖRSLAGEN om hur Åbos invånarbudget ska användas har kommit in. Under oktober och november månad bidrog stadens invånare med totalt 419 förslag. Dessa ska nu utvecklas till planer i workshoppar som ordnas runtom i Åbo. Den första workshoppen ordnas den 18 januari i Åbo centrum i de ungas konstoch aktivitetshus Vimma. – Jag önskar att så många som möjligt intresserar sig för att utveckla den stadsdel som är viktig för en själv, så att den ser ut som dess invånare, och deltar i workshopparna, i vilka förslagen utvecklas till tydliga planer som man kan rösta om, säger specialexpert Aino Pohjanvirta från Åbo stad. BLAND IDÉERNA föreslås till exempel en rutschkana vid funikularen. Förslaget har efter granskning inte godkänts. En idé om ett blomhav vid åstranden mellan Kvarnbron och Domkyrkobron är ännu under granskning. Man har också kommit med idén om en trampolinpark på Hirvensalo. Förslaget har godkänts. Om förslaget blir av skulle trampolinerna byggas i samband med en lekpark. Utöver det har bland annat idéerna om större skräpkorgar på Humlegårdsgatan och en skyltad stig för terrängcykling godkänts. OMRÖSTNINGEN om förslagen ordnas i april. Alla Åbobor som fyller 13 år i år och alla som är äldre än det kan rösta. Röstningen sker med stark autentisering. För skoleleverna har man skapat en egen autentiseringskanal med hjälp av Wilma-koderna. Staden förverkligar de planer som fått flest röster under 2025. Med invånarbudgeten förverkligar Åbo stad deltagande budgetering som förenar ekonomi och demokrati. Under pågående period har man reserverat tre miljoner euro för invånarbudgeten. ETT BLOMHAV LÄNGS MED ÅSTRANDEN VAR ETT AV FÖRSLAGEN. JAN-OLE EDBERG
ÅU RADIO OCH TV I DAG TORSDAG 18 JANUARI 2024 20 YLE VEGA 7.00 Nyheter. 7.10 Vega Morgon. 7.30 Regionalt. 7.33 Vega Morgon. 8.00 Nyheter. 8.20 Vega Morgon. 8.30 Regionalt. 8.33 Vega Morgon. 9.00 Nyheter. 9.23 Vega Förmiddag. 9.54 Andrum. 10.00 Nyheter. 10.03 Vega Förmiddag. 11.00 Nyheter. 11.03 Vega Förmiddag. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 11.35 Vega Förmiddag. 12.00 Tolvslaget från Åbo domkyrka. 12.01 Nyheter. 12.03 Slaget efter tolv dagens debatt. 12.45 Väderoch sjörapport. 13.00 Nyheter. 13.03 Vega Eftermiddag. 14.00 Nyheter. 14.03 Vega Eftermiddag. 15.00 Nyheter. 15.03 Vega Eftermiddag. 16.00 Yle Nyheter och sport. Dagens viktigaste nyheter. 16.09 Vega Eftermiddag med Kustrundan. 17.00 Yle Nyheter med väder och Nyhetspodden. 17.30 Vegatoppen. 18.00 Nyheter. 18.03 Vegatoppen. 19.00 Nyheter. 19.15 Aftonandakt. 19.22 Näst sista ordet: Fondchefen Sören Lillkung, meteorologen Pekka Pouta och brandchefen Guy Rökman. 19.52 Vega Musik. 20.00 Nyheter. 20.03 Kaffekvarnen. 21.00 Nyheter. 21.03 Fatta familjen: Barn med starka känslor. 21.45 Vega Musik. 22.00 Nyheter. 22.15 Filosofiska rummet: Ditt och mitt ansvar för klimatet. 22.59 Verkligheten i P3. 23.25 Vega Musik. 0.00 Nattklassiskt. YLE X3M 7.00 X3M Morgon. 11.00 Supernova. 14.00 X3M Eftermiddag. 21.00 Sällskapet: ”Förtjänar jag Sillanpääs eller Hirviniemis ursäkt?”– så funkar mediedrev idag. 22.00 Yle Vega. 0.00 Nattklassiskt. TV4 6.10 Hem till gården. 6.35 Köket. 6.45 Nyhetsmorgon. 13.00 TV4Nyheterna. 13.10 TV4Vädret. 13.15 Köket. 13.25 Hem till gården. 13.55 Bytt är bytt. 14.55 En plats i solen. 16.55 Grand designs Nya Zeeland. 18.00 Efter fem. 20.00 TV4Nyheterna. 20.20 TV4Vädret. 20.30 Farmen. 21.00 Kalla fakta: Groomer. 22.00 Dr Death. 23.00 TV4Nyheterna. 23.40 Ekonominyheterna. 23.55 TV4Vädret. 0.00 The rookie. 0.55 Becoming Elizabeth. 2.05 Sisi. KUNSKAPSKANALEN 16.00 Bokmässan 2023. 17.25 Dödssynderna i vår tid. 18.00 Övergivna rum. 18.20 Under klubban. 18.50 Äventyrsguiderna. 19.40 Utmanande byggen. 20.25 Arkitekter på Nya Zeeland. 21.10 Världens historia: Trettioåriga kriget. 22.00 Antikmagasinet. 22.30 Vilda västern. 23.20 Världens natur: Sri Lanka. 0.10 Irländska kyrkans mörka förflutna. 1.05 Retrobutiken. 6.15 Aamusää 6.25 Huomenta Suomi 10.00 Emmerdale (R) 10.30 Ostoskanava Myori.fi (R) 11.00 Kauniit ja rohkeat (R) 11.30 ARPA.FI 12.30 Huimat huushollit (R) 13.30 Uusi elämä etelässä (R) 14.30 Los Angelesin luksuslukaalit (R) 15.30 Aarrepaja UK (R) 16.30 Kauniit ja rohkeat 16.58 Uutiset 17.04 Päivän sää 17.05 Viiden jälkeen 17.25 Uutiset 17.30 Viiden jälkeen 17.55 Uutiset 18.00 Päivän sää 18.05 Viiden jälkeen 18.30 Emmerdale Jakso 9540. 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Jarkko Tammisen maailma (R) Jakso 2/8. 20.00 Koko Suomi leipoo (R) Jakso 8/10. Kaikki kananmunasta. Teltassa ollaan kansainvälisten herkkujen äärellä. 21.00 Stadi vs. Lande (R) Jakso 10/12. Vertauskuvat. 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Maria Kallio (R) 23.35 Billions (R) 1.35 Suomalainen menestysresepti. 2.30 Uusi elämä etelässä. 3.25 Huimat huushollit. 4.20 Poliisit UK: Ajojahti. 20.00 Koko Suomi leipoo. 8.00 BUU-klubben 8.30 Sportliv 8.40 Norge under ytan 9.20 Danska arkitekthem 9.50 En tvättäkta lantis 10.19 Fjällens snöröjare 10.59 Dokument inifrån: Skamlös 12.00 Fransk vardagsmat med Michel Roux 12.45 Gäst hos islam 13.15 Historia: Mordet på JFK på smalfilm 14.02 Det sitter i väggarna 15.01 La Promesa hemligheternas herrgård 16.01 Damernas paradis i Milano 17.25 Husdrömmar Sicilien 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 BUU-klubben 18.30 Auktionssommar 19.29 Yle Nyheter TV-nytt 19.53 Efter Nio ögonblick 20.00 Ring min agent! Del 1 av 6. Den ena parten i ett kändispar kysser slumpmässigt en tredje part och det hamnar i pressen. 20.51 Word! Del 6 av 7. 21.00 Meeri Koutaniemi, bortom bilderna Del 5. 21.30 Röde Elvis kalla krigets cowboy 23.00 En läkares samvete Amerikanskt drama från 1954. I rollerna: Rock Hudson, Jane Wyman. 21.00 Meeri Koutaniemi, bortom bilderna. 6.25 Yles morgon. 9.30 Halv sju. 10.00 Casualty. 10.41 Mäktiga maskiner och klimatmirakel. 10.50 Yle Nyheter Nyland. 10.55 Sydöstra Finland. 11.00 Sydvästra Finland. 11.05 Tavastland 11.10 Birkaland. 11.15 Mellersta Finland och södra Savolax. 11.20 Yle Nyheter östra Finland. 11.25 Yle Nyheter Pohjanmaa. 11.30 Norra Finland. 11.35 Lappland. 11.40 Yle Oddasat. 11.44 Oddasat. 12.00 Kulturcocktail live. 12.30 Fader Brown. 13.15 Vi. 14.47 Vintrigt Lappland genom postbussfönster. 15.00 Finland är landsbygd. 15.31 Yle gemensamma stunder, gemensamma minnen. 15.34 Presidentkandidaterna frågas ut: Alexander Stubb. 16.35 Yle Nyheter på lätt finska. 16.40 Yle Oddasat. 16.45 Novosti Yle. 16.50 Yle Nyheter på teckenspråk. 16.55 Yle Nyheter från din region. 17.00 Yle Nyheter 17.00. 17.10 Fader Brown. 18.00 Yle Nyheter 18.00 18.21 Halv 7 i dag 18.30 Halv sju 19.00 Tubettavat konemiehet 19.41 Norge sett från luften 19.51 UMK24 Musikvideor 19.55 UMK24 Historien bakom låten 20.00 Spotlight: Drogerna tog mitt barn 20.29 Yle Nyheter 20.30 20.55 Sportrutan 21.05 A-Talk 21.45 Yle Nyheter 21.49 Sportrutan 22.00 Fjärrlinjen 23.01 Oddasat 23.15 Smugglad 23.41 Halv sju 19.00 Tubettavat konemiehet. 6.50 Lilla Tvåan. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 18.1. 6.53 Poppelkullen. 6.58 Tagge och Igge. 7.03 Lilla Tvåan. 7.05 Liselott. 7.12 Friskus-Robban. 7.23 Floonissarna. 7.34 Lilla Tvåan. 7.36 Hjälteskolan. 7.48 Lilla Tvåan på finskt teckenspråk. 7.50 Vov-patrullen. 8.13 Namnsdagsgratulationer: 18.1. 8.15 Lilla Tvåan. 8.16 Lilla Tvåan önskar post. 8.17 Best & Bester. 8.29 Jag, Elvis Riboldi. 8.40 Lulu och kon. 8.50 Gympastund. 9.00 Strömsö 2016. 9.30 Fjällens snöröjare. 10.10 Tandemäventyret. 10.50 En glimt av Norge. 11.00 Allt till salu. 11.30 Mat med bröderna Price. 12.00 Världens bästa curry. 12.15 En tvättäkta lantis. 12.45 Bästa tittare. 13.30 Luspanka. 14.20 Syskonbädd. 14.45 Kummeli 15.15 Skidskytte: Världscupen 16.50 En glimt av Norge 17.00 Lilla Tvåan 18.00 Bästa tittare 18.45 UMK24 Musikvideor 18.49 UMK24 Historien bakom låten 18.55 Svalbard sett från luften 19.00 Syskonbädd 19.26 Syskonbädd: Har vi någon mer bärs? 19.30 Kummeli 20.00 Tekniktitanernas mörka sida 20.48 Norge sett från luften 21.00 Sorjonen 22.00 Moderna män 22.25 The Lazarus Project 23.10 Luspanka 0.00 Stacey Dooley övernattar. 20.00 Tekniktitanernas mörka sida. 6.00 Bing 6.05 Kindi Kids 6.10 Sanna och regnbågslandet 6.35 Smurfarna 6.45 Miraculous: Ladybugs & Cat Noirs äventyr 7.10 Lego Friends: Vänner på viktigt uppdrag 7.20 Lego Ninjago 7.35 Tara Duncan 7.45 Tobot Galaxy Detectives 8.00 Ett nytt liv i södern 9.00 Framför klassen 10.00 Renovera eller flytta Australien 11.05 Renovera eller flytta Finland 12.00 Onnenarpa 13.55 Renovera eller flytta Australien 15.00 MasterChef Australien 16.05 Syke 17.05 Onnenarpa 17.10 100 Places to Be 17.20 Diili 18.55 På kommande: Ett hem för hunden 19.00 Vill du bli miljonär? Del 1 av 8. 20.58 Keno ja Synttärit 21.00 Temptation island Finland Del 22 av 22. Slutgiltiga beslut. En inhemsk realityserie. 22.00 Utö Del 1 av 8. Den idylliska byn på Utö bevittnar oförklarliga fenomen och isoleras från omvärlden. Till ön anlänger främlingar. En inhemsk dramaserie. 23.00 Drängen Del 6 av 8. 23.30 Kungen av Los Angeles Del 1 av 10. 2.00 Lejongrottan USA. 3.00 Vi flyttar hus. 4.00 Gränsbevakarna USA. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.40 Modiga kaniner. 6.45 Sara och Anka. 6.55 Hej Jycke. 7.00 Greta Gris. 7.05 Regnbågsstadens hjälte. 7.15 Charlie och Lola. 7.30 Hej Jycke. 7.35 Heja! Heja! Billy Bilsson. 7.45 Smurfarna. 7.55 Superkaninen Simon. 18.00 Ett fall för KLURO. 18.15 Tilde. 18.25 Charlie och Lola. 18.35 Greta Gris. 18.40 Monsterbarnvakterna. 18.55 Fåret Shaun. 19.00 Tripp och Trapp tittar in! 19.15 Sånger med TAKK. 19.20 Ordisarna. 19.35 Smurfarna. 19.45 Klubb Abraham – berättelser. 19.50 Klubb Abraham – dokumentär. 19.55 Klubb Abraham – i kulturen. 20.05 Unga Jordlingar. 20.10 Visste du? 20.15 Lilla Aktuellt. 20.25 En andra chans. 20.50 Bernies äventyr. 20.55 Kylskåpsparty. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 10.00 Forum 13.00 Rapport 13.03 Forum 17.00 Rapport 17.05 Innanför slottets väggar (R) 17.15 Egenland – Finland är fantastiskt (R) 18.15 Nyheter på lätt svenska 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 18.55 Norge från luften (R) Norsk naturserie från 2019. Del 3 av 10. 19.00 Alice Guy – första kvinnliga filmregissören (R) Fransk dokumentär från 2021. 19.55 Korta tv-historier (R) Svensk faktaserie från 2017. Del 4 av 11. 20.00 Teodorescu & Suhonen (R) Svenskt debattprogram från 2023. Del 1 av 4. Två av Sveriges syrligaste proffstyckare från höger och vänster går samman i ett nytt debattprogram. 20.30 Skattjägarna (R) Dansk antikvitetsserie från 2013. Del 7 av 20. 21.00 Världens historia: Shakespeare Brittisk dokumentärserie från 2023. Del 3 av 3. 22.00 Aktuellt 22.46 Sportnytt 23.00 30 minuter 23.30 Dokument utifrån: Makten över havet (R) 0.30 Makten. 1.25 Utrikesbyrån. 1.55 Skattjägarna. 2.25 Sportnytt. 2.40 Nyhetstecken. 21.00 Världens historia: Shakespeare. 21.00 Antikrundan. 6.15 Go’kväll (R) 7.00 Morgonstudion 11.00 Hemmagympa med Sofia (R) 11.20 Tre kärlekar (R) 12.15 Hej och tack för mig (R) 13.15 Lerin på Lofoten (R) 14.15 Världens natur: Kalifornien (R) 15.10 Skidskytte: Världscupen 17.00 Inför Idrottsgalan (R) 17.05 Hennes lilla majestät Svenskt drama från 1939. I rollerna: Joachim HolstJensen, Sonja Wigert, Anders Henrikson. 18.30 Sverige idag Svenskt nyhetsmagasin från 2024. 19.00 Rapport 19.17 Kulturnyheterna 19.28 Sportnytt 19.33 Lokala nyheter 19.45 Go’kväll Svenskt magasin från 2024. Del 7 av 144. 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Antikrundan Svensk antikvitetsserie från 2024. Del 2 av 12. 22.00 Jag och min far Svensk dokumentärserie från 2024. Del 2 av 6. 22.45 Radiohjälpen i Ukraina – kvinnorna 22.50 Lokala nyheter 23.00 Hockeykväll 23.30 Frostbiten 0.20 Rapport. 0.25 Kriminalarkivet: Gangsterkrig. 0.45 Drömmen om Hollywood. 1.15 Guldbaggen. 5.45 Sverige idag. YLE 3XM YLE VEGA SUB FI 7.00 Muumien maailma. 7.30 Mimmit musapatti. 8.00 Simpsonit. 9.00 Paavo Pesusieni. 9.30 Mutsi. 10.00 Moderni perhe. 10.30 Poliisit UK: Ajojahti. 11.30 Suurmestari UK. 12.30 Käräytyskamera. 13.00 Simpsonit. 14.00 Huutokaupan metsästäjät. 15.00 Ultimate Police interceptors. 16.00 Ulosottomiehet. 17.00 Simpsonit. 18.00 Ultimate Police interceptors. 19.00 Jay Lenon autotalli. 20.00 Frendit. Jakso 24/25. 21.00 Subleffa: Alien kahdeksas matkustaja. 23.15 Subleffa: Beck: Peitetehtävä (39). 1.10 Rikospaikka. 2.00 Ulosottomiehet. 2.55 Poliisit UK: Ajojahti. 3.50 Simpsonit. 4.50 Schitt’s Creek. LIV FI 9.00 Sinkkuillallinen. 10.00 Uusi elämä etelässä. 11.00 Remppa vai muutto Suomi. 12.00 Remppa vai muutto UK. 13.00 Puutarhan pelastajat. 14.00 Sinkkuillallinen. 15.00 Koti koiralle UK. 17.00 Brittien ökyimmät myyntikohteet. 18.00 Sinkkuillallinen. 19.00 Luokan edessä. 20.00 Remppa vai muutto. Jakso 1/26. 21.00 Huvila & Huussi. Jakso 10/10. 22.00 Temptation Island Suomi. 23.00 IS esittää: Sain sen videolle. 23.10 NCIS Rikostutkijat. 0.10 Sinkkuillallinen. 1.10 Remppa vai muutto. 2.10 Remppa vai muutto Suomi. JIM 9.00 Finlands auktionskung. 10.00 Lejongrottan USA. 11.00 Gränsbevakarna Australien. 12.00 Mästerbagare. 13.00 Finlands auktionskung. 14.00 Lejongrottan USA. 15.00 Finska tullen. 16.00 Alaskas isflygfält. 17.00 Amispäiväkirjat. 17.30 Diili. 19.00 Duudsonit tuli taloon. 20.00 Finlands auktionskung. 21.00 The Dudesons. 1.05 Arman och Finlands brottsmysterier. 2.05 Alaskas isflygfält. 3.05 Trucking hell. TV5 FI 6.15 Rantataloa etsimässä. 7.00 Kotikokit vastaan mestarikokit. 7.45 Rakkautta yli rajojen Norja. 8.35 Kiinteistöveljekset: Koti loppuelämäksi. 9.30 Asunnon metsästäjät. 10.30 Rantataloa etsimässä. 11.30 Alaskan rakentajat. 12.35 Restaurant: Impossible. 13.40 Suuri leipurikisa. 14.35 Gossip Moms Suomi. 15.35 Rakkautta yli rajojen Norja. 16.50 Poliisikamera. 17.55 Maanteiden sankarit. 18.50 Unelmahäät. 19.50 Latela luonto kutsuu. 21.00 Elokuva: Salaliittoteoria. 23.45 Elokuva: Kong: Pääkallosaari. 2.15 Poliisikamera. 3.25 Unelmahäät. 4.30 Alaskan rakentajat. KUTONEN FI 6.05 Valmistuksen salat. 6.50 Museoiden mysteerit. 7.35 Kullan sukeltajat. 8.25 Amerikan rajavartijat: Meksiko. 9.15 Wheeler Dealers. 10.20 Kilpa-autojen kuninkaat. 11.25 Barnwood Builders. 12.20 Valmistuksen salat. 13.25 Museoiden mysteerit. 14.25 Kadonneen kullan metsästys. 15.25 Romuraudan valtiaat. 16.35 Top Gear. 18.00 Hengenvaarallinen saalis: Erikoisjakso. 19.55 Wheeler Dealers. 21.00 Elokuva: Gangsterisota. 23.15 Elokuva: Muumio: Lohikäärmekeisarin hauta. 1.20 Romuraudan valtiaat. 2.35 Barnwood Builders. 3.40 Kullan sukeltajat. 4.40 Kilpaautojen kuninkaat. TV3 7.50 Pacific Blue. 8.45 Svenska truckers. 9.35 Project runway. 10.30 The mentalist. 11.30 Gordon Ramsay’s 24 hours to hell and back. 12.40 Undercover boss US. 13.45 Lyxfällan. 14.50 Project runway. 15.55 The real housewives of Orange County. 17.00 The mentalist. 18.00 Svenska truckers. 19.00 Lyxfällan. 20.00 Vänner. 21.00 Lyxfällan. 22.00 The Italian Job. 0.15 Vänner. 1.10 Brottskod: Försvunnen. YLE RADIO SUOMI FI 6.00 Yle Uutiset ja sää. 6.05 Alueradio. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 7.10 Urheiluradio. 7.13 Alueradio. 7.50 Merisää. 7.53 Alueradio. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 8.10 Urheiluradio. 8.13 Alueradio. 9.00 Yle Uutiset. 9.05 Urheiluradio. 9.10 Sää. 9.11 Alueradio. 10.00 Yle Uutiset. 10.02 Radio Suomen Päivä. 10.30 Yle Uutiset alueeltasi. 10.33 Radio Suomen Päivä. 11.00 Yle Uutiset. 11.02 Radio Suomen Päivä. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. 11.33 Radio Suomen Päivä. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 12.10 Urheiluradio. 12.13 Radio Suomen Päivä. 12.45 Merisää. 12.55 Radio Suomen Päivä. 13.00 Yle Uutiset. 13.02 Paikka auringossa. 14.00 Yle Uutiset. 14.02 Alueradio. 15.00 Yle Uutiset. 15.02 Alueradio. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 16.10 Urheiluradio. 16.13 Alueradio. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 17.10 Urheiluradio. 17.13 Alueradio. 18.00 Yle Uutiset. 18.02 Radio Suomen Urheiluilta. 18.50 Merisää. 18.55 Radio Suomen Urheiluilta. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 19.02 Urheiluradio. 19.05 Radio Suomen Urheiluilta. 20.00 Yle Uutiset. 20.02 Sää. 20.03 Radio Suomen Urheiluilta. 21.00 Yle Uutiset. 21.02 Urheiluradio. 21.12 Radio Suomen Ilta. 21.50 Merisää. 21.55 Radio Suomen Ilta. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 22.05 Urheiluradio. 22.08 Yöradio toiveiden yö. 23.00 Yle Uutiset. 23.02 Yöradio toiveiden yö. 0.00 Yle Uutiset. 0.02 Yöradio. 1.00 Yle Uutiset ja sää. 1.02 Paikka auringossa. 1.55 Yöradio. 2.00 Yle Uutiset. 2.02 Yöradio. 2.15 Pyöreä pöytä. 2.45 Yöradio. 3.00 Yle Uutiset. 3.02 Kissankehto Susanna Vainiola. 3.54 Yöradio. 4.00 Yle Uutiset ja sää. 4.02 Radio Suomen Varhaisaamu. 5.00 Yle Uutiset ja sää. 5.30 Yle Uutiset ja sää. Uutiset ja sää radiossa. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu. Markus Turunen. 5.50 Merisää. Merisää. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu. Markus Turunen. YLE RADIO 1 FI 6.30 Hyvää huomenta. 6.35 Hartaita säveliä. 6.50 Aamuhartaus. 6.59 Hyvää huomenta. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 7.10 Aamusoitto. 7.53 Ykköskolumni. 7.59 Hyvää huomenta. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 8.10 Ykkösaamu. 9.00 Yle Uutiset. 9.05 Muistojen bulevardi. 10.00 Riku Rantala: M/S Mystery: Mies yli laidan tekijän mahdollinen tunnustus. 10.30 Tämäkin on totta -podcast: Mistä ihonhoitotuotteissa kannattaa maksaa? 10.40 Yksi on hyvää seuraa. 11.00 Epäilyttävän uutta Aki Yli-Salomäki. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 12.10 12 diktaattoria: Kapula EU:n rattaissa Viktor Orbán. 12.39 Yksi on hyvää seuraa. 13.00 Politiikkaradio. 13.30 Klassinen kattaus. J.S. Bach: Konsertto neljälle cembalolle, jousille ja continuolle a-molli. 14.30 Kadonneiden kaupunkien jäljillä: Paititi. Jakso 2. Paititi – Inkavaltakunnan kultainen kaupunki? Ketkä rakensivat hiljattain löytyneeseen inkakaupunkiin pyramideja? 14.50 Kuuluttajan vieras:Toimittaja Barbro Björkfelt. 15.00 Yle Uutiset. 15.02 Kulttuuriykkönen. Rentoa puhetta, kiinnostavimmat vieraat ja kulttuurin ajankohtaisaiheet debatoitavina. Suorana maanantaista perjantaihin. 15.55 Yle News. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 16.10 Faunin iltapäivä. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 17.10 Uutispodcast. 17.35 Tuuli Saksalan keidas: Rakkauslauluja Leija Lautamajalta ja Mon Lafertelta. 18.25 Kielen päällä: Mitä tiedät viittomakielestä? 18.35 Hartaita säveliä. 18.50 Iltahartaus. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 19.02 Etnokonsertteja: Pauanne ja Kajsa Balto Band. 21.00 Yle Uutiset. 21.05 Tiedeykkönen. 22.00 Radioteatteri esittää: Viihdekuunnelma. 22.30 Epäilyttävän uutta Aki Yli-Salomäki. 23.27 Politiikkaradio. 0.00 Yöklassinen.