• BJÖRNJAKT HUR KOMMER MAN MED? MINERALGROPEN LOCKAR VILTET MÅRDHUNDEN KAN BESEGRAS OCKSÅ PÅ FASTLANDET VILTINVENTERINGARNA JAKTÅRET 2022-2023 JAKTTIDERNA OCH -BEGRÄNSNINGARNA 4/2022 Tidningen når fler än 300 000 jägare
  • JAKT 10 Jakttiderna och begränsningarna för sjöfågeljakten 24 Hur kommer man med i björnjakten? 30 Utrustningen: Mineralgropen – ett alternativ till slickstenen 36 Mårdhundskatastrofen kan avvärjas även på fastlandet 42 Vapensäkerhetens regel 3 – Fingret bort från avtryckaren 44 Utrustningen: Jaktstegen 58 Recept a la Kati Pohja VILTET 16 Av kärlek till viltet 28 Det hände sig på jakt 40 Sädgåsinventeringen i juli 48 Björnar som plågar biodlare 50 Viltdata är bästa intressebevakningen 60 Skogsvildrenen skyddas långsiktigt AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 46 Stämningar i folkvimlet: Jakt-ochfiskemässaniRiihimäki 54 Hitta rätt till passet! 56 Brott & Straff 68 Revirsamarbetet har utökats runt om i Finland 73 Jakt och jägare 74 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 71 Ministeriet informerar FORSKNING 52 Nödvärn på jakt 62 Vad gömmer sig under skinnet på en fågel? 64 VargarnablevflerivästraFinland LAGAR & LICENSER 70 Fördelningen av hjortdjurslicenser i en samlicens 71 Först Oma riista – därefter de sociala medierna 24 Hur kommer man med i björnjakten? 42 Vapensäkerhetens regel 3 – Fingret bort från avtryckaren 50 Viltdata är bästa intresse­ bevakningen 58 Smaker från den stora världen Jägaren 4/2022 2 Innehåll 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0422.indd 2 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0422.indd 2 22.6.2022 9.05 22.6.2022 9.05
  • Särskilt viktigt är att vi välkomnar nya jägare och ger dem möjligheter att lära sig av erfarna. Ett nytt jaktår står för dörren E tt nytt jaktår står för dörren och åter en gång är tiden inne för att sätta utrustningen, hundarna och jägarna själva i skick. Det här betyder att vi går igenom redskapen för att kolla att de är som de ska, repeterar jaktens lagar och paragrafer, och åker till skjutbanan för att öva. När skördetiden är inne bör vi fästa särskild uppmärksamhet på att vi använder fångstredskapen på rätt sätt. Under föregående säsong orsakade slagjärn för små rovdjur lidande för björnar som trampade i sådana. I skrivande stund pågår en ändring i paragraferna för att undvika en upprepning, men ansvaret vilar på oss jägare oavsett om de nya bestämmelserna hinner träda i kraft eller inte. Låt oss därför mangrant vara omsorgsfulla med fångstredskapen så de är som de ska vara och väl skyddade. Särskilt viktigt är att vi välkomnar nya jägare och ger dem möjligheter att lära sig av erfarna. Det här kan med fördel inledas redan på förberedelsestadiet med redskapsvården och skytteträningen. En säker och ansvarsfull jaktkultur som respekterar naturen är en attityd som ska föras vidare till följande jägargeneration, och här bär vi alla ett ansvar. Genom våra egna handlingar skapar vi jaktens ansikte utåt. Vi tar således hänsyn till alla andra som också rör sig i naturen. På det viset kan samtliga njuta av friluftslivet, var och en på sitt sätt. Glöm inte heller att jaga med måtta! En jägare tar aldrig mer än han eller hon behöver och kan ta vara på. Naturens håvor är fina och förtjänar att bli behandlade med tillbörlig respekt. Jag önskar er alla ett gott och säkert nytt jaktår. Åter en gång väntar fina stunder i vår fantastiska natur! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 64 Vargarna blev fler i västra Finland 10 Jakttiderna och begränsningarna för sjöfågeljakten Ledar n 3 Jägaren 4/2022 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0422.indd 3 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0422.indd 3 22.6.2022 9.05 22.6.2022 9.05
  • LE H TI KU VA / VE SA M O IL AN EN Ä nda upp i hög ålder rustade sig min farfar Väinö varje höst för älgjakt. Jaktlaget samlades ivrigt stökande på gårdsplanen med röda skärmmössor på huvudet och kanske gick fickpluntan en hastig runda före starten. Farfar muttrade medan han samlade ihop utrustningen om att han förhoppningsvis inte behövde skjuta med bössan. Jag fick uppfattningen att älgjakten för honom snarare var en traditionell ritual än ett projekt för anskaffning av animala proteiner. Så det här är ingenting att hymla om; mitt förhållande till jakten är motsägelsefullt. Ämnet är behäftat med så många filosofiska och praktiska problem att jag inte har förmått skapa en sammanhängande syn på saken. Årtiondena har utan tvivel slipat kanterna på mina etiska principer och rundat av dem såpass mycket att intet mera återstår än pragmatiska tankegångar. Jag äter minimalt med kött. Inte heller lagar jag kötträtter hemma. Viltet är ett hållbarare alternativ än det industriellt producerade och forcerat uppfödda köttet. Vilt som människoföda skaffar vi genom att jaga. Alltså är jakten ur den här synvinkeln betraktad om inte etiskt så i alla fall logiskt försvarbar. Det här öppnar förstås dörren till nya motsägelser. Jag har rättfärdigt delegerat jakten till dem som har det som hobby. Själv skulle jag aldrig någonsin döda andra däggdjur utom för att hjälpa ett skadat djur som lider. Gränsen går vid däggdjuren eftersom det har hänt att jag har fiskat. Men även det kan numera diskuteras eftersom det är bevisat att fiskandet vållar fiskar smärta. Men visst äter jag fisk bara någon annan har fångat den, någonstans utanför min omedelbara vardag. Jakten på stora rovdjur förstår jag däremot inte alls och allra minst förstår jag folk som dödar elefanter, lejon och tigrar för nöjes skull. Blotta tanken får min tro på Homo sapiens förnuft att vackla! Även vår inhemska jakt har ett tydligt och väldigt praktiskt problem som borde åtgärdas å det snaraste. Det är sjöfågeljakten i svag belysning, det vill säga i gryningen och skymningen. Eftersom jag har sysslat litet grand med ornitologi så vet jag att sjöfåglar i höstdräkt är mer än tillräckligt knepiga att känna igen också i fullt dagsljus. I dunkel är det ännu svårare och i praktiken så gott som omöjligt. Birdlife Finland publicerade för några år sedan tillsammans med Jägarförbundet en guide för identifiering av försvagade sjöfåglar. Den inkluderade de kraftigt försvagade arterna bläsand, stjärtand, skedand, årta, brunand, vigg, sothöna och snatter­ and. Informationen hade uppenbarligen ändå ingen effekt eftersom Birdlife i december 2021 lämnade in ett förslag till Jordoch skogsbruksministeriet om att förbjuda sjöfågeljakt i skymning. Det är svårt att föreställa sig att ett förbud av det här slaget skulle ha några nackdelar. En begränsning av jakten till den ljusa tiden på dygnet skulle minska på felidentifieringarna och bromsa nedgången för de försvagade arterna. Även jägarna borde med eftertryck understöda förslaget! PEKKA SAURI Skribenten är filosofie doktor och fackboksförfattare När det ena motsäger det andra Jägaren 4/2022 4 Gästskribenten 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 4 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 4 22.6.2022 9.08 22.6.2022 9.08
  • 09_Kuvateksti INSAMLINGEN AV BJÖRN-DNA INLEDDES PÅ FÖRSÖK Naturresursinstitutet Luke utvecklar arbetet med att följa björnstammen. Med ett tvåårigt projekt ska man, jämsides med dagens metod som bygger på observationer av kullar, testa om det går att uppskatta björnstammen genom DNA-analyser. I nstitutet försöker alltså bygga upp ett material som består av genetiska analyser, som ett komplement till observationerna av kullar. DNA-provet består av björnavföring i ett provrör. Syftet med försöket är att i elva områden skapa ett DNA-baserat material som därefter jämförs med uppskattningarna som bygger på observationer av kullar. – Vi har utsett områdena för insamlingen av björnspillning på förhand och de är sådana där vi har gott om observationer av kullar, berättar experten Sanna Kokko-Timonen på institutet. 38 jaktvårdsföreningar deltar i insamlingen. Jv-föreningarnas och rovdjurskontaktpersonernas medverkan i DNA-insamlingen är oerhört värdefull eftersom vi bör få in en rätt stor mängd prover i de utvalda områdena. Riktlinjerna för förvaltningen av björnstammen och planeringen av avskjutningen bygger på tillförlitlig och färsk information om antalet björnar i landet. Du finner insamlingsanvisningarna och -områdena på luonnonvaratieto.luke.fi/sv/ SA M UL I HE IK KI NE N / LU KE M AR I TI KK UN EN Jägaren 4/2022 5 Nyhet r 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 5 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 5 22.6.2022 9.08 22.6.2022 9.08
  • MÅRDHUNDAR HADE HELMI-JÄGARNA FÄLLT DEN 1.5 2125 TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Personliga erfarenheter av jaktarrendeavtal I föregående nummer av tidningen Jägaren fanns en utmärkt artikel med rubriken ”Jaktföreningen är markägarens samarbetspartner”. Jag har under väldigt många år skött jaktarrendeavtalen för tre samfund och därför gav artikeln mig impulsen att berätta om mina personliga erfarenheter. För nästan 15 år sedan var jag invecklad i försäljningen av en rätt stor skogsfastighet. Jag frågade säljaren om orsaken till att han avyttrade en såpass stor egendom. Döm om min förvåning då denne sade att det främst berodde på de ständiga grälen om vem som skulle arrendera jakträtten. Käbblet fortsatte visserligen efter affären, men upphörde när den nya ägaren slog näven i bordet och röt att samfundet faktiskt vet bäst åt vem man arrenderar. Ett par andra fastigheter hade drabbats av omfattande bäverförödelse. Den ena arrendatorn meddelade i god tid om bäversamhället så att problemet blev åtgärdat. I det andra fallet upptäcktes förödelsen först när markägarens represeentant befann sig på plats i terrängen. Detta trots att jägare i den arrenderande föreningen hade fällt en bäver där på vårvintern! På en annan fastighet hände det sig att arrendatorn hade – i strid med arrendeavtalet – överfört jakträtten på tredje part. Ägaren sade därför upp avtalet och vände sig till en annan jaktförening. På ytterligare en arrenderande förening kunde inte en enda person ge besked om vem som hade anlagt en utfodringsplats för duvor och ett jägargömsle! Självfallet finns det också positiva fall. Beträffande föryngringen av skog har samarbetet med föreningarna fungerat utmärkt. På somliga fastigheter har föreningen på eget initiativ skött slyröjningen längs skogsbilvägar. Likaså har samarbetet kring skjutbanor och våtmarker skötts föredömligt. Kontakthållningen till markägaren är oerhört viktig – året om, inte bara när arrendeavtalet ska förnyas. Markägaren är definitivt jaktföreningens viktigaste samarbetspartner! En blogg om stora känslor I vår blogg om kärleken till viltet – Rakkaudesta riistaan – berättar Finlands viltcentrals personal om hur passionen för viltet och jakten visar sig i arbetet och på fritiden. För oss innebär den här kärleken stora och små gärningar för viltet. Den är att vårda vår jaktkultur med sina värderingar och verksamhetssätt, att respektera och vårda viltet och naturen. ”Jakten har på olika sätt alltid funnits i mitt liv. Jag har vuxit upp med den. Den har varit ett naturligt sätt för mig att vistas i naturen och skaffa mat. Jag har aldrig behövt försvara mitt jaktintresse, i synnerhet inte för mig själv. Men jag har ofta funderat på vad jakten är och har varit för mig. Vad är det som får mig att om och om igen återvända till samma landskap? Vad är det som hejdar mig och får mig att blunda och stillna där mitt i tystnaden? Det är känslan.” Skriver vår audiovisuella planerare Tero Salmela. Du hittar samtliga bloggtexter på www.riista.fi/blogi/ Årets sista Jägaren enbart på nätet Vi skriver tidningshistoria! Nummer 6/2022 av tidningen Jägaren kommer att publiceras enbart på nätet, både som webbtidning och i samma form som papperstidningen. Men detta är enbart ett försök; under nästa år kommer samtliga nummer att utges i vanlig ordning som tryckta. Läs Jägaren på nätet redan nu! Där är den tryckta utgåvans artiklar kompletterade med bland annat poddar och videor. www.jagarentidningen.fi K lumn Jägaren 4/2022 6 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 6 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 6 22.6.2022 9.08 22.6.2022 9.08
  • Nyhet r @tahtaimessa Jägaren Vera Salmi njöt i maj av råbocksjaktens tjusning. Joonas Johansson fångade deras dimmiga jaktmorgon på bild. ”På morgonen låg dimman tjock som ärtsoppa och sikten var max 100 meter. Dold av dimman gick det fint att smyga till passet. Nånstans i dimman skällde ett rådjur och när dimridån äntligen gick upp klev en råbock in på scenen.” Bekämpningen av de främmande rovdjuren belönades med Pandapriset Miljöorganisationen WWF Finland som fyller 50 år delade jubileumsåret till ära ut två Pandapris. Med Pandapriset önskar WWF stöda och uppmuntra projekt som konkret verkar för naturoch miljöskyddet. Årets huvudpris gick till Skärgårdsnaturens vårdoch skyddsförening som leder Finlands viltcentrals Sotka-projekt. – Prispengarna kommer vi att använda till anskaffning av utrustning, som en ny båt. Vårt verksamhetsområde sträcker sig från Lovisa till Åland och den vårliga naturvårdstiden är kort. En båt som man kan övernatta ombord på ökar kostnadseffektiviteten och gör verksamheten miljövänligare, kommenterar Tommy Arfman som är ordförande för föreningen. – Jag tackar WWF för organisationens fördomsfrihet. Vid prisövervägandet har man låtit de praktiska resultaten avgöra, berömmer vilthushållningschef Jarkko Nurmi på Finlands viltcentral. AKTUELLT Jägaren ? Ett nytt jaktår börjar. Kontrollera i tjänsten Oma riista att jaktkortet och skjutprovet är giltiga. ? Inbetalningskortet för jaktvårdsavgiften finns också i Oma riista. ? Anteckna samtliga fällningar och observationer omedelbart i viltloggen. Då sköter du automatiskt också eventuella lagstadgade skyldigheter och anmälningar till föreningen / jaktsällskapet /licensinnehavaren. ? Kontrollera att du har laddat ner den senaste versionen av terrängappen. Föreningens eller jaktsällskapets kontaktperson ? Inför ändringarna i licensbeslutet för hjortdjur på kartan över jaktområdet och uppdatera områdesinformationen. ? Skapa jaktgrupperna för den nya jaktsäsongen, utse jaktledarna och foga licensen till gruppen. Licensinnehavaren ? Fördela jaktlicenserna för hjortdjur mellan licensdeltagarna. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar kl 12-16, tfn 029 431 111 eller e-post oma@riista.fi Pandapriset på 20 000 euro överläts den nionde juni. På bilden från vänster Jarkko Nurmi (Finlands viltcentral), Heidi Andersson (WWF), Sami Vasenius och Tommy Arfman (Skärgårdsnaturens vårdoch skyddsförening) och Jari Luukkonen (WWF). Jägaren 4/2022 7 Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 7 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 7 22.6.2022 9.08 22.6.2022 9.08
  • Pilotutbildningarna för nya jägare börjar Har du fyllt 18 och har jaktkort, men inte vet hur du ska komma igång med jagandet? Anmäl dig då till pilotutbildningen för nya jägare! För att få delta krävs det att du har skrivit jägarexamen, betalat jaktvårdsavgiften och är minst 18 år. Vi tar in högst 12 deltagare per pilotutbildning. Under pilotutbildningen behandlar vi bland annat följande: ? Kursinformation och verksamheten i en jaktförening ? ABC för jaktskytte ? Introduktion till viltvården ? En jaktdag Pilotutbildningarna startar i följande jaktvårdsföreningar: ? Kurikka och Ilmajoki jvf ? Nivala och Oulainens jvf ? Tammerfors och Nokianejdens jvf ? Orimattila jvf ? Viitasaari jvf ? Joroinens och Rantasalmi jvf Ytterligare information och anmälningar: www.riistainfo.fi/uudenmetsastajan-koulutuspilotitkaynnistyvat Delta i insamlingen av skogshönsprover Helsingfors universitet efterlyser jägare till en undersökning som görs i höst där universitetet samlar in blodprover av skogshöns i Norra Karelen och Kymmenedalen. Syftet är att kartlägga förekomsten av antikroppar mot Sindbis-viruset som orsakar pogostasjuka. I naturen hör skogshönsen till sindbisvirusets viktigaste värddjur. Universitetet skickar provtagningsutrustning och anvisningar till deltagarna. Låter det intressant? Kontakta i såfall: Essi Korhonen Helsingfors universitet, docent, ansvarig forskare för undersökningen Tfn 029 4126 883 essi.m.korhonen@helsinki.fi Kom ihåg OFU-repetitionsutbildningen För somliga examinatorer för skjutprov och jägarexamen, jaktövervakare och jvf-representanter vid terrängbesiktningar av viltskador lider det femåriga uppdraget mot sitt slut. Hur förhåller det sig med dig? Kontrollera dina uppgifter i nättjänsten Oma riista under fliken för egna uppgifter. För att få fortsätta med uppdraget måste du utnämnas på nytt. Detta kräver att du går repetitionsutbildningen senast den sista juli. Denna sköter deltagarna i första hand på egen hand på webbplatsen viltinfo.fi. Logga in med ditt Oma riista-lösenord. Då når du den officiella repetitionsutbildningen i vyn för kurser. Enbart personer vilkas utnämning upphör den sista juli i år kan gå utbildningen. För jv-föreningarnas nya OFU-funktionärer ordnas utbildningen som närundervisning eller på nätet på distans. Tidpunkterna för utbildningarna läggs ut i händelsekalendern på riista.fi. Den som så önskar kan gå repetitionsutbildningen genom att delta i de ovannämnda kurserna. Jv-föreningarnas styrelser föreslår den kursgenomgångna personen till uppdraget och viltcentralen fattar utnämningsbeslutet. För jv-föreningens representant vid terrängbesiktningar av viltskador krävs ingen lagstadgad utbildning, men även för detta uppdrag ska jvf föreslå personer som efterträder dem som är i tur att avgå. Ytterligare information om utbildningarna får du i händelsekalendern på webbplatsen riista.fi och av viltplaneraren i din region. Repetitionsutbildningen sköter man i första hand på egen hand på viltinfo.fi Burrel+ -palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. HUIPPU-UUTUUS BURREL S22 WA – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA -riistakamera • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat • 24 megapikselin still-kuvat • 2K 1440p @ 30fps videokuvaus äänellä • Laajakulmaoptiikka: 110° • Reagointiaika: 0,4 s • Säädettävä liikkeentunnistin • Sarjakuvaus 1-10 kuvaa • 2 kpl ajastimia + viikkokalenteri • 2.0” väri-LCD-näyttö etukannessa • Valaistut näppäimet • 32 Gt muistikortti • Paristot 8,30 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraan Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel+ -sovellus Android ja iOS puhelimille 898837_Elisa_Laitenetti_Burrel_S22_WA_Metsastaja_6_22_210x275.indd 1 898837_Elisa_Laitenetti_Burrel_S22_WA_Metsastaja_6_22_210x275.indd 1 10.6.2022 12.42 10.6.2022 12.42 Vilttrianglarna räknas 23.7-7.8 2022 Vi rekommenderar att ni gör inventeringen genast i början av perioden och skickar in resultatet på webbplatsen riistakolmiot.fi/sv/. Jägaren 4/2022 8 Nyhet r 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 8 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 8 22.6.2022 9.08 22.6.2022 9.08
  • Burrel+ -palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. HUIPPU-UUTUUS BURREL S22 WA – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA -riistakamera • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat • 24 megapikselin still-kuvat • 2K 1440p @ 30fps videokuvaus äänellä • Laajakulmaoptiikka: 110° • Reagointiaika: 0,4 s • Säädettävä liikkeentunnistin • Sarjakuvaus 1-10 kuvaa • 2 kpl ajastimia + viikkokalenteri • 2.0” väri-LCD-näyttö etukannessa • Valaistut näppäimet • 32 Gt muistikortti • Paristot 8,30 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraan Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel+ -sovellus Android ja iOS puhelimille 898837_Elisa_Laitenetti_Burrel_S22_WA_Metsastaja_6_22_210x275.indd 1 898837_Elisa_Laitenetti_Burrel_S22_WA_Metsastaja_6_22_210x275.indd 1 10.6.2022 12.42 10.6.2022 12.42 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 9 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 9 22.6.2022 9.08 22.6.2022 9.08
  • H O LT TI H AK O NE N AVSKJUTNINGS­ ANMÄLNINGEN Det är inte svårt: Skott, träff och anteckning i Oma riista! Rådjur, vildsvin, iller, sädgås, grågås, bläsand, stjärtan, årta, skedand, vigg, ejder, alfågel, storskrake samt sothöna. För de här arterna ska fällningsanmälan göras till Finlands viltcentral. Dessutom omfattar skyldigheten även brunand och småskrake, för vilka ett tidsbestämt jaktförbud gäller. Gör fällningsanmälningen genast efter fällningen så blir den inte glömd. Men senast inom sju dagar. Uppge följande: ? Datum och kommun för fällningen ? Art och antal ? Jägarens namn och jägarnummer ? För vildsvin och rådjur dessutom kön och uppskattad ålder ? För vildsvin även platsens koordinater Det enklaste är att göra anmälningen i Oma riista. Du kan också göra den på viltcentralens pappersblankett. Syftet är att precisera informationen om jakten på de arter som är fåtaliga och försvagade för att kunna bedöma jaktens hållbarhet. Viltinformationen bildar underlag för den hållbara jakten och jaktens kontinuitet. J ordoch skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda en strategi som ska skapa en grund för uppfödningen av viltfåglar i hägn och en hållbar utveckling av den ansvarsfulla sjöfågeljakten. Arbetsgruppen ska också utvärdera olika tillvägagångssätt för att implementera EU:s biodiversitetsstrategi för de jaktbara sjöfåglarna. I arbetsgruppen företräds viltcentralen av vilthushållningschef Jarkko Nurmi och kommunikationschef Klaus Ekman. Som sakkunnig sekreterare fungerar specialplanerare Mikko Alhainen. Strategiarbetet inleds under innevarande år och verkställs med början nästa år. Arbetet är fördelat på två skeden. 1) Ansvarsfull sjöfågeljakt Vi formar en lägesbild och bedömer regleringsalternativens konsekvenser och effektivitet i förhållande till EU-målsättningarna. Därefter föreslår vi åtgärder och ändringar i bestämmelserna som ökar jaktoch viltvårdsmetodernas ekologiska hållbarhet och gör dem mera etiska och ansvarsfulla. Arbetsgruppen drar även upp riktlinjer för användningen av föda som lockbete vid sjöfågeljakt. För jaktåret som börjar inom kort bereds inga begränsningar. 2) Uppfödning av viltfåglar i hägn Vi formar en lägesbild av nuläget för uppfödningen av viltfågel i hägn med tillhörande näringsoch hobbyverksamhet. Utifrån denna bedömer vi riskerna för viltfåglarnas hälsa och välfärd. Arbetsgruppen fastställer nationella riktlinjer för hur uppfödningen av viltfågel i hägn kan utvecklas hållbart och föreslår sådana åtgärder och bestämmelseändringar som detta kräver. Från utfodring till vård av livsmiljöer För dem som avser att utfodra sjöfåglar i jaktsyfte under det inkommande jaktåret rekommenderar Finlands viltcentral måtta med spannmål och i synnerhet med avskjutningen vid utfodringsplatserna. Iståndsättningen och vården av livsmiljöer stöder sjöfågelstammarna. Den tid som jägarna lägger på viltvårdsarbete bör flyttas från utfodring till jakt på små rovdjur och iståndsättning av fågelkullarnas livsmiljöer. En strategi för viltfåglar i hägn och ansvarsfull sjöfågeljakt Jakttid rna 2022–2023 Jägaren 4/2022 10 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 10 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 10 22.6.2022 9.12 22.6.2022 9.12
  • JAKTTIDERNA 1.8 2022 – 31.7 2023 Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, ripa, järpe, dalripa) bestäms och läggs ut på vår webbplats www.riista.fi 8.9 2022. ART OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Gräsand, kricka, årta*, bläsand*, stjärtand*, skedand*, vigg*, knipa*, sothöna* Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Brunand* Fredad i hela landet Se www.riista.fi Alfågel* I havsområdet 5 alfåglar/dygn, i övriga landet fredad 1.9 – 31.12 Småskrake* Fredad i hela landet Se www.riista.fi Storskrake* Hela landet 1.9 – 31.12 Ejder*, guding Höstjakt förbjudet 1.6 – 15.6 Grågås Kontrollera området, tiderna och begränsningarna på s 13 och riista.fi Se riista.fi Sädgås* Kontrollera området, tiderna och begränsningarna på s 13 och riista.fi Se riista.fi Kanadagås Hela landet på åker Hela landet 10.8 – 20.8 kl 12 20.8 kl 12.00 – 31.12 Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Orre Kontrollera jakttiden Se riista.fi Järpe Kontrollera jakttiden Se riista.fi Tjäder Kontrollera jakttiden Se riista.fi Ripa Kontrollera jakttiden Se riista.fi Fjällripa Kontrollera jakttiden Se riista.fi Rapphöna Landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga landet med jaktlicens av Finlands viltcentral enligt JL § 10. 1.9 – 31.12 1.9 – 31.12 Fasan Hela landet 1.9 – 28.2 Ringduva Hela landet 10.8 – 31.10 Skogshare och fälthare Hela landet 1.9 – 28.2 Vildkanin Hela landet 1.9 – 31.3 Ekorre Hela landet 1.11 – 28.2 Europeisk bäver Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL § 10 20.8 – 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 – 30.4 Räv I landskapet Lappland I övriga landet 1.8 – 30.4 1.8 – 14.4 Uppfödd fjällräv och iller* Hela landet Hela jaktåret (hona med ungar får inte dödas 1.5 – 31.7) Grävling Hela landet 1.8 – 31.3 Mård Hela landet 1.8 – 31.3 Hermelin Hela landet 1.8 – 31.3 Lodjur Dispens enligt JL § 41 a 3 mom kan beviljas för att fånga eller fälla ett lodjur (utom hona med unge yngre än ett år) i renskötselområdet och övriga landet. 1.10 – 28.2 1.12 – 28.2 ART OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Utter Med dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet Östersjö­ vikare Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi. 1.8 – 31.12.2022 16.4. – 31.12.2023 Gråsäl Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi. 16.4 – 31.12 Vildsvin* Hela landet 1.8 – 31.7. Sugga med ungar är fredad 1.3 – 31.7. Mufflon Hela landet 1.9 – 31.1 Älg Enligt JL § 26 med jaktlicens beviljad av Finlands viltcentral: I kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland. I landskapen Kajanaland och Norra Österbotten utom i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski Vaktjakt i övriga landet I landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland I övriga landet utom i landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland 1.9 – 20.9 1.9 – 30.9 1.9 – 7.10**** 1.10 – 15.1 8.10 – 15.1 Obs! Älgjakt med hund är förbjudet i renskötselområdet 1.1 – 15.1.** Vitsvanshjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 23.9 vaktjakt**** 24.9 – 15.2 Skogsvildren Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 24.9 – 31.1 Dovhjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 23. 9 vaktjakt**** 24.9 – 31.1 Råbock* *** Get och killing* *** Hela landet Hela landet 1.9 – 15.2, 16.5 – 15.6 1.9 – 15.2 Björn I renskötselområdet med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om i jaktlagen föreskrivna dispenser, med stöd av 7 §. Kontrollera kvoten på riista.fi. I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom avsedd dispens beviljas för fångst eller fällande av björn. 20.8 – 31.10, hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar 20.8 – 31.10, hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar Varg Med av viltcentralen beviljad dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet ANMÄRKNINGAR: * KOM IHÅG SKYLDIGHETEN ATT ANMÄLA FÄLLT VILT ** Gäller inte hund vid eftersök på skadat djur *** Rådjur: Drivande hund enligt JF § 8 får användas först efter 25.9 2022 **** Inte i landskapet Lappland DE VIKTIGASTE SKADLIGA FRÄMMANDE ARTERNA Mink, mårdhund, bisamråtta, tvättbjörn och sumpbäver, i hela landet utan fredningstid DE ICKE FREDADE FÅGLARNAS FREDNINGSTIDER UNDER HÄCKNINGEN ? Kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast I landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5 – 31.7, i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4 – 31.7 och i övriga landet 10.3 – 31.7. ? Skata i landskapen Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 10.4 – 31.7 och i övriga landet 1.4 – 31.7. ? Korp i renskötselområdet 10.4 – 31.7 (i övriga landet fredad hela året). ? Kolonier av gråtrut hela året. ? Kaja 10.3 – 31.7. Jägaren 4/2022 11 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 11 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 11 22.6.2022 9.12 22.6.2022 9.12
  • BRUNAND ALFÅGEL SMÅSKRAKE EJDER STORSKRAKE Begränsningarna i sjöfågeljakten 2022 För jaktåret 2022 har jordoch skogsbruksministeriet begränsat sjöfågeljakten med en förordning i enlighet med 38 § i jaktlagen enligt följande: Jakt på brunand är förbjudet. Jakt på ejder är förbjudet från 20 augusti kl 12 till den 31 december. Jakt på ejderhane (guding) är tillåtet 1-15 juni 2022-2024 i ett separat avgränsat område i ytterskärgården: https://kartta.paikkatietoikkuna.fi/ ? KARTTATASOT ? Aluesuunnittelu ja rajoitukset ? Uroshaahkan metsästysalue. Gör fällningsanmälan! Jakt på småskrake är förbjudet. Jakten på alfågel är förbjuden utom i havsområdet och på öar och skär i havsområdet. I havsområdet gäller en kvot på fem (5) alfåglar per jägare och dygn. Jakttiden är 1.9–31.12. Kom ihåg fällningsanmälningen! Var uppmärksam med identifieringen! För storskrake gäller normal jakttid 1.9–31.12. Kom ihåg att anmäla fällningen! DE FÖRSVAGADE JAKTBARA SJÖFÅGLARNA Finlands viltcentral rekommenderar att jägarna helst jagar gräsand, kricka och knipa, och undviker att jaga stjärtand, sothöna, vigg, årta, skedand och bläsand. Jakttid rna 2022–2023 Jägaren 4/2022 12 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 12 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 12 22.6.2022 9.12 22.6.2022 9.12
  • SÄDGÅS GRÅGÅS Jakttiden för grågås 2022 20.8. – 31.12. Ingen jakt Merihanhen metsästysaika 2020 10.8. 31.12. Ei metsästystä Jakttiderna är under beredning. ? Följ webbplatsen www.riista.fi. För jakten på grågås gäller följande begränsningar: ? Jakt på grågås är tillåtet vid kusterna (karta) 20.8 kl 12 till 31.12 samt på åkrar vid kusterna 10.8–20.8 kl 12 ? I övriga delar av landet är jakten förbjuden ? En dygnskvot på två grågäss per jägare ? Obligatorisk fällningsanmälan. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista, detta för att utreda jaktens fördelning i tid och rum. ? Förbjudet att jaga med föda som lockbete 10.8–20.8 kl 12. ? 10.8–20.8 får grågås jagas enbart på åkrar med konventionell odling av spannmål och andra växter där syftet är kommersiellt eller som foder för produktionsdjur. Stödberättigade viltbeten och små viltåkrar får inte utnyttjas vid jakt. Insamlingen av sädgåsbilder tar ny fart! Anteckna fällningen i Oma riista och skicka bilden till hanhi@riista fi så deltar du i utlottningen av en viltkamera! Bland de deltagande jägarna lottar vi ut tre Burrel S12 HD+SMS 3 sändande viltkameror. Under de senaste åren har avskjutningen legat på en måttlig nivå, vilket betyder att vinstchanserna är rätt goda. Vi följer fördelningen av sädgåsens underarter i hela landet! Utifrån de inskickade bilderna uppskattar vi avskjutningens fördelning på taigaoch tundrasädgäss. Skicka in en bild på gåsens huvud och vinge till hanhi@riista.fi. Skriv fällningsdatumet och kommunen som rubrik. Vi uppmanar jägarna till frivillig produktion av viltdata om sädgåsläget genom att anteckna samtliga sädgåsobservationer under jaktdagen i Oma riista. Den insamlade informationen är absolut konfidentiell och används enbart för att utveckla uppskattningen av den häckande stammen. Observationerna kan inte offentligt lokaliseras till något visst område. Öva artidentifiering före jakten. Under höstflyttningen rör sig gässen i blandade flockar där det bla förekommer fridlysta bläsgäss. Ta bilden av den fällda sädgåsen så här. Underarten och åldersklassen fastställs utifrån näbben och täckfjädrarna. På bilden en tundrasädgås. Taigasädgässen har blivit fler och uppgången beror till stor del på begränsningarna av jakten i vårt land. Genom aktiv användning av viltdata och förnuftiga begränsningar kan vi jaga taigasädgåsen hållbart, både nu och framledes. Informationen som har samlats in av gruppen Metsähanhimiehet och andra frivilliga har varit avgörande. Jaktbegränsningarna kontrolleras varje år med avseende på stammens storlek och utveckling, avskjutningen och den inhämtade viltinformationen. VINN EN VILTKAMERA! Anteckna fällningen i Oma riista och skicka en bild så deltar du i utlottningen! Jägaren 4/2022 13 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 13 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 13 22.6.2022 9.12 22.6.2022 9.12
  • Snygga kläder för jakt och fritid Vintage Väst Herr och dam En klassisk quiltad väst som passar lika bra på stan som en dag ute i skogen. 119,00 € Vintage Byxa Herr och dam Klassisk snygg byxa i vaxat bomullstyg som bara blir snyggare med tiden! 99,00 € Nyhet! Shorts Boksund Fritidsshorts med stretchpartier. Flera fickor. Finns i tre färger. 32,90 € Buteo Byxa True Black Herr och dam Regnbyxor som är tillverkade i 100 % återvunnen polyester. Vattenpelare: >10 000 mm. 76,90 € Buteo Jacka Herr och dam Regnjacka som är tillverkad i 100 % återvunnen polyester. Vattenpelare: >10 000 mm. Finns i flera färger. 129,00 € Serengeti Byxa Jaktoliv Herr och dam Tuffa fritidsbyxor med mycket stretch. Tillverkade i 97% bomull och 3% elastan. 48,90 € Byxa Boksund Herr Fritidsbyxa med stretchpartier i 4-vägsstretch. Två rymliga förvaringsfickor framtill. Finns i tre färger. 39,90 € Storsäljare! T-shirt Herr och dam 5,90 € 2-pack: 4,50 €/st 5-pack: 3,50 €/st Storsäljare! Max-On 1-6x24 HD 4-dot Kikarsikte, belyst Ett kikarsikte som passar särskilt bra för drevjägare och hundförare. 549,00 € Max-On 2-12x50 HD 4-dot Kikarsikte, belyst Ett allroundsikte med väl slipade glas och bra ljustransmission. 649,00 € ProTac Hunter Hörselskydd Bekväma hörselskydd för jakt och skytte. Anslut jaktradion eller mobilen via stereo-ingången. Medhörning som dämpar höga ljud samtidigt som svaga förstärks. 89,00 € ShotHunt Wireless Hörselskydd T-Coil Passar till 90% av marknadens jaktradios! Förstärker svaga ljud och tar bort skadligt buller. T-Coil slinga för enkel sammankoppling. 489,00 € Vapenfodral Grön, camo eller orange Passar 98 % av alla vapen med ljuddämpare och optik monterat. 29,00 € Vapenkoffert Anpassningsbar Vapenfodral för ett gevär med kikarsikte. Förvarar ditt vapen tryggt och säkert mot stötar och slag. Två storlekar. Pris från 65,90 € Inkl. kampanjpaket Följande ingår: • Stoeger Kulfång • Måltavla 100-pack • Stoeger Vapenfodral • Kulspinner för luftgevär Värde 496:Luftgevär A30 Combo Syntet 219,00 € Luftgevär X5 Combo Syntet 189,00 € Trangia 25-4 UL Klassiskt stormkök från Trangia som lämpar sig för 3-4 personer. 59,00 € Självuppblåsande kudde Storlek 48x32x13 cm. 6,90 € Sovsäck Spacelite +7 190L Lätt, praktisk sovsäck med syntetfyllning. Passar för temperaturer ner till +7°C. Färg: Midnight blue/tangerine. 76,90 € Grillpinne teleskop inkl. fodral Praktisk och smidig grillpinne med teleskopskaft som enkelt dras ut vid användning. 5,90 € 4-pack: 4,50 €/st Fältflaska 0,7 L Grön Anpassad för tuff användning. 7,90 € Nyhet! Alla priser inkluderar moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisändringar. Fraktkostnader tillkommer på priset. Se hela vårt breda utbud här: hylte.fi Du kan handla online från vårt breda utbud dygnet runt! info@hylte.fi www.hylte.fi 14-15_Ilmoitus_JA?0422.indd 14 14-15_Ilmoitus_JA?0422.indd 14 22.6.2022 9.13 22.6.2022 9.13
  • Snygga kläder för jakt och fritid Vintage Väst Herr och dam En klassisk quiltad väst som passar lika bra på stan som en dag ute i skogen. 119,00 € Vintage Byxa Herr och dam Klassisk snygg byxa i vaxat bomullstyg som bara blir snyggare med tiden! 99,00 € Nyhet! Shorts Boksund Fritidsshorts med stretchpartier. Flera fickor. Finns i tre färger. 32,90 € Buteo Byxa True Black Herr och dam Regnbyxor som är tillverkade i 100 % återvunnen polyester. Vattenpelare: >10 000 mm. 76,90 € Buteo Jacka Herr och dam Regnjacka som är tillverkad i 100 % återvunnen polyester. Vattenpelare: >10 000 mm. Finns i flera färger. 129,00 € Serengeti Byxa Jaktoliv Herr och dam Tuffa fritidsbyxor med mycket stretch. Tillverkade i 97% bomull och 3% elastan. 48,90 € Byxa Boksund Herr Fritidsbyxa med stretchpartier i 4-vägsstretch. Två rymliga förvaringsfickor framtill. Finns i tre färger. 39,90 € Storsäljare! T-shirt Herr och dam 5,90 € 2-pack: 4,50 €/st 5-pack: 3,50 €/st Storsäljare! Max-On 1-6x24 HD 4-dot Kikarsikte, belyst Ett kikarsikte som passar särskilt bra för drevjägare och hundförare. 549,00 € Max-On 2-12x50 HD 4-dot Kikarsikte, belyst Ett allroundsikte med väl slipade glas och bra ljustransmission. 649,00 € ProTac Hunter Hörselskydd Bekväma hörselskydd för jakt och skytte. Anslut jaktradion eller mobilen via stereo-ingången. Medhörning som dämpar höga ljud samtidigt som svaga förstärks. 89,00 € ShotHunt Wireless Hörselskydd T-Coil Passar till 90% av marknadens jaktradios! Förstärker svaga ljud och tar bort skadligt buller. T-Coil slinga för enkel sammankoppling. 489,00 € Vapenfodral Grön, camo eller orange Passar 98 % av alla vapen med ljuddämpare och optik monterat. 29,00 € Vapenkoffert Anpassningsbar Vapenfodral för ett gevär med kikarsikte. Förvarar ditt vapen tryggt och säkert mot stötar och slag. Två storlekar. Pris från 65,90 € Inkl. kampanjpaket Följande ingår: • Stoeger Kulfång • Måltavla 100-pack • Stoeger Vapenfodral • Kulspinner för luftgevär Värde 496:Luftgevär A30 Combo Syntet 219,00 € Luftgevär X5 Combo Syntet 189,00 € Trangia 25-4 UL Klassiskt stormkök från Trangia som lämpar sig för 3-4 personer. 59,00 € Självuppblåsande kudde Storlek 48x32x13 cm. 6,90 € Sovsäck Spacelite +7 190L Lätt, praktisk sovsäck med syntetfyllning. Passar för temperaturer ner till +7°C. Färg: Midnight blue/tangerine. 76,90 € Grillpinne teleskop inkl. fodral Praktisk och smidig grillpinne med teleskopskaft som enkelt dras ut vid användning. 5,90 € 4-pack: 4,50 €/st Fältflaska 0,7 L Grön Anpassad för tuff användning. 7,90 € Nyhet! Alla priser inkluderar moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisändringar. Fraktkostnader tillkommer på priset. Se hela vårt breda utbud här: hylte.fi Du kan handla online från vårt breda utbud dygnet runt! info@hylte.fi www.hylte.fi 14-15_Ilmoitus_JA?0422.indd 15 14-15_Ilmoitus_JA?0422.indd 15 22.6.2022 9.13 22.6.2022 9.13
  • Finland är en föregångare när det gäller insamling och användning av viltdata. Tusentals frivilliga jägare visar sin kärlek till viltet genom att delta i inventeringar. F ör att jakten ska vara hållbar behöver vi uppdaterad kvalitetsinformation om viltstammarnas storlek och utveckling. Det är grunden som dimensioneringen av jakten och det hållbara nyttjandet av viltstammarna står på. Sommartid handlar inventeringarna om sjöfåglar och skogshöns. Med vilttrianglarna räknar vi skogshönsens kullar Triangelinventeringarna ger oss information om skogshönsens stammar. Både jägarna och forskningen behöver exakta data om fåglarnas antal och årliga produktion. Insamlingen av viltdata handlar mycket riktigt om ett samarbete mellan viltforskningen och jägarkåren. Viltinformationen skapar hållbar jakt Passionen för viltet får bägge att dra åt samma håll. Varje år deltar nästan tiotusen jägare i inventeringarna. Forskarna samordnar räkningarna och behandlar resultaten, men det egentliga arbetet görs av frivilliga jägare i terrängen. Inventeringen av en sommartriangel kräver en tolv kilometer lång promenad i skogen. Kärleken till hönsjakten får tusentals inventerare att år efter år svettas bland myggen i sommarskogen. Det här om något är sann kärlek till skogshönsen! Resultatet av de årliga inventeringarna har en direkt inverkan på besluten om hur jakten på skogshönsen regleras och begränsas. Även jaktföreningarnas egna beslut om begränsningar bygger på vilttrianglarna. Den som inventerar på sommaren kan med gott samvete jaga på hösten! Inventeringsinspiration får vi när hönsläget är gott och utvecklingen leder till förlängda jakttider. Toppjakten, som blev tillåten efter en paus på 40 år, Den som inventerar på sommaren kan med gott samvete jaga på hösten! TO M AS KA N SA N AH O TU O M O TU RU NE N TE RO SA LM EL A Jägaren 4/2022 16 16-17_Rakkaudesta_riistaan_riistatieto_JA?0422.indd 16 16-17_Rakkaudesta_riistaan_riistatieto_JA?0422.indd 16 22.6.2022 9.13 22.6.2022 9.13
  • H AN N U HU TT U Vilttrianglarna räknas 23.7-7.8 2022 Vi rekommenderar att ni gör inventeringen genast i början av perioden och skickar in resultatet på webbplatsen riistakolmiot.fi/sv/. utgör ett gott exempel på kraften hos viltinformationen. Utan triangelinformationen hade inte den här fina traditionen kunnat återupptas. Inte heller skulle vi inspireras att svettas på skidor i vinterskogen! Sjöfåglarna räknas två gånger Sjöfåglarna räknas två gånger; i maj räknar vi paren och i juli kullarna. I fjol räknade jägare och fågelvänner de häckande paren på sammanlagt 2069 platser och kullarna på 636 platser. På våren räknas de häckande paren två gånger. Det tar inte mer än en kvart att räkna en punkt. Det är trevligt att följa med paren när uppvaktandet pågår. Flera räknepunkter är riktiga kärleksnästen och väcker hopp om en ny och välmående generation sjöfåglar. Sjöfågelräkningen är en avkopplande syssla där man på köpet får följa med hur sommaren framskrider och njuta av naturen. Viltdatainsamlarnas samlade insats utgör ett genuint bevis på kärleken till viltet. Viltet ger oss jägare så mycket och vi ger så gärna någonting i retur. Se inventering s­ videon i webbtidningen jagarentidningen.fi TU O M O TU RU NE N Varje sommar inventerar mellan 7000 och 8000 frivilliga jägare vilttrianglar. Jägaren 4/2022 17 16-17_Rakkaudesta_riistaan_riistatieto_JA?0422.indd 17 16-17_Rakkaudesta_riistaan_riistatieto_JA?0422.indd 17 22.6.2022 9.14 22.6.2022 9.14
  • Hur går det till på skjutprovet och vilka funktionärer finns där? I våras beslöt jag att ta reda på det här och samtidigt minnas hur spännande det är i skjuthytten. TexT och bilder Reetta Hokkanen ”F yra skott, tid 90 sekunder, börja när du känner dig klar.” Varje år får tusentals jägare höra de här orden när de avlägger skjutprovet. Situationen är spännande, oavsett om skytten är nybörjare eller rutinerad. På skjutbanan träffar jag både kända ansikten och okända, och alla väntar med spänning på sin tur. Tankarna snurrar kring frågan: Blir det godkänt? Får jag jaga älg i höst? Allting verkar hänga på hur jag lyckas här och nu. Det är klokt att före provet kontrollera att geväret är riktigt inskjutet. Det viktigaste på skjutprovet är att geväret är inskjutet, att skytten kan hantera det och att självförtroendet inte vacklar. När du vet att allt är som det ska med vapnet kan du slappna av på provet och prestera bättre. Alltså åkte jag till skjutbanan, drog åt några lösa skruvar och sköt några provskott. Självförtroendet tog ett kliv uppåt efter vinterns uppehåll i skyttet. Vad gör skjutprovsexaminatorn? Skjutproven hör till jv-föreningarnas offentliga förvaltningsuppgifter, men sköts i regel av frivilliga. För att få veta mera om examinatorns uppgifter kontaktaktade jag Pentti Helttunen, mångårig skytteövervakare och skjutbaneansvarig på Suomussalmi jaktvårdsförening. – Oftast har vi fyra roller: vi tar emot anmälningarna, leder skyttet, rapporterar träffarna och skriver ut intyget på godkänt skjutprov. Den som tar emot anmälningarna kontrollerar deltagarnas gevär, innehavstillstånd och jaktkort, och svarar för den allmänna säkerheten på provplatsen. Vid vapengranskningen kontrollerar jag också att vapnet är säkert för skytten. Det är rätt Skjuta, träffa och lappa Frivilliga sköter skjutproven vanligt att stocken har lösa skruvar. Med ett sådant gevär träffar man ju inte nånting, påpekar Helttunen. Han berättar att det jobbigaste med uppgiften är när folk har kommit långa vägar till provet, men inte har tillstånden i ordning. – Då kan jag tyvärr inte låta personen skjuta provet. Och det är vanligt att personen inte begriper varför jag måste vara så sträng. Jaktkortet måste vara i kraft för att jägarförsäkringen ska gälla. Men jobbet ger mera än det tar; det känns väldigt bra med alla glada miner efter en godkänd prestation, funderar Helttunen. Säkerheten det viktigaste Under åren som övervakare har det också inträffat farliga situationer. Men Helttunen påpekar att den säkra vapenhanteringen som tema på jägarutbildningarna har burit frukt på skjutbanorna och skjutproven. – Vapenhanteringen och uppträdandet på skjutbanorna har blivit mycket bättre. I synnerhet de unga och utbildade jägarna kan det här, säger Helttunen. Jägaren 4/2022 18 Ungd msredaktionen 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0422.indd 18 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0422.indd 18 22.6.2022 9.15 22.6.2022 9.15
  • Övning ger färdighet N yttan med träningen visar sig vid skarpt läge på pass eller tävling. Du vill att träffarna ska sitta och tekniken fungera. När du ser att skottet träffar som det ska får du ett kvitto på att du behärskar det här. Men alla ids inte eller vill inte öva före jaktsäsongen eftersom ”jag har gjort det här i ett halvsekel och behöver inte öva”. Det här tänkesättet straffar sig när det första skottet skadar utan att fälla. I värsta fall är djuret fortfarande ohittat efter flera timmars letande och beroende på hur kulan tog blir döden långsam eller livet plågsamt. Men också en dödande träff kan vara dålig – nämligen om det bara var tur. Och sen tror sig jägaren vara bra! Därefter är det lätt hänt att personen skjuter också i knepiga situationer, men då räcker det inte med tur för att träffa rätt. Jag har noterat att mången jägare bara tränar ett par gånger för älgprovet och brassar ett tiotal skott med hagelbössan före säsongen. All träning är positiv, men förhållandena på skjutbana och på jakt är väldigt olika. När du på förhand vet hur lerduvan kommer att flyga och från vilket håll så är det inte samma sak som att träffa en duva som plötsligt kastar om kursen. Därför behövs det massor av träning. En tävlingsskytt tränar oftast flera gånger i veckan och skjuter hundratals skott. Själv tränar jag under säsongen tre gånger i veckan, också med miniatyrgevär och luftgevär. Under en typisk vecka skjuter jag ungefär 100 skott med miniatyrgevär och 130 till 200 med luftgevär. Även om luftgeväret inte är ett jaktvapen så är tekniken så gott som den samma som för ett miniatyrgevär. Det är skäl att vara ödmjuk och minnas att vi alla är ringrostiga i början av säsongen. Det är helt okej, men man slipper rosten genom att öva året om, allt emellanåt och med något vapen. Om det är nånting du funderar på så tveka inte att be om råd av någon annan på skjutbanan. Vi bits inte! Åtminstone inte hårt… Låt oss skapa en trevlig stämning på skjutbanan och ge utrymme åt skyttar av alla sorter och slag. Eftersom var åttonde finländare har skytte som hobby så låt oss dessutom göra hobbyn synlig: #jokakahdeksas ELISABETH MATTSSON Skribenten är en ung jägare och sportskytt från Houtskär. Skjutprovsexaminatorns viktigaste uppgift är att ansvara för säkerheten på provet. Uppdraget har också bjudit på komiska ögonblick. Ett av de roligaste var när kikarsiktet en gång trillade av i skjuthytten. – Ansiktsuttrycket var obetalbart komiskt, skrattar Helttonen. Pentti Helttunen har varit med i jvf-verksamheten i över tjugo år. Frivilligarbetet har alltid intresserat honom och han har skött flera olika uppdrag, bland annat som utbildare på förberedande kurser för jägarexamen. Helttunen konstaterar att jägarna har blivit fler med åren. Han hoppas att talkoandan fortlever och att folk ska engagera sig i jv-föreningens verksamhet. För att bli skjutprovsexaminator krävs att personen är 18 år fyllda, hederlig, myndig, pålitlig och lämplig för uppgiften. Dessutom ska personen ha gått utbildningen för skjutprovsexaminatorer som ordnas av Finlands viltcentral. – Sedan är det bara att anmäla sig som frivillig till verksamhetsledaren. Därefter utnämner viltcentralen de lämpliga personerna till uppdraget. Vi vill väldigt gärna ha ungdomar med i verksamheten! Hur gick det sedan? Efter anmälningen, en spännande väntan och småprat med bekanta blev det min tur. Jag fick tillstånd att börja. Med blicken på tavlan kramade jag av de fyra skotten. Strax efter knastrade det i radiotelefonen: Fyra träffar! Jag gick från skjuthytten på lyckliga ben till kontoret där övervakaren skrev ut skjutprovsintyget och antecknade prestationen i Oma riista. Nu skulle det smaka bra att inleda sommarens träningssäsong och se fram emot höstens björnoch älgjakter. Självförtroende och ett inskjutet gevär är det bästa bagaget för skjutprovet. ? Skjutprovs­ examinatorn Pentti Helttunen sköter bland annat granskningen av gevären och de obligatoriska tillstånden före skyttet. K lumn Ungd msredaktionen 19 Jägaren 4/2022 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0422.indd 19 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0422.indd 19 22.6.2022 9.15 22.6.2022 9.15
  • V i har drivit klubben i samarbete med Finlands Jägarförbund. Den har ett tiotal medlemmar, ivriga ungdomar som är intresserade av jakt och fiske och naturen. Vi brukar samlas en gång i veckan och hålla på i halvannan timme, men nu och då har vi hållit längre möten eller flyttat mötet till veckoslutet. Klubben har stått på tre ben; jakt, fiske och ut i naturen. Vi har också samarbetat med jaktföreningar på orten, jaktvårdsföreningar och fiskare. Från skogen till middagsbordet Jakt är lite knepigare att ordna i en klubb, men vi har kunnat prova på andjakt, vaktjakt på hjort och grytjakt. De här dagarna var särskilt uppskattade av klubbmedlemmarna. För De senaste två åren har jag fungerat som ledare för jaktoch fiskeklubben i Tuulos, som ordnas av 4H-föreningen i Tavastehus. Nu lider min tid som ledare mot sitt slut och det är tid att sammanfatta vad allt vi har hunnit göra under den här tiden. TexT och bilder Karlo Ruotsalainen Varje klubb­ medlem gör en egen pilk och får så småningom prova den i praktiken. Lärorikt med jaktoch fiskeklubb för ungdomar Jägaren 4/2022 20 Ungd msredaktionen 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0422.indd 20 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0422.indd 20 22.6.2022 9.15 22.6.2022 9.15