• jäg0605_096_001 29.8.2006 10:43 Sivu 7 5 / 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 2 ÄR DET FEL PÅ VÅRA FÖRSTÅNDSGÅVOR? Jägarkårens högsta beslutande organ - representantmötet - uttalade på våren sin allvarliga oro för de fortsatta, omotiverade begränsningarna av jaktmöjligheterna. Under sommarens förlopp har det varit intressant att följa med den diskussion som uttalandet gav upphov till. I anslutning till diskussionen har man också låtit förstå att jägarna helt enkelt inte begriper sig på författningar. Det kan kanske förhålla sig så här också. Men vid samma tidpunkt såg de facto också en proposition om ändring av naturvårdslagen dagens ljus. I propositionen föreslogs betydande ändringar jämfört med dagens situation. Efter ändringen skulle alla naturskyddsområden i första hand jämställas med nationalparker och naturreservat. En dylik ändring skulle ha stor betydelse pga att man då inte mera ens i princip behöver fundera på vilka fridlysningsbestämmelser det behövs för att nå skyddsmålen för området, utan endast på vilka undantag från totalskyddet det kan göras. För t.ex. jaktens del skulle lagändringen innebära att den redan fr.o.m. att lagen träder i kraft i första hand automatiskt är förbjuden eller begränsad, oberoende av om ett förbud eller en begränsning av detta slag har någon betydelse för det syfte för vilket området har inrättats. Det här framgår mycket bra av propositionens motiveringar. I dem har man för jaktens del enbart funderat på möjligheterna till avvikelser från jaktförbudet, inte alls på varför det överhuvudtaget skulle finnas behov av att förbjuda jakten inom alla naturskyddsområden. I den nya lagen skulle man visserligen erkänna möjligheten att tillåta jakt inom naturskyddsområden. Samtidigt skulle det dock också fastställas att det är fråga om en undantagsbestämmelse, som kan tillämpas endast under de förutsättningar som nämns i lagen. Dessa förutsättningar skulle även vara strängare än de förutsättningar för lokala undantag som nämns i 16 § i nu gällande naturvårdslag. Därtill kommer att tillämpandet av den föreslagna bestämmelsen alltid ska vara föremål för prövning. Det innebär att jakt inte nödvändigtvis skulle tillåtas fastän förutsättningarna för denna uppfylls. I det här sammanhanget är det skäl att också ställa frågan varför man numera i samband med utvidgningen av nationalparker automatiskt vill utvidga jaktförbuden även till de områden som införlivas med parken. De införlivade områdena är oftast sådana som tagits med i nätverket Natura med syfte att skydda exempelvis RAIMO VAJAVAARA Verksamhetsledare Huvudredaktör Jägarnas Centralorganisation 5 · 2006 JÄGAREN gammal skog, myrvegetation eller lundväxter. Samma områden, på vilka man i samband med inrättandet av Natura lovade att den jakt som bedrevs där skulle få fortsätta.Varför förutsätter införlivandet av dessa områden nu att jakten skall förbjudas inom dem? Vilken är den nya art som i och med beslutet om utvidgning omfattas av ett skydd som förutsätter att jaktförbud utfärdas? Utnyttjas utvidgningen av nationalparker enbart som ett sätt att förbigå de riktlinjer för att jakt skall tillåtas, som ingår i statsrådets Naturabeslut om områden som omfattas av utvidgningen.Vid besluten om utvidgning av Liesjärvi, Seitseminen och Helvetinjärvi nationalparker fungerade begränsningsautomatiken redan. Hur ska det gå för utvidgningsområdena kring Kolovesi och Petkeljärvi? Hur är det då med den närhetsprincip EU medförde. Det förefaller i hög grad som om realiserandet av närhetsprincipen inom naturskyddet i vårt land enbart ses som en rätt att utfärda strängare bestämmelser än vad EU:s direktiv egentligen förutsätter. Är inte närhetsprincipens egentliga syfte att överföra det förvaltningsmässiga beslutsfattandet så nära målgrupperna för beslutet som möjligt, så att beslutsfattarna ska ha så god kännedom som möjligt om lokala förhållanden och synpunkter som inverkar på frågan? Ur närhetsprincipens synvinkel sett vore det naturligt, att begränsningar av jakten inte ges med författningar på statsrådsnivå, utan att det slutliga beslutet om eventuella begränsningar av jakten alltid fattas på lokal nivå samtidigt med sammanjämkning med andra målsättningar av olika slag. Då det i offentligheten har frågats om det är något fel på jägarnas förståndsgåvor kan det hända att en delorsak till denna eventuella brist på sådana är att man de facto inte överhuvudtaget bett om något utlåtande av jägarkåren om den ändring av naturvårdslagen, som för närvarande är under beredning. Å andra sidan kan man samtidigt fråga sig om det nu sist och slutligen ändå är något fel på jägarkårens förståndsgåvor. Oavsett hur det nu är med detta vore det nu hög tid att för jaktens del klarlägga de principer enligt vilka man har för avsikt att realisera Naturanätverket i vårt land. Antingen ska man hålla fast vid de principer om jakt som upptogs i statsrådets Naturabeslut och som innebär att jakten endast i undantagsfall begränsas i Naturaområden i de fall skyddet av någon art förutsätter detta. Eller så ska man ändra dessa principer renhårigt och öppet. o 2
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 3 6 4 JCO meddelar 5 Digitalfototävling för ungdomar 5 Jaktmöjligheter ­ ny tjänst på nätet 12 Älgstammen ska decimeras ännu mer - många licenser beviljade i norr 14 Medborgarna vill att jägarna decimerar älgstammen 24 Älgjakten under det senaste halvseklet Jaktförbud i Naturaområden ­ ja eller nej? 10 16 Det rätta antalet älgar ­ finns det? Älgstammens långsamma nedgång fortsatte 28 Jaktföreningarnas verksamhet samt aktiviteter efter jakten under utredning 38 Jakten på statens marker: Jakttillstånden är lätta att sälja men svåra att köpa 39 Ålandsnytt 40 "Nu ha vi gått så där alldeles allmänt igenom dem när vi funderar på våra kvoter" ­ utnyttjandet av vilttriangelinventeringar vid regleringen av jakten 43 Skogshönsen och inventeringen i augusti 48 Fältpost från projektet Fågelvikarna Life 50 Mårdhundsjakt kan alla lyckas med 64 Ungdomsspalten: Jaktförening byggde jakt- och naturcentrum 32 46 Fågelvikarna Life har ångan uppe Slaktskjulen i skick med EU-medel och talkoanda 67 Blankett för anmälan av fällda rådjur 70 Det händer i distrikten 73 Affärer 56 Lär dig skjuta bättre med hagelbössa, del 3 Nr 5 · 11.09.2006, 55. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 000 ex. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 20.11.2006. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Raimo Vajavaara, Redaktör: Klaus Ekman, Layout: Ilkka Eskola, Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus, Redaktionsråd:Tapani Pääkkönen (ordf), Klaus Ekman, Juha Immonen, Leif Norrgård, Jarkko Nurmi, Marko Mikkola och Raimo Vajavaara. Sakkunnigmedlemmar: Ilkka Eskola och Eero Helle. Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation, Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom, tel. 09-2727 8116. Adressändringar och jaktkortsärenden:Telefon 0303 9777. Tryckeri: HANSAPRINT/JÄG06_05/2006. Pärmfoto: H. Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN 0047-6986 441 024 Tryckalster JÄGAREN 3 5 · 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 4 JCO MEDDELAR Direktdebiteringskortet I På grund av ett tryckfel har fel betalningsdag angetts på det finskspråkiga direktdebiterade jaktkortet. På kortet har den 12.6.2007 angetts som betalningsdag, trots att den faktiska betalningsdagen var 12.6.2006. Trots tryckfelet är det via direktdebitering betalade kortet i kraft den på kortets baksida angivna tiden 1.8.2006 ­ 31.7.2007. Årets jaktjournalist efterlyses åter! I Jägarnas centralorganisations Jaktjournalistpris kan sökas igen. Priset kan delas ut årligen och är 2000 euro stort. Priset delas ut vid Jägarnas centralorganisations representantmöte i maj 2007. Priset kan tilldelas person eller samfund som verkat förtjänstfullt inom jaktinformationens område. Priset kan delas ut för tryckalster och radio- eller televisionsprogram med jakttema eller annan produkt med jakttema som producerats för elektroniskt medium. Priset kan också delas ut för lång och förtjänstfull karriär inom jaktinformationens område. Priset kan sökas med för ändamålet avsedd blankett av personen ifråga själv, av produktens producent eller av någon annan som anmäler kandidaten. Blanketten finns på jägarorganisationens webbplats www.riista.fi BLANKETTJÄNST. Priset för innevarande år kan sökas för artikel, program eller produkt som publicerats eller producerats under tiden 1.1 ­ 31.12. 2006.Ansökningarna skall vara Jägarnas centralorganisations kansli tillhanda senast 31.12.2006. Skjutprov för jakt på björn I Skjutprovet reviderades fr.o.m. 1.3.2006. Som en ny provform tillkom provet i björnskytte som krävs för jakt på björn.Tidigare avlagt skjutprov, som berättigar att fungera som skytt vid jakt på hjortdjur och björn är dock i kraft den giltighetstid som antecknats på kortet. Om sålunda före 1.3.2006 avlagt skjutprov är i kraft behöver nytt björnprov inte ännu avläggas för björnjakt. Uppföljningen av vilttriangelresultaten i realtid IVilttriangelresultaten preciseras hela tiden och den precisering av skogsfågelsituationen som skett efter att materialet för detta nummer av Jägaren lämnats in kan följas upp i realtid på viltwebben på adressen www.riista.fi eller www.riistaweb.riista.fi . Resultaten kan också läsas på Viltforskningens webbsidor på adressen www.rktl.fi På dessa sidor finns också annan intressant info om viltet. Ändrade adresser I Heinävesi jvf: ny adress Juha Vainio, Koukunsaarentie 49 D, 79910 KERMA, tfn 040 555 30 47, heinavesi@riista.fi I Kemijärvi jvf: Seppo M Kerkelä,Vapaudenkatu 10-12 C, 98100 Kemijärvi, t/f 016-82266, 0400-296200, kemijarven.riistanhoitoyhdistys@kjarhy.inet.fi Jaktstormän utbildas i Östra Finland I För närvarande är jaktintresset populärare än någonsin tidigare i vårt land. I fjol registrerades rekordmånga jaktintresserade i vårt land: hela 302 525 jägare. I Östra Finland startar inkommande höst ett utbildningsprojekt, som går ut på att det utbildas minst en Jaktstorman i varje lokal jaktvårdsförening. Stormannen är en person som har ordet i sin makt, alltid är anträffbar och kan informera medierna om jakt- och naturfrågor och -evenemang inom den egna kommunen. Såväl själva jakten som jippon och fester som ordnas av jaktföreningarna och naturiakttagelser som gjorts av jägarna har alltid varit viktiga lokalnyheter. Nu och då överskrider en del av dem också nyhetströskeln i landskapet eller rentav hela riket. Därför är det skäl att skriva och berätta om dessa händelser också i fortsättningen, eftersom naturfrågorna fortfarande väcker intresse. I anslutning till utbildningsprojektet kartläggs också journalister i landskapen, för vilka rapportering av nyheter om jakt och natur är välkänd sedan tidigare. Målet är att i redaktionen för varje tidning på landskaps- eller lokal nivå hitta en redaktör som Jaktstormännen kan ha en okomplicerad kontakt med när det gäller tips om tidningsjuttur. Som ledare för projektet och utbildare av Jaktstormännen fungerar jaktredaktör Jere Malinen och viltvårdskonsulent Veli-Matti Pekkarinen. Kommunikationsprojektet Jaktens värld finansieras av jord- och skogsbruksministeriet. Södra Savolax jaktvårdsdistrikt svarar för projektet. Utöver Södra Savolax deltar också Norra Savolax och Norra Karelens jaktvårdsdistrikt i projektet. Ytterligare information: Jere Malinen, projektansvarig tfn 015 646900 / 040 587 4855 Veli-Matti Pekkarinen, projektsekreterare tfn 015 452 830 / 0400 257 407 Petri Vartiainen jaktchef för Södra Savolax I Styrelsen för Södra Savolax jaktvårdsdistrikt har valt forstmästare Petri Vartiainen från Suomussalmi till ny jaktchef. Petri Savolainen har tidigare fungerat som viltvårdskonsulent i Kajanalands jaktvårdsdistrikt. Den nuvarande jaktchefen Veli Lappalainen går i pension i början av november. Veli Lappalainen har verkar 18 år som jaktchef i Södra Savolax. 4 5 · 2006 JÄGAREN
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 5 AVGIFTSFRI TJÄNST DIGITALFOTOTÄVLING FÖR UNGDOMAR Jaktmöjligheter ­ NY TJÄNST PÅ NÄTET Jägarnas centralorganisation öppnade 1.6. 2006 den nya tjänsten Jaktmöjligheter som en del av viltinfotjänsten på adressen www.riistainfo.fi . På samma adress fungerar redan sedan tidigare tjänsten Ofta ställda frågor. ANNONSERA ELLER BLÄDDRA! Efter registreringen kan annonser om utbytesjakt eller kommersiell jakt inlämnas till tjänsten.Avsöknng fordrar inte registrering. För närvarande finns det redan flera tiotals kommersiella annonser som erbjuder jakt och som sålunda kan avsökas. I många fall är dock jägarnas önskan inte att söka efter kommersiella jaktmöjligheter utan att finna en lämplig möjlighet till utbytesjakt. Utbytesjakt innebär ju att man utan ekonomisk ersättning byter någon egen utbytesbar jaktmöjlighet till någon intressant möjlighet på annat håll. Principen för utbytesannonser är, att man vid registrerandet av sin annons kan berätta i den hurudan typ av jakt som önskas i utbyte. Så här framgår det genast av resultatet vid avsöknigen vilka av alla potentiella utbytespartners som kan erbjuda en sådan möjlighet som annonsören själv är intresserad av. Utöver de två ovannämnda typerna av vederlag finns det ännu en tredje typ, dvs enligt avtal. Dessa möjligheter, som skall avtalas från fall till fall, kan t.ex. vara andjakt med gästtillstånd som säljs av ett delägarlag. RESULTATET AV SÖKET Genom att klicka på en annons i t.ex. sökresultatet ovan för närmare studium kommer alla för publicering avsedda fakta fram. Samtidigt öppnas en möjlighet för den som söker att lämna en kontaktbegäran per epost till annonsören. Så här kan den som bjuder ut en jaktmöjlighet ta kontakt t.ex. per telefon med den som är intresserad av möjligheten och närmare underhandlingar kring möjligheten kan inledas. Annonsörer som lämnat in en en annons informeras efter registreringen om antalet besök på annonserna samt om antalet kontakter som kommit till annonsen.Annonsören kan på så sätt kontrollera hur många gånger hans/hennes annons har öppnats för närmare studium. SÄTT IGÅNG BYTESVERKSAMHETEN! Hösten närmar sig och senast vid tiden för publicering av den här tidningen börjar t.o.m. de mest härdade jägarna av bägge könen planera den kommande höstens jaktbegivenheter. Nu lönar det sig att ta tjuren vid hornen och bekanta sig med nya möjligheter. I många jaktföreningar kan bytesjakten öppna nya och sist och slutligen välkomna spår för föreningens stelnade verksamhetsmodeller. Bytesjakten kan i bästa fall också inom ramen för jaktföreningens verksamhet utvecklas till långtida traditioner och värdefulla samarbetsformer. Jaktupplevelser FRAM MED KAMERAN, KNÄPP TÄVLINGSBILDER! Jägarnas Centralorganisation arrangerar en digitalfototävling med jaktmotiv för ungdomar. Tävlingen ordnas som en del av JCO:s Ungdomsfonds verksamhet.Tävlingstiden börjar när det här numret av Jägaren kommer ut och fortsätter till slutet av februari nästa år.Tävlingsbilderna ska således vara JCO till handa senast 5.3.2007. Tävlingen är öppen för alla högst 25 år gamla ungdomar.Temat är jakt och bilderna ska vara digitala. Det kostar ingenting att delta i tävlingen. BILDERNAS MOTIV Tävlingens tema är jakt. Motivet ska alltså ha en tydlig knytning till jakt och kan exempelvis handla om jakt, viltvård eller själva viltet.Vi är särskilt intresserade av stämningsfulla pausbilder och äkta ögonblicksbilder. Bilderna ska vara i jpg-format och ha en upplösning på minst 300 dpi. Bildernas långsida ska mäta minst 15 och högst 30 cm.Varje deltagare får skicka in högst fem tävlingsbilder och deltagarna ska äga de fullständiga rättigheterna till sina bilder. Bilderna får vara tagna före tävlingstidens början men får inte vara tidigare publicerade eller premierade vid någon tävling. UNGDOMSFONDENS SAMARBETSPARTNER K. Hjorth Oy, Sako Oy och Metsästäjän Erätukku överlåter en del av sin fonddonation för 2006 i form av priser till digifototävlingen. Fototävlingens priser är följande: 1. pris, Leupold Wind River 15-24x60 mm Spotting scope teleskop med stativ och hård väska. 2. pris, Beretta Back lite coretex jaktdräkt. 3. pris, Jahti-Jakt VHF-telefon. Mellan alla deltagare utlottas dessutom värdefulla varupriser, bland annat: Sakon Quad synthetic 22 LR miniatyrgevär el.motsv. JahtiJakt Premium Air Tex-jaktdräktsset. JahtiJakt Laser- avståndsmätare. Priserna delas ut och utlottningarna sker våren 2007. PUBLICERINGEN AV BILDERNA De bilder som premieras i tävlingen kommer att publiceras under nästa år i tidningen Jägaren och på JCO:s webbsidor. Övriga tävlingsbidrag kommer att publiceras på nätet i ett bildgalleri som öppnas på webben senare. Tävlingsbilderna ska skickas in på cd-rom till Jägarnas Centralorganisation på adressen Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom (märk kuvertet "Fototävlingen") eller mejlas på adressen kuvakisa@riista.fi. Samtidigt ger tävlingsdeltagarna Jägarnas Centralorganisation rätten att använda bilderna i sina publikationer och internetsidor utan ersättning. De bilder som skickas in till JCO returneras inte. BILDFAKTA Följande uppgifter ska bifogas varje bild: Fotografens namn, adress och telefonnummer Fotografens födelsetid Var och när bilden är tagen Eventuellt namn på bilden 5 JÄGAREN ANNONSERA GRATIS 5 · 2006 DELTA I FOTOTÄVLING MED JAKTMOTIV!
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 6 Jaktförbud i Naturaområden I offentligheten har det ofta framförts att ett totalt jaktförbud kommer att införas på alla områden som omfattas av nätverket Natura 2000 om den lagproposition om ändring av naturvårdslagen som lagts fram av miljöministeriet realiseras. På miljöministeriet har man igen låtit förstå att saken inte alls ligger till så här. Eftersom två helt motsatta uppfattningar i den här frågan förefaller att vara i svang besökte vi såväl miljöminister Jan-Erik Enestam som jaktansvarige jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja för en intervju. ® Nätverket Natura 2000 har inrättats i vårt land utgående från fågel- och habitatdirektiven. Målet för nätverket är att skydda vissa i direktiven nämnda naturtyper och livsmiljöer för vissa arter. I Finland omfattar nätverket Natura 2000 cirka 4,9 miljoner hektar och avsikten är genomföra skyddet på uppskattningsvis 2,3 miljoner hektar genom att ge denna areal status av naturreservat enligt naturvårdslagen. Arealen motsvarar jaktmöjligheter för i runt tal 20-30 000 medborgare. Nämnas bör att den areal som på detta sätt kommer att omfattas av naturvårdslagens skydd i det närmaste motsvarar den sammanlagda arealen för landskapen Nyland, Egentliga Finland och Satakunta. Oenighet om tågordningen Inom jaktkretsar är en sådan uppfattning starkt förankrad, att det av miljöministeriet planerade försla- get till en lag om ändring av naturvårdslagen i praktiken sätter punkt för jakten inom alla Naturaområden som fridlyses med stöd av naturvårdslagen. I intervjun konstaterar minister Enestam entydigt att det är fråga om en missuppfattning. Enligt Enestam har tjänstemännen på miljöministeriet försäkrat för honom att ingenting förändras, dvs i klartext att man inte håller på att förbjuda jakten inom Naturaområdena. På jord- och skogsministeriet har frågan inte uppfattats som lika solklar. Minister Korkeaoja understryker syftet med skyddet, att begränsningar av jakten inom dessa områden endast får införas om syftet med skyddet förutsätter en sådan begränsning, dvs just så som det i tiden konstaterades i statsrådets Naturabeslut. I miljöministeriets lagproposition fastslås att jakt alltid är en automatiskt förbjuden verksamhet från vilken avvikelse kan ske i specialfall ­ med andra ord att jakten alltid är ett undantag. På jord- och Miljöministeri Jan-Erik Enestam: Det finns inte planer på att förbjuda jakten i alla Naturaområden! Enestam: Som bakgrund vill jag säga, att jag lär vara den första miljöministern i vårt land som avlagt jägarexamen och i viss utsträckning också jagat, visserligen med ringa framgång. Min far var ivrig jägare och mina båda söner brinner ännu mera för jakt. Jakten är med andra ord en del av min familjs liv. Mot den den bakgrunden upplever jag det vara mycket sårande att det sprids oriktiga "uppgifter" om att jag skulle ha för avsikt att förbjuda jakten i alla Naturaområden. Det stämmer givetvis inte. 1: Kan jakt äventyra skyddet av i direktiven nämnda naturtyper och livsmiljöer? E: Jakt äventyrar inte skyddet av de i direktiven förtecknade naturtyperna och livsmiljöerna. Jakt kan dock i vissa situationer förorsaka störningar som på ett betydande sätt äventyrar nivån för ett gynnsamt skydd. Dylika störningar kan uppstå i särskilt viktiga fågelskyddområden och i områden som är av stor betydelse för skyddet av gråsäl. 2: Är avsikten nu enligt er åsikt att ändra syftet för skyddet i Naturaområden som omfattas av naturvårdslagen på så sätt att det också skulle ingå något annat i det än skyddet av naturtyper och livsmiljöer? E: Det finns inte någon avsikt att ändra syftet för skyddet i de Naturaområden som är skyddade med stöd av naturvårdslagen.Vad det är fråga om är att i skyddet enligt naturvårdslagen utöver EU:s naturskyddsdirektiv beakta nationella synpunkter som finns inskrivna i naturvårdslagen samt nationella mål för utvecklingen av nätverket av skyddsområden. Det förefaller som om jägarna skulle försöka urvattna syftet med skyddet av områden som skall inrättas med stöd av naturvårdslagen genom att enbart åberopa grunderna för Natura. 3: Är det enligt er åsikt meningen att tillämpa ett strängare skydd än vad direktiven förutsätter i de Naturaområden, vilkas skydd nu verkställs genom att inrätta dem som naturskyddsområden enligt naturvårdslagen? E: I statsrådets beslut av den 20.8 1998 har jakten i Naturaområden behandlats tämligen detaljerat. I motiveringarna till er fråga citeras lösryckta meningar som gäller jakten, medan ställningstaganden som är betydelsefulla för helheten har lämnats obeaktade. Ställningstagandena i beslutet ska läsas som en helhet och inte lös5 · 2006 JÄGAREN ryckta ur sitt sammanhang. De avsnitt som gäller jakten har godkänts enhälligt i såväl den ministerarbetsgrupp som beredde Naturafrågan som i statsrådet då det slutliga beslutet fattades. Jag var själv närvarande såväl vid beredningen som vid beslutsfattandet i statsrådet. Väsentligt är det som sagts i beslutet om sätten för verkställandet av skyddet i Naturaområden samt om sambandet med den nationella lagstiftningen. Utöver det som citerats i motiveringarna till er fråga konstateras det i beslutet att jakten i de Naturaområden som inrättas med stöd av annan än naturvårdslagen inte begränsas på något sätt. Enligt beslutet förblir bestämmelserna om jakt i naturskyddsområden som inrättats redan tidigare i kraft som sådana. I beslutet konstateras vidare, att man vid inrättandet av nya naturskyddsområden fattar besluten om jaktens ställning separat från fall till fall enligt bestämmelserna i naturvårdslagen. Beslutet om Naturanätverket inverkar endast i vissa speciella fall på de förstnämnda besluten. Det här innebär igen för sin del att beslutet inte i praktiken föranleder ändringar i nuvarande praxis för inrättandet av naturskyddsområden. 4: Under beredningen av Naturaprogrammet sades det, att jakten i Naturaområdena skulle begränsas endast i undantagsfall, om artskyddet så förutsätter. Handlar miljöförvaltningen enligt er åsikt nu på ett annat sätt än vad statsrådet har skrivit in sitt Naturabeslut? E: Jag understryker fortsättningsvis att ställningstagandena gällande jakten ska läsas som en helhet, särskilt när det gäller Naturanätverkets förhållande till den nationella lagstiftningen. Miljöförvaltningen har handlat såsom statsrådet har antecknat i sitt beslut. Redaktionen: Enligt vår uppfattning leder propositionen om ändring av naturvårdslagen, så som den nu har skrivits, till att det också i skyddsområden med så kallad lägre skyddsstatus införs ett totalt jaktförbud, från vilket avvikelse kan ske endast på, enligt miljömyndighetens syn, särskilda skäl. Det innebär att bestämmelserna skulle bli avsevärt strängare än de är för närvarande. En sak som ytterligare ökar denna misstanke är, att man i beredningsskedet av just den här ändringen av naturvårdslagen ­ en lagändring som alldeles särskilt inverkar på jakten ­ underlät att inbegära något som helst utlåtande av de riksomfattande jägarorganisationerna, trots att det inbegärdes utlåtanden i en mycket täckande utsträckning av skyddsorganisationerna. Med mindre väcks då frågan om det finns något i propositionen 6
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 7 n föreslås ­ ja eller nej? skogsbruksministeriet ser man saken som så, att jakten generellt ska tillåtas och förbjudas endast då syftet med skyddet så förutsätter. Miljöministeriet utgår igen från att jakten först förbjuds och först sedan överväger man om undantag kan beviljas. Den här grundläggande frågan skapar också friktion mellan jägarna och miljöförvaltningen. Ändringen inte ens sänd på remiss till jägarna Jägarnas oro för innehållet och effekterna av ändringarna i lagändringarna ökade i hög grad då det konstaterades att propositionen om ändring av naturvårdslagen inte överhuvudtaget sänts på remiss till de riksomfattande jägarorganisationerna. Däremot hade lagändringen, vars största enskilda fråga uttryckligen är jaktens öde i Naturaområdena, nog i synnerligen täckande utsträckning sänts på remiss till naturskyddsorganisationer. Minister Enestam försäkrade under intervjun, att det var fråga om en miss som nog skulle ha korrigerats om den hade upptäckts. På bägge sidor har det hänvisats till EU:s närhetsprincip. Miljöministeriet försvarar den strängare linjen i fridlysningsbesluten med hänvisning till just närhetsprincipen ­ dvs med att Finland nationellt kan tillämpa STRÄNGARE fridlysningsbestämmelser än vad EU:s fågel- eller habitatdirektiv förutsätter. Man skulle givetvis kunna tro att det i ett land där jakten ännu är en väsentlig del av livet på landsbygden hellre tillämpas LIBERALARE fridlysningsbestämmelser än direktivens bestämmelser. Om artskyddet eller något annat syfte med skyddet i speciella fall skulle förutsätta ett strängare skydd än direktiven ger, borde ju ett dylikt beslut just med hänsyn till närhetsprincipen också för jaktens del fattas på lokal nivå genom att höra lokala jägare, lokalbefolk- ning och myndigheter och sammanjämka parternas olika åsikter. Med andra ord fatta besluten där var de konkreta verkningarna av dessa också upplevs. Förvaltningens trovärdighet äventyras Tråkigt nog dyker de här motsättningarna upp just när "dammet börjar lägga sig" efter det tumult som rådde vid tiden för inrättandet av nätverket Natura 2000. Det vitsord miljöförvaltningen fick då, åtminstone av jägarna, kunde ha varit bättre. Risk föreligger nu att de gamla såren rivs upp igen. Alla utfästelser om bevarande av jakten på Naturaområden som gavs av miljöförvaltningen i samband med skapandet av nätverket förefaller nu att gå upp i rök ­ och därmed också hela miljöförvaltningens trovärdighet. o KLAUS EKMAN Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja: Syftet med skyddet avgör 1: Kan jakt äventyra skyddet av i direktiven nämnda naturtyper och livsmiljöer? K: Heltäckande kan man åtminstone inte konstatera att den skulle äventyra! Fallen är av så olika natur. 2: Är avsikten nu enligt er åsikt att ändra syftet för skyddet i Naturaområden som omfattas av naturvårdslagen på så sätt att det också skulle ingå något annat i det än skyddet av naturtyper och livsmiljöer? K: Enligt min uppfattning borde ingenting ha förändrats. Också när Naturaprogrammet kompletterades under den här regeringens tid poängterades det särskilt, att syftet med skyddet avgör fridlysningsåtgärdernas natur. Därför vill jag ännu en gång understryka det här med skyddets syfte. Samma linjedragning - "skyddets syfte" återfinns med samma formulering i statsrådets Naturabeslut efter den första Naturarundan. Det innebär att frågan till denna del är helt klar, och denna linjedragning var en av de mest centrala frågorna då Naturabeslutet fattades. Om linjedragningen hade varit en annan då Natura inrättades hade hela Naturas situation idag varit en helt annan. 3: Är det enligt er åsikt meningen att tillämpa ett strängare skydd än vad direktiven förutsätter i de Naturaområden, vilkas skydd nu verkställs genom att inrätta dem som naturskyddsområden enligt naturvårdslagen? K: Om hela förvaltningen iakttar den politiska beslutsfattarens, dvs regeringens vilja och linjedragning, föreligger det inte någon sådan risk! Utgående från de riktlinjer miljöministeriet dragit upp ser det dock ut som om vi vid sidan av det nuvarande systemet håller på att få ett parallellsystem med jaktförfattningar inom miljöministeriets förvaltningsområde. Enligt vår uppfattning här på jord- och skogsbruksministeriet behövs det inte något parallellsystem. Utgångspunkten för miljöministeriet ser ut att vara, att jakt som regel inte är tillåten och om man skulle bli tvungen att tillåta den, så skulle det vara fråga om ett undantag. Det här skulle leda till att frågan om när tillstånd kan beviljas blir mycket diffus. Det betyder, att vi inte har någon som helst orsak att avvika från huvudregeln vid tiden för inrättandet av Naturaprogramet, dvs från att syftet med skyddet anger fridlysningsåtgärderna. 7 4: Under beredningen av Naturaprogrammet sades det, att jakten i Naturaområdena skulle begränsas endast i undantagsfall, om artskyddet så förutsätter. Handlar miljöförvaltningen enligt er åsikt nu på ett annat sätt än vad statsrådet har skrivit in i sitt Naturabeslut? K: Miljöministeriets planer och propositionen om ändring av naturvårdslagen skulle innebära, att jaktförbud införs i omkring hälften av Naturaområdena oberoende av vilket behovet av artskydd är inom respektive objekt. Dvs precis tvärtom mot vad som sägs i statsrådets Naturabeslut. 5: Jakten förbjöds dock i de lagar som gavs om utvidgandet av Helvetinjärvi, Seitseminen och Liesjärvi nationalparker och ett tillrättaläggande av den här missen kan sålunda inte mera ordnas via skötsel- och nyttjandeplanerna, trots att statsrådets beslut förutsatte detta och man hade låtit jägarna förstå, att det kommer att vara möjligt att jaga också i fortsättningen. Ser ni någon konflikt mellan statsrådets beslut och omsättningen i praktiken? Kunde situationen ännu korrigeras genom att tillåta jakt i dessa områden och planera dess ordnande i samarbete mellan olika parter? K: För Kolovesis del borde jakt vara tillåten också inom utvidgningsdelen. Nu är endast drivande av älg möjlig inom den delen.Till jord- och skogsbruksministeriets kännedom har det inte kommit någon negativ feedback om jakten inom Kolovesi nationalpark. 6: För Petkeljärvi och Kolovesi nationalparker samt Meikos och Sibbo ödemarks naturskyddsområden föreslår miljöministeriet ett så gott som totalt jaktförbud, varför? K: Inom Petkeljärvi kunde det bra råda ett system av samma typ som inom Kolovesi, dvs jakt kunde tillåtas åtminstone för lokalbefolkningen. Jakt inverkar inte på något sätt negativt på skyddet av området. För Meikos och Sibbo ödemarks del förutsätter redan hållandet av hjortdjursstammarna under kontroll att jakt är tillåten. På grund av bosättning och trafik är ju organiserandet av jakt inom huvudstadsregionen annars också svårt. 7: Kunde man enligt er åsikt överhuvudtaget ordna en saklig och säker jakt också i nationalparkerna? K: Exemplet Kolovesi berättar om att jakt och skydd kan realiseras sida vid sida också i nationalparker utan att skyddssyftet äventyras. Det här innebär dock inte att det skulle vara så här i samtliga fall. JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 8 Enestam... man vill hemlighålla eller annars undanhålla. E: Om ett utlåtande inte har inbegärts är det fråga om en lapsus. 5: Jakten förbjöds dock i de lagar som gavs om utvidgandet av Helvetinjärvi, Seitseminen och Liesjärvi nationalparker och ett tillrättaläggande av den här missen kan sålunda inte mera ordnas via skötseloch nyttjandeplanerna, trots att statsrådets beslut förutsatte detta och man hade låtit jägarna förstå, att det kommer att vara möjligt att jaga också i fortsättningen. Ser ni någon konflikt mellan statsrådets beslut och omsättningen i praktiken? Kunde situationen ännu korrigeras genom att tillåta jakt i dessa områden och planera dess ordnande i samarbete mellan olika parter? E: Jakten förbjöds inte med lagarna om utvidgning av nämnda nationalparker. Den har varit förbjuden i Liesjärvi nationalpark ända sedan 1956 och i Helvetinjärvi och Seitseminen nationalparker från och med 1982. Utvidgningarna av parkerna grundar sig alltså inte enbart på Naturabeslutet, utan snarare på den nationalparkspolicy som har omfattats. Därför råder det inte heller någon konflikt mellan statsrådets beslut och den praktiska tillämpningen. 6: För Petkeljärvi och Kolovesi nationalparkers samt Meiko och Sibbo ödemarks naturskyddsområdens del föreslår miljöministeriet ett så gott som totalt jaktförbud, varför? E: I Petkeljärvi nationalpark har jaktförbud gällt ända sedan 1956 och i Kolovesi nationalpark från 1991. I Kolovesi park har det undantagsvis varit möjligt att jaga älg. Någon ändring av dagens situation planeras inte. För vardera parkernas del har en utvidgning varit anhängiggjord redan i åratal före anslutningen till EU. Områdena i Meiko och Sibbo ödemark har redan länge antingen stått utanför jakten eller omfattats av begränsad jakt. Inrättandet av naturskyddsområden skulle därför inte medföra någon större förändring i nuläget. 7: Kunde man enligt er åsikt överhuvudtaget ordna en saklig och säker jakt också i nationalparkerna? E: Inom största delen av nationalparkernas areal kan man jaga redan idag. Jakt är tillåten särskilt i de vidsträckta parkerna i norra Finland. I södra Finland är parkerna små och besökarantalet stort. Enligt besökarenkäterna motsätter sig omkring 80 % jakt och endast cirka 10 % godkänner den. 8: På vilket sätt kan jakten enligt er åsikt vara till förfång för annat nyttjande av naturskyddsområden och varför borde den förbjudas eller begränsas? E: Områdena inrättas uttryckligen för att skydda naturen. Också lagen utgår från den här principen. Den innehåller vid sidan av allt annat ett generellt förbud mot dödande och störande av djur. Prövandet av frågan om när jakten är till förfång eller inte för annat nyttjande ska bedömas skilt från fall till fall i samband med inrättandet av respektive naturskyddsområde med tillämpande av bestämmelsen om undantag i lagen. 9: Har miljöministeriet enligt er åsikt som mål att på lång sikt försöka begränsa jakten i vårt land och förvandla den till ett "solnedgångsgebit" genom att försöka ge den en negativ image? E: Nej, snarare tvärtom. Jakten är ett fint intresse. Korkeaoja... 8: På vilket sätt kan jakten enligt er åsikt vara till förfång för annat nyttjande av naturskyddsområden och varför borde den förbjudas eller begränsas? K: Det finns människor som inte tycker om dödande av djur, vilket betyder att vi också måste ha skyddsområden där sådant inte sker. Naturreservaten är redan sådana områden där "naturens egen ordning" sköter om balansen mellan arterna. Det är dock en omöjlig tanke, att det skulle finnas så många rovdjur i naturreservaten, att hjortdjursstammarna skulle hållas i styr. Situationen skulle vara helt omöjlig med tanke på omgivande landsbygd och samhällen.Vi måste alltså reglera såväl stammarna av rovdjur som deras bytesdjursstammar. Det här innebär dock inte att jakt skulle vara möjlig i alla nationalparker ­ men inte heller tvärtom. Dvs att jakten skulle vara förbjuden i alla nationalparker. Det, att jakten har varit tillåten i en del av nationalparkerna har inte försvagat syftet med skyddet i dessa områden. 5 · 2006 JÄGAREN 9: Har miljöministeriet enligt er åsikt som mål att på lång sikt försöka begränsa jakten i vårt land och förvandla den till ett "solnedgångsgebit" genom att försöka ge den en negativ image? K: Det tror jag inte att det är fråga om. Det är helt naturligt, att människor med skyddssynpunkter som grundläggande utgångspunkt har sökt sig till miljöförvaltningen.Vilket innebär att man där av helt naturliga skäl tänker först på naturskyddet och först sedan på nyttjandet. Samma synsätt gäller för alla naturresurser. Alltså tvärtom mot hur vi tänker här på jord- och skogsbruksministeriet. Här är den grundläggande utgångspunkten hållbart nyttjande. Framför oss har vi frågan om avsikten är att ändra linjedragningarna i Natura! Ur vår synvinkel finns det inte någon orsak att ändra den tidigare avtalade linjen­ vi håller fast vid den gemensamt överenskomna politiken. 8
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 9 9 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 10 Älgstammens långsamma nedgång fortsatte Höstens älgjakt närmar sig och av antalet beviljade licenser att döma kommer avskjutningen att stiga till samma nivå som den legat på under de senaste åren. I jämförelse med läget för tio år sedan har den genomsnittliga avskjutningen i början av 2000-talet varit nästan 50 % större. Det stora uttaget har inneburit en klar minskning av älgtätheten i söder medan förändringarna i landets norra delar har varit mindre. Tyngdpunkten i älgstammarnas täthet har mycket riktigt rört sig norrut och idag verkar älgtätheten vara jämnare fördelad över hela landet än den någonsin förut varit. ket också indikerar att det inte har hänt några stora förändringar i stammens storlek. En jämförelse med långtidsmedeltalet visar att förhållandet mellan tjurar och kor ligger nära medelvärdet i landets norra delar. I inlandet och vid kusterna är indexet fortsättningsvis ovanligt högt och ligger på 1,8 till 1,9 kor per tjur (Figur 2 ). Om antal tjurar är litet i förhållande till antalet kor kan detta fördröja befruktningen och därmed även kalvningen följande vår. Ju lägre älgtätheten är desto kraftigare blir effekterna av en skevhet i den vuxna stammens struktur. ® Åter en gång har älgjaktlagen varit flitiga med att fylla i och returnera älgobskorten. Till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets viltforskningsstation i Ilomants returnerades 5306 kort vilket omfattade 85 % av det totala antalet älgar som fälldes under hösten i fjol. Full hundraprocentig täckning nådde både Södra Savolax och Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt. Före vårens kalvningssäsong uppskattades antalet älgar i landet till omkring 96 000 - 100 000 djur. Stammen minskade med 5 - 10 % från året innan. För jaktvårdsdistrikten vid kusten verkar den tiden vara förbi då älgbestånden undergick stora förändringar. Den minskande trenden har fortsatt i de flesta distrikten men processen är långsammare än förut. I Satakunda stannade älgbestånden på samma nivå som året innan medan älgarna i Södra Tavastland minskade klart. I övriga jaktvårdsdistrikt gick älgbestånden en aning tillbaka men stannade det oaktat i närheten av fjolårets nivå (Figur 1 ). I inlandsdistrikten fortsatte älgarna att minska i snabbare takt än vid kusterna. Att döma av jägarnas dagliga observationer minskade älgstammen mest i Österbottens och Norra Tavastlands distrikt. I de norra delarna av landet har älgstammen minskat i långsammare takt. Även om de olika indexen visar att älgstammen slutade öka redan för några år sedan syns det inte någon klar och tydlig minskning till en lägre nivå. Trycket på en decimering av älgstammen har mycket riktigt flyttat längre norrut, där fångsterna har fortsatt att öka. Kalvproduktionen som förut i hela landet I en älgstam som växer är kalvproduktionen större än den årliga beskattningen och den övriga dödligheten. Kalvproduktionen per älgko växte i början av 2000-talet till rekordsiffror men har under de senaste åren sjunkit i hela landet på grund av den stora avskjutningen. När jakttrycket riktar sig mot en minskande stam fälls emellertid allt fler kor som befinner sig i den bästa åldern för att producera kalvar. När vi nu närmar oss den eftersträvade tätheten och jakttrycket lättar i synnerhet i södra Finland verkar också minskningen i kalvproduktionen ha avstannat i hela landet. I Österbottens och Satakunta jaktvårdsdistrikt ökade produktionen av kalvar räknat per hundra älgkor, medan det i övriga distrikt inte inträffade några nämnvärda förändringar från fjolåret. Med undantag för Mellersta Finland, Österbotten och Svenska Österbotten ligger produktionen av kalvar under långtidsmedelvärdet. Andelen tvillingar, eller närmare bestämt ande- Vuxenstammens struktur fortfarande snedvriden i södra Finland Förändringarna i älgstammens storlek reflekteras också i vuxenstammens struktur, d.v.s. i förhållandet mellan antalet tjurar och kor. Andelen vuxna kor av de vuxna älgarna minskar när älgstammen växer medan den på motsvarande sätt ökar när stammen minskar. Betraktat på storområdesnivå bibehölls förhållandet i stort sett på samma nivå som i fjol, vil- 5 · 2006 JÄGAREN 10
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 11 Några anvisningar för hur du fyller i älgobskortet. Läs också anvisningarna på kortets framsida! I Använd alltid den senaste versionen av kortet! Om du är osäker hittar du den senaste versionen på nätet på adressen www.rktl.fi/riista/ohjeet_ lomakkeet . Du kan också beställa älgobskort från viltforskningsstationen i Ilomants på tfn 020 5751 500. I Det är viktigt att du anger jaktvårdsförening och kommun, bland annat på grund av alla kommunsammanslagningar. ANTALET JAKTLICENSER OCH FÄLLDA ÄLGAR I Alla fällda älgar räknas, också de som fällts för jvf eller på polisens begäran. I Också såkallade bankälgar inkluderas i antalet licenser. UPPSKATTNING AV ANTALET ÄLGAR EFTER JAKT I Fyll i storleken på det jaktområde som ditt jaktlag/-sällskap jagar på. Inte t.ex. storleken på samlicensområdet. Arealen är nödvändig för beräkning av tätheten. I Siffran för antalet älgar efter jakt är jaktlagets uppskattning av antalet älgar som finns kvar i jaktområdet efter jakt.Anges med siffror, inte med t.ex. "många" eller "för många". I Skriv 0 (noll) om det inte blev älgar kvar i området. OBSERVATIONER DAG FÖR DAG I Uppgifterna för en dag antecknas på en och samma rad. I Fyll också i dagarna utan observationer eller fällningar, det är viktigt. I I rutorna fyller man bara i observerade och fällda älgar. Skriv inga nollor här, det försvårar bara registreringen av uppgifterna i den här delen I De fällda älgarna läggs till de observerade älgarna. I Om det inte finns någon snö betecknas snödjupet med 0 (noll). I Om inga älgar fälls eller observeras lämnas rutan tom. I Också drevkarlar och -kvinnor räknas med i antalet jägare. kraftigare än tidigare också på vuxna älgkor. Undvik dock att fälla ko och kalv eller kalvar i "samma hög". Vill man däremot hålla älgstammen på samma nivå som förut eller om behovet av förändring är litet kan man rätta till eventuellt uppkomen snedvridning i stammens ålders- och könsstruktur genom minska andelen kalvar i fångsten. o VESA RUUSILA, MAURI PESONEN, RIITTA TYKKYLÄINEN, ARTO KARHAPÄÄ OCH MAIJA WÁLLEN Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet JÄGAREN 5 · 2006 Figur 1. Älgstammens utveckling i jaktvårdsdistrikten, beräknad utifrån den kalkylmässiga minimistammen. len kor med tvillingkalvar i förhållande till totalantalet kor med kalv är ett index som visar andelen kor som befinner sig i den bästa åldern för kalvproduktion. I en älgstam som minskar undgår inte heller den här delen av stammen beskattning. I alla jaktvårdsdistrikt ligger andelen älgkor med tvillingkalvar på långtidsmedelvärdets nivå eller under. I jämförelse med fjolåret är förändringarna i andelen tvillingar små. Figur 2. Tabellen visar hur indexet för förhållandet mellan kor och tjurar i den vuxna stammen har utvecklats i storområdena. Den brutna linjen visar långtidsmedelvärdet för områdena. Lappland = Lapplands jvd. Uleåborgs län = Uleåborgs och Kajanalands jvd. Inlandet = Södra Savolax, Mellersta Finlands, Österbottens, Norra Tavastlands, Norra Karelens och Norra Savolax jvd. Kustfinland = Södra Tavastlands, Kymmene, Svenska Österbottens, Satakunta, Nylands och Egentliga Finlands jvd. Vilka älgar ska vi jaga i höst? Tätheterna i landets södra delar har minskat klart sedan toppnoteringarna i början av 2000-talet medan tätheterna i norr inte ännu har sjunkit till den önskade nivån. I de nordligaste jaktvårdsdistrikten eftersträvar man mycket riktigt i genomsnitt en kraftigare minskning av stammen än man gör i söder. För att nå olika mål kan också fångstens struktur vara av olika typ. I områden med ett stort behov av att decimera älgstammen kan jakten inriktas 11
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 12 5 · 2006 JÄGAREN 12 ANTTI SARAJA
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 13 Älgstammen ska decimeras ännu mer - många licenser beviljade i norr I år har ungefär 66 000 älglicenser beviljats, vilket är nästan 10 % fler än året innan. I synnerhet i landets norra delar är det meningen att älgbestånden ska decimeras. Ungefär hälften av älglicenserna är beviljade i de tre nordligaste jaktvårdsdistrikten. För de övriga hjortdjurens del ligger årets jakt så gott som oförändrat på samma nivå som i fjol. Dovhjort och skogsvildren oförändrade I likhet med tidigare år får dovhjort jagas i de fyra sydvästliga jaktvårdsdistrikten Södra Tavastland, Satakunta, Nyland och Egentliga Finland. I Nyland beviljades över hälften av alla dovhjortslicenser, d.v.s. 128 licenser. I Egentliga Finland beviljades knappa 70 licenser. Skogsvildren kommer att jagas i tre jaktvårdsdistrikt under årets jaktsäsong. De allra flesta licenserna är beviljade i Österbottens jaktvårdsdistrikt. I Uleåborgs och Mellersta Finlands distrikt ligger årets licenser på samma nivå som i fjol. o ® Jakten på de licensbelagda hjortdjuren börjar i år den sista lördagen i september, d.v.s. den 30. Den stundande jaktsäsongen innebär för mången älgjägare att veckosluten är bokade för älgjakt ända till mitten av december. Det sammanlagda antalet dagar på hjortdjursjakt kommer under höstens lopp att överskrida 1,5 miljoner. Utifrån årets antal licenser kommer älgavskjutningen att ligga på nivån 76-80 000 och alltså överträffa fjolåret. Också avskjutningen av vitsvanshjort kommer, av antalet beviljade licenser att döma, att vara rekordhög i år. Flest älglicenser i Uleåborg I Uleåborgs jaktvårdsdistrikt har antalet beviljade licenser ökat med en tredjedel till drygt 15 000. I Kajanaland ökade antalet licenser med 25 %. I Lapplands jaktvårdsdistrikt ligger antalet beviljade licenser på samma rekordhöga nivå som i fjol. I likhet med fjolåret tävlar Uleåborg och Lappland i en klass för sig vad antalet licenser beträffar. I samtliga övriga distrikt ligger antalet beviljade licenser klart under dessa två. De regionala skillnaderna i älgstammarna visar sig också i antalet licenser. I somliga områden föreligger det inget behov av att minska på älgarna eftersom vinterstammen redan ligger på den eftersträvade tätheten om 2-4 älgar/1000 ha. På riksnivå innebär detta att älgstammen ska ner till nivån 7080 000 djur. Totalt sett beviljade nio distrikt fler licenser än de gjorde i fjol medan sex distrikt beviljade färre. I Norra Karelens och Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt var minskningen av antalet licenser klart störst. 22 000 licenser för vitsvansvilt Egentliga Finlands distrikt har i många år varit det starkaste när det gäller vitsvanshjort och även i år beviljades här flest licenser, cirka 6 000. I Södra Tavastland, Nyland och Satakunta ligger årets licenser på samma nivå som året innan, det vill säga strax över eller under 4000 licenser. 13 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 14 MEDBORGARNA VILL att jägarna decimerar älgstammen ® Skogsforskningsinstitutet genomförde under förvintern 2004 en omfattande enkät med syftet att kartlägga medborgarnas åsikter om älgstammen och regleringen av denna. Med hjälp av enkäten utreddes medborgarnas erfarenheter av älgolyckor och uppfattningar om hur olyckorna kunde förebyggas. Med enkäten försökte vi också få en uppfattning om människornas inställning till jakten som fritidsintresse. Studien genomfördes alltså som en postenkät. Enkäten besvarades av totalt närmare 2 400 medborgare. För några år sedan utredde Skogsforskningsinstitutet också skogsägarnas och jägarnas uppfattningar om älgstammens storlek. Inställningen till jakt är mycket positiv i vårt land I Finland utövas många olika fritidsintressen med anknytning till naturen. Nästan alla finländare rör sig åtminstone ibland ute i naturen. Också jakten har varit en av de traditionella formerna för intressen med anknytning till naturen. Omkring 300 000 personer har löst in jaktkort i vårt land och enligt undersökningar av rekreationsnyttjandet av naturen jagar ca 8 % av alla 15-74-åriga finländare. Jaktintresset är dock mycket vanligare i norra Finland och på landsbygden. Av de på landsbygden bosatta jagar ca 15 % och av jordbrukarna upp till en fjärdedel. Älgjakt bedrivs av omkring 3 % av finländarna. Av dem som svarade på enkäten jagade var tionde själv och ca 7 % av dem som besvarade enkäten hade varit med om en älgjakt. Med andra ord hade jägarna besvarat enkäten något aktivare än övriga personer. Trots att jakten inte nödvändigtvis lika ofta hör till stadsbornas som till landsbornas fritidsintressen är inställningen till jakt mycket positiv i vårt land. Det här framgick klart av resultaten av de påståenden som gällde jakt. Enligt finländarnas åsikt fungerar inte regleringen av älgstammen utan jakt. Största delen av dem som svarade (90 %) ansåg också, att jakten är nödvändig för att man ska kunna reglera alltför stor ökning av älgarna och å andra sidan ansåg man det vara människans uppgift att sköta viltbestånden och naturen. Det var bara ett fåtal medborgare som inte förenade sig med dessa tankar. Å andra sidan accepterades inte antijaktpåståenden som "jakt är onödig grymhet mot djur" eller "jakt bör förbjudas, för djuren har rätt till liv" bland dem som svarade. Jakten och särskilt älgjakten har traditionellt varit en sysselsättning för män, som dock inte inleds i alltför ung ålder. Därför är utövarnas medelålder relativt hög och i en del av älgjaktsföreningarna har åldrande och "förgubbning" kunnat observeras. Åtminstone delvis av dessa orsaker ansågs jakten enligt studien vara ett intresse till vilket man borde locka mera ungdomar. Därtill ansåg man bland medborgarna att jakten borde vara ett intresse, 5 · 2006 JÄGAREN 14
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 15 TROTS ATT JAKTEN INTE NÖDVÄNDIGTVIS LIKA OFTA HÖR TILL STADSBORNAS SOM TILL LANDSBORNAS FRITIDSINTRESSEN ÄR INSTÄLLNINGEN TILL JAKT MYCKET POSITIV I VÅRT LAND. stammen var för stor önskade att den skulle vara 20­30 % mindre än vintern 2003/2004. Över en femtedel önskade att älgstammen skulle decimeras ännu mera. De föreslog, att älgstammen i genomsnitt skulle vara mindre än hälften så stor som för närvarande. Å andra sidan ville en femtedel decimera älgstammen i en relativt måttlig utsträckning, dvs önskemålet var att älgstammen skulle vara 10­ 20 % mindre än vid tidpunkten för enkäten. Utgående från enkäten kan man göra bedömningen, att medborgarna önskar att älgstammen i hela landet är av storleksordningen 70 000 till 90 000 djur. Älgkrockarna påverkar åsikterna mest Framför allt är det erfarenheterna av hur farliga älgarna är för trafiken som påverkat människornas åsikter, för den allra viktigaste motiveringen till decimeringen av älgstammen var just att älgarna utgör en risk i trafiken. Samtliga av dem som besvarade enkäten och ansåg att älgstammen var för stor motiverade sin ståndpunkt med detta argument. Sex procent av dem som svarat hade själva varit med om en älg- eller hjortdjurskrock. Därtill berättades det i över hälften av svaren att bekanta eller släktingar hade råkat ut för hjortdjursolyckor. Många ansåg också att en viktig orsak till deras åsikt var att älgarna åsamkar skador på åkrar och framför allt i skogen. Också den ökade förekomsten av älgflugor var enligt många medborgares åsikt en orsak till varför antalet älgar är för stort. Medborgarna förhöll sig med särskilt stort intresse till de frågor som gällde förebyggande av älgkrockar. I rentav förvånande utsträckning ansåg de uppförande av älgstängsel och konstruerande av viadukter som de allra viktigaste åtgärderna. Regleringen av älgstammen kom först på andra plats. Också röjningen av vegetation utmed vägarnas sidor ansågs av medborgarna vara en viktig åtgärd för förebyggandet av älgkrockar. Medborgarnas åsikter kan framförallt utnyttjas såväl på regional nivå som på riksnivå vid sammanjämkningen av trafiksäkerhet och älgpolicy. o 110 000-115 000 djur. En så här stor älgstam ansåg medborgarna vara alltför stor. Nästan 40 % av dem som svarade ansåg antalet älgar i hela landet vara alltför stort och fler än var tionde ansåg t.o.m. att antalet var absolut för stort. Enligt var fjärdes åsikt var dock antalet älgar lämpligt. Å andra sidan kunde en fjärdedel inte ta ställning till om antalet var lämpligt, vilket är helt naturligt då kartläggningen av medborgarnas åsikt gäller ett ämnesområde som är rätt så främmande för många. Hälften av dem som i sina svar ansåg att älg15 LEENA PETÄJISTÖ, JUKKA AARNIO OCH ASHLEY SELBY Skogsforskningsanstalten I RENTAV FÖRVÅNANDE UTSTRÄCKNING ANSÅG DE UPPFÖRANDE AV ÄLGSTÄNGSEL OCH KONSTRUERANDE AV VIADUKTER SOM DE ALLRA VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA. REGLERINGEN AV ÄLGSTAMMEN KOM FÖRST PÅ ANDRA PLATS. som fler människor än för närvarande borde ges en möjlighet att delta i. Vinterstammen under 100 000 djur Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet hade vid den tidpunkt undersökningen genomfördes vintern 2004 uppskattat älgstammens storlek till omkring JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 16 DET RÄTTA ANTALET ÄLGAR ­ finns det? Vi har redan i många års tid försökt minska på älgstammen. Sedan år 2000 har avskjutningen legat på en rekordhög nivå, 64 000 till 84 500 älgar om året. Under den här hösten kommer avskjutningen troligen att vara störst i landets norra delar. ® Drivfjädern till decimerandet har varit den stora mängden skogsskador och trafikolyckor samt de ekonomiska förluster som skadorna och olyckorna orsakar, både när de inträffar och med en fördröjning. Å andra sidan har avskjutningen inte haft någon motsvarande effekt på exempelvis skogsskadorna. Under innevarande år betalas ersättningarna ut för de skogsskador som värderades år 2005 och slutsumman blir rekordstor, ungefär fem miljoner euro. Föregående toppår vad skogsskadeersättningar beträffar inföll 2001, då cirka 4,3 miljoner euro betalades ut i ersättningar. Älgskadorna och frågan om hur de ska reduceras håller igång en samhällsdebatt som olika intressegrupper i varierande grad bidrar till genom att lägga klabbar på brasan. För det mesta kommer debattörerna fram till slutsatsen att problemet ska lösas genom lämplig dimensionering av älgjakten. I samma veva brukar debattörerna understryka behovet av att utveckla metoderna för inventering av älgbestånden och att det behövs ständigt exaktare uppskattningar av stammen. Detta ställer älgforskarna på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet inför utmaningar. Det är ju på VFFI som Jord- och skogsbruksministeriet har lagt uppgiften att regelbundet inventera älgstammen. På motsvarande vis är det jaktvårdsdistrikten som bär ansvaret för beviljandet av älglicenser och den önskade älgtätheten i olika delar av landet. Unför den rätta dimensioneringen av jakten, för den der tidernas lopp har tjänstemännen på ministeriet händelse att det har lämnats in för många ansök- förnyat och preciserat målsättningarna, beroende ningar om licens. Det praktiska utförandet, det vill på älgstammens tillstånd och de följdeffekter som säga själva jagandet, faller slutligen på älgjägarna. stammen har. Numera skickas riktlinjerna till disDet är också älgjägarna som i sista hand avgör hur trikten tillsammans med det årliga resultatmålet. många älgar som faktiskt fälls. För innevarande år har följande målsättning för älgI teorin ska slutresultatet av jakten vara lika tätheten skickats till jaktvårdsdistrikten. Den eftermed det önskade läget, det vill säga att antalet äl- strävade tätheten hos älgstammen ska efter avslugar som finns kvar är tad jaktsäsong vara lika med den önskade följande per älghustätheten. Oftast verhållningsområde i alla kar det ändå gå så, att delar av landet. Minst JAKTVÅRDSDISTRIKTEN HAR samhällsdebatten 2,0 och högst 4,0 älMYCKET RIKTIGT DEN OTACKSAMMA fortsätter utan att slå gar/1000 hektar utom i UPPGIFTEN ATT DE VARJE ÅR MÅSTE FATTA INDIVIDUELLA BESLUT av på takten. För sommellersta och norra FÖR VARJE ANSÖKAN OM liga grupper tar utmaLappland där tätheten JAKTLICENS OAVSETT HUR EXAKTA ningarna aldrig slut. ska vara minst 0,5 och ELLER BRISTFÄLLIGA UPPGIFTER högst 3,0 älgar /1000 OM ÄLGBESTÅNDEN SOM hektar. Resultatmålen JSM styr FÖRELIGGER. inkluderar också andra aspekter som har Älgstammens utveckanknytning till styrling och följdeffekterningen av älgjakten, lina av denna utveckling påverkar den älgpolitik som Jord- och skogs- censbeviljningsprocessen och förebyggandet av bruksministeriet bedriver. Å andra sidan kan man älgskador. Med en täthetsgaffel (dvs ett minimum och ett ändå fråga sig hurpass kraftfullt ministeriet kan påverka sakernas faktiska gång. Visserligen är minis- maximum) för älgstammen försöker ministeriet styteriet högsta instans och övervakare för jakten och ra distriktens verksamhet så, att ministeriet i samviltvården, men i själva licensbeviljandet har det råd med intressegrupperna överlägger om den lämpligaste älgtätheten för varje enskilt älghushållbara en riktgivande roll. Med andra ord är det inte ministeriet som be- ningsområde. I somliga områden kan tätheten ligga stämmer hur många älgar som får fällas, inte ens på nästan fyra medan den i andra ligger nära två. om tjänstemännen visste på pricken hur många äl- Det finns stora skillnader i exempelvis hushållningsområdenas ekologiska bärförmåga i olika degar det finns. Icke desto mindre har jord- och skogsbruksmi- lar av landet. Detta påverkar i sin tur bland annat nisteriet redan i många år dragit upp riktlinjerna för älgskadorna på skog. 16 5 · 2006 JÄGAREN
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 17 Jaktvårdsdistrikten som beslutsfattare Grundbulten för jakten i vårt land är principen för hållbart nyttjande, som också är inskriven i jaktlagen. För att vi ska kunna leva upp till den här prin- cipen krävs det för exempelvis älgens del att jakten utsikter att lyckas med sitt beslutsfattande. Om är riktigt dimensionerad. Å andra sidan finns det i stammen borde decimeras men jägarna inte har anjaktlagen också en annan paragraf som reglerar di- sökt om tillräckligt många licenser har distriktet mensioneringen av älgjakten. Enligt denna ska dis- inga möjligheter att lyckas eftersom det inte går att trikten när de beviljar licenser sörja för att jakten bevilja fler licenser än jägarna har ansökt om. Det kan också gå så att jägarna har ansökt om inte äventyrar hjortdjursstammarna och att de skador som hjortdjuren orsakar hålls på en rimlig nivå. tillräckligt många licenser i förhållande till målsättDärtill gäller för Kajanalands, Lapplands och Uleå- ningarna och att licenserna också har blivit beviljaborgs jaktvårdsdistrikt att vid jakt på områden som de. Men tuvan som stjälper lasset blir det, att jägaravses i jaktlagens 8 § ska distrikten vid beviljandet na inte använder alla licenser som har beviljats. I av jaktlicenser fästa uppmärksamhet vid att ärlighetens namn måste också denna reella möjlighet tas med i kalkylerna, i synnerhet som systemet jaktmöjligheterna fördelas jämnt. I älgfrågor är distrikten sålunda i sin verksam- med "älglicenser på bank" griper omkring sig. Systemet är i och för sig het bundna dels av de mycket användbart resultatmål som mioch fungerar, men kan nisteriet har utfärdat i värsta fall få mindre och dels av flera beMED ANDRA ORD ÄR DET INTE önskvärda följder. stämmelser i jaktlagMINISTERIET SOM BESTÄMMER HUR stiftningen. För att vi MÅNGA ÄLGAR SOM FÅR FÄLLAS, ska kunna uppfylla reÄlgantalet kan INTE ENS OM TJÄNSTEMÄNNEN sultatmålen och laguppskattas på VISSTE PÅ PRICKEN HUR MÅNGA stiftningens krav måsÄLGAR DET FINNS. flera sätt te det finnas tillräckligt med exakt inforDet finns en hel rad mation om älgstammed olika sätt att bemens storlek och uträkna älgstammens veckling på varje nivå i viltförvaltningen. storlek. De kan delas in i direkta och indirekta meI det här avseendet kan vi inte heller ignorera toder. Flyginventering är ett skolexempel på en diden roll som jaktvårdsföreningarna spelar. Även rekt metod där djuren observeras och man räknar om dessa inte har någon egentlig beslutanderätt i ut beståndets storlek vid inventeringsögonblicket. frågor som berör jaktlicenser för älg har de en vik- Det kan också vara möjligt att få fram ålders- och tig roll som utlåtandegivare för licensansökningar könsstrukturen i inventeringsområdet. som kommer från respektive område. Ju mer detalDe indirekta metoderna kan bygga på exempeljerat en jaktvårdsförening kan underbygga ett utlå- vis en räkning av antalet spillningshögar. Sådana tande och förankra det i "sitt" älgläge, desto an- metoder används ofta, bland annat på de brittiska vändbarare blir utlåtandet för distriktet när beslut öarna för inventeringar av hjortdjur. Räknandet av ska fattas. spillningshögar ger en uppskattning av den genomÄven om man på lokalnivå når ett samförstånd snittliga tätheten i inventeringsområdet under en om vad som är en lämplig täthet på älgstammen el- längre tidsperiod som kan sträcka sig över månaler åtminstone om utvecklingens trend, så krävs der eller en ännu längre tid. det dessutom att jägarna förbinder sig till att uppnå Användbarheten hos uppskattningar som är de uppsatta målen. Det antal licenser som jägarna ansöker om avgör i själva verket om distriktet har 17 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 18 5 ·1109_Jagaren_Palpa_Metsastys_1851 2006 JÄGAREN 1 18 14.8.2006 13:47:30
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 19 gjorda med olika metoder beror på hur felfritt och exakt resultatet är. Med felfrihet avses här hur nära det rätta värdet som uppskattningen ligger. Med exakthet avses hur nära varandra som upprepade uppskattningar ligger. Vilken metod som används är dessutom avgörande för hur fort vi upptäcker en förändringar i stammens utveckling. De här fördröjningarna utgör en konkret faktor i arbetet med att inventera våra älgbestånd och planmässigt utveck- Helikoptern har obestridliga la vår älgstam, både när den ökar och när den fördelar, åtminstone i jämförelse minskar. med inventering med flygplan I Finland, Sverige och Norge bygger beräkningarna av älgstammens storlek på jägarnas observa- Problemet är emellertid det, att metoden är för dyr tioner, det vill säga ett system med älgobskort som för att kunna utvecklas till en landsomfattande injägarna fyller i. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet venteringsmetod. Därtill kommer, att då helikopterhar använt älgobskort sedan 1974. Metoden ger oss inventeringar görs på små områden dras metoden bred information om olika aspekter av älgjakten. med samma problem som övriga former av vinterUtöver detta ger metoden oss också nyckeltal som inventering. Det vill säga att älgarna kan befinna sig hjälper oss att beräkna älgnågon annanstans under stammens täthet, exempelvis jaktsäsongen, vilket gör det indexet observationer per svårare att rikta licenserna så dag samt en uppskattning av att de exempelvis förebygger DEN FAKTISKA det antal älgar som finns kvar skador på skog. AVSKJUTNINGEN MED i det aktuella området efter SIN ÅLDERS- OCH KÖNSFÖRDELNING ÄR jakten. Systemet är emellertid Från kunskapssmulor DEN FAKTOR SOM MEST mycket känsligt för vilken till samhällsönskan PÅVERKAR HUR jaktmetod som används och ÄLGSTAMMEN vilka förhållanden som råder. Älgstammens variationer UTVECKLAS ÖVER TID. I flera jaktvårdsdistrikt ­ i över tid och effekterna av de hela distriktet eller delar av här variationerna får konsedet ­ görs det varje år flyginkvenser i olika riktningar. Älgventeringar på vintern eller jägarna, jaktföreningarna, spårinventeringar i snön i terrängen. Ansvaret för skogsägarna, jordbrukarna, bilisterna, myndighekoordinerandet av inventeringarna har legat på di- terna, intresseorganisationerna och JCO kan upplestrikten eller jaktvårdsföreningarna. Inventeringar- va konsekvenserna på olika sätt. Därför håller de na ger oss en uppfattning om älgbestånden i de ak- olika parterna i målet sig ofta med olika målsätttuella områdena och de årliga förändringar som ningar, som kan verka omöjliga att jämka samman. älgbestånden undergår. Men metoderna är behäftaStorleken på det aktuella området har också en de med stora risker för fel och därför är det betänk- avsevärd inverkan. Nivån på målsättningarna kan ligt att tolka resultaten av en vinterinventering rakt mycket riktigt variera beroende på om vi betraktar av och lägga tolkningen som grund för det antal äl- en jaktförenings område, en jaktvårdsförening, ett gar som en jaktförening eller till och med en älghushållningsområde, ett jaktvårdsdistrikt eller jaktvårdsförening får fälla följande höst. Å andra si- hela landet. Å andra sidan är det i sista hand den dan är det mänskligt att en jaktförening som verkar gällande lagstiftningen och systemen för regleran19 där älgarna har sitt vinterbete gärna bygger sin jakt på inventeringen av spår i snön medan en förening som verkar där älgarna har sitt sommarbete gärna grundar sina licensansökningar på andra beräkningar av antalet älgar. Utöver detta har Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet arbetat med att utveckla helikopterinventeringen till en beaktansvärd kompletterande metod för älginventering. det av älgstammen som sätter ramarna för det slutliga beslutsfattandet. Jaktvårdsdistrikten har mycket riktigt den otacksamma uppgiften att de varje år måste fatta individuella beslut för varje ansökan om jaktlicens oavsett hur exakta eller bristfälliga uppgifter om älgbestånden som föreligger. Därför försöker distrikten använda sig av så många olika inventeringsmetoder som möjligt för att kunna beräkna antalet älgar och göra upp prognoser för hur älgbestånden kommer att reagera på den planerade jakten. Det är inte alls svårt att ifrågasätta resultaten som vi får av de inventeringsmetoder för älg som vi använder i vårt land. Detta betyder emellertid inte att metoderna ska kastas på soptippen. Dessutom är det alldeles klart att det på lång sikt lönar sig att prova ut och vidareutveckla enskilda inventeringsmetoder. Då lär vi oss mera om vilka felfaktorer som finns och hur dessa fungerar. Å andra sidan är det också viktigt att inse att även om vi kunde räkna älgstammen absolut exakt och ner till sista älg så skulle det ändå vara svårt att ge specificerade målsättningar för antalet älgar för hela landet eller mindre delområden. Detta därför att det i sista hand är älgarnas relativa fördelning på områden av olika kvalitet som i sista hand avgör vilka effekter älgarna har på respektive område. Med dagens upplägg är det licensinnehavarna, det vill säga älgjägarna, som står i nyckelposition. Den faktiska avskjutningen med sin ålders- och könsfördelning är den faktor som mest påverkar hur älgstammen utvecklas över tid. Därtill kommer att de älgobservationer som älgjägarna gör ­ oavsett vilken metod som används ­ påverkar planeringen för följande jaktår. Vad ett enskilt jaktlag företar sig föregriper inte bara det antal licenser som beviljas för följande säsong på jaktlagets marker eller trenderna för hur älgskadorna utvecklas, utan påverkar också läget för flera andra områden. Vad ett enskilt jaktlag företar sig påverkar alltså indirekt den samhälleliga debatten om det rätta antalet älgar! o SAULI HÄRKÖNEN Skogsforskningsinstitutet JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 20 sk al d r ä k te jp n ha r t e ad e sö mm a r. AIR - TE X-