Jägaren 5/2023 - Lehtiluukku.fi

JAKTÅRET 2023 –2024 JAKTTIDERNA FÖR SKOGSHÖNSEN TIPS FÖR HJORTJAKTEN I BÖRJAN AV SÄSONGEN EFFEKT I MÅRDHUNDS JAKTEN MED STÄLLANDE HUND ANDJAKT PÅ ETT TOPPENSTÄLLE! RESULTATET AV TRIANGEL INVENTERINGARNA 5/2023 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JA?0523.indd 1 01_Kansi_JA?0523.indd 1 25.8.2023 9.16 25.8.2023 9.16
Innehåll 16 Vitsvanshjortens år – ny artikelserie. I den första delen ger vi tips för framgångsrik vitsvansjakt i början av säsongen. 20 Med ställande hund tömmer vi effektivare ett område på mårdhundar. Läs också utrustnings tipsen på sidan 52. 42 Minimera älgskadorna med skogsvård – nya videor visar dig hur. 46 Hjärtat och levern kan du grilla på en glöd bädd efter fällningen. JAKTEN 9 Jakttiderna för skogshönsen 16 Tips för hjortjakten i början av säsongen 20 Mårdhundsjakt med ställande hund 28 ”Upptäck och smyg” – en spännande jaktform 32 Färgblindhet på jakt 44 Jakten i en iståndsatt våtmark 46 Hjärta och lever på glödbädd 50 Jakthundar vid östgränsen 52 Så rustar du dig för jakt med ställande hund 56 Viltrecept a la Micke Björklund 58 Confit–konstenattfettkoka VILTET 12 Resultatet av triangelinventeringarna 2023 24 Rabiesvaccineringen av vildlevande djur 42 Minimera älgskadorna med skogsvård 48 Älgen som vilt – Heta somrar och djup snö 64 Vi jagar mårdhundsobservationer i norr 68 Skogsplanering som gynnar skogsharen 70 Resultatet av sjöfågelinventeringen AKTUELLT 5 Nyheter 34 Ungdomsredaktionen 38 Av kärlek till viltet 54 Brott & Straff 60 Konsumenterna vill ha viltkött 62 Särdragen hos statsmarkerna i norr 72 Säkerheten framför allt 73 Jakt och jägare 74 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 5 Vice ordförandens spalt 67 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 66 Anmäl de fällda hjortdjuren inom sju dygn efter fällningen 67 Förbudet mot jakt i skymning Jägaren 5/2023 2 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0523.indd 2 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0523.indd 2 25.8.2023 9.17 25.8.2023 9.17
50 Den som jagar med hund vid östgränsen ska tänka på att läget har förändrats. 9 JAKTTIDERNA FÖR SKOGSHÖNSEN 2023–2024 Med omdöme och ansvar A v jägarna krävs personligt omdöme och ansvar, börjande från organiserandet av en jakt till tillvaratagandet av det fällda viltet. Ett oskjutet skott behöver man aldrig ångra och säkerheten får man aldrig pruta på. Jaktsäsongen har börjat och landsplågan fågelinfluensan har återvänt. Nu krävs det omdöme och ansvarstagande av jägarna, både med utfodrandet, jagandet och tillvaratagandet; i synnerhet i trakter där det påträffas döda fåglar. Livsmedelsverket och Institutet för hälsa och välfärd (THL) är ansvariga myndigheter och följer därför med läget och ger anvisningar. Även viltstammarnas beskattningstålighet kräver omdöme. Jakten ska i första hand koncentreras till de arter som tål beskattning eller till och med kräver en reducering. På det viset mildrar vi skadorna som viltet orsakar samtidigt som vi ger viltet en framtid och förtjänar vår egen plats i samhället. När höstens hjortdjursjakt inleds är älgstammarna på många håll mindre än de har varit på länge. I större delen av landet uppfyller älgstammen målsättningarna som vi tillsammans har fastställt, och på somliga orter ska stammen minskas för att förebygga skador. Samtidigt har produktionen av kalvar försvagats på många håll och kalvarna har varit ovanligt små. Men någon enskild klar orsak har vi ännu inte hittat. Vi befinner oss således i en situation där jägarna bör fästa uppmärksamhet vid älgens framtid! För vitsvanshjorten är läget däremot ett annat. Stammen är hållbar och kräver på sina håll en rejäl avskjutning. Vi bör dock ta hänsyn till de regionala skillnaderna och försöka koncentrera jakten till orter där hjortarna orsakar trafikolyckor och skador. Men rent generellt är det svårt att beakta regionala variationer i bestämmelser och anvisningar, och på den punkten faller en del av ansvaret på jägarna. Vi sköter således viltstammarna i våra marker med ansvarskänsla och tanke på framtiden, och på ett sådant sätt att samhället inte blir orimligt belastat med skador! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledar n 3 Jägaren 5/2023 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0523.indd 3 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0523.indd 3 25.8.2023 9.17 25.8.2023 9.17
O m två jägare råkar sätta sig vid samma brasa så börjar de strax käbbla om vilken jaktform som är den bästa. Älgjakten? Nejnejnej, säljakten! Vaktjakt på hjort, absolut! Det är samma tjafsande som pågår vid hörnbordet på puben, när det ska avgöras vilken rocklåt som är den bästa i världen. Vilket slöseri med munläder! Överens blir man aldrig, men man hinner med några kalla öl! Min personliga favorit är hönsjakten som nu står för dörren. Men samtidigt medger jag gärna att varje jaktform har sin egen charm. Jag kan till och med sträcka mig så långt som till att hävda att den urbrittiska fasanjakten försvarar sin plats i jaktens vida värld. Trots att Pekka fnyser åt sådant snobberi. Föreställ er en viktoriansk bild, drypande av nostalgi; en dimmig morgon på en hed i höglandet. Tweedklädda gentlemen med ett hagelgevär på armen (som kostar lika mycket som en mercedes) står där bland buskarna. En hobbitliknande gråskäggig laddare står bakom med patronerna beredda i handen. ”Oh, they are soooo fast, sir”, tröstar han när lorden skjuter bom. Men de genanta bommarna är som bortblåsta när sällskapet vid lunchtid avnjuter portvin och ost vid bakdörren på Land Rovern. Det torde vara framlidne professorn och före detta utrikesministern Keijo Korhonen som i sina memoarer lyfter fram den engelska rävjakten till häst som sin personliga favorit. Det lär inte finnas någon annan jaktform där man når samma nobla sinnesstämning som i en förfluten tid rådde när kavalleriet red till attack. Hur många av läsarna har fått pröva på det? När jag inom kort kränger ränseln på ryggen och med hagelgeväret i näven styr stegen till det höstgranna höglandet i Koillismaa vet jag att det är en av höjdpunkterna på jaktåret som väntar. Framför mig ligger flera dygn i illusionen att jag är frikopplad från resten av världen. Långt borta från världens bekymmer! När jag strövar där glömmer jag aktivt att det här i landet inte finns några ställen där man är fri från alltihop. Sådana ödemarker finns åtminstone inte söder om polcirkeln. Där stöter man efter en timme eller två på en skogsbilväg, en elgata eller hör en förbränningsmotor någonstans i fjärran. När jag sitter vid brasan med kamraterna dånar ett flygplan över oss, med ruska resenärer på väg norrut för att njuta av friden i naturen, inkvarterade i en väloch elutrustad timmervilla invid skidcentrets restaurang. När jag efter en lång dagsmarsch väl dråsar ner på jaktstugans (som inte har el) trappa och stönande drar av mig gummistövlarna och betraktar tjärnen i duggregnet så känner jag att jag har fått någonting, oavsett om jag skulle ha bommat som den engelska lorden ovan; sinnesron efter jakten, som inte gör skillnad på herrskap och vanligt folk. I bastun klämmer ena jaktkamraten in vedklabbar i ugnen medan den andra kånkar vatten från tjärnen till bastugrytan. Min egen uppgift handlar närmast om arbetsledning. Till kvällen lagar vi ragu på viltfågel. Den har övervintrat i frysen i Helsingfors för just den här jaktveckan. Min kulinariskt lagda jaktkamrat vässer såsen med jalapeno och döper resultatet till Texmex-orre. Jakten serverar då alltid överraskningar! När tallrikarna är rengnidna med de sista brödbitarna sitter vi en stund vid järnkaminens värme. Det är precis rätta stunden för att inleda debatten om vilken jaktform som är den bästa! PEKKA ERVASTI Skribenten är politiskt obunden journalist som trivs på jakt året om. Den bästa jaktformen någonsin JA AK KO VÄ H ÄM ÄK I Jägaren 5/2023 4 Gästskribenten 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 4 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 4 25.8.2023 9.24 25.8.2023 9.24
M ed kartläggningen för fågelatlasen följer vi med de häckande fågelarternas utbredning här i landet. Tidigare har kartläggningen gjorts av fågelskådare, men i år har vi bett också jägarna att ställa upp i datainhämtningen, i synnerhet för de jaktbara sjöfåglarna. För de jaktbara och de icke fridlysta fågelarterna bokfördes bortåt 2 600 obs av kullar och drygt 1 000 obs av par. Återstoden av observationerna utgjordes av syn-, speloch bo-observationer som tydde på häckning. Tack vare Oma riista-appen var det väldigt enkelt att delta. Ett stort tack till er alla som ställde upp! Jag hoppas att vi nästa år får in ännu fler obs av kullar, i synnerhet av de försvagade sjöfåglarna och av arter som rapphöna, säger specialplanerare Matti Kervinen. Till de försvagade sjöfågelarterna hör bland annat bläsand, stjärtand, skedand, vigg, småskrake och storskrake. Vi har ett särskilt stort behov av observationer från glesbygden, främst i norra Finland. Men samtliga observationer är värdefulla. Kartläggningen pågår under åren 2022 till 2025. Årets häckning är i stort sett avslutad. Insamlingen av observationer fortsätter på våren och sommaren nästa år. Häckningsobservationerna som under innevarande år har antecknats i Oma riista överförs i höst samtidigt till fågelatlasen och läggs ut på kartorna på webbplatsen lintuatlas.fi/fagelatlasen. Informationen från de årliga sjöfågelräkningarna överförs automatiskt till fågelatlasen. FÅGELATLASEN: JÄGARNA DELTOG I UTREDNINGEN AV SJÖFÅGLARNAS HÄCKNINGSUTBREDNING Under sommaren har intresserade jägare gjort häckningsobservationer och antecknat dem i Oma riista. Fler än 10 000 observationer kommer i höst att överföras till fågelatlasen. Vi har ett särskilt stort behov av observationer från glesbygden, främst i norra Finland. JA AK KO VÄ H ÄM ÄK I Hoppas på fler obs av viggkullar nästa år. Jägaren 5/2023 5 Nyhet r 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 5 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 5 25.8.2023 9.24 25.8.2023 9.24
Från skymning till gryning D en nya förordningen om förbud mot sjöfågeljakt i skymningen har väckt livliga diskussioner om hur den ska tolkas och om den verkligen behövs. Överst i diskussionerna finner vi oklarheten om klockslaget, det vill säga när man kan inleda jakten på morgonen och när man ska avsluta den på kvällen. Tätt efter kommer tolkningen av hur jakten ska definieras; ska den betraktas som inledd eller pågående när hunden letar efter och apporterar en fågel under den förbjudna tiden? Lyckligtvis är förordningen entydig. Jakten får inledas jämnt en timme (60 minuter) före solens uppgång och ska avslutas jämnt en timme efter solens nedgång. Men att varje dag hålla reda på solens uppgång och nergång där man jagar kräver att jägaren gör sig besväret. Lyckligtvis sträcker dagens teknologi ut en hjälpande hand. Att spåra upp och avliva en skadad fågel är självfallet tillåtet även under den förbjudna tiden. Av djurskyddsskäl ska en jägare alltid försöka hitta och avliva ett skadat vilt så fort det bara går. Därför är det både tillåtet och rätt att låta en hund leta efter den skadade anden. Vi kan tänka oss att meningen med förbudet mot skymningsjakt är att något fällande skott inte får skjutas under den förbjudna tiden. Då är det enbart tillåtet att ta vara på den skjutna fågeln. Under innevarande jaktsäsong blir jägarna dock tvungna att fundera på om de alls ska jaga änder med hund, i synnerhet i trakter med konstaterad fågelinfluensa. Vi följer med Livsmedelsverkets och THL:s rekommendationer och använder sunt förnuft! I år verkar sjöfåglarnas häckning ha gått bra. Hyfsat många ungar har blivit flygga, så vi kan vänta oss fina stunder på jakten och byte som under tidigare år. TEPPO KAKKONEN Vice ordförande Finlands viltcentral Den landsomfattande bäverräkningen börjar I höstens landsomfattande bäverräkning kan vem som helst delta. Anteckna i tjänsten Oma riista samtliga observationer av bäverbon som du gör (bebodda vinterhyddor) samt arten (europeisk eller kanadensisk). När du gör avslutningsanmälningen för en älgjakt frågas det dessutom om det förekommer bävrar i området, en uppskattning av bäverstammens tillstånd (ökat, minskat, oförändrad), om eventuell bäverjakt, om eventuell naturförstörelse och om storleken på det översvämmade området. Anteckna dessutom sådant som din uppfattning om vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom förändringen. Alla observationer är värdefulla! Vi hoppas på många bäverobservationer i Oma riista; hyddor, dammar, gnag, spån och synobservationer. Gnagspånen visar arten Dessutom önskar sig Naturresursinstitutet gnagspån från platser där båda bäverarterna kan förekomma. Anvisningarna för hur du skickar in spånprov finner du på institutets webbplats: https://www.luke.fi/sv/seurannat/ majavalajien-kannanseuranta/uppfoljning-av-baverarter-beskrivning Informationen används i arbetet med att uppskatta storleken på bäverstammarna och deras utbredning, och vid undersökningarna av hur bävrarna använder miljön där de lever. Botätheten anges på kartan i rutor om 20 km x 20 km: https://luonnonvaratieto.luke.fi/kartat?panel=pienriista&lang=sv För ytterligare information om räkningen av bäverhyddor: majavapesa@luke.fi H AN N U HU TT U Europeisk bäver Kanadensisk bäver Bägge arterna förekommer i området K lumn Jägaren 5/2023 6 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 6 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 6 25.8.2023 9.24 25.8.2023 9.24
AKTUELLT I OMA RIISTA Jägaren ? Anteckna genast alla dina fällningar och observationer i viltloggen; på det viset sköter du dina (eventuella) lagstadgade skyldigheter och anmälningar automatiskt till föreningen / jaktlaget /licensinnehavaren. ? Jaktkortsintygen för jakt utomlands skriver du ut i tjänsten Oma riista. ? Kontrollera att du har laddat ner den senaste uppdateringen i appen. Jaktledaren ? Godkänn de föreslagna fällningarna och observationerna i Oma riista inom sju dygn. ? Kontrollera att jaktområdet är uppdaterat och att gränserna i licensbeslutet är införda. ? Bestäm passplatserna i Oma riista och anslut till jaktområdet. Medlemmarna i föreningen ser passplatserna i Oma riista-appen när de väljer föreningens område. Det går också att överföra passplatserna till en hundpejl med en GPX-fil. Föreningens kontaktperson ? Kontrollera att samtliga medlemmar i föreningen har fått en inbjudan till tjänsten Oma riista. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar 12.00–16.00, tfn 029 431 111 eller e-post oma@riista.fi @bambikuiskaaja Jenna (@bambikuiskaaja) som bor i Mynämäki blev av sin hyresvärd tipsad om mårdhundar under en lada i närheten. ”En vän till mig ringde till en kille med hund; ska vi åka och titta? Själv vet jag ingenting om jakt så jag hakade på och kikade på de två jägarna och hunden, och tog bilder. Ladan låg idylliskt i det gröna lands bygdslandskapet, och lutade lite hit och dit. Nånting fanns det där under golvet, men ingenting som vi fick fram den här gången. Stället verkar vara ett tillhåll för mårdhundar så vi får återkomma.” TE RO SA LM EL A Drömmer du om en häckningsflotte? Om det där du bor finns en näringsrik sjö, tjärn eller våtmark där sjöfåglarnas häckning kunde hjälpas på traven med häckningsflottar, kontakta kosteikko@ riista.fi. Våtmarksprojektet Sotka har rörpontoner för häckningsflottar för lämpliga objekt. Skriv ”Rörpontoner” som rubrik och foga en kartlänk till platsen i mejlet. Hör också med markägarna eller vatten ägarna om de tillåter häckningsflottar. ? Närmare anvisningar finner du på https://kosteikko.fi/sv/sotkavatmarker/. ? Okomplicerade anvisningar för hur du bygger en flotte finner du på www.jagarentidningen.fi. VILTKÖTT 9 250 000 kg I FJOL ÅT FINLÄNDARNA Jägaren 5/2023 7 Nyhet r Om du vill publicera din bild här så märk den @metsastajalehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 7 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 7 25.8.2023 9.24 25.8.2023 9.24
FÖR HUNDAR SOM BARA HAR TID MED EN DOS AVMASKNINGSMEDEL. Dronbits tabletter för behandling av rundmaskar och bandmaskar hos hund. Aktiva substanser: Febantel, pyrantelembonat, prazikvantel. Dosering: Dronbits 150 mg/ 144 mg/50 mg 1 tabl./10 kg, Dronbits 525 mg/504 mg/175 mg 1 tabl./35 kg. Skall ej användas under de två första tredjedelarna av dräktigheten. Marknadsförs av Orion Pharma Eläinlääkkeet. Läs bipacksedeln före användning. Från Apoteket. BLI AV MED TARMMASKARNA PÅ EN GÅNG. ENGÅNGSDOS OM 1 TABL./10 KG ELLER 1 TABL./35 KG. 8/ 20 22 E ektiv mot dvärgbandmask! Vapensäkerhetens fyra regler 1. Alla vapen är alltid laddade 2. Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte tänker skjuta 3. Håll fingret borta från avtryckaren 4. Var säker på ditt mål FÖRSÄKRINGSBOLAGET INFORMERAR Noll olycksfall på jakt är målet Jägarna vet att det finns en jägar försäkring inkluderad i jaktkortet, men få vet hur mycket försäkringen täcker. I princip ersätter försäkringen personskador som har vållats med ett vapen, både egna skador och andras. I förhållande till det stora antalet jägare och jakter så inträffar det oerhört sällan personskador. Men varje olycksfall är allvarligt och varje ”nära ögat” är ett tillbud för mycket. Till de vanligaste olyckstyperna hör vårdslös vapenhantering, funktionsstörning och att geväret faller omkull. Rikoschetter och direkta träffar orsakar de allvarligaste skadorna. Säkerheten på jakt bygger på ansvarsfull vapenhantering. På den punkten får en jägare aldrig slappna av, oavsett om han/hon är erfaren eller grön. Var särskilt uppmärksam efter skottet, vid en fällning, när du lägger geväret i bilen, på pauser och vid vapenvård. På passet; kontrollera de säkra skjutsektorerna och var jaktkamraterna är placerade, kolla före du skjuter att skottet inte orsakar fara för någon person, hund eller egendom, och kolla kulfånget i skjutriktningen. Hantera alltid geväret som om det vore laddat. Jaktledaren planerar jakten och ger anvisningar så, att säkerheten blir maximal. Olycksfallsstatistiken visar att de senaste åren har varit positiva för andoch älgjaktens del. Principen att alkohol och jakt inte hör ihop har inneburit en betydande långtidsförbättring. Genom att satsa helhjärtat och orubbligt på säkerheten på jakt skapar vi en god laganda som i sin tur bäddar för fina jaktoch naturupplevelser för både jägare och annat friluftsfolk. God jakt under det nya jaktåret! Olycksfalls-försäkringen för jakthundar Olycksfallsförsäkringen för jakthundar gäller endast för olycksfall som har inträffat under ett SRVA-uppdrag. Skador som drabbar en hund på vanlig jakt omfattas dessvärre inte av jägarförsäkringen. Uppföljningen av sjukdomar hos de vilda djuren hotad – Livsmedelsverket söker nya transportlösningar Hittills har livsmedelsverket använt buss för paketen med prover, men Matkahuolto har infört ändringar som sätter stopp för transporterna. Livsmedelsverket söker nu med ljus och lykta en landsomfattande transportlösning så att prover kan skickas till verkets verksamhetspunkt i Uleåborg inom rimlig tid och till ett rimligt pris. Hösten blir i det här hänseendet besvärlig. Livsmedelsverket fortsätter att undersöka prover av vildlevande djur som skickas till någon av verksamhetspunkterna. I Willmanstrand ger frysboxarna för små rovdjur en klen tröst lokalt och flera av verksamhetspunkterna förses med en kylcontainer, men nätverket är tyvärr för glest. Animaliska prover som trikinprover kan skickas med postens expresspaket, men det går inte att skicka hela döda djur på det viset. Beträffande prover för afrikansk svinpest (ASF) hos fällda vildsvin (max 2 kg) går det att kontakta Livsmedelsverket och beställa postens svartgula returlåda och utrustningen för provtagning. Verket utreder digitala möjligheter och möjligheterna att obducera kadaver i terrängen, men i detta nu kan detta inte fullt ut ersätta transporttjänsterna. Inlämning av vilda djur för undersökning Börja med att kontakta Livsmedelsverket per telefon. Telefonnumren och kontaktuppgifterna samt de senaste anvisningarna för hur du packar ett djurprov finner du här: www.ruokavirasto.fi/sv/laboratorietjanster/undersokningar-om-djursjukdomar/anvisningar-for-provtagning/vilda-djur/ Vid massdöd bland fåglar ska du börja med att kontakta den officiella veterinären i kommunen. Jägaren 5/2023 8 Nyhet r 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 8 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 8 25.8.2023 9.24 25.8.2023 9.24
Jakttiderna för skogshönsen 1.8 2023–31.7 2024 Färgerna på kartorna visar jakttiderna kommunvis. Namnen med fet stil är landskap och efter kolonet räknas de kommuner upp där jakttiden gäller. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tervola, Torneå och Övertorneå. 10.9–10.10 Södra Karelen, Päijänne-Tavastland, Nyland, Lappland: Enontekis, Enare och Utsjoki. Fredad Kymmenedalen. vieska, Norra Savolax: Jorois, Kaavi, Kuopio, Leppävirta, Rautalampi, Siilinjärvi, Suonenjoki, Tervo, Tuusniemi och Varkaus. 10.9–10.11 Södra Karelen, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Satakunta, Kajanaland: Hyrynsalmi, Kajana, Kuhmo, Paltamo, Ristijärvi och Sotkamo, Lappland: Enontekis och Utsjoki, Norra Karelen: Nurmes, Norra Savolax: Idensalmi, Keitele, Kiuruvesi, Lapinlahti, Pielavesi, Rautavaara, Sonkajärvi, Vesanto och Vieremä. 10.9–10.10 Södra Österbotten, Österbotten. 10.9–30.9 Nyland, Egentliga Finland. TJÄDER 10.9–10.12 och 10.1–31.1 Kajanaland: Puolanka, Suomussalmi, Lappland: Enare, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Sodankylä, Övertorneå, Norra Karelen: Heinävesi, Ilomants, Joensuu, Juga, Kitee, Kontiolahti, Lieksa, Liperi, Outokumpu, Polvijärvi, Rääkkylä och Tohmajärvi, Norra Österbotten: Ijo, Kempele, Kuusamo, Limingo, Lumijoki, Muhos, Uleåborg, Pudasjärvi, Taivalkoski, Tyrnävä, Utajärvi och Vaala. 10.9–10.12 Södra Savolax, Lappland: Kemi, Keminmaa, Simo, Tervola, Torneå, Norra Österbotten: Alavieska, Haapajärvi, Haapavesi, Karlö, Kalajoki, Kärsämäki, Merijärvi, Nivala, Oulainen, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Brahestad, Reisjärvi, Sievi, Siikajoki, Siikalatva och YliVinterjakt på tjädertupp är tillåtet i det blåmarkerade området. JÄRPE 10.9–10.12 Södra Österbotten, Södra Savolax, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Birkaland, Österbotten, Norra Karelen, Norra Savolax, Satakunta, Egentliga Finland. 10.9–10.11 Kajanaland, Mellersta Finland, Norra Österbotten, Lappland: Kemi, Kemijärvi, 9 Jägaren 5/2023 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0523.indd 9 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0523.indd 9 25.8.2023 9.25 25.8.2023 9.25
Du finner jakttiderna på webbplatsen jagarentidningen.fi och i Oma riista-appen. Kartbilderna följer Lantmäteriverkets kommunindelning 1/2023. Du kan kontrollera landskapens och kommunernas gränser på Lantmäteriverkets webbplats: maanmittauslaitos.fi/sv ? Kartor ? Kartprodukter ? Statistisk baskarta RIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Utsjoki och Enare. 10.9–31.10 Lappland: Kemijärvi, Kittilä, Muonio, Pelkosenniemi, Posio, Salla, Savukoski och Sodankylä, Norra Österbotten: Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski. Ingen jakt I övriga delar av landet. FJÄLLRIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Enare och Utsjoki. Ingen jakt I övriga delar av landet. Vinterjakt på orrtupp är tillåtet i det blåmarkerade området. Jakttiderna för skogshönsen 1.8 2023–31.7 2024 ORRE 10.9–10.12 och 10–31.1 Norra Karelen, Norra Savolax, Kajanaland: Paltamo, Puolanka, Lappland: Enare, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tervola, Torneå och Övertorneå, Norra Österbotten: Ijo, Kempele, Kuusamo, Liminka, Lumijoki, Muhos, Uleåborg, Pudasjärvi, Taivalkoski, Tyrnävä, Utajärvi och Vaala. 10.9–10.12 Mellersta Österbotten, Kajanaland: Hyrynsalmi, Kajana, Kuhmo, Ristijärvi, Sotkamo och Suomussalmi, Norra Österbotten: Alavieska, Haapajärvi, Haapavesi, Karlö, Kalajoki, Kärsämäki, Merijärvi, Nivala, Oulainen, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Brahestad, Reisjärvi, Sievi, Siikajoki, Siikalatva och Ylivieska. 10.9–10.11 Södra Karelen, Södra Österbotten, Södra Savolax, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Österbotten, Päijänne-Tavastland, Satakunta, Lappland: Enontekis och Utsjoki. 10.9–10.10 Egentliga Tavastland, Birkaland, Nyland. Fredad Egentliga Finland. Hinnat voimassa toistaiseksi, oikeudet hintamuutoksiin pidätetään. Ajantasaisen hintatiedon saat Elisan verkkosivuilta, asiakaspalvelusta tai myymälästä. BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 24,90 €/kk, 12 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 3 99 € /KK BURREL LIITTYMÄT ALK. NOPEAN TILAAJAN ETU Kaupan päälle Burrellippis ja kylmälaukku 200 ensimmäiselle tilaajalle! BURREL S22 WA -VALVONTAPAKETTI TARJOUS VOIMASSA 30.9 ASTI. 895953_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_8_2023_210x275.indd 1 895953_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_8_2023_210x275.indd 1 31.7.2023 15.35 31.7.2023 15.35 Jägaren 5/2023 10 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0523.indd 10 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0523.indd 10 25.8.2023 9.25 25.8.2023 9.25
Hinnat voimassa toistaiseksi, oikeudet hintamuutoksiin pidätetään. Ajantasaisen hintatiedon saat Elisan verkkosivuilta, asiakaspalvelusta tai myymälästä. BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 24,90 €/kk, 12 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 3 99 € /KK BURREL LIITTYMÄT ALK. NOPEAN TILAAJAN ETU Kaupan päälle Burrellippis ja kylmälaukku 200 ensimmäiselle tilaajalle! BURREL S22 WA -VALVONTAPAKETTI TARJOUS VOIMASSA 30.9 ASTI. 895953_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_8_2023_210x275.indd 1 895953_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_8_2023_210x275.indd 1 31.7.2023 15.35 31.7.2023 15.35 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0523.indd 11 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0523.indd 11 25.8.2023 9.25 25.8.2023 9.25
Triangelinventeringarna visar att det i landet som helhet och för tredje året i rad finns ungefär lika mycket hönsfåglar. TexT Andreas Lindén, Antti Paasivaara och Katja Ikonen, Naturresursinstitutet Bild Hannu Huttu R esultatet avser det totala antalet (ungar och vuxna) tjädrar, orrar, järpar och ripor efter fortplantningstiden. För de vuxna fåglarna noterar vi en smärre förändring: tillväxt för tjädern och järpen, nedgång för orren och ripan. I Lappland har tätheten för samtliga fyra arterna ökat medan den har minskat i Norra Österbotten. Orrens och tjäderns tätheter har ökat i Nyland, men minskat i Tavastland och Kust-Österbotten. Övriga tydliga förändringar är i hög grad arteller regionspecifika. Avsevärda variationer på regional nivå är typiskt för skogshönsen. I flera regioner följer orren cykler om sex till sju år. Produktionen av ungar har legat på medelnivå för samtliga arter. För enskilda arter och regioner förekommer ändå vissa avvikelser där andelen ungar oftast ligger under medelvärdet. På sina håll verkar andelen ungar sammanfalla med täthetsförändringarna för stammen som helhet. Att häckningsresultatet låg på medelnivå eller aningen sämre beror i hög grad på sommarens väder. Häckningen lyckas bäst om försommaren är varm eftersom ungarna behöver insekter att äta. I år var försommaren kylig i större delen av landet med frost på sina håll. Under den andra halvan av juni var det varmare och till och med hett. Tjädern Tjäderns totala stam låg kvar på fjolårets nivå medan den vuxna stammen visade en lätt uppgång. I jämförelse med fjolåret visar tätheterna en måttlig tillväxt i Lappland, Mellersta Finland, Nyland och Egentliga Finland. I landets västra delar, Norra Österbotten och Tavastland har stammen minskat sedan i fjol. I Lappland, Norra Karelen och Södra Tavastland ligger tätheten för tjäderns vuxna stam fortsättningsvis ovanför långtidsmedelvärdet. I Kajanaland, Österbotten och Syd östra Finland låg andelen ungar 11-14 % under det regionala medelvärdet. Orren Orrens totala stam låg i hela landet på fjolårsnivå medan den vuxna stammen var aningen mindre. Den totala och den vuxna stammen har vuxit i Lappland, Satakunta och Nyland. Stammen har minskat märkbart i Tavastland och måttligt i Sydöstra Finland, Norra och Södra Savolax, Egentliga Finland, Norra Österbotten och Kust-Österbotten. I Lappland, Norra Karelen och Norra Savolax ligger tätheterna fortsättningsvis klart över medelvärdet medan de ligger Skogshönsen på fjolårsnivå – toppår för ripan i Övre Lappland Ytterligare information samt de regionala och triangelspecifika rapporterna finner du på: oma.riistakolmiot.fi och luonnonvaratieto.luke.fi F rskning Jägaren 5/2023 12 12-13_Kolmiolaskentojen_tuloksia_JA?0523.indd 12 12-13_Kolmiolaskentojen_tuloksia_JA?0523.indd 12 25.8.2023 9.26 25.8.2023 9.26
Skogshönsens tätheter (individer/km2 skogsmark), andel ungar (%) och genomsnittliga kullstorlek i juli-augusti (läget 6.8.2023). För ripan ger vi enbart siffrorna för norra Finland där materialet räcker till. Värden som bygger på färre trianglar än 25 är behäftade med en avsevärd statistisk osäkerhet. Förändringarna i täthet sedan fjolåret är uttryckta med plusoch minustecken: ± förändring < 15 % / + och – förändring 15–30 % / ++ och – – förändring > 30 %. Tjäder Orre Järpe Ripa VILTCENTRALSREGION AN TA L TR IAN GL AR TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K S Tavastland 23 2,1 – 18 2,0 3,5 – 43 3,3 10,6 ++ 31 3,1 S Savolax 50 3,7 ± 35 4,1 5,2 – 45 4,5 10,4 + 40 4,1 SÖ Finland 44 3,0 ± 23 2,3 4,5 – 38 3,6 6,0 + 24 2,6 Kajanaland 81 4,1 – 42 3,4 10,9 ± 51 3,8 5,4 – 55 3,8 1,3 ++ 70 5,2 M Finland 77 3,4 ++ 40 3,4 7,8 ± 46 3,8 8,2 ± 45 3,6 Lappland 125 6,0 + 41 3,1 5,9 + 53 3,7 2,9 + 56 4,3 2,5 ± 68 4,9 Uleåborg 112 4,6 – 42 3,1 12,1 – 54 3,8 5,3 – 40 3,7 1,1 ± 55 4,7 Österbotten 64 3,3 – 28 3,8 10,3 ± 55 4,0 5,9 ± 35 4,0 N Tavastland 31 2,6 ± 30 2,4 3,9 – – 35 3,6 9,5 – 37 3,6 N Karelen 77 6,0 ± 47 3,3 11,5 ± 52 3,7 10,8 ± 56 4,0 N Savolax 49 3,3 ± 39 3,4 11,4 – 45 3,5 14,8 ± 55 4,1 K-Österbotten 19 1,9 – – 24 3,0 6,2 – – 45 3,7 8,4 ± 40 3,8 Satakunta 42 3,8 ± 48 3,1 6,7 + 50 4,0 10,3 ± 59 4,1 Nyland 13 3,0 + 28 3,5 8,2 ++ 40 4,8 5,4 – 51 4,0 Eg Finland 12 2,5 ++ 36 2,0 3,2 – – 15 4,0 9,4 + 42 3,7 Hela landet 819 4,4 ± 38 3,2 7,8 ± 48 3,8 6,6 ± 48 3,9 1 ± 36 2,6 under medelvärdet i Norra Tavastland och Kust-Österbotten. I områdena med en försvagning utgör den medelmåttiga andelen ungar en gemensam faktor. I Lappland låg orrens andel ungar över genomsnittet. I Norra Tavastland och Norra Savolax låg andelen ungar 8-11 procent under genomsnittet. Järpen I likhet med fjolåret är järpens totala stam oförändrad medan den vuxna stammen visar en aning tillväxt. I Lappland och Södra Tavastland visar tätheterna en tydlig tillväxt. Vi noterar en måttligare tillväxt i Södra Savolax, Södra Karelen, Kymmenedalen och Egentliga Finland. Däremot har tätheterna minskat en aning i Norra Österbotten, Kajanaland, Norra Tavastland och Nyland. I Lappland ligger järptätheten klart över medelvärdet, men i Norra Savolax och Norra Karelen bara en aning över. I Nyland är tätheten nere på näsEtt stort tack till er alla som har inventerat! Under sensommaren räknades 819 vilttrianglar (läget den 6 augusti). Inventeringen kräver en enorm insats av jägarna. Många av dem har i årtionden samlat in värdefull information om viltstammarna i sina hemtrakter. De här observationerna bildar över tid en databank för arterna och deras utveckling, både i inventerarnas hemtrakter och nationellt. tan hälften av det normala. Resultatet gäller för både den vuxna och den totala stammen efter häckningen. Andelen ungar ligger i Satakunta 14 % över medelvärdet, men i Sydöstra Finland och Södra Tavastland, och i Södra, Mellersta och Norra Österbotten 10-14 % under medelvärdet. Ripan För ripans del ligger den totala stammen i den skogstäckta delen av landet på samma siffror som i fjol. Den vuxna stammen sluttar dock en aning utför. I Kajanaland och Skogslappland har stammen vuxit en aning sedan i fjol. Längre söderut, i områdena där ripan ännu förekommer, verkar utförslöpan fortsätta. Andelen ungar och kullstorleken verkar inte avvika från medelvärdena. I Kajanaland, Norra Österbotten och Skogslappland ligger ripstammens tätheter en aning under långtidsmedelvärdena. I fjällen i Övre Lappland varierar ripstammen i sin egen takt. Där följer vi arten med en separat inventering med hönshundar. Den här sommaren pågår ett toppår för ripan i hela Övre Lappland. Jägaren 5/2023 13 12-13_Kolmiolaskentojen_tuloksia_JA?0523.indd 13 12-13_Kolmiolaskentojen_tuloksia_JA?0523.indd 13 25.8.2023 9.26 25.8.2023 9.26
HOUSUT ALASKA PREDATOR 119,Vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop® -kalvo. Sivusaumoissa tuuletusventilaatiot. Lahkeissa kiristyshihnat. Irrotettavat henkselit. METSÄSTYSPUKU ALASKA EXTREME LITE 3 199,Harjattu hiljainen pintamateriaali. 100 % vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä APS 2-layer kalvo. Housuissa tarrakiristys pohkeissa ja lahkeensuissa. KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 95 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. VAIN MYYMÄLÖISTÄ! LASERKOHDISTIN BURRELL BORESIGHTER 39 95 Kiinnitä kohdistin aseen piippuun ja käynnistä laser, jonka jälkeen voit säätää tähtäimen laserpisteen mukaisesti. Sopii kaikille yleisimmille kaliibereille (.22 .50). ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Pinseeker -pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KUMISAAPPAAT VIKING TROPHY 84 95 Metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Istuva ja nilkkaa tukeva muotoilu. Pitää märässä ja vaikeakulkuisessa maastossa. METSÄSTYSVALO BURREL STD VIHREÄ 89 95 Tehokas vihreää valoa tuottava LEDvalaisin esim. supikoirajahtiin ja SRVA -toimintaan. Etäkytkin. Asekiinnike, kantohihna, laturi ja kaksi akkua. VEITSI VERN DOUBLE BLADE SKINNER 29 95 Laadukas nylkyveitsi, jossa on tavallisen terän lisäksi myös avausterä. Terän pituus 75 mm. Mukana vyökotelo. RAJOITETTU ERÄ KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 159,NORM. 199,00 Laadukkaat vedenpitävät kiikarit. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka. 30 päivän alin hinta 199 €. METSÄSTYSKENGÄT VIKING VILLREIN II BOA GTX 189,Tukevat kengät metsästyskäyttöön. GORETEX® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN KUULONSUOJAIN BURRELL EAR BUDS 89 95 Aktiivinen nappikuulonsuojain sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. Eri äänitilat ulkoja sisäkäyttöön. Toimintaaika yhdellä latauskerralla jopa 8 tuntia. Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 2 Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 2 16.8.2023 9.24.55 16.8.2023 9.24.55 TAKKI ALASKA REVERSIBLE 79 95 Kääntötakki kaksipuolisella värityksellä alkusyksyn jahteihin. Tilavat taskut, joita voi käyttää molemmilla väripuolilla. HIRVILIIVI BEAR CLAW 29 95 Kaksi vetoketjullista sivutaskua, sekä rintatasku radiopuhelinta varten. Antennipidike ja säädettävä vyötärö. Korkea kaulus suojaa viimaa vastaan. SADEVIITTA 29 95 Hupulla varustettu sadeviitta. Hiljainen, kahisematon materiaali. Edessä tasku. RAJOITETTU ERÄ PIMEÄNÄKÖLAITE BURREL NV-400 HD 399,Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 500 m kantama. HD-kuvanlaatu. Videotallennustoiminto. Ladattavat 18650 akut. Käyttää 4-32 GB microSD -muistikorttia (ei sisälly). RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 299,Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. LIHAMYLLY PREMIUM LITE 129,Jauhatuskapasiteetti 1 kg/min. Mukana leikkuuterät, makkarasuutin ja 2 kpl reikälevyjä. HAUDUTUSPATA FOODMASTER PRO 3,5 L 49 95 Lasitettu ja keraaminen. Helppo pitää puhtaana. Ajastin ja lämpötilan säätö. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Automaattija käsisäätötoiminnot. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3 229,Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™ -camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. VAKUUMIKONEEN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! (ARVO 14,90€) LEIKKUULAUTA 800 X 400 MM 39 95 Korkealaatuinen, 13 mm paksusta elintarvikemuovista valmistettu. Suuri leikkuuala mahdollistaa hirvenlihan ja ison kalan käsittelyn. Reunassa nesteura. REPPUJAKKARA RETKI PRO 53 69 95 Istuinkorkeus 53 cm. Pohjassa vedenpitävä materiaali. Tukeva, hengittävä ja pehmeä selkäosa sekä hihnat. Tilavuus 40 litraa, lisäksi kolme pienempää taskua. Thermo System -lämpöeristetty pullotasku. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 3 Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 3 16.8.2023 9.24.59 16.8.2023 9.24.59 14-15_Ilmoitus_JA?0523.indd 14 14-15_Ilmoitus_JA?0523.indd 14 25.8.2023 9.29 25.8.2023 9.29
HOUSUT ALASKA PREDATOR 119,Vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop® -kalvo. Sivusaumoissa tuuletusventilaatiot. Lahkeissa kiristyshihnat. Irrotettavat henkselit. METSÄSTYSPUKU ALASKA EXTREME LITE 3 199,Harjattu hiljainen pintamateriaali. 100 % vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä APS 2-layer kalvo. Housuissa tarrakiristys pohkeissa ja lahkeensuissa. KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 95 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. VAIN MYYMÄLÖISTÄ! LASERKOHDISTIN BURRELL BORESIGHTER 39 95 Kiinnitä kohdistin aseen piippuun ja käynnistä laser, jonka jälkeen voit säätää tähtäimen laserpisteen mukaisesti. Sopii kaikille yleisimmille kaliibereille (.22 .50). ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Pinseeker -pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KUMISAAPPAAT VIKING TROPHY 84 95 Metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Istuva ja nilkkaa tukeva muotoilu. Pitää märässä ja vaikeakulkuisessa maastossa. METSÄSTYSVALO BURREL STD VIHREÄ 89 95 Tehokas vihreää valoa tuottava LEDvalaisin esim. supikoirajahtiin ja SRVA -toimintaan. Etäkytkin. Asekiinnike, kantohihna, laturi ja kaksi akkua. VEITSI VERN DOUBLE BLADE SKINNER 29 95 Laadukas nylkyveitsi, jossa on tavallisen terän lisäksi myös avausterä. Terän pituus 75 mm. Mukana vyökotelo. RAJOITETTU ERÄ KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 159,NORM. 199,00 Laadukkaat vedenpitävät kiikarit. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka. 30 päivän alin hinta 199 €. METSÄSTYSKENGÄT VIKING VILLREIN II BOA GTX 189,Tukevat kengät metsästyskäyttöön. GORETEX® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN KUULONSUOJAIN BURRELL EAR BUDS 89 95 Aktiivinen nappikuulonsuojain sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. Eri äänitilat ulkoja sisäkäyttöön. Toimintaaika yhdellä latauskerralla jopa 8 tuntia. Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 2 Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 2 16.8.2023 9.24.55 16.8.2023 9.24.55 TAKKI ALASKA REVERSIBLE 79 95 Kääntötakki kaksipuolisella värityksellä alkusyksyn jahteihin. Tilavat taskut, joita voi käyttää molemmilla väripuolilla. HIRVILIIVI BEAR CLAW 29 95 Kaksi vetoketjullista sivutaskua, sekä rintatasku radiopuhelinta varten. Antennipidike ja säädettävä vyötärö. Korkea kaulus suojaa viimaa vastaan. SADEVIITTA 29 95 Hupulla varustettu sadeviitta. Hiljainen, kahisematon materiaali. Edessä tasku. RAJOITETTU ERÄ PIMEÄNÄKÖLAITE BURREL NV-400 HD 399,Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 500 m kantama. HD-kuvanlaatu. Videotallennustoiminto. Ladattavat 18650 akut. Käyttää 4-32 GB microSD -muistikorttia (ei sisälly). RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 299,Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. LIHAMYLLY PREMIUM LITE 129,Jauhatuskapasiteetti 1 kg/min. Mukana leikkuuterät, makkarasuutin ja 2 kpl reikälevyjä. HAUDUTUSPATA FOODMASTER PRO 3,5 L 49 95 Lasitettu ja keraaminen. Helppo pitää puhtaana. Ajastin ja lämpötilan säätö. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Automaattija käsisäätötoiminnot. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3 229,Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™ -camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. VAKUUMIKONEEN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! (ARVO 14,90€) LEIKKUULAUTA 800 X 400 MM 39 95 Korkealaatuinen, 13 mm paksusta elintarvikemuovista valmistettu. Suuri leikkuuala mahdollistaa hirvenlihan ja ison kalan käsittelyn. Reunassa nesteura. REPPUJAKKARA RETKI PRO 53 69 95 Istuinkorkeus 53 cm. Pohjassa vedenpitävä materiaali. Tukeva, hengittävä ja pehmeä selkäosa sekä hihnat. Tilavuus 40 litraa, lisäksi kolme pienempää taskua. Thermo System -lämpöeristetty pullotasku. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 3 Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 3 16.8.2023 9.24.59 16.8.2023 9.24.59 14-15_Ilmoitus_JA?0523.indd 15 14-15_Ilmoitus_JA?0523.indd 15 25.8.2023 9.29 25.8.2023 9.29
Vitsvanshj rtens år På förhösten är dagarna långa och vitsvanshjortarna är aktiva under dygnets ljusa timmar. Hur utnyttjar man maximalt den här givande tiden då den gamla vanliga utfodringsplatsen ännu inte drar hjortar till sig? TexT och bilder Taneli Sinisalo V itsvansjakt direkt vid säsongstarten kan vara en synnerligen effektiv och trevlig jaktform. Hjortarna rör sig i stora skaror i dagsljus och vädret är fortfarande behagligt varmt för att vakta vid en åkerkant, i ett jakttorn eller uppe i ett trädpass. Även förvaltningsmässigt är det förnuftigt att koncentrera jakten till början av säsongen eftersom en stor del av viltolyckorna inträffar i oktober-november. Jakten bidrar då till att minska på hjortarna innan olyckssäsongen börjar. Hjorten lever för att äta Börja med att sätta dig in i hjortens matvanor, det underlättar jakten i början av säsongen. Vitsvanshjorten håller sig nämligen med väldigt regelbundna matvanor. I sin naturliga betesrytm med naturlig föda och utan utfodring äter den fyra gånger om dygnet. Hjorten äter en gång på dagen, oftast alldeles nära daglegan. Då äter den bland annat sälg, lövträdslöv, blåbär och blåbärsris. Det absolut viktigaste målet på dygnet infaller på eftermiddagen eller kvällen. Då letar hjorten efter energirik föda för att Tips för hjortjakten i början av säsongen ersätta energiunderskottet som har uppstått under dagen. Till favoriterna hör baljväxter som ärter och bondbönor, klöver, rotfrukter och havre. Under natten äter vitsvanshjorten två gånger. I skydd av mörkret samlar hjortarna sig ofta till stora flockar ute på åkerslätten. Nu när det finns tid att äta hela natten så spelar inte kvaliteten på födan någon större roll. Hjortarna tillbringar ofta nattens alla mörka timmar ute på åkern och växlar mellan vila och bete. Med mörkerkikare och värmekikare går det att spana på både vilande individer och hela flockar. Tiden då jakten börjar är en viktig tid för alla hjortar då de tankar energi. Bockarna förbereder sig för brunsten, hindarna återhämtar sig efter kalvningen och diandet, och kalvarna lägger på sig massa för den stundande vintern. ? Vitsvanshjorten söker och hittar den energirikaste födan i trakten. ? Det enklaste sättet att reka är med bil. En handkikare av hög kvalitet är ett utmärkt hjälpmedel för identifieringen av djuren. Undvik att röra dig på passet och koncentrera dig på ett lugnt och välriktat fällande skott. Jägaren 5/2023 16 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 16 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 16 25.8.2023 9.30 25.8.2023 9.30
Allting börjar med rekognoscering Oavsett vilket vilt du jagar så är det så, att rekognosceringen utgör grunden för en lyckad jakt. Och jakten på vitsvanshjort utgör inget undantag. I all sin enkelhet innebär rekandet en kartläggning av hjortarna i trakten; var de betar, när de dyker upp på åkrarna och vilka vägar de brukar ta till betet. Eftersom kvällsbetet i regel äger rum på ett bete med hög kvalitet ska du absolut planera rekandet utgående från odlingarna i området. I sin enklaste form innebär rekandet en biltur i jaktområdet. En handkikare av hög kvalitet är ett måste och blir ännu nödvändigare när solen går ner och mörkret börjar tätna. Utan en ljusstark kikare är det lätt hänt att hjortar förblir oupptäckta eftersom de har en ofattbar förmåga att smälta in i bakgrunden. Rekandet kan också göras med viltkameror. Man kan ställa upp sådana vid vältrafikerade skogsstigar som leder från legorna till betet. På det viset får jägaren veta vid vilken tid hjortarna söker sig till betet och hurdana hjortar det handlar om. Viltkameror kan också ställas upp vid en åkerkant, bara de inte är i vägen för jordbrukaren som brukar åkern. Börja med att prata med jordbrukaren, även om du redan skulle ha tillstånd av markägaren; åkern kan ju vara utarrenderad. Rekandet kan också göras på samma sätt som vaktjakt, men med den skillnaden att du byter geväret till ett teleskop, en fältkikare eller en kamera. På sensommaren och förhösten är vädret lämpligt för en kvällssittning i naturen. Du får en utmärkt uppfattning om varifrån hjortarna anländer till åkern och kan planera jakten utifrån den här informationen. Naturen styr hjortarnas rörelser och aktivitet För undertecknad har telefonen blivit det överlägset viktigaste verktyget för planeringen av en hjortjakt. Och nu menar jag inte att jag sitter på passet och kollar face book utan väderprognosen. Dagens väder, i synnerhet temperaturen och vinden, har en radikal inverkan på hur hjortarna rör sig. En kallfront som rullar in efter en lång värmeperiod aktiverar hjortarna med nästan hundra procents säkerhet. De bästa kvällarna, då hjortarna är som aktivast, är i regel kvällen innan kallfronten anländer och den första kvällen med kallfronten. Därefter jämnar aktivitetsnivån ut sig igen. Plötsliga förändringar utlöser alltså hos hjortarna ett behov av att fylla på energiförrådet. Månens faser och i synnerhet fullmånen har en faktisk inverkan på hjortarnas aktivitetsnivå. Enligt nordamerikanska undersökningar toppar hjortarnas kvällsaktivitet sju Se videon om rekognoscering före jakten. jagarentidningen.fi Jägaren 5/2023 17 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 17 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 17 25.8.2023 9.30 25.8.2023 9.30
Svårare ta vara på kroppen vid varmt väder Det är inte ovanligt att jägare låter bli att fälla hjortar i början av säsongen eftersom vädret är för varmt för att hänga upp en djurkropp utan kylrum. Det stämmer för hängningens del; vid varmt väder blir kroppen fort angripen av bakterier och flugor. Numera är det lyckligtvis ändå så, att jägare ofta har möjlighet att hänga upp kroppen i jaktföreningens kylrum. Men alla har inte det. Så vad gör man då? Personligen rekommenderar jag, när temperaturen överstiger +10 °C, att man sätter kroppen i en viltsäck som effektivt hindrar flugor från att lägga ägg i kroppen. Men om du fortfarande inte har skaffat en viltsäck och hjorten redan är fälld så fungerar ett gammalt påslakan alldeles utmärkt som nödlösning. Trä hjortbenen genom de små hålen i påslakanet och spänn ett buntband om dem. Stäng också påslakanets stora öppning så inte flugorna tar sig in den vägen heller. Jag rekommenderar en viltsäck eftersom en sådan andas, men det har visat sig att ett påslakan fungerar alldeles bra som nödlösning. Om du måste hänga upp hjorten i varmt väder utan kylrum så är det absolut bäst att stycka den redan följande dag efter fällningen. Därefter vacuumpackar du köttet och lägger det i kylskåpet för en dryg vecka att möras. Därefter lagar du middag av somliga bitar och lägger resten i frysen. Rent kulinariskt är det också förnuftigt att fälla hjort i början av säsongen. Då har kroppen i regel väldigt lite fett i jämförelse med tillståndet senare på säsongen. I den här artikelserien under vinjetten Vitsvanshjortens år berättar vi om hjorten och hjortjakten. Skribenten har fördjupat sig i vitsvanshjortens biologi och levnadsvanor, och jagar aktivt i området där hjortstammen är tät. Du kan följa honom på instagram på @peuranjaljilla, på Facebook och i YouTube på Peuran Jäljillä. dygn före fullmåne och morgonaktiviteten sju dygn efter fullmåne. Det här betyder inte att hjortarna inte skulle vara aktiva också under de andra månfaserna, utan att aktiviteten ökar vid de här tiderna. Storm och ösregn sänker hjortarnas aktivitetsnivå rejält. Kraftig vind framkallar en känsla av otrygghet eftersom vinden hämmar sinnena; både synen, hörseln och lukten. Hjortarna blir klart mera sårbara för rovdjur; både människor, vargar och lodjur. Vid storm stannar hjortarna därför gärna i tryggheten i något snår. Det här bäddar för en lysande möjlighet för jägaren under kvällen efter stormen. Hjortens matvanor följer en exakt tidtabell och om den naturliga betesrytmen rubbas av vädret blir den stressad. När stressnivån stiger ökar också energiförbrukningen. Det uppstår ett energiunderskott som ska lappas med kvalitetsfoder och du kan vara säker på att hjortarna är väldigt aktiva under kvällen efter stormen. Stunden med stort S När vi äntligen får vända bort augustibladet på almanackan börjar den nya hjortsäsongen och många månaders väntan är över. Det är dags att omsätta all rek-inhämtad information i praktiken och göra upp en plan för säsongens första hjortfällning. När väderleken klaffar och jägaren har utsett en åker där han kan sätta sig i kanten och vakta, och han till och med vet varifrån hjortarna sannolikt kommer till åkern, så gäller det att kolla den allra viktigaste faktorn för valet av pass; vindriktningen. Hjortnosen är ett instrument som det absolut inte går att lura. En genomsnittlig hund har – beroende på ras – mellan 125 och 250 miljoner luktreceptorer medan du har bara fem miljoner. En hjort har 297 miljoner luktreceptorer! Och nu när du vet det så vill du säkerligen befinna dig i lä om hjorten när den kliver inom skotthåll! Sitter du i lovart så står du strax där med snopen min. Välj passet så, att vinden inte blåser från dig mot hjortarnas troliga entre. Annars får hjorten korn på dig långt innan den når åkern och då kommer du inte att se ens skymten av den. Planera alltså passet så, att du hinner lägga ett säkert och riskfritt fällande skott innan hjorten anar din närvaro. Kolla också att det på passet finns någonting bakom dig som skymmer, så att silhuetten av dig smälter in i bakgrunden. Hjorten har ett rätt svagt djupseende, men en rörelse som inte hör till avslöjar obönhörligen även en väl dold jägare. Måste du röra på dig så gör det när hjorten betar med huvudet nere eller när den rör sig, och sitt orörlig när den spanar omkring sig. Hjorten har ett synfält på ungefär 300 grader och kan alltså uppfatta en rörelse även om den inte skulle titta rakt emot dig. På grund av det svaga djupseendet är det vanligt att hjorten vrider på huvudet för att få olika synvinklar på någonting som verkar misstänkt. Och när skottchansen väl infinner sig; skjut ett lugnt och välriktat fällande skott, och säsongens första vitsvans är din! Du kan vara säker på att hjortarna är väldigt aktiva under kvällen efter stormen. O D O T T A M I N E N O N V A I N O S A S I T Ä . Lue metsää ja kuuntele hiljaisuutta vihjeiden varalta. Odota, niin näet kuka sen ensimmäisenä rikkoo. Se on kärsivällisyyden ja molemminpuolisen kunnioituksen mittelö. Pitelet Browning -asetta käsissäsi luottaen siihen, että se on yhtä valmis kuin sinäkin. Sen tunnokas laukaisu ja nopea uudelleenlataus on suunniteltu täydellisesti metsästykseen. Siinä on kaikki, mitä tarvitset siihen yhteen osumaan, joka kruunaa päiväsi, joskus jopa elämäsi. — BROWNI N G — F O R T H O S E I N T H E K NOW. M I T Ä T A H A N S A E T E E S I T U L E E K A A N , S E O N O D O T U K S E N A R V O I S T A K A T S O L I S Ä Ä w w w . a s e . ? Jägaren 5/2023 18 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 18 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 18 25.8.2023 9.30 25.8.2023 9.30
O D O T T A M I N E N O N V A I N O S A S I T Ä . Lue metsää ja kuuntele hiljaisuutta vihjeiden varalta. Odota, niin näet kuka sen ensimmäisenä rikkoo. Se on kärsivällisyyden ja molemminpuolisen kunnioituksen mittelö. Pitelet Browning -asetta käsissäsi luottaen siihen, että se on yhtä valmis kuin sinäkin. Sen tunnokas laukaisu ja nopea uudelleenlataus on suunniteltu täydellisesti metsästykseen. Siinä on kaikki, mitä tarvitset siihen yhteen osumaan, joka kruunaa päiväsi, joskus jopa elämäsi. — BROWNI N G — F O R T H O S E I N T H E K NOW. M I T Ä T A H A N S A E T E E S I T U L E E K A A N , S E O N O D O T U K S E N A R V O I S T A K A T S O L I S Ä Ä w w w . a s e . ? 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 19 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 19 25.8.2023 9.30 25.8.2023 9.30
J akten med ställande hund kan bedrivas som precisionsjakt. Där släpper man hunden på färska spår och kan nå en hög procent fällningar. Metoden bygger på ett täckande nätverk med åtlar. En åtel per kvadratkilometer är inte någon överdrift för att ett maximalt antal mårdhundar ska besöka någon av åtlarna. Dessa förses sedan med var sin sändande åtelkamera. Med kamerorna får vi reda på klockslagen då hundekipagen ska vara startklara på natten. Då går det också att fördela resurserna optimalt. Åtlarna ska placeras ut med eftertanke för att så många uppdrag som möjligt ska ge resultat. I Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren tillämpar vi metoderna som viltplaneraren Tomi Nevalainen har funnit att fungerar. Bilparkeringen ska ligga rätt nära åteln, men ändå dold, exempelvis bakom en höjd eller ett tätt trädbestånd. Då kan hunden släppas medan mårdhunden fortfarande befinner sig vid eller nära åteln. Ju snabbare hunden når och hejdar mårdhunden, desto större är utsikterna att lyckas och desto fler uppdrag hinner ekipaget med under samma natt. Låt hunden bekanta sig med åteln Placera åteln så, att mårdhunden inte hinner fly till något gryt eller stenröse i närheten. Undvik också platser med sank mark nära. Låt hunden bekanta sig med åtlarna på förhand. När hunden vet var åtlarna finns så kan den släppas på parkeringen och löpa till åteln. Med tiden klarnar det vilka fångstplatser som fungerar bäst. Åtlarna för jakten med ställande hund kan också placeras i tät skog eller snår. Då vågar sig kanske också skygga mårdhundar dit. Det etablerade nätverket av åtlar kan kompletteras med tillfälliga ”snabbåtlar”. Slaktavfall från fällda vilt, trafikdödade djur och skräpfisk utgör utmärkt åtelmaterial. För den som jagar nära bebyggelse eller i populära friluftsområden utgör torrfoder för MÅRDHUNDSJAKT MED STÄLLANDE HUND Nätverket av åtelkameror gör jakten effektiv Med ställande hund går det att eliminera också sådana mårdhundar som vi inte når med fällor, grytjakt eller vaktande. Med ställande jakt kan vi pressa ner mårdhundsbestånden under gränserna för de övriga metoderna. TexT Jyri Mononen JA NI AU VI NE N Jägaren 5/2023 20 20-23_Supikoiran_pintapyynti_JA?0523.indd 20 20-23_Supikoiran_pintapyynti_JA?0523.indd 20 25.8.2023 10.06 25.8.2023 10.06