Jägaren 6/2022 - Lehtiluukku.fi

SVÅRJAGAT VILT VILDSVINET ÄR ETT KLÖVDJUREN SKAPAR VÄLMÅENDE FÖRORDNINGEN OM SLAGJÄRN UPPDATERADES SKRIV SANSAT I DE SOCIALA MEDIERNA! 6/2022 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JA?0622.indd 1 01_Kansi_JA?0622.indd 1 1.11.2022 12.10 1.11.2022 12.10
JAKT 10 ABC för drevjakt 13 Utrustningen: Skjutstöd 14 Vaktjakt vid hjortstigar 26 Vildsvinsjakten i Finland 30 En jaktdag med en mårdexpert 42 Sjöfågeljakten blir bättre medan säsongen framskrider 44 Jakten i de sociala medierna 52 Från valp till jakthund, del 2 54 Viltrecept a la Kati Pohja VILTET 8 Skärgårdsnaturensikonfick internationell förvaltningsplan 16 Av kärlek till viltet 34 Från Medelhavet till höga nord – sjöfåglarnas sak är gemensam 46 Vargattackerna på får sker främst i juli 65 Jakten gav fjällräven utrymme AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 23 Blyhaglen blir förbjudna i våtmarker 33 Förordningen om slagfällor för små rovdjur förnyas 49 Viltinformationen nu på adressen luonnovaratieto.luke.fi 50 Jvf-samgångarna: Ska de tu bli ett? 56 Brott och straff 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Viceordförande har ordet FORSKNING 38 Verktygen för att beräkna referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå för vargen 60 Våragrågässföljertvåflyttvägar 62 Tjädern motiverar skogsägarna till samarbete LAGAR & LICENSER 58 Så framskrider en dispens för björnjakt 59 Färre stamvårdande dispenser för lodjur beviljades 26 Vildsvinet är ett mångsidigt vilt 30 En jaktdag med en mårdexpert 62 Forskning: Skogsägare tar gärna hänsyn till viltet i sitt skogsbruk 54 Vildsvinet – en delikatess i köket Jägaren 6/2022 2 Innehåll 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0622.indd 2 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0622.indd 2 1.11.2022 12.12 1.11.2022 12.12
Tidningen Jägaren enbart på nätet – ett försök E n och annan blir väl orolig när årets sista nummer av tidningen Jägaren inte dimper ner i postlådan som den brukar, utan utkommer enbart på nätet. Somliga läsare har önskat sig en förändring medan andra har varit rädda för det. Men ingen fara på taket – det handlar bara om ett försök och följande nummer utkommer som vanligt på papper. Syftet med det här numret är att samla erfarenheter av utgivning på nätet; kanske kan en del av tidningen hädanefter ges ut enbart på nätet? Kostnaderna för pappret och distributionen har stigit brant, vilket är en bidragande orsak till försöket. Försöket kommer säkert att väcka debatt och kritik, men erfarenheterna kommer att hjälpa oss att planera tidningen så, att vi kan betjäna samtliga jägare på bästa vis. Tidningen har funnits på nätet i samma form som den tryckta sedan början av 00-talet och kommentarerna har oftast varit positiva. Men pappersutgåvan har även den ett stabilt stöd bland läsarna. Många av oss grånande jägare vill ha en konkret tidning att hålla i händerna medan de yngre läsarna har flyttat nästan mangrant ut på nätet. Förhoppningsvis kan vi utifrån försöket bygga en framtid som motsvarar era behov. Webbtidningen är ett aktuellt, kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ. På nätet kan vi dessutom bredda innehållet med videor, ljud och tvåvägskommunikation. Samtidigt råder inget tvivel om att vi inom en överskådlig framtid kommer att publicera nummer där vi informerar om sådant som jv-föreningarnas möten och bifogar jaktkortet som pappersutgåva. På det viset kan vi vara säkra på att det viktigaste når fram till samtliga. Jag tackar läsarna för det gångna året! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 14 Hjortjakt vid stigar och naturbeten 33 Jaktförordningen uppdateras – slagjärnen ska vara skyddade Ledar n 3 Jägaren 6/2022 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0622.indd 3 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0622.indd 3 1.11.2022 12.12 1.11.2022 12.12
D et är höst. Jag andas djupt och beundrar skogens färgförvandling. Jag har klätt mig i vädertålig jacka och vattentäta kängor, och på huvudet en orange luva som jag har virkat själv. Årets svampskörd ser ut att bli mager, men blåbär har det funnits desto mer. Jaktsäsongen har börjat och här i skogen huserar ett energiskt jägargäng. Jag befinner mig i Kyrkslätt där det finns så mycket hjort och rådjur att de har blivit rena landsplågan. När marthorna beger sig till skogs tar de gärna med sig en vän, en kollega eller en nykommen invandrare för att koppla av, njuta och dela med sig av sitt kunnande. På sommaren och hösten identifierar och plockar vi bär och svamp, och på våren vilda örter. Vi delar med oss av naturglädjen och kunskaperna om hur man hållbart tar vara på det som skogen ger. Naturens mångfald är värd att bevara! Vi uppmuntrar folk i alla åldrar från livets alla vägar att bege sig till skogs; där berättar vi om allemansrätten, ger tips om utfärdsmat och bildar en grupp som vi gärna tänder en brasa med på brasplatsen och njuter av kaffet. Vi är övertygade om att positiva naturupplevelser och förståelse för naturen i vårt land ökar känslan av samhörighet och viljan att leva på ett naturoch klimatvänligt sätt. Även vår ekonomiska rådgivning stegar ut i skogen. Det är lättare att tala om ekonomiska bekymmer och annat som tynger sinnet ute i en miljö som känns trygg. För oss marthor är maten en hjärtesak. Den uttrycker kärlek och förenar människor, både vid bord och brasa. Vi marthor vill att också kommande generationer ska få uppleva naturen. Och där har våra matval betydelse. Att bevara mångfalden i naturen genom att äta vegetariskt är en princip i vardagen som många av oss gärna följer. Vi uppmanar folk att välja inhemsk vildlevande fisk som det nuförtiden är lätt att få tag på i mataffärerna. Våra kurser om viltmat är populära. Många betraktar viltet som ett hållbart val och viljan att lära sig ta vara på hela det fällda djuret är avgörande. Naturprodukterna avnjuts förstås helst färska, men vi vet hur man konserverar dem för vintern och påföljande vår. Marthornas högsäsong handlar om att konservera och frysa in i slutet av skördetiden. Konserveringsmetoderna har utvecklats från att salta in till att torka och att frysa in. Därefter krävs det kunskap för att tillaga den här maten så den blir en del av en varierad kost. Marthorna förknippas med livsmedelsberedskap, det vill säga förmågan att klara ett längre elavtrott eller en karantän. Konserverade naturprodukter är ett billigt och ekologiskt sätt att ha mat i förråd hemma. Det ska finnas mat och dryck för hela familjen för tre dagar, och dessutom en hel del annat nödvändigt samt vatten för den personliga hygienen. Havsvinden smeker kinderna och det är dags att återvända till stugans värme. På vägen hejdar vi oss, hunden och jag, för att beundra en av invånarna i närskogen, älgen som betar bland unga alar. Vilken ståtlig syn! MAIJA SOLJANLAHTI är magister i livsmedels vetenskap och jobbar på det finska marthaförbundet som utvecklingschef för mat och näringsfrågor. Marthorna och jakten Jägaren 6/2022 4 Gästskribenten 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 4 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 4 1.11.2022 12.13 1.11.2022 12.13
geografiska luckor i den DNA-baserade informationen skulle det försämra precisionen i uppskattningen av stammens storlek och det skulle bli väldigt svårt att separera angränsande revir, förklarar specialforskare Mia Valtonen på Luke. INSAMLINGSSÄSONGEN FÖR VARG-DNA BÖRJAR Insamlingen av vargspillning för DNA-forskningen pågår från första november till sista februari. I nsamlingen av prover med vargDNA inleddes den första november. DNA-analyserna hjälper oss att identifiera vargindivider och revirgränser. Dessutom får vi veta om ett visst revir innehas av ett par eller en flock. – I fjol deltog ungefär 180 frivilliga i insamlingen och vi fick in drygt tusen DNA-prover, berättar forskningsingenjör Antti Härkälä på institutet. Andelen prover insamlade av frivilliga var klart större än under föregående säsong och den geografiska täckningen var väldigt god. DNA-resultaten är sammanställda på en karta som du finner här: Luonnonvaratieto.luke.fi > svenska. – Det är vår förhoppning att de frivilliga håller ångan uppe och fortsätter med det här viktiga arbetet, säger Härkälä. Förhållandena för insamlingen av vargspillning för DNA-forskningen är bäst på vintern. Snön gör det lättare att följa med hur vargarna strövar och DNA:t tar inte skada av kylan. Långsiktigt arbete avkastar tillförlitliga data Informationen som vargobservationerna och DNA-insamlingen ger oss bildar underlaget för förvaltningen av stammen. Både myndigheterna, viltförvaltningen och vanligt folk har nytta av exakt information som samlas in under en lång tid. – Om det uppstår kvantitativa eller Du finner anvisningarna för nya DNA-insamlare och kontaktuppgifterna för de insamlingsansvariga här: Luonnonvaratieto.luke.fi > svenska. JA AK KO AL AL AN TE LA Jägaren 6/2022 5 Nyhet r 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 5 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 5 1.11.2022 12.13 1.11.2022 12.13
TEPPO KAKKONEN Vice ordförande Finlands viltcentral Vi fick klarhet i jakten med slagjärn D ebatten om slagjärn för små rovdjur gick het i somras och våras. Olika åsikter, verksamhetsmodeller och hotbilder fördes fram från både jägarhåll och jaktmotståndare. Debatten har nu utmynnat i ett beslut, eller åtminstone har vi fått klarhet i riktlinjerna tack vare ändringen i jaktförordningens 10 §. Slagjärnen, oavsett om de är av conibeartyp eller lådtyp, ska placeras i ett skyddande hölje med en öppning på maximalt 80 mm. Ändringen är tydlig och rakt på sak, och kräver åtgärder beträffande det skyddande höljet. Vi har fått klara anvisningar för hur vi ska göra. Ändringen i förordningen träder i kraft 1.12 i år så det finns tid för jägarna att uppdatera sina fällor till laglig status. För den jaktliga effektiviteten innebär detta ingen nämnvärd försämring. Själv ser jag det som betydelsefullt att slagjärnsjakten på de små rovdjuren får fortsätta. Ett totalförbud mot slagjärn hade inneburit ett dråpslag för smårovdjursjägarna och en katasrof för mångfalden i naturen. Om jakten med slagjärn hade blivit förbjuden så hade förbudet utplånat hela kulturen kring mårdjakt med slagjärn. Vilka konsekvenser skulle det ha haft för skogshönsen? Det kan vi bara spekulera om. Effekten i minkjakten hade utan tvekan sjunkit till en bråkdel av dagens årliga saldo på drygt 50 000 minkar. I många trakter med mycket mink skulle det i praktiken ha blivit omöjligt att hålla rovdjuren under kontroll med fällor som fångar levande. Eliminieringen av minkar både där sjöfåglarna häckar och utmed forellbäckarna i Lappland är ett högprioriterat arbete. Vi får behålla verktygen för det här jobbet, och vackert så. Nu gäller det att jobba vidare; fånga de små och främmande rovdjuren och bedriva effektiv naturvård! Har du bytt e-postadress? Uppdatera din nya adress i tjänsten Oma riista: ? Registrera dig på nytt genom att på inloggnings sidan välja ”Epostadressen har ändrat”. ? Registreringen kan göras både på datorn och i mobilappen. ? Du förlorar inte din tidigare information vid omregistreringen. AKTUELLT Jägaren ? Anteckna genast samtliga observationer och fällningar i viltloggen; på det viset sköter du automatiskt dina lagstadgade skyldigheter och anmälningar för föreningen /jaktsällskapet /licensinnehavaren. ? Kontrollera att du har laddat ner den senaste versionen av appen. Jaktledaren och licensinnehavaren ? Avsluta jakten på hjortdjur: deltagarna i licensen ska först avsluta sin egen jakt. Därefter avslutar licensinnehavaren licensen och betalar fällningsavgifterna. Verksamhetsledaren ? Skjutproven kan redigeras ända till utgången av året. ? Kontrollera och komplettera verksamhetsuppgifterna och färdigställ verksamhetsberättelsen för årsmötet. ? Skriv in datumet för årsmötet i händelsekalendern. Dispenserna ? Kom ihåg fällningsanmälningen och att avsluta jakten i Oma riista. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar kl 12–16, tfn 029 431 111 eller oma@riista.fi Vad tyckte du om att vi publicerade Jägaren enbart på nätet? Svara på enkäten och tyck till om nummer 6-22 av Jägaren, som vi den här gången publicerade enbart på nätet. Ditt svar hjälper oss att vidareutveckla tidningen. Länken till enkäten finner du på jagarentidningen.fi Svara senast den sista december. Vi lottar ut en viltkamera bland samtliga som har svarat. Nästa nummer av Jägaren utkommer i vanlig ordning som tryckt, pdf-tidning och webbtidning. Nummer 1-23 utkommer den 20 januari. Där finner du bland annat kallelsen till din jv-förenings årsmöte. K lumn Jägaren 6/2022 6 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 6 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 6 1.11.2022 12.13 1.11.2022 12.13
@sennieveliinaaa Ivalobon Senni Soikkonen jagade fågel med sin hund Tiittu, men jakten började galet eftersom energidrycken skummade över på byxorna. Och blixtvisiten till butiken blev allt annat än snabb. ”Till slut var vi i alla fall tillbaka i skogen och det fanns fågel. Men till en början gick det inte alls att ställa dem. Till slut stannade i alla fall en tjäder för att lyssna på Tiittu. Bra skällt, men där jag befann mig syntes fågeln inte alls! Och naturligtvis tog tjädern till sjappen medan jag letade efter en ny plats.” Dagen blev usel men Soikkonen gav inte upp utan återvände redan ett par dagar senare. DET TAR I GENOMSNITT SEKUNDER FÖR SRVA ATT SVARA I TELEFON Insamlingen av hjortobservationer fortsätter Finlands viltcentral önskar att hjortjägarna ska fortsätta anteckna observationer av hjortar som de gör på jakt i tjänsten Oma riista. Under början av säsongen har det gjorts aningen färre observationer än i fjol. Observationsmaterialet används vid beräkningen av hjortstammens storlek, könsstruktur och kalvproduktion på lokal nivå. Varje jägare antecknar själv sina synobservationer i Oma riista. I motsats till älgobservationerna behöver jaktledaren inte godkänna anteckningarna. Det är också önskvärt att jägarna antecknar hornuppgifterna för de fällda bockarna. Informationen kan användas vid modelleringen av de fällda bockarnas åldersstruktur. Anvisningar och ytterligare information om anmälningarna finner du på viltinfo.fi och viltcentralens regionkontor. https://www.riistainfo.fi/sv/oma-riista-anvisningar/ anvisningar-om-oma-riista-tjansten/ Webbplatsen Viltinfo förnyas Vi har förnyat utbildningswebbplatsen Viltinfo (på finska Riistainfo) och har sammanställt materialet till helheter som gör det enklare att använda den. Vi rekommenderar dig att ta en titt på åtminstone följande helheter. Ny jägare: Information och övningsmaterial som du behöver inför jägarexamen. https://www.riistainfo.fi/sv/ny-jagare/ Ansvarsfull jägare: Här finner du helheter för bland annat hönsjägare, sjöfågeljägare och hjortdjursjägare. https://www.riistainfo.fi/sv/ansvarsfull-jagare/ Jaktvårdsförening: Här finner du samtliga utbildningspaket som OFU, de offentliga förvaltningsuppgifterna, har publicerat. https://www.riistainfo.fi/sv/jaktvardsforening/ PA SI NI EM IN EN Jägaren 6/2022 7 Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. Nyhet r PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 7 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 7 1.11.2022 12.13 1.11.2022 12.13
AEWA:s (avtalet om bevarandet av de afro-eurasiska flyttande sjöfåglarna) åttonde partsmöte godkände i september i Ungern förvaltningsplanen för ejdern. Trots byråkratin är det internationella samarbetet och viljan att nå målet ett måste för att ejdern ska kunna återhämta sig. TexT Mikko Alhainen Bild Harri Taavetti B akom ejderstammens kollaps ligger flera faktorer, vilket komplicerar arbetet med att skapa en framtid för arten. Predationen mot honorna och ungarna utgör det allvarligaste hotet, som förvärras av förändringarna i Östersjöns hälsa och ejdrarnas föda. Ejdrarnas flyttväg är lång. De möter hotfaktorer både där de häckar och där de övervintrar, och därför måste åtgärderna riktas rätt. Ejdrarna i Östersjön häckar främst i den finska och den svenska skärgården. Den här delen av stammen har minskat mest. Skärgårdsnaturens ikon fick internationell förvaltningsplan Rovdjuren utgör den största enskilda faktorn och den leder till förhöjd dödlighet bland de häckande honorna och svag produktion av ungar. Vad kan då göras? Det viktigaste är att fler honor ska överleva och få mera ungar. Med projekten Sotka och Helmi har vi utvecklat den effektiva och samordnade jakten på mink och mårdhund i skärgården. Det är självfallet också viktigt att minimera de inhemska rovdjurens predation. Där ska vi tillämpa olika metoder, med hänsyn till nationell och internationell lagstiftning. Jakten utgör inget allvarligt hot mot ejdrarna. Enligt AEWA-avtalet kan vår ejderjakt fortsätta enbart om den ingår som en del av en helhet i jakten på flyttvägsnivå, precis som med taigasädgåsen. Implementeringen av förvaltningsplanen Här i vårt land vill vi inte att förvaltningsplanen ska förbli en papperstiger. Implementeringen har förberetts sedan början av 2021 och det här systemet för internationell reglering av jakten ska ut på remiss under vintern. Länderna där ejdern jagas ansvarar för att jakten blir hållbar och att det tillhörande vetenskapliga arbetet får finansiering. Redan nu är ejderjakten kraftigt begränsad i länderna utmed flyttvägen. Utvärderingarna på flyttvägsnivå hjälper oss att bedöma om det går att jaga hållbart och i så fall med hur stora kvoter. Om jakten kan fortsätta ska den under de närmaste åren begränsas till enbart hanarna, gudingarna. – Förvaltningsplanen för ejdern utgör ett betydelsefullt steg på vägen för att hjälpa de försvagade jaktbara sjöfåglarna. Men utan internationellt samarbete går det inte att stärka sjöfåglarna och hålla jakten på en hållbar nivå, berättar Janne Pitkänen, specialsakkunnig på jordoch skogsbruksministeriet. Ejdern är en värdefull jaktbar fågel i vår skärgård, men att få stammen att vända uppåt igen går varken fort eller enkelt. Den internationella förvaltningsplanen hjälper oss att rikta resurserna hos de olika länderna utmed flyttvägen rätt, och det skapar förutsättningar för att hejda nedgången och inleda en uppgång. Lyssna också (på finska) på podden Sorkkia ja sarvia, avsnittet om farorna som hotar fåglarna i skärgården, ”Saariston lintujen vaarojen vuodet”. Som gäst i studion har vi ekologen Kim Jaatinen, som har studerat ejdern i mer än 15 år. HUIPPUUUTUUS BURREL S22 WA – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Burrel S22 WA -riistakamera • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 8,30 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 9 99 € /KK SIS. RAJATTOMAN 4G -LIITTYMÄN JA BURREL+ -PALVELUN BURREL PLUS -LIITTYMÄ 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 5.10.2022 8.14 5.10.2022 8.14 Jägaren 6/2022 8 8-9_Haahka_JA?0622.indd 8 8-9_Haahka_JA?0622.indd 8 1.11.2022 12.14 1.11.2022 12.14
HUIPPUUUTUUS BURREL S22 WA – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Burrel S22 WA -riistakamera • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 8,30 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 9 99 € /KK SIS. RAJATTOMAN 4G -LIITTYMÄN JA BURREL+ -PALVELUN BURREL PLUS -LIITTYMÄ 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 5.10.2022 8.14 5.10.2022 8.14 8-9_Haahka_JA?0622.indd 9 8-9_Haahka_JA?0622.indd 9 1.11.2022 12.14 1.11.2022 12.14
På en traditionell centraleuropeisk drevjakt bränner man krut och viltet faller som gräs för lien. På en drevjakt här i vårt land går det däremot inte åt många patroner under dagens lopp och tempot är lugnare, men det är ändå värt besväret att sätta sig in i hur jaktmetoden fungerar. TexT och bilder Jouni Kantonen N är jag för tolv år sedan blev medlem i min nuvarande jaktförening var drevjakten på klövdjur någonting alldeles nytt för mig. Tidigare hade rådjuren och hjortarna fällts på vaktjakt och älgarna för skällande älghund. ABC för drevjakt på hjort I min nya förening finns det bara några få vaktjaktskojor och de används för att decimera de små rovdjuren. Älgarna, rådjuren och hjortarna jagas med jaktlag och taxens skall klingar i skogen. Jakterna har ett högre tempo, de är sociala och på sitt sätt demokratiska. Utifrån de senaste årens erfarenheter vågar jag därför rekommendera jaktsättet för tidningens läsare. Drevjaktens roller Jaktledaren har många uppgifter och ansvaret är stort. Han eller hon bestämmer vad som får skjutas och bekräftar passen och drevet. I somliga föreningar bestämmer jaktledaren också vem som sitter på vilket pass, men i regel lottas passen ut bland skyttarna. En auktoritär jaktledare blir sällan långvarig på posten. Ofta blir det hans uppgift att bekräfta planen som sällskapet har gjort upp tillsammans och han har det sista ordet om det skulle uppstå oenighet. Vilket kräver ledaregenskaper eftersom det sällan råder brist på åsikter. På en välordnad drevjakt är passen tydligt utmärkta på kartan. På det viset vet samtliga deltagare var passkyttarna står och hur drevet framskrider. Märk ut passen som positionspunkter i Oma riista. Jägaren 6/2022 10 10-12_Ajometsa?styksen_ABC_JA?0622.indd 10 10-12_Ajometsa?styksen_ABC_JA?0622.indd 10 1.11.2022 12.15 1.11.2022 12.15
Skyttarnas uppgift är enkel; att fälla det avtalade viltet så effektivt som möjligt, var och en efter sin förmåga. Hundförarens uppgifter är däremot mångsidigare än mången kanske inser. Han stöder hunden och fungerar som kommunikationschef för drevet. I allmänhet är det bara erfarna hundförare som bär gevär, sådana som känner markerna och passen väl. De kan i sin tur stödas av drevkarlar och medhjälpare som har i uppgift att kalla in hunden om den till exempel närmar sig en livligt trafikerad väg. Säkerheten kan inte nog betonas Ladda och plundra geväret på passet, varken tidigare eller senare. En passkytt lämnar inte sitt pass utan tillstånd av jaktledaren, exempelvis för att hjälpa hundföraren. Eller när drevet avslutas. Ingenting är farligare än en jägare som har lämnat sitt pass utan att meddela de andra. I allmänhet kan en erfaren hundförare som känner markerna och passen bära vapen. En hundförare som deltar i en jakt i främmande marker bör däremot tänka sig för innan han tar geväret med sig. Uppgifterna som föregår jakten ökar också säkerheten. Jakttornen gör det, liksom de tydligt utmärkta passen med likaså tydligt utmärkta skjutsektorer. Klövdjuren brukar av gammal vana följa samma stigar, vilket betyder att det blir enklare att placera passen efter hand som erfarenheten växer. Radiotystnad ökar däremot inte säkerheten. En hundförare som kan sin sak håller fortlöpande skyttarna underrättade om hur hunden avancerar, vartåt drevet går och var han själv befinner sig med mera av relevans. Detta gynnar samtliga deltagare. Det samma gäller för skyttarna: den som har gjort en användbar observation ska informera kamraterna. Drevet framskrider och passen placeras Eftersom en drivande hund som följer lagens bokstav är långsam, spårnoga och i regel väldigt liten så rör sig det drivna viltet i normala fall lugnt. Djuret kan göra ett ryck på cirka 100 till 200 meter för att fortsätta lugnt tills hunden som segt knogar på hinner fatt. Djuren har sina invanda rutter som de följer. Konsten att kunna placera passen utmed de här rutterna bygger på erfarenhet. Det är inte förnuftigt att täcka stora områden med pass eftersom mindre såtar brukar ge den bästa avkastningen. Hur jägarna tar sig till passen och vad de gör där är avgörande för hur jakten lyckas. Det gäller att vara tyst och på förhand tänka igenom vägvalet till sitt pass. Det fällande skottet ”Låt bli att skjuta om djuret går i pass i hög fart med stora språng,” rådde mig min läromästare för mer än tio år sedan. Det är ett utmärkt råd som är väl värt att följa. Det går enkelt att för ett ögonblick hejda en hjort eller en älg eller ett rådjur som går lugnt i pass genom att exempelvis vissla och då kunna skjuta ett välplacerat fällande skott. Ett vilt som rör sig i hög fart är ett svårträffat mål med flera variabler i ekvationen, som terrängens former. ? Tekniken är vardagsmat på drevjakt. Hundförarens två viktigaste verktyg är hundpejlen och radiotelefonen. Kommunikationens betydelse för hur både hunden och man själv rör sig kan inte nog betonas. ? En vanlig inhemsk studsare fungerar utmärkt för ändamålet. Det viktigaste är att välja ett kikarsikte eller rödpunktssikte som lämpar sig för rörlig jakt. Hagelgevär används mera sällan på drevjakt, men passar för drevjakt på hjort och rådjur, i synnerhet på platser där studsare är opraktiskt. Ett hagelgevär med slug måste absolut skjutas in före jakten. Skillnaden mellan olika fabrikat kan nämligen vara avsevärd. Hagelgeväret på bilden har räfflad pipa och rödpunktssikte. Med en väl vald slug är bössan mycket exakt upp till cirka 50 meter. Jägaren 6/2022 11 10-12_Ajometsa?styksen_ABC_JA?0622.indd 11 10-12_Ajometsa?styksen_ABC_JA?0622.indd 11 1.11.2022 12.15 1.11.2022 12.15
Försök alltid få till ett säkert, okomplicerat och enkelt skott. Skott i halsen hör inte hemma på en drevjakt! Bestäm på förhand vid vilken punkt i terrängen du kan skjuta och var det inte går att göra det. Det är vanligt att man i jaktföreningar märker ut passens skjutsektorer, vilket underlättar för skyttarna. Det viktigaste är ändå att skytten är medveten om sina begränsningar. Mer än en skadskjutning har börjat på det viset att det första skottet har skjutits på för långt håll, i buskar eller på annat sätt förhastat. På drevjakt inträffar förr eller senare en skadskjutning. Då ska jägaren omedelbart göra en anmälan på radion; ett hurudant djur och vartåt det försvann. Berätta också din egen uppfattning om var kulan tog. Märk ut platsen där djuret träffades med exempelvis band. När anmälningen är gjord ska jägaren invänta eftersökshunden och därefter inleda eftersöket. Om så krävs kan jaktledaren placera ut passkyttarna på nytt för att fälla djuret så snabbt som möjligt. En bra eftersökshund är en ovärderlig hjälp. Utrustningen för drevjakt I synnerhet i slutet av säsongen ska jägaren rusta sig så han eller hon inte börjar frysa. Händerna och fötterna är de mest utsatta kroppsdelarna så satsa på att hålla dem varma. Ett köldstyvt avtryckarfinger ökar inte precisionen i skottet! Somliga jägare använder en kombination av tumvantar och torgvantar, och tar av tumvantarna när drevet närmar sig. Andra håller skjuthanden i fickan och stöder geväret med ett skjutstöd. Hundföraren håller sig däremot i rörelse och blir svettig; han ska i stället kunna ta av och på klädlager. Nere på kontinenten föredrar jägarna dubbelstudsare, halvautomatiska gevär och rakrepeterande. Här i vårt land klarar vi oss fint med normala cylinderlås bara jägaren kan sitt vapen. Jägaren bör dock tänka mera på riktmedlen än på geväret. Eftersom skjutavståndet ofta är kort så är ett rödpunktssikte eller ett så kallat drevjaktskikarsikte med måttlig förstoring ett bra val. Drevjakter äger rum på dagen och därför bör skytten tänka mer på kikarsiktets mekaniska hållfasthet än på optiken. I allmänhet är en medelgrov kaliber mellan 6,5 och 9,3 mm ett säkert val. Rekylen är hanterlig och patronutbudet stort. Prioritera kvaliteten när du väljer patron. Kvalitetskulor fäller viltet hastigt och effektivt, vilket höjer värdet på bytet i slaktskjulet. Hagelgevär med slug används i viss utsträckning, med både slätborrade och räfflade pipor. Tack vare den korta räckvidden lämpar sig sådana för väldigt små såtar. Före jakten bör du omsorgsfullt testskjuta ditt hagelgevär med slug. Ett trebent skjutstöd avlastar händerna och ökar precisionen i skyttet. Geväret är färdigt höjt till skott så du slipper den stora anläggningsrörelsen som djuret kan uppfatta. Trevligt men kräver disciplin En välorganiserad drevjakt är trevlig och säker. Och ger i regel också fällningar. På en välarrangerad drevjakt är i praktiken jobbet gjort innan det första skallet klingar i skogen. Önskar er god jaktlycka! Drevjakten är så mycket mer än att stå på pass och rulla tummarna. Det handlar om att göra tillsammans och dela på både sorg och glädje. Dessutom ingår ofta svettigt fysiskt arbete. Händerna och fötterna är de mest utsatta kroppsdelarna så satsa på att hålla dem varma. Ett köldstyvt avtryckarfinger ökar inte precisionen i skottet! Jägaren 6/2022 12 10-12_Ajometsa?styksen_ABC_JA?0622.indd 12 10-12_Ajometsa?styksen_ABC_JA?0622.indd 12 1.11.2022 12.15 1.11.2022 12.15
Övningsskytte på både rörliga och stående mål ingår i en jägares rutiner och vackert så – vägen till det perfekta fällande skottet går ju via skjutbanan. Men passa samtidigt på att också öva med skjutstödet. TexT och bilder Antti Saarenmaa S kyttet på ett rörligt älgmål sker i sitt traditionella utförande på fri hand, men numera är det vanligt också bland älgjägare att ta med sig ett skjutstöd av något slag. Monopoden, enfotingen, är den enklaste modellen och lättast att få tag på. Den kan bestå av en lagom lång och kraftig käpp eller skidstav. Men monopoden är också den mest krävande typen; börja därför bekantskapen med en inkörning på skjutbanan. Ta skjutstödet med också till banan 7 tips för det enbenta skjutstödet Tillsammans med Markku Vehmas, ansvarig utbildare på skytteskolan kivaarikoulu.fi, gick vi igenom det viktigaste beträffande användningen av en monopod. Läs tipslistan här nedan och se videon på jagarentidningen.fi! 1. Om längden på skjutstödet går att justera; börja med att prova dig fram till en lämplig längd. 2. Använd (alltid när det går) skjutstödet tillsammans med något annat stöd, som en trädstam, sten eller stubbe. 3. Skjutstödets uppgift är att stabilisera dels geväret och dels kroppen. Om du tar stöd mot tex en trädstam så luta också kroppen mot stammen. 4. Vid skytte mot ett rörligt mål med en monopod ska du stöda den mot bakre fotens inre kant. Då kan du smidigt följa målet med geväret. 5. Stöd alltid geväret på samma punkt, men aldrig på pipan. 6. Med en monopod går det inte att förhindra att geväret svajar en aning. Kämpa inte emot utan koncentrera dig på att lugnt krama av skottet. 7. Öva flitigt med stödet; det ger rutin och bättre skott. ? Det finns skjutstöd av många modeller. Ju fler ben stödet står på desto stadigare blir stödet. ? Med korrekt träning blir ett skjutstöd väldigt användbart. Bara tekniken sitter fungerar monopoden också vid knästående skytte. Se videon om hur du använder stödet i tre olika ställningar: jagarentidningen.fi Jägaren 6/2022 13 En jägar s utrustning 13_Varusteet_ampumatuki_JA?0622.indd 13 13_Varusteet_ampumatuki_JA?0622.indd 13 1.11.2022 12.15 1.11.2022 12.15
Vaktjakt vid hjortstigar E nligt Sinisalo, som producerar You Tube-serien Peuran Jäljillä, kretsar hjortarnas liv kring platserna där de vilar och där de betar. – Jag strövar med kikare och spanar vid gläntor och åkrar. Jag kollar var hjortarna betar och sedan börjar jag leta efter stigarna som de följer mellan legorna och betena. Hjortarna följer de här stigarna varje dag, berättar Sinisalo. Utmed kanterna på nästan alla gläntor och åkrar löper en stig innanför skogsbrynet som leder ut till maten. Hjortarna kliver nämligen sällan direkt ut på en åker. I regel följer de åkerkanten en bit och stannar emellanåt för att spana efter faror innan de vågar sig ut på öppen mark. – Under brunsten är trafiken tät på stigarna eftersom bockarna vandrar utmed åkerkanten för att fånga doften av hindar, fortsätter Sinisalo. När Sinisalo har hittat en stig i aktiv användning börjar han vakta nära legan eller betet, beroende på tiden på dygnet. Om två stigar korsar varandra väljer han kanske att vakta vid korsningen. Det krävs observationer och rekognoscering för att hitta de bästa stigarna, så Sinisalo använder också viltkameror som hjälp. Vid legan eller betet? Enligt Sinisalo har hjorten utpräglat regelbundna matvanor. Vid daglegan betar den litet grand runt omkring för att mot kvällen vandra till det primära betet. Där betar den i skymningen och några gånger under natten. I gryningen återvänder den till daglegan. – Skymningsbetet är alltså dagens huvudmåltid, förklarar Sinisalo. Vid dåligt väder håller sig hjorten borta från gläntor och åkrar medan det blåser och regnar som värst för att senare ta igen skadan. Men blåsten och regnet hjälper jägaren att hålla sig dold så det är idé att hålla sig nära kvällsbetet. Sinisalo har noterat att hjorten betar aktivt före en kallfront drar in och under den första kalla kvällen. – Jag brukar välja passet efter årstiden och i förhållande till brunsten. I normala fall gillar jag inte att vakta på morgonen, men under brunsten vaktar jag på morgnarna vid hjortstigarna nära legorna och på kvällarna där de betar, berättar Sinisalo. En betydande del av vitsvanshjortarna som fälls i vårt land skjuts vid utfodringsplatser. Men Taneli Sinisalo som bor i Egentliga Finland har i åratal jagat hjort genom att vakta vid stigarna som hjortarna följer och platserna där de betar. TexT Antti Saarenmaa Bilder Taneli Sinisalo Jägaren 6/2022 14 14-15_Peuraa_poluilta_JA?0622.indd 14 14-15_Peuraa_poluilta_JA?0622.indd 14 1.11.2022 12.16 1.11.2022 12.16
ibland aktiverar de sig tidigare. En annan viktig sak är den, att jägaren ska placera sig så, att hjortarna kommer med vinden bakifrån. Handkikaren ett måste Oftast jagar Sinisalo med jaktbåge uppifrån ett trädpass. Uppifrån ett träd går det också bra med gevär eftersom jägaren skjuter neråt. Kojor använder han när han vaktar vid en åker där hjortarna betar. Han brukar ställa upp kojan vid åkerkanten minst en vecka före jakten så hjortarna hinner vänja sig vid den. En handkikare av hög kvalitet är det viktigaste i utrustningen, nämner Sinisalo. Det gäller att få syn på hjorten innan den får syn på jägaren. Dessutom gör kikaren det möjligt att jaga selektivt. Fördelarna med att jaga vid hjortens stigar Den som jagar vid hjortens stigar kan ofta skjuta i dagsljus och på korta avstånd. Men det går också att jaga i sämre väder då hjortarna inte söker sig till gläntor och åkrar. – Hjorten är ofta vaksam när den kommer till betet, men på stigarna och i synnerhet nära legorna är de inte lika skygga. Dessutom lär man sig mera om hjortarna i skogen än om man enbart observerar dem när de betar, påpekar Sinisalo. Om det blir förbjudet att vakta vid åtel? Ett förbud mot hjortjakt med foder som lockbete skulle förändra dagens jakt på vitsvanshjort. Många tror att det skulle göra jakten svårare, men Sinisalo tror inte på några klara och tydliga följder. Hjorten är inget matvrak. Om den på kvällsbetet behöver föda motsvarande ett ämbar, hur länge skulle det då ta för den att beta ihop den mängden föda på ett naturbete jämfört med att få allt serverat på ett och samma ställe? Nordamerikanska undersökningar visar att utfodring ökar hjortens nattliga aktivitet eftersom den senarelägger middagen. Om vi till ekvationen lägger ett punktformat jakttryck vid foderplatsen så tvingar det hjortarna att gång på gång senarelägga sin aktiva tid till nattmörkare timmar. – Jag är övertygad om att ett förbud mot jakt med foder som lockbete skulle förändra jakten på vitsvanshjort radikalt, men det skulle göra hjortarna aktivare på dagen och mildra problemen med kraftig utfodring, funderar Sinisalo. Sinisalo misstänker att ett förbud mot vaktande vid en foderplats skulle kräva anpassning och förändringar, men att det till slut kanske till och med skulle göra hjortjakten lättare. Det är bäst att tajma jakten så, att jägaren möter hjorten i stället för att försöka smyga sig dit där hjortarna redan befinner sig. Den som vaktar vid en hjortstig kan ofta skjuta det fällande skottet i gott dagsljus eftersom hjortarna brukar förflyttar sig medan det är ljust. Ute i god tid på passet Sinisalo ägnar sig inte åt morgonjakter nära nattlegorna utanför brunsten. Det är inte lika produktivt som att vakta nära betena, anser han. Men under brunsten lockar ändå utsikterna till en bock honom upp och ut i gryningen. Det händer att en bock tillbringar hela dagen med att leta efter en lämplig hind. – Under brunsten tar jag vara på hela dagen, berättar Sinisalo. Sinisalo tar sig till morgonpasset och gör sig klar innan det ljusnar. Nära legorna dyker hjortarna ofta upp först när det har ljusnat. Men Sinisalo tar det lugnt och låter skogen runt omkring bli stilla. Till kvällspasset går han ofta så tidigt att han är klar ett par timmar innan solen går ner. Hjortarna är aktivast i skymningen, men Sinisalo ställer upp en viltkamera för att bevaka hjortstigen utmed granarna bakom honom. En fälld hjortkalv. Utsikten från trädpasset nära hjortlegorna en novemberdag under brunsten. "Man lär sig mera om hjortarna i skogen än om man enbart observerar dem när de betar." Jägaren 6/2022 15 14-15_Peuraa_poluilta_JA?0622.indd 15 14-15_Peuraa_poluilta_JA?0622.indd 15 1.11.2022 12.16 1.11.2022 12.16
Våra starka viltstammar bjuder på upplevelserika jaktdagar, livar upp de sociala kontakterna och ökar livskraften i samhällena på landsbygden. Bilder Tero Salmela L juset tänds i stugorna på landsbygden när klövdjursjakten börjar. Jakten sammanför bybor och stadsbor när tusentals jägare samlas kring det gemensamma för att njuta av höstnaturens charm och naturens resurser. För många jägare är inledningen på klövdjursjakten en av höjdpunkterna på året. Den pirrande spänningen inför jakthöstens upplevelser. Den gemytliga stämningen när gänget samlas. Vid den sprakande brasan lyssnar Starka klövdjursstammar skapar välmående vi på jakthistorierna som vi har hört så många gånger förut. Vi småpratar med varandra och är åter en gång församlade. Är det kärleken till viltet som förenar jägarna ? Viltet är värdefullt och förtjänar respekt På många håll i landet finns det gott om klövdjur att jaga. Vi njuter av vår värdefulla viltresurs och välmåendet som viltet ger oss. Utan att för ett ögonblick glömma att respektera djuren. Kärlek är att uppskatta viltet, både de levande djuren och de fällda. Vi vållar inte djuren onödigt lidande och tar vara på det fällda bytet med respekt och omsorg. På jakten är det vad man gör som räknas. Vi skjuter välplaKärleken till viltet förenar människor från olika vägar i livet. Timmarna på jakt och den kroppsliga ansträngningen skapar en sund själ i en sund kropp. Jägaren 6/2022 16 16-17_Rakkaudesta_riistaan_JA?0622.indd 16 16-17_Rakkaudesta_riistaan_JA?0622.indd 16 1.11.2022 12.17 1.11.2022 12.17
cerade skott på säkra avstånd. Vi letar efter skadskjutna djur utan att spara tid eller besvär. Och vi följer avskjutningsrekommendationerna. Vi hanterar djurkroppen med respekt, passar den med omsorg och tvättar bort blodet. Vi transporterar den med respekt och gör en bädd av grangrenar. Vi tar noga vara på djuret, även skinnet och benen. Och lagar värdefull vildmat. Vi talar om viltet med respekt. Vi talar inte om skadedjur utan om en värdefull naturresurs och om ståtliga hornkrönta huvuden. Viltmat även för andra Efter en lyckad jakt fortsätter viltmaten till köket och middagsbordet. Uppskattningen syns också bland konsumenterna; finländarna skulle gärna ersätta köttet av produktiondjur med vilt. Kanske skulle aktiekursen för viltmaten stiga rent generellt om fler kunde få tag på sådan? Eftersom det finns mer än tillräckligt med klövdjur i söder vore det en välgärning att dela med sig i vänkretsen. Eller varför inte sälja, om det finns ett överskott. I dagsläget seglar klövdjuren i medvind. Regleringen av stammarna handlar inte bara om upplevelser utan också om arbete och ansvar. Ansvaret har lagts på jägarna eftersom de åtnjuter förtroende och detta förtroende ska vi vårda. Av kärlek till viltet och naturen i vårt land. Jakten avkastar miljoner kilogram ren viltmat. Klövdjursjakten bjuder på upplevelser i naturen, höjer pulsen och ger livet mening. Se videon om stämningarna på hjortjakten jagarentidningen.fi Jägaren 6/2022 17 16-17_Rakkaudesta_riistaan_JA?0622.indd 17 16-17_Rakkaudesta_riistaan_JA?0622.indd 17 1.11.2022 12.17 1.11.2022 12.17
Det krävs ett hundraprocentigt förtroende mellan hunden och föraren. När allt stämmer med hunden, omständigheterna och föraren så ökar utsikterna till ett fällande skott. TexT och bilder Mika Linna Ung jägare med hund Ä ven en ung jägare klarar uppgiften som hundförare bara han eller hon känner hunden och någon med mera erfarenhet kan ge goda råd. Men en bra hund verkar kunna hitta älgar nästan var som helst. Tid tillsammans med hunden Att tillbringa mycket tid med hunden är förnuftigt. Vi har två jämthundar som vi jagar älg med. När vår äldre hund – Rane – kom till oss var jag för ung, så med den Jägaren 6/2022 18 Ungd msredaktionen 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 18 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 18 1.11.2022 12.17 1.11.2022 12.17
Var öppen och modig, jägare! J akten innebär möjligheter. Att lära sig nytt och förstärka gammalt. Att lära sig mera om naturen och framför allt att lära sig mera om sig själv. Jakten öppnar dörrar som man inte ens hade kunnat föreställa sig att fanns! Somliga av dem har till och med förändrat mitt liv. Under min nästan tioåriga jägarbana har det kommit tillfällen för mig som jag inte hade trott att skulle ha någon anknytning till jakten, åtminstone inte för min egen del. Exempelvis har jag också blivit älghundsdomare trots att varken jag eller familjen någonsin haft hund. Till de finaste möjligheterna jag fått hör att ingå i tidningen Jägarens ungdomsredaktion, där jag har medverkat i snart två år. Det har varit storartat och lärorikt, och jag har upptäckt vilken brokig skara det är som jagar. Så olika men ändå med ett starkt gemensamt intresse. Jag har fått möjlighet att utvecklas som skribent och jobba med journalistik i den jaktliga nischen. Det har varit verkligen intressant. De största och mest omvälvande impulserna har kommit från personer som jag har fått träffa i jaktliga sammanhang. Nya vänskapsband har uppstått och jag är tacksam för vart och ett av dem. Att få dela jaktintresset med personer som faktiskt begriper sig på jakten får stunderna på jakt att kännas särskilt betydelsefulla. Den djupa samhörigheten och ömsesidiga förståelsen kan till och med leda till att två personer jagar tillsammans under återstoden av livet. Allt stöd och all hjälp som jag har fått av jaktkamraterna känns ovärderliga. Utan det hade mitt jagande blivit begränsat och mitt kunnande stampat på stället. Sammanfattningsvis önskar jag att varje jägare i vår gemenskap skulle våga vara modig, fördomsfri och mångsidig som jägare. Jakten har både höjd och bredd, och utrymmet kan med en smula fantasi göras ännu högre och bredare. Låt er hänföras av jakten! LAURI LIUKO medverkar nu för sista gången i ungdomsredaktionen. Vi på redaktionen tackar honom och önskar honom välgång i livet och på jakten! umgicks jag knappt alls. Rane har alltid varit pappas hund, och det är en fröjd att se dem jobba. Åt Rane kan man visa riktningen med handen och så löper han iväg ditåt för att leta efter älgar. Rane verkar kunna läsa pappas tankar. Men det handlar inte bara om utbildning utan också om en enorm mängd samarbete. Samarbetet börjar man bygga redan när hunden är valp. Birk skaffade vi i fjol och med honom har jag varit ute och joggat och i skogen ända sedan valp, så honom känner jag mycket bättre. Den allra första tiden sov vi tillsammans i tamburen. Senare flyttade Birk till fotändan av min säng. Första gången Birk skällde på en älg var han ett halvt år gammal, men med fällningarna hade han otur. Men i oktober klaffade det och Birk fick sin första fällning. Då var han ett år och fem månader. En ungdom i älgjaktlaget I älgjaktlaget har jag känt mig rätt välkommen trots att åldersskillnaden är så stor. Flera har sagt att det är fint att ha ungdomar med. I vårt jaktlag ligger medelåldern långt över femti, så det skadar väl inte med en föryngring. Ungdomarna har förstås ingen erfarenhet, men de gör en lovande start. Åldern innebär förstås också ett bekymmer, eftersom jag saknar egen transport och är beroende av att pappa skjutsar. Men det går förstås att avtala med någon annan av jägarna. Jag vill uppmuntra alla jaktintresserade ungdomar att tillbringa tid med hunden i skogen. Det är en trevlig hobby och tiden går fort! ? Birk med sin första älg och Jyrki Honkanen. Jag heter Mika Linna, är 13 år och bor i Sievi. Jag jagar tillsammans med pappa, min bror och våra två jämthundar. Den bästa jaktformen är älgjakt med hund. Den allra första tiden sov vi tillsammans i tamburen. Senare flyttade Birk till fotändan av min säng. K lumn Ungd msredaktionen 19 Jägaren 6/2022 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 19 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 19 1.11.2022 12.17 1.11.2022 12.17
Det första veckoslutet i september samlades sju lägerdeltagare på ett tjäderläger (MetsästysMetso) i Mellersta Österbotten. Lägret gav deltagarna både sömnbrist och fina minnen. TexT Suvi Seppänen Bilder Suvi Seppänen och Seija Jussinniemi Ett tjäderläger med jakt och nya lärdomar P å tjäderlägret, som ordnades 2-4 september i Oulainen, fick deltagarna jaga hare, and och rådjur. Det blev många skottchanser och nya erfarenheter! Det var heller inte nödvändigt med tidigare erfarenheter av jakt för att delta i lägret. Ingen brist på skottchanser Ankomstkvällen åkte vi till skjutbanan för att repetera grunderna i vapenhantering och fila på skjuttekniken med hagelgevär. Den som ville fick prova på, med eget eller lånat gevär. Instruktörerna gav tips och handledning för bättre teknik och skjutställning medan tomhylsorna blev allt fler. Följande morgon ringde väckarklockorna vid sex. En smula yrvakna åkte vi ut på harjakt med våra instruktörer och hundar. Vid lunchtid hade vi fått upp fina drev och skottchanser, och fällt några harar. På eftermiddagen stod rådjursoch andjakt på schemat, men inga fällningar. Den sista dagen ägnade sig en del av Lägerledaren Seija Jussinniemi och norrbottenspetsen Ruuti som jagade på den andra lägerdagen. Jägaren 6/2022 20 Ungd msredaktionen 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 20 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 20 1.11.2022 12.17 1.11.2022 12.17