5/2020 Tidningen når fler än 300 000 jägare SKOGSHÖNSEN 2020-2021 JAKTTIDERNA FÖR för jakt med spets ABC LOCKA HJORTDJUREN LAGSTADGADE FÄLLNINGS ANMÄLNINGARNA SMIDIGT I OMA RIISTA MED DELIKATESSER
JAKT 4 Den första fällningen 12 Klövdjurssäsongen börjar med ett åkerpass 20 ABC för jakt med spets 24 Hönsjakten ger både hund och människa motion 30 Älgjaktsmetoderna: Med ställande hund 40 Väck med de främmande rovdjuren: Mårdhundsjakt med ställande hund 44 Tillsammans med hunden: Mink och mårdhund med spets 53 Det hände sig på jakt 60 Locka hjortdjuren med delikatesser 62 Vapensäkerhetens fyra regler 64 En jägares vapen: Limma en trasig kolv VILTET 42 Jägaren-gässens sommar 28 Inventeringen av vilttrianglarna 48 Planering skapar vingsus i SOTKA-våtmarker 50 Knipan knep Pentti – intervju med Pentti Runko 54 Forskning: Älgjägaren på 2020-talet 56 Älgjakten i statsmarker omsätter miljoner 66 Petäjävesi jvf trappade upp inventeringen av sjöfåglar 70 Recept a la Akseli Herlevi 72 Sädgåsen 37 48 9 Jakttiderna för skogshönsen 2020-2021 Planering skapar vingsus i SOTKA-våtmarker De första 22 objekten pågår redan i hela landet Oma riistalösenord även för minderåriga Enklast göra lagstadgade fällningsanmälningen i Oma riista 42 Jägarengässens sommar AKTUELLT 5 Nyheter 9 Oma riista även för minderåriga jägare 16 Ungdomsredaktionen 37 Jakttiderna för skogshönsen 2020-2021 73 Jakt och jägare 74 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Vice ordförandens spalt 69 Ministeriet informerar LAGAR OCH LICENSER 68 Skötseln av jägarförsäkringsärenden underlättades Jägaren 5/2020 2 Innehåll JA0520_book_sve.indb 2 28.8.2020 11.18
20 JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ansvar av olika slag F ör oss jägare är ansvar ingenting nytt eftersom bilden av jakten som hobby och jägarna som medmänniskor fortsättningsvis och oftast byg ger på någon jägare som man känner. Vi bär alla ett ansvar för hur samhället betraktar jakten och vår verksamhet. Ansvaret som jägarna bär är varken uteslutande eller pekar finger, utan jag ser det snarare som en tra ditionell respekt för naturen och livet. Till exempel så, att vi viker in huvudet på en fälld fågel under vingen innan vi stoppar den i ryggsäcken. Inte heller fäller vi mera vilt än vi behöver, inte ens inom ramarna för den hållbara jakten. Eller skjuter i osäkra situationer. Så har vi alltid gjort och så fortsätter vi att göra, tillsam mans för både framtiden och jakten. Vi jägare har vant oss vid att tala om ansvar när det gäller vapenhantering, hundar, hållbar avskjut ning, viltutfodring och etisk behandling av viltet. Allt det här är fortsättningsvis lika viktigt, men corona pandemin har lyft fram en aspekt till. Ansvarstagandet gäller också hur vi jägare han terar pandemin. Om vi kan sköta hygienen och hålla avstånd så är jag övertygad om att vi klarar det. Vi ska inte göra det genom att utesluta eller peka finger utan fundera på vad som fungerar för varje sammanhang och jaktform. På passet och vid brasan är det enkelt att hålla säkerhetsavstånd bara vi tänker efter. Själv fallet ska ingen som är sjuk delta i en sällskapsjakt. Det går inte att ge coronaanvisningar för jakten som fungerar överallt. Jag är ändå övertygad om att ni jägare kan formulera sådana, var och en på sitt håll. Ni är de bästa experterna på er egen jakt. Låt oss jaga ansvarsfullt och inkludera pandemin i ansvaret! 62 Vapensäkerhetens 4 regler Följ dem så undgår du alla olyckor Locka hjortdjuren med delikatesser Doserande foderauto mat begränsar givorna ABC för jakt med spets Spetsen har följt den finska jägaren i århundraden 60 Ledar n Jägaren 5/2020 3 JA0520_book_sve.indb 3 28.8.2020 11.18
F ör många är premiärdagen för jakten på ringduva den 10 augusti också inledningen på jaktåret. För Marko Heikkinen har datumet stannat i minnet som dagen då hans eget jagande tog ett kliv framåt: han fällde sitt första vilt. Vi jagade i fjol en kväll när duvorna flyger. Jag spanade mot himlen, om duvorna skulle komma och sätta sig i träden där de vilar, berättar Heikkinen. Vaktjaktsgömslet fanns vid en åkerkant, dolt bland enar. Platsen var Yläne i Egentliga Finland och det var Heikkinens svärfar som hade utsett den, utifrån sin mångåriga lokalkännedom. Det var han som en gång hade tänt Heikkinens jaktintresse. Till en början hade han i ett par års tid följt med svärfar på jakt tills beslutet mognade att börja jaga själv. Han skrev jägarprovet i fjol somras och efter det väntade han på att jaktåret skulle börja. Rastlös hund och säkert skott Heikkinen fick vänta ett tag på att duvorna skulle dyka upp. Väntandet blev hektiskt eftersom hans sällskap en stor och oerfaren golden retriever – inte hade tålamod att sitta stilla. Men till slut dök en ringduva upp och satte sig i en trädtopp bara 20 meter ifrån. Det var ruskigt spännande, jag blev torr i munnen och hjärtat bultade som besatt, minns Marko Heikkinen den dagen. Han tog långsamt sikte på fågeln, slog ifrån säkringen och kramade avtryckaren utan att tveka. Fågeln föll. Adrenalinpåslaget var enormt. Det kändes som om jag körde på autopilot. Jag visste vad jag skulle göra, utan att fumla. Det var fint. Jag kände mig stolt. Hunden tog snyggt fågeln i munnen och hämtade den hel till skytten. De följande fällningarna kändes avslappnade och alldeles annorlunda. Fåglarna han knep under dagen hamnade i ”duvgrytan”. Sedan dess har Heikkinen tränat skeet flitigt, nästan varje vecka, och har slipat tekniken. Sannolikt blir det mera duvgryta i höst! ”Hjärtat bultade som besatt” Åbobon Marko Heikkinens första fällande skott träffade en ringduva ute på kvällsflykt. text Johanna Hellman bild Aku Kallio Jägaren 5/2020 4 Den f rsta fällningen JA0520_book_sve.indb 4 28.8.2020 11.18
Under projekttiden utvecklas Oma riista utifrån kommentarerna så att allt fungerar innan funktionen tas i bruk nationellt. Vi tackar följande jv-föreningar som deltar i piloten: Sastmola, Borgnäs, Leppävirta-Varkaus, Lempäälä, Marttilanejden, Laihia och Jokilääni! OBSERVATIONER PRECISERAR DATA OM HJORTSTAMMEN Observationerna som jägarna antecknar har använts i decennier för att precisera siffrorna på älgstammen. Nu ska metoden börja användas också för vitsvanshjortarna. U ppskattningen av vitsvanshjortarnas stam tar ett steg framåt i september när ett pilotprojekt inleds. Jägarna i jaktvårdsföreningarna som deltar i pilotprojektet antecknar under hjortjakten hjortarna som de ser i Oma riista. Syftet med insamlingen av observationer är att få fram exaktare data om hjortstammens könsoch åldersfördelning i olika delar av landet. Informationen returneras i form av rapporter till jägarna på nivåerna från jv-förening till hela landet. Det här stöder jv-föreningarna och viltcentralsregionerna vid planeringen av avskjutningen. Jaktföreningar obs! Kom ihåg att skicka ut en Oma riista-medlemsinbjudan till samtliga medlemmar i föreningen. Passa på att be om jägarnumret på mötet. På det viset får föreningen fullständigare statistik i den förnyade vyn för avskjutningen. Jägare obs! Skicka ditt jägarnummer till föreningens kontaktperson så får du tillgång till Oma riistas föreningsfunktioner, bland annat kartorna över jaktområdena. Jägaren 5/2020 5 Nyhet r JA0520_book_sve.indb 5 28.8.2020 11.18
Nytt jaktår – nya tider? F ör gåsjakten har det fastställts säsongoch dagskvoter, och därmed har vi inlett en ny era. Ny är också skyldigheten att anmäla fällda taigasädgäss och vissa änder. Kvoterna och anmälningsskyldigheten har kommit för att stanna. Somliga upplever dem kanske som irriterande, men jaktmöjligheter på de här villkoren är ett bättre alternativt än ett totalförbud. Förändringarna som har införts under de senaste åren bildar en hel katalog. Här ett litet plock: De förlängda jakttiderna på skogshöns (toppjakt), förnyelsen av bestämmelserna för främmande arter, ändringen av mankhöjden på hundar som används vid jakt på hjortdjur, och att bågjakten blev tillåten för hjort och vildsvin. När vi utökar katalogen med ändringen i jaktförordningen om jakttiderna på hjortdjur som bereddes i rask takt så kan vi vara nöjda med hur saker och ting framskrider. Att ändringen ändå inte träder i kraft under detta jaktår utan verkar stupa på slutrakan är en annan historia, och en sorglig sådan. Förändringarna pekar på en positiv utveckling. För jämnt tio år sedan lyckades Jägarnas Centralorganisation och ministeriet, inför hotet om en förnyelse av regionförvaltningen, med förenade krafter baxa igenom förslaget om Finlands viltcentral och en viltförvaltningslag, vilket 2011 resulterade i den nya viltförvaltningslagen. Under de två-tre senaste åren har vi hittat en gemensam melodi som känns bra och inlett en ny era men har vi verkligen gjort det? Jag är övertygad om att det gynnar samtliga om vi tillsammans möter kommande utmaningar och går framåt i positiv anda. Jag önskar alla jägare ett gott, händelserikt och säkert jaktår 2020-2021! ERKKI HUHTA Vice ordförande Finlands viltcentral Plastfria hagelpatroner Plast från hagelpatroner som hamnar på marken kan i synnerhet i lantbruksmiljöer utgöra ett problem om den hamnar i magen på kor. Förladdningar av filt har sedan gammalt varit ett alternativ till plast, men fungerar tyvärr inte med exempelvis stålhagel. Patrontillverkarna har därför börjat ta fram nya alternativ. Till de nya förladdningsmaterialen hör bland annat kartong och biologiskt nedbrytbara polymerer. Oma riista-tips för jakten på hjortdjur Licensmottagaren: dela ut licenserna till deltagarna. Licensdeltagarna: kontrollera att jaktområdet i Oma riista stämmer med området i licensbeslutet – strukna fastigheter stryks också från föreningens egen karta. Uppdatera jaktgrupperna genom att lägga till /ta bort medlemmar. Jaktledaranmälningen görs automatiskt när en licens har fogats till gruppen. Se anvisningarna på: www.riistainfo.fi/sv/oma-riista-anvisningar/ Både förladdning arna och hylsorna kan tillverkas av växtbaserade material som tål fukt men bryts ner i marken av mikro organismer. Jägarregistret betjänar jägarna Finlands viltcentral för ett jägarregister i enlighet med lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift. Jägarregistrets adressregister används bland annat vid postningen av tidningen Jägaren och inbetalningskorten för jaktvårdsavgiften. Jägarregistrets kundtjänst betjänar jägarna per telefon, mejl och brev. metsastajarekisteri@innofactor.com, 029 431 2002. Läs mera på nätet på www.jagarentidningen.fi. K lumn Jägaren 5/2020 6 JA0520_book_sve.indb 6 28.8.2020 11.18
FLER ÄN 175 000 ANVÄNDER REDAN OMA RIISTA Liisa Hirvonen delade en bild på jämthunden Sinkki som hjälpte till med att mata ringduvor. ”När jag fyllde på den ena började det höras ett mumsande från den andra. Hungern har ingen lag eller så smakar viltmajs helt enkelt gott, för både viltet och hunden”, berättar Hirvonen. ”Utfodringen har slagit väl ut. Vi har fällt en hel del duvor på båda ställena, så också vi har fått njuta av utmärkt viltmat”, fortsätter hon. Myxomatos hos kaniner för första gången i Finland I juli konstaterades i vårt land en ny djursjukdom, myxomatos eller kaninpest, på en vildkanin som påträffades död i Esbo. Myxomatos orsakas av ett myxomavirus, drabbar kaniner och leder ofta till döden. Till symptomen hör bland annat en varig inflammation i ögonen och knutor i huden. Huvudet sväller upp. Viruset infekterar vid direkt beröring samt med parasiter och flygande insekter. Viruset infekterar inte människor eller andra djur, men skogsoch fältharen kan bli smittade. Livsmedelsverket följer med sjukdomarna hos de vilda djuren och undersöker även vildkaniner. Jägare som stöter på ett misstänkt fall kan skicka kroppen till Livsmedelsverket för undersökning. Typiska symptom: Under ögat syns var och på sidan av nosen en knuta. OBS! Från 1.12.2020 måste fler än fem vapen förvaras i ett säkerhetsskåp Godkända säkerhetsskåp Fler än fem vapen ska förvaras i ett godkänt säkerhetsskåp. Du känner igen skåpet på lappen på insidan som anger enligt vilken standard skåpet är tillverkat. Enligt inrikesministeriets förordning (956/2017) är standarderna EN 14450 nivå S1 och EN 1143-1 nivå godkända. Enligt polisstyrelsens bedömning motsvarar den svenska normen SSF 3492 kraven för de ovannämnda standarderna. Skåp enligt denna norm är således godkända för förvaring av fler vapen än fem. Uppdatera kontakt uppgifterna! Kom ihåg att uppdatera din mejladress i tjänsten Oma riista. Du uppdaterar din mejladress genom att välja Skapa ett Oma riista-lösenord och registrera dig på nytt. När du skapar ditt nya lösenord raderas det gamla. All din övriga information förblir oförändrad i tjänsten. Det nya lösenordet kan inte skapas med mobilappen eller i telefonen utan enbart med dator på nätet på adressen oma.riista.fi. Jägaren 5/2020 7 Nyhet r Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA JA0520_book_sve.indb 7 28.8.2020 11.18
F inlands viltcentral och Naturresurs institutet (Luke) gör i höst igen en landsomfattande bäverinventering. Informationen används vid uppskattningen av storleken på bäverstammarna och arter nas utbredning samt för att undersöka hur bävrarna använder sin miljö. Anmäl botät heten på en karta med 20 km x 20 km rutor på adressen riistahavainnot.fi/pienriista/ majavatiheys. De exakta positionerna pub liceras inte. Vi ber jaktföreningen eller älgjaktlaget utse en person som anmäler observatio nerna av bäverbon i jaktområdet (bebodda vinterbon) under älgjaktssäsongen i höst. Kontaktpersonen antecknar bäverobser vationerna (europeisk eller kanadensisk) i Oma riista samt uppgifterna om boet. När älgjaktssäsongen avslutas ber vi dessutom varje jaktförening uppge om det förekommer bäver i området, en upp skattning av förändringarna hos stammen (vuxit, minskat, oförändrad) och storleken på eventuella skadade och översvämmade områden. Här antecknas också sådant som tänkbara faktorer bakom förändringen. Institutet ber dessutom jägarna att an mäla i Oma riista så många observationer av bäverbon som möjligt samt övriga obser vationer av bävrar (syn, damm, gnag) med exakta positioner. Dessutom önskar institutet gnagspåns prover från områden där båda arterna kan förekomma. Se kartan nedan och http:// riistahavainnot.fi/pienriista/majavatiheys. Anvisningarna för skickandet av gnagspåns proverna hittar du här: https://www.luke.fi/tietoa-luonnonvaroista/riista/majavat/majavanaytteiden-kerays-2/ Ytterligare information om inventeringen av bäverbon: majavapesa@luke.fi INVENTERINGEN AV BÄVERBON HÖSTEN 2020 DNA-identifierade bäverobservationer. europeisk bäver kanadensisk bäver LEDIGA JOBB Finlands viltcentral söker • En viltplanerare till Österbottens verksamhetsområde för fast anställning. • En planerare för visstidsanställning till projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena (upphör 31.12.2021). Läs mera på https://riista.fi/sv/viltforvaltningen/ finlands-viltcentral/lediga-jobb/ Vår traditionella hjortjakt för damer ordnas 3 oktober i Sastamala och vi jagar med hund. LEIDIT TYRVÄÄLLÄ Jakten är öppen för alla oavsett var i landet du bor. Jaktdagen kostar 70 euro, vilket inkluderar sopplunch i terrängen och middag lördag kväll. Boendet ingår inte i jaktavgiften. Du kan avtala om kvällsjakt på fredag och lördag kväll. Ta med dig geväret, jaktkortet, vapentillståndet, det giltiga in tyget på godkänt skjutprov och jakttelefonen. Ytterligare information och anmälningar: Katja Saari, katja.saari04@gmail.com eller 040 5135 527. Jägaren 5/2020 8 Nyhet r JA0520_book_sve.indb 8 28.8.2020 11.19
O ma riista är det mest praktiska sättet för jägare att sköta den lagstadgade anmälningsskyldigheten: det räcker med att han eller hon antecknar fällningen i sin personliga viltlogg. Därefter gör tjänsten (när så krävs) automatiskt den lagstadgade anmälningen. Även en annan person som använder tjänsten kan anteckna en fällning med sitt jägarnummer. Nätbankskoder eller mobil ID för identifieringen För att registrera dig i tjänsten behöver du en personlig e-postadress och ett mobiltelefonnummer och för identifieringen finska nätbankskoder eller mobil ID. För identifieringen beviljar samtliga finska banker nätbankskoder för ungdomar som har fyllt 15 och vissa banker gör det utan någon nedre åldersgräns. Börja med att kontakta din egen bank i ärendet. För att få dina första nätbankskoder behöver du dina föräldrars medgivande och ett personligt besök Oma riista även för minderåriga jägare När den lagstadgade skyldigheten att göra fällningsanmälan nu utvidgas blir det aktuellt också för minderåriga jägare att börja använda tjänsten Oma riista. text Lasse Heimo och Mari Kelkka teckning Asmo Raimoaho på banken. En minderårig styrker sin identitet med ett bildförsett id-dokument utfärdat av polisen, som ett pass eller id-kort. Med nätbankskoderna kan du som är en ungdom själv identifiera dig i flera andra myndigheters nättjänster. Det går att skaffa mobil ID om telefonabonnemanget står i föräldrarnas namn, men då ska det nämnas att innehavaren är en 15 år fylld minderårig person. Du kan ladda ner Oma riista-appen till de nyaste Androidoch IOS-telefonerna. Med Oma riista-appen i telefonen får du tillgång till jaktkortet i elektronisk form, som alltid och överallt är lika giltigt som kortet av papper. Läs mera om tjänsten Oma riista på riista.fi/sv/viltforvaltningen/elektroniska-tjanster/. Oma riista-helpdesk hjälper dig när du behöver hjälp Telefon 029 431 2111 (vardagar kl 12–16) E-post oma@riista.fi Oma riista är gratis för alla. Ta i bruk tjänsten på adressen oma.riista.fi. .fi Jägaren 5/2020 9 JA0520_book_sve.indb 9 28.8.2020 11.19
Anar Hirvas miesten tai naisten metsästyspuku Anar Hirvas metsästyspuku on suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Äärimmäisen hiljainen Vedenpitävä ja hengittävä materiaali Suomessa suunniteltu ja testattu Koot: XSXXXL Suurempia elämyksiä Anar tarjoaa käyttöösi vaatteita ja varusteita, joiden kanssa elämyksistä tulee vielä suurempia. Oikeat varusteet muuttavat olosuhteet suotuisiksi ja antavat tilaa hyville muistoille. Yli 200 000 tuotetta • Nopea toimitus • Ilmainen palautus • 100% kotimainen Tilaa Anarin tuotteet Suomen suurimmasta verkkokaupasta! 269,VAIN! JA0520_book_sve.indb 10 28.8.2020 11.19
Anar Hirvas miesten tai naisten metsästyspuku Anar Hirvas metsästyspuku on suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Äärimmäisen hiljainen Vedenpitävä ja hengittävä materiaali Suomessa suunniteltu ja testattu Koot: XSXXXL Suurempia elämyksiä Anar tarjoaa käyttöösi vaatteita ja varusteita, joiden kanssa elämyksistä tulee vielä suurempia. Oikeat varusteet muuttavat olosuhteet suotuisiksi ja antavat tilaa hyville muistoille. Yli 200 000 tuotetta • Nopea toimitus • Ilmainen palautus • 100% kotimainen Tilaa Anarin tuotteet Suomen suurimmasta verkkokaupasta! 269,VAIN! JA0520_book_sve.indb 11 28.8.2020 11.19
J ägarna står i flera avseenden inför en ny situation. De ska i allt högre grad uppfylla förväntningar som ställs på förvaltningen av stammen. I synnerhet i områdena med starka vitsvansbestånd har de senaste årens trevliga avkastning på viltvårdsarbetet fått alldeles nya nyanser. Markägarna och de övriga intressegrupperna trycker hårt på för att hjortarna ska bli färre. Jägarna kan och vet mycket, men när det blir tal om målen så verkar inte ens det alltid räcka till. Många anser att det finns för mycket vilt. Andra ser däremot de växande viltbestånden som en möjlighet. Hur ska jägarna klara av det här betinget? Vilka åtgärder avgör om jakten lyckas och vad borde vi nu koncentrera oss på? Jakt under hela säsongen För en enskild person som ansöker om jaktlicens för hjort kan det i dagsläget handla om hundratals och till och med tusen hjortar. Vi inser att det på många håll inte längre kan bli tal om att skjuta upp starten på jakten utan jakttrycket ska fördelas jämnt över hela säsongen. Klövdjurs säsongen börjar med ett åkerpass I synnerhet i de sydligaste delarna av landet har klövdjursjakten förändrats till ett instrument för regleringen av stammen som håller på hela säsongen. Där har jaktföreningarna varit tvungna att skapa kreativa lösningar. De har nått de bästa resultaten genom att direkt inleda med ett jämnt jakttryck på olycksoch skadedrabbade ställen. text Panu Hiidenmies bilder Panu Hiidenmies och Jyrki Ravantti Det är fullt möjligt att rådjuren och hjortarna fortsätter att bli fler. Stammarna har det kapital och den potential som krävs. Utbudet av jakt med olika metoder kommer att bli ännu större. Jägaren 5/2020 12 JA0520_book_sve.indb 12 28.8.2020 11.19
ativitet när älgjakten och alla andra måsten drar i gång på hösten. Avskjutningsstatistiken blir klart trevligare att läsa när den börjar fyllas tidigt. Då förmår inte en snöfattig vinter eller någon annan oväntad faktor drabba jakten med full kraft. Lättnad för dem som bär ansvar Det vore fel att betrakta jägarna som enbart en grupp som förvaltar viltet. Jakten ska ju vara ett intresse eller en livsstil. När det handlar om stora mängder jaktlicenser ska vi också vara medvetna om att kraven på att nå högt ställda mål kan innebära stress som inom jaktlaget tar sig uttryck i ett hårdare språkbruk och allt bistrare miner. En lyckad inledning på jaktsäsongen gör därför livet lättare för dem som bär ansvar. Det känns trevligare att pausa jakten över julen när en stor del av hjortarna är vakuumpackade och hornen kokade. Bevara jakten som upplevelse Vi letar intensivt efter nya metoder för förvaltningen av vitsvanshjortarna och även jägarna grubblar på stammens storlek. På flera håll i landet är vitsvanshjorten en helt ny viltresurs och dagens stora mängder kan vara någonting nytt. I den här situationen måste vi lyssna på intressegruppernas behov och ta dem på allvar. Det här hindrar inte att det i jakten också ska finnas upplevelser, som indirekt kan leda till en lokalt lämplig storlek på stammen. Dessutom finns det många som är tacksamma för en bit av bytet eller en möjlighet att jaga. I området med starka bestånd av små klövdjur har den fortlöpande jakten under hela säsongen etablerat sig som metod. Resultaten har varit goda i de jaktföreningar där vaktjakten på vitsvanshjort inleds den första september och jakten sedan fortsätter med samtliga jaktformer, jämnt fördelat under hela säsongen. Genom att använda olika jaktmetoder rivstartar vi hjortjakten och når avskjutningsmålen. Det är förnuftigt att jaga hjort under hela säsongen. Det här kräver kreVi kommer att behöva ännu fler hundar som enbart följer blodspår. Jägaren 5/2020 14 JA0520_book_sve.indb 14 28.8.2020 11.19
På längre sikt erbjuder en lokalt lagom stor stam tillräckligt med resurser för både jägarna och företa garna i viltbranschen. Jägarna bör därför diskutera med intressegrupperna och därefter anpassa vilttätheterna så att de känns lämpliga. Åkrarna och trafiken prio ett Genom att inleda jakten så fort säsongen börjar kan vi på allvar ta itu med de platser som är mest problematis ka för jordbruket och trafiken. Jaktföreningarna kan på kartan följa med hur viltvården och jakten framskrider och inuti fridfullare områden hitta bra platser för viltåk rar och utfodring. Där kan jakttrycket vara lättare. Rita tillsammans in dem på kartan. Vid planeringen av jakten i början av säsongen står jordbrukarnas synpunkter ofta överst på listan. Vaktjaktspasset för långa ljusa kvällar kan finnas vid en flitigt upptrampad hjortstig strax före en havreåker. Då blir det inte bara säden som skördas. Betande hjortar kan orsaka avsevärd skada på åkrar med sockerbetor, morötter och kummin. Genom att tydligt och effektivt rikta jakttrycket mot sådana ställen vinner vi markägar nas förtroende, vilket är livsviktigt. Det råder knappast tvivel om att platserna där vilt olyckorna fortsätter att öka visar att stammen växer och har en stark potential. Det råder ingen brist på passplat ser i början av säsongen när jägarna jobbar med kartan och ritar in de värsta olycksplatserna på kartan över föreningens område. Varje förhindrad viltolycka sparar kostnader och skador. Tillvaratagandet av viltet prioriteras upp Rivstarten på hjortjakten i början av säsongen prioriterar också upp tillvaratagandet av viltet. En jaktförening utan kylanläggning måste kanske anlita grannföreningarnas slaktskjul. Flugorna uppskattar värmen i början av september; efter fällningen måste åtgärder vidtas genast. Den tidiga jaktstarten i området med mycket vitsvanshjort har redan i berömlig grad ökat antalet slaktskjul med kylanläggning. Jaktbågen fungerar nästan överallt Vid planeringen av de första vaktjaktspassen för säsongen ska vi inte förbise att jaktbågen är ljudlös och effektiv, och fungerar utmärkt också nära hus. Jägaren bör dock på förhand informera dem som bor i huset om den kommande jakten. Efter ett sådant samtal går det kanske att placera passen alldeles nära. Håll också en säkerhetsgenomgång före jakten. Husägare som sköter om sina trädgårdar och planteringar tar ofta emot kunniga bågjägare med öppna armar. En bit hjortkött efter den framgångsrika skyddsjakten i trädgården befäster jaktens ställning och utgör bästa tänkbara varumärkesbyggande för jakten. Nya krav också på hundarna När jaktsäsongen börjar den första september är växtligheten frodig och det vimlar av doftspår efter viltet i terrängen. I synnerhet i området med mycket hjort kan eftersöken bli komplicerade. Är hundarna som används på hjortjakten tillräckligt motiverade för att inte tappa spåret? I synnerhet i början av säsongen finns det en svindlande efterfrågan på blodspårsspecialister. Allt vanligare med flera jaktmetoder Trenden för klövdjuren i synnerhet för rådjuren och hjortarna – pekar uppåt. Stammarna har kapital och potential att fortsätta växa. Om det blir fler milda vintrar och tillväxten inte hejdas av rovdjuren, jakten eller trafiken får vi kanske uppleva ännu starkare viltår. Vi kommer säkerligen att behöva nya jaktmetoder, men framför allt borde hjortjägarna kunna jaga under hela säsongen, med den metod som passar vid varje given tid. Det här kan i sin tur kräva nya verksamhetsmodeller och jaktsätt. Vaktjaktspasset för de långa ljusa kvällarna kan finnas vid en flitigt upptrampad hjortstig strax före en havreåker. Då blir det inte bara säden som skördas. Jägaren 5/2020 15 JA0520_book_sve.indb 15 28.8.2020 11.19
D et första hagelgeväret ska kunna användas till så mycket som möjligt eftersom de flesta nybörjare inte har bestämt sig för vad de vill jaga. När du väljer hagelgevär ska du i första hand känna efter att det passar just dig. Det bästa vore en kolv som kan justeras på flera olika sätt, men den finessen finns i regel bara på de dyraste bössorna. Om kolven inte passar kan en vapensmed förkorta eller förlänga den, göra kolvkammens höjd reglerbar eller göra en helt ny kolv. Ungdomar ska också tänka på att de kanske inte har växt färdigt. Ny eller begagnad? I synnerhet för ungdomar utgör budgeten ofta en begränsande faktor så det gäller att tänka efter; behöver jag verkligen en alldeles ny? I regel är ju ett begagnat SVÅRIGHETEN ATT VÄLJA SITT FÖRSTA GEVÄR, DEL 1 Hagelgeväret Valet av det första geväret kan bli knepigt för den som ska börja jaga. Här några saker att tänka på när du skaffar ett hagelgevär. text och bild Karlo Ruotsalainen kvalitetsgevär bättre än ett nytt till samma pris. Beträffande gamla hagelgevär ska du också tänka på att sådana kanske inte klarar stålhagel. Tillverkaren ska vara åtminstone såpass känd att det finns reservdelar. Huvudregeln vid vapenköp är den, att du ska köpa det bästa som pengarna räcker till. Kalibern Vid valet av kaliber ska du också tänka på användningskostnaderna; ju vanligare kaliber desto billigare patroner. Det här understryks i början av jägarbanan då du borde träna flitigt. Det första hagelgeväret ska därför vara i kalibern 12. Den passar till allt vilt som jagas med hagelgevär, patronerna är billiga och tillgången god. Även de mindre kalibrerna 16 och 20 används i någon mån eftersom gevären är så lätta, men som första gevär är det inget lyckat köp eftersom patronerna kostar mera och träningarna tenderar att bli glesare. Vilken typ? Ett hagelgevär med piporna under varandra rekommenderas ofta som första bössa eftersom den är enkel att använda och funktionssäker. Om du däremot vet att du kommer att ägna dig åt sjöfågeljakt så är en halvautomat eller en pump ett bra alternativ. Vem hjälper? Om det i bekantskapskretsen finns kunniga hagelskyttar så be dem om råd vid valet av ett hagelgevär som passar dig. Gör en runda i olika vapenaffärer och be om hjälp. På nätet finns det också kunskap som hjälper dig att välja. Jägaren 5/2020 16 Ungd msredaktionen JA0520_book_sve.indb 16 28.8.2020 11.19
LAURI LIUKO SRVA förlänger jaktsäsongen E n person i gul väst som ser ut som en jägare promenerar utmed en livligt trafikerad väg med ett gevär i handen. Vad är det fråga om? Storviltsassistansen SRVA är ett delområde av jakten som många jägare säkerligen känner till. När den intensivaste jaktsäsongen är över förlänger storviltsassistansen jakten så den löper året om. Under den gångna sommaren och våren har det varit beklagligt tätt mellan viltolyckorna på min hemort Kangasala i Birkaland. I synnerhet rådjuren har befunnig sig på såpass rörlig klöv att olyckor i trafiken inte har kunnat undvikas. Rådjuret är ett seglivat djur och dör inte nödvändigtvis ens av en hård smäll, utan blir ”bara” allvarligt skadad. Det samma gäller givetvis också för hjortar, älgar och björnar. Ett djur i plågor ska av etiska skäl avlivas bara jägaren hittar det. Eftersöket kan bli långt och besvärligt. I synnerhet på sommaren kan det också för en hund vara svårt att hitta eventuella blodspår. I bästa fall börjar ett SRVA-eftersök på olycksplatsen. Men det händer ofta att bilisten eller polisen inte har markerat olycksplatsen och jägaren upptäcker inga spår efter krocken. Då blir det mycket svårare att få upp spåret efter det skadade djuret. På sommaren kan eftersöket dessutom försvåras av tät vegetation, övriga djur som stänker omkring i skogen och svårigheten att urskilja blodspår på mörk mark. Eftersöksjägaren bör därför ha flera bra metoder för jobbet i bakfickan. Varje jägare borde delta i SRVA-verksamheten, självfallet enligt sina egna möjligheter. Med SRVA-eftersöken får jaktsäsongen en förlängning, frysen får utsikter till mera kött och framför allt får jägaren en ny vinkel på jakten. Själv har jag på SRVA-uppdrag hamnat på ställen och i situationer som jag aldrig skulle få uppleva på en normal jakt. Kan du bygga ett vaktjaktsgömsle? Om du inte råkar hitta ett lämpligt ställe att vakta på ska du före sjöfågeljakten börjar bygga ett vaktjaktsgömsle. text och bild Elisabeth Mattsson V id kusten brukade man bygga gömslena av sten på en strandklippa. En del gömslen finns fortfarande kvar och används. Nya gömslen kan byggas av både sten och bräder. Du behöver markägarens tillstånd för att bygga ett nytt gömsle. Börja byggandet med att leta efter en stadig botten av stora stenar eller en fördjupning i berget. Det gör byggandet klart enklare eftersom byggstenarna står på ett fast underlag. Gör det understa skiktet av stora stenar som står stadigt på marken. Sedan blir det svårare. Från bottenskiktet uppåt använder man mindre stenar och radar dem stadigt på varandra. Gömslet ska ju inte rasa av minsta knuff! Det ska vara så högt att också en lång jägare har svängrum att hantera geväret. Bygg gömslet av bräder och tyg Ge inte upp om du inte har lust att bygga av sten eller får tillstånd av markägaren. Du kan också bygga gömslet av några bräder, exempelvis fiskelådor och tyg i terrängfärger, eller gråa trasmattor. Utse en liknande plats som för ett gömsle av sten. Om en sådan inte finns kan du bygga gömslet i skogen eller på en slät klippa. Ställ lådorna på högkant och lägg någonting tungt inuti så de inte faller omkull. Lägg därefter bräderna stadigt ovanpå lådorna. Låt kantbräderna luta mot lådorna så döljer de gömslet bättre. Lägg därefter tyget över bräderna med kanterna inåt gömslet. Lägg stenar på tyget så det hålls på plats. Strama till tyget så det inte rör sig i vinden, eftersom fladder skrämmer bort fåglarna. Återstår bara att lägga ut vettarna på vattnet! K lumn Jägaren 5/2020 17 JA0520_book_sve.indb 17 28.8.2020 11.19
E n vilttriangel är en liksidig triangel där varje sida är fyra kilometer lång. Den totala längden är alltså 12 kilometer. Samma triangel inventeras varje år på nytt och då går det att jämföra de årliga variationerna. Jag började delta i triangelinventeringarna för några år sedan eftersom jag jagar hönsfåglar med min vorsteh. I år inventerade jag en ny triangel nära östgränsen i Suomussalmi. Vi var ett gäng på åtta personer som inventerade. Vi delade upp oss i mindre grupper som avverkade en avtalad del av triangeln. Jag gick en fem kilometers etapp med min far och en annan person. Tre personer går i bredd med tjugo meter emellan sig. På min etapp var det mellanSkogshönsinventering i ödemark Skogshönsens årliga variationer påverkas av rovdjuren, vädret och förändringarna i miljön. Även om vi föreställer oss att gynnsamma förhållanden när ungarna är små skulle garantera ett gott fågelår så är det inventeringarna av vilttrianglar som avslöjar det faktiska läget. text och bilder Reetta Hokkanen personen som orienterade och antecknade observationerna. Vi ska veta, inte tro Vi väntade oss ett toppenfågelår eftersom det var varmt och mycket mygg när hönsungarna kläcktes. Men inventeringsresultatet blev en besvikelse. På vår etapp noterade vi två vuxna orrar, tre vuxna tjädertuppar och en tjäderkull med två ungar. De två andra etapperna noterade inalles två orrar, vilket gör sammanlagt tio hönsfåglar. Vi behöver många vilttrianglar för att få fram de faktiska siffrorna på hönsfågelstammarna eftersom de regionala variationerna kan vara stora. Varje triangel som inventeras ingår i en större helhet; resultaten bildar underlag när jaktkvoterna och jakttiderna för skogshönsen fastställs. Jägarna gör klokt i att ställa upp eftersom inventeringarna har en direkt inverkan på höstens jakttider och licensmängder. Med ett större grupp kan triangeln delas i flera delar så deltagarna slipper gå långa vägar. Inventeringen går som smort bara man har med sig vatten, karta, gps eller kompass, Oma riista, en blyerts i reserv och bra kängor på fötterna. Under inventeringen kan man råka på allt möjligt intressant. Vi stötte på färska björnspår, en bäverdamm att ta sig över, pappa gick ner sig på en myr och en otrolig mängd hjortron. Vi mumsade hjortron, njöt av naturen och hade det trevligt. Nu ser vi ivrigt fram emot höstens fågeljakt! #BERELENTLESS LEUPOLD.COM VX-5HD TWILIGHT MAX HD LINSSIJÄRJESTELMÄ HUIPPU VALONLÄPÄISYLLÄ ZERO LOCK KOROSÄÄTÖNUPPI NOLLATASON PIKALUKITUKSELLA GUARD-ION LINSSIPINNOITE HYLKII VETTÄ JA EHKÄISEE NAARMUJA TÄYSIN VESITIIVIS LEUPOLDIN 30 VUODEN TAKUU VX-5HD VX-5HD KATSO LISÄTIETOA WWW.ASE.FI • TARJOUSHINNAT VOIMASSA SITOUMUKSETTA 30.10.2020 ASTI • MAAHANTUOJA: HJORTH URHEILUTUKKU OY Kauden tarjoukset VX-5HD 1-5x24 Duplex (ei valaistu) 979€ VX-5HD 1-5x24 FireDot valaistu 1179€ VX-5HD 2-10x42 FireDot valaistu 1219€ VX-5HD 3-15x44 FireDot valaistu 1299€ VX-5HD 3-15x56 FireDot valaistu 1499€ Jägaren 5/2020 18 Ungd msredaktionen JA0520_book_sve.indb 18 28.8.2020 11.19
#BERELENTLESS LEUPOLD.COM VX-5HD TWILIGHT MAX HD LINSSIJÄRJESTELMÄ HUIPPU VALONLÄPÄISYLLÄ ZERO LOCK KOROSÄÄTÖNUPPI NOLLATASON PIKALUKITUKSELLA GUARD-ION LINSSIPINNOITE HYLKII VETTÄ JA EHKÄISEE NAARMUJA TÄYSIN VESITIIVIS LEUPOLDIN 30 VUODEN TAKUU VX-5HD VX-5HD KATSO LISÄTIETOA WWW.ASE.FI • TARJOUSHINNAT VOIMASSA SITOUMUKSETTA 30.10.2020 ASTI • MAAHANTUOJA: HJORTH URHEILUTUKKU OY Kauden tarjoukset VX-5HD 1-5x24 Duplex (ei valaistu) 979€ VX-5HD 1-5x24 FireDot valaistu 1179€ VX-5HD 2-10x42 FireDot valaistu 1219€ VX-5HD 3-15x44 FireDot valaistu 1299€ VX-5HD 3-15x56 FireDot valaistu 1499€ JA0520_book_sve.indb 19 28.8.2020 11.19
I gammelskogen, bland granar smala som stearinljus och martallar klingar spetsens uthålliga, jämna skall. En ung tjädertupp uppe på en tallgren stirrar på hunden, liksom hypnotiserad av skallet. Jägaren smyger närmare, från gömsle till gömsle som terrängen bjuder på tills han får syn på fågeln. Då sjunker han varsamt ner i en lämplig skjutställning och tar fågeln på kornet. Den trillar ner vid trädets rot och det uråldriga samarbetet mellan jägare och hund får åter en gång sin belöning. Samförstånd mellan jägare och hund Ivalobon Jussi Sorjonen har jagat i decennier med både finsk spets och norrbottenspets, och har varit domare på prov. Sorjonen berättar att de trevligaste jakterna som han har varit med om med en spets har varit lugna vandringar i fridfulla gammelskogar som sträcker sig över flera dagar. – Det idealiska är att husse och hund går i takt med varandra och hittar en lämplig, uthållig och gemensam ABC Spetsen har följt den finländska jägaren i århundraden som en ”universalhund”, och under de senaste decennierna i synnerhet på hönsjakt. Ivalobon Jussi Sorjonen har gedigen erfarenhet av jakt med spets. text Antti Saarenmaa bilder Antti Saarenmaa och Jussi Sorjonen för jakt med spets Jägaren 5/2020 20 JA0520_book_sve.indb 20 28.8.2020 11.19