JAKTTIDERNA OCH BEGRÄNSNINGARNA JAKTÅRET 2025 – 2026 JÄRVENS ÅR ANDJAKT I STATENS MARKER VARGEN HUR BLEV ÄNDRINGEN MÖJLIG? BJÖRNSTAMMEN VÄXER VARGSKYDDS VÄSTAR FÖR HUNDAR 4/2025 Tidningen når fler än 300 000 jägare
JAKTEN 10 Jakttiderna 2025-2026 12 Begränsningarna för sjöfågeljakten 2025-2026 16 Sjöfågeljakt i ödemark 20 Ungdomsredaktionen 40 Jaktövervakarna bistår myndigheterna 44 Ett västtest som förändrade åsikterna om skyddsvästar för hundar 54 Arrendepriserna för jaktmarker i Norden 56 Så vårdar du ljuddämparen på geväret 58 Viltreceptet 64 Jaga smart VILTET 24 Järvens år 30 Vargen bytte bilaga – hur blev det omöjliga möjligt? 32 Räntäjärvis guldängar – en fristad för sjöfåglar 42 Fler hål än väntat i viltstängslena 46 Björnstammen växer 52 Ändringar i förvaltningsplanen för björnen 60 Precisionsskogsbruket skapar livsmiljöer för viltet AKTUELLT 4 Nyheter 36 Besiktning av viltskador i terrängen med drönare 38 Jakten skapar värde 39 Med ömsesidigheten som drivkraft 62 Rakt på sak: När djuren står i centrum för de politiska målen 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Vice ordförandens spalt 51 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 51 Rör dig hänsynsfullt på åkern – och lagligt! 52 Kom ihåg ofu-repetitionsutbildningen! 24 Järvens år 16 Sjöfågeljakt i ödemark 44 Test: vargskyddsvästar för hundar 56 Så vårdar du ljud dämparen på geväret Jägaren 4/2025 2 Innehåll
Kan vi lösa rovdjursknuten? I skrivande stund har riksdagen precis godkänt en ändring i jaktlagen som ger jordoch skogsbruksministeriet nya befogenheter att bevilja stamvårdande jakt. Ska sådan äntligen bli möjlig? Nu kan ministeriet med en förordning ge mera preciserade bestämmelser för syftet med en dispens och det geografiska område som dispensen gäller, liksom även för referensvärdet som anger den gynnsamma skyddsnivån för arten. Det är viktigt att ministeriet anger ett syfte för den stamvårdande jakten. Det vill säga precis det som Finlands viltcentral inte i sina tidigare beslut har lyckats ge i en sådan form att förvaltningsrätten skulle ha godkänt det. Även om syftet i fortsättningen kommer att anges så kommer det fortsättningsvis att behövas stödande utredningar. Dessa är av avgörande betydelse vid beslutsfattandet. I samband med lagändringen har vi fått höra en hel del gnällande. Somliga betraktar lagen som en halvmesyr medan andra ser den som ett slakteri för stora rovdjur. Samtliga torde dock vara överens om att rovdjursknuten måste lösas eftersom det går rejält uppåt för de stora rovdjuren och konsekvenserna blir allt tydligare. Jordoch skogsbruksministeriet fortsätter målmedvetet med beredningen av ärendet. Som följande på listan kommer en förordning om stamvårdande jakt på björn och publiceringen av den uppdaterade förvaltningsplanen för björnstammen. Båda behövs för att Finlands viltcentral ska kunna använda de nya ”verktygen” i början av juli. Då fattas ju besluten om den stamvårdande jakten på björn under inkommande jaktår. Men inte ens efter det är skrivbordet städat och rent. Ändringarna i EU:s naturdirektiv innebär att fredningen av vargen slopas, vilket i sin tur har gett upphov till ett antal förslag till bestämmelser. Riksdagen önskar att de här förslagen ska behandlas i början av riksdagens höstsession. Dessutom förutsätter riksdagen att jordoch skogsbruksministeriet utan dröjsmål ska bereda de ändringar som krävs för att öka jaktlagens tekniska kvalitet och transparens. Det behövs väl ingen spågumma för att begripa att struntpratandet kommer att fortsätta i höst? SAULI HÄRKÖNEN Chef för offentliga förvaltningsuppgifter Finlands viltcentral 58 Micke Björklunds viltreceptet 10 Jakttiderna och begränsningarna för sjöfågeljakten 20252026 Ledar n 3 Jägaren 4/2025
Nyhet r Så här betalar du skjutprovet i Oma riista Tala om för mottagaren av skjutprovet att du vill betala på nätet. Han/hon förbereder betalningen i Oma riista. Betala sedan som ett alldeles vanligt köp på nätet. 1. Öppna Oma riista-appen. 2. Gå till ”Egna uppgifter” och fortsätt till ”Skjutprovsprestationer”. 3. Fortsätt enligt anvisningarna. 4. När du har betalat visas betalningen genast för skjutprovsmottagaren, som antecknar den. Jägaren 4/2025 4
Rovdjursförvaltning i Sverige, Norge och Finland med särskilt fokus på arbete mot illegal jakt på stora rovdjur Bi ld : H an na le en a Aa rn io / Fo rs ts ty re ls en Bi ld : U ns pl as h Bi ld : U ns pl as h / N ic ol ai D ür ba um Finland, Sverige och Norge förenade sina krafter för att bekämpa jaktbrottsligheten Under fjolåret verkställdes det finska, svenska och norska samprojektet Transfrontier collaboration in wildlife management and wildlife crime. Syftet med projektet var att utveckla det gränsöverskridande samarbetet vid förvaltningen av de stora rovdjuren och bekämpningen av jaktbrottsligheten i Fennoskandien. Projektet sammanförde myndighetspersoner, forskare och experter från de tre deltagande länderna för att gemensamt tackla problemen. Till projektets viktigaste resultat hör översikten ”Rovdjursförvaltning i Sverige, Norge och Finland med särskilt fokus på arbetet mot illegal jakt på stora rovdjur”. Där behandlas förvaltningen av de stora rovdjuren, bekämpningen av jaktbrottsligheten och utvecklandet av det gränsöverskridande samarbetet. I sin rapport om det gränsöverskridande samarbetet i Fennoskandien för att bekämpa naturresursbrottsligheten presenterar projektet rekommendationer, bland annat en modell för gränsöverskridande samarbete mellan myndigheter, vilket skulle skapa nätverk och samarbete på expertnivå. Rent praktiskt byggde projektet broar mellan myndigheter och aktörer i de tre deltagande länderna. Till det viktigaste i projektet hörde att skapa förtroende – utan förtroende skulle ju informationsutbytet och samarbetet inte fungera. Du kan ladda ner översikten av läget och rapporten från artikeln på nätet (jagarentidningen.fi). Fågelatlasen slutspurtar: Anmäl dina obs i OR senast 15 augusti! Den fyraåriga kartläggningen för fågelatlasen (lintuatlas.fi) har hunnit fram till slut rakan. Fortfarande återstår några veckor utmärkt tid att spana efter bland annat sjöfågelkullar och anteckna observationer. Skriv alltså in dina sommarobservationer av jaktbara och icke fredade fåglar – och i synnerhet av deras ungar – i Oma riista senast den 15 augusti så hinner de med till fågelatlasen. Fågelatlasen ger viktig information om vår fågelfaunas häckningsutbredning och om förändringarna som har inträffat. Även för regleringen av jakten är det oerhört viktigt att informationen har en hög täckningsgrad. Informationen i atlasen stöder arbetet med att följa med den övriga fågelfaunan och hjälper oss att bevara jakten på en hållbar nivå. När du deltar i kartläggningen för fågelatlasen, och inventerar sjöfåglar och vilttrianglar, skapar du viktiga viltdata och bidrar till att även ditt eget jagande kan fortsätta och vara allmänt accepterat. PE TR I JA UH IA IN EN Antalet fällningar under vårens råbocksjakt (2025). Anmälningsläget genast efter säsongslutet den 18 juni. STATISTIK I SIKTET VILTCENTRALSREGION FÄLLNINGAR, ST Södra Tavastland 56 Södra Savolax 13 Sydöstra Finland 66 Kajanaland 1 Mellersta Finland 45 Lappland 16 Uleåborg 24 Österbotten 198 Norra Tavastland 55 Norra Karelen 1 Norra Savolax 5 Kust-Österbotten 51 Satakunta 133 Nyland 113 Egentliga Finland 304 Totalt 1081 Jägaren 4/2025 5
Vägen till hjärtat går via magen N är jag en sommardag gräver i frysen efter någonting att grilla för gästerna återvänder tankarna till det senaste jaktårets jakter och alla de fantastiska upplevelserna i skogen. Välorganiserade jakter skapar gemenskap, och glädjen att lyckas tillsammans är helt enkelt storartad. Att jägare lyckas när de jagar är viktigt också för jaktens framtid. När det händer saker och ting på en jakt så inspirerar det också ungdomar att börja jaga. Och när man så sent som i juli fortfarande hittar grillbart kött i frysen så vet man att man har lyckats som jägare. Även om älgstammen har halverats och vitsvanshjortarna har blivit rejält färre och skadorna på skogen har minskat till bortåt en femtedel så är samhällsdebatten fortsättningsvis irriterande fokuserad på skador och olyckor. Glädjen, nyttan och möjligheterna som viltet erbjuder får alldeles för lite uppmärksamhet. Kanske har de som inte jagar fått allt för lite positiva erfarenheter av viltet? Till de viktigaste upplevelserna hör god mat i gott sällskap. En god viltmiddag en sommarkväll blir ett minne som skapar uppskattning för viltet. Borde ännu fler finländare beredas plats när en jägare grillar? Eftersom 63 procent av finländarna uppger att de gärna skulle äta mera vilt så öppnar sig här för oss jägare, via maten, ett utmärkt tillfälle att höja viltets anseende. Låt oss därför tillsammans ta väl hand om vårt vilt så att vi kan grilla i juli och bjuda in gäster! VILTKOCKEN TIPSAR Den vanligaste faran när man grillar vilt är att köttet kan bli torrt. Lägg därför köttet i marinad (olja, örter och salt) dagen innan. Börja med att grilla på hög värme så att ytorna sluter sig och fortsätt sedan i måttlig värme på grillkanten. Ta det lugnt så blir det kvalitet! Använd en stektermometer för att kolla temperaturen inuti köttet och gå inte högre än till medium, alltså 50-60 grader. Låt därefter köttet vila i några minuter före serveringen. Smaklig måltid! MARTIN HÄGGLUND Vice ordförande Finlands viltcentral I juli inventerar vi vilttrianglarna igen och skapar underlag för jakttiderna I juli är det igen dags för sommarinventeringen av skogshönsen. Vilttrianglarna räknas under perioden 26 juli till 10 augusti. I nventeringen inkluderar tjäder, orre, järpe och ripa samt även morkulla, skogshare och björn. Syftet med inventeringen är att ta fram färsk information om skogshönsens regionala tätheter och sommarens produktion av ungar. Höstens jakttider fastställs utgående från inventeringarna så fort räkningen är avslutad. Räkningen ska helst göras under de två första veckorna av inventeringsperioden för att informationen ska hinna till beredningen av förordningen om jakttider. Vi rekommenderar att du skickar in resultaten elektroniskt på adressen oma.riistakolmiot.fi. Förordningen om jakttiderna för skogshönsen skickas ut på remiss efter mitten av augusti och träder i kraft strax innan jaktsäsongen börjar. De uppdaterade jakttiderna publiceras därefter på webbplatsen riista.fi. De frivilliga i nyckelställning Vilttrianglarna räknas med frivilliga krafter. Varje år ställer ungefär 6 000 jägare upp på sommarinventeringen. De avverkar cirka 1 000 permanenta vilttrianglar som är anlagda i terrängen för att följa med hur skogsviltet utvecklas. En vilttriangel är en liksidig triangel med tre stycken fyra kilometer långa ben, totalt tolv kilometer. Inventeringsgruppen om tre personer antecknar samtliga skogshöns som blir observerade inom en 60 meter bred zon. Räkningen ska helst göras under de två första veckorna av inventeringsperioden H AR RI TA AV ET TI K lumn Jägaren 4/2025 6
Nyhet r JVF-FRIVILLIGARBETET ÄR VÄRT 11 000 000 € Nu kan du betala jaktkortet också i Oma riista Det går att betala jaktkortet i tjänsten Oma riista med de vanligaste sätten att betala på nätet. Logga in i Oma riista-appen eller nättjänsten. Klicka fram dina egna uppgifter och fortsätt till jaktkortet. Fortsätt till betalning och följ anvisningarna. Ditt jaktkort träder i kraft så fort betalningen är gjord och visas i både appen och nättjänsten. Observera, att om du inte har betalat för innevarande jaktår (20242025) så kan du i tjänsten välja mellan att betala jaktvårdsavgiften (dvs jaktkortet) för det pågående eller det nya jaktåret. Med det nya jaktåret avses perioden 1.8 2025–31.7 2026 och avgiften kan betalas från och med 15 juli. Om betalningen skulle misslyckas kan du mejla oss på adressen maksut@riista.fi Alla de andra vanliga betalningssätten fungerar fortfarande. ! OBS! Du betalar väl inte pappersfakturan (bilagan i tidningen) för jaktåret 2025-26 OCH samma faktura i Oma riista! ASF-beredskapsövning sammanförde jägare och myndigheter I Villmanstrand ordnades i mitten av juni en samövning där myndigheter och ortsboende jägare tillsammans bekämpade den afrikanska svinpesten. Beredskapsövningen utgick från ett tänkt scenario där ASF-virus påträffas hos ett vildsvin som hittas dött och de deltagande myndighetspersonerna och ortsboende jägarna sätter igång med bekämpningen. Den här gången koncentrerade sig deltagarna på att leta efter döda vildsvin, forsla kropparna från terrängen och på hygienen; hur deltagarna skyddar sig på rätt sätt. Vid bekämpningen av den afrikanska svinpesten befinner sig jägarna och jaktvårdsföreningarna i nyckelposition. Även den här gången gav jägarna prov på sin organisationsförmåga och motivation att ställa upp för vårt gemensamma bästa. Den afrikanska svinpesten är en sjukdom som enligt lag ska bekämpas. Den smittar enbart svindjur. Sjukdomen har aldrig påträffats här i Finland. AKTUELLT I OMA RIISTA Jägaren ? Kontrollera att jaktkortet och skjutprovet är giltiga. ? Betala jaktkortet i Oma riista om det inte är giltigt. ? Anteckna genast alla dina fällningar och observationer i viltloggen. Då sköter du automatiskt dina lagstadgade skyldigheter och anmälningar till föreningen / jaktlaget / licensinnehavaren. ? Kolla att du har laddat ner den senaste versionen av appen i telefonen. Föreningens eller jaktlagets kontaktperson ? Inför ändringarna i licensbeslutet för hjortdjur på kartan över jaktområdet och uppdaterar ändringarna i områdesinformationen. ? Skapar jaktgrupperna för den nya jaktsäsongen, utser jaktledarna och kopplar licensen till grupperna. Licensinnehavaren ? Fördelar jaktlicenserna för hjortdjur mellan deltagarna. Oma riista helpdesk hjälper dig vardagar 9.00-15.00, tfn 029 431 2001 eller oma@riista.fi Jaktkort Metsästyskortti Hunting Card / Jagdschein 1.8.2025 – 31.7.2026 VA LT O KO N TR O Jägaren 4/2025 7
Nyhet r Jaktkortet ger gratis inträde på jaktmuseet I Riihimäki hittar du jägarnas eget museum. Där finns mycket att se och uppleva! Specialutställningen om bisonhopp och bäverfällor, Biisoninhyppyjä ja majavanrautoja, pågår till den 28 september och presenterar de nordamerikanska ursprungskulturernas jakttraditioner med hjälp av skildringar, bilder och sällsynta föremål från tiden då det begav sig. På den finska naturens dag den 30 augusti kl 1216 ordnas på museet en temadag om överlevnad Selviytymistaidot tutustu ja kokeile! för att fira Survival Kilta ry:s 50årsjubileum. FINLANDS VILTCENTRAL SÖKER EN VILTPLANERARE I NORRA KARELEN Till viltplanerarens uppgifter hör rådgivning och planering av vilthushållningen, att stöda jaktvårdsföreningarna, samarbeta med intressegrupperna och sköta separat specificerade offentliga förvaltningsuppgifter. Tjänstens placeringsort är Norra Karelens regionkontor i Joensuu och verksamhetsområdet omfattar landskapet Norra Karelen. I regionen finns tolv självständiga jaktvårdsföreningar och stödet för deras verksamhet utgör en viktig del av arbetet. Du är samarbetsinriktad och har möjligheter att röra dig självständigt i det vidsträckta verksamhetsområdet. Utöver dagarna på kontoret och på resa kan arbete också göras flexibelt på distans. Finlands viltcentral har moderna redskap för jobbet och datasystem som stöder arbetet. Tjänsten förutsätter följande: ? Lämplig yrkeshögskole eller högskoleexamen, eller i praktiken visad lämplighet för tjänsten ? God kännedom om förvaltning och verksamheten i jaktvårdsföreningar ? Utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska ? Nöjaktiga kunskaper i svenska och engelska ? Förhandlingssamt samarbetsoch interaktionsförmåga ? Beredskap för flexibla arbetstider och resor inom verksamhetsområdet Vi betraktar följande som merit: ? Kännedom om jakt och vilthushållning ? Passion för att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Tjänsten är en fast anställning på heltid. Lönen följer kollektivavtalet för branschen. Den anställda tillträder den 1.9 eller enligt överenskommelse. Ansökningarna lämnas in senast den 8 augusti kl 16 till adressen kirjaamo@riista.fi. Märk mejlet: ”Viltplanerare Norra Karelen”. Ytterligare information: Vilthushållningschefen Jarkko Nurmi, tfn 029 431 2105, jarkko.nurmi@riista.fi, Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter, Sauli Härkönen, tfn 029 431 2104, sauli.harkonen@riista.fi, Biträdande direktören Jari Pigg, tfn 029 431 2102, jari.pigg@riista.fi. FI NL AN DS JA KT M US EU M För utställningen har museet byggt upp interiören i en handelsstation som visar pälshandeln i Nordamerika. VargLife-projektets avslutande seminarium sänds lajv Projektet VargLife avslutas den sista september i år. Livesändningen från det avslutande seminariet sänds den 27 augusti kl 14-16 och du är välkommen att höra på när projektledarna talar om arbetet och resultaten. Du hittar livesändningen på projektets Youtubekanal. Sändningen sparas och kan ses också i efterhand. KA TJ A RO NK AI NE N Öppet 2.5–31.8 tisö kl 10–17 och 1.9–31.12 tisö kl 10–16 Tehtaankatu 23 A, Riihimäki • metsastysmuseo.fi Jägaren 4/2025 8
Jakttid rna 2025–2026 SJÖFÅGLARNA OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Gräsand, kricka, årta 1), bläsand 1), stjärtand 1), skedand 1), vigg 1), knipa Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Sothöna 1) Fredad i hela landet Se www.riista.fi Brunand 1) Fredad i hela landet Se www.riista.fi Alfågel 1) Kontrollera områdena, tiderna och begränsningarna på s 12 1.9 – 31.12 Småskrake 1) Hela landet 1.9 – 31.12 Storskrake 1) Hela landet 1.9 – 31.12 Ejder 1) Höstjakt förbjudet Se www.riista.fi Grågås 1) Kontrollera områdena, tiderna och begränsningarna på s 13 Se www.riista.fi Sädgås 1) På remiss osäker Se www.riista.fi Kanadagås Hela landet på åker 10.8–20.8 kl 12.00 Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 1) Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällt vilt ÖVRIGA FÅGLAR OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Rapphöna Landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. 1.9 – 31.12 I övriga landet med jaktlicens av Finlands viltcentral enligt JL § 10. 1.9 – 31.12 Fasan Hela landet 1.9 – 28.2 Ringduva Hela landet 10.8 – 31.10 SMÅVILTET OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Skogshare och fälthare Hela landet 1.9 – 28.2 Vildkanin Hela landet 1.9 – 31.3 Ekorre Hela landet 1.11 – 28.2 Europeisk bäver Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL § 10 20.8 – 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 – 30.4 Räv I landskapet Lappland 1.8 – 30.4 I övriga landet 1.8 – 14.4 Uppfödd fjällräv och iller 1) Hela landet Hela jaktåret (hona med ungar får inte dödas 1.5 – 31.7) Grävling Hela landet 1.8 – 31.3 Mård Hela landet 1.8 – 31.3 Hermelin Hela landet 1.8 – 31.3 Utter Med dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet 1) Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällt vilt SKOGSHÖNSEN OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Orre, Järpe, Tjäder, Ripa, Fjällripa Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, järpe, ripa och fjällripa) bestäms och läggs ut på vår webbplats www.riista.fi 6.9.2025 Se www.riista.fi SÄLARNA OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Östersjö vikare Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi 16.4 – 31.12. Gråsäl Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi 16.4 – 31.12 Jägaren 4/2025 10
KLÖVDJUREN OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Vildsvin 1) Hela landet 1.8 – 31.7 Sugga med kultingar är fredad 1.3 – 31.7 Mufflon Hela landet 1.9 – 31.1 Älg Enligt JL § 26 med jaktlicens beviljad av Finlands viltcentral: I kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland. 1.9 – 20.9 I landskapen Kajanaland och Norra Österbotten utom i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski 1.9 – 3.10 Vaktjakt i övriga landet 1.9 – 10.10 (inte i landskapet Lappland) I landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland 4.10 – 15.1 I övriga landet utom i landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland Obs! Älgjakt med hund är förbjudet i renskötselområdet 1.1 – 15.1 (Gäller inte hund vid eftersök på skadat djur). 11.10 – 15.1 Vitsvanshjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 26.9 Vaktjakt (inte i landskapet Lappland) 27.9 – 15.2 Skogsvildren Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 27.9. – 31.1 Dovhjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 26.9 Vaktjakt (inte i landskapet Lappland) 27.9 – 31.1 Råbock 1) 2) Hela landet 1.9 – 15.2 Råbock i hela landet 1) 2) 16.5 – 15.6 1) Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällt vilt 2) Rådjur: Drivande hund enligt JF § 12 får användas från 27.9.2025 STORA ROVDJUREN OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Björn I renskötselområdet med stöd av statsrådets förordning (452/2013) om i jaktlagen föreskrivna dispenser, med stöd av 8 §. Kontrollera kvoten på riista.fi. 20.8 – 31.10 (hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar) I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom avsedd dispens beviljas för fångst eller fällande av björn (hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar). 20.8 – 31.10 (hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar) Varg Lagändring på gång. Följ nyhetsbevakningen på www.riista.fi Tiderna framgår av dispensbeslutet Lodjur Dispens enligt JL § 41 a 3 mom kan beviljas för att fånga eller fälla ett lodjur (utom hona med unge yngre än ett år) i renskötselområdet och övriga landet. 1.10 – 28.2 renskötselområdet 1.12 – 28.2 övriga landet ÖVRIGA DE VIKTIGASTE SKADLIGA FRÄMMANDE ARTERNA Mink, mårdhund, bisamråtta, tvättbjörn och sumpbäver I hela landet utan fredningstid DE ICKE FREDADE FÅGLARNAS FREDNINGSTIDER UNDER HÄCKNINGEN Kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast I landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5 – 31.7, i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4 – 31.7 och i övriga landet 10.3 – 31.7 Skata I landskapen Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 10.4 – 31.7 och i övriga landet 1.4 – 31.7. Korp I renskötselområdet 10.4 – 31.7 (i övriga landet fredad hela året). Kolonier av gråtrut Hela året Kaja 10.3 – 31.7 Gör fällningsanmälningen genast efter fällningen. Lagen kräver att den ska göras inom sju dagar. Det smidigaste är att göra anmälningen i Oma riista, men du kan också göra den på viltcentralens pappersblankett. Anmälningen ger oss exakt information om jakten på de sällsynta och de försvagade arterna. Vi behöver informationen för att uppskatta jaktens hållbarhet. Med informationen säkrar vi jaktens hållbarhet och kontinuitet. DEN OBLIGATORISKA FÄLLNINGSANMÄLNINGEN Skott ? Träff ? Anteckning i Oma riista Jägaren 4/2025 11
Jakttid rna 2025–2026 Begränsningarna i sjöfågeljakten 2025 Sädgåsen som är inramad med rött befinner sig på remiss. För den kan det alltså ännu bli ändringar. Kontrollera de slutliga begränsningarna på riista.fi före jakten! EJDER Jakten på ejder är förbjuden från den 20 augusti klockan 12 till den 31 december. SOTHÖNA Jakten på sothöna är förbjuden. BRUNAND Jakten på brunand är förbjuden. ALFÅGEL Jakten på alfågel är förbjuden utom i havsområdet och på öar och skär i havsområdet. I havsområdet gäller en kvot på fem (5) alfåglar per jägare och dygn. Jakttiden är 1.9–31.12. Kom ihåg fällningsanmälningen! DE FÖRSVAGADE JAKTBARA SJÖFÅGLARNA Finlands viltcentral rekommenderar att jägarna helst jagar gräsand, kricka och knipa, och undviker att jaga stjärtand, vigg, årta, skedand och bläsand. Jägaren 4/2025 12
SÄDGÅS GRÅGÅS Grågås ? Jakt på grågås är tillåtet vid kusterna (kartan) 20.8 kl 12 till 31.12 samt på åkrar vid kusterna 10.8 – 20.8 kl 12. ? I övriga delar av landet är jakt på grågås förbjudet. ? En dygnskvot på två grågäss per jägare. ? Obligatorisk fällningsanmälan. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista; detta för att klarlägga jaktens fördelning i tid och rum. ? Förbjudet att jaga med föda som lockbete 10.820.8 kl 12. ? 10.820.8 kl 12 får grågås jagas enbart på åkrar med konventionell odling av spannmål och andra växter där syftet är kommersiellt eller som foder för produktionsdjur. Stödberättigade viltbeten och små viltåkrar får inte utnyttjas vid jakt. Sädgås Taigasädgås ? UTKASTET: 20.8 kl 12 – 27.8 2025: i landskapet Kajanaland och i landskapet Lappland, med undantag av kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki samt på havs sidan om europaväg E8 i kommunerna Torneå, Keminmaa, Kemi och Simo, i landskapet Norra Österbotten utom i kommunen Karlö samt på havssidan om europaväg E8 i kommunerna Ijo, Kalajoki, Kempele, Limingo, Lumijoki, Uleåborg, Pyhäjoki, Brahestad och Siikajoki. Jakt skulle ändå vara tillåtet i området mellan Europaväg E 8 och regionväg 813. ? En säsongkvot på en (1) sädgås gäller i det nordliga jaktområdet. ? Jakt med foder som lockbete och på åkrar är förbjudet. ? Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällningar. Anteckna dem och dina observationer i Oma riista. Tundrasädgås ? UTKASTET: 1.1030.11 2025: I landskapen Södra Karelen och Kymmenedalen, i landskapet Södra Savolax i kommunerna Enonkoski, Puumala, Nyslott och Sulkava, i landskapet Norra Karelen i kommunerna Ilomants, Joensuu, Kitee, Kontiolahti, Liperi, Rääkkylä och Tohmajärvi, i landskapet Päijänne Tavastland i kommunerna Itis och Orimattila samt i landskapet Nyland i kommunerna Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Pukkila. ? Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällningarna. Anteckna dem och dina observationer i Oma riista. Jakttiden för sädgås 2025 20.8 kl 12 – 27.8 1.10 – 30.11 Ingen jakt DET GÄLLER JAKTENS FRAMTID! FINLANDS VILTCENTRALS FÖRSLAG | Kontrollera på riista.fi! Insamlingen av sädgåsbilder behöver mera bilder Anteckna den fällda sädgåsen i Oma riista och skicka en bild på gåsens huvud och ena vinge till hanhi@riista.fi. Skriv fällningsdagen och kommunen som rubrik för mejlet. Med bildinsamlingen samlar vi data om hur underarterna fördelar sig. Informationen kan användas för att exempelvis förstora jaktområdet. Om informationen däremot är otillräcklig måste vi följa försiktighetsprincipen. Vi uppmanar jägarna att delta i den frivilliga inhämtningen av info om sädgåsläget genom att anteckna alla obs av sädgäss under jaktdagen i Oma riista. Den insamlade informationen är konfidentiell och används enbart för att utveckla uppskattningen av den häckande stammen. De sparade observationerna kan inte öppet knytas till något visst område. Öva artidentifiering före jakten. På hösten flyttar gässen i blandade flockar där den fredade bläsgåsen kan ingå. Jakttiden för grågås 2025 10.8 – 31.12 Ingen jakt Lä nt ine n ka nn an ho ito alu e Ete läi ne n ka nn an ho ito al ue Jägaren 4/2025 13
TE RO SA LM EL A Jakttid rna 2025–2026 Sjöfågeljakt är tillåtet enbart i dagsljus Jakttiderna är knutna till solens uppgång och nedgång på det viset, att skyttet får inledas en timme före solens uppgång och ska avslutas en timme efter solens nedgång. Flera sjöfågelarter liknar varandra och vid svag belysning är det också för erfarna jägare svårt att skilja dem åt. I många länder har man insett den här svårigheten och har därför infört begränsningar i skymningsjakten på sjöfåglar. Det enklaste sättet att kolla tiderna för solens uppoch nedgång är att se efter i Oma riista-appen. Klicka på ”Mer” nere till höger och fortsätt till ”Soltider”. Blyhagel och skymningsjakt är förbjudet OBS! Kom ihåg blyhagelförbuden! Här i Finland har vi två förbud mot användning av blyhagel. Det ena förbudet gäller en artgrupp (sjöfåglar) och det andra en terrängtyp (våtmarker). Men redan det gamla vanliga blyhagelförbudet för jakt på sjöfåglar gäller som känt för all jakt på sjöfåglar, även utanför våtmarker. I våtmarker och i skyddszonerna kring sådana får blyhagel överhuvudtaget inte användas alls. Förbudet gäller inte bara för sjöfåglar utan också för alla andra arter. Det enklaste sättet att ha koll på våtmarkerna med ett totalt blyhagelförbud är att klicka upp Oma riista-appen och välja kartan för områden med blyhagelförbud. Jägaren 4/2025 14
BURREL-LIITTYMÄT ALK. 4,99 €/KK, EI AVAUSMAKSUA. KAMERAN VOIT TILATA MYÖS SOITTAMALLA MAKSUTTA 0800 93 93 93 Tehokas riistakamera laadukkaaseen kuvaja videovalvontaan Burrel E24 on täydellinen valinta riistanseurantaan sekä syrjäisille mökeille. Kameran mukana saat esiasennetun SIM-kortin, jonka aktivoit ilman avausmaksua ja saat ensimmäiset 14 vrk veloituksetta. Tutustu ja tilaa: elisa.fi/metsastaja 299 € Burrel E24 + aurinkopaneeli akulla yhteishintaan Tuotteiden hinta erikseen ostettuna 338,90 €. 892406_Elisa_Laitenetti_Burrel_E24_Metsastaja_210x275.indd 1 892406_Elisa_Laitenetti_Burrel_E24_Metsastaja_210x275.indd 1 19.6.2025 10.29 19.6.2025 10.29
Ödemarkstjärnen är omgiven av mossar och glittrar hundra meter längre fram bakom tallarna. Runt omkring breder den tysta ödemarken ut sig. Det är den 20 augusti och klockan närmar sig tolv. TexT och bilder Arttu Kotisara S olen strålar onödigt hett från middagshimlen. Jag sitter på en lavtäckt sten och kikar på klockan. Minuterna släpar sig fram, plågsamt långsamt. Jag kom hit för en timme sedan från vårt läger som befinner sig vid en annan tjärn, för att vänta på att klockan ska bli tolv och sjöfågeljakten börja. Andjakt i ödemark – en jaktform på utgång? Sjöfågeljakten har förändrats under de senaste åren. Att locka fåglarna till sig med utfodring är att göra jakten enkel för sig, men avkastningen kan bli desto större eftersom utfodringen lockar till sig sjöfåglar från vida kring så att det traditionella jagandet i vassarna knappt ger något resultat längre. Sjöfågeljakt i ödemarken Jägaren 4/2025 16
Förberedelserna för jakten Förberedelserna för en andjakt i ödemark kräver mera än några timmars strövande längs vassruggarna vid någon välbekant sjö i hemknutarna. Appen för terrängkartor är ett utmärkt hjälpmedel vid planeringen. När du studerar kartorna letar du efter ett område med tjärnar, bäckar, mossar och andra vattendrag som kan tänkas intressera sjöfåglarna. När du väl har hittat ett område som känns lämpligt så ringar du in en plats för baslägret därifrån dagsjakterna kan utgå. Om det genom det lagom ödemarksartade området rinner en å som går att paddla kan ni utan större besvär tälta på olika platser varje natt. Utgående från kanotleden går det sedan fint att göra vandringar för att kolla tjärnarna i närheten. Notera dock att på sensommaren är vattenståndet ofta lågt i åarna, vilket gör det besvärligt att ta sig förbi steniga forsar med en fullastad kanot. Ut i ödemarken andjägarens utrustning Utöver den normala utrustningen för camping och övernattning ska du också komma ihåg att det i slutet av augusti ofta råder varning för skogsbrand – eller så utfärdas varningen under pågående jakt. Därför kan matlagningen inte vara beroende av öppen eld. Ett gaseller spritkök bör därför finnas i packningen. Om du inte har en apporterande hund med dig på jakten kan ett teleskopiskt kastspö vara bra att ha för att bärga bytet i land. Med ett fiskedrag som flyter på ytan går det smidigare att bärga fågeln än med ett metalldrag som sjunker. Ett annat hjälpmedel som du kan snickra till av en träkloss och några krokar är flytande dragg. Med ett svirvelkast når du långt och anden fastnar lätt i krokarna när du vevar in. Augusti är en varm månad, så de varmaste kläderna Se videon jagarentidningen.fi Sjöfågeljakten i ödemarkerna är någonting helt annat; det enda de har gemensamt är att fåglarna som jagas är av samma arter. Andjakt i ödemark är jaktkultur a la Finland! Tillstånden och arterna Andjakten i ödemark är bäst när jägarna kan avsätta några dygn för jakten och övernattar i terrängen. Jakten bedrivs alltså på samma sätt som den traditionella jakten på sädgås, men för de små sjöfåglarna råder det inga regionala begränsningar, som det gör för gåsjakten. I motsats till skogshönstillstånden så beviljas det alltid sjöfågeltillstånd för Forststyrelsens områden. Men sjöfågeljakten i ödemark är ändå inte ett dugg sämre än jakten på hönsfåglar! Jakten bör riktas till arter som inte har en negativ utveckling. Gräsanden, krickan och knipan är de vanligaste arterna; för stjärtanden och bläsanden har det däremot redan länge gått utför. Med Forststyrelsens tillstånd för sjöfågel är det också tillåtet att fälla en sädgås per säsong i områden där gåsjakt är tillåtet inom jakttiden. Det behöver väl inte ens sägas att fågelungar som ännu inte kan flyga lämnas i fred, oavsett art. I ödemarken är hunden and jägarens bästa jaktkamrat. ? Den som väntar får ofta vänta länge. Sjöfågel jakten börjar i hela landet den 20 augusti klock an 12. ? Skogsbäckarna utgör en miljö som krickorna uppskattar. Jägaren 4/2025 17
För ödemarks jägare är gräsanden ett attraktivt fågelvilt. kan gärna stanna hemma. För regnväder är det klokare att rusta sig med rejäla regnkläder. För vandringskängorna gäller samma sak; det förnuftigaste är rejäla gummistövlar för blöta stränder och mossar. Vadarbyxor kommer däremot sällan till användning eftersom vattendragen ofta är tjärnar med dybotten. I synnerhet på kvällarna kan myggor och knott vara en riktig plåga och för dem bör du rusta dig med myggolja eller ett myggnät som skyddar huvud och hals. Svidknotten är så små att de tar sig igenom nätet om det inte är tillräckligt tätt. Den som campar på sommaren glömmer lätt handskarna, men sådana behövs också, både mot myggorna och när du hugger ved. Ingen blir glad av stickor i fingrarna. Väskan med förbandsmaterial måste också vara med. För mobilen måste du ha med dig en tillräckligt kraftig elbank om det där ute i ödemarken skulle hända någonting akut som kräver undsättning utifrån. Jägartaktiken Jakten går till så, att jägarna vandrar från tjärn till tjärn och runt dem. Om jägarna är två så tar de var sin sida och fortsätter därefter till följande tjärn. nära sin husse eller matte. Om hunden dessutom apporterar så blir jakten riktigt njutbar. En skadskjuten sjöfågel försöker alltid ta sig upp på land och gömmer sig skickligt. Men hunden hittar den, ofta på den motsatta stranden (från skytten räknat), tiotals meter från vattenbrynet. Skällande fågelhundar kan lära sig att också skälla på sjöfåglar. Dykänderna rent av retas med den skällande hunden och hejdar sig tio, tjugo meter från stranden och låter sig bli påskällda. Det är därför rätt så lätt att ta sig fram till skallet. Fågeln har uppmärksamheten fäst på hunden och om jägaren kryper närmare, dold i riset, så lyckas han eller hon nästan garanterat. En jägare utan hund är ohjälpligt handikappad jämfört med en hundförsedd jägare. Utan hund är det väldigt svårt att hitta den skadskjutna fågeln och därför måste skottet läggas extra omsorgsfullt och utan att överstiga skyttens förmåga. Naturligtvis krävs det samma omsorg av en jägare som har en hund, men uppföljningen efter ett dåligt skott lyckas så mycket säkrare med en hund. Begränsade möjligheter att förvara fällda fåglar Eftersom vädret ofta är varmt, för att inte säga hett ibland, så blir det lätt bekymmer Om det finns en bäck som förenar tjärnarna så är det klokt att följa den. Krickorna håller gärna till där bäckar flyter ut och vid sträckor med lugnt vatten. Även mossflarkar med öppet vatten är ställen värda ett besök. Om rutten är välplanerad på förhand så återvänder jägarna till lägret i lagom tid på kvällen. Som pass för kvällsflykten passar en grund vik eller ändan på en tjärn. Men vänta dig inte någon livlig kvällsflykt på samma vis som kring platser med utfodring! Också ute i ödemarken ska jakten avslutas en timme efter solnedgången. Följande punkt på programmet är att fira kväll vid brasan; laga mat och njuta av ödemarksstämningen. Hunden är en oersättlig hjälp Dykänderna tillbringar gärna tid på landbacken för att äta blåbär. Våra mänskliga sinnen upptäcker dem inte, men hunden gör det och driver fåglarna till närmsta vatten. För ändamålet passar hundar som jobbar Jägaren 4/2025 18
med förvaringen av de fällda fåglarna. Vilket du kan kringgå genom att laga god vildmarksmat av dem vid brasan! Om det i närheten finns en källa med kallt vatten så kan du lägga fåglarna i vattentäta plastpåsar och lägga dem i källan. För hemresan kan du ha en kylväska med frysklampar i bilen. Klamparna tinar överraskande långsamt; efter en halv vecka finns det fortfarande kvar såpass mycket is att fåglarna hålls nerkylda hela vägen hem till frysen utan att fördärvas på vägen. Det finns mycket på en sjöfågel att ta Gräsänderna klarar sig rätt bra också i ödemarksmiljön. ? För sädgåsen gäller en kvot på en gås i regioner där gåsjakten är tillåten. vara på och äta. Om du väljer att tillreda fåglarna i lägret är det bäst att bränna vingarna, huvudena och fjädrarna i brasan eller gräva ner dem djupt, under stenar. Om lämningar efter fåglar har vi fått läsa mer än tillräckligt i de sociala medierna och i värsta fall även i nyheterna. Slutstädningen efter jakten Äkta vildmarksmänniskor lämnar inte minsta lilla skräp efter sig i naturen. Skräpfritt ska vara en hederssak för både jägarna och alla andra som rör sig i naturen. Tomhylsorna plockar man upp så fort man har skjutit. Återställ lägerplatsen i naturtillstånd. Du kan täcka eldstaden med mossa och lav, men ge den först en rejäl rotblöta. Till slutstädningen hör också att göra avskjutningsanmälningen i Oma riista eller till den som har beviljat tillståndet. Jägaren 4/2025 19
Under långa vårdagar kan jaktfebern och ödemarken överraskande börja locka vilken jägare som helst. Vilket hände mig en dag i maj. Alltså beslöt jag mig för att prova på någonting nytt. Jag packade ner kikaren i stället för geväret och begav mig på en fågelutfärd. TexT och bilder Suvi Seppänen T rots att det var långt lidet på våren så grydde utfärdsdagens morgon sval och mulen. På förmiddagen stod regnet som spön i backen, så jag blev tvungen att invänta tjänligare väder ända till tolvslaget innan jag kunde ge mig iväg. Väderleken stod inte på min sida; inte heller kunde jag veta hur vädret skulle påverka fåglarnas lust att visa sig. Dessutom hade jag ett skäl till för att koppla av och lätta på jaktfebern. Jag skulle antecka fåglarna som jag observerade för fågelatlasen som ju samlar in data om häckningsutbredningen för fåglarna som förekommer i vårt land. Det har ju framförts önskemål om fler observationer, i synnerhet av jägare. Vad jag fann på min fågelutfärd En utfärd med låg tröskel Innan jag gav mig iväg hade jag utsett en lätttillgänglig åmynning som mål för utflykten där jag antog att det skulle finnas sjöfåglar i farten. Jodå, jag fick genast syn på två sjöfåglar i ån och följde en god stund med deras förehavanden med kikaren. Det var ett knip-par som slutligen simmade ut på sjön. Jag flyttade till en annan plats och insåg Det här knipparet simmade i ån när jag kom dit. Vädret var regnigt och kyligt, men grönbenan lät sig inte bekommas. Jägaren 4/2025 20 Ungd msredaktionen