Jägaren 6/2023 - Lehtiluukku.fi

BLANDSKOG GER ÄLGKÄK I LAPPLAND RÄKNAS RIPORNA MED HUNDAR ASF-BEKÄMPNINGEN I FINLAND HELMIPROJEKTET FICK EN FORTSÄTTNING HAR ÄLGJAKTEN EN FRAMTID? MÅLEN FÖR ÄLGSTAMMEN SPIKAS PÅ VÅREN 6/2023 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JÄ0623.indd 1 01_Kansi_JÄ0623.indd 1 27.10.2023 8.14 27.10.2023 8.14
JAKTEN 10 Har älgjakten en framtid? 14 Vitsvanshjorten och brunsten 20 Gränsbevakningen: Var uppmärksam vid östgränsen 28 Plötslig sjukdom på jakt 34 Ungdomsredaktionen 52 Väderbeständighet för jaktgevär 56 Viltrecept 58 Flera sätt att salta köttet 60 Den mytomspunna dominanta råbocken 64 Säkerheten framför allt VILTET 18 Älgen: Matbordet dukas efter årstiden 22 ASF: Virusbekämpning och vildsvinsreglering 24 Förvaltningsplanen för skogsvildrenen uppdaterades 30 Vildsvinet – klövdjuret som anpassar sig 38 Av kärlek till viltet 40 Den afrikanska svinpesten i Lettland 42 Tunnhamn — Ett fönster mot skärgårdsfåglarnas framtid 50 Ripstammarna och de två inventeringsmetoderna i Lappland 62 I Tervola befrias åarna från mink AKTUELLT 5 Nyheter 26 Skytteutbildning för SRVA-jägare i östra Finland 33 Halvautomatiska jaktgevär och hur du intygar att hobbyn är aktiv 42 Jägarnas eget museum 54 Brott & Straff 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 5 Vice ordförandens spalt 49 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 48 Om hunden angriper – undvik och avbryt När nätterna också i söder kryper ner under nollan börjar den händelserikaste tiden för vitsvanshjorten 14 22 Den afrikanska svinpesten: Virusbekämpning och vildsvinsreglering 30 Vildsvinet – klövdjuret som anpassar sig Jägaren 6/2023 2 Innehåll 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0623.indd 2 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0623.indd 2 27.10.2023 8.15 27.10.2023 8.15
Skränande från ytterkanterna E n gång för decennier sedan var jag djupt oense i en fråga med en irländsk kollega. När mitt tänkande gick i baklås och jag lade armarna i kors reagerade min motpart på ett annat sätt. Han konstaterade lugnt att vi tydligen är av olika åsikt i frågan och bytte elegant infallsvinkel. Han lät sig inte provoceras eller förvirras. Inte heller ändrade han ståndpunkt utan började leta efter beröringspunkter mellan respektive syn på saken. Händelsen återkommer ofta i tankarna när jag följer med debatter här hemma, både i offentligheten och privat. Syftet verkar vara att skarpt markera motsatt åsikt, vilket leder till ett gapande mellan ytterligheter. Tillsätt de nuförtiden så populära alternativa sanningarna eller åtminstone ett selektivt urval fakta som stöder ens egen åsikt, så får vi en giftig soppa. Det här skapar klickmonster på nätet, men jag tvivlar på att metoden för konstruktivt framåt. I värsta fall yttrar det här sig i ett klandervärt beteende på nätet också bland organisationer kända för gott samarbete. Där klickar folk så vilt att de inte begriper att de samtidigt blockerar en förnuftig utveckling. De fungerande lösningarna hittar vi i regel mellan ytterligheterna, om det så är fråga om att jämka ihop skyddandet med det ekonomiska i primärproduktionen eller avvägningen mellan att begränsa jakten och tillåta den. Ofta får jag intrycket att parterna inte ens försöker nå en lösning, men lyckligtvis förekommer exempel på det motsatta. Det krävs sakligt argumenterande för att nå en lösning, att man lyssnar på varandras synpunkter och är villig att kompromissa. Det skadar inte heller att känna till tidigare beslut i frågan och deras konsekvenser, men i dagens samtalskultur verkar även den här aspekten ha övergått till att tjafsa om gamla misstag och söka syndabockar. Mera fruktbart vore att granska tidigare beslut som idag känns fel utifrån den faktabas som man hade och byggde på. På det viset kan vi lära oss av tidigare erfarenheter. Ute i världen anses vi finländare vara rationella och pragmatiska – och till och med samarbetsbenägna! Enligt min syn på saken bör vi utveckla vår samtalskultur i den här riktningen, även i viltfrågor. JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 50 Ripstammarna och de två inventeringsmetoderna i Lappland 10 Har älgjakten en framtid? Vi intervjuar Juhani Kukkonen, ordförande för det nationella viltrådet, och Tauno Partanen, ordförande för Finlands viltcentral. Ledar n 3 Jägaren 6/2023 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0623.indd 3 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0623.indd 3 27.10.2023 8.15 27.10.2023 8.15
E n härlig jaktoch konsertturne i Kajanaland och Lappland fyllde två fina veckor i september. Jag gav sex konserter på två veckor på sex olika orter: i Sotkamo, Pudasjärvi, Puolanka, Uleåborg, Rovaniemi och Kuusamo. De mellanliggande dagarna njöt jag av landskapet i Kajanaland och fick till och med några fällningar. Några fåglar och ett par harar blev stoppade i ränseln. Jag började jaga redan som åttaåring, när grannarna lät mig hänga med på harjakt. Jag blev biten direkt. Som tolvåring skrev jag jägarexamen och sedan dess har jakten hört till det mest emotsedda på höstarna. I mitt arbete ingår stora mängder övning och mina största roller har jag repeterat i upp till fyra år före premiären. Till de bästa metoderna för att koppla av och nollställa mig efter allt detta repeterande hör de här jordnära dagarna i våra skogar; än i regn, än i kyla, än i solsken. Jakten rensar hjärnan och skärper koncentrationsförmågan. Jag repeterar ofta orden till mina konserter medan jag strövar i ståtliga landskap, och skogen ger tolkningen av sångerna djup och färg. När jag sjunger på konserter återvänder tankarna ofta till landskapen. För att fira mitt 35-årsjubileum har jag turnerat med en konsert där jag framför Tapio Rautavaaras och Mauno Kuusistos fina sånger. Sångerna Rakovalkealla och Kaunis kotimaani väcker ännu djupare känslor när jag före konserterna har strövat i våra inhemska ödemarker. De här känslorna når också fram till publiken. Dessutom har sången och jakten det gemensamt att bägge kräver koncentration. Oavsett om jag jagar med hund eller utan ska sinnena vara skärpta. I Kajanaland fick jag för första gången tillfälle att prova på kungsgrenen, alltså jakt med finsk spets. Orren satt i trädet och skallet var fint, men jag gjorde en oförsiktig rörelse och så var orren borta. Trots att jag hade blivit tillsagd att undvika rörelser i sidled. Lyckligtvis kunde jag följande dag fälla två orrar och återställa mitt goda namn och rykte. Visserligen utan hund den här gången, men ändå. En hare fann också vägen ner i ränseln. De här trevliga jaktdagarna ger mig kraft för de förestående tre veckorna som är späckade med föreställningar och repetitioner. Därefter återvänder jag till Puolanka för en fem dagars jaktresa. Jag orkar med jobbet eftersom jag vet att jag sedan får ströva i markerna igen. Skogen ger kraft, också åt kulturen! JYRKI ANTTILA Skribenten är en tenor som firar sitt 35-årsjubileum som konstnär. Jakten och kulturen stöder varandra Jägaren 6/2023 4 Gästskribenten I SPALTEN GÄSTSKRIBENTEN PRESENTERAR UTVALDA SKRIBENTER OLIKA SYNVINKLAR PÅ JAKTEN. ÅSIKTERNA ÄR SKRIBENTENS OCH STÄMMER DÄRFÖR INTE NÖDVÄNDIGTVIS ÖVERENS MED VAD TIDNINGEN JÄGAREN ELLER FINLANDS VILTCENTRAL ANSER. 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 4 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 4 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
Nyhet r den. Syftet med den skulle vara att säkra kontinuiteten för verksamheten. I det nya regeringsprogrammet betonas kostnadseffektiviteten i naturvården. Helmiprojektet passar därför som hand i handske eftersom det bygger på frivillighet. Tack vare detta betalar sig projektet tillbaka 1,5 gånger per år. Utan aktiva och kunniga smårovdjursjägare vore en projekthelhet som den här inte ens möjlig. För detta är samtliga deltagande jägare värda ett stort tack! Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren ingår i Helmiprogrammet för livsmiljöer som drivs av miljöministeriet och jordoch skogsbruksministeriet. Syftet med programmet är att trygga mångfalden i landets natur och i det här fallet i synnerhet för de hotade sjöfåglarna. HELMIPROJEKTET MOT DE FRÄMMANDE ROVDJUREN FICK EN FORTSÄTTNING Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren engagerar ungefär 400 jägare som är specialiserade på minkoch mårdhundsfångst, fördelade på 72 värdefulla fågelvatten runt om i landet. Projektet har nu fått en fortsättning. D et ursprungliga projektet inleddes våren 2021 och upphör med utgången av innevarande år. Fortsättningen ska pågå till utgången av 2024. Projektet drivs av Finlands viltcentral och Forststyrelsen, och handlar om att eliminera de främmande rovdjuren mink och mårdhund för att underlätta sjöfåglarnas häckning. Under fjolåret fångades nästan 700 minkar och drygt 4000 mårdhundar. Sammanlagt gjordes under fjolåret 48 150 timmar elimineringsarbete, det vill säga 26,76 manår. De imponerande fångstinsatserna börjar också visa sig i uppföljningarna. Enligt de preliminära resultaten som forskarna på Åbo universitet har kommit fram till verkar i synnerhet mårdhundarna ha blivit färre på flera Helmiobjekt. Men trots jägarnas hårda arbete kommer elimineringen av rovdjuren att kräva uthållighet på lång sikt. Resultaten kommer att bli ännu bättre efter hand som den effektiva jakten fortsätter. Resultaten av elimineringarna och Helmi-iståndsättningarna kommer förhoppningsvis att visa sig i fågellivet under de närmaste åren. En fortsättning på fortsättningen? Med fortsättningen som inleds vid årsskiftet säkrar vi den nuvarande rovdjursjakten. Vi ska också vidareutveckla verksamheten utifrån årets resultat. Under nästa år ska vi dessutom utreda förutsättningarna för en fortsättning på fortsättningen som skulle löpa under den nuvarande regeringsperioTO M I NE VA LA IN EN Jägaren 6/2023 5 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 5 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 5 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
Tumma aldrig på säkerheten! V isionen noll jaktolyckor under jaktsäsongen infriades tyvärr inte heller i år. Vi jägare bär ett stort ansvar och det här ansvaret måste vi kunna axla. Jägarna har rätt att inneha och använda skjutvapen. Rättigheten innebär en skyldighet att öva skytte och hantera vapen säkert. Beklagligt ofta hör man under jaktåret uttalanden som ”Sitter kikarsiktet månne fortfarande rätt; jag har inte hunnit till skjutbanan för att kolla” eller ”Jag hinner väl med älgprovet nästa år”. Vi slipper uttalanden som de här om jägarna skulle lägga lite mera tid på att öva skytte. Så upptagen eller likgiltig får man inte vara att man hoppar över skytteträningen och inskjutningen. Varje träningsskott bidrar till ett säkrare fällande skott. Det går helt enkelt inte att öva för mycket på säker vapenhantering. Genom att nöta in goda vapenvanor skapar vi rutiner som ökar säkerheten för en själv och andra. Skytteträningen är rätta tillfället att repetera säker vapenhantering och de fyra reglerna. 1. Hantera alltid ett vapen som om det vore laddat. 2. Rikta aldrig ett vapen mot någonting som du inte har för avsikt att skjuta (”pipdisciplin”). 3. Håll pekfingret borta från avtryckaren (”avtryckardisciplin”). 4. Skjut inte förrän du är säker på målet och det som finns bakom. De här fyra reglerna borde sitta i ryggmärgen på varenda jägare. Följ dem både på skjutbanan och på jakt så inträffar inga olyckor. Under innevarande år har ett säkerhetsmässigt oroväckande fenomen stuckit upp huvudet, där jägarna av någon orsak slår ifrån hundpejlens safety-funktion. Teknologin eliminerar självfallet inte jägarens skyldighet att se till att skjutriktningen är riskfri, men safety-funktionen visar (som namnet anger) var någonstans andra människor och jakthundar befinner sig. TEPPO KAKKONEN Vice ordförande Finlands viltcentral JOHN DEERE GATOR-AJONEUVOT JOHN DEERE XUV865M/R-GATOREIHIN NYT KAUPAN PÄÄLLE TALVITAI KESÄRENGASSARJA ALUMIINIVANTEILLA SEKÄ LED-VALOPALKKI YLIVOIMAINEN AJOMUKAVUUS JA SUORITUSKYKY Ku va n ko ne er iko isv ar us te in . TILAA NYT JA HYÖDYNNÄ KAMPANJA TARJOUKSET OTA YHTEYTTÄ GATOR-MYYNNIN AMMATTILAISIIMME JA PYYDÄ TARJOUS Veli-Pekka Johansson +358 40 514 2180 veli-pekka.johansson@wihuri.fi Vesa Aalto +358 44 2720176 vesa.aalto@wihuri.fi LUE QR-KOODI JA LÖYDÄ LÄHIN JÄLLEENMYYJÄSI TAI VIERAILE OSOITTEESSA WITRAKTOR.FI/YHTEYSTIEDOT Tehdastilauskoneisiin valittavissa katuajoon soveltuvat Predator-renkaat tai maastoon suunnatut Maxxis Big Horn -renkaat alumiinivanteilla. Vanteiden väri valikoituu koneen värin mukaan. Heti toimitukseen saatavia koneita on rajallinen määrä joten toimi nyt ja tilaa ajoneuvosi ajoissa! Kampanja voimassa 9.10-30.11.2023. Kampanjaa ei voi yhistää muihin etuihin. Märket för viltolycka har förnyats Viltolyckor med hjortdjur ska anmälas till nödnumret 112. Märk olycksplatsen med märket för viltolycka eller någonting annat som du råkar ha i bilen så att storviltsassistansen SRVA hittar olycksplatsen. Märket för viltolycka har förnyats. Du kan skriva ut det nya märket i storleken A4 på webbplatsen srva.fi. Verksamhetsledaren på jaktvårdsföreningarna kan mot postkostnaden beställa viltolycksmärken för utdelning i jaktvårdsföreningarnas interna nätbutik. Vildsvinsarbetsgruppen formulerade målen för stammen och skulle tillåta mörkersikten Jordoch skogsbruksministeriets arbetsgrupp för vildsvinet har formulerat några åtgärder för att få bukt med risken för afrikansk svinpest, ASF. Enligt arbetsgruppen är målet på kort sikt att fortsätta skära ner stammen. På medellång sikt är målet att halvera stammen. Utanför koncentrationerna i östra Nyland och sydöstra landshörnet är målet att vildsvinet enbart ska påträffas sporadiskt; några koncentrationer eller någon etablerad stam får inte uppstå. Som en andra åtgärd föreslår arbetsgruppen att mörkersikten ska tillåtas på vildsvinsjakt. Detta skulle dock kräva en ändring i jaktlagen. I detta nu är en fast ljuskälla tillåten medan mörkersikte kräver dispens av Finlands viltcentral. I arbetsgruppen sitter representanter för jordoch skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket, Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral, svinuppfödarnas förening Suomen Sikayrittäjät ry., Finlands Jägarförbund rf, Jägarförbundets Kymmenedistrikt rf, Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter, de regionala viltråden i Sydöstra Finland och Nyland samt Djurens hälsa ETT rf. Läs mera om ämnet på sidan 22. KOLAROITKO HIRVEN, PEURAN, KAURIIN, VILLISIAN TAI SUURPEDON KANSSA? KROCKADE DU MED EN ÄLG, HJORT, ETT RÅDJUR, VILDSVIN ELLER STORT ROVDJUR? Soita onnettomuuspaikalta 112 Ring 112 från olycksplatsen 112 3. Huolehdi loukkaantuneista 1. + Ta hand om de skadade Estä lisäonnettomuudet ja varoita muuta liikennettä varoituskolmiolla ! 2. Förhindra ytterligare olyckor och varna övriga trafikanter med en varningstriangel 4. Merkitse onnettomuuspaikka näkyvästi vaikka tällä merkillä Markera olycksplatsen tydligt med till exempel det här märket TOIMI NÄIN GÖR SÅ HÄR Livlig debatt om dispenserna för lodjur I år har Finlands viltcentral beviljat stamvårdande dispenser för 300 lodjur. 1995 när Finland gick med i EU uppgick lodjursstammen i vårt land till c 800 individer. Sedan dess har den stamvårdande dispensbelagda jakten, som inleddes efter EU-inträdet, visat sig fungera. Lodjuren har blivit avsevärt fler. Naturresursinstitutet Luke uppskattar att det före jaktsäsongen 2023-2024 fanns mellan 2390 och 2575 lodjur äldre än ett år. Trots detta har det uppstått en omfattande och livlig debatt om stammens storlek. Finlands viltcentral kommer därför att lägga ut mera information om lodjuren på webbplatsen riista.fi. K lumn Jägaren 6/2023 6 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 6 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 6 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
Nyhet r JOHN DEERE GATOR-AJONEUVOT JOHN DEERE XUV865M/R-GATOREIHIN NYT KAUPAN PÄÄLLE TALVITAI KESÄRENGASSARJA ALUMIINIVANTEILLA SEKÄ LED-VALOPALKKI YLIVOIMAINEN AJOMUKAVUUS JA SUORITUSKYKY Ku va n ko ne er iko isv ar us te in . TILAA NYT JA HYÖDYNNÄ KAMPANJA TARJOUKSET OTA YHTEYTTÄ GATOR-MYYNNIN AMMATTILAISIIMME JA PYYDÄ TARJOUS Veli-Pekka Johansson +358 40 514 2180 veli-pekka.johansson@wihuri.fi Vesa Aalto +358 44 2720176 vesa.aalto@wihuri.fi LUE QR-KOODI JA LÖYDÄ LÄHIN JÄLLEENMYYJÄSI TAI VIERAILE OSOITTEESSA WITRAKTOR.FI/YHTEYSTIEDOT Tehdastilauskoneisiin valittavissa katuajoon soveltuvat Predator-renkaat tai maastoon suunnatut Maxxis Big Horn -renkaat alumiinivanteilla. Vanteiden väri valikoituu koneen värin mukaan. Heti toimitukseen saatavia koneita on rajallinen määrä joten toimi nyt ja tilaa ajoneuvosi ajoissa! Kampanja voimassa 9.10-30.11.2023. Kampanjaa ei voi yhistää muihin etuihin. Glöm inte den landsomfattande bäverinventeringen! Anteckna under innevarande höst samtliga observationer av bäverbon (bebodda vinterhyddor) och arten i Oma riista. Alla bäverobservationer är värdefulla; anteckna därför också syn-, dammoch gnagobservationer. I avslutningsanmälningen för älgjakten frågas det också efter bävrar i jaktområdet. Naturresursinstitutet efterlyser gnagspån från trakter där bägge bäverarterna kan förekomma. Du finner anvisningarna för inskickandet på institutets webbplats. Institutet använder informationen för att uppskatta storleken på och utbredningen för bäverstammarna samt för undersökningarna av hur bävrarna använder sin livsmiljö. Botätheten anges på kartan i rutor om 20 km x 20 km på adressen https://luonnonvaratieto.luke.fi/kartat?panel=pienriista&lang=sv. Ytterligare information om inventeringen av bäverbon: majavapesa@luke.fi Tappat jaktkortet? Det enklaste sättet att få ordning på jaktkortet är att registrera dig i tjänsten Oma riista på adressen oma.riista.fi > svenska. Som registrerad användare kan du under punkten för egna uppgifter skriva ut jaktkortet och betala det. Ungefär fem dagar efter betalningen hittar du ditt elektroniska jaktkort på samma plats och det är lika giltigt som ett papperskort. Alltid med dig i Oma riista-appen När du har registrerat dig rekommenderar vi att du laddar ner Oma riista-appen. Den är en lättare version av Oma riista som är avsedd för telefoner. Då har du alltid jaktkortet och skjutprovsintyget med dig! 237 000 DRYGT ANVÄNDER NU OMA RIISTA 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 7 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 7 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
JÄGAREXAMEN 60 ÅR JUBILEUMSBOKEN UTKOMMER INOM KORT. FÖRHANDSBESTÄLL DITT EGET EX ELLER SOM JULKLAPP! I Finlands viltcentrals nätbutik kauppa.riista.fi eller tfn 09 584 045 60. Pris: 30 euro Daniel Söderlund tillbringade en trevlig höstdag med sin familj i Lappfors skogarna där han och hans fru har jaktmarker. ”De var en lördagmorgon i september som vi åkte ut för jaga lite och plocka lite lingon med hela familjen. Vi kom fram till en grillplats. Så vi släppte ut hunden Milton så att han eventuellt skulle hitta någon hare att jaga, men det tog inte så länge innan Milton stötte upp en orre, så jag tog chansen när den kom, så orren fick komma med hem och ett till trevligt jaktminne fick vi ta med oss hem." AKTUELLT I OMA RIISTA Jägaren ? Bokför samtliga dina fällningar och observationer omedelbart i viltloggen; på det viset sköter du automatiskt dina lagstadgade skyldigheter och anmälningar för jaktföreningen/jaktsällskapet/ licensinnehavaren. ? Se efter att du har uppdaterat appen i telefonen med den senaste versionen. Jaktledaren och licensinnehavaren ? Avsluta hjortdjursjakten: först avslutar varje licensdeltagare sin egen jakt. Därefter stänger licensinnehavaren licensen och betalar fällningsavgifterna. Verksamhetsledaren ? Skjutproven kan redigeras tills den sista december. ? Kontrollera och komplettera verksamhetsberättelsen för årsmötet. ? Skriv in datumet för jaktvårdsföreningens årsmöte i händelsekalendern. Dispenserna ? Kom ihåg fällningsanmälningen och att avsluta jakten i Oma riista Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar 12.00-16.00, tfn 029 431 111 eller oma@riista.fi Ungdomar ledde ungdomar i Enonkoski Det första veckoslutet i september ordnades det traditionella jaktlägret för barn och ungdomar i Enonkoski. Det var det 23 lägret och platserna fylldes på en dag. Det uppstod ett behov av fler halvplutontält eftersom ungdomar som hade deltagit i tidigare läger undrade om de kunde fungera som lägerledare. – Vi har alltså ett positivt problem, konstaterade lägrets vuxna ledning och beslöt att ge ungdomarna mera ansvar för lägerledningen. Det visade sig vara ett utmärkt beslut. Utöver de 39 lägerdeltagarna anmälde sig hela tio ledare i åldern 14 till 17 år. I whatsup-gruppen för lägerdeltagarna fördelades uppgifterna, köksoch nattvaktsturerna och funderades på program. Ett stort tack till er för det lyckade lägret, Eemeli, Oona, Satu, Riina, Ronja, Neea, Aino, Eelis, Aulis och Noora! IN MEMORIAM Simo Syrilä Mångårig ordförande för Jägarnas Centralorganisation och Österbottens Jaktvårdsdistrikt. Jägaren 6/2023 8 Nyhet r PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Om du vill publicera din bild här så märk den @metsastajalehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 8 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 8 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
JÄGAREXAMEN 60 ÅR JUBILEUMSBOKEN UTKOMMER INOM KORT. FÖRHANDSBESTÄLL DITT EGET EX ELLER SOM JULKLAPP! I Finlands viltcentrals nätbutik kauppa.riista.fi eller tfn 09 584 045 60. Pris: 30 euro 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 9 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 9 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
central jaktlicenser så att jägarna kan nå det regionala viltrådets uppställda mål. Kukkonen inleder intervjun med en genomgång av nuläget. – Hittills har målspannet tolkats allt för snävt. Varenda by behöver inte ligga inom spannet utan det räcker med medelvärdet för hushållningsområdet. Det nationella viltrådet har föreslagit att anvisningarna ska uppdateras på så vis att det går att avvika från det riktgivande målspannet på 0,5 älgar per 1000 ha om det visar sig vara ändamålsenligt vid en granskning av älghushållningsområdet och vid förhandlingarna med intressegrupperna. I de bärkraftigaste områdena får det alltså finnas fler älgar eftersom det är hushållningsområdets medelvärde som avgör. Världen har förändrats Fastställandet av målsättningarna för stammen är en process där det regionala viltrådet hör intressegrupDär bärförmågan det tillåter och rovdjursläget så kräver borde det finnas fler älgar än det gör idag Har älgjakten en framtid? I vår ska beslut fattas om målen för älgstammen för de följande tre åren. Juhani Kukkonen som är ordförande för det nationella viltrådet och Tauno Partanen som är ordförande för Finlands viltcentral sänder här en kraftfull hälsning till de regionala viltråden. TexT och bilder Tero Kuitunen I det finländska systemet väljer jaktvårdsföreningarnas regionmöte det regionala viltrådet och till viltrådets viktigaste uppgifter hör att fastställa målen för älgstammen. Älghushållningsområdets mål uttrycks oftast som ett spann, exempelvis 2,5 till 3,0 älgar per 1000 hektar. De 15 regionala viltråden fastställer målen för de inalles 59 älghushållningsområdena. Det här målspannet är avgörande för mängden älgar i framtiden. När Naturresursinstitutet har tagit fram en uppskattning av älgstammen beviljar Finlands viltJägaren 6/2023 10 10-11_Partanen_Kukkonen_haastattelu_JÄ0623.indd 10 10-11_Partanen_Kukkonen_haastattelu_JÄ0623.indd 10 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
perna. Den kanske viktigaste gruppen består av markägare. Med processen söker vi en nivå på älgstammen där exempelvis skogsskadorna är acceptabla. – I dagsläget förekommer det stora skillnader beträffande älgstammen i regionerna. Därför är det så viktigt att inkommande vår fastställa målen för älgstammen, understryker Kukkonen. Han och Partanen är överens om att den stora björnoch vargstammen gör frågan ännu viktigare. Kukkonen och Partanen lyfter fram Egentliga Finland som ett exempel; där finns det föda för rovdjuren och dessa utgör därför inte något problem som de gör i till exempel Norra Karelen där älgstammen är gles. – När rovdjuren äter upp älgstammens avkastning och väldigt få jaktlicenser blir beviljade så slutar älgjakten kännas intressant. Dessutom faller stora åldersklasser bort från älgjakten under de följande fem till tio åren. Då uppstår en reell fara för att vi ska förlora beredskapen för att trappa upp jakten igen om och när älgstammen börjar växa. En titt på historien bekräftar att det här kommer att hända så småningom, konstaterar Kukkonen. – På grund av rovdjuren eller älgbristen blir det också meningslöst för jägarna att skaffa eller föda upp älghundar, vilket försvagar beredskapen ännu mer. Det bästa botemedlet vore en livskraftig älgstam som år efter år ligger på en stabil nivå, tillägger Partanen. Även jägarkåren förändras När de stora årskullarna faller bort under de närmaste åren förvandlas älgjakten till en livsstil som passar för de yngre generationerna. Även där ser Kukkonen och Partanen utmaningar som vi bör räkna med när vi nu spikar målen för älgstammen. – I motsats till de stora åldersklasserna har ungdomarna ofta flyttat till stan. De här urbaniserade jägarna åker knappast på älgjakt om licenserna är väldigt få, konstaterar Kukkonen. – I vitsvansoch rådjursområdena har älgjakten tappat betydelse eftersom hjortoch rådjursjakten ger säkrare avkastning och känns mindre bindande, och därför upplevs som meningsfullare. Men på många orter är det uttryckligen älgjakten som kan vara det enda som förenar byn; som samlar byborna och ungdomarna som har flyttat till stan. Älgjaktens värde för välmåendet på landsbygden och det sociala umgänget är oersättligt, filosoferar Partanen tankfullt. Att vi inkluderar ungdomarna i älgjakten och bevarar deras jaktintresse betraktar Kukkonen och Partanen som ett viktigt framtidsmål att sträva till. – Ungdomarna ser på världen med andra ögon och det måste föreningarna begripa för att ha en framtid. Ungdomar kan sällan binda sig till älgjakten för en hel höst, så det krävs flexibilitet med arrangemangen. Även en ungdom som bara hinner delta ett enda veckoslut ska känna sig välkommen, påpekar Kukkonen. Älgjaktlagen måste kika på ålderspyramiden. Den avslöjar hur det går för en förening om tjugo år utan nya medlemmar. – Sänk tröskeln, till exempel genom att slopa anslutningsavgiften för ungdomar. Ge dem också ansvar och platser i styrelsen. Ja, dra er inte för att rent av truga sådant på ungdomarna och rent generellt på nya jägare! tillägger Kukkonen. – Låt också barnen få nosa på jakten. Ordna skottchanser för ungdomarna och släpp fram dem ända till skallet, det tänder intresset för älgjakt, uppmuntrar Partanen. Och sköt älgstammen med tanke på framtidens jägare. Vargläget kräver förändringar Kukkonen och Partanen önskar också lyfta fram konsekvenserna av rovdjuren för jaktens framtid. Rädslan för att vargen ska ta jakthunden är en realitet i stora delar av landet och rovdjuren behöver stora mängder hjortdjur som föda. – Vargläget frestar på den sociala hållbarheten och därför måste frågan få en lösning. Jag ser det som högprioriterat att uppdateringen av förvaltningsplanen för vargen blir klar snarast eftersom det skulle ge ett underlag för stamvårdande jakt, sammanfattar Kukkonen. – I områdena med väldigt gles älgstam räcker inte älgarna till för både rovdjuren och jägarna. Det borde finnas mera älg än vi har just nu för att vi inte ska förlora jaktens positiva effekter för gemenskapen och välmåendet på landsbygden, tillägger Partanen om rovdjuren och älgläget. Kukkonen instämmer. – Och tvärtom; med förvaltningsplanen för vargen och med stamvårdande vargjakt kan vi påverka älgläget där det behövs. Vi måste övergå till flerartsförvaltning eftersom naturen är beskaffad på det viset att allt påverkar allt annat, understryker han. Klimatet förändras Även klimatförändringen utgör ett bekymmer eftersom den gör det svårare att odla gran. – Skadorna orsakade av granbarkborrar ökar, vilket betyder att vi måste satsa mera Juhani Kukkonen från Södra Savolax har varit med i det nationella viltrådet ända från början (2011) och de senaste sex åren som ordförande. Tauno Partanen från Norra Savolax började 2009 som ordförande för Jägarnas Central organisation och har fungerat som ordförande för styrelsen för Finlands viltcentral sedan den grundades (2011). Bägge två är dessutom aktiva skogsägare. på odling av tall och blandbestånd i skogsbruket, förklarar Partanen. Kukkonen och Partanen varken kan eller vill styra de regionala viltråden i deras beslutsfattande, men de uppmanar råden att lyfta upp de här aspekterna till en högre nivå. Båda är överens om att älgmängderna berör hela samhället och att skogsbruket måste ta detta på allvar. Det är dags att fördomsfritt diskutera med intressegrupperna om alla tidigare och nya utmaningar med anknytning till den optimala storleken på älgstammen. Jägaren 6/2023 11 10-11_Partanen_Kukkonen_haastattelu_JÄ0623.indd 11 10-11_Partanen_Kukkonen_haastattelu_JÄ0623.indd 11 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
HANKKIJALTA VARUSTE ET TALVEN JAHTEIHIN JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 95 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. RAJOITETTU ERÄ! KARVALAKKI SWEDTEAM 29 95 Lämmin karvalakki, joka on vuorattu pehmeällä keinoturkiksella. Korvaläpät kiinnitettävissä hihnalla joko leuan alle tai ylös päälaelle. * 30 PV ALIN HINTA SAMA KUIN NORM HINTA. HINNAT VOIMASSA 31.12.2023 ASTI TAI NIIN KAUAN KUIN TUOTE ERIÄ RIITTÄÄ. JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI/ VILJATON/LAMMAS JA RIISI 3 KG 13 59 NORM. 15,99/16,99* 4,66 €/KG Kotimaiset täysravinnot aikuisille koirille. Testaa nyt edulliseen hintaan! HAALARI SWEDTEAM RIDGE ZERO 299,Erittäin lämmin tuulenja vedenpitävällä Covertex kalvolla vuorattu haalari talvikeleille. 240 g vanuvuori. Runsaasti taskuja. Säädettävä huppu. Lahkeissa pukemista helpottava kokopitkä vetoketju. MIESTEN JA NAISTEN MALLIT MERINOVILLA ALUSASU ALASKA 89 95 NORM. 99,95* Lämmin ja pehmeä alusasu, joka lämmittää myös kosteana. 100 % merinovillaa, joka on nopeasti kuivuva ja antibakteerinen materiaali, huolloksi riittää usein pelkkä tuuletus. JAHTI&VAHTI NIVELRAVINNE 400 G 28 99 NORM. 32,99* 72,48 €/ KG suunniteltu ylläpitämään koirien nivelten normaalia toimintaa. WERRATON AKTIIVI 12 KG 47 65 52,95* 3,97 €/KG Sisältää tuoreita kokonaisia kananmunia, siipikarjaproteiinia sekä ohraa ja kuorittua kauraa aktiiviselle koiralle. JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI/ RAJOITETTU ERÄ! TAKKI SWEDTEAM RIDGE JUNIOR 85,Lasten ja nuorten metsästystakki huomiovärillä ja naamiointikuviolla. Hiljainen, vedenja tuulenpitävä Covertex-kalvo. Irrotettava huppu, säädettävät hihat ja helma. METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM RIDGE M COVERSET ZERO 139,NORM. 169,00* Kevyt lumipuku aktiiviseen metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Zero -kuviointi maastouttaa erinomaisen hyvin. Kiinteä huppu, radiopuhelintasku, 2 GPS -laitetaskua, 2 etutaskua. SAAPPAAT VIKING ARCTIC 2.0 79 95 NORM. 89,95* Villaa sisältävä sisävuori pitää jalat lämpimänä kovimmillakin pakkasilla. Kevyet, saumattomat ja vedenpitävät. SADEVIITTA ORANSSI CAMO 29 95 Hupulla varustettu sadeviitta on nopea pukea ja riisua. Digicamo -kuviointi maastouttaa tehokkaasti. Hiljainen, kahisematon materiaali. Edessä tasku. Hankkija_Metsästäjä6_420x275.indd All Pages Hankkija_Metsästäjä6_420x275.indd All Pages 12-13_Ilmoitus_JÄ0623.indd 12 12-13_Ilmoitus_JÄ0623.indd 12 27.10.2023 8.17 27.10.2023 8.17
VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Automaattija käsisäätötoiminnot. HANKKIJALTA VARUSTE ET TALVEN JAHTEIHIN RIISTAKAMERA NITEFORCE EZMAIL 20 MP 4G 219,Erittäin helppokäyttöinen riistakamera. Lähettää kuvat ja videot sähköpostiin. Korkea 20 MP kuvaresoluutio ja laadukkaat Full HD (1080P) videot. Nopea 4G-yhteys. LEIKKUULAUTA 800 X 400 MM 39 95 Korkealaatuinen 13 mm paksusta elintarvikemuovista valmistettu leikkuulauta. Suuri leikkuuala mahdollistaa hirvenlihan ja ison kalan käsittelyn. KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! ARVO 14,90 € VAKUUMIKONE ARVO 14,90 € VALIKOMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi LOUKKUVAHTI NITEFORCE SMS 119,Hälyttää tekstiviestillä puhelimeen kun loukku on lauennut. Lähettää kerran vuorokaudessa tarkastusviestin, jolloin tiedät että valvonta loukulla toimii ongelmitta. RIISTAKAMERA NITEFORCE LIVE 360 GREEN 4G 279,NORM. 299,00* Katso reaaliaikaista videokuvaa kohteesta. Kameraa voi kääntää ja zoomata puhelimella ilmaisella sovelluksella. Tallenteet tallentuvat sovellukseen, josta ne voi jakaa tarvittaessa useammalle käyttäjälle. RIISTAVAAKA GENZO 1000 KG 79 95 Korkealaatuinen digitaalinen riistan, rehun, lannoitteiden ym. punnitsemiseen. Punnituskapasiteetti jopa 1000 kg asti. Tarkkuus 100 g. KANULOUKKU 150X100X50 CM 349,Erittäin tukeva kotimainen elementeistä koottava loukku supikoiran, mäyrän ja ketun pyyntiin. Sisältää laukaisulaitteen. RAJOITETTU ERÄ! RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 299,Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäsi myös gol in. Pinseeker -pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. LIUKULUMIKENGÄT ALTAI HOK 145 399,"Lumikenkien Mersu” huippuominaisuuksilla. Teräskantit takaavat sivuttaispidon jäisillä rinteillä. Huippuluokan mohairpolyester-pitokarva. Valmiina siteet 36-45/46 kenkiin. Lasikuituvahvisteinen puuydin. Pituus 145 cm. LIUKULUMIKENGÄT HAGHUS SKINNER 145 249,Lyhyet ja leveät sukset metsässä ja umpihangessa hiihtämiseen. Huippuluokan mohairpolyester-pitokarva. Valmiiksi kiinnitetyt siteet 36-45/46 kokoisiin kenkiin. Monikerroksinen puuydin, pohja HDPE-muovia. Pituus 145 cm. RIISTAKAMERA BURREL S12HD + SMS3 199,Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 MP kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Huomaamaton inframustasalama. 20.10.2023 16.17 20.10.2023 16.17 12-13_Ilmoitus_JÄ0623.indd 13 12-13_Ilmoitus_JÄ0623.indd 13 27.10.2023 8.17 27.10.2023 8.17
Brunsten I oktober-november när nätterna också i södra Finland kryper ner under nollan börjar den intressantaste och händelserikaste tiden för vitsvanshjorten; brunsten. TexT och bilder Taneli Sinisalo M en jägarna här i landet vet väldigt lite om vitsvansens brunst och förmår sällan ta vara på den. Brunsten är jaktligt sett den överlägset mest givande tiden på säsongen, bara man koncentrerar sig på hjortens naturliga livsmiljöer i stället för utfodringsplatserna. Hjortarna rör sig aktivt under de ljusa timmarna och vaktandet ger resultat både morron och kväll. Den testosteronstinna bocken är dessutom en ståtlig syn. Med en smula tur kan man till och med få bevittna en ursinnig uppgörelse mellan två bockar! Kalvens födelsetid bestämmer tidpunkten för brunsten Tidpunkten då vitsvansen brunstar är behäftad med många myter. ”Inte brunstar de ännu, vädret är alldeles för varmt”, ”hjortarna visar sig inte aktivt i dagsljus så brunsten har inte börjat”, ”brunsten börjar först när det är frost på nätterna” – se där ett plock ur de sociala medierna apropå jakten på vitsvanshjort. Det är därför skäl att understryka att vitsvansen brunstar vid samma tid varje år. Brunsten är inte beroende av rådande väderlek och verkligen inte av månens faser. Varje år är olikt de föregående åren, men en faktor är konstant från år till år; längden på dagen, det vill säga förändringen i mängden dagsljus. Brunsten är tajmad så, att kalvarna ska födas vid ? Hjortbockarnas förmåga att tåla varandra minskar när brunsten närmar sig. Aktiviteten i dagsljus når sin topp i november. ? Bockarna fejar hornen för att ge utlopp för sin frustration. Samtidigt lämnar de sin doft i terrängen. Vitsvanshj rtens år Jägaren 6/2023 14 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 14 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 14 27.10.2023 8.17 27.10.2023 8.17
en optimal tidpunkt för att överleva. Om kalvarna föds för tidigt har våren inte framskridit tillräckligt långt och dödligheten för de nyfödda skulle öka rejält. Om kalvarna föds för sent så hinner de inte lägga på sig tillräckligt med massa och näringsreserver för vintern. Hos oss infaller den idealiska tidpunkten för kalvningen vid månadsskiftet maj-juni. Om vi därifrån räknar bakåt hindens dräktighetstid på ungefär 200 dagar så landar vi på brunstens klimax. Den infaller år efter år i mitten av november. Men eftersom samtliga hindar inte brunstar på samma dag är det förstås omöjligt att ge något exakt datum. Brunstens klimax, då de flesta betäckningar inträffar, pågår i en dryg vecka. Höjdpunkten blir exaktare ju längre norrut vi går. Hindarnas parningsberedskap startar i hjärnan När dagarna blir kortare och ljusmängden minskar aktiveras hypofysen och hypotalamus i hjärnan på hinden och äggstockarna börjar producera hormoner som leder till att hinden blir parningsberedd. Hinden ovulerar inte eller visar andra tecken på brunst förrän nivåerna av luteiniserande hormon, östrogen och progesteron i kroppen är de rätta. När detta har skett är honan parningsberedd under en mycket kort tid, i ungefär två-tre dygn. Bockarna är i praktiken parningsberedda så fort de har fejat basthuden av hornen. Deras tolerans gentemot andra bockar börjar minska och ”ungkarlsflockarna” som uppträder allmänt på sommaren börjar upplösa sig. Parningsdesperationen växer under hösten och de ständigt ökande testosteronnivåerna visar sig i beteendet. Frustrationen får utlopp på olika sätt, som att gnida hornen mot träd, sparka upp gropar i marken och slutligen strida med andra bockar. Först i mitten på november kommer bockarna åt att betäcka hindarna. Parningsförmågan sitter i ända tills de fäller hornen på vårvintern. Bockarna strövar mera under brunsten I motsats till rådjuren hävdar vitsvanshjortarna inte revir. Hjorten håller sig alltså inte med ett eget revir att övervaka där den aktivt avhyser inkräktare. Hjortarna har i stället hemområden där de i regel håller till. Hjorthanarnas hemområden är större än råbockarnas revir och överlappar ofta andra hjorthanars hemområde. I Nordamerika har man med GPS-halsband följt med hur vitsvanshjortar rör sig och det har visat sig finnas betydande individuella skillnader. Universitetet i Mississippi försåg 92 bockar med halsband och 45 av dem rörde sig under brunsten långa vägar utanför sitt hemområde medan de övriga höll sig i eller nära hemområdet. Somliga hanar håller sig alltså strikt till sitt eget hemområde medan andra strövar långa vägar utanför. En bock simmade till och med varje år av och an över Mississippifloden, vilket betyder en simtur på cirka 1,6 km enkel resa. Bockarna strövade omkring året om, men gjorde det ännu mer under brunsten. Värt att notera är att de undersökta bockarna år efter år strövade enligt i stort sett samma mönster. Om Jägaren 6/2023 15 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 15 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 15 27.10.2023 8.17 27.10.2023 8.17
främmande bockar gästspelar i dina jaktmarker under brunsten, sådana som inte annars visar sig under jaktsäsongen, är det mycket möjligt att de nästa år upprepar visiten vid i stort sett samma tid. Under brunsten ökar dessutom aktiviteten under den ljusa tiden på dygnet, i synnerhet på morgnarna. Bästa tiden för jakt infaller ett par veckor före brunsttoppen Den parningsberedda hinden håller sig dold i skogen tillsammans med sin utvalda bock för att koncentrerar sig på det förestående. De rör sig därför väldigt lite. Under brunstens höjdpunkt kan det därför kännas som om de vuxna hjortarna skulle ha försvunnit. På åkrarna syns mest bara enstaka kalvar. För bockjakten infaller den jaktmässigt bästa tiden under de två-tre veckorna före brunsten toppar. Den här tiden kallas förbrunsten. Det klart viktigaste vid planeringen av jakten är att jaga i ett område där det finns gott om hindar. Vid månadsskiftet oktober-november börjar bockarna aktivt göra dagliga rundor för att kontrollera hindarnas legor för att känna efter om de första honorna skulle ha börjat brunsta. När testosteronnivåerna står på max beter sig bockarna vårdslöst och rent av desperat, och därför kan man se dem igång längs hela dagen. När bockarna kontrollerar legorna använder de luktsinnet och rör sig därför under vinden för att känna efter om det skulle finns feromoner i luften som skvallrar om parningsberedda honor. Vid den här tiden på året är bockarna därför benägna att snarare korsa sina upptrampade stigar än följa dem. När det desperata letandet efter en parningsberedd hind pågår är bockarna också maximalt känsliga för stimulans av olika slag. Den som härmar honans brunstläte med en lockpipa kan lura till sig en kärlekskrank bock inom skotthåll. Likaså kan skramlande med horn få en aggressiv bock att dyka upp för att avhysa even? Att skramla med horn är en lockmetod som fungerar, i synnerhet i början av brunsten. ? Lockjakt med hjortbulvaner är en rätt ny jaktform här i Finland. Se videon om lockjakt jagarentidningen.fi Jägaren 6/2023 16 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 16 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 16 27.10.2023 8.17 27.10.2023 8.17
tuella konkurrenter, i synnerhet om det i grannskapet finns honor som snart brunstar. Novembermorgnar i början av månaden och i närheten av legorna är särskilt bra platser för att locka på hjorthanar. Honornas beteende förändras däremot inte särskilt mycket före brunsten, så kvällsjakten bör därför förläggas till platserna där hjortarna betar. Även där är lockandet en metod som rekommenderas. Det kan vara precis vad som behövs för att locka fram en parningsgalen bock i dagsljus. En kombination av hjortbulvan och hornskrammel eller lockpipa gör lockjakten ännu intressantare. På en stor åkerslätt kan detta vara den avgörande faktorn som lockar den utsedda hjortbocken inom skotthåll. Hjortstammens könsfördelning är avgörande När hinden har hittat en lämplig bock och parningen har lyckats så är brunsten över för hennes del och hon återgår till sin normala rytm. Bocken däremot fortsätter leta efter nästa hind att betäcka. För bockarna är brunsten således inte alls ett hundrameterslopp utan snarare en maraton. Men om hinden inte hittar en partner eller om betäckningen misslyckas så blir hon brunstig igen efter cirka 28 dygn. Om parningen inte lyckas då heller så flyttas brunsten igen 28 dagar framåt. I praktiken fortsätter det här ända tills hinden blir dräktig. Eventuella kalvar föds alltså minst en månad senare, vid månadsskiftet juni-juli. De ovanligt små kalvar som förekommer på hösten är nästan undantagslöst sent födda. Litenheten beror alltså inte på någon utvecklingsstörning eller på att kalven skulle vara moderlös. Om det förekommer ovanligt många små kalvar i ens jaktmarker så beror det på bockbrist. Vilket jaktföreningen ska reagera på genom att justera fällningsproportionerna. Man hör ofta jägare säga att den selektiva jakten bara handlar om att odla troféer, men ingenting kan vara mera fel. Syftet med den selektiva jakten är att bevara en optimal struktur på stammen för att det ska finnas tillräckligt många parningsgamla bockar i förhållande till hindarna. När tillräckligt många bockar blir fullvuxna har det självfallet också betydelse för jägare som uppskattar troféer. Men det har också en direkt koppling till slaktvikten på höstens kalvar. Om stammen mår bra och brunsten fungerar som den ska, så mår också jägarnas frysboxar fint! Den selektiva jakten är ett viktigt verktyg för förvaltningen av stammen och gynnar i det långa loppet samtliga parter. Oavsett om det primära syftet är viltkött eller troféer. Novembermorgnar i början av månaden och i närheten av legorna är särskilt bra platser för att locka på hjorthanar. Ruokavirasto_Jägaren_nro6_SV_2023.indd 1 Ruokavirasto_Jägaren_nro6_SV_2023.indd 1 18.10.2023 19.54.07 18.10.2023 19.54.07 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 17 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 17 27.10.2023 8.17 27.10.2023 8.17
Närkontakt med älgens matvanor får vi oftast när den betar i tallplanteringar på vintern. Men under barmarkstiden äter skogens konung väldigt varierat och kan till och med vara kräsen beträffande vad den helst letar efter och äter. TexT Markus Melin, Juho Matala N är vintern upphör och våren fram skrider vandrar älgarna till sina sommarbeten. Även älgar som inte gör några egentliga vandringar rör sig inom sitt betesområde eftersom vinterns tallplanteringar inte längre utgör det bästa betet. På sommaren utgör tillgången på föda inte någon begränsning utan det är kvalite ten som avgör; det finns så mycket att äta att älgen kan satsa på kvaliteten. De grundligaste undersökningarna av älgens sommartida matvanor har gjorts i Norge och Sverige. Forskarna noterade att hela 31 olika växter stod på älgarnas meny. Nio av dem bildade kärnan i dieten medan de övriga växternas andel under sommarens frossande uppskattades till under en procent. Till de mest omtyckta trädslagen hörde sälg, de olika videarterna, rönn, björk och asp. Älgen äter tall också på sommaren, men i motsats till vintern så utgör tallen inte någon stapelföda på sommaren. Bland träd slagen hade björken den största åtgången Älgens diet varierar med årstiderna från maj till oktober, men var på sommaren inte särskilt omtyckt. Om det fanns att välja mellan så åt älgen hellre olika videarter, asp och rönn. Allt emellanåt noterade forskarna att älgen också åt gran, och i sällsynta fall även en, brakved, klibbal och gråal. Unga växter smakar delikat Menyn nådde sitt maximum i juli och då kunde forskarna inte urskilja någon särskild dominerande favorit bland växterna eller träden. Vid valet av födoväxter syntes också den fenologiska aspekten under sommaren när växterna utvecklas; unga växter smakar gott medan äldre växter kan utveckla ett vaxskikt på bladen och bilda ämnen som avskräcker från betning. Då är det dags att växla till någon annan födoväxt – inte heller Från sommarens salladsbuffé till vinterns talldiet AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N Älg n som vilt Jägaren 6/2023 18 18-19_Hirven_ravinto_JÄ0623.indd 18 18-19_Hirven_ravinto_JÄ0623.indd 18 27.10.2023 8.18 27.10.2023 8.18
älgarna vill ha bekymmer med matsmält ningen! Kalvarna och hornen kräver energi Tack vare det stora utbudet av födoväxter på sommaren blir också älgens utnyttjande av livsmiljön väldigt varierande. På de fro digaste platserna där det finns gott om födo växter vet vi att älgen rör sig mera och letar efter den bästa kvaliteten. I kargare marker strövar älgen däremot mindre på sommaren eftersom det på sådana platser sällan lönar sig att ströva och leta efter bättre föda. Det vore snarare att slösa med energin. Energi anskaffningen är mycket riktigt orsaken till att älgen sommartid satsar på kvalitet. För älgkorna handlar födovalet i hög grad om behovet av mjölk för kalvarna som föds i maj; kon behöver mängder av kvalitetsföda för att klara av den växande kalvens mjölk behov. Men kalven börjar så småningom vänja sig vid växtföda. Tjurarna har igen bråttom med att utveckla hornen för höstens brunst och det kräver massor med energi Från vattenväxter till ris, från bär till svamp Älgarna äter gärna inte bara träd utan också andra växter, främst bland annat blåbär, mjölkört, hallon, kruståtel, odon och lingon. Även vattenväxter som gul näckros, sjöfräken och vattenklöver kan gästspela på menyn. Vi känner till att älgarna kan simma också långa sträckor, men vi kan också påträffa älgar betande i strandbuskage där videsnår och vattenväxter smakar. Forskarna noterade att blåbäret utgör den klart viktigaste födoväxten vid sidan av träden medan exempelvis kruståtel betas enbart på våren innan den blir grov. På hösten smalnar utbudet När sommarsäsongen är över och sallads buffén stänger så smalnar menyn och förändras. Vid valet av livsmiljö prioriterar älgarna nu platserna med den bästa höstdie ten. På hösten äter älgen fortsättningsvis de ovannämnda risväxterna, nu med ljung som ett nytillskott. Vid den här tiden brukar utbudet av fö doväxter krympa rejält och björk och blåbär blir dominerande på menyn. Apropå älgens kvalitetsmedvetenhet kan vi här nämna en detalj om björkbetandet; på sommaren äter älgen helst de översta grenarna och top parna, men på våren och hösten betar den grenarna på sidorna. Bakom det här valet ligger antagligen att älgen undvikar tanninföreningarna som skyddar bladen mot betning. Ensidig diet på vintern När risväxterna blir täckta av snö är det dags att flytta till vinterbetet. På vintern gäller det att spara energi. Även älgens matsmältning anpassar sig och går ner på sparlåga. Vinterbetet bör därför bjuda på tillräck ligt mycket och tillräckligt näringsrik föda som kräver en så liten energiåtgång som möjligt. I våra skogar betyder det här tall dominerade unga och äldre planteringar. På vintern äter älgen kvantitativt sett mest tall; både kvistar och toppar med barr och allt. Det här beror på att utbudet av föda består mest av tall och tallen är det lättaste sättet att få i sig grön biomassa. Tunna kvistar och knoppar på lövträd utgör därför ett välkom met komplement. Det här betyder att om det i plantering en finns björk och andra lövträd så gör de planteringen attraktivare som bete och älgen äter dem gärna. Men inslaget av lövträd brukar vara så litet i planteringar att de sna rare kompletterar den vintertida talldieten än ersätter den. Älgen kan också sträcka på sig och bryta plantor som har vuxit sig stora för att smaska i sig toppen. Ofta komplet terar älgen födan genom att skrapa på träd som asp för att komma åt floemet, skiktet innanför barken. Med tanke på att älgen (beroende på kroppsstorleken) på vintern behöver 5 till 15 kg torrvikt växtföda per dygn så betyder det en rejäl trave tallgrenar. Dieten och växtutbudet på sommaren och vintern är varandras motsatser, så vandringen mellan sommar och vinterbetet går från den ena ytterligheten till den andra. Om vi komprimerar vårt vetenskapliga vetande om favoritväxterna under olika års tider så gäller följande; på vintern placerar sig tallen på första plats tack vare tillgång en, och från våren till hösten kniper björken och de övriga lövträden tätplaceringen, med blåbäret på hösten. I juli flödar markerna av lämpliga födoväxter och det kulinariska når sin kulmen. Ingen enskild växt tar då klart ledningen som den populäraste. Under större delen av året, därtill nödd och tvungen, får den tillgängliga kvantiteten föda ersätta kvaliteten som urvalskriterium. Men på sommaren när naturen står som grönast och grannast får också älgen njuta av ett överflöd på kvalitetsföda! Under växtperioden är ungbjörk med löv och alltihop en definitiv hitt på salladsbordet. Älgarna hade kompletterat vinterdieten i barrträdslandskapet genom att skrapa aspar. ? Blåbäret har inte utan orsak utnämnts till en nyckelart i våra skogar. Under växtperioden är blåbäret populärt bland insekter, hönsfåglar och älgar. AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N BI LD ER : M AR KU S M EL IN Jägaren 6/2023 19 18-19_Hirven_ravinto_JÄ0623.indd 19 18-19_Hirven_ravinto_JÄ0623.indd 19 27.10.2023 8.18 27.10.2023 8.18
Gränsbevakningen påminner jägarna om hur de ska uppträda i närheten av gränszonen och östgränsen. G ränsbevakningsväsendet övervakar jaktens laglighet tillsammans med polisen och andra myndigheter. Jägarna uppmanas vara särskilt uppmärksamma när de rör sig i terrängen och i vattenområden nära gränsen. Jakt i närheten av riksgränsen ska alltid planeras omsorgsfullt. I synnerhet vid jakt på storvilt, till exempel björn och älg, ombeds jägarna fästa särskild uppmärksamhet vid säkerheten och jaktens lagenlighet när det gäller skjutsektorer, transport av vapen och ordnande av jaktevenemang. Jakt i gränszonen Det krävs alltid tillstånd för att röra sig i gränszonen och det är straffbart att röra sig utan tillstånd i gränszonen. För jakt i gränszonen krävs gränszonstillstånd, som i första hand ska sökas elektroniskt via medborgarnas e-tjänst på adressen suomi.fi/hemsidan. I tjänsten kan elektroniska bilagor bifogas till ansökan. Gränszonstillstånd beviljas fall för fall av den berörda gränsbevakningssektionen och personen som rör sig i gränszonen ska alltid ha med sig sitt tillstånd. Jakt i gränszonen ska alltid anmälas till gränsbevakningssektionens ledningscentral. Gränsbevakningssektionerna behöver inte underrättas om jakt och användning av skjutvapen utanför gränszonen. I närheten av riksgränsen ska man även utanför gränszonen sträva efter att undvika att skjuta i riktning mot gränsen. Gränsbevakningssektionens ledningscentral ska alltid kontaktas om jakthundar som gått över gränsen eller om skadat vilt Gränsbevakningsväsendet uppmanar jägarna att inte släppa hundar lösa nära gränszonen, eftersom vilt ofta flyr över gränsen till Ryssland och hundarna följer efter dem. Gränsbevakningssektionernas patruller tar hundar som tagits fast i närheten av riksgränsen till en hittedjurspark. Alla hundar som har gått över gränsen till Ryssland anmäls i Finland till en veterinär som bedömer fall för fall om hunden skall lämnas in för undersökning för att förhindra spridning av djursjukdomar. Veterinärerna bestämmer också om eventuella fortsatta åtgärder. För att hämta en jakthund från gränszonen eller för att leta efter och avliva skadat vilt beviljas gränszonstillstånd muntligt fall för fall. Varje enskilt fall behandlas separat. Kontakta gränsbevakningssektionens ledningscentral om en hund har gått över GRÄNSBEVAKNINGEN INFORMERAR gränsen eller om ett skadat djur har gått in i gränszonen. Gränsbevakningsväsendet tackar alla som jagar i närheten av riksgränsen för gott samarbete och önskar angenäma jaktupplevelser. Var uppmärksam vid gränsen BI LD ER : GR ÄN SB EV AK NI N GE N Tarkkaile riistaeläimiä tai valvo mökin pihapiiriä Helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Winter Pack -valvontapaketti sisältää Burrel S12 HD SMS Pro 4G -kameran, lyijyhyytelöakun, akkukaapelin, 32 GB:n muistikortin sekä merinovillapipon. Tilaa omasi: elisa.fi/burrelkamerat BURREL-LIITTYMÄT ALK. 3,99 €/KK, EI AVAUSMAKSUA. TILAA MYÖS SOITTAMALLA 0800 93 93 93 289?€ Winter Pack -valvontapaketti 895471_Elisa_Big_Logo_Burrel_S22WA_Metsastaja_10_23_210x275.indd 1 895471_Elisa_Big_Logo_Burrel_S22WA_Metsastaja_10_23_210x275.indd 1 23.10.2023 11.48 23.10.2023 11.48 GRÄNSBEVAKNINGS SEKTIONERNAS LEDNINGSCENTRALER • Sydöstra Finlands gränsbevaknings sektion, tfn 0295 422 012 • Norra Karelens gränsbevakningssektion, tfn 0295 412 300 • Kajanalands gränsbevakningssektion, tfn 0295 424 027 • Lapplands gränsbevakningssektion, tfn 0295 412 510 Jägaren 6/2023 20 20-21_Rajavartiolaitos_tiedottaa_JÄ0623.indd 20 20-21_Rajavartiolaitos_tiedottaa_JÄ0623.indd 20 27.10.2023 9.33 27.10.2023 9.33