Ledaren
Simo Syrilä
Ordförande
Fältets ansvar ökar
Jakten är fortsättningsvis ett naturintresse som bygger på frivillighet. Viltets fredningstider bör alltid fastställas på biologiska grunder. Såhär tryggas produktionen av avkomma och garanteras viltarternas biologiska hållbarhet. Jägaren är en flitig vandrare i skogen och är den som bäst känner viltbestånden inom sitt eget område. Han eller hon varken väntar sig eller behöver en detaljerad och stark centralstyrd reglering av jakttiderna. En lång jakttid för exempelvis hjortdjuren erbjuder möjligheter att planera jakten såväl tidsmässigt som lokalt så att det uppstår så litet skador som möjligt. Vårt land är stort, över 1000 kilometer långt i nord-sydlig riktning. Det gör att förhållandena är mycket olika i landets olika delar. Det är naturligt att älgjakten inleds och avslutas tidigare i norr än i söder. Vi jägare besluter själva tillsammans med våra organisationer när vi jagar. När förvaltningen genom författningar liberaliserar jakttiderna innebär det inte att jakten ska inledas tidigaste möjliga dag och avslutas den sista dagen. Många älgjaktlag inleder fortsättningsvis jakten traditionellt kring medlet av oktober. Särskilt i landets mellersta och södra delar beaktar den här inledningstiden även andra naturintresserade, som t.ex. bär- och svampplockare och andra friluftsmänniskor. En till utgången av året förlängd älgjakt möjliggör också en fokusering av jakten till övervintringsområdena, vilket ger möjligheter att åtminstone lokalt decimera älgstammen effektivt. För rådjurets del minskades förvaltningsbyråkratin och det överfördes ansvar på jägarna. Idag ser resultaten bra ut. Det är skäl att komma ihåg att en del av jägarna i tiden de facto motsatte sig reformen. Om och när vi jägare får mera fullmakter och ansvar bör vi visa att vi är värda fötroendet. Exempelvis hur korrekt och kvalitetsmässigt god information observationerna av stora rovdjur och viltinventeringarna ger visar också i vidare mening jägarnas vilja att bära ansvar. Förvaltningen har redan överfört och kommer ännu förhoppningsvis att föra över alltmer beslutsfattande närmare fältet. Den litar på de inom sina egna områden viktiga och sakkunniga naturintresserade jägarnas kunskaper och omdöme. Jägarnas mål har ju alltid varit just detta. G
2
Jägaren 5 / 2007
Innehåll
Nr 5 10.09.2007, 56. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 000 ex. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 19.11.2007. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Raimo Vajavaara Redaktör: Klaus Ekman Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus Redaktionsråd: Tapani Pääkkönen (ordf) Klaus Ekman Juha Immonen (v.ordf) Marko Mikkola Leif Norrgård Jarkko Nurmi och Raimo Vajavaara. Sakkunnigmedlemmar: Ilkka Eskola Vesa Ruusila Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation Fantsvägen 13-14 01100 Östersundom tel. 09-2727 8116 Adressändringar och jaktkortsärenden: Telefon 0303 9777 Tryckeri: HANSAPRINT2007/ JÄG07_05 Pärmfoto: Hannu Huttu
sida 6
NATURA vän eller fiende!
sida 18
Ta vara på hornen och förvandla dem till konst!
sida 42
Göm fällorna ordentligt 4 JCO meddelar 6 NATURA vän eller fiende! 10 Älgstammen stabiliserar sig - "bara" 53 000 jaktlicenser i år 14 Älghornstroféer 18 Ta vara på hornen och förvandla dem till konst! 24 Resultat från undersökningen av älgkulor 28 Säker vapenhantering för ungdomar 32 Jakten på statens marker: Forststyrelsen sköter viltmiljöer ekologiskt skogsbruk och aktivt restaurerande 33 Augustiinventeringen: Tjädern och ripan minskade medan järpen ökade 34 Jaktföreningsenkäten 2005 del 5: Jaktföreningarna bär sitt ansvar för viltbestånden 38 Det stora frivilliga förbundet: Suomen Metsästäjäliitto Finlands Jägarförbund 42 Göm fällorna ordentligt 46 Rekommendationer för skogsvården i älgens vinterbetesområden 50 Insamlingen av sjöfågelvingar fortsätter 52 Forskarperspektivet: En resurs som dör ut 54 Ungdomsspalten: Hyrynsalmi-Ristijärvi jvf erhöll stöd för ungdomsverksamheten av JCO 55 Stöd för ungdomsverksamheten kan sökas! 56 Ålandsnytt 58 Av kärlek till mat: Aila Hietala 60 Adresser 61 Affärer
Jägaren 5 / 2007 3
Medlem i Tidningarnas Förbund
ISSN 0355-2683
JCO meddelar
GLÖM INTE ANMÄLAN AV FÄLLDA RÅDJUR!
Blankett för anmälan hittar du på JCO:s webbplats www.riista.fi och bl.a. i november månads nummer av Jägaren.
JSM informerar:
Förbjudet att transportera jaktvapen i terrängbil i terrängen
G Under den senaste tiden har det ett flertal gånger tagits kontakt med centralorganisationen om transport av jaktvapen i terrängbil. I en del regioner har man upplevt problem med att vissa personer i jaktsyfte kör omkring i terrängen med terrängbil med jaktvapen i fordonet. I de grövsta fallen har de t.o.m. haft ett laddat vapen utan fodral på ryggen. Transport av jaktvapen i terrängen (och sålunda även på isen i frusna vattenområden) i motordrivna fordon är förbjudet i lag. Vapnet får således inte ens vara med vid körning i terräng. Bestämmelsen gäller vid sidan av bilar, motorcyklar, traktorer och snöskotrar även terrängbilar, de må sedan vara registrerade för användning på väg eller inte. Vid körning på väg med för användning på väg registrerad terrängbil får jaktvapen medföras, men det skall vara oladdat och insatt i fodral eller i skyddat utrymme.
Beslutsfattande överförs till jaktvårdsdistrikten genom en ändring av jaktförordningen
I Statsrådet gav idag en förordning om ändring av jaktförordningen. Genom ändringen av förordningen harmoniseras och förtydligas förfarandet vid avvikelse från fredningen av vissa viltarter och icke fredade fåglar under häckningstiden. Genom ändringen överförs fattandet av beslut om beviljande av enskilda undantagstillstånd till regional nivå i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Genom förordningen överförs besluten om undantagstillstånd för vildkanin, skogshare, fälthare, ekorre, kanadensisk bäver, bisamråtta, hermelin, skogsmård, vildsvin, rådjur och mufflon samt fågelvilt under fredningstider till de regionala jaktvårdsdistrikten. Efter ändringen beviljar jaktvårdsdistrikten eventuella undantag från fredningstider för sådana arters del, vilkas jakt styrs enbart med fredningstider. Målet är också att göra handläggningen av dessa enskilda beslut om undantagstillstånd snabbare. Det är dock motiverat att fortsättningsvis hålla besluten om beviljande av undantagstillstånd under fredningstider för vissa direktivarters (stora rovdjurs och havssälars) och jaktlicensbelagda hjortdjurs del på ministerienivå pga dessa besluts problematik och vittgående verkningar. Jaktförordningens text ändras så att formuleringen för alla fågelviltarters del motsvarar artikel 9 i fågeldirektivet när det gäller avvikelse från fredning. Ändringen görs pga det övervakningsförfarande kommissionen inlett. Jakttiden för älg förlängs i jaktsäsongens slutända med femton dagar. Enligt de bestämmelser som gällt hittills avslutades älgjakten den 15 december. Enligt ändringen av förordningen avslutas älgjakten härefter den 31 december. I förordningen ingår en övergångsbestämmelse enligt vilken de för innevarande jaktsäsong beviljade älgjaktlicensernas giltighetstid utan särskilda beslut eller särskild ansökan förlängs till utgången av december. Ändringarna träder i kraft den 29.8.2007. I de utåtanden som gavs om den aktuella ändringen av jaktförordningen önskades en mera omfattande ändring av hjortdjurens fredningstider. Dessa förslag togs dock inte med i den nu givna förordningen, för jord- och skogsbruksministeriet har för avsikt att inleda beredningen av en nationell älghushållningsstrategi av samma typ som förvaltningsplanerna för de stora rovdjuren. I det här arbetet kommer det också att tas en mera preciserad ställning till nu gällande fredningstider och organisering av jakten.
SMÅROVDJURSJÄGARE OBS!
I I syfte att förebygga rabies organiserar livsmedelsverket Evira om vårar och höstar spridning av vaccinbeten utmed vårt lands riksgräns i sydost. Betena sprids från flygplan i en 20-30 km bred zon som sträcker sig från sydkusten i Vederlax fram till Värtsilä i Norra Karelen. Vaccinprogrammets verkningar följs upp genom att undersöka blodprover från rävar, mårdhundar och andra små rovdjur som jagats eller påträffats döda i området. I blodet hos djur som ätit vaccinbete bildas antikroppar, som skyddar djuret mot rabiesviruset. För uppföljning av vaccinets verkningar behöver Evira av jägarna levererade prover av små rovdjur, särskilt från Kymmene jaktvårdsdistrikts verksamhetsområde och från de södra delarna av Norra Karelens verksamhetsområde. Också Södra Savolax samt de östra delarna av Nylands och Östra Tavastland är intressanta områden. För övrig uppföljning av rabies och andra sjukdomar tas också prover av små rovdjur från alla andra delar av landet gärna emot. Också djur som påträffats döda utgör viktigt provmaterial, förutsatt att deras förruttnelse inte framskridit för långt. Proverna sänds så färska som möjligt med anlitande av Matkahuolto till Evira i Uleåborg (adress: Evira, Matkahuolto, Uleåborg). Till försändelsen bifogas en följeblankett av vilken uppgifter om avsändare och provet framgår. En modell för följebrevet hittas på Eviras webbplats http:// www.evira.fi/attachments/elaintauti_ja_elintarviketutkimus/lomakkeet/elaintautitutkimus/pienpetolahete.pdf), men också ett fritt formulerat följebrev duger bra. Evira betalar kostnaderna för sändningen av provet. Proverna skall före inpackningen få kallna (helst till +1 - +5 grader), men så vitt möjligt lönar det sig inte att frysa dem. Djupfrysta prover duger dock också som undersökningsmaterial. Provet slås in i rikligt med papper (tidningspapper) och läggs i en hel plastpåse samt slutligen i en stadig låda. I påsen kan det läggas en kylklamp för att förbättra provets hållbarhet. Också flådda djur duger som prover. Ytterligare info: veterinär Marja Isomursu, tfn 02077 24910, Marja.Isomursu@evira.fi
Ändrad adress
G Lemi och Taipalsaari jvf: ny verksamhetsledare fr.o.m. 1.8.2007 är Seppo Lappalainen, Rantaniitynkatu 50 53850 Villmanstrand, tfn 0500 752602, e-post seppo.lappalainen@quicknet.inet.fi
4
Jägaren 5 / 2007
Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet informerar:
Av livsmedelsverket given föreskrift förbjuder nyttjande som livsmedel av kött från björnar som märkts i samband med rovdjursforskningen
I Livsmedelsverket har, därtill förpliktigat av EU:s bestämmelser, föreskrivit att kött från björnar som behandlats med av VFFI använda preparat inte får användas som livsmedel. Beslutet gäller jaktsäsongen 2007 och genom det förbjuds användning eller försäljning av kött från bandförsedda björnar för allmän konsumtion. Köttet kan och får användas för eget bruk. Begränsningen gäller alla i samband med projektet för stora rovdjur märkta djur. Alla av VFFI märkta björnar har ett öronmärke och en del av dem har ett radiosändarband kring halsen. Alla björnar som i samband VFFI:s rovdjursprojekt är försedda med öronmärken och ett radiosändarband kring halsen (som faller av efter viss tid) har vid behandlingen av dem injicerats med samma preparat som använts även i den skandinaviska björnundersökningen. Dessa läkemedelspreparat har i mer än tio års tid även globalt visat sig vara de bästa ur användar- och djursäkerhetssynpunkt. Med hänsyn till nyttjandet av björnköttet som livsmedel har vi vid märkningarna under de senaste åren tillämpat 2-4 veckors karenstider i förhållande till jakttidens början. Någon liknande begränsning av användningen av köttet har inte tillämpats i motsvarande, avsevärt större svenska forskningsprojekt vid behandlingen av björnar med samma läkemedelspreparat. I fortsättningen strävar vi med Sverige till samma praxis i överensstämmelse med EU:s interna harmoniseringsprincip. Forskningsdirektör Vesa Ruusila
Statsrådets förordning nr 491/2007
om ändring av 2 § i statsrådet förordning om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift Given i Helsingfors den 12 april 2007 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, ändras 2 § i statsrådets förordning av den 27 september 2001 om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (823/2001), som följer: 2 § Jaktlicensavgift Jaktlicensavgiften enligt 4 § 1 mom. lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift är för varje fällt hjortdjur: 1) en fullvuxen älg 120 euro 2) en älgkalv 50 euro 3) en fullvuxen dovhjort, kronhjort, sikahjort, vitsvanshjort eller skogsvildren 17 euro 4) en kalv av dovhjort, kronhjort, sikahjort, vitsvanshjort eller skogsvildren 8 euro. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2007. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 12 april 2007 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Överinspektör Sami Niemi
Avgiftsfri tjänst!
Jaktmöjligheter på nätet Jägarnas centralorganisation öppnade ifjol tjänsten Jaktmöjligheter som en del av viltinfotjänsten på adressen www.riistainfo.fi . Tjänsten fick en god start och särskilt annonsörerna av kommersiella tjänster insåg fördelarna med den avgiftsfria annonseringsplatsen. Avsikten är dock att tjänsten utöver att vara ett forum för kommersiella jaktföretagare också ska tjäna som en fungerande plats för icke kommersiella annonser om utbud av jakt, särskilt erbjudanden och önskemål om utbyte av jaktmöjligheter. För närvaramde har något över tvåhundra personer registrerat sig vid tjänsten och antalet publicerade annonser är kring fyrtio. Hittills har de intressantaste erbjudande haft över tusen besökare som öppnat annonser för närmare titt och e-postkontakter med dem som erbjudit jaktmöjligheter har i bästa fall tagits av ett tiotal intresserade. En annan form av tjänster som erbjuds av viltinfotjänsten är Ofta ställda frågor, FAQ spalten (Frequently Asked Questions). I den spalten kan man bläddra igenom ofta ställda frågor och svar som funktionärer i vår organisation gett på frågorna.. Dessutom ger tjänsten möjlighet att själv ställa frågor, som registreras i en särskild databas i väntan på publicering av ett eventuellt svar. Totalt
har hela Riistainfo-tjänsten för närvarande flera hundra besök dagligen. Erbjud jaktmöjligheter eller sök sådana! I tjänsten Jaktmöjligheter kan du efter registrering föra in din annons om jakterbjudande gratis. Bläddrandet i annonserna kräver inte ens registrering. Annonserna kan gälla bytesjakt, kommersiell jakt eller avtalsjakt. Bland de införda annonserna kan du bläddra utgående från geografiskt läge och viltart. Ta kontakt Genom att klicka på en annons öppnas den för närmare studium och alla uppgifter i annonsen kommer fram. Samtidigt öppnas en möjlighet för bläddraren att lämna en kontaktbegäran till annonsören per e-post. Så här kan den som bjuder ut en jaktmöjlighet ta kontakt t.ex. per telefon med den som är intresserad av möjligheten och närmare underhandlingar kring möjligheten kan inledas. För många jaktföreningar kan särskilt utbytesjaktverksamhet erbjuda nya och efterlängtade nya banor för föreningens måhända stelnade verksamhet. Utbytesjaktaktiviteter kan i bästa fall t.o.m. leda till nya långvariga traditioner och värdefulla samarbetsformer inom ramen för jaktföreningens verksamhet. Annonsera avgiftsfritt!
Jägaren 5 / 2007 5
ura at N
vän eller fiende!
Här i vårt land låter Natura i mångas öron oftast som en svordom. Kanske det också finns orsak därtill. På åtgärd av förvaltningen förvrängdes programmet Natura 2000 jämte sina direktiv, som berör alla medlemsstater i EU, också till "finska". Härvid svarvade man också till de bestämmelser som behövdes i vår lagstiftning och inrättade de områden som programmet behövde. Vid verkställandet av dessa åtgärder förfor man oskickligt och enligt en del påståenden rentav tendentiöst, utan att tillräckligt sakligt och i tillräcklig omfattning beakta ägarnas och nyttjarnas åsikter och behov.
B
Er N2K National ambassadör, Veikko
eredningen av Natura var i vårt land, åtminstone att döma av de hundratals besvären och rättsfallen, minst sagt summarisk och delvis ogenomtänkt. Informationen om saken och hörandet av de delaktiga var i många fall ytterst bristfällig. Det berodde kanhända på den pressade tidtabellen, men där blev det åtminstone än en gång bevisat vad brådska får till stånd. Situationen har sedermera lappats och preciserats i många repriser, men skadan hade redan skett och programmet Natura 2000, som i sig är inriktat mot helt förnuftiga och goda mål, fick hos oss en starkt negativ prägel. Inte minst i många markägares och naturresursnyttjares, t.ex. jägares, tankar.
Direktiv och andra utgångspunkter
EU:s ursprungliga direktiv om Naturaprogrammet är ett cirka 200 sidor tjockt dokument, och utgående från detta har det på åtgärd av alla 25
medlemsländer i det här skedet redan inrättats omkring 25000 Naturaområden i Europa, totalt över 60 miljoner hektar, vilket innebär att de täcker närmare 20 % av EU:s yta. Av vårt lands areal omfattas knappa fem procent av Natura. Arealen är uppdelad på ca 1850 separata områden. Den sammanlagda Naturaarealen är dock de facto betydligt större än i de flesta andra medlemsländer. Det grundläggande syftet med Natura 2000projektet är att bevara den rika mångfalden i Europas natur som ett arv till kommande generationer. Natura möjliggör bl.a. ett samarbete mellan alla medlemsstater, t.o.m. över de statliga gränserna, i skyddet av hundratals känsliga arter och förekomstområden. Nätverket av Natura 2000 områden är kärnan i det här projektet och det har en direkt koppling och inverkan på landsbygden och nyttjarna av dessa områden, i synnerhet på jägarna. Givetvis är det viktigt att områdena för-
Seuna
6
Jägaren 5 / 2007
2004, då FACE (de europeiska jaktorganisationernas förbund, vars medlem också JCO är) och Birdlife International träffade ett principavtal om ömsesidigt sammanjämkande av hållbar jakt och fågelskydd och samtiDet finns ju digt kom överens om att stöda inrättandet av nätverket Natusammanlagt en över 7 miljoner ra 2000. I avtalet ingår bl.a. att punkt där det konstateras jägare i EU:s "Natura 2000 i princip inte står konflikt med jakten". medlemsländer ierkänner vardera partenLikaså vikten och oron för av ett aktivt bevarande av ett effektivt skydd av livsmiljöer och verkningarna i naturen. För en av Natura 2000 mångfalden står vi på samma gångs skull på jakten hade sida av staketet. Från denna utgångspunkt utkommit fram på gick tanken på att få till stånd en många håll. "väckelserörelse" bland jägarna i alla medlemsländer när FACE startade ett projekt som kallas "Projektet för ökad medvetenhet om nätverket NATURA 2000 bland nyttjarna, särskilt jägarna". Det finns ju sammanlagt över 7 miljoner jägare i EU:s medlemsländer och oron för verkningarna av Natura 2000 på jakten hade kommit fram på många håll. Också ELO (de europeiska markägarnas förbund) var en av aktörerna i projektet, likaså deltog Birdlife International. Av projektets budget på 222 000 euro bidrog EU:s kommission med 199 800 euro (90 %), FACE med 17 760 euro och ELO med 4 440 euro. Varje medlemsland ombads utse en representant till detta projekt, som skulle genomföras 2006. Undertecknad fick i uppdrag att representera Finland vilken utmaning. Jag kunde inte då riktigt ana vad jag gav mig in i.
Arbetet börjar
Gruppen höll sitt första möte i Bryssel i början av juni. Mötet sammanföll med miljötemaveckan Green Week, som lämpligt nog hölls samma vecka i staden. Vi bekantade oss med temaveckans utställning, på vilken också Finland var representerat, bl.a. av vår skogsindustri. I mötessalen var nästan alla länder representerade - under hela projektet lyste dock Sverige med sin frånvaro. Bakom en glasvägg översatte simultantolkarna mötets inlägg till engelska, tyska och franska; det fick de flesta komma tillrätta med. Kommunikationen verkade vara franskdominerad. Själv klarade jag mig dock bra på engelska och tyska. Inledningsvis redogjorde FACE generalsekreterare Yves Lecocq för projektets tillkomst och dess mål och projektkoordinatorn Gille Duperron ackompanjerade. Lecocq lyfte fram huvudpunkterna: Ingen jakt utan mångfald i naturen. En total fredning av Naturaområdena är stört omöjlig för de omfattar en såpass stor del av hela Europa. Hur "naturlig" naturen överhuvudtaget är numera - det finns bara ett fåtal verkliga ödemarker (wilderness). Spår av människan syns överallt omkring 90 % av Naturaområdena är manipulerade av människan. Enligt direktivet ska också ekonomiska, sociala och kulturella detaljer beaktas, likaså regionala och lokala särdrag. Som vägkost åt arbetsgruppen framkastade han att Natura 2000 inte är ett hot mot jakten utan också ska ses som en möjlighet. Lokala myn-
valtas och sköts med beaktande av det ursprungliga syftet med skyddet. Det här innebär ändå inte att all verksamhet och allt ekonomiskt nyttjande upphör, utan avsikten är endast att sätta upp de ramar, inom vilka olika aktiviteter kan bedrivas med beaktande av bevarandet av naturens mångfald. Så här ädel är EU:s utgångspunkt som bl.a. grundar sig på fågeldirektivet 79/409 av år 1979 och habitatdirektivet 92/43 av år 1992. Följande år ratificerade EU principerna i Riokonventionen om biologisk mångfald (CBD). 1998 fastställde EU en särskild strategi för mångfalden i naturen. 2001 inkluderades fyra olika aktionsprogram i strategin: Skydd och bevarande av naturresurser, jordbruk, fiske samt ekonomi och utvecklingssamarbete. På gång för närvarande är EU:s sjätte miljöprogram som täcker åren 2002-2012. I programmet är naturen och dess mångfald ett av fyra högprioriterade områden. De övriga tre är
klimatförändringen, råvarureserver och avfallshantering samt miljöhygien. EU:s kommission bereder också för närvarande en utvidgning av Natura att också omfatta havsområden.
Varthän?
Vad betyder då allt detta för oss jägare? Ännu mera begränsningar och byråkrati? Vi kan och vet ju nog hur vi fungerar, eller hur? Men finns det något gott i Natura, kanske t.o.m. möjligheter? Hur säkrar vi jaktmöjligheterna för kommande jägargenerationer? Borde vi göra nånting! Ta lärdomar från annat håll? Åtminstone byta åsikter. Bedriva samarbete med andra aktörer, gå vidare planmässigt och målmedvetet och arbeta för samma mål.
Starten har gått
En grundläggande och även ur jägarnas synpunkt betydelsefull öppning skedde i oktober
Jägaren 5 / 2007
7
digheters och politikers "missuppfattningar" ska korrigeras - budbärare, sätt igång! Nicholas Hanley från EU-kommissionen talade om uppfattningar som rådde inom kommissionen om Natura och lösningar på konflikter med anknytning till nätverket. Budskapet var att jakten har förlorat områden och att vi nu bl.a. på grund av de många missförstånden har en "hård väg" framför oss. Å andra sidan har exempelvis i England många områden bevarats skyddade just på grund av nyttjandet för jakt! Han underströk också den goda utvecklingen under de två senaste åren i förhållandena mellan de tre intressegrupper som nu är aktiva i det här projektet. Här är det avtal som ingicks 2004 ett utmärkt exempel. Här fortsatte kommissionens representant, mrs Anne Teller, som annars hade avlagt jägarexamen särskilt för att bättre komma underfund med jaktens väsen. Hon redogjorde för EU:s redan ovan nämnda lagstiftning och tolkningen av denna. Också hon uppskattade det avtal FACE och Birdlife träffat och höll det för ytterst viktigt att det utarbetas skötsel- och nyttjandeplander (management plans) för Naturaområdena. Samtidigt underströk också hon vikten av korrekt information för att vanliga medborgare ska förstå vad det är fråga om. Modell- och demonstrationsområden kunde fungera som skyltfönster och vägledande försök, likaså kunde t.ex. klassificering och certifikat för områdenas nivå kunde öka värdesättningen och medvetandet om vad Naturaområdena representerar. Även hon ansåg det internationella samarbetet vara viktigt.
Grunden för förvaltningen är "control hunting", vilket innebär att man säkerställer förnyelsen av skogen i området t.ex. ekskogen genom att jaga vildsvin och kronhjort i området.
parlamentets intergroup-arbetsgrupp "Sustaineable hunting", hur man där för jaktprojektet vidare. Enligt honom är just den här arbetsgruppen det viktigaste redskapet vid behandlingen av dessa frågor. Ebner var även mycket starkt av den uppfattningen, att medlemsstaternas tolkningar av direktiven inte ens närmelsevis alltid följer EU-parlamentets riktlinjer utan det förekommer landrelaterade interna tolkningar som t.o.m. kan strida mot dessa. Äganderätten till och nyttjanderätten av Naturaområdena kan stundom vara motstridiga. Som tyskspråkig använde han enligt min mening för temat väl lämpade slagord som t.ex. "Naturschutze -> Naturnutze" (från naturskydd till naturnyttjande och "Jäger als Naturschütze" (jägare som naturskyddare). Den spanska representanten för projektets andra part ELO, Thierry de l´Escaille, redogjorde för markägarnas synpunkter i frågan. Markägarna och odlarna är inte idag mera enbart (primär)producenter för utbudet och utvecklingen av olika slags tjänster ökar hela tiden. Man vill också ha många olika slags aktiviteter inom samma område. Är man redo att betala för tjänsterna och vem betalar? ELO ber inte om pengar utan om lön för tjänsterna. Han påpekade ytterligare, att 18 % av landsbygden i Europa är Naturaområden. Före den första dagens avslutande diskussioner konstaterade ännu Birdlife Internationals Konstantin Kreiser genast i början av sitt inlägg
att han inte ännu för tio år sedan skulle ha kunnat tro att han deltar i samma arbetsgrupp med detta sällskap. Konstantin Kreiser var alltså också av den åsikten att jägare och markägare förstår sig på naturens och mångfaldens betydelse och understödde varmt ett samarbete. Kreiser efterlyste för alla klara, entydiga och begripliga definitioner för begrepp som används i detta sammanhang, som t.ex. biodiversitet.
Vikten av information
Vikten av information betonades starkt och från många håll i diskussionerna. Natura 2000, som vi så småningom började kalla för N2K, hade enligt mångas åsikt fått ett dåligt rykte redan enbart på grund av den svagt och ofullständigt skötta bristfälliga informationens skull, som väckte både förutfattade meningar och rykten. Själv redogjorde jag för vår lagstiftnings nuvarande skede, planerade ändringar av naturvårdslagen och jaktpraxis i skyddsområden samt svarade givetvis på frågor om de stora rovdjuren i vårt land. Vi tilldelades fint sagt missionen att fungera som budbärare (mediateurs) och "lärjungar" för att främja uppkomsten av samförstånd i dessa frågor mellan olika nyttjargrupper och markägare, särskilt nya och kommande. Också den internationella aspekten och vikten av informationsutbyte betonades. Sedan var det dags att hoppa i bussen, för att till kvällen hinna till Belgiens Kungliga SaintHubert Clubs "jaktstuga", en flera hundra år gammal restaurerad lantgård på klubbens jaktmarker. Där togs vi emot av områdets själ, gammelfar själv. Väl framme begav vi oss direkt för att bekanta oss i terrängen med ett utmärkt exempel på ett Life Natura projekt, där jakten utgör en del av områdets förvaltning. Grunden för förvaltningen är "control hunting", vilket innebär att man säkerställer förnyelsen av skogen i området t.ex. ekskogen genom att jaga vildsvin och kronhjort i området. Under kvällens supé fortsatte ännu den livliga diskussionen om dagens teman och på morgonen kl. 5.30 var vi redan ute i den efter nattens regn våta skogen för att se på vildsvin och kronhjortar. Genom att smyga lyckades vi komma inom synhåll för några exemplar. Sedan återvände vi till gården och efter frukosten började projektets andra dags första "workshop" med presentation av Belgiens Natura. Men det är redan en annan historia med ett exempel på samexistens mellan jakten och Natura, vilket betyder att fortsättning följer... G
Livlig diskussion
Från första början uppkom en intressant och livlig diskussion. Härvid framkom tydligt att medlemsstaterna har rätt olika utgångspunkter i inställningen till och praxis för Natura. Därefter berättade EU-parlamentets medlem Michl Ebner, som fungerar som ordförande för
På annat håll i Europa är jakten en av de viktigaste formerna för skötseln av Naturaområden.
8
Jägaren 5 / 2007
Vi tar emot ditt gamla jaktställ vid utbytet!
Nu från Erätukku ett unikt utbyteserbjudande för ägare av gamla jaktställ. Ersättning för ett gammalt ställ (ställ som ställ) 50 vid utbyte till det bästa JahtiJakt Premium membranstället med alla extra.
Ny membranteknologi Ny vattentäthet Ny torkningsförmåga Unik luktspärr Ny andningsförmåga Ny överlägsen lätthet Nytt förmånligt pris direkt från fabriken utan mellanhänder Andra nya egenskaper Ny komfort
Ny stil
Nytt Extra-paket på köpet till samma pris
Ersättning för ditt gamla jaktställ
Gör så här:
1. Beställ det nya JahtiJakt PREMIUM membranstället som utbyteserbjudande med kupong, på nätet eller genom att ringa. Nämn utbyteserbjudandet. 2. Du får genast ersättning. 3. Instruktioner för hur det gamla stället returneras får du med din leverans.
50
Presentation av det nya JahtiJakt PREMIUM membranstället och utbyteserbjudandet på följande sidor
Alla jaktställ, med eller utan membran, tas emot för utbyte. Trasiga, nedslitna och olika par, så länge det är en jacka och byxor.
10
Jägaren 5 / 2007
Älgstammen stabiliserar sig
- "bara" 53 000 jaktlicenser i år
För höstens älgjakt beviljades drygt 53 300 jaktlicenser, vilket är nästan en femtedel mindre än i fjol. Överläggningarna med olika intressegrupper i våras gav vid handen att vi har lyckats få älgstammen att minska och att vi kan se tydliga tecken på att stammen håller på att stabilisera sig. Däremot fortsätter licenserna för vitsvansvilt att öka i antal.
akten på de licensbelagda hjortdjuren börjar i år den 29 september, det vill säga den sista lördagen i denna månad. För älgens del slutar jaktsäsongen vid utgången av december medan säsongen för jakt på hjort och rådjur fortsätter över årsskiftet och slutar den sista januari. Den stundande jaktsäsongen kommer kanske ändå inte att bli en lika svettig historia som säsongen innan. Utifrån antalet beviljade licenser beräknas avskjutningen nämligen nu stanna en god bit under tidigare års nivå, eller mao på cirka 63 000 älgar. Utifrån det beviljade antalet licenser för vitsvansvilt beräknas avskjutningen för detta vilt totalt sett bli en aning större än året innan och handla om cirka 25 000 djur.
J
talet licenser klart mindre än i fjol. Där stannade antalet jaktlicenser denna gång under tiotusenstrecket. I nästan hela landet gick det i år mera återhållsamt till än i fjol beträffande beviljandet av älglicenser. Antalet licenser minskade i elva jaktvårdsdistrikt och ökade i bara fyra. Ökningen var tydligast i Satakunda där antalet ökade med nästan en femtedel.
I nästan hela landet gick det i år mera återhållsamt till än i fjol beträffande beviljandet av älglicenser.
Över 24 000 licenser för vitsvansvilt
I gammal känd stil är Egentliga Finland det starkaste vitsvansviltdistriktet i landet, åtminstone om man ser till antalet licenser. Där beviljades 6636 licenser. Ökningen är solklar i jämförelse med fjolåret och uppgår till 11 %. I granndistrikten Satakunda och Nyland ökade också antalet licenser i ungefär samma proportioner.
Skogsren jagas i två distrikt
Jakten på skogsren är licensbelagd och under den kommande säsongen kommer skogsren att jagas i Mellersta Finlands och Österbottens distrikt. Sammanlagt har 139 jaktlicenser för skogsren beviljats i landet och nästan alla är beviljade för Österbottens jaktvårdsdistrikt. I år har 23 licenser beviljats i Mellersta Finlands distrikt. Dessutom kommer det i Kajanalands jaktvårdsdistrikt att fällas skogsren som bär på arvsanlag av tamren. Jakten på dessa renar sker med specialtillstånd av jord- och skogsbruksministeriet och anknyter till projektet för bevarande av skogsrenen renrasig. I år har Uleåborgs jaktvårdsdistrikt inte beviljat licenser för jakt på skogsren. G
SKOGSREN ändr. % 0,0 2006-7 2007-8 ändr. %
Flest älglicenser i Uleåborg
Uleåborgs jaktvårdsdistrikt har för den stundande jaktsäsongen beviljat sammanlagt 10 822 jaktlicenser för älg, vilket trots allt är nästan en tredjedel färre än året innan (se tabell). Minskningen i antalet licenser är allra störst i Norra Savolax jaktvårdsdistrikt (37 %), men också i Södra Tavastland har nästan en tredjedel av licenserna "smultit" bort. Också i Lapplands jaktvårdsdistrikt är anÄLG Jaktvårdsdistrikt Södra Tavastland Södra Savolax Kajanaland Mellersta Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Sv. Österbotten Satakunda Nyland Egentliga Finland Totalt 2006 2318 4130 5280 4655 2362 10763 15497 4670 2569 1648 4406 2463 1638 2098 1428 65925 2007 1619 3769 4178 3879 2044 9093 10822 3460 1924 1850 2742 1907 1961,5 2447,5 1593 53290 ändr. % -30,2 -8,7 -20,9 -16,7 -13,5 -15,5 -30,2 -25,9 -25,1 12,3 -37,8 -22,6 19,7 16,7 11,6 -19,2
Lika stort antal dovvilt som tidigare
Liksom under tidigare år kommer dovvilt att jagas i fyra jaktvårdsdistrikt; Södra Tavastland, Satakunda, Nyland och Egentliga Finland. I Nyland beviljades drygt hälften av alla dovviltlicenser i landet. Det totala antalet licenser är dock så lågt som 249. I Egentliga Finland beviljades en licens mindre än i fjol. Totalt i hela landet beviljades tre procent fler dovviltlicenser än i fjol.
VITSVANSHJORT 2006-7 4665 144 315 164 2007-8 4873 167 287 167 ändr. % 4,5 16,0 -8,9 1,8 DOVHJORT 2006-7 26
Pentti Vikberg
2007-8 26
21
23
9,5
10 299 2277 59 226 3968 3880 5972 21969 310 2700 56 277 4300,5 4266 6636 24039,5 3,7 18,6 -5,1 22,6 8,4 9,9 11,1 9,4 20 128 67 241 24 133 66 249 20,0 3,9 -1,5 3,3 147 116
0 116
-100,0 0,0
139
-5,4
Antalet jaktlicenser för hjortdjur jaktsäsongerna 2006-7 och 2007-8
Jägaren 5 / 2007
11
PREMIÄR FÖR JUBILEUMSNYHETER
för 3 - 5 vapen
10-ÅRS JUBILEUM
SPRIS!
199
er + leveranskostnad
10-ÅRS JUBILEUM
SPRIS!
299
er + leveranskostnad
LEIJONA 100 för 3 - 5 vapen
LEIJONA 140 för 8-11 vapen
10-ÅRS JUBILEUM
SPRIS!
199
er + leveranskostnad
10-ÅRS JUBILEUM
SPRIS!
349
+ leveranskostnad er
Kupongbeställningar: Internetbeställningar:
Kupong på sidan 17.
SNABBASTE
www.eratukku.fi
internet- och kupongbeställare får en
JAKTKNIV
10-ÅRS JUBILEUMSPRIS!
ALLA VAPEN och VÄRDESAKER I SÄKERHET
10-ÅRS IS! JUBILEUMSPR
399
er + leveranskostnad
10-ÅRS IS! JUBILEUMSPR
529
+ leveranskostnad er
för 8-11 vapen
Beställ nu stark säkerhet för hemmet till 10-års Jubileumpriset!
10-ÅRS JUBILEUM SPRIS!
449
+ leveranskostnad er
Telefonbeställning: Mån-Fre 9-18
020 747 7000
BUTIKER: Uleåborg, Vanda, Tammerfors, Brahestad, Haparanda
st ro orn Älgh
Skördetiden närmar sig. Under höstens älgjakt kommer det att fällas över tiotusen älgtjurar. På älgjakt brukar jägarna av tradition ta vara på hornen som ett minne från jakten. Alla troféer håller förstås inte medaljklass men också en mindre hornkrona är värd att spara som trofé. För att trofén ska hålla och för att jägaren ska kunna ställa fram den utan att behöva skämmas så är det bäst att preparera den med omsorg.
ven om det under höstens lopp fälls en väldig mängd älgar är det ändå långt ifrån alla troféer som blir utställda eller ens framställda. Ofta glöms de bort och blir liggande i något hörn och skräpar. Och hornen på alla älgar som kommer att fällas under hösten håller inte heller medaljklass. Det stora flertalet av de skjutna älgarna är nämligen unga och har fortfarande en blygsam krona. Men också en mindre hornkrona utgör ett värdefullt jaktminne för jägaren och det är därför värt mödan att preparera den så den tål att ställas ut. Det är i hög grad ärftliga faktorer som avgör fasonen på älgens krona. Antalet taggar är nämligen inget direkt mått på älgens ålder eftersom hornen når sitt ståtlighetsmaximum när älgen är mellan fyra och tio år gammal. En sextaggare kan vara så ung som ett och ett halvt år eller så gammal som fem år, beroende på de ärftliga faktorerna. Det är också arvsanlagen som avgör om det blir stånghorn eller skovelhorn. Den senare typen är vanligare i landets norra delar och ett skovelhorn kan ha allt mellan fem och femton taggar. Ett typiskt stånghorn har däremot bara mellan fyra och sex taggar.
Ä
Asko Hämäläinen
Veli Lappalainen
Efter rengöringen följer blekningen, som kan göras med enbart solsken eller genom att använda ett blekningsmedel.
Prepareringen av en horntrofé
Beredningen av en hornkrona till trofé sker i flera olika arbetsmoment. Efter fällningen lösgörs skallen från kroppen. Avlägsna skinnet från skallen och det mesta av musklerna och de övriga vävnaderna. Därefter kokas skallen, för vid kokningen lossnar resten av vävnaderna rätt så lätt från skallbenet. Vill man inte ha hela skallen så sågar man bort en del av den. Såglinjen lö-
På ett stånghorn mäter man inte bara längden på horntaggarna utan också omkretsen på dem. Mätningen görs på vardera hornhalvan, mitt på de fem längsta taggarna.
Skovelbredden mäts på skovelns bredaste ställe längs den utåtbuktande ytan.
14
Jägaren 5 / 2007
oféer r
Stångomkretsen mäts på stångens smalaste ställe ovanför rosenkransen. En atypisk tagg. En sådan tagg är vanligen placerad någon annanstans än på hornskovelns kant. Den räknas med i antalet taggar men utelämnas vid mätningen av taggarnas längd och omkrets.
Stånghorn. Typen är vanligare i landets södra delar än i de norra. Ett typiskt stånghorn har ungefär fem gaffelformade taggar. I praktiken förekommer det ofta hos älgen olika varianter av mellanformer av stång- och skovelhorn.
per då i regel från bakhuvudet genom öron- och ögonöppningarna till en punkt under nosbenet. För trofébedömningen saknar det betydelse hur skallen är sågad eller monterad på skölden. Efter rengöringen följer blekningen, som kan göras med enbart solsken eller genom att använda ett blekningsmedel. För blekningen av skallbenet använder man en cirka trettioprocentig lösning av väteperoxid. Man kan lägga till kritmjöl i lösningen för att få ett ännu vitare slutresultat. Det sista momentet är att montera trofén på en sköld. För permanent montering kan man använda skruvar som dras i från baksidan. Skölden skyddar troféns bendelar mot stötar. Skriv gärna dit lite information som var och när älgen fälldes och vem som äger trofén. Innan en trofé kan bli officiellt mätt måste den torka en tillräckligt lång tid. Under torkningen avgår överskottsfukt från hornen och de krymper lite grann. Torkning i rumstemperatur är det bästa alternativet.Enligt CICs fordringar måste torkningstiden mellan fällningen och mätningen vara minst tre månader lång.
Utlägget, det vill säga hornkronans bredd, är lika med kronans största bredd. Man kan tänka sig utlägget som måttet på den dörröppning där hornkronan precis ryms igenom i vågrätt läge.
Hornlängden mäts längs ytan på den utåtbuktande sidan. Måttet tas från spets till spets på de yttersta taggarna.
Troféutställningar
Troféer bedöms endast och enbart på officiella trofeéutställningar som arrangeras med tillstånd av finska CICs utställnings- och trofékommission i samband med olika mässor och andra utställningar och evenemang. På en utställning görs bedömningarna av tre trofédomare, som är utnämnda av finska CICs utställnings- och trofékommission. Alla kategorier av troféer kan bedömas på en utställning. I vårt land ägde den första utställningen och bedömningen av troféer rum år 1976 i Uleåborg. Utställnings- och trofékommissionen för också ett register över troféer som har blivit bedömda i vårt land. Mest är det älghorn som ställs ut på utställningar och i registret finns uppgifterna för över 2000 älghornstroféer.
Längden på taggarna mäts längs ytan på utsidan av kronan. Först bestämmer man var taggen börjar och därefter mäter man längs taggens mittlinje.
Jägaren 5 / 2007
15
Uppstoppade älghuvud kan däremot inte bedömas på en utställning. Vid mätningen måste nämligen domaren med egna ögon kunna konstatera att hornen befinner sig i sin ursprungliga ställning fästa vid den ursprungliga skallen utan att ha manipulerats. I sådana fall måste hornkronan helt enkelt bedömas innan huvudet förs till uppstoppning. Horn som sitter på en syntetskalle kan inte heller bedömas eftersom hornens ställning kan ha ändrats, vilket påverkar mätningsresultatet. I vårt land har det dessutom utvecklats ett bedömningsformulär för fällda horn. Horn som har fällts eller lossnat eller som sitter på en syntetskalle eller som av någon annan orsak saknar sitt par kan bedömas enligt det här formuläret.
samma sätt. Skillnaden i mätningen kommer i punkt fyra i bedömningsformuläret där mätningen av ett skovelhorn bygger på skovelns bredd medan mätningen av ett stånghorn bygger på taggarnas omkrets. Bedömningen av älghornstroféer bygger nästan uteslutande på mätningar. Dessutom kan domarna ge minuspoäng för bland annat brist på symmetri och taggarnas inbördes längdförhållanden. Mätningsresultaten och de olika koefficienterna ger därefter en sammanlagd poängsumma som i sin tur ger troféns slutliga poäng.
Mätnings- och bedömningsdirektiven
När ett älghorn mäts tar man följande mått: Stångomkretsen, utlägget, hornlängden, skovelbredden eller taggomkretsen och taggarnas längd. Mätningarna görs med ett böjligt måttband. Mätningsresultaten antecknas i centimeter med en decimals noggrannhet (exempelvis 18,6). Dessutom kan en trofé ges felpoäng på grund av längdskillnader mellan taggarna och brist på symmetri. Den slutliga poängen får man fram genom olika koefficienter vilka framgår av bedömningsformuläret här invid. I det följande ska vi kortfattat gå igenom principerna för mätningen av älghornstroféer. G
Bedömningsgrunderna
Det förekommer två olika typer av älghorn, nämligen stånghorn och skovelhorn. När bedömningsformulären för älghorn skapades på 1970-talet deltog de finska forskarna Teppo Lampio och Kaarlo Nygrén i CICs arbetsgrupp som tog fram formulären. Stånghornen och skovelhornen har var sitt bedömningsformulär. Till största delen mäts de två horntyperna på
ÄLG Alces alces
CIC Finland, utställnings- och troféekommissionen TROFÉBEDÖMNING enligt CIC POÄNG Höger ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ (0 - 5 p.) (0 - 3 p.) Vänster Totalt ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ Koeff Stång 1,0 0,5 1,0 2,0 0,65 ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ Skovel ____ ____ ____ ____
MÄTNING 1. 2. 3. 4.1 Stångomkrets Utlägg Hornlängd Skovelhorn: Skovelbredd 4.2 Stånghorn: Taggomkrets (max 5+5) 5. Taggarnas medellängd (alla taggar) 6. Taggarnas antal BEDÖMNING 7. Felpoäng Taggarnas inbördes längd Brist på symmetri SAMMANLAGD POÄNG Medaljklasserna
_____ ____ Guld 330 p. Silver 275 p. Brons 250 p.
De finska rekorden Skovelhorn: 392,7 poäng, Ylivieska 1982 Stånghorn: 342,6 poäng, Evijärvi 1979 De största måtten De största måtten Poäng Stångomkrets Utlägg Hornlängd Skovelbredd Antal taggar
16 Jägaren 5 / 2007
Typ Skovel Stång Skovel Stång Skovel Stång Skovel Stång
Största måttet
30,4 cm 29,2 cm 151,0 cm 149,0 cm 134,0 cm 129,7 cm 36,0 cm 40,5 cm 13 + 13 kpl
År 1982 1979 1989 1981 2004 1986 2004 2003 1982
Ort Ylivieska Evijärvi Pyhäntä Vilppula Kärsämäki Juupajoki Kärsämäki Ristijärvi Ylivieska
Poäng 392,7 p. 342,6 p. 364,2 p. 281,0 p. 387,5 p. 350,6 p 387,5 p. 323,9 p 392,7 p.
Stångomkretsen Bägge stängernas omkrets mäts vid det smalaste stället ovanför rosenkransen. Poängkoefficient 1,0. Utlägget Med utlägget menas hornets största bredd från tagg till tagg och är i praktiken lika med bredden på den dörr där hornkronan precis ryms igenom i vågrätt läge. Utlägget mäts från den yttersta taggen på det ena hornet till den yttersta taggen mittemot på det andra hornet. Måttet får inte avvika mer än tio grader från vågrätt. Poängkoefficient 0,5. Hornlängden Bägge hornhalvornas längd mäts längs den utåtbuktande sidan. Man väljer de taggar vilkas spetsar ligger längst bort från stångens mittlinje. Skovelbredden På horn av skoveltyp mäts bägge skovlarna på det bredaste stället. Mätningen görs längs ytan av den utåtbuktande sidan (se bild). Poängkoefficient 2,0. Taggomkretsen På ett stånghorn mäts taggarnas längd på de längsta taggarna, maximalt fem stycken på vardera sidan. Därefter mäter man omkretsen mitt på taggarna. På skovelhorn mäter man däremot inte omkretsen på taggarna. Poängkoefficienten är 0,65. Eftersom det i praktiken är så, att det ofta förekommer mellanformer av älghorn mäts oklara fall efter både skovel- och stånghornsformuläret. Därefter hänförs hornet i fråga till den typ som ger högre poäng. Taggarnas medellängd Längden på alla taggar mäts på samma sätt i bägge bedömningsformulären. Som taggar räknas alla utskott på skovelns kant som sticker ut minst 2,5 cm och som uppfyller definitionen av en tagg. Utskott på atypiska platser, som exempelvis skovelns utsida, stången eller rosenkransen mäts inte som taggar. även om de kan räknas in i antalet taggar. Mätningen görs på taggens utsida längs mittlinjen och ända ut i spetsen. Längden på taggarna räknas ihop och divideras med antalet taggar, vilket ger deras medellängd. Varje centimeter ger ett poäng. Ett exempel: medellängden 12,9 cm = 12,9 poäng. För stånghorn ges poäng utan någon övre eller undre gräns. För skovelhorn ges det däremot inga längdpoäng alls för taggarna om deras medellängd understiger 5 cm. Den maximala poängen för medellängden på taggarna på ett skovelhorn är 15. Taggantalet Antalet taggar räknas på bägge hornhalvorna. Som taggar räknas alla utskott som är större än 2,5 cm och som uppfyller definitionen av en tagg. En tagg är alltså ett utskott vars längd är större än bredden och på vilken man kan hänga ett föremål som exempelvis ett jakthorn. På skovelhorn ges ett poäng för varje tagg som överskrider antalet tio. Till exempel, om det finns 10 + 9 = 19 taggar ger detta 9 poäng. På ett stånghorn ger varje tagg ett poäng upp till 5 taggar per sida. Till exempel, om det finns 4 + 6 = 10 taggar ger detta 9 poäng. Felpoäng Felpoäng kan ges för längdskillnader mellan taggarna och för brist på symmetri mellan hornhalvorna. För sådana fel kan domaren ge trofén maximalt 8 felpoäng. För att undgå felpoäng ska de båda hornhalvorna vara likadana till formen och placeringen av de olika långa taggarna ska likaså vara symmetrisk.
LUMICAMO
SnöCamo-membranställ utan kostnad när du beställer två produkter! Värde 399,Så här gör du:
Nu från Erätukku utan kostnad för beställare av två *produkter!
*Förmånen gäller beställningar av JahtiJakt PREMIUM-, CAMO-, PRO- och AIR-TEX-membranställ samt PREMIUM-membranskor. Produkterna är märkta på annonserna med SNÖCAMO 0 -sigillen.
0
1. Se hösten 2007 bästa Erätukku-erbjudanden i denna tidsskrift.
2. Beställ nu två produkter märkta med SNÖCAMO 0 -sigillen
KAHDE
N
OT TU
OSTAJA TEEN LL
E
IC LUM
AMO
0
0
(samma eller olika)
Katso siv
u2
så får du toppnyheten SNÖCAMO AIR-TEX2- membranstället värde 399 utan kostnad 0 .
3. Beställ nu händigt med kupongen nedan eller på nätet www.eratukku.fi 4. Dessutom får de 500 snabbaste kupong- och nätbeställare en JAKTKNIV eller en
produktbunden extra förmån (se annonser) på köpet av alla andra förmåner.
5. Beställ flera produkter på samma gång så sparar du leveransutgifter.
6. Försäkra dig om de bästa förmånerna. Beställ idag!
1. Anteckna i kupongen nedan alla produkter som du beställer med produktnamn och -nummer. 2. Fyll i användarmått på respektive platser. 3. Beställ minst två produkter försedda med SNÖCAMO 0 -sigillen (samma eller olika), så får du SnöCamo memb-ranstället utan kostnad. 4. Fyll noggrannt i beställarinformation och underteckna beställningen. 5. Posta kupongen genast, postavgiften är redan betald. Leverans av kupongorder mot postförskott, leveranskostnader tillkommer.
JahtiJakt jaktkniv för de 500 snabbaste kupong- eller nätbeställare.
Skaftet är format för att ha en bra passform i handen, behandling av villebråd och täljning sker utan svårigheter. Lättskött blad, knivens längd 215 mm. Fodral av starkt läder, tryckknapplås. Värde 39
Du kan även beställa ett SnöCamo-membranställ för 199,90 + leveranskostnader. Produktnummer: JJSC101.
Erätukkus beställningskupong
Produktnummer finnes i annonserna på produkternas prislapp eller direkt under priset.
VI D
KÖ
utan mellanhänder
P
2 AV
PRODUKTE
R
CA SNÖ
MO
0
20
Genom att beställa två SNÖCAMO 0 -märkta produkter får du SnöCamo-membranstället utan kostnad. Anteckna även mått för användare av SnöCamo-membranstället.
Erätukku betalar kupongens porto
Produkter jag beställt
Produktnummer Produktnamn
SE SIDAN
.
Användarmått
Pris längd cm vikt kg midja. cm
Skoanvändarmått
fotlängd cm
Erätukku Avtal 501247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE
Ja, jag beställde på samma gång två eller flera produkter märkta med SNÖCAMO 0 -sigillen och får utan kostnad som beställarförmån JahtiJakt SNÖCAMO membranstället 0,00
Jägaren 5/07
Namn Postnummer och -ort e-mail
Adress Mobiltel.
alle 18-vuotiaan tilaajan huoltaja
Beställarens underskrift
Jag ansluter mig samtidigt till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post.
www.ERATUKKU.fi
en rn ho
Ta vara på och förvandla dem till konst!
Man kan nästan höra hur vargen ylar vid den slagna renen.
18
Jägaren 5 / 2007
Ilpo Lahtinen är alldeles som jägarna var förr i världen. Han låter ingenting av viltet gå till spillo utan skapar av horn och ben förunderligt sirliga gestalter. Ilpos arbeten finns utställda på samemuseet Siida i Enare från och med den åttonde september.
sedan gjorde han slag i saken med en fundering som han grunnat på i många år: tänk om han skulle börja snida i horn och göra prydnadsföremål med jaktmotiv! Till en början var det förstås svårt, men desto mer fascinerande och han blev mer och mer intresserad av materialet. Steg för steg har han också börjat arbeta i ben. Produktutvecklingen har ju gränslösa möjligheter!
I
Eero Savisaari
lpo Lahtinen har alltid varit fascinerad av älghorn och materialets rikedom på former. Han har tillryggalagt ett oräkneligt antal kilometer till fots på spaning efter horn samtidigt som hans egentliga arbete har skapat högvis av varan. Ilpo har nämligen under de senaste trettio åren förtjänat sitt levebröd som konservator och för några år
Verket finns redan inuti hornet
När konstnären tar hornet i näven borde han redan liksom se vad det ska bli innan han ens börjar. Det är som om verket skulle vänta inuti hornet på att konstnären ska snida
bort allt det överflödiga materialet runt omkring. Det som gör arbetet svårt är nämligen att horn har den storlek som de har. Den som hugger i sten kan välja ett större block vid behov men hornet har det mått som det har och ingenting kan skarvas till. Detta är utgångsläget när konstnären försöker framkalla djup i sitt verk. Ett riktigt bamsehorn ger förstås litet mer svängrum för konstnären. Det är inte någon stor uppsättning verktyg som behövs för att snida i horn. Man börjar med ett stämjärn och tar fram verkets skepnad i grova drag. Därefter fortsätter man med en miniatyrborr
och jobbar hela tiden på fri hand. Med säker hand och tålamod kommer man långt och skickligheten ökar efter hand som man jobbar. Under tre års tid har Ilpo hunnit skapa tiotals arbeten i horn och ben. En del är beställningsarbeten som föreställer kundens egen hund på jakt. Detaljerade direktiv tar Lahtinen däremot inte gärna emot eftersom det inskränker hans konstnärliga frihet. En stor gravering kan kräva bortåt tjugo dagars arbete. Storleken på prislappen varierar därför mellan trehundra euro och dryga tusenlappen. Ett hänge av horn går lös på mellan 50 och 100 euro. G
Det börjar vara fullproppat i ateljén.
Jouko Savonen
Gravering är ett småpetigt göra. Diana på jakt - sista finslipningen pågår.
Jägaren 5 / 2007
19
Metsähallitus tiedottaa:
Pienriistan (ei metsäkanalinnut) metsästyslupia kännykällä
Metsähallitus aloittaa metsästyksen kännykkälupien myyntikokeilun ensi syksynä. Kokeilu koskee pienriistan metsästyksen yhden ja kahden vuorokauden lupia sekä nuorisolupaa (7vrk) 1.11.2007 - 30.4.2008 välisenä aikana. Kännykkälupia ei saa Enontekiön, Inarin ja Utsjoen metsästysalueille. Metsästysalueiden tarkat kartat löytyvät osoitteesta retkikartta.fi. Kännykkäluvan saa soittamalla alla olevaan puhelinnumeroon ja noudattamalla siellä annettuja ohjeita. Soiton jälkeen asiakas saa luvan tekstiviestinä puhelimeensa. Luvan hinta peritään puhelinlaskun yhteydessä. Lupaa ei voi ostaa etukäteen, koska lupa-aika alkaa heti tekstiviestin saapumisen jälkeen. Jokainen lupa on yksilöity ja tarkistettavissa. Asiakas on velvollinen esittämään lupansa valvojalle. Lupatyypit, puhelinnumerot ja hinnat:
(pvm = puhelinverkkomaksu)
Lappi Lappi Lappi Pohjanmaa Pohjanmaa Pohjanmaa Etelä-Suomi Etelä-Suomi Etelä-Suomi
1vrk 2vrk nuoriso 1vrk 2vrk nuoriso 1vrk 2vrk nuoriso
0600-91051 0600-91052 0600-91053 0600-91054 0600-91055 0600-91056 0600-91057 0600-91058 0600-91059
9,93 + pvm 18,47 + pvm 9,93 + pvm 9,93 + pvm 18,47 + pvm 9,93 + pvm 9,93 + pvm 18,47 + pvm 9,93 + pvm
I skickliga händer blir älgben som den finaste alabaster.
Lisätietoja osoitteesta www.villipohjola.fi.
Till Enare står hågen
I I sin ungdom gick Ilpo Lahtinen en yrkesskola i boktryckarbranschen men han blev ändå konservator till yrket. Numera kan man lika gärna titulera karlen konstnär. Sedan 1983 har Lahtinen bott tillsammans med hustrun Pirjo i ett gammalt hus vid Alavantie i Kihniö kommun. De tre barnen är redan utflugna. Barn i huset är nu två ettriga taxar, far och son. De är liksom husse inbitna jägare. Jakten har svept iväg med Pirjo också, för det är hon som har hand om dresseringen av den yngre hunden till jakthund. Lahtinen är en hängiven naturskyddare, men han ser inget motstridigt i det att en naturmänniska jagar, tvärtom. Det är bättre att hämta köttet i naturen än att köpa det i affären. Det viktigaste är att göra det skickligt, det vill säga när viltstammarna tål ett uttag. Till Kihniö flyttade paret för att dra sig undan världens larm och stök, ut i ödemarken. Men världen har följt efter och naturen är inte längre vad den varit. Skogarna har avverkats och myrarna har förstörts genom dikningar. Nu står hågen till Enare, långt bort till den karga naturen. Där finns det fortfarande präktiga skovelhorn som råmaterial för en snidare. Inte vore det heller något minus att Ilpo då skulle ha nära till sina kunder. Det är ju i Lappland som tyskarna gärna rör sig och tyskarna gillar prylar av horn. Men det finns ändå några positiva trender för naturen i dessa tider. Tillsammans med några andra natur- och jaktmänniskor har Lahtinen iståndsatt några dikade myrar och återställt dem till sitt ursprungliga tillstånd. Cirka femtio hektar har de hittills hunnit med. Några privata markägare har också insett att detta är en viktig uppgift. Även om det kan ta tio, tjugo, trettio år för en myr att bli fullständigt återställd så går inledningen ändå häpnadsväckande raskt. Till och med så raskt, att på en myr som åtgärdades på hösten fanns det redan följande vår ett riprevir! Och under innevarande sensommar har Lahtinen kunnat följa med en stor ripfamilj som har undgått jagande rovdjur. Det går fint för hönsfåglarna! menar Ilpo glatt.
20
Jägaren 5 / 2007