Jägaren 4/2021 - Lehtiluukku.fi

JAKTÅRET 2021-2022 JAKTTIDERNA OCH -BEGRÄNSNINGARNA RETRIEVERN – EN ÖVERRASKANDE MÅNGSIDIG JAKTHUND RASKT IGÅNG MED HJORTJAKTEN! OLYCKS UTREDNINGS CENTRALEN TITTAR PÅ JAKTEN 8 RÅD FÖR ÄLG JÄGARE 4/2021 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JA?0421.indd 1 29/06/2021 8.32
28 Jakten på hjort och rådjur i området med tät stam JAKT 10 Jakttiderna och begränsningarna 2020-2021 14 Sami Takala, en jägare från 80-talet 22 Tips för bågjakt på hjort och rådjur 28 Jakten på hjort och rådjur i området med tät stam 30 Jakten på hjort och rådjur i området med gles stam 32 Håll jakttornen i skick! 36 Vad varje jägare bör kunna och veta 44 På jaktresa i Finland: Östra Finland 48 Tillsammans med hunden: Retrievern 52 Stålhagelpatroner på träning – glöm fördomarna 54 Inskjutning av kombigevär med slug 57 Väck med tryndjuren: Ett komihåg för vildsvinsjägare 58 8 råd för älgjägare 60 Recept a la Kati Pohja VILTET 38 Ringduvan: Så bestämmer du åldern 40 Vargstammen blev ännu starkare 64 Projekt utreder bläsändernasflyttning 66 Hjortdjursskadorna lades under lupp AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 34 Jaktolyckorna OTKES överväger utredning 46 Jaktutmaningen 2021 73 Jakt och jägare 74 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 63 Ministeriet informerar FORSKNING 68 Mårdhundar i våtmarker: Lära dem låta bli ägg? LAGAR & LICENSER 62 Dispens för rörelsehindrade att använda motorfordon 30 Jakten på hjort och rådjur i området med gles stam 54 Inskjutning av kombigevär med slug 10 Sami Takala, en jägare från 80-talet Jägaren 4/2021 2 Innehåll 2-3_Sisa?llys_pa?a?kirjoitus_JA?0421.indd 2 29/06/2021 9.40
10 Jakttiderna och begränsningarna 2020-2021 64 Projekt utreder bläsändernas flyttning "För fällningarnas del innebär det att jakten ska vara hållbar i förhållande till viltstammarna." Proportionalitetsprincipen U nder den gångna coronatiden har det talats en hel del om proportionalitet. På regeringens fikonspråk betyder det en skyldighet att rätta medlen efter målet, det vill säga att inte skjuta flugor med kanon. Dessutom är det förnuftigt att tänka efter om åtgärderna är nödvändiga, effektiva och genomförbara. När ett nytt jaktår nu drar igång bör vi jägare fundera på vad proportionalitet innebär för jakten. För fällningarnas del innebär det att jakten ska vara hållbar i förhållande till viltstammarna. Dessutom ska jakten gärna koncentreras till arter som vi försöker begränsa – oavsett om det är främmande rovdjur eller vitsvanshjortar i området med tät stam. För viltutfodringen innebär proportionalitet enligt undertecknad måttlighet. Syftet med matandet är inte att locka samtliga änder i socknen till samma pöl utan att skapa trygga jaktmöjligheter för arter som tål beskattning, som gräsand. I områdena med tät hjortstam där stammen ska skäras ner bör jakten begränsas till lockutfodring som stöder jakten. I lagbokens paragrafer avses med proportionalitet att åtgärderna ska stå i ett rimligt förhållande till syftet och de rådande omständigheterna. Ett delområde kräver dock en orubblig inställning. Det är den heltäckande säkerheten, både på jakt och i trafiken. Jag önskar er alla ett säkert och inspirerat jaktår! Låt oss jaga proportionerligt! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledar n 3 Jägaren 4/2021 2-3_Sisa?llys_pa?a?kirjoitus_JA?0421.indd 3 29/06/2021 8.35
BI LD O LG A VÄ LI M AA J ag har aldrig jagat. Kanske beror det på att ingen i släkten sysslar med jakt. Eller på att jag under grabbåren blev intresserad av rockmusik. Pengarna gick till skivor och instrument. Jag var ett stadsbarn som tillbringade skolloven hos mormor i Pello. Morfar hade dött och det fanns inga andra karlar i huset. Någon hagelbössa hängde alltså inte på väggen. Men jag blev ändå intresserad av fiske. Några av mina kamrater i Pello jagade. De hängde med på andoch harjakter. Hos min kompis Kari födde de upp harhundar. Han berättade ofta om hundar och jakt. Med Kari upplevde jag sådant som de flesta stadsgrabbar aldrig får vara med om. Han jagade med fällor; gillrade slagjärn för bisamråttor på stränderna av ödemarkssjöar i trakten. Den norrgående järnvägen passerade Pello by. På den tiden kördes ingen persontrafik utan det var virkesvagnar som passerade ett par gånger om dagen. Jag traskade i hälarna på Kari längs banvallen till en tjärn långt borta i skogen för att gillra slagjärn. Han lyfte de drunknade bisamråttorna ur vattnet, flådde dem och sålde skinnen. På vintern jagade Kari räv med slagjärn tillsammans med Heikki, en annan av mina kamrater där. Vi övernattade i en skogsstuga som hade en eldstad som inte lagrade värmen utan måste eldas fortlöpande. Det var jag som vaktade elden. Räven är ett försiktigare djur än bisamråttan. Att gillra slagjärn i rävspår kräver största omsorg. Kari och Heikki var borta hela dagen med sina fällor medan jag eldade i spisen och sjöng. Hemma täcktes jag inte sjunga eftersom det alltid fanns någon som hörde. Jag sjöng vad som föll mig in, på hembakad engelska eller snarare rotvälska. Jag upptäckte att jag kunde hitta på melodier. För mig blev det en avgörande jakt eftersom den fick mig att börja komponera och sätta ord till egna låtar. Kari formade mina åsikter om jakt och fiske. Han godkände exempelvis inte studsare på jakt efter skogsfågel. Han hade ingen fågelhund som kunde skälla på en orre eller tjäder uppe i ett träd. Enligt honom skulle en riktig karl smyga sig nära och skjuta fågeln med hagelbössa. Vi tittade en gång på en dokumentär på teve om president Kekkonen. Han blev filmad när han skidade, fiskade och jagade. Kari blev alldeles ifrån sig när han såg presidenten på vaktjakt med studsare och kikarsikte. Efter det var Kekkonen inte länge någon riktig karl. Och idioterna som sköt genom bilfönstret på skogshöns som plockade småsten på skogsvägar var gemena skurkar. Det här hände på 70-talet. Naturskyddet trampade i barnskorna. Fabriker och tätorter släppte ut sitt avloppssvatten orenat i sjöar och åar, och bilister slängde sorglöst sitt skräp längs vägkanterna. Naturen var bara till för att utnyttjas. Den levererade vilt, fisk, bär, svamp och virke. Bara ett fåtal konstnärliga själar såg skönhetsvärden i naturen. Jag och mina kamrater i Pello var bekymrade för naturen här i landet. Vi lämnade aldrig skräp efter oss i naturen. Vi täckte alltid spåren efter brasan innan vi gick. Beklagligtvis syns spåren efter tanklösa personer överallt. Ofta känns det som att kämpa mot väderkvarnar. Lyckligtvis har attityderna förändrats. Men naturen är ändå alltid hotad. Kari ville att Pellonjärvi skulle bevaras som en fin fågelsjö. Han snickrade knipholkar som vi hängde upp i strandskogarna. Han ville beskatta kråkorna eftersom de plundrade sjöfåglarnas bon. Så han fixade en uvattrapp som han satte på en stör och ställde upp på en obebyggd strand. Kråkorna blev förstås som galna och anföll uven, och Kari sköt med hagelgeväret. Somliga betraktar jakten som en machosport för råskinn. Själv tänker jag inte på det viset. Jägarna som strövar i naturen brukar också älska den. De vill bevara naturen, både för sig själva och för kommande generationer. Jakten innebär också kamratskap och gemenskap vid brasan. För mig har naturen alltid varit helig, heligare än den finaste katedral. Ur naturen har jag öst hinkvis för mina sånger och böcker! KAUKO RÖYHKÄ musiker, författare Mina tankar om jakt Jägaren 4/2021 4 Gästskribenten 04-09_Vieraskyna?+uutiset_JA?0421.indd 4 29/06/2021 8.34
hjortdjuren vållar ska hållas på en rimlig nivå. Bland dem som svarat lottar Finlands viltcentral ut fem (5) fjärrstyrda sändande Uovision Glory 20MP 4G viltkameror, värda 395 €. SVARA PÅ ENKÄTEN: VARFÖR SKA VI SKÖTA HJORTDJURSSTAMMARNA? E tt otroligt antal frivilliga jägare gör det möjligt att sköta hjortdjuren hållbart. För att det här värdefulla arbetet ska fortsätta måste verksamheten även i fortsättningen kännas meningsfullt på ort och ställe, och förutsättningar för arbetet finnas. Även om förvaltningen av hjortdjuren i vårt land regleras på flera olika nivåer så är det i sista hand jaktföreningarna och jaktlagen som verkställer beskattningsplanerna. Föreningarnas verksamhet är således av ovärderlig samhällelig betydelse. Jaktföreningarna och jaktlagen står emellertid inför ett antal utmaningar och förändringar i sin verksamhetsmiljö. Syftet med enkätundersökningen som Finlands viltcentral och Åbo universitet gör är att höra vad jägarna anser. Det är ju de som verkställer förvaltningen på lokalplanet. Hur fattas besluten? Hur fördelar sig arbetet mellan aktörerna? Hurdana är föreningarna? Fungerar verksamheten? Vad kunde göras bättre? Enkätresultatet kommer att användas i arbetet med att utveckla förvaltningen av hjortdjuren. Eftersom jägarna spelar en nyckelroll måste systemet fungera friktionsfritt för dem. Hjortdjursjakten ska ge generöst med jaktmöjligheter för den växande jägarkåren samtidigt som skadorna och olyckorna som Finlands viltcentral har redan undersökt konsumenternas och markägarnas syn på saken; nu är det jägarnas tur. Jägare, tyck till på adressen: link.webropol.com /s/hirvielain så deltar du i utlottningen. H AN N U HU TT U Jägaren 4/2021 5 Nyhet r 04-09_Vieraskyna?+uutiset_JA?0421.indd 5 29/06/2021 8.34
Om andmatning och gynnsam skyddsnivå för vargen I maj skickade Jordoch skogsbruksministeriet ett utkast till förordning om en begränsning av sjöfågeljakten under jaktåren 2021-2024 på remiss. Utkastets förslag om ett förbud mot användningen av föda som lockbete vid sjöfågeljakt har väckt livlig debatt bland jägarna. Förslaget tycks ha kluvit jägarkåren – somliga understöder det medan andra är tvärt emot. Det ankommer inte på styrelsen för viltcentralen att ta ställning till jaktpolitiken utan att förverkliga den utstakade politiken. Att staka ut de viltpolitiska riktlinjerna hör till de regionala viltråden, riksviltrådet och i sista hand ministeriet. Frågorna som berör utfodringen av viltet har behandlats i de regionala viltråden samt på seminariet i höstas på Gustavelund. Däremot har frågan om foder som lockbete vid sjöfågeljakt inte behandlats i riksviltrådet. Hade månntro frågan om foder som lockbete vid sjöfågeljakt framskridit smidigare om den hade beretts i god tid i vintras även i riksviltrådet? Enligt Naturresursinstitutets uppskattning av vargstammen finns det nu ungefär 30 procent fler vargar i vårt land än i fjol. Institutet ska i höst fastställa ett referensvärde för en gynnsam skyddsnivå för vargen, vilket är avgörande för om vi kan inleda det femåriga försöket med stamvårdande vargjakt redan i vinter. I Östra Finlands förvaltningsdomstols beslut om överklagandet av varg dispenserna var den bärande motiveringen till avslaget att vargens skyddsnivå inte har konstaterats vara gynnsam. Referensvärdet kommer att vara avgörande för den framtida vargpolitiken i vårt land. TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Sädgässens häckning bevakades med viltkameror Åbo universitet följde i våras med häckningen för 13 sädgäss med viltkameror. Genom bevakningen klarlades orsakerna till att häckningar misslyckas och man observerade hur gässen ställde sig till att ha en kamera intill boet. Kamerorna ställdes upp vid bon med gäss som Naturresursinstitutet hade försett med GPS-sändare. Störningen när kameran ställdes upp var kortvarig och gässen återvände inom kort för att återuppta ruvningen. I sju av de observerade bona kläcktes ungar. Rävar plundrade tre av bona, en korp plundrade ett, ett bo blev översvämmat och i ett bo kläcktes aldrig äggen. Enligt GPS-sändarna hoppar somliga vuxna sädgåshonor över häckningen helt och hållet. Skogsren vandrade till Ryssland för att kalva En skogsrensvaja överraskade forskarna. Från vinterbetet i Lappajärvi vandrade hon femhundra kilometer till ryska Karelen. Det handlar om ett steg i processen att förena skogsvildrenarna i Suomenselkä och Kajanaland. Skogsrenarna i Suomenselkä har, efter hand som stammen vuxit, sökt sig mot nordost och artfränderna i Kajanaland. Det här är första gången som vi får en bekräftad observation av en vandring mellan populationerna. Vajan som vandrade till Ryssland kalvade i fjol våras i södra Kajanaland, det vill säga exceptionellt långt borta, men en så här lång förflyttning hade vi inte väntat oss, uppger forskaren Antti Paasivaara på Naturresursinstitutet. LE O KO RH O NE N, N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET Inom projektet Skogsvildren Life följer forskarna skogs renarnas vandringar med satellithalsband. K lumn Jägaren 4/2021 6 04-09_Vieraskyna?+uutiset_JA?0421.indd 6 29/06/2021 8.34
Mika, med signaturen @mika.kooo, lät anlägga en våtmark på tre hektar vid sitt hus och den aktiva skötseln har gett resultat. Knipor, gräsänder och bläsänder har flyttat in i konstbona som han har byggt. – Det blir stim och stoj när nya kullar dyker upp nästan varje dag. Varje vår har nya bläsandspar dykt upp i våtmarken, men häckningen har inte lyckats förrän nu, den tredje våtmarksvåren. Det gör mej otroligt nöjd! Jakten på rovdjur och skadefåglar börjar väl ge resultat. Skogsindustrin: Stålhaglen orsakar inte problem På ett möte om blybegränsningar som socialoch hälsovårdsministeriet ordnade hördes också Skogsindustrin rf. Föreningen tog ställning till de ersättande hagelmaterialens konsekvenser för skogsindustrin här i landet. Enligt föreningen har sågarna i vårt land, med några undantag, inte stött på hagelproblem i sågvirket. Hagel som träffar stockdelen av ett träd stannar i regel vid ytan, som barkas eller flisas. Lokalt kan problem eventuellt uppstå i områden med stort jakttryck, men konsekvenserna för den mekaniska skogsindustrins verksamhet är försumbara. I cellulosaoch pappersfabriker orsakar haglen inte problem eftersom hagel som fastnat i barken lossnar i barkningstrumman eller längre fram i processen. Ta vara på jaktkortet Som bilaga i den här tidningen finner du jaktkortet för det nya jaktåret 1.8 2021–31.7 2022. Kortet finns baktill på tidningen. Du kommer väl ihåg att du också har jaktkortet i Oma riista. Du har det alltid med dig och det är lika giltigt som det tryckta kortet. Om papperskortet förkommer kan du skriva ut ett nytt i Oma riista. Om du får bekymmer med jaktkortet ska du kontakta Jägarregistret: metsastajarekisteri@riista.fi UR HELMI-PROGRAMMET FÖR ELIMINERING AV FRÄMMANDE ROVDJUR 4 300 000 € Jägaren 4/2021 7 Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. Nyhet r PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA 04-09_Vieraskyna?+uutiset_JA?0421.indd 7 29/06/2021 8.34
MYNÄMÄKIOMRÅDETS JVF SÖKER VERKSAMHETSLEDARE Mynämäkiområdets jaktvårdsförening söker en viltintresserad person för jobbet som verksamhetsledare. Föreningen är mycket aktiv. Den valda personen skolas in i uppgiften. Lön enligt avtal. Förfrågningar och ansökningar: Jvf:s ordförande Jukka Päivinen 0400 866193 eller jukpai@hotmail.com Gratis inträde på jaktmuseet med jaktkort Med giltigt jaktkort kommer du gratis in på Finlands jaktmuseum i Riihimäki. Museet presenterar inhemska jakttraditioner från stenålder till nutid. Utöver basutställningarna bjuder museet årligen på flera specialutställningar. Längre fram i sommar och i höst handlar det om Sakos historia och gevärsmodeller, om prisbelönta troféer och handgjorda knivar, samt konst med djurmotiv. • Sako 100 år | Till 26.9 2021 • Prisbelönta troféer på jaktmässor | 12.8–12.9 2021 • Maritta Meckelborg, konstutställning | 7.10 2021–9.1 2022 • Årets naturbilder 2020 | 12.10–31.12 2021 www.metsastysmuseo.fi Sommarens triangelinventeringar Vilttrianglarna inventeras 24.78.8 Vi rekommenderar att de inventeras senast 2.8. Då hinner resultaten säkert bilda underlag för förordningen om jakttider. Vi rekommenderar att resultaten skickas in på riistakolmiot.fi/sv/. Då kan de omedelbart användas. Webbplatsen har också en resultattjänst i realtid. Mera nyheter hittar du på www.jagarentidningen.fi Lämna inte kvar skräpet! Oavsett om du jagar vid en åkerkant, mitt i skogen eller på en ö i havet; lämna inte kvar sådant som inte ska vara där! Samla också ihop tomhylsorna och limsaflaskorna och för dem till återvinningen. Om jaktplatsen så kräver ska du ladda hagelgeväret med patroner som har biologiskt nedbrytbar förladdning. Det kan vara exempelvis ett kobete där förladdningar av plast kan bli ödesdigra. Låt oss tillsammans hålla snyggt i naturen och markägarna på gott humör! Aktörer avgår från arbetsgruppen för Evois vetenskapsnationalpark Aktörerna MTK Tavastland, jaktvårdsföreningarna i regionen, Finlands Jägarförbund samt förbundets distrikt Södra Tavastland med jv-föreningar avgår från arbetsgruppen för Evois vetenskapsnationalpark på grund av missnöje med förberedelseprocessen. De kräver att Evois ska utvecklas som ett friluftsområde. Bakom avgången ligger ortsbornas brist på inflytande. Evois friluftsområde är det största jaktområdet i södra Finland för jägare som inte äger mark eller hör till någon jaktförening. Årligen säljs 1000 jakttillstånd för småvilt för området. I eller intill området finns flera jaktföreningar, men miljöministeriet har trots det inskränkt jakten i parkprojektet. Även projektets styrelse är föremål för kraftig kritik av de avgående organisationerna. Jägaren 4/2021 8 Nyhet r 04-09_Vieraskyna?+uutiset_JA?0421.indd 8 29/06/2021 8.35
Italialainen Caesar Guerini yhdistää tuotteissaan perinteet, esteettisyyden ja uusimman teknologian. Tämä toteutuu tavalla joka miellyttää vaativintakin käyttäjää. Caesar Guerinin haulikot valmistetaan huipputeknologiaa käyttäen. Tästä huolimatta tuotteissa näkyy perinteet ja taiteellisuus. Ceasar Guerini Figura 12/76 28” tai 30” piipuilla alk.2180 € Ceasar Guerini Figura Light 12/76 26” tai 28” piipuilla alk. 2180 € Katso lähin jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.? tai www.ase.? maahantuoja: Hinnat voimassa 30.9.2021 asti. maahantuoja: 04-09_Vieraskyna?+uutiset_JA?0421.indd 9 29/06/2021 8.35
Kom ihåg skyldigheten att göra fällningsanmälan Fällningsanmälan till Finlands viltcentral ska göras för följande arter: rådjur, vildsvin, iller, sädgås, grågås, bläsand, stjärtand, årta, skedand, vigg, ejder, alfågel, storskrake och sothöna. Dessutom omfattar skyldigheten även brunand och småskrake, för vilka ett tidsbestämt jaktförbud gäller. Anmälningen ska göras inom sju dagar efter fällningen. Den ska inkludera datum och kommun samt art och antal, jägarens namn och jägarnummer. För vildsvin och rådjur ska anmälningen också inkludera könet och en uppskattning av åldern. För vildsvin även koordinaterna för fångstplatsen. Anmälningen görs enklast i tjänsten Oma riista. Du kan också göra den på papper på viltcentralens blankett. Syftet är att precisera informationen om jakten för arterna som är fåtaliga och som har en negativ utveckling för kunna uppskatta jaktens hållbarhet. Viltinformationen bildar underlag för den hållbara jakten och jaktens kontinuitet. VI REKOMMENDERAR att du gör fällningsanmälningen omedelbart efter fällningen, så blir den inte glömd. Från utfodring till vård av livsmiljöer För den som i höst tänker jaga sjöfåglar med foder som lockbete rekommenderar Finlands viltcentral sans och måtta med både säden och avskjutningen. Iståndsättning och vård av livsmiljöer stöder sjöfåglarna. Den tid som jägarna lägger på viltvårdsarbete bör överföras från utfodring till jakt på små rovdjur och iståndsättning av livsmiljöer för sjöfågelkullar. Föda som lockbete vid sjöfågeljakt Sedan början av sommaren har jordoch skogsbruksministeriet berett en förordning om förbud mot användningen av föda som lockbete vid sjöfågeljakt under jaktåren 2021-2024. D et är ministeriets avsikt att begränsa användningen av föda som lockbete. Syftet är att lindra jakttrycket på i synnerhet de fåtaliga arterna och arterna med negativ utveckling för att stammarna ska kunna återhämta sig utan något totalförbud mot jakt. En undersökning visar att ungefär sex miljoner kilo spannmål årligen forslas till vattendrag. Detta har på sina håll resulterat i en synnerligen stor andavskjutning, vilket inte har varit möjligt tidigare med traditionella jaktmetoder. Stjärtand, bläsand, vigg, skedand, årta och sothöna har minskat i mer än femton år. Enligt den senaste uppskattningen har även gräsanden gått aningen tillbaka medan kricka, bläsand och knipa har minskat en längre tid. Jordoch skogsbruksministeriet fortsätter beredningen av ärendet. Beträffande användningen av föda som lockbete är inga förändringar att vänta i höst. GE TT Y IM AG ES Jägaren 4/2021 10 Jakttid rna 2021–2022 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0421.indd 10 29/06/2021 8.36
ART OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Gräsand, kricka, årta*, bläsand*, stjärtand*, skedand*, vigg*, knipa*, sothöna* Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Brunand* Fredad i hela landet Se www.riista.fi Alfågel* I havsområdet 5 alfåglar/dygn, i övriga landet fredad 1.9 – 31.12 Småskrake* Fredad i hela landet Se www.riista.fi Storskrake* Hela landet 1.9 – 31.12 Ejder*, guding Höstjakt förbjudet Förordningen upphör 31.12 2021 Meddelas senare Grågås Kontrollera området, tiderna och begränsningarna på s 13 och riista.fi Se riista.fi Sädgås* Kontrollera området, tiderna och begränsningarna på s 13 och riista.fi Se riista.fi Kanadagås Hela landet på åker Hela landet 10.8 – 20.8 kl 12 20.8 kl 12.00 – 31.12 Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Orre Kontrollera jakttiden Se riista.fi Järpe Kontrollera jakttiden Se riista.fi Tjäder Kontrollera jakttiden Se riista.fi Ripa Kontrollera jakttiden Se riista.fi Fjällripa Kontrollera jakttiden Se riista.fi Rapphöna Landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga landet med jaktlicens av Finlands viltcentral enligt JL § 10. 1.9 – 31.12 1.9 – 31.12 Fasan Hela landet 1.9 – 28.2 Ringduva Hela landet 10.8 – 31.10 Skogshare och fälthare Hela landet 1.9 – 28.2 Vildkanin Hela landet 1.9 – 31.3 Ekorre Hela landet 1.11 – 28.2 Europeisk bäver Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL § 10 20.8 – 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 – 30.4 Räv I landskapet Lappland I övriga landet 1.8 – 30.4 1.8 – 14.4 Uppfödd fjällräv och iller* Hela landet Hela jaktåret (hona med ungar får inte dödas 1.5 – 31.7) Grävling Hela landet 1.8 – 31.3 Mård Hela landet 1.8 – 31.3 Hermelin Hela landet 1.8 – 31.3 Lodjur Dispens enligt JL § 41 a 3 mom kan beviljas för att fånga eller fälla ett lodjur (utom hona med unge yngre än ett år) i renskötselområdet och övriga landet. 1.10 – 28.2 1.12 – 28.2 JAKTTIDERNA 1.8 2021 – 31.7 2022 Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, ripa, järpe, dalripa) bestäms och läggs ut på vår webbplats www.riista.fi 8.9 2021. ART OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Utter Med dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet Östersjö vikare Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi. 1.8 – 31.12.2021 16.4. – 31.12.2022 Gråsäl Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi. 16.4 – 31.12 Vildsvin* Hela landet 1.8 – 31.7. Sugga med ungar är fredad 1.3 – 31.7. Mufflon Hela landet 1.9 – 31.1 Älg Enligt JL § 26 med jaktlicens beviljad av Finlands viltcentral: I kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland. I landskapen Kajanaland och Norra Österbotten utom i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski Vaktjakt i övriga landet I landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland I övriga landet utom i landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland 1.9 – 20.9 1.9 – 1.10 1.9 – 8.10**** 2.10 – 15.1 9.10 – 15.1 Obs! Älgjakt med hund är förbjudet i renskötselområdet 1.1 – 15.1.** Vitsvanshjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 24.9 vaktjakt**** 25.9 – 15.2 Skogsvildren Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 25.9 – 31.1 Dovhjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 24 – 9 vaktjakt**** 25.9 – 31.1 Råbock* *** Get och killing* *** Hela landet Hela landet 1.9 – 15.2, 16.5 – 15.6 1.9 – 15.2 Björn I renskötselområdet med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om i jaktlagen föreskrivna dispenser, med stöd av 7 §. Kontrollera kvoten på riista.fi. I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom avsedd dispens beviljas för fångst eller fällande av björn. 20.8 – 31.10, hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar 20.8 – 31.10, hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar Varg Med av viltcentralen beviljad dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet ANMÄRKNINGAR: * KOM IHÅG SKYLDIGHETEN ATT ANMÄLA FÄLLT VILT ** Gäller inte hund vid eftersök på skadat djur *** Rådjur: Drivande hund enligt JF § 8 får användas först efter 25.9 **** Inte i landskapet Lappland DE VIKTIGASTE SKADLIGA FRÄMMANDE ARTERNA Mink, mårdhund, bisamråtta, tvättbjörn och sumpbäver, i hela landet utan fredningstid DE ICKE FREDADE FÅGLARNAS FREDNINGSTIDER UNDER HÄCKNINGEN ? Kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast I landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5 – 31.7, i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4 – 31.7 och i övriga landet 10.3 – 31.7. ? Skata i landskapen Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 10.4 – 31.7 och i övriga landet 1.4 – 31.7. ? Korp i renskötselområdet 10.4 – 31.7 (i övriga landet fredad hela året). Kolonier av gråtrut hela året. ? Kaja 10.3 – 31.7. Jägaren 4/2021 11 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0421.indd 11 29/06/2021 8.36
BRUNAND ALFÅGEL SMÅSKRAKE EJDER STORSKRAKE Regleringen av sjöfågel jakten 2021 För jaktåret 2021 har jordoch skogsbruksministeriet begränsat sjöfågeljakten med en förordning i enlighet med 38 § i jaktlagen enligt följande: Jakt på brunand är förbjudet. Jakt på ejder är förbjudet från 20 augusti kl 12 till den 31 december. Jakt på småskrake är förbjudet. Jakten på alfågel är förbjuden utom i havs området och på öar och skär i havsområdet. I havsområdet gäller en kvot på fem (5) alfåglar per jägare och dygn. Jakttiden är 1.9–31.12. Kom ihåg fällningsanmälningen! Var noggrann med identifieringen. För storskrake gäller normal jakttid 1.9–31.12. Kom ihåg att anmäla fällningen! DE JAKTBARA SJÖFÅGLARNA MED NEGATIV UTVECKLING: Finlands viltcentral rekommenderar att jägarna helst jagar gräsand, kricka och knipa, och undviker att jaga stjärtand, sothöna, vigg, årta, skedand och bläsand. KOM IHÅG ATT GÖRA FÄLLNINGS ANMÄLNINGEN INOM SJU DAGAR! Viltinformationen bildar underlag för den hållbara jakten och jaktens kontinuitet. Jägaren 4/2021 12 Jakttid rna 2021–2022 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0421.indd 12 29/06/2021 8.36
SÄDGÅS För jakten på sädgås gäller följande begränsningar: ? Jakten på sädgås är förbjuden utom i tundrasädgåsområdet i landets sydöstra hörn och i delar av landskapet Lappland. Taigasädgås ? Jakt är tillåtet 20.8 kl 12–27.8 i landskapet Lappland utom i kommunerna Torneå, Kemi, Keminmaa och Simo. ? Kvoten är en (1) sädgås per säsong i jaktområdet Lappland. ? Förbjudet att använda foder (spannmål) som lockbete. ? Kom ihåg skyldigheten att göra fällningsanmälan. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista för att klarlägga avskjutningens fördelning i tid och rum. Tundrasädgås ? Jakt på tundrasädgås är tillåtet 1.10-30.11 i landskapet Södra Karelen, i kommunerna Enonkoski, Puumala, Nyslott och Sulkava i landskapet Södra Savolax, i landskapet Kymmenedalen, i kommunerna Kitee, Liperi, Rääkkylä och Tohmajärvi i landskapet Norra Karelen, i kommunen Orimattila i landskapet Päijänne-Tavastland samt i kommunerna Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Pukkila i landskapet Nyland. ? Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällningar. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista för att klarlägga avskjutningens fördelning i tid och rum. Jakttiden för sädgås 2021 20.8 kl 12 – 27.8 1.10 – 30.11 Ingen jakt Metsähanhen metsästysaika 2020 20.8. klo 12 27.8. 1.10. 30.11. Ei metsästystä GRÅGÅS För jakten på grågås gäller följande begränsningar: ? Jakt på grågås är förbjudet i inlandet. Jakt är tillåtet enbart vid kusterna (karta) ? 20.8 kl 12–31.12 samt 10.8–20.8 kl 12 på åkrar vid kusterna. ? En dygnskvot på två grågäss per jägare. ? Kom ihåg skyldigheten att göra fällningsanmälan. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista. Informationen behövs för att utreda jaktens fördelning i tid och rum. ? 10.8-20.8 kl 12 får grågås jagas enbart på åkrar med konventionell odling och åkrar med kommersiell odling eller foder för produktionsdjur. Stödberättigade viltbeten och små viltåkrar får inte utnyttjas vid jakt. Jakttiden för grågås 2021 10.8 – 31.12 Ingen jakt Merihanhen metsästysaika 2020 10.8. 31.12. Ei metsästystä Ta bilden av den fällda sädgåsen så här. Underarten och åldersklassen fastställs utifrån näbben och täckfjädrarna på vingen. På bilden en tundrasädgås. Vi följer fördelningen av sädgåsens underarter i hela landet! Skicka ett foto av den fällda gåsens huvud och vinge till hanhi@riista.fi. Skriv fällningsdatum och kommun som mejlrubrik. Vi uppmanar jägarna att frivilligt samla in data om sädgåsläget genom att anteckna alla observationer under jaktdagen i Oma riista. Insamlade data är absolut konfidentiella och används enbart i arbetet med att utveckla uppskattningen av den häckande stammen. Observationerna kan inte offentligt lokaliseras till något visst område. Öva artidentifiering före jakten. Under höstflyttningen uppträder gässen i blandade flockar med bla fredade bläsgäss. Taigasädgässen har blivit fler och uppgången beror till stor del på begränsningarna av jakten i vårt land. Genom aktiv användning av viltdata och förnuftiga begränsningar kan vi jaga taigasädgåsen hållbart, både nu och framledes. Informationen som har samlats in av gruppen Metsähanhimiehet och andra frivilliga har varit avgörande för nystarten på jakten. Jaktbegränsningarna kontrolleras varje år utifrån stammens storlek och utveckling, avskjutningen och den inhämtade viltinformationen. Jägaren 4/2021 13 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0421.indd 13 29/06/2021 8.36
O ch visst blev det vilt; på färden hemåt låg det ofta höns i ryggsäcken. Sami inledde självfallet jägarbanan före gymnasiet eftersom innehavstillstånd för gevär beviljades i moppeåldern 15 år. Då körde han omkring på en väldigt liten moppe, en Honda Monkey. På den fanns det inte plats för tv-lådan så hunden fick trava bredvid. Det var säkerligen en festlig syn när lillgrabben med geväret på ryggen puttrade iväg på sin Monkey med Pruukin Blanca, en korthårig vorsteh, joggade bredvid. På det viset transporterade duon sig till fågelmarkerna. Som självfallet inte låg långt borta, det här utspelade ju sig i Nurmo. Sedan dess har Nurmo uppgått i Seinäjoki, som marknadsför sig som en rymdhuvudstad. Där finns det fortsättningsvis gott om mossar och skog och utrymme för hönsfåglarna. En sak var mycket bättre på 80-talet: – Då fanns det inga älgflugor alls. Nuförtiden är det ibland alldeles hopplöst att ströva i skogen, beklagar sig Sami. Fågel jagar han numera oftast i norr. I fjälllandskapet slipper han bli flugmat. Fågelmässigt går det nuförtiden att jaga också på slätterna, om man inte låter sig skrämmas av flugorna. – Nu finns det gott om orrar här igen, efter många dåliga år som fågeljakten låg nere. På den tiden åkte fågeljägarna norrut eftersom det inte fanns fåglar här hemma på slätten. Gymnasieeleven Sami Takala jagade fågel flitigt, oftast på tumanhand med sin hund. Transporten ut till jaktmarkerna skedde ofta med en vespa, geväret i fodral på ryggen och hunden i en tv-låda på pakethållaren. Bara huvudet syntes på jycken när den kikade upp ur lådan, minns Sami. TexT och bilder Olli Kangas år Samis vespa fungerar fortfarande. Vid styret franska bulldoggen Raili. SAMI TAKALA, EN JÄGARE FRÅN 80-TALET Med vespa på fågeljakt och hunden i papplåda Jägaren 4/2021 14 14-17_Metsa?sta?ja?haastattelu_JA?0421.indd 14 29/06/2021 8.37
Jägaren 4/2021 15 14-17_Metsa?sta?ja?haastattelu_JA?0421.indd 15 29/06/2021 8.37
Även om det inte fanns flugor så inledde Sami redan på 80-talet traditionen att varje höst åka norrut för att jaga fågel. Där tillbringade han inte dagar utan veckor. – Jag bodde i terrängen och jaktlaget bestod i regel av hunden och mig, minns Sami sina 80-talsjakter. Han ordnade med jobbet och familjen så, att det alltid gick att komma iväg. Numera är jagandet mera socialt, med kamrater och ofta även med Akseli, den ivrigaste jägaren bland de sex barnen. Första geväret jagar fortfarande Samis första hagelgevär var en Valmet 212. Bössan är inte längre den som han jagar mest med, men den är nyrenoverad, fungerar och blir använd. Den första studsaren är däremot den han fortsättningsvis jagar med, en Tikka M-55 som bär sin ålder med heder och än i denna dag sätter punkt för älgar. – Självfallet hade vi också ett miniatyrgevär, men vi jagade inte med det utan sköt bara kråkor, minns Sami sitt 80-tal. På väggen i Samis nyrenoverat stiliga kök hänger en ståtlig hornkrona. Den bars av älgen som blev 17-åriga Samis första fällning. Det var första hösten som han deltog som skytt i föreningens älgjakt. – Vi blev instruerade att i första hand skjuta kalvar, men utan något absolut förbud mot att fälla en tjur om en sådan skulle dyka upp. Jägaren på grannpasset vinkade häftigt åt mig, och där kom den travande, en hiskeligt stor tjur! Det var ett spännande skott, men det Åttitalsvespan har blivit bytt till ett bekvämare åkdon. Akseli är den ivrigaste jägaren i Samis barnaskara. Grabben utbildar också hundar för andjakt. Sami kontrollerar regelbundet munnen också på sina egna hundar. “Hästdoktorn” Samis stiliga hus vid stranden av ån Nurmonjoki. Jägaren 4/2021 16 14-17_Metsa?sta?ja?haastattelu_JA?0421.indd 16 29/06/2021 8.37
gick vägen, minns Sami sin första älg. Det är få förunnat att få en sådan älg i hårkorset, ens efter decenniers jagande, så Sami har all orsak att vara lycklig över fällningen. Bara en handfull av Samis skolkamrater jagade, så oftast jagade han fågel på tumanhand med hunden. Självfallet deltog han också i älgjakterna och jagade emellanåt and med ett större sällskap. När åttiotalet blev nittiotal studerade Sami till veterinär i Estland. På den vägen fick han naturligtvis många goda jaktkamrater på andra sidan viken. Han är fortsättningsvis medlem i en estnisk jaktförening och åker ofta dit. När sjukdomsläget det tillåter, alltså. I många år var det vildsvinsskinka på familjens julbord, men på grund av den afrikanska svinpesten är den estniska vildsvinstraditionen pausad. Coronapandemin satte dessutom stopp för allt övrigt resande. – Jag väntar otåligt på att få nystarta jaktresorna till Estland, berättar Sami. Hemmet och jobbet mitt i jaktmarkerna När vi frågar veterinär Takala om en jaktupplevelse som han drömmer om, men ännu inte har upplevt så tänker han efter en stund, eftersom han redan jagar det mesta. – Någon sådan verkar inte finnas; jag är fullkomligt nöjd med jaktläget som det är, funderar han. Då står ju allting rätt till med jakten och drömmarna när ingenting fattas. Det hör ju till det anspråkslösa nordliga kynnet att undra vad som har gått på tok när ingenting har gått galet. Samis hus ligger vid stranden av ån Nurmonjoki och djurkliniken ligger ett stenkast ifrån. Katsan vid hemstranden fångar ibland abborrar att avnjuta med egenhändigt plockade stenmurklor, men på intervjudagen finns där bara en ynka abborrpinne som släpps för att växa till sig. Katsan vid hemstranden fångar ibland abborrar att avnjuta med egenhändigt plockade stenmurklor. Sami har sex barn och av dem är den äldsta, Akseli, den ivrigaste jägaren. Han följer ofta med på jakt. Men även de övriga har ärvt ett inbyggt intresse för jakt. Vem vet, kanske några av Akselis yngre syskon också blir inbitna jägare? Intervjun görs medan säsongen för råbock pågår, så följande jaktliga operation blir att smyga på råbock under de närmaste dagarna. Bara det intensiva yrkeslivet på djurkliniken och renoveringen av hemmet det tillåter. Vi anar ändå att nysingeln Sami kommer att finna tid för en råbockskväll, oavsett hur intensivt det är med jobbet och renoverandet. Även bockjakten utgår hemifrån. I kanten på grannens åker ligger den första potentiella platsen för spaning. Dessutom har rådjur visat sig också i hans egen trädgård. Utsikterna till bockfällning är således goda! Jägaren 4/2021 17 14-17_Metsa?sta?ja?haastattelu_JA?0421.indd 17 29/06/2021 8.37
N är jag betraktade rucklet slog det mig att den skulle bli en strålande koja. Jag hade redan några höstar drömt om en vaktjaktskoja så jag skred från ord till handling. Stugan var precis lagom stor för ändamålet. Även om den var gammal och Från lekstuga till vaktjaktskoja Att rusta upp gammalt till nytt är trendigt. Ute på gården skräpade en gammal lekstuga som var färdig att slängas på midsommarbrasan. Jag beslöt att ge den nytt liv i form av vaktjaktskojan jag så länge hade drömt om. TexT och bilder Hanna Metsälä risig så var stommen fortfarande frisk. Projektet var inte särskilt krävande och det mesta fixade sig med hammare, spik och bräder. Nytt och snyggare utanpå Jag inledde projektet med att riva veran dans murkna räcken och spika nya bräder hela vägen runt utanpå stugans röda slitna skal. Stommen var frisk så det var enkelt att spika på de nya bräderna. Den gamla ytan blev under och utsidan blev snygg. På köpet blev stommen starkare och bättre isolerad. Efter ytterskalet blev det takets tur, som hade filt och var i dåligt skick. Jag lade plåt ovanpå filten, så blir det trevligare och torrare att tillbringa kvällar i kojan. Nytt och snyggare inuti Jag isolerade väggarna med styrox och lade spånskivor utanpå. Bakväggen fick en skjutglugg. Jag utgick från bekväm sitthöjd för att få rätt höjd på luckan så geväret ligger stadigt och bra med bekväm skjut ställning. Vad som är lagom högt är förstås personligt. Det vanliga glasfönstret ersattes med plexiglas och luckan blev av glidmodell. Nu saknades bara pallen, värmeaggregatet och madrassen. Grande finale Efter uppfräschningen av ytorna stod jag där med en enkel och anspråkslös, men lagom stor vaktjaktskoja som skulle få sitt elddop i höst. Det finns lika många kojmodeller som det finns jägare och envar snickrar efter eget huvud. Somliga bygger sin koja ända från noll. Själv kunde jag utnyttja den forna lekstugans stomme och komma ganska enkelt undan. Förändringen blev rejäl och stugan fick ett nytt liv! Jägaren 4/2021 18 Ungd msredaktionen 18-20_Nuoret_JA?0421.indd 18 29/06/2021 8.38
Inte det du säger utan hur du säger det N är vi talar om jakt är det, tycker jag, viktigt att väga sina ord, i synnerhet om sällskapet inkluderar personer som inte är insatta i ämnet. Skryt om mycket byte kan i en annans öron låta som brist på respekt för djuren och att det bara är kvantitet som räknas. Det här ger en felaktig bild av jakten som intresse. Det är förnuftig att inleda samtalet med det grundläggande, som varför man jagar eller vilken nytta det är med jakten. Du kan bli tvungen till förklaringar ur flera olika vinklar för att alla ska förstå. Jakten som fritidsintresse väcker åsikter. Ingen är tvungen att godkänna jakten, men det går att förstå den. Lugn och sans samt argument som bygger på fakta är det enda sättet att skapa en positiv eller åtminstone neutral uppfattning. Som jag ser det behöver jakten nya ansikten och därför är det viktigt för oss jägare att tänka på vilket första intryck vi ger. På en sällskapsjakt är det självfallet tillåtet att överdriva och skämta, bara samtliga närvarande är med på noterna. Den som kör med grovkornigare humor ska tänka efter vilken uppfattning han förmedlar till nybörjarjägarna. Den som har fått ett negativt första intryck återkommer knappast. Än mindre vidareförmedlar han eller hon sina upplevelser i positiva ordalag. Det som är självklart för en jägare kan vara alldeles nytt för en som inte jagar. Själv har jag försökt sätta mig in i en sådan persons ställe och förklara så lättfattligt som möjligt hur det hela hänger ihop. Som jag ser det har spridandet av objektiv information en avgörande betydelse för jaktens framtid. I synnerhet om vi vill fortsätta i ett positivt åsiktsklimat. Det är varje jägares ansvar att berätta om jakten på ett sätt som passar sammanhanget för att inte missförstånd ska besannas. JOHAN SALMINEN Skribenten är en ung jägare som bor i Lahtis. För honom är jakten snarare en livsstil och passion än enbart en hobby. Före / efter K lumn 19 Jägaren 4/2021 18-20_Nuoret_JA?0421.indd 19 29/06/2021 8.38
Förbudet mot föda som lockbete – för eller emot? Förbudet mot att lägga ut föda som lockbete vid sjöfågeljakt är i detta nu ett hett samtalsämne. Det får en att begrunda sitt eget förhållande till matandet, även om man jagar änder bara ibland. TexT Karlo Ruotsalainen M ånga föreställer sig att sjöfågel jakten med föda som lockbete är ett enkelt sätt att jaga; man sitter bara där vid spannmålshögen och fäller fåglarna efter hand som de dyker upp. Vilket det på sätt och vis också är, och passar därför i synnerhet för nybörjare. Skottlägena är inte särskilt snabba och änder är rätt lätta mål. Trots detta har jaktformen sina egna knepigheter. Det är rätt jobbigt att fixa dit fodret och änderna lär sig fort att undvika jägaren. Ibland riktas kritik mot jakten med föda som lockbete av etiska skäl. Men som jag ser det är det en jaktform bland andra. Själv jagar jag även annat vilt med föda som lockbete. Men den som jagar med den här metoden ska tänka på att födan lockar fåglar från ett stort område. Alltså går det inte att skjuta varje fågel som kommer inom skotthåll. En trave skjutna änder kan se trist ut i ögonen på en som inte jagar. Men en stor mängd fällda änder är ofta det sammanlagda resultatet av ett stort sällskap och alla jägare jag känner jagar med hänsyn. Men självfallet finns det jägare som inte jagar förnuftigt. Andra jaktformer Sjöfåglar kan jagas på många sätt. Att upphöra med matningen innebär alltså inte slutet för jakten. De traditionella metoderna är fortfarande bra; lockpipa, vettar, pass un der flygvägarna, att ströva längs stränderna. Lockpipan är en konstform i sig, vilket gör metoden ännu mer krävande. Själv har jag aldrig jagat änder på annat sätt än med föda som lockbete, men de övriga sätten intresserar. Där är det inte lika säkert att jakten lyckas och bytet blir ofta mindre, men det förminskar ju inte glädjen. Sällan jagar ju folk enbart för bytets skull. Hejda stammarnas nedgång Det går utför för våra sjöfåglar, så det vore inte fel att lätta på jakttrycket. Sjöfåglarna finner föda i naturen så matandet är inte livsviktigt för dem. Jakten på de små rov djuren och vården av livsmiljöerna betyder mer för sjöfåglarna än matandet. Jag är inte emot ett matningsförbud, men inte heller för. Det kan vara nyttigt på flera sätt. Någonting måste i alla fall göras eftersom stammarna inte kan fortsätta åka utför i det oändliga. Annars har vi snart inga sjöfåglar kvar att jaga! Änderna börjar besöka utfodringsplatserna så fort de har flyttat tillbaka till Finland på våren. Under sommaren drar den utlagda maten till sig fåglar från ett stort område. Detta ska jägarna ta hänsyn till när de jagar. JO UN I SA RV I KA RL O RU O TS AL AI NE N TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat Burrel+ palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita, sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. VUODEN KOVIN KAMERAUUTUUS BURREL S12 HD+SMS PRO (BURREL+) Value pack 500 kpl raj. erä VAIN ELISALTA! Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraa Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) value pack sisältää: • Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) riistakamera • Sandisk 16 Gb muistikortti • Burrel riistakameran turvakotelo • Alaska lippis Burrel-logolla 7,99 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 287,64 €. • 12.0 Megapikselin still-kuvat ja FullHD videokuvaus äänellä (1080p) • Verkkotuki 4G-, 3Gja 2G-verkoille • FullHD 1080p videot @ 30 fps. Myös videoiden lähetys • IP68 suojaluokituksen kotelo • 2.0” väri LCD-näyttö • 12kk Burrel+ lisenssi. • Myyntipakkaus sisältää itseaktivoitavan Burrel SIM-kortin 37544_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 21/06/2021 10.17 Jägaren 4/2021 20 Ungd msredaktionen 18-20_Nuoret_JA?0421.indd 20 29/06/2021 8.38