Jägaren 5/2013 - Lehtiluukku.fi

Jägaren 5 l Toppår för hönsen ? jakttiderna på sidan 8 2013 Älgstammens utveckling under lupp
l 5 l 2013 Arvi Tyni Innehåll Tre generationer inventerade triangel s. 12 Yrke: jaktguide s. 52 3 Ledaren 4 Vilttrianglarna avgör föreningarnas kvoter 6 Resultaten av triangelinventeringarna 8 Jakttiderna för skogshöns 9 Ordförandens spalt 12 Tre generationer inventerade triangel 15 Gamla orrtuppar spelar 16 Etiska regler för skogshönsfågeljägare 20 Vetenskaplig viltforskning 22 SRVA ? En björn att avhysa 26 Järven söder om renskötselområdet 28 Klöv 2020 ger resultat 32 Vitsvansviltets kropps- och hornutveckling 36 Jakten efter hjortdjur kräver en jaktledare 38 Älgstammens utveckling under lupp 2 l Jägaren 5 l 2013 En björn att avhysa s. 22 Spara på de gamla orrtupparna s. 16 40 42 44 46 49 50 53 54 56 58 60 62 68 69 71 De ädla lövträden ? från ollon till planta Märkliga händelser Jaktföreningarna ska planera sin viltvård Patroner för fågeljakt Tipshörnan Tidningen Jägaren för 50 år sedan Jaktguiden som sätter kunden främst Rapphönan Virus hos andfåglar Åland På vandring med Eki: Ta vara på skörden Nyhetsmagasinet Juniorsidan Affärer Adresser
Ledaren Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Toppår för skogshönsen Finns det för mycket begränsningar? Den gångna sommaren väckte hopp om en bra höst för skogshönsjakten. Under kycklingperioden var vädret för det mesta fint och varmt. Vilttrianglarnas resultat infriade förhoppningarna. Den genomsnittliga tätheten i hela landet för alla skogshönsarter sammanslaget uppgick till närmare 26 fåglar per kvadratkilometer skogsmark. För tjädern, orren och järpen innebär det här att de nu konstaterade tätheterna inom många av viltcentralens regioner hör till de tätaste under vilttrianglarnas hela historia. Däremot mår ripan inte bra. Trots att beståndets storlek ökade med närmare hälften från året innan är de totala tätheterna fortfarande låga. De tidigarelagda triangelinventeringarna och den nya smidiga inventeringsrutinen möjliggör nu en snabb reaktion på förändringar i bestånden. Riksviltrådet har föreslagit en förlängning av den primära jakttiden för skogshönsen ända fram till vintern. Under år då bestånden av skogshöns når toppnivå möjliggör det här toppskytte på skogsfågel. Möjligheten till toppskytte ökar förvisso motivationen för triangelinventeringarna. Visar inventeringsresultaten däremot att reproduktionen gått sämre ska jakttiden givetvis begränsas. De flesta av jaktföreningarna i vårt land begränsar jakten efter skogshöns med kvoter. När även statsmakten reglerar jakttiderna kan jakten under toppåren rentav vara onödigt försiktig. Då förlorar vi det välbefinnande som viltet kan ge oss. För att undvika onödig försiktighet bör de resultat som triangelinventeringarna avkastar även utnyttjas på föreningsnivå. Under tider då beståndens storlek kulminerar kan hönsens förmåga att tåla jakt vara överraskande stor. Insikten om detta bör rimligtvis öka modet att höja kvoterna under tider med goda fågelbestånd. Vid sidan av kvantiteten är det även nödvändigt att fästa uppmärksamhet vid bytets kvalitet. Utförda undersökningar har åtminstone för orrens del visat att vi kan bevara orrbeståndet i ett område genom att spara på de gamla tupparna vid jakt under höstspelet. Under det senaste decenniet har lodjuren ökat kraftigt. Ökningen har oftast ansetts vara till förfång för vilthushållningen, särskilt för de mindre hjortdjuren. Mindre uppmärksamhet har fästs vid att skogshönsbestånden dragit nytta av lodjuret. Lodjuret reglerar rävbeståndet och beskattar också mårdhunden. Det här påverkar indirekt bestånden av skogshöns, som får större chanser att överleva när rovdjurstrycket sjunker. Regleringen av jakten med tider har historiskt sett långa traditioner i vårt land. Den här praxisen grundar sig långt på en försiktighetsprincip. De facto känner vi inte till vilken reell betydelse regleringen av jakttiderna haft för fågelbeståndens utveckling. Idag när begränsningarna grundar sig på färska uppgifter från inventeringar har vi möjligheter att rucka på tiderna så att de åtminstone rör sig i rätt riktning. Men vilken faktisk effekt har då förändringarna på jakttrycket? Jakten efter skogshöns omfattar redan i sig en hel del automatisk reglering. Om det inte finns fågel blir det inte något byte. Mindre fågelbestånd sänker automatiskt jakttrycket. På ett par dagar har fågelsituationen konstaterats och jakten tynar bort. Finns det bra med fågel fortsätter jakten längre in på hösten. Det finns ett behov av mera och grundlig forskning kring effekterna av regleringen av jakttiderna och av kvoteringen. I Sverige tillämpas inte någon reglering av jakttiderna. Kanske vi inte heller nödvändigtvis behöver en sådan? Kan det vara så att jaktföreningarna helt i onödan använder sig av begränsande kvoter? Forskning kring dessa frågor bör inledas. Det enorma material från triangelinventeringarna som jägarna producerar erbjuder goda möjligheter till detta. Under innevarande sommar har intresset för triangelinventeringarna åter ökat. Ett stort tack för det till alla deltagare i talkot. Nu har vi aktuella data som grund för regleringen av jakten. Innevarande år kan största delen av jakttiderna följa de maximala tider som förordningen tillåter. Vi kan bege oss ut i skogshönsmarkerna med stora förväntningar. Viltet skapar välbefinnande. Jägaren 5 l 2013 l 3
Jarkko Nurmi, vilthushållningschef, Finlands viltcentral Vilttrianglarna avgör föreningarnas kvoter Det är inte ovanligt att jaktföreningarnas begränsningar av jakten förblir de samma från år till år trots att fågelbestånden varierar. Men kvoterna borde följa med när fågelmängderna varierar. Resultaten från vilttrianglarna visar hur. 4 l Jägaren 5 l 2013 i spikade skogshönskvoten till två orrar och tjädern är fredad.? Den här nyheten har vi sett förut i lokaltidningen när jaktföreningen har hållit sitt sommarmöte. Det är ingenting ovanligt att begränsningarna förblir de samma år efter år trots att de borde anpassas till fågelbestånden. Jaktföreningarna håller ofta sina möten i mitten av juli och vid den tiden finns det ännu inte tillräckligt med information om skogshönsbeståndens utveckling. Om en förening önskar bygga sin jakt på beståndsinformation om skogshönsen så ska den flytta fram sitt ?V sommarmöte och hålla det ungefär när duvjakten börjar. Vid den tiden publicerar Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet resultaten av triangelinventeringarna på sin webbplats. Höstens jaktarrangemang hör till sommarmötets viktigaste beslut och för medlemmarna är det ett beaktansvärt alternativ att flytta fram mötet till en tidpunkt då det finns vetenskaplig information om viltbestånden. Tätheterna ger måttet för jakten En jaktförening kan utnyttja färsk inventeringsinformation för sitt beslutsfattande. Ut-
ifrån täthetsuppgifterna för varje art går det, bara några grundläggande förutsättningar är uppfyllda,att räkna ut riktgivande fågelmängder. Jaktföreningen ska känna till: l sin skogsareal, l hur många av medlemmarna i föreningen som jagar höns, l avskjutningsuppgifterna, l den uppskattade chansen till fällning Informationen om föreningsmedlemmarnas jaktvanor kan hämtas från avskjutningsstatistiken, vilket förutsätter att föreningen har ett fungerande system för avskjutningsstatistik.Man får förhålla sig med reservation till de siffror för antalet fåglar på föreningens marker som har räknats ut från triangelresultaten eftersom de är riktgivande. De kan användas till att göra en uppskattning av storleksklassen för hållbar jakt när det har grundats flera vilttrianglar på orten. Föreningens areal: 171,64 km2 Skogsareal: 132,31 km2 Medlemmar: 314 Hälften av medlemmarna jagar höns 157 Genomsnittlig chans till fällning 50 % Skogshönsens tätheter, toppår, avskjutningen 10 % av stammen Individer på föreningens marker Art Individer / km2 Tjäder 10,6 1402 Orre 23,9 3162 Järpe 12,1 1601 Ripa 3,5 463 Får fällas 140 316 160 46 Skogshönsens tätheter, nere i vågdal, avskjutningen högst 2 % av stammen Individer på föreningens marker Får fällas Art Individer / km2 Tjäder 3,8 503 10 Orre 6,0 794 15 Järpe 1,5 198 4 Ripa 0,7 93 2 Kvot 1 4 2 0 Kvot 0 0 0 0 Tillämpningen av inventeringsresultaten när en jaktförening fattar beslut om kvoter, ett uträkningsexempel Avskjutningsvärden och jakt på spelplats Enligt Viltforskningsinstitutets avskjutningsvärden kan avskjutningen inte vara större än cirka två procent när ett skogshönsbestånd befinner sig nere i en vågdal. När stammen är på väg upp tål den ett uttag på cirka 12 procent och under ett toppår kan avskjutningen uppgå till 10 procent. Liksom den övriga predationen påverkar också jakten hönsstammarna. Om den främst är inriktad på unga individer så blir effekten på hönsstammarna inte stor. Men jakten kan också vara inriktad på ?fel? del av fågelstammen och i synnerhet höstjakt efter orre vid spelplatser har konstaterats vara problematisk. Antalet tuppar på spelplatsen är avgörande för att orrspelet ska fungera. På stora spelplatser blir det en hel del parningar; hönorna är kräsna och godkänner inte generna av vilken tupp som helst. Det måste finnas att välja mellan. En jaktförening som satsar på hållbar jakt efter hönsfåglar ska inte bara utnyttja informationen från triangelinventeringarna utan också grunna på att freda somliga spelmyrar. Ta vara på jaktmöjligheterna Jaktföreningarna fattar själva beslut om begränsningarna i jakten efter skogshöns och gör det ibland radikalt. Ur vilthushållningens synvinkel är det problematiskt om jaktmöjligheter lämnas outnyttjade även när bestånden tål jakt. Beslutsfattandet i jaktföreningarna borde hädanefter i högre grad bygga på färsk viltinformation. Ett öppet och tydligt arrangemang för beslutsfattandet gagnar även medlemmarna. Hönsavskjutningen under beståndsvariationens olika stadier 10 % 5-6 % 10-12 % 1-2 % Tolkningen av triangelinformationen I en växande stam ökar tätheten och andelen ungar är hög (< 50 %). Uppe på vågens topp är tätheten fortfarande hög eller tillväxande, men andelen ungar har redan minskat. När vågen bär utför minskar både tätheten och andelen ungar. Nere i vågdalen är tätheten och andelen ungar väldigt låga. Jägaren 5 l 2013 l 5
Pekka Helle, Katja Ikonen och Jukka Rintala, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Resultaten av triangelinventeringarna 2013 I år flyttades tiden för inventeringarna av vilttrianglar till ett aningen tidigare datum än förut och förkortades för att förordningen om jakttiderna skulle kunna bygga på färsk information om hönsfåglarna och hinna fram i tid. Finlands viltcentral, jordoch skogsbruksministeriet och VFFI avtalade i våras om tidtabellen för inventeringarna, sammanställandet av resultaten och förordningen. Under den inventeringstid som rekommenderades, från 27 juli till 4 augusti, blev en betydande del av trianglarna avverkade. Vid datumet för sammanfattningen för förordningen om jakttider (8 augusti) förelåg resultaten från 668 trianglar. Underlaget för den här sammanfattningen inkluderar informationen från 827 trianglar. Ett tack till alla medverkande för ett väl utfört arbete, och särskilt till jägarna för det väldiga materialet. Ni har varit effektiva med både inventerandet och rapporterandet! Tjäder Järpe Orre Ripa V Viltcentralen och övriga aktörer informerade aktivt om den intensifierade inventeringsperioden och inventeringsresultaten skickades in till viltforskningen i rask takt. Inventeringarna koncentrerades till två veckoslut, 27-28 juli och 3-4 augusti. Under de intensivaste dagarna,de två lördagarna 27.7 och 3.8, räknades över 150 vilttrianglar vardera dagen. Vädret var med oss under de dagarna. Det var varmt och mestadels uppehållsväder. Under några dagar var temperaturen kanske till och med för hög; det blev sannerligen svettigt i terrängen! Medan 6 l Jägaren 5 l 2013 Kartorna för tjäder, orre, järpe och ripa i rutor om 50 x 50 km. Skogshönsfåglarnas genomsnittliga täthet (individer per kvadratkilometer skogsmark i rutor om 50 x 50 km) i juli-augusti 2013. Siffran inom parentes anger antalet rutor i täthetsklassen.
resultaten strömmade in lades uppdaterade sammanfattningar ut på VFFI:s webbplats börjande från den första augusti och resultaten per jaktvårdsförening började publiceras den 7 augusti. tjäder,orre och järpe innebär det här att de tätheter som vi nu noterat i flera regioner hör till de största i vilttrianglarnas hela historia. För ripan är läget ett annat. Även om artens tätheter ökade på sina håll så är helhetsbilden inte ljus. Ripans utförsbacke har pågått i ett par årtionden och den försiktiga förändring vi nu kan se är glädjande,men betyder ändå inte att arten mår bra. Arternas sammanlagda täthet, alltså medelvärdet för hela landet på nästan 25 fåglar per kvadratkilometer skogsmark, hör till de högsta under vilttrianglarnas historia. I jämförelse med året innan var tillväxten över 10 % och i jämförelse med åren innan dess (hela triangelperioden respektive de fem föregående åren) var tätheten en fjärdedel större. I Södra Tavastland och Satakunta noterades de högsta tätheterna under inventeringens 26-åriga historia. ringsperioden,liksom andelen hönor med ungar av alla observerade hönor. Ett gott år för tjädern Andelen ungar (%) Förändring från i fjol Täthet (fåglar/ km^2) Andelen ungar (%) Förändring från i fjol Täthet (fåglar/ km^2) Andelen ungar (%) Förändring från i fjol Täthet (fåglar/ km^2) Andelen ungar (%) Förändring från i fjol Täthet (fåglar/ km^2) Region Trianglar Tjädertätheten har vuxit sedan i fjol med en fjärdedel i förhållande till medelvärdet för hela Gynnsamma förhållanden landet. I fjol var tillståndet för fågelstammarna gott, Den kraftigaste tillväxten sedan fjolåret betraktat i förhållande till vilttrianglarnas noterades i viltcentralens regioner Egentliga 25-åriga historia. I större delen av landet låg Finland,Norra Karelen,Kajanaland,Satakunta täthetsmedelvärdena över genomsnittet. Det och Södra Savolax. Medeltätheten låg på sju fåglar per kvadratkilometer skogsmark i regivar bara i Lappland som bestånden hade föronerna Kajanaland, Uleåborg och Norra Karesvagats från 2011. Sedan hösten har förhållanlen, där de noterade tätheterna var de högsta dena varit utmärkta för hönsfåglarna. Vintern var kall och snörik,vilket betraktas som det opunder trianglarnas 26-åriga historia. I delar av timala för hönsfåglarna som ju är anpassade Mellersta Finland var tjäderbestånden oförändrade eller hade minskat en aning.I största till nordliga förhållanden. Däremot var väderleken ogynnsam under kycklingstadiet för delen av landet var tjädertätheten ungefär ungarnas överlevnad. I år var väderleksförhålhalvannan gång större än medelvärdet för de senaste fem åren och hela triangelperioden. landena gynnsamma under senare hälften av För orren var den genomsnittliga tätheten juni och början av juli; inte ens i Lappland förekom det några kyliga perioder.Dödligheten på Gott häckningsresultat för hela landet 10 % högre än i fjol. Tätheten grund av rovdjurspredation riktad mot ungar Hönsfågelbeståndens förändringar från år till är god eftersom den är en femtedel högre än och bon med ägg var obetydlig.Sorkstammar- år beror på hur fåglarna klarar vintern och hur den varit de senaste åren och lika mycket höna var fortsättningsvis väldigt svaga i nästan häckningen lyckas. De här faktorernas inver- gre än genomsnittet för alla inventeringsåren. hela landet och de små rovdjuren var fåtaliga. kan på variationerna varierar från år till år.Den De högsta orrtätheterna (över 12 individer per Med andra ord var förutsättningarna goda för preliminära analysen av materialet visar att kvadratkilometer) noterades i Mellersta Finett gott häckningsresultat. fåglarnas vinteröverlevnad var normal. I van- land, Uleåborg, Österbotten, Kajanaland och lig ordning är det häckningsresultatet som är Norra Savolax. I Lappland var orrtätheten inte Fågelbestånden har utvecklats en avgörande faktor bakom beståndsföränd- mer än 5,6, men å andra sidan var årets notepositivt ringarna.Vid en närmare titt på medelvärdena ring den tredje största i triangelinventeringBestånden av markhäckande fåglar verkar för de olika viltcentralsregionerna noterar vi ens historia. I Egentliga Finland var tätheten ha utvecklats positivt. Enligt medelvärdena att flera regioner har den största eller nästan allra lägst. Orrbestånden ökade mest i Södra för hela landet ökade tjädertätheten med så största andelen ungar under vilttrianglarnas Tavastland, Sydöstra Finland och Lappland. I landet som helhet har järptätheten vuxit mycket som en fjärdedel från i fjol medan för- hela historia. Detta gäller i synnerhet för tjäändringen för orren och järpen var i storleks- dern som ökade mest från i fjol. I större delen med 8 % sedan i fjol. Årets täthet är god i förklassen 10 %. För ripan var den relativa föränd- av landet hörde även tjäderns genomsnittliga hållande till hela triangelperioden, i genomringen ännu större än för tjädern,hela 33 %.För kullstorlek till de största under hela invente- snitt 16 procent högre än genomsnittet för de fem senaste åren och lika mycket högre än medelvärdet för hela Tjäder Järpe Ripa Orre triangelperioden.Tätheter på mer än 12 fåglar per kvadratkilometer noterades i Satakunta, Södra och Norra Tavastland och Norra Savolax. I motsats till de övriga regioSödra Tavastland 21 4,0 ± 51 7,7 ++ 35 13,4 ++ 44 nerna har tätheterna i Uleåborg Södra Savolax 62 5,5 ++ 51 6,9 ± 44 9,8 ± 45 och Kajanaland snarare minskat Sydöstra Finland 39 5,7 ++ 34 7,1 ++ 51 9,3 + 48 0,0 ± 0 under de senaste två åren. Kajanaland 84 7,0 ++ 59 14,5 ± 60 7,9 59 1,5 ± 61 I viltcentralsregionerna UleåMellersta Finland 66 4,9 ± 47 12,5 ± 54 10,6 ± 46 0,4 ± 47 borg och Lappland har riptätheLappland 128 4,8 ++ 43 5,6 ++ 53 3,5 ++ 57 2,1 ++ 61 Uleåborg 114 6,0 + 47 12,4 ± 54 4,6 47 1,6 ++ 73 terna vuxit sedan i fjol, men de Österbotten 62 5,2 + 46 12,5 ± 52 6,5 ± 31 0,1 -40 ligger trots det klart under meNorra Tavastland 24 4,4 ± 45 8,2 56 14,4 ± 49 delvärdet för triangelperioden. Norra Karelen 73 6,7 ++ 53 9,2 ± 52 11,4 ++ 55 0,1 ++ 0 Regionen Uleåborg är avlång i Norra Savolax 49 3,1 45 12,3 ± 53 13,7 + 44 sydvästlig-nordostlig riktning Kust-Österbotten 19 2,0 -37 6,9 ± 24 5,4 + 19 och enligt resultaten är den Satakunta 55 6,4 ++ 53 10,2 ± 49 12,1 ± 47 0,1 ++ 80 gynnsamma utvecklingen sedan Nyland 19 5,6 + 49 8,5 ± 44 9,9 -49 Egentliga Finland 12 5,1 ++ 59 4,9 ± 38 11,9 ± 43 i fjol koncentrerad till de mellerHela landet 827 5,4 + 49 9,9 ± 52 8,4 ± 48 0,8 ++ 63 sta och nordöstra delarna. I Kajanaland är årets täthet den samSkogshönsfåglarnas tätheter (fåglar/km2 skogsmark) och andelen kycklingar (kycklingarnas procentuella andel av ma som i fjol och ligger, som den totalantalet observerade skogshöns) i juli-augusti 2013. Förändringarna sedan fjolåret är uttryckta med plus- och migör också i andra regioner, klart nustecken: (± betyder en förändring på < 15 %, + och ? en förändring på 15-30 %, ++ och -- en förändring på >30 %). under långtidsmedelvärdet. Jägaren 5 l 2013 l 7
Lihaa saa kaupastakin! Breda-haulikot Remekseltä! Breda Grizzly Ja vika on enää miehessä 1559,- Made in Italy Kaliiberi: 12/89 Toimintatapa: Inertiatoiminen puoliautomaatti Tukki: Synteettinen Paino: 3,2 kg Piippu: 30? Toimitetaan polymeerisalkussa Saatavilla lisähintaan myös camo-värityksellä Jakttiderna för skogshöns jaktåret 1.8.2013-31.7.2014 Område Jakttid Orre Hela landet 10.9-31.10 Järpe Hela landet 10.9-31.10 Tjäder Landskapet Egentliga Finland och landskapet Nyland utom kommunerna Lappträsk, Lovisa och Mörskom Fredad I övriga landet och kommunerna Lappträsk, Lovisa och Mörskom 10.9-31.10 I kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki 10.9-31.3 Breda Chiron Kevyt kuin poliitikon lupaus Ripa Kaliiberi: 12/76 Toimintatapa: Inertiatoiminen puoliautomaatti Tukki: Synteettinen, pehmustetulla poskipakalla Paino: 2,9 kg Piippu: 26?, 28? Toimitetaan polymeerisalkussa Landskapet Kaja10.9-30.9 naland och landskapet Lappland utom kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki. Landskapet Norra Österbotten utom kommunerna Alavieska, Haapajärvi, Haapavesi, Kalajoki, Kärsämäki, Merijärvi, Nivala, Oulainen, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Reisjärvi, Sievi och Ylivieska 1159,- Breda Xanthos Black Lähtee kuin telkkä pöntöstä 1479,- 8 l Jägaren 5 I övriga landet och kommunerna Alavieska, Haapajärvi, Haapavesi, Kalajoki, Kärsämäki, Merijärvi, Nivala, Oulainen, Pyhäjoki, Pyhjärvi, Reisjärvi, Sievi och Ylävieska Kaliiberi: 12/76 Toimintatapa: Inertiatoiminen puoliautomaatti Tukki: Pähkinäpuu Paino: 2,9 kg Piippu: 28? Toimitetaan polymeerisalkussa Valtuutetut Breda-jälleenmyyjät: Eräkala Soutajantie 12, 39500 Ikaalinen Aseliike Veljekset Koivula Oy Koivistontie 46, 31640 Humppila Tiura-Uistin Ky Limingantie 2, 90400 Oulu Ahti Huvila Oy Alajärventie 9, 63800 Soini Sportia Nurmes Porokylänkatu 14, 75530 Nurmes Raimo Olkkonen Oy Puistokatu 33, 85800 Haapajärvi Kuusamon Elmo Sport Kitkantie 18, 93600 Kuusamo Ase- ja Korjausliike Talvitie Järvenkyläntie 330, 21570 Sauvo l Lähimmän 2013 jälleenmyyjäsi löydät osoitteesta www.remes.fi/jalleenmyyjat.php Fjällripa Fredad Kommunerna Enonte- 10.9-31.3 kis, Enare och Utsjoki
Ordförandens spalt Tauno Partanen Styrelseordförande Finlands viltcentral Resultaten av viltinventeringarna kan nu utnyttjas bättre Efter hand som sommaren framskred började jägarna allt intensivare förbereda sig för den kommande höstens jakter genom att planera sina semestrar, skaffa jaktutrustning, träna upp sina hundar etc. Under jägarnas diskussioner funderades det oundvikligen också över hur sommarens väderleksförhållanden hade påverkat viltet. En relativt enhällig åsikt var att väderleksförhållandena under sommaren som helhet betraktat var gynnsamma för viltbestånden. Sommaren kom med dunder och brak och under försommaren var vädret verkligen varmt. Det förekom inte några långa och kalla regnperioder under skogshönskullarnas kläckningstid och därtill var tillgången på insektföda god. I medlet av juni förekom det visserligen i östra och norra Finland en för årstiden sällsynt hård frostnatt som eventuellt även kunde ha påverkat kullarnas överlevnad. Därför väntade vi med spänning på att forskningsinstitutet skulle delge de första resultaten från de tidigarelagda kullinventeringarna. På samma sätt väntade vi också på ministeriets förordning om jakttiderna för skogshönsen. Under sommaren har ministeriet också gett förordningar om dispenser för björn- och lodjursjakt samt om begränsning av gåsjakten. Dispenserna för björnjakt ökar avsevärt inom Mellersta Finlands utbredningsområde ? utan vidare ett korrekt beslut. Något större missnöje med lokaliseringen av dispenserna för björnjakt har inte hörts från något enda håll. Det förefaller därför som om de fattade fövaltningsbesluten skulle vara välmotiverade. Dispenserna för lodjursjakt ökar avsevärt i hela landet. Kvoten för jaktlicenser för nästa jaktsäsong uppgår till 589 licenser. Jägarna har under de senaste åren utfört otroliga talkoprestationer inom olika områden vid särskilda vinterinventeringar av lodjur. Det är därför en utmärkt sak att effekterna av de här noggrannare inventeringsresultaten nu även kan ses tydligt i form av en klart större licenskvot. Natur- och miljöorganisationerna har starkt kritiserat ministeriet för lodjursförordningen och konstaterat att den leder till en tillbakagång för vårt lands lodjursstam. Jämfört med tidpunkten för publiceringen av förvaltningsplanen för lodjuret är lodjursstammen nu minst dubbelt så stor och har fortsatt att växa under hela den tid som förvaltningsplanen varit i kraft. Redan i den förvaltningsplan som utarbetades 2007 konstaterades att lodjursstammen då hade uppnått nivån för ett gynnsamt skydd. Det känns ofattbart att lodjursstammen enligt de här kverulanternas åsikt bara borde fortsätta att växa. Ohjälpligt får det en att tänka på orden i en viss sång: ??när ingenting mera räcker till?! Vi jägare är av den åsikten att den fastställda licenskvoten för den inledda jaktsäsongen inte ännu kommer att vända lodjursstammens utveckling till en nedgång ? i bästa fall kan kvoten givetvis stoppa stammens tillväxt. En okontrollerad tillväxt för lodjursstammen kan leda till en situation där bestånden av mindre hjortdjur, skogsren och hare kollapsar, vilket i sin tur ohjälpligt leder till en snabb tillbakagång också för lodjursstammen. Enligt min uppfattning är det här knappast ett mål för någon enda av de berörda parterna. Det är fullt möjligt för oss att säkerställa en balanserad utveckling för våra viltbestånd bara vi inte fastnar i våra egna skyttegravar utan försöker förstå och värdesätta de andra parternas synpunkter. De av jägarna utförda viltinventeringarnas betydelse för dimensioneringen av jakttiderna och avskjutningskvoterna har under de senaste åren framhävts klart. Tidigareläggandet av triangelinventeringarna, utökandet av antalet trianglar och möjligheten att utnyttja resultaten från samma års inventeringar har gett helt nya möjligheter såväl för förvaltningen som för jaktföreningarna att dra nytta av realtidsfakta vid dimensioneringen av och beslutsfattandet om skogshönsjakten. Det fördjupade samarbetet med Finlands jägarförbund vid viltinventeringarna har gett bättre möjligheter att säkerställa verkställandet av viltinventeringarna. För viltinventeringarnas del kunde det även löna sig att fundera över om alla metoder som används idag motsvarar dagens krav eller om jägarnas talkoansträngningar kunde inriktas på något nytt sätt? Kanske inventeringsarbetet i högre grad borde fokusera på terränginventeringar av stora rovdjur och hjortdjur? I vilken utsträckning kunde inventeringen av stora rovdjur verkställas under älgjakten på samma sätt som vid försöket som utfördes i Kajanaland i fjol? För jägarnas motivation är det en fråga av största vikt att inventeringsresultaten kan utnyttjas i praktiken så snabbt som möjligt. Att den särskilda inventeringen av den snabbt växande lodjursstammen resulterade i en utökad lodjurskvot stärkte mången inventerares uppfattning om att det utförda arbetet inte var onödigt! Jägaren 5 l 2013 l 9
hinta! www.karkkainen.com 14 90? Lähes täysi villa! 39 ANAR KAALO MAASTO KARVAHATTU Aitoa karvalkkia jahtihommiin. Maastogamo karvahattu viileimpiin jahtiaamuihin. Mukava malli, reilu mitoitus ja takuulla tarkenee. Tilausnumero 101446593 ? GARMIN ASTRO 320/DC 50 BUNDLE TUTKA Garmin esittelee kokonaan uudelleen suunnitellun ja ominaisuuksiltaan parannetun koirapannan Astro ?järjestelmään. DC 50 ? pannassa on uusi, erittäin herkkä GPS/ GLONASS ? vastaanotin, joka lisää koiran paikantamiseen käytettyjen satelliittien määrää huomattavasti. Koiran sijainti on tiedossasi entistä nopeammin ja yhteys pysyy myös peitteisessä maastossa. Uusittu rakenne on kestävämpi ja 10 metriin asti vesitiivis. Uusi, ruostumattomasta teräksestä valmistettu 57 cm pitkä VHFantenni tarjoaa kestävyyden lisäksi lisää kantomatkaa yhteyden säilyttämiseksi. Tehokkaamman litium-ioni akun toiminta-aika on 26-54 tuntia. Lisätoimintona löytyy myös Rescue Mode, joka lisää huomattavasti akun kestoa, tarvittaessa automaattisesti. Tällä saadaan tärkeitä lisätunteja esim. kadonneen koiran etsimiseen Tilausnumero 101520614 ANAR ARMY VILLAPAITA Alkuperäinen armeijan villapaitamalli. Lämmin ja mukava käyttää. - 80% villa 20% akryyli - Koot s-xxxl Tilausnumero 101446559 799 ? 139 ? ANAR BIVDU PRO KALVOPUKU Vahvempi metsästysasu täydellisellä vedenpitävyydellä. Harjattu pintakangas ei kahise. Useita taskuja tavaroiden säilytykseen. Kiristykset hihansuissa, vyötäröllä ja helmassa. Tilausnumero 101446587 1990? 790? ANAR KAALO HIRVI KARVAHATTU Oranssi gamo karvahattu hirvijahtiin tai vapaa-aikaan. Lämpöä ja laillista näkyvyyttä myös hirvipassiin. Tilausnumero 101446601 HUBERTUS TEERIPILLI 452 Teeren soidinääntä matkivalla pillillä houkuttelet linnut jahtipaikallesi Tilausnumero 100198005 7 90? HUBERTUS PYYPILLI 462 Pyyn metsästyksen helpottamiseksi suunniteltu pilli houkuttelee uteliaat linnut jahtipaikallesi. Tilausnumero 100195018 18 90? ANAR SAFETY METSÄSTYSLIIVI Oranssi metsästysliivi gamo kuviolla, uusittu lainmukainen kuvio. Radiopuhelintasku antennipaikalla. Ja on muuten laatuun nähden huippa edullinen! Tilausnumero 101446565 14 90? ANAR LETTO SÄÄRYSTIMET Vedenpitävät maastokuvioiset säärystimet suojaa kenkiä, estää lahkeiden kastumisen ja likaantumisen. Helppo pukea. Sivussa kokopitkä vetoketju tarranauha- ja nappilukituksella. Pohjassa vaijeri pikalukituksella. Sisäpuolisella nastalla säärystin saadaan kiinnitettyä esim jalkineiden nauhoihin. - 100% polyester oxford 600D coated PVC waterproof Tilausnumero 101446538 19 90? ANAR KAALO SNOWCAMO KARVAHATTU 19 90? ASEPUSSI, KIVÄÄRI, CAMO Maastokuosinen pehmustettu asepussi kiikarikiväärille. Kantokahvat ja kantohihna. Puolipitkä vetoketju. Koko 120cm x 32cm. Tilausnumero 101160941 lumigamo karvahattu lumenpeittämään maastoon. Todella lämmin vaihtoehto ja toimii myös naamiona. Tilausnumero 101446597 49 90? Valkoinen! 4 90? ANAR FLEECE KÄSINEET SNIPER HIRVILIIVI Kevyt metsästysliivi hirvijahtiin. Tilausnumero 101479882 10 l Jägaren 5 9 90? l 2013 Lämmin fleecekäsine vedenpitävällä kalvolla. Tyylikäs maastoon sulautuva kuviointi. Koot l,xl,xxl Tilausnumero 101446608 6 90? SNIPER VALKOINEN COMMANDOPIPO 100% akryyli, Kevyt, mutta suojaava kommandopipo valkoisella värillä. Erinomainen naamio lumenpeittämään maastoon talvijahdeissa tai ihan vaan vapaa-ajalle. Tilausnumero 101446611 SNIPER ASEREPPU Matalat kumitetusta verkkokankaasta valmistetut olkaviillekkeet mahdollistavat ampumisen jopa reppu selässä. - Oma tasku kiväärille - Nyt entistäkin tilavampi, pussiin mahtuu jopa sporter kivääri tai metsästyskivääri ampumatukineen. - Tilavat sivutaskut, useita vaihtoehtoisia kiinnityspisteitä - Vahva lantiovyö jakaa tehokkaasti taakkaa - Kulkee kevyemmin mukana. - Maastoväri sulautuu metsästäjän mukana hyvin luonnon väreihin. - Materiaali: Polyester, nailon, kumi Tilausnumero 101396824
599 ? BORNIAK UW-150 SAVUSTUSKAAPPI Sinkitty tilava savustuskaappi, johon mahtuu kerralla jopa 20kg lihaa. Tällä asvustimella saavutat parhaat lopputulokset tasaisen maun, värin ja koostumuksen. Säädetävä teho lämpötilan mukaan 700w-1400w. Jännite 230v, Teho max 1400w, Tilavuus 150l, Paino 20kg Korkeus 995mm, Syvyys 475mm, LEveys 530mm Tilausnumero 101500546 449 Niho VAKUUMIKONE Helppokäyttöinen säilömiskone pakkaa tavarat ja einekset tilaa säästävästi ja ilmatiiviisti. Paketti sisältää aloitussetin pakkauspusseja. Tilausnumero 101417368 ? BORNIAK UW-70 SAVUSTUSKAAPPI Tilava savustuskaappi, jolla saat ruokasi maistumaan entistäkin paremmalta. SInkitty runko kestää paremmin ulkoilmassa. 500 w termostaatti säätää lämpötilan juuri haulammallesi tasolle. Kaappiin mahtuu kerralla jopa 10kg lihaa. Jännite 230v Vastus 500 Tilavuus 70l Paino noin 10kg. Tilausnumero 101500545 49 39 90 2990? 990? 990? NIHO 28X60 50KPL VAKUUMIPUSSI Paras vaihtoehto isojen lihapalojen pakkaamiseen. Suurin vakuumipussipaketti. - Koko: 28cm x 60cm - 50 pss/pkt Tilausnumero 101449273 NIHO 15X30 50KPL VAKUUMIPUSSI Valmiit vakuumipussit lihan, kalan ja marjojen säilytykseen sekä tyhjiöpakkaamiseen. Koko:: 15cmx30cm Paketissa 50 pussia Tilausnumero 101449275 NIHO 22CMX5M 2KPL VAKUUMIRULLA Vakuumipussirulla, josta voit tehdä haluamasi pituisia pusseja. Rullanpituus 5 metriä ja pussin leveys 22cm. - 2 rll/pkt Tilausnumero 101417370 LAVA 20CMX30CM VAKUUMIPUSSI ? BORNIAK KYLMÄSAVUADAPTERI Nelinkertainen erikoispussi, jonka alapuolella oleva kuviointi toimii ilmakanavana. Erityisen kestävä ja useaan kertaan uudelleen käytettävissä. Pussit kestävät pakastusta ja keittämistä. Pussit 100 %:sen ilmatiiviitä! Pakkauksessa 50 kpl pusseja. Koko:: 20cm x 30cm Paketissa:: 50 pussia Tarjous voimassa: Ylivieska, Oulu, Lahti Tilausnumero 101459422 19 90? Savustimeen asennettava kylmäsavussovitin. Maksimaalinen vaihtoehto lämmönsääteltyyn. Paketti ei sisällä liitäntä putkea. Pituus 240mm Leveys 250mm Korkeus 288mm Paino 1kg Ulostulo 110mm. Tilausnumero 101500547 149 ? BORNIAK GD-01 SAVUGENARAATTORI Tasaisesti purua polttava generaattori takaa tasaisen savustustuloksen. Tuottaa savua yhdellä ttäytöllä jopa 7-8 tuntia. Yleismalli joten sopii myös muihin markkinoilla oleviin savustimiin. Lisävarusteena saatavana kylmäsavustus adapteri generaattorin ja suvustuskaapin väliin. Jännite 230v Teho max 110w Tilavuus 2l Paino noin 2kg BORNIAK 10L LEPPÄ SAVUSTUSPURU Pituus 366mm Savustuspuru 10 litran pussissa. Testattu koostumus parhaaseen ja tasaiseen Leveys 182mm lopputulokseen. Korkeus 247mm Tilausnumero 101500549 Tilausnumero 101500544 5 90? 2 90? BORNIAK KALAN RIPUSTUSKOUKKU Ripustuskoukut lihalle tai kalalle. SOpii suoraan Borniac savustimiin. Tilausnumero 101500552 se edullisen ostamisen tavaratalo Kärkkäinen Ylivieska Kärkkäinen Oulu Kärkkäinen Ii Kärkkäinen Lahti Keskus 010 430 3000 Keskus 010 430 3020 Infopiste 010 430 3820 Keskus 010 430 3630 Ollilanojankatu 2, Ylivieska Alasintie 12, Limingantulli, Oulu Sorosentie 2, Ii Pasaasi 2, Renkomäki, Lahti Verkkokauppa osoitteessa: www.karkkainen.com Jägaren 5 l 2013 l 11
Text och bild: Kimmo Pöri Tre generationer inventerade triangel Det är varje jägares skyldighet att ställa upp och inventera vilttrianglar, anser Mikko Kanniainen som är ordförande för Kuhmo jaktvårdsförening. E n fredagsmorgon i augusti samlas ett tiotal jägare i olika åldrar i Kilpelänkangas i Saunajärvi som ligger i östra Kuhmo. Gruppen, som är klädd i rödorange, har trots värmen entusiastiskt mött upp för att inventera vilttriangel nummer 1207 som ligger på jaktföreningen Rajan Ruutiukot ry:s marker. Föreningens vice ordförande Pentti Härkönen som ansvarar för det praktiska genomförandet av inventeringen delar redan på parkeringen in gänget i mindre grupper och ger ledaren för varje grupp en karta. Han har deltagit i var enda inventering sedan vilttriangeln grundades för 25 år sedan. 12 l Jägaren 5 l 2013 - Det har aldrig varit svårt att få ihop till ett gäng, konstaterar Mikko Kanniainen medan han kikar på kartan. Kanniainen som är pensionerad från gränsbevakningsväsendet fungerar numera också som ordförande för Kuhmo jaktvårdsförening. För honom har det alltid varit en självklarhet att ställa upp på inventeringarna. - Som jag ser det är det varje jägares skyldighet, understryker han. Pentti, Paavo och Tommi Puurunen som deltar i inventeringen är också medlemmar i föreningen och jägare i tre generationer. Åldersskillnaden mellan den äldsta och den yngsta jägaren i familjen är drygt fem decennier. Trettonåriga Tommi som nyligen klarat jaktkortet och skjutprovet på första försöket är en ivrig jägare. Trots sin unga ålder har han följt med sin pappa Paavo på jakt i nästan tio år. - Jag tror att Tommi var fem när han första gången sa att han ville följa med på jakt, drar sig pappa Paavo till minnes. Tre generationer Puurunen - Tommi (till v), Paavo och Pentti - deltog i triangelinventeringen. Krutgubbar i toppform Jaktföreningen Rajan Ruutiukot ry grundades 1977 som en personalklubb för gränsbevakningsväsendets personal i Kuhmo. Sedan dess har föreningens stadgar ändrats flera gånger och i detta nu har flera av de 53 medlemmarna ingen anknytning till gränsbevakningsväsendet. Fokus i verksamheten ligger på älgjakten, men vid jakten som arrangeras varje år det första veckoslutet i oktober jagas det också småvilt i jaktlag. Kanske är det en slump,kanske inte,men undertecknad får äran att följa med de tre kanske tuffaste skogskarlarna i gänget på den nästan fem kilometer långa etappen. Kanniainen som leder gruppen och håller koll på kursen berättar att han så gott som alltid deltar i inventeringen, bara han inte har
Vid triangelinventeringen som gjordes i Kilpelänkangas i Kuhmo den andra augusti bokfördes följande observationer: l l l l l l l l l l l l Mikko Kanniainen som ledde inventeringsgruppen och Pasi Makkonen kontrollerar allt emellanåt att de håller föreskrivet avstånd mellan sig. tjäder, tupp 1 st tjäder, höna 2 st (separata observationer) orre, tupp 2 st (separata observationer) orrkull 1+5 järpkull 1+2 järpe 1 st järpkull 1+7 ringduva 3 st två oidentifierade observationer av fågelvilt hare 1 st färska björnspår i dike (vuxen) utanför inventeringslinjen 7 gäss vänster om oss noterar järpar. - En höna och åtminstone sju ungar, summerar Kanniainen och antecknar genast observationerna på inventeringsblanketten. Hyfsat med fågel Alla observationer av vilt antecknas genast i protokollet medan inventeringen pågår. Mikko Kanniainen som är ordförande för Kuhmo jaktvårdsförening studerar kartan med vilttriangeln innan inventeringen börjar. förhinder. Vilket han har haft bara två gånger. - Men också de somrarna ställde jag upp och inventerade, men i Puolanka där jag är född. Kanniainen studerar kartan en stund och kollar kompassriktningen.Paavo Puurunen och Pasi Makkonen ställer sig på vardera sidan om honom på lämpligt avstånd. - Ska vi ge oss iväg då, pojkar! hojtar Kanniainen. Det syns direkt att gubbarna tänker avverka hela vilttriangeln i rask takt,det vill säga på under två timmar.Så pass energiska är stegen.En ensam grupp går förstås inte i land med det, men den här gången finns det en tremannagrupp för varje sida i triangeln. Under den första kilometern flyger en ensam tjäderhöna upp med ett brak framför Kanniainens patrull. Det råder inte det minsta tvivel om arten eftersom den uppstötta fågeln råkar ta vägen rätt framför näsan på Paavo Puurunen. I nästan samma veva stöter Pasi Makkonen upp en hare ur sin daglega. Innan det blir en kort paus för att dra andan vid föreningens jaktstuga skuttar vi över breda diken i ett kärr. Mera vilt ser vi inte under de sista två-tre hundra metrarna av det här triangelbenet. Järpar brakar upp Efter stugan löper nästan hela triangelbenet i väldigt varierande terräng. Till en början får vi åter igen hoppa över breda och djupa diken. Här och där ser vi älgspillning och tecken på bäver.På en mjuk dikeskant får vi syn på björnspår som är några dagar gamla. - För älgarna går det inget vidare just nu. De har inga kalvar. De stora rovdjuren har säkert ett finger med i spelet,menar Kanniainen tankfullt. Färden fortsätter. Här och där i terrängen finns spår efter vinterkrigets hårda strider. De gräsbevuxna groparna på en myr är enligt Kanniainens mening efter granatnedslag. - Här har det samlats in metallskrot och ammunition av olika slag i årtionden, berättar Kanniainen. Vi tar oss upp för en brant och ner igen på andra sidan krönet. Framför oss flyger flera järpar upp. Också Paavo Purunen som går till Den sista biten blir rätt fridfull. Landskapet har enligt Kanniainen förändrats en hel del under de senaste åren sedan några hektar gammal blandskog avverkades, där tjädrarna gärna höll till. - På de här nästan trädlösa moarna lär det inte finnas hönsfåglar under de närmaste decennierna, konstaterar Kanniainen och ser sig tankfullt omkring. - Men för älgarna blir det fina beten innan hönsfåglarna återvänder, fortsätter han. De sista hundra metrarna går vi i tallplantskog som är rågad med blåbär. Hönsfåglarna håller sig fortsättningsvis undan, men vi stöter på flera stubbar som har blivit illa åtgångna av björn. - Det här stället heter Karhuvaara och gör skäl för sitt namn, konstaterar Kanniainen. Den allra sista etappen avverkar vi med bil till föreningens jaktstuga. En inventeringsgrupp har hunnit dit före oss. Innan vi åker hem gör vi en sammanfattning. Bland dem som deltagit i inventeringen är det en vanlig uppfattning att de år efter år stöter på hönskullar på ungefär samma platser. - Också den här gången kunde man nästan vänta sig att en kull järpungar skulle flyga upp precis där som vi fick syn på dem. Men landskapet har förändrats under årens lopp och därmed också observationerna, grunnar Kanniainen. Några ripor såg vi inte till den här gången heller, vilket visar att det nuförtiden är rätt illa ställt med arten, åtminstone i den här trakten. Tommi Puurunen som representerar den yngsta ändan av inventeringsgänget konstaterar att det fanns hyfsat med fågel, men desto bättre med blåbär. - Det var skojigt, sammanfattar han dagens uppdrag. Jägaren 5 l 2013 l 13
Docent Heli Siitari, ombudsman på Natur- och viltvårdsstiftelsen Orrens höstspel sammanfaller tidsmässigt med jakten efter hönsfåglar, det vill säga att spelet pågår från början av september till slutet av oktober. Det vore dock förnuftigt att lämna höstspelet i fred och inrikta jakten på individer som inte deltar i spelen. Ju större spelplatsen är desto mer lockar den hönor till trakten för att häcka. O rrspelet är en anslående tillställning på våren, men orrtupparna håller sina revir under så gott som hela året. Det är bara på sommaren,precis efter avslutat spel, som de håller till i skogen. Då ruggar de och byter till en ny fjäderdräkt och återhämtar sig från spelets strapatser för att vara i form igen i början av september för att försvara sina revir under spelet. Var och en som har strövat i skogen på våren vet att ett orrspel kan höras på flera kilometers håll. Vårspelet har ett enda syfte; honorna besöker spelet enbart för att para sig med en tupp som de har fattat tycke för. Till far för sina ungar utser orrhönorna den vitalaste tuppen på spelplatsen, vilket betyder att ett toppexemplar kan vara far till nästan alla kullar i trakten. I regel återvänder hönan till samma tupp under vårarna som följer,bara tuppen är i livet. Det är värt mödan att en morgon vid valborgstid beskåda spelet på plats: tupparna mäter sig med varandra på löpande band så fjädrarna ryker.Det ger samtidigt betraktaren en uppfattning om orrbeståndet i trakten; om det på spelplatsen finns tio tuppar eller fler så är det med dagens måttstock mätt ett hyfsat stort spel som är värt att vårda! Ju större spel desto effektivare lockar det hönor till trakten för att häcka. Sällsynt med inavel på spelplatser i naturtillstånd Naturen har inrättat det hela så,att hönorna av naturen undviker inavel.Det finns flera sätt att göra det. Ett av de viktigaste är hanarnas och honornas olika strategier för att stanna kvar i födelsetrakten under sitt första levnadsår eller lämna den. Majoriteten av de unga hönorna flyttar bort 14 l Jägaren 5 l 2013 Gamla or kärntruppen i orrstammen på orten från hemtrakten medan tupparna stannar livet ut i sina föräldrars hemtrakter. I regel kommer alltså de unga tupparna att spela på samma plats som sin far medan deras mödrar häckar i grannskapet så länge de lever. Hönorna har fäst sig vid de äldre,vitala tupparna på spelplatsen och undviker därigenom på naturlig väg att para sig med sina egna söner. I stället får deras kullar till far en tupp som har visat att den är en överlevare och har erövrat ett revir i spelplatsens centrum. Om en gammal tupp av någon orsak inte återvänder till sitt revir följande år kan det däremot hända att en höna parar sig med sin egen son. Enligt vår forskning känner orrhö- nor inte igen sina släktingar, utan evolutionen har under tidernas lopp utvecklat systemet så, att hönorna på en spelplats i naturtillstånd inte parar sig med sin egen avkomma eftersom det alltid finns ett utbud av gamla tuppar som inte är släkt. Spelplatsens storlek påverkar orrbeståndets storlek Spelplatsens storlek har en avgörande inverkan på orrbeståndet i en trakt. Hönorna utvandrar under sitt första levnadsår och väljer en trakt där de sedan häckar under återstoden av sitt liv. Spelplatsens storlek är ett kriterium vid va-
inte tala om skadorna efter vårspelets bataljer och den fysiska ansträngningen. De unga tupparna har alltså sin chans i början av september när tupparna återvänder till spelplatsen efter sommaruppehållet. Också hönorna tittar emellanåt in på höstspelet för att kolla läget, men det sker inga parningar. Höstspelet sammanfaller med jakten efter hönsfåglar, det vill säga från början av september till slutet av oktober. Därefter börjar orrarna bilda flockar inför vintern, men våra telemetriska undersökningar visar att gamla hönor tycks stanna i sina revir, ibland så länge som till januari. Bulvaner utanför spelplatsen Jakten med bulvaner är en jaktform med traditioner i vårt land, men på en spelplats kan följderna bli förödande. Det är ofelbart de gamla tupparna som först angriper bulvanerna eftersom de måste jaga bort inkräktarna från sitt revir. Bulvanjakt är ändå inte alltid förkastligt: om bulvanerna ställs upp utanför spelplatsen så lockar de till sig främst unga individer, det vill säga den del av stammen som får jagas. Självfallet måste vi även här tänka efter grundligt och ta hänsyn till orrbeståndets tillstånd. Höstspelet ska helst fredas för jakt och jakten inriktas på individer utanför spelplatserna. Självfallet ska hänsyn även här tas till fågelbeståndens årliga variationer. Vårspelet visar läget Hannu Huttu rtuppar let: vår forskning visar att hönor prioriterar de största spelplatserna i en trakt. Det vill säga att ju fler tuppar det finns på en spelplats på våren desto effektivare lockar den hönor att slå sig ner för gott och häcka just där. Hönornas bon ligger inom en radie av cirka ett par kilometer från spelplatsen och kullarna använder de här områdena under sin första höst. Om en spelplats har tio tuppar är den redan rätt attraktiv för hönor, men ju större den är desto attraktivare verkar den vara för hönorna ? det är alltså meningslöst att sätta en övre gräns för antalet tuppar på en spelplats. I stället ska jägarna slå vakt om de största spelplat- serna i sina marker! Det är förnuftigt att på våren notera storleken på ?sina? spelplatser genom att räkna antalet tuppar med revir och helst freda de bästa spelplatserna för jakt. En gammal tupp med revir är ett beklagligt lätt byte för en jägare eftersom den är tvungen att varje morgon uppsöka sitt revir, också på hösten. Orren har också ett höstspel som spelar en viktig roll i artens fortplantningsbeteende.Under höstspelet äger det mesta av revirbytena rum eftersom tupparnas dödlighet är störst på sommaren.Det här är troligen en följd av att vårspelet har tärt på krafterna och tupparna plågas av både sjukdomar och parasiter,för att Den som år efter år går tidigt ut vid valborg för att titta på det största orrspelet i trakten får så att säga ett styrkebesked: variationerna i antalet tuppar och antalet hönor som besöker spelet visar hur orrarna har klarat vintern. Tidpunkten då parningarna kulminerar varierar med temperaturen i april och kan variera med upp till tio dagar. Värme i april innebär (ibland en allt för) tidig parning. Om kulmen inträffar långt efter valborg kommer ungarna att kläckas kring mitten av juni. Genom att följa med väderleken vid den beräknade kläckningstidpunkten går det att sluta sig till hur häckningen kommer att lyckas. Om vårspelet av någon anledning inte har blivit av så kommer tupparna under höstspelet att morgon efter morgon söka sig till sina platser, ända till senare delen av oktober. De bästa spelplatserna är aktiva i decennier, men det går lätt att förstöra attraktionskraften hos en spelplats genom jakt. Genom att spara nyckelindividerna försäkrar sig jägarna om goda jaktmarker också för kommande år: spelplatsen bevarar sin livskraft och lockar år efter år till sig nya hönor för att häcka i trakten.På det här viset kan jakten fortsättas med gott samvete enligt det hållbara nyttjandets princip. Jägaren 5 l 2013 l 15
Etiska regler för skogshönsfågeljägare 1. Respektera naturen 7. Använd ett bekant vapen 2. Välj ditt byte 8. Skjut bara på lämpliga avstånd Respektera den gamla finska jakttraditionen och jaga hönsfåglar på ett etisk och moraliskt korrekt sätt. Använd sådana jaktmetoder där selektiv jakt är möjlig och risken för skadskjutning är liten. Jaga alltid med hund när det är möjligt. 3. Njut av jakten Tjusningen med hönsfågeljakt utformas av hela händelseförloppet. Jaktdagen kan vara lyckad även om bytet uteblir. 4. Ansträng dig Försök inte få byte på lättaste möjliga sätt. Största njutningen får du genom att anstränga dig och genom att använda dina kunskaper i jakten. 5. Iaktta naturen Iaktta hönsfåglar året om och delta i inventeringar. Överväg noga hur mycket och vilken typ av fåglar du skjuter, och följ fångstkvoter och rekommendationer Använd lämpliga och på förhand testade vapen och patroner. Fyra av ditt vapen bara när du är säker på att du träffar. Skjut med hagelgevär på högst 30 meters avstånd och med gevär på högst 150 meter. 9. Eftersök skadskjutna fåglar utan att spara på tid och möda Gör bästa för att hitta och tillvarata en skadad fågel. 10. Respektera ditt byte Respektera ditt byte, hantera det med respekt och utnyttja det noggrant. Att avnjuta en hönsfågelmåltid är en sällsynt högtidsstund. 11. Skryt inte med ditt byte Skryt inte med ditt fågelbyte och var inte avundsjuk på jaktkamraternas byte. 12. Ge en bra bild 6. Undvik att använda hjälpmedel av din hobby Använd inte motordrivna fordon eller annan teknisk utrustning för att hitta fåglarna eller för att underlätta jakten. 16 l Jägaren 5 l 2013 Kom ihåg att du som jägare alltid representerar hela jägarkåren. Visa hänsyn till markägare och respektera andra som rör sig i naturen.
TUOTTEISTAMME SAAT TIETOA ASIANTUNTEVISTA JÄLLEENMYYNTILIIKKEISTÄ JA VERKKOSIVUSTOLTA WWW.SWAROVSKIOPTIK.COM EL RANGE TÄYTTÄÄ KAIKKI TOIVEET Metsästys vuoristossa on rankkaa mutta antoisaa. Vaativassa maastossa kulkevat vuoripolut ovat haasteellisia niin fyysisesti kuin psyykkisestikin. Kulmassa ja pitkillä etäisyyksillä ampuminen vaatii teknistä taitoa. EL Range on silloin oiva apu. Malli on optisilta ominaisuuksiltaan luokkansa paras. Huipputarkan mittaustoimintonsa ansiosta kiikari näyttää korjatun ampumaetäisyyden tai -kulman. Kun sekunnit ratkaisevat ? SWAROVSKI OPTIK. SEE THE UNSEEN WWW.SWAROVSKIOPTIK.COM H18ND_Metsaest_185x133_FI.indd 1 07.08.13 12:43 Nahkasaapas, UUSIN KARTOIN METSÄLLE vuorittomia tai teddyvuorilla, vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla ETÄOHJATTAVAT JA LÄHETTÄVÄT RIISTAKAMERAT! UM565 - SMS 12MP Hinta Korkealaatuinen. vahvarakenteinen, Boots, tylppäkärkinen, musta. Hinta koot 37-46 Vettä ja kulutusta kestävä karttatuloste tai -taulu nyt erikoishintaan! ? 50 x 50 cm -kokoinen maastokartta haluamaltasi alueelta mittakaavassa 1:20 000 ? Kiinteistörajat ja numerot ? Tilaa koko seuralle ja hyödynnä jopa 20 % määräalennukset! Tuloste 18,90 ? (norm. 31,50 ?) + toimituskulut Karttataulu paperitulosteesta 69,00 ? (norm. 85,95 ?) + toimituskulut Lisätietoja ja tilaukset: karttakauppa.fi /tulostetarjous Edulliset hinnat: ? Sovellus + koko Suomen maastokartat mittakaavassa 1:20 000 49,00 ? ? Sovellus + koko Suomen maastokartat mittakaavassa 1:20 000 + kolme veneilykarttasarjaa 59,90 ? Pysyvä käyttöoikeus, ei erillistä vuosimaksua. Monipuoliset toiminnot, mm: ? Paikannus, reititys veneilyväyliä pitkin vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla, varren suussa lumilukko, kiinteä iltti, sisäreunassa vetoketju. 339e Älypuhelimiin ja tabletteihin, joissa Android 4.0 tai uudempi käyttöjärjestelmä. 74? Maihari, Tästä ei pikselit lopu! Uudistetussa navigointiohjelmassa mukana koko Suomen maastokartat ! 65? koot 37-48, sama saapas myös 1/2 pitkällä varrella, saappaita myös kumiterällä. Hinta 69? koot 37-48 Saapas, UM535 - SMS 8MP 2 x inframustasalamaa! 299e "custom" tyylinen, vahva vettähylkivä nahka, pitävä pohja, kestävällä tekstiilivuorilla. Hinta koot 36-48 69? Nahkasaapas, kosteutta kestävä nahka, teddykarva vuori, varrensuussa nauhakiristys, pitävä pohja Hinta koot 38-48 74? ? Omien paikkamerkkien ja reittien tallennus ? Ei sisällä kiinteistörajoja Saatavilla myös PC-versio. Lisätietoja ja tilaukset: karttakauppa.fi /loisto Tykkää meistä FB:ssa ja/tai liity Karttaklubiin ja hyödy tarjouksista: Karttakauppa.fi /karttaklubi Eränetti Katso lisää nettisivuiltamme! Metsästäjä 5 l 2013 l 17
PANTOJEN VERTAILUTALUKKO Paikannusherkkyys* Akun kesto GSM-kuuluvuus Käyttökulut** G500FI 2013 ????? G400FI 2013 ????? G500 2013 G500 G400i G400 ???? ???? ???? ?? GPS + GLONASS GPS + GLONASS ????? ???? ???? ??? ??? ?? ????? ??? ????? ????? ??? ??? ????? ????? ????? ?? ?? ?? ei ei ei ei 2013-pantatoiminnot OK OK OK Trackerhuollosta*** Tracker Koirapilli TM OK ei OK Trackerhuollosta***
Vetenskaplig viltforskning Vesa Ruusila Forskningsdirektör Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Är ripjägarna ortstrogna? Inledningen på jakten efter skogshöns är för många jägare jaktårets höjdpunkt. Förberedelserna börjar redan under föregående säsong. Semestrar, resor och boende bokas i god tid och jägarna studerar ivrigt resultaten av triangelinventeringarna. Statens marker erbjuder ett brett urval jaktområden. För mången jägare utgör statsmarkerna i praktiken den enda möjligheten till ripjakt. Somliga jägare återvänder år efter år till samma område, ofta tillsammans med samma kamrater. Andra byter område varje år. Det har konstaterats att kvaliteten på hundarbetet och väderleken inverkar på hur nöjd en ripjägare är med sin jaktresa. Hur pass avgörande är antalet fällda ripor för om jägaren återvänder till samma marker som året innan eller om han flyttar någon annanstans? Forskare vid det norska universitetet i Hedmark undersökte ripjägares benägenhet att byta jaktområde i relation till fångsten och antalet övriga jägare i området. Undersökningen gjordes i Jämtland i Sverige. Som referensram användes teorin om det optimala valet av föda, som har undersökts hos flera djurarter. Enligt teorin lönar det sig för ett rovdjur att byta jaktmarker när mängden tillgänglig föda i ett område sjunker under medelvärdet för de områden som rovdjuret förfogar över. För en ripjägare skulle det här innebära att det lönar sig att byta jaktområde när den mängd fåglar han får underskrider det som han från början förväntat sig. Ungefär 95 % av dem som jagar ripa på statsmark i Jämtland fyller dagligen i en avskjutningsanmälan på internet, vilket är ett villkor för förnyat jakttillstånd. Materialet skapar en utomordentlig bas för både forskning och en regionalt uppdaterad 20 l Jägaren 5 l 2013 reglering av jakten. Projektet pågick i tre år och kom fram till att en av tre jägare återvänder till samma jaktområde som året innan. Som förväntat inverkade jaktresultatet på jägarnas benägenhet att återvända: de jägare som fått mycket fågel återvände oftare till ett jaktområde än de som fått litet. Likaså kom betydelsen av lokalkännedom fram i undersökningen. De jägare som återvände till samma område fick i regel mera fågel än året innan och mera än dem som bytt område. Jaktens sociala betydelse är avsevärd, men trängsel gör inte jakten bättre. Om det fanns fler än tre ripjägare på ett 200 ha stort område så minskade sannolikheten för att jägarna skulle återvända till området. När jägartätheten överskred det här värdet minskade också fångsten per jägare. Jägarnas beteende stämde väl överens med teorin om det optimala valet av föda. Undersökningen väcker likaså intressanta tankar om det kan finnas självreglerande mekanismer som på regional nivå styr ripjakten. Till ett gott område återvänder jägarna år efter år för att jaga och när ryktet sprider sig lockar området sannolikt till sig nya jägare. Jakttrycket ökar och ripbeståndet i området börjar eventuellt minska. När antalet jägare ökar så ökar å andra sidan också antalet jägare som lämnar området. När erfarna jägare ersätts med nya som sannolikt får mindre fågel så bidrar det till att minska på jakttrycket och risken för en allt för stor avskjutning. Den här undersökningen bevisar ändå inte att mekanismen fungerar och avlägsnar inte heller behovet av att reglera jakten. Undersökningen lyfter dock på ett förtjänstfullt sätt fram att det vid planeringen av en hållbar avskjutning är viktigt att känna till jägarnas beteende.