jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 2
UTVECKLING
Till de viktigaste uppgifterna för den styrelse, vars mandatperiod utgick i slutet av maj, hörde verkställandet av de beslut representantmötet fattade under styrelsens två första verksamhetsår. I början av perioden skulle projekten för utveckling av organisationen, närmast Centralorganisationen, startas upp. I slutet av perioden slutfördes projekten. Styrelsen skulle även möjligast effektivt fördjupa sig i de ekonomiska utmaningarna. Idag har Centralorganisationens administration, verksamhetsrutiner och ekonomi lyfts upp till en nivå, som skapar förutsättningar för utveckling av hela vår organisation.Våra nyligen utarbetade strategier för såväl distrikten som för Centralorganisationen inklusive visioner, verksamhetsidé och värden ger oss redan riktlinjer för vårt fortsatta utvecklingsarbete. Det här är en uppgift för de nya styrelserna. Förändringsprocessen skall nu utsträckas till hela jägarorganisationen.Vi bör komma ihåg att vi inte är någon isolerad ö i vårt samhälle.Vi är en av enheterna i den medelbara statsförvaltningen. Kostnadsmedvetenhet, resultatansvar och produktivitet, som inom den privata sektorn alltid har varit fundamentala pelare i verksamheten, håller nu på att allt klarare komma in i bilden också inom den offentliga förvaltningen. Därför är det sannolikt att dessa element allt tydligare kommer att ingå i resultatavtalen när bättre produktivitet och effektivitet eftersträvas. I vår egen organisation bör vi följa utvecklingen i det övriga samhället.Vi är inte oberoende ifråga om finansiering trots att vi får en grundfinansiering via jaktvårdsavgiftsintäkterna, för våra medel kommer genom statsbudgeten. Vi upplever idag inom hela vår organisation en tid av ekonomisk knapphet. En behövlig tilläggsfinansiering motiveras ofta med att jägarna är redo att betala en högre jaktvårdsavgift för att organisationen sålunda skulle ha ett tillräckligt rörelsekapital. Som grund för den ekonomiska planeringen skall vi dock alltid ha tillräckligt hållbara motiv.Vid utvecklingen av budgeternas informativitet skall uppmärksamhet fästas vid allmän kostnadsmedvetenhet. I talrika sammanhang har det faktum framSIMO SYRILÄ
Ordförande Jägarnas Centralorganisation
förts att vilthushållningssektorn är föremål för mångahanda externa krav på kunnande. För att vi skall kunna fungera effektivt bör vi kunna svara på dessa krav. I allt högre grad skall vi fästa uppmärksamhet vid nödvändigheten att höja vår know-hownivå. Den vidareutbildning av såväl förtroendevalda som funktionärer som inleds innevarande sommar är en satsning på framtiden. En av målsättningarna är bl.a. att öka insikterna i ekonomisk planering. I medlet av juni gav ministeriet jaktvårdsdistrikten föreskriften: "Jakt som får bedrivas med stöd av jaktlicens eller inom ramen för regional kvot". Den föreskrift som nu erhållits begränsar och klarlägger den licensbelagda jakt på stora rovdjur, som avses i jaktförordningens 28 §. Jaktlicenser kan beviljas av jaktvårdsdistriktet enligt årliga separata föreskrifter om enskilda arter. Beviljandet av jaktlicens skall övervägas från fall till fall, gälla ett begränsat område och ett begränsat antal jägare. Licensen kan beviljas för jakt på en enda individ av en art. Jaktvårdsdistriktet fungerar som licensförvaltningsmyndighet. Distriktet är den lokala sakkunniga som vid fattandet av beslut om licenser skall sörja för att beslutet fattas enligt korrekta och tillräckliga grunder enligt anvisningarna i föreskriften. Det är bra att besluten om jaktlicenser kan göras på lokal nivå. Med makt följer också ett ansvar, som jag är övertygad om att distrikten med sin sakkunskap klarar. Samtidigt får förhoppningsvis den eviga dragkampen med EU i frågan om de stora rovdjuren ett slut. o
4 · 2006 JÄGAREN
2
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 3
12
4 JCO meddelar 5 Jakttider 6 KUNGÖRELSE om jaktbegränsningar 6 Jägarnas Centralförbunds representantmöte: Simo Syrilä fortsätter som ordförande för styrelsen 9 Jaktmöjligheter ny tjänst på nätet 24 Vettar vid sjöfågeljakt 36 Fågelinfluensainfo 41 JSM/fiske- och viltavdelningens spalt: FÖRESKRIFT 42 JSM/fiske- och viltavdelningens spalt: FÖRESKRIFT 55 Etiska regler för jägare: bilaga, spara! 64 Ungdomsspalten 65 Fototävling för ungdomar! 78 Jägarkurser på Vekaranjärvi garnison 82 Rovdjursskador kan förhindras med elstängsel 86 Mjöldrygeförgiftning hos hjortdjur 94 Jakten på statens marker: Jakt på skyddsområden kräver planering och kompromisser 98 "I ett så här stort gäng ska det väl finnas karlar som gör nånting" berättelser om triangelinventeringar och inventerare. 102 Inventeringen av viltspår i kulturmiljö vintern 2006 106 Det händer i distrikten 107 Ålandsnytt 108 Adresser 109 Affärer
Duvjaktens ädla konst: Rekognoscering, maskering och avledning
30 66
Lär dig skjuta med hagelbössa, del 2
Morkullan ett utmärkt alternativ till skogsfågeljakten
70 74
Eero Helle överdirektör för VFFI
Den XVII internationella jaktmässan i Riihimäki: Det nya skjutprovet piggade upp utbudet av jaktprylar
90
En käpp för säkerhets skull
Nr 4 · 14.07.2006, 55. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 000 ex. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 11.09.2006. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Raimo Vajavaara, Redaktör: Klaus Ekman, Layout: Ilkka Eskola, Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus, Redaktionsråd:Tapani Pääkkönen (ordf), Heikki Uotila (vordf), Klaus Ekman, Juha Immonen, Leif Norrgård,Veijo Miettinen, Jari Pigg och Raimo Vajavaara. Sakkunnigmedlemmar: Ilkka Eskola och Eero Helle. Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation, Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom, tel. 09-2727 8116. Adressändringar och jaktkortsärenden:Telefon 0303 9777. Tryckeri: HANSAPRINT/JÄG06_04/2006. Pärmfoto: Totti Turunen. Retriever i arbete.
Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN 0047-6986 441 024 Tryckalster
JÄGAREN
3
4 · 2006
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 4
JCO
MEDDELAR
Namninsamling för adress mot jaktförbud i naturskyddsområden på webben.
I På webbadressen http://www.adressit.com/jagarna kan du bekanta dig med adressen och skriva under den.
UNGDOM!
Direktdebiteringar
I Av jägare som har ingått direktdebiteringsavtal med sin bank har jaktvårdsavgiften debiterats direkt från deras bankkonto 12.6.2006. Meddelande om debiteringsdatum fanns på baksidan av Jägaren nr 3. Jägare som betalat avgiften via direktdebitering får ett plastat kort av ett bankkorts storlek med anteckning om att avgiften betalats. Om direktdebiteringen har misslyckats får jägaren ifråga ett likadant kort med tidningens extrapärm, som de som inte har ingått ett direktdebiteringsavtal. Kortet ska betalas innan jakt inleds. Om du är osäker på om du har ingått ett direktdebiteringsavtal eller om direktdebiteringen misslyckats ska du förhöra dig om saken hos din bank eller jägarregistret. Direktdebiteringsfullmakten behöver inte förnyas årligen.
I Delta i fototävlingen med jaktmotiv. Mera om tävlingen på sida 65.
Jaktkortet 2006 2007
I Ditt jaktkort för jaktåret 1.8.2006 31.7.2007 finns i extrapärmen på den här tidningen. Öppna extrapärmen och ta vara på jaktkortet. Betala ditt kort genast eller senast innan du beger dig på jakt. Jaktvårdsavgiften för säsongen 2006 2007 är 24 euro. På jaktkortet finns en personlig referensnummer. Därför är det mycket viktigt att du vid betalning av jaktvårdsavgiften använder din egen referensnummer, för vid betalning av jaktkortet skall det egna referensnumret anges. Med referensnumret som utgångspunkt registreras betalningarna automatiskt i jägarregistret. Om du vid betalning har använt någon annan persons referensnummer, registreras betalningen på denna person och den rätta betalaren, dvs du, får inte någon anteckning om betalad jaktvårdsavgift. Jaktvårdsavgiften kan betalas i banker, varvid kortet stämplas som betalat.Vid betalning över betalautomat, hemdator eller telefonbank ska kvitto eller kontoutdrag bifogas kortet som bevis över att avgiften har betalats. Förhandsverifikat från betalautomat duger inte som bevis över betalad avgift.
Lär dig eftersök
- EFTERSÖKSKURS I IKALIS I Kursen är öppen för alla och avgiftsfri. Möteslokalen rymmer ca 100 personer. Tid och plats: 29 juli 2006, Ikalis badhotell, mötesutrymmet Areena. Program: 10.00 Trafiken, djuren och krockar 11.00 Lagar och förordningar som gäller för eftersök 11.30 Västra Finland och stora rovdjur,VFFI / rovdjursforskningen 12.30 Lunchpaus (på egen bekostnad) 13.30 Eftersöket av skadat stort rovdjur och älg i praktiken 14.30 Eftersök av små hjortdjur i praktiken 15.30 Sammanfattning och avslutning
Ändrad adress
I Ikalis-Jämijärvi jvf: ny verksamhetsledare Mauno Jokinen, Myllymäenkatu 31, 39500 Ikaalinen, tfn 0400-838403, e-mail, mauno.jokinen@ippnet.fi
Hannu Huttu segrade i CIC:s fototävling
I I den fototävling som det internationella rådet för jakt och viltvård (CIC) arrangerade på temat " Migratory Birds and Wildlife" deltog över 160 tävlingsbilder från hela världen, som det gällde för tävlingsjuryn att bedöma. Den finska jakt- och naturfotografen Hannu Huttu deltog i tävlingen och avgick med segern. Segerbilden visar en spelande orrtupp som prålar sig i sin egen glans. ITävlingsresultaten offentliggjordes vid den gala som avslutade CIC:s femtiotredje generalförsamling den femte maj i Limassol på Cypern. CIC:s finländska delegation och Jägarnas Centralorganisation gratulerar vinnaren å det varmaste. Se hans bilder på http://www.hannuhuttu.com
De prisbelönta fotograferna:
CIC Prize: Turretini Prize: Action Prize: Rarity Prize: Originality Prize: Special Prize: Hannu Huttu, Finland S. Guillerault, Frankrike Claus Benner,Tyskland Eugéne Reiter, Luxemburg E. Bosteels, Belgien Kazimierz Panszczyk, Polen
4 · 2006 JÄGAREN
4
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 5
Befattningen som JAKTCHEF
vid Södra Savolax jaktvårdsdistrikt lediganslås härmed. ® Jaktchefen är underställd styrelsen och har som uppgift att leda jaktvårdsdistriktets verksamhet. Jaktchefens befattningsbeskrivning omfattar bland annat handläggning av i lag bestämda licens- och tillståndsfrågor samt att sörja för ett hållbart nyttjande av viltbestånden i distriktet. ® Distriktets kontor är beläget i Juva.Verksamhetsområdet omfattar 25 jaktvårdsföreningar som i huvusak finns inom Södra Savolax. ® Lön enligt branschens kollektivavtal. ® Befattningen skall tas emot den 1.11.2006 eller enligt över enskommelse. Vi förutsätter att sökanden: Har för befattningen lämplig högskole- eller yrkeshögskoleexamen, behärskar viltfrågor och har naturkännedom, god förmåga att uppträda och uttrycka sig skriftligt, interaktionsförmåga och förmåga att "ta människor", organisationsförmåga och beredskap för självständig verksamhet, samt kunskaper i nyttjande av adb-system. Språkkunskaper ses som ett plus.
I I I I I I I
Jakttiderna 1.8.200631.7.2007
Observera begränsningar brevid*
VILTARTER
Änder *1) Sjöfåglar *2) Guding Åda och unge Sothöna Grågås och sädgås Kanadagås Morkulla Orre och järpe Tjäder Dalripa
OMRÅDE
Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet NS, NK, Ös, SvÖ, MF, Ul, Ka, La Enontekis, Enare, Utsjoki Enontekis, Enare, Utsjoki Ny, EF, Sa, Ös, SvÖ, Ul Övriga delar med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Med tillstånd enligt JF 28 § av jvd Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Inom renskötselområdet, JF 28 § Övriga delar av landet med tillstånd enligt JF 28 § av jvd Inom renskötselområdet Med jv-distriktets tillstånd Övriga delar av landet med tillstånd enligt JF 28 § av jvd
FÖRKORTNINGAR EF = Egentliga Finlands jvd Ka = Kajanalands jvd La = Lapplands jvd MF = Mellersta Finlands jvd NK = Norra Karelens jvd NS = Norra Savolax jvd
JAKTTIDER
20.8. klo 12.00 - 31.12. 1.9 - 31.12. 1.6 - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 10.9. - 31.10.* 10.9. - 31.10.* 10.9. - 31.10.* 10.9. - 31.3.* 10.9. - 31.3.* 10.9. - 31.10.* 10.9. - 31.10. 1.9. - 28.2. 10.8. - 31.10. 1.6. - 9.8. 1.9. - 28.2. 1.12. - 31.1. 20.8. - 30.4. 20.8. - 30.4. 1.10. - 19.5. Hela jaktåret (Hona med ungar får inte dödas 1.5 - 31.7.) 1.11. - 31.3. 1.11. - 31.3. 1.12. - 28.2. (Hona med ungar får inte dödas) 1.9. - 15.10., 16. 4. - 31.5. 16.4. - 31.12. 1.6. - 28.2. (Hona med ungar får inte dödas) 1.9. - 30.11. 30.9. - 15.12. 30.9. - 31.1. 30.9. - 31.1. 1.9. - 31.1., 16.5. - 15.6.* 1.9. - 31.1.* 20.8. - 31.10. 20.8. - 31.10. 1.10. - 31.3.
Skriftliga ansökningar jämte bilagor, som inte returneras, skall riktas till jaktvårdsdistriktets styrelse och vara denna tillhanda senast den 4.8.2006 under adress: Södra Savolax jaktvårdsdistrikt, PB 14, 51901 Juva Förfrågningar: jaktchef Veli Lappalainen tfn (015) 452 090, 0500-257 407 eller ordförande Juhani Kukkonen tfn 0400 252 415. Styrelsen för Södra Savolax jaktvårdsdistrikt
Fjällripa Rapphöna
Fasan Ringduva Skogshare och fälthare Ekorre Europeisk bäver Kanadensisk bäver Bisamråtta Räv, mårdhund, mink, iller, i farm uppfödd fjällräv, grävling Mård Hermelin Lo Vikare Gråsäl Vildsvin Mufflon Älg Vitsvans-, dovhjort Skogsvildren Rådjur, bock get och killing Brunbjörn
Metsähallitus on valtion liikelaitos, joka hoitaa valtion metsiä, yleisiä vesialueita ja pääosaa Suomen luonnonsuojelualueista. Metsähallituksen luontopalvelut hakee
erätarkastajaa
vakituiseen virkasuhteeseen läntisen Lapin alueelle, toimipaikkana Kittilä. Erätarkastajan tehtävinä ovat metsästystä, kalastusta, maastoliikennettä ja luonnonsuojelua koskevien säännösten noudattamisen valvonta Metsähallituksen hallinnassa olevilla valtion alueilla sekä Metsähallituksen metsä- ja muun omaisuuden yleiset valvontatehtävät. Hakijalta edellytetään poliisin perustutkintoa ja perehtyneisyyttä erävalvontaan. Toimialueen tuntemus sekä eräharrastuneisuus luetaan eduksi. Työ alkaa 16.10.2006 työhön perehdytysjaksolla suunnittelijan nimikkeellä ja varsinainen erätarkastajan virkasuhde alkaa 1.12.2006 nykyisen erätarkastajan siirtyessä eläkkeelle. Palkkaus määräytyy Metsähallituksessa noudatettavan palkkausjärjestelmän mukaan työn vaativuuden ja henkilökohtaisen työsuorituksen perusteella. Lapin luontopalveluille osoitetut kirjalliset hakemukset liitteineen tulee toimittaa 31.7.2006 klo 16.00 mennessä Metsähallituksen kirjaamoon, PL 94 (Vernissakatu 4), 01301 Vantaa. Kuoreen tunnus "erätarkastaja". Lisätietoja: Aluepäällikkö Mika Laakkonen, puh. 040 589 7559, mika.laakkonen@metsa.fi.
Varg
1.11. - 31.3.
www.metsa.fi
ANMÄRKNINGAR *1) Gräsand, kricka, årta bläsand, stjärtand, skedand, brunand, vigg och knipa. *2) Alfågel, stor- och småskrake.
Ny = Nylands jvd Sa = Satakunda jvd SvÖ = Sv Österbottens jvd Ul = Uleåborgs jvd Ös = Österbottens jvd 4 · 2006
JÄGAREN
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 6
BEGRÄNSNINGAR AV JAKTTIDERNA:
Jägarnas Centralförbunds representantmöte:
KUNGÖRELSE Simo Syrilä fortsätter
®Till allmän kännedom meddelas, att följande jaktvårdsdistrikt efter att ha hört jaktvårdsföreningarna inom sina verksamhetsområden har beslutat att med stöd av jaktlagens 38 § begränsa tiderna för jakten på vilt under den tid fredning enligt jaktförordningen inte är i kraft mellan den 1.8.2006 och 31.7.2007. ® Besluten motiveras av den ringa storleken på viltbestånden ifråga. Vid besluten har jaktlagens 38 § och jaktförordningens 30 § tillämpats. Södra Tavastland: Jakttiden för tjäder är i hela distriktet 10.9 - 20.9.2006. Kajanaland: Rådjuret är fredat i hela distriktet med undantag för Vuolijoki jaktvårdsförenings område. Mellersta Finland: Jakttiden för tjäder är i Ala-Keitele, Hankasalmi, Östra Päijänne, Jyväskylänejdens, Konnevesi, Laukaa, Suolahti-Sumiainen och Toivakka jaktvårdsföreningar 10.9 - 15.10.2006. I övriga delar av distriktet får tjäder jagas 10.9 - 31.10.2006. Dalripa får jagas i Kannonkoski-Kivijärvi, Karstula-Kyyjärvi, Kinnula, Pihtipudas och Pylkönmäki jaktvårdsföreningar 10.9 - 31.10.2006. I övriga delar av distriktet är dalripan fredad. Rådjuret är fredat i Ala-Keitele, Konnevesi, Multia och Suolahti-Sumiainen jaktvårdsföreningar. Lappland: Jakten på skogsfågel är tillåten 20.9 - 31.10.2006 i Enontekis, Enare, Muonio, Savukoski, Sodankylä och Utsjoki jaktvårdsföreningar. Inom Utsjoki jaktvårdsförening är jakt på tjäder helt förbjuden och i Salla jaktvårdsförening är jakt på dalripa tillåten först från 20.9.2007. I Enontekis, Enare och Utsjoki jaktvårdsföreningar fortsätter dock jakten på dalripa och fjällripa fram till 31.3.2007. I de övriga jaktvårdsföreningarna i Lapplands jaktvårdsdistrikt är jakttiden för skogsfågel den i jaktförordningen angivna, dvs 10.9 - 31.10.2006. Norra Tavastland: Orre och järpe får jagas i Jalanti, Kangasala, Kuhmalahti-Sahalahti, Kuhmoinen, Lempäälänejdens, Längelmävesi, Nokianejdens, Pälkäne och Luopioinen, Sääksmäki-Valkeakoski, Tammmerfors och Teisko jaktvårdsföreningar 10.9 - 9.10.2006. På motsvarande sätt får tjäder jagas i jaktvårdsföreningarna ifråga 10.9 19.9.2006. Tjäder får jagas i Mänttänejdens, Ruovesi, Kuru och Virdois jaktvårdsföreningar 10.9 - 30.9.2006. Norra Savolax: Jakttiden för tjäder är i Idensalmi, Kuopio, Lapinlahti, Maaninka, Riistavesi och Siilinjärvi jaktvårdsföreningar 10.9 - 15.10.2006. Nyland: Tjädern och rapphönan är fredade i hela distriktet. Jaktvårdsdistriktet kan på ansökan bevilja tillstånd att avvika från i detta beslut fastställda förbud gällande jakt på rapphöna, om jakträttens innehavare har inlett betydande åtgärder inom sitt område för att återuppliva rapphönsbeståndet genom återinplanteringar. Dispens skall sökas skriftligt av jakträttens innehavare hos jaktvårdsdistriktet. I ansökan skall en beskrivning ges av de åtgärder som är avsedda att utföra vid vården av rapphönsbeståndet samt av det område för vilket dispens sökes. Rådjuret är är fredat i Askola-Pukkila, Lappträsk, Liljendal, MörskomArtjärvi, Pernå-Lovisa, Borgnäs och Strömfors jaktvårdsföreningar. Egentliga Finland: Tjädern är fredad i hela distriktet. SÖKANDE AV ÄNDRING Den som är missnöjd med dessa beslut kan söka ändring genom skriftligt besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd: postadress: PB 820, 00101 HELSINGFORS besöksadress: Kajsaniemigatan 4 A telefonväxel: (09) 6811 500 telefax: (09) 6811 5010 e-post: valituslautakunta@valituslautakunta.fi tjänstetid: kl. 8.00 - 16.15 Besvärstiden är 30 dygn räknat från dagen efter delfåendet. Delfåendet anses ha skett den sjunde dagen från publiceringen av denna kungörelse. De av jaktvårdsdistrikten beslutade begränsningarna av tiderna för jakten publiceras i nr 4/2006 av tidningen Jägaren. Jaktvårdsföreningarna ger närmare anvisningar om sökandet av ändring. JAKTVÅRDSDISTRIKTEN
4 · 2006 JÄGAREN
som ordförande för styrelsen
Jägarnas Centralorganisations representantmöte höll sin sammankomst den 21.5.2006 på Holiday Club Tampereen kylpylä i Tammerfors. Representantmötet valde en ny styrelse för organisationen, grunnade på fördelningen av medel och dundrade kraftigt emot de omotiverade jaktförbuden på naturskyddsområden! I samband med mötet utdelades också det riksomfattande Jaktjournalistpriset.
delat i tre valområden för valet av medlemmar till styrelsen för Jägarnas Centralorganisation som följer: 1) Norra Finlands valområde omfattar Lapplands, Kajanalands och Uleåborgs jaktvårdsdistrikts verksamhetsområden; 2) Östra Finlands valområde omfattar Södra Savolax, Mellersta Finlands, Kymmene, Norra Savolax och Norra Karelens jaktvårdsdistrikts verksamhetsområden; och 3) Västra Finlands valområde omfattar Södra Tavastlands, Österbottens, Norra Tavastlands, Svenska Österbottens, Satakunda, Nylands och Egentliga Finlands verksamhetsområden. Styrelsens medlemmar väljs bland de kandidater som uppställts av jaktvårdsdistrikten.
®
Jägarnas Centralorganisations högsta beslutande organ, representantmötet, hade en verkligt viktig uppgift att fullgöra i slutet av maj. Precis som inom hela den övriga jägarorganisationen är det valår också för JCO och representantmötet valde ny styrelse för organisationen. Enligt bestämmelserna i jaktlagen var hela styrelsen för organisationen i tur att avgå. Enligt § 59 a jaktlagen är landet in-
Röstning om ordföranden för styrelsen
Som ordförande för styrelsen fortsätter Simo Syrilä från Österbotten. Vid röstningen vann han över motkandidaten Tauno Partanen från Norra Savolax. Till personlig suppleant för Syrilä valdes Bror Blusi från Svenska Österbotten. De övriga medlemmarna i styrelsen och deras personliga suppleanter (i parentes) är:
Harri Isomuotia, Satakunda (Karl Tammelander, Norra Tavastland), Reinhold Jensen, Egentliga Finland (Otto von Frenckell, Nyland), Jukka Vierma, Lappland (Risto Hanhineva, Uleåborg), Tapani Pääkkönen, Kajanaland (Ari Ohinmaa, Uleåborg), Ari Holopainen, Norra Karelen (Tauno Partanen, Norra Savolax), Timo Isojärvi, Mellersta Finland (Einari Kapiainen, Kymmene). Till styrelsen valdes dessutom ordföranden för MTK:s skogsdelegation, Olavi Peltola (avdelningchef Asko Niemi) i egenskap av företrädare för organiserad bransch som är av vikt med tanke på jakten. Till styrelsen hör ytterligare överinspektör Ville Schildt (direktör Risto Timonen), som förordnats av jord- och skogsbruksministeriet.
Armbrytning om fördelningen av medel
Mötets hårdaste armbrytning försiggick om organisationens nya modell för medelsfördelningen. Den enligt representantmötets uppdrag som tjänstemannaarbete beredda modellen för medelsfördelning fick som motkandidat ett förslag som beretts i Södra Savolax jaktvårdsdistrikt. Kvällen före mötet hade det också svarvats ett slags kompromiss mellan förslagen. Efter två omröstningar vann det ursprungliga förslaget och situationen normaliserades. Diskussioner fördes också om övriga förslag som inlämnats till representantmötet. Beslut fattades om att skrida till åtgärder för att få en ändring av arrangemangen vid jakt på utter. Ett förslag av Österbotten grundade sig på det faktum att man enligt den nuvarande modellen, som stöder sig på undantagsparagraferna i habitatdirektivet och jord- och skogsbrukets föreskrift, bara kan bedriva fångst av utter vid fiskodlingsanstalter. I motiveringarna hänvisades till att uttern också kan åstadkomma ytterst stor skada i så kallade naturvatten, dvs välskötta sportfiskeplatser, som t.ex. forsar.
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 7
Porträtt av Jägarnas Centralorganisations nya styrelse: I främre raden Reinhold Jensen, Harri Isomuotia, Simo Syrilä, Tapani Pääkkönen och Ville Schildts suppleant Risto Timonen. I bakre raden Ari Holopainen, Jukka Vierma, Timo Isojärvi och Olavi Peltolas suppleant Asko Niemi.
En återföring av skatan och kajan till förteckningen över icke fredade fåglar önskas. Mellersta Finlands jaktvårdsdistrikts förslag, som motiverades med de skador som skatorna åstadkommer på skogsfåglarnas bon, godkändes. Förslaget till kläm utökades dessutom med kajan. Bestånden av kaja har ökat kraftigt under de senaste tiderna.
Mankhöjden på hundar som driver hjortdjur bör höjas!
Svenska Österbotten hade förnyat det några år gamla förslaget om att mankhöjden på drivande hund, som används vid jakt på hjortdjur, bör höjas. Nuvarande 28 cm möjliggör bara användning av tax vid jakten ifråga.
Nu är målet att få användningen laglig också för andra hundar som driver långsamt, såsom beagle, drever och basset. Representantmötet godkände enhälligt förslaget. Däremot hamnade Svenska Österbottens andra förslag om användning drivande hundar i motvind. Förslaget gick ut på att jaktlagen skulle ändras så att drivande hund kunde användas för rävjakt ända fram till slutet av den 20 mars istället för till nuvarande utgången av februari. Det här förslaget vann inte understöd bland mötesdeltagarna och förslaget drogs tillbaka.
Jaktförbuden väckte debatt
Representantmötet diskuterade i mycket allvarliga tongångar om det
Ordförandens klubba svingades i Tammerfors av Veikko Ahola från Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt.
Allvarliga åhörare lyssnar på inledningsanföranden: i främre raden överdirektör Seppo Havu och ordförande Simo Syrilä. Bakom dem specialforskare Sauli Härkönen från Metla, överdirektör Eero Helle från VFFI samt jaktrådet Seppo Mattila och biträdande avdelningschef Christian Krogell från JSM:s fiske- och viltavdelning.
fortsatta omotiverade försvårandet av jakten. Diskussionen färgades alldeles särskilt av den nu aktuella ändringen av naturvårdslagen. Särskilt bekymrad var man över de senaste tidernas utveckling vid inrättande av Natura 2000 områden. Det händer ofta att man kategoriskt inför ett jaktförbud på dem. Mötesdeltagarna kom mycket levande ihåg den dåvarande miljöministerns, de grönas Pekka Haavistos, och hela miljöförvaltningens
7
försäkringar om att Natura inte kommer att påverka jakten. Nu när det systematiskt föreslås jaktförbud för samma områden - älgdrev skulle eventuellt tillåtas - kunde mötesdeltagarna inte mera annat än reagera. Mötet beslöt att anta och publicera en resolution ifrågan. Nedan återges resolutionen i sin helhet. o
KLAUS EKMAN
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 8
RESOLUTION
Jägarnas Centralförbunds representantmöte:
Jakt skall som regel vara tillåten inom naturskyddsområden!
I De över 300 000 jägarna i Finland har bekymrat följt med den
fortsatta och omotiverade begränsningen av jaktmöjligheterna. Som bäst är verkställandet av Finlands Natura 2000 nätverk på gång. Inom områden som förvaltas av Forststyrelsen inrättas inom närmaste framtid uppskattningsvis 1200 i lag fastställda naturskyddsområden. Därtill utökas ett stort antal redan inrättade naturskyddsområden. Detta framgår av ett propositionsutkast till ändring av naturvårdslagen, som varit på remiss.Ytterligare skulle jakt kunna förbjudas också inom naturskyddsområden i norra Finland, om det anses att den är till förfång för annan användning av området. Om jakten förbjuds redan i den författning, genom vilken naturskyddsområdet inrättas, kan den inte mera senare tillåtas. Natura 2000 nätverket omfattar ca fem miljoner hektar. Enligt planerna skall närmare hälften av denna areal inrättas som Naturaområde med stöd av naturvårdslagen. Därtill möjliggör propositionen om ändring av lagstiftningen en anslutning av nya områden till redan inrättade skyddsområden, varvid redan gällande fredningsbestämmelser träder i kraft som sådana. I tiden när Naturaprogrammet utarbetades berättades det i alla av miljöförvaltningen utarbetade informationsblad och promemorior att Natura inte kommer att begränsa jakten. "Endast i undantagsfall, om det förutsätts för skyddet av någon art, skall jakten begränsas." Samma riktlinjer återfinns också i statsrådets Naturabeslut. Det finns inte något behov av stränga begränsningar av jakten annat än i extrema fall, och enkannerligen inte då t.ex. myrve-
getation, gammal skog, lundväxter eller rentav livsmiljöer för djur skyddas. Är avsikten att låta realiserandet av en jaktfientlig ideologi helga medlen? Det är absolut inte nödvändigt att förbjuda jakt endast på grund av att några tjänstemän vid miljöförvaltningen inte tycker om att jaga! Till ett traditionellt finländskt tänkesätt hör, att såväl intresserade av friluftsliv, bär- och svampplockare och jägare som näringsidkare har plats i naturen. Det har rått sämja i naturen mellan olika användargrupper och det har inte heller tidigare förekommit kontroverser. Även i fortsättningen är det möjligt att också i naturskyddsområden sammanjämka olika användningsformer. Inte ens det internationella naturvårdsförbundet IUCN:s kriterier för nationalparker förutsätter förbud av jakt och fiske trots att det ofta påstås annat. Enligt IUCN:s kriterier kan nyttjande, inklusive jakt och fiske, begränsas endast om de äventyrar syftet med skyddet av nationalparken. Samma princip uttrycks också i habitatdirektivet, som förutsätter / behandlar Naturaområden.Varför skulle det då vara nödvändigt att hos oss i Finland förbjuda eller grundlöst begränsa jakten inom naturskyddsområden med ett mindre behov av skydd? Jägarnas Centralorganisations representantmöte förutsätter att man avstår från kategoriska jaktförbud i naturskyddsområden. Naturvårdslagen bör i själva verket ändras så, att jakt är tilllåten och kan begränsas endast om det av särskilt välgrundade skäl finns ett behov därtill. Det här skulle också följa statsrådets beslut om inrättande av Naturaområden.
Jere Malinen tilldelades Jaktjournalistpriset 2005
I Vid sitt representantmöte på Holiday Club
Tampereen Kylpylä delade Jägarnas Centralorganisation ut Jaktjournalistpriset 2005. Priset, som stiftades 2002 delades nu ut för fjärde gången. Priset kan enligt statuterna tilldelas redaktör eller annan person eller samfund som verkat förtjänstfullt inom jaktinformationens område. Priset kan delas ut för tryckalster och radio- eller televisionsprogram med jakttema eller annan produkt med jakttema som producerats för elektroniskt medium. Priset kan också delas ut för lång och förtjänstfull karriär inom jaktinformationens eller -journalismens område. Bland kandidaterna till jaktjournalistpriset fanns det ett flertal meriterade personer och produktionsteam. Bland kandidaterna sållade prisjuryn den här gången fram toppnamnet Jere Malinen, redaktör från Tuusmäki. Jere Malinen är en synnerligen produktiv professionell redaktör, som skriver artiklar för ett flertal medier.
4 · 2006 JÄGAREN
Som en särskild merit såg juryn den stabila position han nått som jaktreporter för Helsingin Sanomat. Som målgrupp har han hela tiden uttryckligen haft den icke-jagande stora allmänheten. Det är ju just till den här målgruppen jaktens glädjebudskap bör spridas. Malinen skriver levande och intresseväckande och har förmågan att i lagom utsträckning popularisera också
svårare frågor utan att pruta på de journalistiska grundprinciperna. Synlighet och främjande av jaktfrågan också inom skogssektorn, en för jakten viktig intressegrupp, var ett betydelsefullt plus bland Malinens meriter. Han har också varit en aktiv producent av böcker. Den senaste alstret, som dock inte mera ingick i motiveringarna av priset, är den nyligen utkomna handboken i älgjakt, "Hirvenmetsästyksen käsikirja", som redigerats förtjänstfullt av Malinen. Med sin verksamhet har han sålunda på ett betydande sätt främjat den finländska vilthushållningen och dess allmänna acceptans bland den stora allmänheten.
Jere Malinen har utsetts till Jaktjournalist 2005 och har påfallamde lätt att le. T.v. JCO:s styrelseordförande Simo Syrilä och t.h. juryns ordförande Tapani Pääkkönen.
8
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 9
AVGIFTSFRI TJÄNST
Jaktmöjligheter
ny tjänst på nätet
Jägarnas centralorganisation öppnade 1.6. 2006 den nya tjänsten Jaktmöjligheter som en del av viltinfotjänsten på adressen www.riistainfo.fi . På samma adress fungerar redan sedan tidigare tjänsten Ofta ställda frågor. ANNONSERA ELLER BLÄDDRA! Efter registreringen kan annonser om utbytesjakt eller kommersiell jakt inlämnas till tjänsten.Avsöknng fordrar inte registrering. För närvarande finns det redan flera tiotals kommersiella annonser som erbjuder jakt och som sålunda kan avsökas. I många fall är dock jägarnas önskan inte att söka efter kommersiella jaktmöjligheter utan att finna en lämplig möjlighet till utbytesjakt. Utbytesjakt innebär ju att man utan ekonomisk ersättning byter någon egen utbytesbar jaktmöjlighet till någon intressant möjlighet på annat håll. Principen för utbytesannonser är, att man vid registrerandet av sin annons kan berätta i den hurudan typ av jakt som önskas i utbyte. Så här framgår det genast av resultatet vid avsöknigen vilka av alla potentiella utbytespartners som kan erbjuda en sådan möjlighet som annonsören själv är intresserad av. Utöver de två ovannämnda typerna av vederlag finns det ännu en tredje typ, dvs enligt avtal. Dessa möjligheter, som skall avtalas från fall till fall, kan t.ex. vara andjakt med gästtillstånd som säljs av ett delägarlag. RESULTATET AV SÖKET Genom att klicka på en annons i t.ex. sökresultatet ovan för närmare studium kommer alla för publicering avsedda fakta fram. Samtidigt öppnas en möjlighet för den som söker att lämna en kontaktbegäran per e-post till annonsören. Så här kan den som bjuder ut en jaktmöjlighet ta kontakt t.ex. per telefon med den som är intresserad av möjligheten och närmare underhandlingar kring möjligheten kan inledas. Annonsörer som lämnat in en en annons informeras efter registreringen om antalet besök på annonserna samt om antalet kontakter som kommit till annonsen.Annonsören kan på så sätt kontrollera hur många gånger hans/hennes annons har öppnats för närmare studium. SÄTT IGÅNG BYTESVERKSAMHETEN! Hösten närmar sig och senast vid tiden för publicering av den här tidningen börjar t.o.m. de mest härdade jägarna av bägge könen planera den kommande höstens jaktbegivenheter. Nu lönar det sig att ta tjuren vid hornen och bekanta sig med nya möjligheter. I många jaktföreningar kan bytesjakten öppna nya och sist och slutligen välkomna spår för föreningens stelnade verksamhetsmodeller. Bytesjakten kan i bästa fall också inom ramen för jaktföreningens verksamhet utvecklas till långtida traditioner och värdefulla samarbetsformer.
ANNONSERA GRATIS
9
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 10
Redan 10 år av Erätukku produktutveckling
Nytt igen för jägare. Först i
Erätukku har under sina tio verksamhetsår utvecklat uppskattade och uppstigna till ledande i branschen produkter till användning för jägare och friluftsmänniskor i samarbete med flera laboratorier. Med Erätukkus direktförsäljningssätt blir det inga kostnader för mellanhänder. Därför har de senaste teknologiska nyhetsprodukterna varit inom räckmål för alla genom oss till ett mycket förmånligt pris. Erätukku har växt till Finlands mest uppskattade köpställe för jakt-och fritidsprodukter.
(Taloustutkimus 4/2004)
Flerfaldig testvinnare
Nya uppfinningar revolutioniserar jakten
Erätukku har i samarbete med flera testlaboratorier utvecklat den nya ScentechTM -luktreduceringsteknologin. Den eliminerar kroppslukter betydligt, så att du kommer obemärkt närmare villebrådet. Den här nya toppegenskapen finns i de nya JahtiJakt Premium-dräkterna och skorna! Vid jägarundersökningen i maj 2006 i samarbete med Arbetshälsoinstitutet och VTT var JahtiJakt den överlägset mest populära membranjaktdräkten. De som valt JahtiJakt var även de mest tillfredsställda med egenskaperna av sin dräkt. I membrandräkttesten i Metsästys ja Kalastus-tidsskriften vann JahtiJakt med sin andningsförmåga. I den nyaste testrapporten från Tammerfors universitets Smart Wear Lab fick AIR-TEX membranet högsta betyg i vattentäthet. Och i den just utkomna Maastossatidsskriftens jaktdräkttest var Jahtijakts membrandräkt testvinnare.
Silverpartikel Luft & fuktighet Värme Luktbakterier SCENTECHTM -tyg
Antibakteie teatad (KS K0693, JIS L1902)
Svett
Hud
Den nya jaktskon tränger undan gummistövlar
Den nya JahtiJakt Premium -jaktskon är ett jättekliv till en ny bekvämlighet. Skon är helt vattentät och ventilerande. Fötterna förblir torra och har mycket bra stöd i alla situationer. Nu kan man glömma sendrag på grund av gummistövlar. Skorna har även den unika ScentechTM-luktreduceringen.
JahtiJakt-membrandräkt för varje prisklass
Nu kan du välja mellan tre olika JahtiJakt AIR-TEX membrandräkter JahtiJakt AIR-TEX membrandräkternas valtabell i skilda prisklasser. Bekanta dig med dräkterna och se de tuffa JahtiJakt AIR-TEX JahtiJakt AIR-TEX PRO erbjudandena längre JahtiJakt AIR-TEX PREMIUM fram i tidningen.
AIR-TEX TEFLON
membran luktreducering<
PRISKLASS
SCENTECH
300 450 650
Den nya eran av kikarsikten och VHF-telefonen har börjat
Erätukku har ett stort tillverkningskontrakt med en kikar- och VHF-fabriker som tillverkar toppmärkena i branschen. Nu får du toppmärken till en bråkdel av det priset du är van vid!
motsvarande i butiken
ytbehandling
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 11
örst i Finland!
I den här tidningen:
Ny he t!
10-års kampanjförmån! Testsuccé!
sidan 15 sidorna 18-19
Ny JahtiJakt AIR-TEX® PRO -membrandräkten
Ny
he
t!
Nya JahtiJakt PRO -kikarsikten
Nyh
et!
Ny JahtiJakt AIR-TEX® PREMIUM -membrandräkt med luktreducering Ny JahtiJakt AIR-TEX® PREMIUM -membransko
Ny
h
et!
Prova i två veckor och upptäck kvaliteten!
Veikka Gustafsson nu i Erätukku
Vår expertgrupp blir ännu mer mångsidigt alpinistproffset Veikka Gustafsson anslöt sig till Erätukkus styrelse som expertkonsult. Veikka är även en aktiv jägare.
En ny fabriksförsäljningsbutik till Vanda!
En ny fabriksförsäljninsbutik har öppnats i Tammisto! Erätukkus erbjudanden kan nu fås även i fabriksförsäljningsbutikerna. Förutom Internet-, kupong- och telefonbeställningar kan man få Erätukkus produkter även i våra butiker, som vi alltså nu har i Uleåborg och Vanda. Öppet mån-fre 10-18, lör 10-15. Även Erätukku-klubbens popularitet växer snabbt. Genom att ansluta dig till klubben, får du information om de nyaste produkterna och framtida förmåner.
N
yhe
t!
Ny JahtiJakt AIR-TEX® -membrandräkt
Enormt utval av vapenskåp
Ny
he
t!
Pointer HundGPS -nyhetspresentation
North ICE AIR-TEX® -favoritmembrandräkt för fritidsbruk
Ny
Ny
he
GPS instrument för terrängen
www.eratukku.fi
baksidan
t!
sidan
28
he
t!
Ryggsäck vandrarens önskegåva förverkligad!
sidorna
96-97
sidorna
84-85
sidorna
62-63 sidorna 60-61
sidan
59
he Ny
t!
Ny JahtiJakt VHF - kommunikation för jägare
sidorna
50-53 sidorna 44-49
sidorna
32-35
sidorna
20-23
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 12
Duvjaktens ädla konst
Rekognoscering, maskering och avledning
För att lyckas med duvjakten krävs det ett visst mått av möda & besvär, jaktinstinkt och jägarkunnande. Allting hänger ändå inte på jägaren utan det finns också några andra viktiga variabler i duvjaktens ekvation, som duvans häckningsschema och tidtabellen för hur säden och ärterna mognar. När upplägget och taktiken sedan lyckas kan resultatet bli en fantastisk morgon ute på fälten.
moped eller bil för att göra sig en uppfattning om utsikterna för jaktlycka. Här råder ett motsatsförhållande, för när jordbrukaren känner sig alldeles förstörd för att säden ligger så står duvjägaren som spanar efter en passplats och myser belåtet och tänker; här! Med nyfikna ögon spanar duvjägaren också in i grandungarna vid åkerkanten och granskar trädklungorna vid ån. Jakttaktiken varierar vid behov enligt de förhållanden som råder under jaktåret. De växtarter som växer på fälten i det aktuella området påverkar duvornas beteende, liksom också tidtabellen för hur växterna mognar, och därmed också de beslut som jägaren fattar. möjligt, det vill säga när duvorna betar i flock på vissa åkrar. De odlingsväxter som duvorna gillar är som följer, uppställda i ovetenskaplig rangordning:
ärt - höstvete - råg
Men även om ovannämnda odlingsväxter hör till duvornas favoriter och finns i det aktuella området är det för tidigt för jägaren att hoppa jämfota och tjoa. Det finns nämligen också en rad andra faktorer än odlingsväxterna som avgör fältets dragningskraft på duvor. Ärterna är duvornas absoluta favorit, bara de är mogna och inte växer för tätt. För att duga som duvmiddag ska ärterna vara så mogna att skidorna spricker upp vid minsta beröring. Så länge ärterna står gröna och granna kommer det inga duvor eftersom de inte lyckas öppna skidorna och komma åt ärterna. Duvorna slår sig inte heller ner om ärterna är väl12
digt högvuxna, eftersom de kräver god sikt för att kunna få syn på rovdjur. Ett ärtfält som är sankt, glest och så moget att det skiftar i brunt, eller redan är skördat, utgör däremot en perfekt inramning för duvjakt. Också höstvetet och rågen måste vara mogna och ligga eller redan vara skördade för att duvorna ska komma flygande. Med andra sädesslag och odlingsväxter reduceras plan A till en nödplan som man tar till i brist på bättre. Plöjda åkertegar och öppna trädor hör också till duvornas favoriter. Det är därför rätt vanligt att jägare plöjer upp
®
De bästa duvjaktsstrategerna börjar planera taktiken för duvjaktspremiären redan vid årsskiftet vid jaktårets nyår vill säga. Detta infaller som känt i början av augusti och jägarna börjar rekognoscera längs åkervägarna med cykel,
4 · 2006 JÄGAREN
Plan A: ett åkerpass
Duvornas matvanor dikterar var de bästa åkerpassen ligger. Det är nästan alltid förnuftigt av jägaren att välja den här taktiken om det bara är
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 13
en bit av en åker med tanke på duvorna, och sedan strör ut ärter.
Maskering och bulvaner
När en lämplig plats är hittad görs passet i ordning så, att jägaren kan skjuta på duvorna när de går ner för landning för att äta. Här visar sig vikten av omsorgsfull rekognoscering. I regel söker sig duvorna till en viss plats på fältet och den jägare som inte befinner sig där blir obönhörligt "off side". Jägaren måste befinna sig såpass nära händelsernas centrum att skjuthållet blir 20 till 25 meter. Om jägaren är väl maskerad kommer han åt att skjuta på duvorna när de flyger lågt eller till och med när de landar. Vid maskerandet av passet kan jägaren med fördel utnyttja åkerdiken och buskar vid skogsbrynet. Här räcker det ofta med terrängmönstrade kläder, bara man håller sig stilla och drar en camouflageluva över ansiktet och tunna mörka handskar på händerna. Om det inte finns några buskar kan man spänna upp ett camouflagenät vid diket med hjälp av stödpinnar. Med hjälp av bulvaner skapar man sedan en bedräglig illusion av trygghet på platsen. En grupp bulvaner på en gammal bekant betesplats skingrar de sista misstankarna hos duvorna och de kommer fladdrande till käket utan dess vidare krumbukter. Duvor som flyger på högre höjd svänger knappast av mot bulvanerna eftersom de är på väg någon annanstans för att äta. Bulvanerna fungerar nämligen bäst på ställen där duvorna har vant sig vid att äta. Det finns en hel del råd och anvisningar om hur bulvaner ska användas och placeras, men duvorna själva tycks inte heller alltid ha läst dessa. Ibland fungerar bulvanerna, ibland inte. I början av säsongen får antalet bulvaner gärna vara mindre. När du grunnar på hur många bulvaner du ska sätta ut ska du stämma av med rekognosceringsresultaten; en lämplig bulvangrupp är litet större än de duvgrupper som du har observerat.
DUVJÄGAREN SKA INTE LÅTA SIG AVSKRÄCKAS ENS AV DUGGREGN, FÖR DUVORNA FLYGER ÄNDÅ MEN ÄR INTE LIKA SKYGGA OCH UPPMÄRKSAMMA SOM VID KLART VÄDER.
Rekognoscering och maskering hör till en duvjägares obligatoriska färdigheter. Ända fram till kvällen innan jakten måste han följa med var duvorna betar, eftersom duvorna kan byta åker över en natt, beroende på hur födoväxterna mognar. Vid duvjakt föråldras rekognosceringsinformationen på någon enda dag.
Längre fram på hösten kan det behövas upp till 20 eller 30 bulvaner. Lägg ut bulvanerna så, att det finns plats att landa bakom stjärten på dem. Duvor ställer sig nämligen gärna längst bak i kön och den smarta bulvanjägaren ställer sina bulvaner så, att landningsbanan och landningsplatsen befinner sig rakt framför hagelpiporna.
Plan B: viloträd och flygrutter
Ofta är läget det, att det på jaktplatsen inte finns någon mogen föda som lockar till sig duvor. Räknat i antalet bärgade duvor blir resultatet av jakten då anspråkslösare än vid ett åkerpass. Jägaren måste tillämpa en taktik som kräver rekognosceringsfärdigheter och lokalkännedom på en ännu högre nivå. Även om det inte skulle finnas några
duvbeten alls på platsen går det ofta ändå att hitta träd där duvorna vilar eller flygrutter som är i dagligt bruk. Det går nämligen också att jaga utifrån dessa. Duvorna vilar helst i grandungar vid en åkerkant, och de här dungarna ska jägaren kartlägga redan innan jakten börjar. Duvorna finns på plats i sitt högkvarter mitt på dagen eller senare på kvällen. Smällandet av vingar och grå fjädrar på mossan under granarna ger den taktiska jägaren intressanta ledtrådar. Men duvorna vilar inte bara i grandungar vid åkerkanter utan gör det också i dungar av vuxna aspar och granar vid åar och bäckar. Här ska jägaren maskera sig och ställa sig under träden, och fälla duvorna med välriktade skott när de flyger in för att landa i träden. Den här taktiken
med pass under granarna fungerar bäst i början av säsongen, då duvorna är mycket rörliga och strömmar till i rask takt. Taktiken är särskilt väl vald i lägen då passen står tätt utmed åkrarna där duvorna betar. Duvor på väg till andra destinationer grå silhuetter som med beslutsamma vingslag avlägsnar sig i fel riktning är en beklagligt vanlig syn för duvjägare. De här duvorna är på väg till andra beten, men jägaren kan ändå lyckas eftersom flygrutten ofta går via bestämda landmärken. De här duvorna kan regelmässigt flyga via en skogsholme ute på åkern, en trädgrupp eller ett visst enskilt träd även om de skulle vara på väg till ett bete som ligger någon annanstans. Ett pass utmed flygrutten kan ge resultat men skjutavståndet blir längre och flyghastigheterna större än om passet ligger där duvorna betar. Här krävs det ett stort mått av skjutskicklighet och gott omdöme!
Plan C: den misslyckade rekognosceringen
Man ska inte plocka duvan innan den är fälld. Själv har jag upprepade gånger lagat till en festmiddag för familjen, alltså i tankarna innan jakten ens har börjat. I år finns det duvor så det räcker till och flockarna är stora. Men det har hänt att duvjaktspremiären har kommit och gått utan ett enda skott. Visserligen har jag för det mesta sett några duvor, men på ungefär 300 meters håll och på väg bort. Duvorna har i sista stund hittat ett bättre bete någon annanstans eller så har flockarna som består av årets första kull inlett flyttningen redan före jakten. Stora flockar under jaktsäsongen är ofta ett dåligt tecken eftersom det betyder att duvorna snart bryter upp. Läget är bäst när det finns flera små flockar om några få duvor som flyger omkring i jaktområdet. Om rekognosceringen har misslyckas går morgonpasset ofta till bortförklaringar, men här gäller det för jägaren att fort ta sig i kragen. Om det inte syns till några duvor på morgonen ser man sällan till några på eftermiddagen heller. Då är det dags för kompletterande rekognosceringar till nya fält. Flygriktningen hos de duvor som är på väg längre bort kan ge en uppfattning om var det nya betet är
Duvjägarens komihåglista
I morgonsträcket infaller ca 5.30-9.00 och eftermiddagssträcket ca 14.30 18.00 I lämplig choke är 1/4 eller 1/2, hagelstorlek 2,50-3,00 millimeter, skjutavstånd max 30 meter I traska inte på fält där skörden ännu är obärgad! I jaga inte vid bebyggelse, förbjudet att skjuta närmare än 150 meter från bebott hus. Kloka jägare håller frivilligt ett större avstånd I plocka upp hylsor och annat skräp; en jägare skräpar aldrig ner i naturen!
"Brunbrända" ärtfält och höstvetefält som lagt sig är "heta" ställen för duvjägare.
13
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 14
beläget. Om "alla" fåglar verkar vara på väg åt ett och samma håll måste saken undersökas. I bästa fall hittar du ett alldeles nytt ställe att jaga på, där födan har mognat i augustivärmen så duvorna låter sig väl smaka, och har gjort det så sent som efter din senaste rekognoscering.
Vett och etikett på duvjakten
Eftersom det mesta av skörden ännu är obärgad när duvjakten börjar ska du helst jaga med en apporterande hund. Det är nämligen förbjudet att utan särskilt tillstånd bege sig ut på sådana fält för att leta efter fällt vilt. En hund hämtar däremot duvorna snyggt och prydligt. Här är det på sin plats med ett varningens ord, i synnerhet för unga jägare. Inte ens i begeistringen över sina första fällningar är det tillåtet att trampa omkring på ett sädesfält. Dock vågar jag numera erkänna att jag som ungt jägarfrö i Österbotten hade förtjänat att bli kastad i diket vid rågåkern, för såpass burdust
klampade jag allt omkring på åkern för att hämta duvorna som jag fällt. Men så här på gamla dar har jag lugnat ner mig lite grann, också när jag jagar. Vi får inte glömma att en hel jaktförening kan råka i klistret för att en enda medlem schabblar. De bästa jaktpassen ligger ofta på ett sädesfält som slagits omkull eller på ett ärtfält, men eftersom skörden inte ännu är bärgad är det också förbjudet att lägga ut bulvaner såframt inte jägaren har fått särskilt tillstånd av jordbrukaren. Ofta har jordbrukarna ingenting emot att ge tillstånd, bara jägaren frimodigt tar kontakt och frågar.
Vilken är skillnaden mellan en ung och en gammal duva?
I Unga ringduvor saknar den vita fläcken på halsen medan denna är så tydlig på en vuxen duva att den syns också i flykten. Det finns också andra skillnader mellan unga och vuxna duvor, och dessa kan vara så tydliga att man kan skilja en gammal från en ung också på tallriken. Den ena smakar mört medan den andra är seg som gummi. Medan unga duvor blir klara att ätas på en timme eller två kräver gamla individer flera timmar i ugnen eller på spisen. Det är bäst att hålla isär de unga och de gamla redan vid urtagningen och frysa in dem och tillreda dem separat. Bäst är att låta duvan puttra långsamt på låg värme (125 grader). När köttet börjar lossna från benen är det klart för kalas.
att den första kullen inleder flyttningen innan jakten har börjat medan den andra kullens ungar inte ännu har börjat bilda flockar. Om detta är fallet brukar det bli klent med jaktlyckan. Ovanför fälten fladdrar bara några enstaka duvor, och somliga av dessa är honor med ungar. Duvjägaren ska akta sig för att fälla sådana individer eftersom de fortfarande kan ha en kull som behöver sin mamma. Om det råkar sig så, att läget vid premiären inte gynnar jägaren är det en bra ide att komma igen senare, i september. Då är skörden bärgad på åkrarna och duvorna svärmar i stora flockar på de gula stubbåkrarna. o
JARKKO NURMI
jaktchef Österbottens jaktvårdsdistrikt
Best
Duvjakten slutar inte efter premiären
Framgången på duvjakten hänger i regel på några avgörande faktorer, som antalet åkrar i jaktområdet som är lämpliga som duvbete och hur långt grödorna har hunnit mogna, samt vilket stadium duvornas flockbildning har hunnit till. Åtminstone i södra Finland producerar duvan för det allra mesta två kullar, och ofta går det så,
Duvjaktens finesser
Miniatyrgevärsjakt och duvkandelabrar
Duvor kan jagas på många olika sätt. Alla jägare tar inte till hagelbössan utan somliga föredrar miniatyrgevär med ljuddämpare. Jakten går tyst och effektivt; en metod för prickskyttar! Andra känner för att utveckla nya jaktknep, men de flesta av dessa begravs i stillhet eller följs till graven av jaktkamraternas muntra kommentarer. Hur ska det månntro gå för duvkandelabern?
®
Vid valet av passplatser ska den som tänker jaga med miniatyrgevär vara mycket noggrann med säkerheten eftersom kulan kan flyga långa sträckor också efter träff. Skottet ska alltid vara klart och tydligt riktat uppåt medan låga skott inte alls är tillåtna. I praktiken betyder det här att skottet riktas uppåt mot trädets topp samtidigt som skytten står nära nog under samma träd. På det här viset får skottet en hög och ofarlig riktning. Undvik un-
www
14
4 · 2006 JÄGAREN
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 15
Till ära av Erätukkus 10-års Jubileum:
Beställ 2, du får en extra förmån på 150 !
När du nu beställer två Erätukku produkter på samma gång (min. á 99 ) av erbjudandena i denna tidsskrift, så får du som extra förmån en toppklass sovsäck på köpet
EXTRA för två beställningar,
festen till ära
Vi stödjer JCO:s ungdomsarbete
förmån
Gör följandevis:
1. Beställ åtminstone två Erätukku produkter
av minimumvärdet 99 från denna Jägare 4/06 tidsskrift på samma gång, så får du på toppen av alla andra förmåner som extra förmån utan kostnader en North Ice Tundra EXT-10 sovsäck av hög kvalitet, värde 150 . efter ditt eget val.
PÅ KÖPET FÖR DIG!
(värde 150 )
Tundra EXT-10
Utmärkta egenskaper:
· Ytmaterial 210T vattenavvisande RipStop nylon · Mycket stadig och hållbar · Skyddar användaren utmärkt från kyla och fukt · Fyllning av 7-håligt Hollow fiber cellfiber · Korslagd Thermo dubbelstruktur · Foder av lyxigt mjuk polyester · Anatomiskt rätt utformad huva skyddar huvudet även i krävande omständigheter · Värmekragen hindrar kylan från att tränga in genom sovsäckens öppning · Storlek: 210x80x50 cm · Mycket lätt, endast ca 1,75 kg · Kompresspackat, behöver lite utrymme
2. Du kan beställa andra eller olika produkter 3. För fyra produktbeställningar får du redan
två sovsäckar.
Anatomiskt rätt utformad
4. Du kan beställa via Internet, telefon eller
med kuponger.
5. När du beställer med flera kuponger, sätt
fast kupongerna från två kanter och posta, portot är redan betalt.
6. Du kan även sända kupongerna utan
postavgit i ett kuvert. Vi betalar portot när du skriver följande på kuvertet: Erätukku, Avtalsnummer 5013247, 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE
Värmekrage Lyxig insida
7. Du kan även beställa två produkter
tillsammans med din vän. Beställ produkterna med samma beställareinformation, för sovsäcken sändes endast till beställaren. Du betalar då bara expeditionskostnader för en beställning.
Kompresspackat
www.eratukku.fi
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 16
der alla omständigheter att skjuta i riktning mot bebyggelse, även om skottet skulle vara riktat så gott som lodrätt uppåt. Jägaren med miniatyrgevär vänder ryggen mot foderåkern där duvorna står tätt och betar. I stället följer han efter duvorna till den fridfulla grandungen där de vilar eller till något enskilt träd som fungerar som högkvarter. Förposterna på fältet där duvorna betar föser ofta ut duvorna till kanten av betet och dit ska också miniatyrgevärsskytten söka sig. Jägaren kan till och med börja med att föl-
ja med läget, eftersom duvorna oväntat kan byta viloträd. Ofta flockar de sig i vissa träd på åkerholmar, med god utsikt över fältet där de betar. En uthållig och välmaskerad jägare på pass under ett sådant träd kan knäppa avsevärt fler duvor än kollegerna med hagelgevär som trängs med varandra vid åkerkanten.
Berättelsen om duvkandelabern
Berättelsen om duvkandelabern fick sin början vid kanten av en ärtåker i Borgnäs. På åkern trillade duvorna dit sakta men säkert, men långt ute
på gärdet fanns en liten holme med en lada, och bredvid ladan stod en förtorkad björk med grenar som spretade i olika väderstreck. År efter år var björken duvornas favorit. Så fort en duva hade slagit i den följdes den genast av fler. Trädet kunde kanske utrustas med en bulvanserie som klev upp i trädkronan? En plan började ta form. Tre duvbulvaner fästes med vingmuttrar vid en träram som påminde om en ljusstake och hela härligheten hissades upp i torrbjörkens krona. Kandelabern kan hissas upp och förtöjas i trädet med en likadan anordning med linor och trissor som fungerar så bra
vid kråkjakt (se ritningarna i exempelvis Jägaren 2/2000). Anordningen prövades några gånger i såväl södra Finland som i Österbotten med goda resultat. Flygande duvor gjorde ofta en avstickare till kandelaberträdet eller försökte landa i trädet. Duvbulvaner fungerar med andra ord också när de är upphängda i träd! Men kom ihåg att först be markägaren om lov om du har för avsikt att använda en anordning av den här typen för att rigga upp bulvanerna! o
JARKKO NURMI
jaktchef Österbottens jaktvårdsdistrikt
Med bulvaner är det också möjligt att locka duvor till träd. Bulvanerna kan hängas upp i grenarna med hjälp av till exempel ett metspö och krokar. Om passet ofta förläggs till ett bestämt träd kan man också förse trädet med en "duvkandelaber".
En ljuddämpare gör störst nytta om den kombineras med underljudspatroner. Eftersom utgångshastigheten är låg ska kulan vara tyngre än på en vanlig patron för att uppfylla det energikrav på 150 joule vid mynningen som ställs på miniatyrgevär. Se efter på patronasken och kontrollera att patronens energi räcker till.
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 18
ANNONS
Tre olika tester och undersökningar berättar om obestridd information om JahtiJakt PRO -membrandräktens utmärkta vattentäthet, bästa andningsförmåga och högsta kundtilfredsställelse.
T ESTSUCCÉ!
Arbetshälsoinstitutet och VTT maj 2006:
JahtiJakt har de mest tillfresställda kunderna
Enligt de nyaste forskningarna är det lätt att förstå JahtiJakt -dräktens snabbt uppnådda populäritet och position som marknadsledare. I maj 2006 ansågs JahtiJakt som toppdräkt vid en stor jägarforskning i samarbete med Arbetshälsoinstitutet och VTT, där jägarna tillfrågades bl a om deras tillfredsställelse med nuvarande jaktdräkten. Rundfrågans resultat visade att JahtiJakt är överlägset den mest populära dräkten och de som valt den är mest tillfredsställda med sin egen dräkts egenskaper. Metsästys ja Kalastus -tidskrift 6/2006:
"...de som har en rörlig jakthobby vet vilken betydelse dräktens andningsförmåga har." Metsästys ja Kalastus -tidsskrift 6/2006
Marknadsandel för jaktdräkter med membran, %
JahtiJakt Halti Sasta 70 % 80 % 14 20
82 %
51 %
Den vattentäta JahtiJakt PRO -dräkten har bäst andningsförmåga
Enligt den tidigare rundfrågan fäster jägarna mest uppmärksamhet på dräktens vattentäthet, andningsförmåga och vindtäthet. Vid membrandräktsundersökningen i Metsästys ja Kalastus -tidsskriften 6/2006 nådde alla testade dräkter det högsta betyget dvs utmärkt. De avsevärda skillnaderna i användbarhet var då vid andningsförmågan. Vid jämförelsen mellan testdräkterna var JahtiJakt PRO -dräktens andningsförmåga den bästa. Även efter hårt bruk och tre tvättomgångar förblev andningsförmågan oföränderlig.
Tillfredsställhet med egenskaper av egen dräkt, % användare
Rundfrågan (5/2006) utfördes bland aktiva jägare i jaktregistret, i samarbete med Arbetshälsoinstitutet och VTT. JahtiJakt är den klara marknadsledaren med sin 51 % marknadsandel och dräktanvändarna de mest tillfressställda. Den gröna balken betecknar medelvärdet av jägarnas tillfresställdehet med sin dräkts egenskaper (vattentäthet, andningsförmåga, värme, vindtäthet, ljudlöshet, passform, rörlighetsvidd, bekvämhet och pris/kvalitet-förhållandet).
ANNONS
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 19
ANNONS Jaktmembrandräkternas andningsförmåga som NY (g/m2 24 h)
TE
E STAD
Dräktens namn:
Pris:
Dräktens membran:
3000 6000 dålig tillfredsställande bra
8000
JahtiJakt PRO Sasta Wolf Fjällräven Birch
249,-* Air-Tex 369,- Gore-Tex 279,- Hydratic
5700 5100 4100 4300 2900 3500
Chevalier MacKenzie 644,- Gore-Tex Halti Palas
*JahtiJakt PRO -dräktens pris innehåller ett förmånspaket värt flera hundra euro. Nu kan man få den nya PRO -dräkten med förmånspaket till ett 10-årsjubileumspris 199,90.
350,- Drymax
Andningsförmåga efter bruk och tre tvättomgångar (g/m2 24 h)
I M&K -tidsskriftens tester kom det även fram att JahtiJakt PRO vinner över sina konkurrenter även i priset. Prisskillnaden blir ännu större när man lägger till förmånspaketet värt flera hundra euro, som kommer på köpet med PRO-dräkten. Förmånspaketet innehåller bl a tekniska kläder för rätt slags skiktklädsel.
"JahtiJakt PRO hade bäst andningsförmåga i testen, och var också den enda dräkten vars andningsförmåga inte förändrades efter tvätten."
Till höger den nyaste AIR-TEX membrantesten vid Tammmerfors tekniska universitet.
Vid M&K -tidsskriftens test uppmärksammades också antalet ventilationsöppningar och deras storlek. JahtiJakt PRO -dräktens ventilationsöppningar befinner sig i armhålorna av jackan samt vid byxhöfterna. Dragkedjorna försluter öppningarna tätt och nätet förhindrar skräp och insekter att komma in under dräkten.
Tammerfors tekniska universitet juni 2006:
AIR-TEX nådde högsta betyg i vattentäthet
I juni 2006 testades det nya AIR-TEX membranet, som finns i höstens nya dräkter, vid Tammerfors tekniska universitet. Mätningar utfördes separat till jackan och byxan. Enligt den officiella testrapporten fick AIR-TEX membranet både i jackan och byxorna högsta möjliga betyg d v s över 1000 cm vid alla fem mätningsomgångar. När man bedömer membrandräkternas vattentäthet når man utmärkt nivån redan när membranet håller ett tryck av en 400 cm hög lare. Membranets vattentäthet håller sig, när man tvättar membrandräkten enligt tvättanvisningarna. Jacka Byxor
yli 6000 g/m2 24 h = bra
I Metsästys ja Kalastus 6/2006 -tidsskriftens test för membrandräkter var JahtiJakt PRO -dräktens andningsförmåga den bästa bland de jämförda dräkterna. Den behöll sin andningsförmåga som oföränderlig även efter hårt bruk och tre tvättomgångar.
8000 8000 7900 7600
ANNONS
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 20
Den mest köpta membrandräktenJahtiJakt PRO förnyades!
Den förnyade favoritdräkten
1. Ny smart design både utanpå och inuti
2. Smuts- och vattenavstötande
DuPont Teflon®-ytbehandling på både jackan och byxorna.
3. Genomfärgade
textilläderförstärkningar på axlarna. Håller för slitaget från ryggsäcksremmarna.
4. Dekorativa rutstickningar
på axlar och ficklock.
Bästa vattentäthet
Vattentäthet över 1000 cm
5. Testat vatten- och vindtätt
ventilerande AIR-TEX-membran på jackan och byxorna, tejpade sömmar.
6. Ficka för mobiltelefon. 7. Ventilationsöppningar
Ny presenteras den nya Jahtijakt PRO 2007
I fjol tog vi ut alla tiders membrandräkt JahtiJakt PRO till marknaden. Vi använde massor av tid både i laboratorie och terräng till att utveckla och testa dräkten. Den nya modellen 2007 har nu allt vad en aktiv jägare behöver.
Undersökning vid Tammerfors tekniska universitet
med nät under armarna.
8. Färg: djup urskogsgrön. 9. Starka tryckknappar.
1. Utmärkt vattentäthet
I den nya PRO-dräkten används det uppskattade och testade AIR-TEXYttertyg Regn membranet, som har visat sin överlägsenhet i otaliga tester och i praktiken med tio tusentals av jägare. Jägarna har varit Fodertyg mest tillfredsställda med AIRVärme TEX (Taloustutkimus 4/04). I undersökningen AIR-TEX -membran sk d al d vid VTT fick den det jpa r ä k te Fukt n ha r t e bästa betyget för AIR-TEX- membranet håller en vattenpelare vattentäthet. Tammerfors Smart Wear som ör över 10 m hög. Lab 6/2006.
a r.
mm
e
Högklassig andningsförmåga vid hårt bruk!
10. Nytt prasselfritt mycket
starkt yttertyg.
11. Jackan har 11 rymliga fickor
för viktiga jägartillbehör, 4 vattentäta.
12. Extra starka dragkedjor. 13. Jackan kan justeras i midjan och
nederkanten sitter alltid snyggt.
14. Ventilationsöppningar
med nät i byxorna.
15. Byxorna har tredubbel kardborre-
justering i midjan.
16. Byxorna har 2 lårfickor
sö
AIR -
TE
X-
för t.ex. kartor, totalt 4 rymliga byxfickor.
2. Utmärkt andningsförmåga
JahtiJakt AIR-TEX membranet har en utmärkt andningsförmåga. Den är testad vid Tammerfors tekniska universitets Smart Wear Lab. Enligt den officiella rapporten är membrandräktens andningsförmåga av utmärkt nivå och tillsammans med den högsta mätbara vattentätheten fungerar dräkten mycket bra i jaktsituationer.
Storlekar även för damer och ungdom!
17. Byxorna har ny skärning,
sitter bättre.
18. I byxsluten nydesignad
kardborrejustering.
Marknadsandel för jaktdräckter med membran, %
JahtiJakt Halti Sasta 70 % 14 80 % 20
82 %
51 %
Jaktundersökning 5/2006 i samarbete med Arbetshälsoinstitutet och VTT.
3. Utmärkt yta
Den bästa dräkten bör vara smutsavstötande och ytan snabbt torkande. Vi utvecklade ytmaterialet på nytt tillsammans med testlaboratoriet. Vi valde det bästa skyddet på marknaden mot smuts och vatten, den äkta DuPont Teflon-ytbehandlingen. Så föddes det perfekta ytmaterialet, som också är ljudlöst.
Tillfredsställelse med egenskaper av egen dräkt, % användare
Vi stödjer JCO:s ungdomsarbete