• LOCKA INTE BJÖRNEN TILL HUSET! VARGAR, JAKTHUNDAR OCH VILTKAMEROR SÅ ANLÄGGER DU EN VILTÅKER ARVINGARNA OCH JÄGARENS VAPEN FÖRSLAGET OM BLYFÖRBUD FRAMSKRIDER NOS I ELITKLASS 3/2025 Tidningen når fler än 300 000 jägare
• JAKTEN 14 Rådjursjakt i tätort 28 Går det att jaga med hund i vargmarker? 42 Ett förslag om blybegränsning 48 Alltflerkvinnorärintresserade av jaktresor 54 Hagelskola med låg tröskel 58 Viltreceptet 60 Med passion för skogens smaker 64 Jaga smart VILTET 10 Björnar i närheten av bosättning 16 Slutspurten börjar – atlasluckor att fylla! 18 Uppskattningen av hjortdjursstammarna 24 Björnens år 32 Att anlägga en viltåker 34 Mata inte björnen! 38 Hur står det till med skrakarna? 40 Storskraken och småskraken 44 En rullstolstillgänglig orrmyr 62 Varför bör jägarna ställa upp och räkna sjöfåglar? AKTUELLT 4 Nyheter 20 Ungdomsredaktionen 36 En jägares testamente – dyrgripar eller järnskrot? 56 Förändrar urbaniseringen inställningen till jakten? 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Ordförandens spalt 51 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 50 En intensiv varghybridvinter 51 En ändring av skyddsstatusen för den vitkindade gåsen och storskarven FORSKNING 46 Nya vetenskapliga rön om mårdhunden 52 Sällan dödar vargen en jakthund för att äta den 16 Slutspurten börjar – atlasluckor att fylla! 28 Går det att jaga med hund i vargmarker? 58 Michaels viltrecept 42 EU-förslaget om blybegränsning Jägaren 3/2025 2 Innehåll
• Det är alltså viktigt att vi handlar så, att vi inte oavsiktligt lockar björnar till huset. Björnen I skrivande stund slumrar större delen av björnarna fortfarande i idet och ändringsförslagen som jordoch skogsbruksministeriet planerar att införa i paragrafernaomjaktenpådestorarovdjurenbefinnersig ute på remiss. Efter hand som våren framskrider kommer mötena mellan människa och björn att öka, men ännu är det ingen som vet om vi får sköta björnstammen med stamvårdande jakt under inkommande jaktår. Viböralltsåberedaosspåattflerbjörnarkommer att ströva vid bebyggelse, i synnerhet på våren då det fortfarande är knappt om föda i naturen. Vi ska alla komma ihåg att björnen är ett vilt djur som är särskilt intresserat av att hitta mat. Den har ett gott minne och om den hittar mat någonstans så kommer den att återvända. Dessutom vidarebefordrar björnhonan sina erfarenheter av föda vid bebyggelse till ungarna. Det är alltså viktigt att vi handlar så, att vi inte oavsiktligt lockar björnar till huset, eget eller andras. När björnarna har lämnat idet kommer det sannolikt ocksåattresulteraifleruppdragförstorviltsassistansen. Det handlar om krävande uppdrag för både srva-jägarna, hundarna och polisen, i synnerhet om platsen liggernärahusochtrafikleder.Förattdeskakunna sköta uppdragen ber jag er medmänniskor att förstå, att de här personerna måste få jobba i fred för att ro i land med uppgiften. Det är förstås naturligt att björnar lockar stor publik, men jag hoppas att ni alla begriper att avskräckningsoch avlivningsuppdrag är väldigt krävande. I värsta fall kan ivriga åskådare äventyra säkerheten för både sig själva och srva-jägarna – och utgången för hela uppdraget! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 32 Att anlägga en viltåker 34 MATA INTE BJÖRNEN! Ledar n 3 Jägaren 3/2025
• De tre sätten att betala jaktkortet LEIMA METSÄSTYSKORTTI KUITTI RIISTANHOITOMAKSUN SUORITTAMISESTA METSÄSTYSVUODELTA Metsästäjän nimi Jägarens namn Syntymäaika Födelsedatum Yhdistys, yhdistysnumero, metsästäjänumero Förening, föreningsnummer, jägarnummer Jakeluosoite Utdelningsadress Postinumero ja -toimipaikka Postnummer och -anstalt Viitenumero Referensnummer Kotipaikka Hemort € 43,00 Tilille n:o Till konto nr Tililtä n:o Från konto nr 1.8.2024–31.7.2025 Saajan tilinumero Mottagarens kontonummer Saajan tilinumero Mottagarens kontonummer Saaja Mottagare Maksajan nimi ja osoite Betalarens namn och adress Allekirjoitus Underskrift Tililtä nro Från konto nr RIISTANHOITOMAKSUJEN KERÄILYTILI SAMLINGSKONTO FÖR JAKTVÅRDSAVGIFTER Eräpäivä Förf.dag Viitenro Ref.nr Euro 43,00 PANKKI BANKEN TI LI SI IR TO GI RE RI NG BIC DABAFIHH NDEAFIHH Maksu välitetään saajalle vain Suomessa Kotimaan maksujenvälityksen yleisten ehtojen mukaisesti ja vain maksajan ilmoittaman tilinumeron perusteella. Betalningen förmedlas till mottagare endast i Finland enligt Allmänna villkor för inrikes betalningsförmedling och endast till det kontonummer betalaren angivit. RIISTANHOITOMAKSU METSÄSTYSVUODELTA 1.8.2024–31.7.2025 JAKTVÅRDSAVGIFT FÖR JAKTÅRET IBAN Danske Bank FI84 8000 1300 0353 50 Nordea Bank FI12 1660 3000 1072 12 Danske Bank FI84 8000 1300 0353 50 Nordea Bank FI12 1660 3000 1072 12 JAKTKORT KVITTO ÖVER ERLAGD JAKTVÅRDSAVGIFT FÖR JAKTÅRET JÄ GA RF ÖR SÄ KR IN GE N Fin la nd s vil tce nt ra l ha r m ed et t gr up pf ör sä kr in gs av ta l fö rsä kr at all a jäg ar e so m lö st jak tk or t i Fin la nd . I fö rsä kr in gs av ta le t in gå r en an sv ar sfö rsä kr in g fö r jäg ar e, en pr iva t ol yc ks fa lls fö rsä kr in g fö r fu nk tio nä re r, en pr iva t ol yc ks fa lls fö rsä kr in g fö r jäg ar e sa m t en be gr än sa d ol yc ks fa lls fö rsä kr in g fö r jak th un da r. Gr up pf ör sä kr in ge n tä ck er sk ad or so m in trä ffa r i Fin la nd oc h de lvi s sk ad or so m in trä ffa r i No rd en , EU -lä nd er na , St or br ita nn ien oc h Sc hw eiz . Fö ru tsä ttn in ge n fö r at t fö rsä kr in ge n sk all va ra i kr af t är et t gil tig t jak tk or t. Fö rsä kr in ge n fö r jäg ar e tä ck er pe rs on sk ad or so m i sa m ba nd m ed jak t ås am ka ts an na n m ed sk ju tva pe n. Er läg ga nd et av er sä ttn in g fö ru tsä tte r in te at t sk ad ev åll ar en ha nd la t fe l el le r vå rd slö st. Fö rsä kr in ge n er sä tte r in te eg en do m ss ka do r el le r av jak th un d ås am ka de sk ad or . De n pr iva ta ol yc ks fa lls fö rsä kr in ge n fö r fu nk tio nä re r er sä tte r sk ad or vid ol yc ks fa ll so m dr ab ba r fu nk tio nä r vid tä vli ng sv er ks am he t i an slu tn in g til l up pr ät th åll an de av jak tfä rd igh ete r, sk ju tö vn in ga r fö r ut ve ck lin g av sk ju tsk ick lig he t el le r un de r fö rb er ed el se oc h se rv ice ar be te fö r ov an nä m nd a sk yt te el le r tä vli ng ar . De n pr iva ta ol yc ks fa lls fö rsä kr in ge n fö r jäg ar e er sä tte r sk ad or vid ol yc ks fa ll so m dr ab ba t jäg ar e ge no m at t de t eg na sk ju tva pn et br in ne r av el le r de n eg na pi lb åg en ut lö se s el le r va pn et ex pl od er ar un de r jak t. Ol yc ks fa lls fö rsä kr in ge n fö r jak th un d tä ck er sk ad a so m dr ab ba t jak tk or tsi nn eh av ar es jak th un d un de r på up pd ra g av po lis en ut fö rd , or ga ni se ra d ef te rs ök soc h av liv ni ng su pp gif t gä lla nd e sk ad at dj ur . Fö rsä kr in ge n trä de r i kr af t fr.o .m . da tu m fö r be ta ln in ge n av jak tk or te t. In fo rm at io n om vi lt oc h ja kt Använd ditt personliga referensnummer när du betalar! ETT DIREKTBETALNINGSAVTAL MED BANKEN ELLER E-FAKTURERING Jaktkortet visas i Oma riista cirka en vecka efter betalningen Jaktkortet kommer som bilaga i Jägaren 4/2025 och är märkt ”Betalt” Jaktkortet visas genast i Oma riista OBS! Använd metod 2 ELLER metod 3. Kontakta jägarregistrets kundtjänst om du råkar betala dubbelt. BETALNING I OMA RIISTA FAKTURAN OCH JAKTKORTET I ETT Jaktkortet visas i Oma riista cirka en vecka efter betalningen Gör avtalet om e-fakturering eller direktbetalning senast 30.4 så träder det i kraft i tid Summan dras vid månadsskiftet maj-juni Om du inte har betalat jv-avgiften för jaktåret 1.8 2024-30.7 2025; se efter att du betalar för rätt jaktår. Från 15.7 kan du betala jaktkortet för jaktåret 1.8 2025-30.7 2026 Om någon annan betalar din jv-avgift; använd det här sättet eller skriv ut inbetalnings kortet från OR-nättjänsten. Kopiera INTE någon annans betalningsuppgifter! Du får inbetalningskortet (= jaktkortet) med Jägaren 4/2024 i juli 1 2 3 Jägaren 3/2025 4 Nyhet r
• 1 323 varg-DNA-prover insamlade Antalet prover av varg-DNA som samlades in under förlidna vinter (2024-2025) är det näststörsta i insamlingens historia. Täckningsgraden för varg-DNA-proverna var också högre i regionerna än under tidigare år. Detta gäller även för regionerna där insamlingens täckningsgrad tidigare har understigit målen. I somliga regioner fick vi in stora mängder prover. Finlands Jägarförbunds kampanj bidrog till det stora antalet insamlade prover. De frivilliga samlade in ungefär 73 procent av proverna. Även fältarbetare från Naturresursinstitutet och Finlands viltcentral deltog i insamlingen av vargspillning. Insamlingen gjordes främst i de etablerade vargreviren. Tanken var dock att också inkludera nya revir som hade bildats under vintern. Därför samlade personal från institutet i början av mars in kompletterande prover i vissa regioner. Analyserna görs i april-maj Vid analyserna får vi fram bland annat arten, könet och eventuell släktskap med andra identifierade individer. DNA-proverna utgör en viktig del av underlaget för uppskattningen av storleken på vargstammen. Uppskattningen publiceras i slutet av juni. Vi riktar ett varmt tack till alla frivilliga insamlare! ANTALET PROVER PER VILTCENTRALSREGION Södra Tavastland 29 Södra Savolax 1 Sydöstra Finland 79 Kajanaland 75 Mellersta Finland 10 Lappland Uleåborg 135 Österbotten 77 Norra Tavastland 31 Norra Karelen 225 Norra Savolax 87 Kust-Österbotten 23 Satakunta 158 Nyland 70 Egentliga Finland 323 Totalt 1323 Webbmaterialet för rovdjurskontaktpersoner har uppdaterats – inkluderar nu angrepp på husdjur Webbkursen för rovdjurskontaktpersoner är ett omfattande faktapaket om de stora rovdjuren. Kursen är avsedd för både nya och etablerade kontaktpersoner för de stora rovdjuren, och är fritt tillgänglig på både svenska och finska på Viltinfo. Kursen inkluderar anvisningar för hur man identifierar de stora rovdjuren och hur man antecknar observationer, och fakta om förvaltningen av dem. Av nya kontaktpersoner krävs avlagd grundkurs på nätet eller deltagande i en fysisk kurs ordnad av Finlands viltcentral. Det senaste tillskottet till kursen är ett avsnitt om rovdjursattacker på husdjur, som kompletterar helheten. Till de övriga fördjupande avsnitten hör avsnitt om bland annat DNA-insamling, informationsförmedling och storviltsassistansen. Läs kursen och stärk ditt kunnande på adressen viltinfo.fi! RO VD JUR SKONTAKTPER SO N O BS ER VATI ON AV STORA RO VD JU R JSM: Ansökningstiden har börjat för årets statsbidrag Jordoch skogsbruksministeriet beviljar bidrag för nationella och lokala projekt som främjar vilthushållningen. Ministeriet beviljar stöd för yrkesmässig verksamhetsledning av jaktvårdsföreningar och sammanslagningar av jv-föreningar. Bidrag kan ansökas för samgångar som inleds under 2025 och för jv-föreningar som under innevarande år fattar beslut om en samgång. Syftet med bidraget för projekt som stöder en yrkesmässig ledning av verksamheten i jaktvårdsföreningar är att göra det möjligt att anställa en verksamhetsledare på deltid eller heltid. Ytterligare information: www.haeavustuksia.fi > svenska (skriv in sökordet jaktvårdsförening). Ytterligare information om villkoren för stöden och stödbeloppen: mmm.fi/sv/specialunderstod. TE RH I IS O -T O UR U M IK KO JO KI NE N Jägaren 3/2025 5
• Förvaltningen av hjortdjuren innebär en balansgång Ä lgoch hjortstammen i vårt land har genomgått en behärskad utveckling mot de fastställda målen. Älgstammen har stabiliserat sig och hjortstammen har vänt till en tydlig nedgång. Älgstammen uppgår till uppskattningsvis87 000älgar,vilketuppfyllerderegionala viltrådensmålsattatätheterpåmellan70 000och90 000 älgar. EnligtNaturresursinstitutetsuppskattningfinnsdet ungefär107 000vitsvanshjortar.Stammenharblivitmindre under de senaste åren visserligen med lokala variationer. Siffrorna är ingen slump utan resultatet av ett långsiktigt arbete. De påminner oss om att förvaltningen inte är någon engångsåtgärd utan en fortlöpande process. I jakten förenas aspekter av mångahanda slag; mångfaldeninaturen,ekonomiskaintressen,säkerhetenitrafiken och det etiska tänkesättet. Förvaltningen av älgoch hjortstammen kräver helhetssyn och samarbete mellan jägarna, myndigheterna och markägarna. Varje avlossad kula utgör en del av en större helhet där vi eftersträvar balans; tillräckligtstoraviltstammar,trafiksäkravägarochlivkraftigskog. Att svara på de här utmaningarna lyckas inte utan kunniga jägare. Till hörnstenarna som bygger kunnighet hör träningen på skjutbana. Med anledning av det förändrade världsläget har nedkörningen av nätverket av skjutbanor förhoppningsvis upphört. Vägen till de tusen skjutbanorna som står inskrivna i regeringsprogrammet är fortfarande lång, men jag vet att många jobbar hårt för att nå dit. Fort kommer det ändå inte att gå att rätta till sakernas nuvarande tillstånd. Tillståndsvillkoren för nya banor är stränga och byggandet kostar. För att snabba på processen bör lagstiftningen för skjutbanorna och tillståndsförvaltningen därför förnyas å det snaraste. Säker och etisk jakt kräver förmåga att handla rätt under press. Det exakta, fällande skottet är inte bara en konst utan också ett ansvar. Nu är det en bra tid att börja träna! Med omsorgsfulla förberedelser blir det kvalitet på jakten! JUHANI KUKKONEN Ordförande Finlands viltcentral Ser du jaktbara fåglar som häckar? Anteckna i Oma riista! Även i år kartlägger vi under våren och sommaren häckningsutbredningen för fåglarna i vårt land. Vi har gjort det enkelt för jägarna att delta; du kan nämligen anteckna dina observationer av häckande jaktbara fåglar i Oma riista! Välj art och observationstyp: par, kull, spel, bo och antal individer. Spara. Du kan bokföra observationer var som helst i landet, oavsett om du befinner dig på sommarstugan eller en fågelspanarutfärd. Vi är särskilt intresserade av häckande sjöfåglar med negativ utveckling, som bläsands-, stjärtandsoch viggkullar. Beträffande sjöfåglarna samlar vi också in viltdata med årliga paroch kullräkningar. Information om dem får vi delvis ur fågelatlasen, men det krävs särskild atlas aktivitet för att kartlägga häckningsområdena. STATISTIK I SIKTET Under jaktåret 2024-2025 minskade den totala avskjutningen av vitsvanshjort med ungefär 19 procent från det föregående jaktåret. I området med den tätaste stammen, alltså i landets sydvästra hörn, har jägarna jobbat med att minska på hjortarna enligt målsättningarna för hjortstammen som de regionala viltråden har fastställt. Antalet fällda vitsvanshjortar VILTCENTRALSREGION 2023-2024 2024-2025 Södra Savolax 10092 8042 Sydöstra Finland 244 158 Mellersta Finland 155 240 Uleåborg 395 272 Österbotten 12 6 Norra Tavastland 954 778 Norra Savolax 3168 2154 Kust-Österbotten 14 11 Satakunta 670 430 Nyland 10619 8523 Egentliga Finland 10828 9382 Eg Finland 22013 18028 Totalt 59164 48024 K lumn Jägaren 3/2025 6
• VÄRDET PÅ KLÖVDJURSJAKTEN 2023-2024 (€) 150 000 000 AKTUELLT I OMA RIISTA Jägaren ? Kontrollera i Oma riista att ditt skjutprov är giltigt. ? Bokför alla dina obs av sjöfåglar i Oma riista. Föreningens / jaktsällskapets kontaktperson ? Fastställ jaktområdena för björnjakten och licensansökningen. Skicka områdeskoden till licensansökaren. ? Uppdatera föreningens platspunkter före jaktsäsongen. Licensansökaren (älg) ? Svara genast på en begäran om utredning i Oma riista. Licensansökaren (björn) ? Bilda licensområdena för ansökningen om björnlicens som privatperson: Områden > Samlicensområden. Verksamhetsledaren ? Gör OFU-förslagen för jvf:s styrelse med namnförslagen för funktionärer. ? Utbilda skjutprovsexaminatorerna för de nya betalningssystemen. ? Se till att jägarexamensexaminatorerna kan det nya systemet för elektroniska prov. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar 9.00-15.00, tfn0294312001eller oma@riista.fi Resultatet av räkningen av spår i snön Under vintern 2025 inventerades sammanlagt 567 vilttrianglar, vilket är något fler än i fjol. Jämfört med förra vintern har skogsharens bestånd ökat på många håll i landets södra och mellersta delar, men har minskat i landets norra delar. Ekorrbeståndet har minskat i norr, där det senaste toppåret var 2023. I övriga delar av landet kollapsade ekorrbeståndet redan 2023 efter toppåret 2022, och nu kan en viss ökning ses i flera regioner. Rävoch mårdbestånden ligger i genomsnitt på samma nivå som året innan. Utterbeståndet har ökat i genomsnitt från i fjol. Antalet spår av de minsta mårddjuren varierar regionalt. Jämfört med förra vintern har antalet spårobservationer av vessla minskat i norr, men har ökat på många håll i de södra och mellersta delarna av landet. Hermelinen uppvisar liknande mönster fast med något mindre förändringar, och minskningen i norr är begränsad till Kajanaland och Norra Österbotten. – Kortsiktiga beståndsväxlingar kan bero på plötsliga förändringar i födotillgången, så som sorkbeståndet, fröskörden av träd och andra växter, sjukdomar, predatorer och avvikande väderförhållanden, berättar specialforskare Andreas Lindén på Naturresursinstitutet (Luke). Ett varmt tack till er alla frivilliga räknare för er värdefulla insats för insamlingen av viltdata. Trots sin speciella färg visade sig vargen i Gustavs vara renrasig I mars fälldes en varg i Gustavs och med anledning av vargens avvikande utseende misstänktes den vara en varghybrid. I ansiktet och på svanstippen hade den avvikande vit teckning, vilket inte är typiskt för vargarna i vårt land. Finlands viltcentral begärde en snabbanalys av vargens DNA för att utan dröjsmål få besked om djurets beskaffenhet. Analysen visade ändå att individen var en renrasig varg. – Ungefär åtta procent av vargarna i Sverige och Norge har vit teckning. Vi har god kännedom om de skandinaviska vargarnas stamtavla på individnivå och utifrån det här kan vi med säkerhet säga att de här individerna är renrasiga vargar trots det vita, berättar specialforskare Øystein Flagstad på Norsk institutt for naturforskning i en nyhet från Naturresursinstitutet. H AN N U HU TT U EE RO RA UT AN EN Jägaren 3/2025 7 Nyhet r
• Nyhet r E nligt förslaget ska jordoch skogsbruksministeriet få befogenheter att fastställa målen för den stamvårdande jakten på de stora rovdjuren, både artvis och för enskilda stamförvaltningsområden. På det här viset skulle vi med en förordning utfärdad av jordoch skogsbruksministeriet och i enlighet med naturdirektivet kunna fastställa godtagbara mål både artvis och områdesvis. I förordningen kan målen därefter årligen granskas och preciseras utifrån bästa tillgängliga kunskap. Det skulle alltså inte handla om generella mål för den stamvårdande jakten utan uttryckligen om mål för de enskilda arterna och deras förvaltningsområden. Ändringar i stamförvaltningsområdena och fastställande av referensvärden Stamförvaltningsområdena skulle fastställas med en förordning utfärdad av ministeriet. Områdena skulle bli exaktare preciserade än de är i dagsläget i förvaltningsplanerna för arterna. Förslaget inkluderar ett tillägg till jaktlagen enligt vilket man i licensövervägandet skulle kunna ta hänsyn till arternas förvaltningsplaner. Med en förordning utfärdad av jordoch skogsbruksministeriet skulle det gå att fastställa ett referensvärde för en gynnsam skyddsnivå. Fastställandet av referensvärdet anknyter till rapporteringen i enlighet med artikel 17 i naturdirektivet. Kommissionen har gjort upp närmare anvisningar för hur referensvärdet ska beräknas. Dispensövervägandet stannar hos Finlands viltcentral Syftet med förslaget är att skapa förutsättningar för stamvårdande jakt på de stora rovdjuren. Om målet går att fastställa med en förordning utfärdad av ministeriet skulle det stöda Finlands viltcentrals dispensövervägande och göra det lättare för dispensansökaren att motivera ansökningen. De föreslagna lagändringarna skulle tillsammans med uppdateringen av förvaltningsplanerna utgöra ett stöd så att dispenserna i högre grad kan ta hänsyn till de stora rovdjuren och konsekvenserna av deras närvaro på regional nivå. Det skulle även framledes höra till Finlands viltcentrals uppgifter att bedöma om motiveringarna i ansökningen och verkligheten i ansökningsområdet uppfyller villkoren för en dispens. Viltcentralens beslut skulle även framledes grunda sig på samtliga allmänna och specifika krav för att en dispens ska bli beviljad. Beredningsplanen för den stamvårdande jakten Ändringarna i jaktlagen Lagändringarna skickas till riksdagen under vårens lopp och träder i kraft i maj. Björnen Förvaltningsplanen för björnstammen uppdateras under innevarande vår. Björnförordningen bereds under våren och försommaren och träder i kraft i början av juli. Viltcentralen handlägger dispensansökningarna i juli. Den stamvårdande jakten på björn pågår 20.8-31.10 2025. Vargen Förvaltningsplanen för vargen uppdateras under sommaren och hösten i år. Vargförordningen blir klar under hösten och träder i kraft i november. Viltcentralen handlägger dispensansökningarna i november. Lodjuret Förvaltningsplanen för lodjuret uppdateras under våren nästa år. Lodjursförordningen blir klar i höst och träder i kraft i november-december. Dessutom ska Finland fortsätta med sitt aktiva påverkansarbete för att sänka vargens skyddsstatus i EU:s naturdirektiv. Ändringar i jaktlagen som skulle möjliggöra stamvårdande jakt på stora rovdjur Regeringen har skickat sitt förslag till ändringar i jaktlagen till riksdagen. Premium Tour 2025 Tervetuloa! Nordic Distribution Oy NorDis www.nordis.fi www.facebook.com/NorDisOy Premium Tour -kiertueella pääset tutustumaan ja testaamaan tuotteitamme ampumaradalla tai jälleenmyyjämme myymälässä. Osallistumalla tapahtumiin pääset mukaan mahtavien palkintojen arvontaan! Pvm Paikkakunta Yhteistyössä 10.5. Lahti Kärkkäinen Oy *) 23.5. Lapua, a-rata Asepaja M. Vuorela 27.5. Lappeenranta Urheilu Koskimies Oy *) 30.5. Ylöjärvi, a-rata Häijään Urheilutarvike Oy 4.6. Ylivieska, a-rata Kärkkäinen Oy 6.-8.6. Parkano Pirkanmaan Erämessut / Aawee Oy 14.6. Vaasa, a-rata PRS Shooting Club Finland ry 31.7. Ii, a-rata Kärkkäinen Oy Metsästäjän ja aseharrastajan ykköstapahtuma! *) Ta pa ht um a jä rj es te tä än m yy m äl äs sä . Nordis Oy_Premium Tour_2025_Metsästäjä_nro 3_210x275_.indd 1 Nordis Oy_Premium Tour_2025_Metsästäjä_nro 3_210x275_.indd 1 10.4.2025 8.58.53 10.4.2025 8.58.53 PIEKSÄMÄKI JAKTVÅRDSFÖRENING SÖKER VERKSAMHETSLEDARE Inkörningen sker under hösten och arbetet börjar 1.1 2026. Verksamhetsledarens arbetstid motsvarar cirka 30 procent av heltid. Ytterligare information: verksamhetsledare Ilkka Kinnunen, +358 40 015 2112. ordförande Kimmo Kolehmainen, +358 45 145 8063. Skicka din ansökning med löneanspråk till adressen pieksamaki@rhy.riista.fi senast den 15 juni. Vildmarksmässan i Uleåborg i Norra Finland Vildmarksmässan i Norra Finland arrangeras i Uleåborg den 16–18 maj. Teman för mässan är jakt, fiske, friluftsliv och naturfotografering. Bland de över 400 utställarna finns även Finlands viltcentral. Kom och besök vår monter (G 25–30)! Vi berättar om bland annat det nordiska mårdhunds projektet och om hur du kan delta i Finlands fjärde fågelatlasinventering. Du hittar oss på samma avdelning som Forststyrelsen. Där kan du samtidigt också köpa fisketillstånd till statens vattenområden inom Forststyrelsens tillståndsområden. Är du redan föreningsmedlem i Oma riista? Begär en medlemsinbjudan genom att skicka ditt jägarnummer till din förening. När inbjudningen har kommit; godkänn den i Oma riista, under länken ”Egna uppgifter”. Som medlem får du bland annat tillgång till kartorna över föreningens jaktmarker. Dessutom blir dina fällningar också bokförda i föreningens fällningsstatistik. Bruksanvisningarna för Oma riista: viltinfo.fi. Följande nummer av tidningen Jägaren Nummer 4/2025 utkommer den 18 juli och innehåller jaktkortet som bilaga. Jägaren 3/2025 8
• Premium Tour 2025 Tervetuloa! Nordic Distribution Oy NorDis www.nordis.fi www.facebook.com/NorDisOy Premium Tour -kiertueella pääset tutustumaan ja testaamaan tuotteitamme ampumaradalla tai jälleenmyyjämme myymälässä. Osallistumalla tapahtumiin pääset mukaan mahtavien palkintojen arvontaan! Pvm Paikkakunta Yhteistyössä 10.5. Lahti Kärkkäinen Oy *) 23.5. Lapua, a-rata Asepaja M. Vuorela 27.5. Lappeenranta Urheilu Koskimies Oy *) 30.5. Ylöjärvi, a-rata Häijään Urheilutarvike Oy 4.6. Ylivieska, a-rata Kärkkäinen Oy 6.-8.6. Parkano Pirkanmaan Erämessut / Aawee Oy 14.6. Vaasa, a-rata PRS Shooting Club Finland ry 31.7. Ii, a-rata Kärkkäinen Oy Metsästäjän ja aseharrastajan ykköstapahtuma! *) Ta pa ht um a jä rj es te tä än m yy m äl äs sä . Nordis Oy_Premium Tour_2025_Metsästäjä_nro 3_210x275_.indd 1 Nordis Oy_Premium Tour_2025_Metsästäjä_nro 3_210x275_.indd 1 10.4.2025 8.58.53 10.4.2025 8.58.53 9
• Det är den tiden på året då björnarna är på febril jakt efter mat. Under den långa viloperioden har björnen tappat upp till en tredjedel av sin vikt och har tid på sig fram till slutet av september för att få tillbaka den förlorade vikten. TexT och bilder Kai-Eerik Nyholm F ör brunbjörnen är luktsinnet det viktigaste sinnet. Ett gammalt indianskt ordspråk ger en målande beskrivning: Ett tallbarr föll i skogen. Örnen såg det, hjorten hörde det och björnen kände lukten av det. För björnen är luktsinnet dess ”fönster” till omgivningen, precis som synsinnet för oss människor. Därför är det ett faktum att björnen i gynnsamma förhållanden kan lukta sig fram till lämpliga födokällor på till och med flera kilometers avstånd. Typiska exempel på sådana i vårt land är t.ex. fiskrens eller matrester som lämnats ute på gården eller döda djur eller efterbörd från nötkreatur som lämnats utanför en ladugård. Björnar i närheten av bosättning ? Testdeltagare i arbete … ? … det gick snabbt att hitta den svaga punkten. Jägaren 3/2025 10
• För många år sedan hade jag uppgiften att kontrollera ett fall där anmälaren berättade att en stor björnhanne en dag i maj kom in på en gårdsplan, utan att bry sig om människorna som rörde sig med maskiner på gården. Det stod snart klart att björnen hade känt lukten av efterbörd som efter kalvning hade slängts ut på gården genom gödselluckan, och nu kom björnen för att äta. När det handlar om mat förändras björnens beteende snabbt i en djärvare riktning och också dess tolerans mot andra representanter av arten ökar tillfälligt. Ytterst läraktiga däggdjur Jag känner till några exempel på att en björn på ett försök kan lära sig ett nytt sätt att göra någonting. En tam björn var lös på en gårdsplan och gick för att utforska ytterdörren till huvudbyggnaden för första gången. Björnen tog tag i dörrhandtaget och drog, vilket fick dörren att öppnas, men när björnen släppte greppet stängdes dörren framför dess nos på grund av fjädermekanismen. Björnen satt en stund på trappan, och grep sedan tag i handtaget igen. Den drog upp dörren, vände sig med baken före genom dörröppningen och backade in. Med tanke på björnens snabba inlärningsförmåga är det viktigt att den inte får positiva matupplevelser i närheten av mänsklig bebyggelse. Om en björn vänjer sig vid tillgänglig föda på gårdsplaner är det ofta omöjligt att lära bort beteendet. I sådana fall är det enda alternativet oftast att avlägsna individen. Hur gör jag min gårdsplan björnsäker? I björnområden är det viktigt att kontrollera miljön på gården redan i mars. Fågelmatningen bör städas undan redan i slutet av mars, eftersom frön och talgbollar kan locka en hungrig björn till gården. På hösten är det bäst att inte börja mata fåglarna förrän i början av november, då björnarna vanligtvis redan har gått i ide. Förutom av fågelmat kan björnar lockas av många andra födokällor på gården. Jägare kan till exempel ha åtel för små rovdjur i närheten av bostadshus. Om det rör sig björnar i området bör man vidta samma försiktighetsåtgärder vid utplaceringen av åtel som vid fågelmatning. Åtel placerad i närheten av ett bostadshus lockar också till sig de stora rovdjuren varg, lodjur och järv, som är aktiva på vintern. Därför ska man inte förvara åtel i den omedelbara närheten av bostadshus. Fiskrens ska grävas ner i marken långt från bebyggelse eller läggas i en tättslutande kompostbehållare i anslutning till bostadshuset. Fiskrens hör inte hemma Om en björn vänjer sig vid tillgänglig föda på gårdsplaner är det ofta omöjligt att lära bort beteendet. Jägaren 3/2025 11
• ? I björncentret i Yellowstone nationalpark testas soptunnors björnsäkerhet. ? Björnsäkra soptunnor gör att björnen får nöja sig med att suga på sina ramar. En björnhona lär sina ungar ”dåliga” vanor. i insamlingsbehållare för blandavfall. Man ska också undvika att lägga annat starkt luktande avfall i insamlingsbehållare. Till exempel plastförpackningar ska alltid om möjligt föras till återvinning. Hundoch husdjursmat ska förvaras inlåst. På hösten kan äpplen och bär locka björnar till gårdarna. Det är skäl att plocka upp fallfrukt så fort som möjligt och t.ex. transportera den längre in i skogen. Björnsäkra soptunnor – erfarenheter från Nordamerika Flera björnarter runtom i världen orsakar problem genom att de söker föda i närheten av bebyggelse och letar efter mat i soptunnor. Björnsäkra soptunnor har använts längst i Nordamerika, där de har varit i bruk i flera årtionden. En del invånare har byggt olika typer av skydd för sina soptunnor, i hopp om att det ska minska björnskadorna. Men väldigt ofta är det så att om en björn har tid och tillfälle att i lugn och ro hantera en soptunna så bryter den sig igenom skyddsförsöken. De mest kända företagen som tillverkar björnsäkra soptunnor i Nordamerika är Bear Saver, Kodiak Products, Haul-All, Bear Guardian och Capital Industries, som genom åren har utvecklat kostnadseffektiva lösningar på björnproblem. Deras modeller har klarat tester i björnreservatet i Yellowstone nationalpark, där stora grizzlybjörnar har försökt öppna soptunnor som innehåller delikatesser. Användarerfarenheterna har visat att man i många områden helt har lyckats eliminera björnproblemen med hjälp av dessa soptunnor. När björnarna inte får tag på mat stannar de inte kvar i området. Jägaren 3/2025 12
• I testerna i Yellowstone placeras soptunnor av olika modeller ut i grizzlybjörnarnas inhägnad på naturcentret. Där kan tillverkaren följa med hur väl den egna produkten står sig mot de kraftfulla rovdjuren. Föda som intresserar björnarna, t.ex. jordnötssmör, fett och honung, placeras i den produkt som ska testas och björnarna får 45 minuter på sig att komma åt delikatesserna. Jag fick följa med ett test, och det tog björnarna mindre än fem minuter att lista ut soptunnans svagaste punkter. Det är vanligt att björnen börjar med att försöka välta soptunnan, så att den kan använda sin klart vanligaste teknik, dvs. att ställa sig med ramarna på sidan av avfallskärlet och pressa det kraftigt neråt. De svagaste konstruktionerna ger vika redan i det här skedet. Så gick det också nu, dvs. björnen lyckades trycka ihop soptunnans vägg och kunde bita ett hål i den. På nolltid fanns det ett hål stort som ett björnhuvud i soptunnan, genom vilket björnen lätt kunde äta upp delikatesserna. I Nordamerika varierar användningen av björnsäkra soptunnor. – Överlag har saker och ting gått framåt och allt fler invånare i björnområden har skaffat sig rätt sorts soptunnor, säger björnspecialisten Justine Vallieres på Montana Fish & Game. Hon arbetar heltid med björnproblem i delstatens norra del och känner till hurdana problem björnar orsakar när de kommer in på gårdar. Orsaken till björnbesök är nästan alltid att björnarna letar efter lättåtkomlig och energirik föda. Enligt Vallieres köper de flesta invånare björnsäkra soptunnor själva, antingen i butik eller av ett sophämtningsföretag, men i vissa områden har organisationer också skänkt soptunnor till invånarna. I Montana förutsätter många städer att invånarna endast använder björnsäkra soptunnor. För att skydda kompostbehållare rekommenderar hon antingen ett lätt elstängsel eller att komposten placeras inne i en byggnad. Björnar bryter sig i allmänhet inte in i byggnader. Finlands ”dykarbjörnar” I vår startade Finlands viltcentral ett test av björnsäkra soptunnor. För ändamålet skaffade man vanliga 240-liters kärl som används i glesbygdsområden, på vilka man gjorde konstruktionsändringar i enlighet med de system som testats i Europa. Soptunnans lock försågs med en metallförstärkning och ett låssystem som björnen inte enkelt kan öppna. Björnarna är dock mycket smarta däggdjur, och det är troligt att det kommer att behövas förbättringar efter testerna. I utvecklingsarbetet krävs det nära samarbete med avfallshanteringsföretagen för att undvika problem med uppsamlingsprocessen. Förutom användningen av björnsäkra soptunnor är målet att ge invånarna i björnområden korrekt information om björnar och hur man undviker konflikter. Kom ihåg 1 Städa undan allt som duger som föda åt björnar från din gårdsplanigodtid(föreslutetavmars). 2 Placera soptunnor och kompostbehållare så att de är bakom dörren till soptunneskyddet. Björnar har en högre tröskel för att ta sig in i byggnader. För om möjligt ut soptunnan till vägen först påtömningsdagen. 3 Om en björn dyker upp på din gård ska du omedelbart försöka skrämma iväg den från en säker plats (genom att tuta, ropa eller föra oväsen på annat sätt). Låt inte situationen dra ut på tiden. 4 Om björnen inte reagerar på fördrivningsförsöket ska du anmäla händelsen till din lokala rovdjurskontaktperson och om situationenblirhotfullringanödnumret112. 5 Du kan kontakta viltcentralens regionkontor för ditt område och be att få låna ljudskrämmor som tillfällig hjälp för att fördriva björnar från din gård och få råd för hur du skapar en björnsäker gårdsplan. 6 Gör observationer av björnar i ditt närområde och rapportera dem till den lokala rovdjurskontaktpersonen. Särskilt utmanande är situationer där en björnhona lär sina ungar dåliga vanor. Vår avsikt är att testa björnsäkra soptunnor i områden där det förekommer problem. Förra hösten i Södra Savolax besökte en björnhona och hennes ungar soptunnor upprepade gånger innan de drog sig tillbaka för vintervilan. Problem förekom framför allt i samband med 600 liter stora regionala uppsamlingskärl som fanns i mer avlägsna områden och som var lättillgängliga för björnarna. I Finland är det tillsvidare rätt ovanligt och endast lokalt förekommande att björnar besöker soptunnor. I fjol påträffades dock ”sopdykare” bland annat i Norra Karelen, Södra Savolax, Kymmenedalen, Nyland och Norra Tavastland. När björnstammen växer är det sannolikt att sådana här situationer blir vanligare, och därför är det skäl att agera i förebyggande syfte. Björnar besöker sällan komposter och soptunnor som är placerade intill en bebodd byggnad. I många områden har man helt lyckats eliminera björnproblemen med hjälp av björnsäkra soptunnor. Jägaren 3/2025 13
• I tätorter finns vilt av allehanda slag som söker sig dit för att vi människor avsiktligt eller oavsiktligt bjuder dem på mat. Närheten till människor kan samtidigt också ge djuren trygghet. TexT och bilder Taneli Sinisalo N uförtiden skyddar vi ofta planteringarna på villatomten med nät eller gula plastband eftersom tätortsträdgårdarna bjuder viltet på läckerheter. Rådjuren är som galna i blommande växter och fälthararna gnagar barken av de nyplanterade träden. Äppelträdens frukter är särskilt eftertraktade, i synnerhet bland rådjuren och hjortarna. Fågelfrön är så uppskattade att det ofta är rådjuren som länsar lågt placerade fågelbord. Den mänskliga närvaron skapar trygghet mot rovdjur eftersom rådjurets ärkefiende lodjuret är människoskyggt och vantrivs nära bebyggelse. Men visst, efter hand som rådjuren blir fler i tätorterna så ökar också observationerna av lodjur där, men på grund av människan är risken stor för att lodjurets jaktförsök misslyckas. Detta skapar trygghet för rådjuren, men uppvägs å andra sidan av att trafiken är livlig och innebär risker för olyckor. Ordna det juridiska innan jakten börjar Den som jagar i en tätort ska följa jaktlagen precis som vid en vanlig jakt. Enligt jaktlagen får ett djur inte skjutas närmare än 150 meter från ett bebott hus utan tillstånd av byggnadens ägare eller den som bor där. Det är inte heller tillåtet att leta efter ett vilt på Rådjursjakt i tätort en tomt eller i en trädgård utan tillstånd av ägaren eller innehavaren. Det är också förbjudet att i jaktsyfte röra sig i odlingar före skörden bärgas eller samlas in. I praktiken innebär det här att jägaren ska be om tillstånd, åtminstone muntligt, av samtliga inom den lagstadgade 150 meters radien. Om rådjuren har härjat i rabatterna i flera trädgårdar går det i regel rätt så lätt att få tillstånd bara man lägger fram ärendet på ett konstruktivt sätt. Ofta händer det även att Rådjuret är en mycket vanlig tätortsbo. Jaktbågen är tyst och riskfri, och är därför ett utmärkt vapen för jakt i tätorter. Jägaren 3/2025 14
• JA RI HI ND ST RÖ M villaägarna vänder sig till jaktföreningen på orten för att lösa bekymret. Kom ihåg att det räcker med att en enda person inom 150 meters radien sätter sig på tvären så får jägaren planera om sitt projekt så att kravet på 150 meter blir uppfyllt. Planera med omsorg I tätorter går det inte att satsa för mycket på säkerheten. Bland hus är det högprioriterat att skjutsektorerna är riskfria. Om jakten äger rum på en plats med tät bebyggelse är vaktjakt den enda möjliga metoden. Skjutsektorerna ska vara exakt avgränsade för att eliminera riskerna för farliga situationer. På grund av räckvidden är det oftast otänkbart att använda kulvapen, så jägaren jagar med pilbåge eller hagelgevär. Jaktbågen är tyst och nästan riskfri, och är därför ett utmärkt vapen för ändamålet. Det farliga området bakom viltet är litet jämfört med skjutvapen och risken för rikoschetter obefintlig. Av den här anledningen är det ofta bågjägarna som spelar rollen som aktiva problemlösare vid jakt i bebyggelse. Jaktbågen är dessutom i det närmaste ljudlös och är därför överlägset bäst i urban miljö eftersom knallen från ett gevär kan leda till fler bekymmer trots att samtliga lagparagrafer är uppfyllda och jakten genomförs riskfritt. Riskfria fällande skott med lockande foder Det enklaste sättet att styra djuren till en önskad skjutsektor är att i liten skala locka dem med foder till en plats där skottet inte vållar någon fara för utomstående. Exempelvis spannmål, morötter och äpplen lockar bombsäkert rådjuren och fälthararna som rör sig trakten till en gratis middag. Djuren har vant sig vid den mänskliga närvaron och följer ofta en väldigt regelbunden tidtabell. Själv fällde jag under den senaste jaktsäsongen med jaktbåge tre rådjur av en grupp på drygt tio; detta dessutom på min egen tomt och på grannarnas begäran och med tillstånd av dem. Den första fällde jag efter en tjugo meters promenad från bakdörren till terrassen; en råget med två kid som smaskade på utlagda morötter. Jakten är egentligen inte särskilt krävande. Djuren är vana vid människoljud, människolukt och människans närvaro, vilket betyder att jägaren kan begå flera fel utan att det straffar sig. Ett skottläge av det här slaget vore omöjligt med djur som inte har vant sig vid människor. Skadskjutningar kräver yttersta försiktighet Som alla jägare vet så händer det missöden med skottet och skytten kan bli tvungen att söka efter det skadade djuret. I närheten av hus krävs det därför särskild försiktighet i synnerhet som eftersöket oftast sker i mörker. Skytten måste försäkra sig om att inga utomstående utsätts för fara. Dessutom är det förnuftigt att informera grannskapet för att exempelvis kunna be folk hålla sig inomhus. En kartapp som visar ens position är en utmärkt hjälp vid eftersöket, i synnerhet om appen också visar vartåt du står vänd i förhållande till omgivningen. Detta är ju ofta väldigt svårt att uppfatta i mörker. Om möjligt ha en kamrat med vid eftersöket Rätt utförd jakt ger tack När jägaren har beaktat samtliga ovannämnda faktorer och jakten har avlöpt som den ? Rådjuret ligger ofta i daglega alldeles intill hus. Rådjuren är vana vid människor; med foder går det därför att locka dem till en säker skjutsektor. ? En spårande hund är en oumbärlig hjälp vid eftersök, även i tätorter. ska får han eller hon ofta tack för jobbet. Till och med personer som inte gillar jakt brukar vara tacksamma. Det känns nämligen bra att få hjälp när ens egna möjligher inte räcker till för att hejda förödelsen i trädgården. Även om djuren som lever i och invid bebyggelse är vana vid människor så får det jakttrycket dem ofta att flytta längre bort. I synnerhet rådjuren flyttar när de märker att det börjar saknas medlemmar i flocken. För min egen del räckte det med att jag plockade tre rådjur ur flocken på drygt tio för att det efter den femtonde februari knappt alls skulle finnas några rådjur kvar i grannskapet. Om jägaren dessutom donerar värdefullt rådjurskött till de berörda grannarna så får de bokstavligen en god eftersmak av jakten! På det här viset blir också viltköttet mera uppskattat bland folk som inte jagar själva. Jägaren 3/2025 15
• Det sista året för vår fjärde fågelatlas (2022-2025) har rullat igång. Ett bra mål för den begynnande slutsäsongen skulle vara att klarlägga häckningsläget för de jaktbara fåglarna i hemknutarna. TexT Matti Kervinen bild Hannu Huttu G enom att fördjupa sig artvis i observationer, terrängkartor, flygfotografier och experttips om utfärdsmål går det att rikta observerandet till platser där sannolikheten är stor för att råka på arter som hittills har flugit under radarn. Efter de tre första kartläggningsåren börjar läget kring de större städerna vara mycket gott. Men för flera jaktbara arter är observationskartan fortfarande full med luckor. För att jakten ska fortsätta att vara hållbar måste vi ha en komplett bild av läget. Det är enklare att motivera jakten om vi vet att arten häckar i området. Kvalitet ersätter mängd I sommar ska vi därför satsa på planering och riktade precisionstillslag. Dessa bör riktas till platser där vi kan vänta oss observationer som ger atlasen mervärde. Hit räknas observationer av arter som ännu inte har blivit observerade i någon viss atlasruta, och observationer som höjer sannolikhetsgraden för häckning för en redan observerad art; exempelvis en kull. Vi rekommenderar att observerandet riktas till häckningsmiljön för varje art och görs under tidiga morgontimmar då kullarna är aktivast. Är vattenlagda torvtäkter oaser för arter som det går utför för? Efter hand som torvtäkter läggs ner befrias tusentals hektar torvmarker som kan användas till annat. Vattennivån stiger hastigt och det bildas grunda våtmarker med bruten strandlinje. De vattenlagda torvtäkterna skapar häckningsmiljöer för många av våra sjöfågelarter med negativ utveckling, som bläsanden och stjärtanden. Det finns hundratals objekt av det här slaget, i synnerhet i ett bälte som sträcker sig från norra Satakunta till gränstrakterna mellan Norra Österbotten och Lappland. Många av dessa vattenlagda torvtäkter ligger i atlasrutor där det inte finns säkra eller Vi behöver en komplett lägesbild av våra häckande fågelarter för att jakten ska vara hållbar också i framtiden. Slutspurten börjar – atlasluckor att fylla! Kullarna är aktivast under tidiga morgontimmar. Fåglarna på bilden är stjärtänder. Jägaren 3/2025 16
• sannolika belägg för häckande bläsänder eller stjärtänder, eller särskilt många andra sjöfåglar heller. En utfärd till ett sådant objekt en tidig morgon i juli kan mycket väl avkasta värdefulla data för fågelatlasen. Till kategorin objekt värda en utfärd hör också näringsrika vattendrag, naturliga och anlagda våtmarker, dammar med naturföda och stränder med mycket starr och fräken. Om där finns fågelarter som uppträder väldigt synligt, som skäggdopping, svarthakedopping och gråhakedopping, så finns där sannolikt också sådana jaktbara arter som gärna döljer sig. Kor som betar på Ytterligare tips om hur du planerar dina fågelatlasutfärder och gör observationer: ? Jägaren 2/2024, s. 30–33, metsastajalehti.fi/sv/ jagarens-tidning ? lintuatlas.fi/retkikokemuksia (påfinska) ? Anvisningar och resultattjänst: lintuatlas.fi/fagelatlasen ? Torvtäkter (de gröna punkterna) enligt viltcentralens tolkning av flygbilder. Förekommer i hela landet förutom i nordligaste Lappland. ?? Atlasrutor (rött) utanför vattenlagda torvtäkter, där vi inte har några säkra eller sannolika observationer av häckande bläsänder eller stjärtänder. Bakgrundskarta De vattenlagda torvtäkterna är lätta att känna igen på flygbilder. Ba kg ru nd sk ar ta : Es ri, Li gh t Gr ay Ca nv as M ap stranden är ett säkert tecken på att en plats är väl värd ett närmare studium med kikare! Hjälp vid valet av utfärdsmål I det föregående numret av tidningen Jägaren hade vi en annons (på s 4) där vi efterlyste fågelintresserade jägare. Finlands viltcentral kommer att informera dem som anmäler sig om lämpliga objekt i deras hemtrakter, som det är skäl att besöka i juli för att spana efter kullar. Vi uppmanar läsarna att under hela sommaren anteckna sina observationer av jaktbara fåglar i Oma riista! torvtäkt utan häckande stjärtänder eller bläsänder torvtäkt utan häckande stjärtänder torvtäkt utan häckande bläsänder Jägaren 3/2025 17
• Inom viltförvaltningen är det inte läge att vila på lagrarna efter jaktsäsongens slut, eftersom uppskattningarna av älgoch vitsvanshjortstammarna som publiceras i mars är starten på planeringen av stambeskattningen för den kommande jaktsäsongen. TexT Valto Kontro, Antti Rinne, Jyrki Pusenius och Sami Aikio E n grundläggande förutsättning för jakt är att beskattningen är hållbar. För att beskattningen på ett område ska kunna dimensioneras rätt i förhållande till den lokala stammen och de mål för stamförvaltningen som fastställts för området behövs en uppfattning om stammens storlek, struktur och reproduktionsförmåga. Hjortdjursmålen för de olika älgförvaltningsområdena är till för att uppnås, och utan en tillförlitlig stamuppskattning går det inte att följa upp hur de uppnås. I mars, ungefär en månad efter jaktsäsongen för vitsvanshjort, publicerar Naturresursinstitutet (Luke) stamuppskattningar för både älg och vitsvanshjort. Det är starten på en process i flera steg, som inkluderar jaktvårdsföreningarnas beskattningsplanering, licensansökningen och viltcentralens licensprövning och som slutligen kulminerar i höstens hjortdjursjakt. Under jakten samlar jägarna i sin tur in information om de lokala populationerna, och i slutet av Uppskattningen av hjortdjurs­ stammarna Minskar stammen Minskar stammen Minskar stammen Minskar stammen JAKTBARA STAMMEN KVARBLIVANDE STAMMEN STAMMEN EFTER KALVARNAS FÖDSEL FÖDANDE STAMMEN Observationer under jaktsäsongen specificerar könsfördelningen STAMMEN SOM STÖRST STAMMEN DELAS I FYRA KLASSER STAMMEN SOM MINST • Fjolårets kalvar överförs till vuxna • Nya kalvar föds • Kalvproduktionen uppskattas från förra säsongens byte och observationer • Kalvarnas tjurandel uppskattas från en längre tidsperiods kalvbyte Vuxna tjurar Tjurkalvar Vuxna kor Kokalvar • Observationer/ jaktdag • kollisioner under resten av året INFORMATION OM STAMMENS STORLEK • Flyginventeringar • Antal kollisioner INFORMATION OM STAMMENS STORLEK • Observationer/ jaktdag • kollisioner under resten av året INFORMATION OM STAMMENS STORLEK Skedena i älgens livscykel som modelleras vid uppskattningen av stammen Jägaren 3/2025 18
• säsongen rapporterar de sin uppskattning av återstående stam, varvid cykeln startar om på nytt. Uppskattningsmetoderna har mycket gemensamt I det stora hela är grundtanken bakom stam uppskattningarna för vitsvanshjort och älg den samma: olika typer av information som beskriver stammens storlek, struktur, reproduktion och dödlighet används och slås ihop till en sannolikhetsfördelning med hjälp av en metod som bygger på Bayesiansk statistik. Den tillgängliga informationen baseras till stor del på uppgifter som samlats in av jägarna, men för stamuppskattningen behövs omfattande förädling av materialet med statistiska metoder. För båda arternas stamuppskattning används stamoch fångstuppgifter från föregående jaktsäsong, uppskattad kalvproduktion och könsstruktur baserad på observationer under jakten, jaktföreningarnas uppskattningar av återstående stam, antalet krockar i proportion till trafikmängd samt uppskattningar av stammarna av stora rovdjur. Några skillnader Till modellen för uppskattning av älgstammen läggs också uppgifter från flyginventeringarna för de områden där sådana har gjorts. Vid uppskattningen av vitsvansstammen modelleras minskningen orsakad av stora rovdjur utifrån lodjursstammen, medan vargoch björnstammen används för uppskattningen av älgstammen. Dessutom uppskattas övrig naturlig dödlighet hos älg, såsom sjukdomar och drunkningar, baserat på forskningslitteratur. Observationsmaterialen om de båda arterna skiljer sig från varandra på så vis att jägarna i fråga om älg samlar in uppgifter om antal observationer i förhållande till jaktinsatsen, varvid observationerna kan användas förutom för modellering av stammens struktur och kalvproduktion också som indikator på älgtätheten. Observationsmaterialet om vitsvanshjort används hittills endast för uppskattningen av kalvproduktionen, men informationen är viktig för stamuppskattningen. Det är viktigt att samla in och rapportera observationer som sker under vitsvansjakten, eftersom det är mycket svårt att uppskatta kalvproduktionen utan den informationen. Det här borde jägarna satsa mera på i framtiden. Finland är indelat i 59 älgförvaltningsområden, och för vart och ett av dem görs en egen stamuppskattning. Det uppskattade antalet djur fördelas sedan mellan jaktvårdsföreningarna i älgförvaltningsområdet i enlighet med fördelningen av den återstående stammen som jaktvårdsföreningarnas jaktföreningar har rapporterat in i slutet av föregående jaktsäsong. Lång tidsserie I Naturresursinstitutets stamuppskattning produceras en tidsserie för älgstammens storlek och struktur från år 2000 fram till idag. Under den här tidsperioden har älgstammen i stort sett halverats. Tidsserien för vitsvanshjort är kortare, eftersom stamuppskattningen inleddes först i mitten av 2010-talet. Till en början användes en enklare modell, men för tre år sedan förnyades stamuppskattningsmodellen. Samtidigt modellerades stammens utveckling retroaktivt med den nya metoden från och med år 2016. Den nya stamuppskattningen kan ändra föregående års uppskattning Under jaktsäsongen producerar jägarna ny information, som preciserar den aktuella uppfattningen om stammen. Förenklat kan man alltså konstatera att man idag har en bättre uppfattning om stammen för ett år sedan än vad man hade när den dåvarande stamuppskattningen publicerades. Kontinuerlig utveckling Båda stamuppskattningsmodellerna utvecklas hela tiden i ljuset av ny information och nya erfarenheter. Eftersom stamuppskattningarna är det viktigaste verktyget vid planeringen och bedömningen av hållbar jaktbeskattning arbetar Lukes forskare hela tiden för att ytterligare förbättra modellen. INFORMATIONSKÄLLOR SOM PÅVERKAR ÄLGTÄTHET Alla kunskaper från älgtätheten mäter samma saker med varierande noggrannhet Ålgstammens täthet / 1 000 ha Sa nn ol ikh et 1 2 3 4 5 6 7 8 Infomationskällorna kombineras = så kallad posterior-fördelning Uppskattning ur fjolårets stam 2,9 älgar / 1000 ha Flyginventering 4,0 älgar / 1000 ha Observationsindex 4,2 älgar / 1000 ha Jägarnas anmälningar om kvarblivande stammen 2,5 älgar / 1000 ha LE EN A PA RT AN EN Jägaren 3/2025 19
• Det bästa sättet att komma i gång med en ny jaktform är att följa med en jägare som har erfarenhet. Med min vän Krista Suorsa fick jag möjligheten att för första gången hänga med på toppjakt. TexT och bilder Siiri Niskala I januari följde jag två gånger med Krista på toppjakt. Båda gångerna skidade vi ungefär sex kilometer i det snöiga landskapet kring Rovaniemi. På den första jakten var vädret milt och det slasSom nybörjare på toppjakt kade på eftermiddagen. Men trots det så fanns det snö och skidföret var gott. På den andra jakten, i slutet av januari, var vädret vackert och kvicksilvret låg på minus sju grader. Efter veckor med snöfall var snötäcket djupt och som bomull upp till knäna, vilket gjorde skidandet en smula besvärligt. I år fanns det alltså mindre snö än under tidigare år. Vi skidade ute på ett kalhygge när vi på ungefär 160 meters håll upptäckte orrtuppar uppe i en björk. Strax därpå flög orrarna iväg så vi följde efter dem. Vi fann dem två-trehundra meter längre fram, mitt ute på en uttorkad sjö där orrarna brukar spela på hösten. På den här andra skidturen hittade vi bland annat spår i snön och tjäderspillning. Även om båda skidfärderna var en upplevelse så kammade vi noll på båda. Utrustningen väldigt viktig Utrustningen, som ska vara förstklassig, utgör en väsentlig del av toppjakten, men allt behöver inte vara eget. Det är en god idé att först låna av bekanta, i synnerhet för att prova ut grejer. Jag hade inte haft behov av någon snödräkt innan, så jag lånade en innan jag köpte en egen. Jag hade på mig överdelen av en gammal armésnödräkt och byxor från ett annat set. En snödräkt passar fint som kamouflage utanpå en varm overall. Det finns några alternativa sätt att ta sig fram i snön. För ett par år sedan fick jag i födelsedagspresent ett par glidsnöskor. Dem ? I slutet av januari kunde vi beundra solens varma, gyllene sken. ? Allt emellanåt stannade vi och spanade med kikaren. Jägaren 3/2025 20 Ungd msredaktionen
• Jakten och de sociala medierna – hot eller möjligheter? J akten och de sociala medierna – se där två världar som inte alltid passar ihop. Där som en följare ser en trevlig jaktupplevelse så upplever en annan en provokation. Gör jägarna klokast i att vara tysta och ägna sig åt sitt jagande eller kan de både jaga och berätta om jakten? Själv tycker jag att det absolut är bra att berätta om jakten eftersom jaktens framtid delvis avgörs av de sociala medierna. Alltflerjägareharbörjatpublicerasigpånätetochförsöker på det viset sprida kunskap om jakten och väcka intresse. Detfinnsförståsflerasättattbörjasinkarriärpånätet;somliga skriver en jaktdagbok medan andra berättar om jakten mera generellt och sprider kunskap. Men medielivet bjuder på både motgångar och fantastiska upplevelser. Det tar tid från annat och kan väcka både åsikter och hatprat. Utan de sociala medierna njuter du kanske mera av naturen och jakten, men å andra sidan kan nätlivet ge nya vänner, öppna möjligheter att delta som gästjägare och skapa samarbetsmöjligheter. Den som funderar på att börja med sociala medier ska gärna tänka efter; är du en samarbetsorienterad jägare eller en jägare som vill berätta om jakten och dela med sig av sina upplevelser? Det viktigaste är respekt, kreativitet, vilja att dela med sig av kunskap – och förmågan att tåla respons och kritik. Tack vare de sociala medierna har också personer som inte jagar börjat tycka och tänka och ställa frågor om jakten, som hur man ska göra för att själv börja jaga. Responsen har huvudsakligen varit positiv och uppmuntrande, men visst kommer det också negativa kommentarer. Somliga tror faktiskt att de som producerar innehåll bara vill marknadsföra sig själva! Främstvilldemedieaktivaföraframattjaktenärettfint intresse som vem som helst kan ägna sig åt. Jag hoppas att de sociala medierna ska ge gnistan så att många vågar prova på. Innan du publicerar innehåll i medierna – tänk efter vad du gör! Var vänlig och respektfull. Respektera viltet! Varje bild eller text som du publicerar bidrar till att skapa allmänhetens uppfattning om jakten. Jakten ingår i naturen – och i de sociala medierna berättar vi om den! AARO SALMENKANGAS använder jag gärna, både i djup snö och på upptrampade stigar. Till glidsnöskorna använder jag lånade teleskopstavar som det går enkelt att justera längden på efter snödjupet och sin egen längd Som vapen använder jag en studsare i kalibern .308 med ett kikarsikte som förstorar 4,5 gånger. Det är samma gevär som jag jagar med både i älgskogen och på fågeljakt med en finsk spets. Geväret är inskjutet på ungefär 75 meter, vilket oftast räcker till för älg eller när jag smyger på fågel. På toppjakterna märkte jag ändå att avstånden är mycket längre, så det skulle behövas en inskjutning för längre avstånd. Likaså borde kikarsiktet vara kraftigare. Fortsätter gärna med toppjakt Sammanfattningsvis så gillade jag jakterna med Krista och lärde mig mycket nytt. Toppjakten är en lugn, men samtidigt aktiv jaktform som också jägare utan hund kan börja ägna sig åt med låg ingångströskel. Att skida i sin egen takt i ett vackert vinterlandskap utgör utmärkt nyttomotion och är givande, oavsett om det blir någon fällning eller inte. Tack vare spår och spillning går det på vintern fint att följa med djurlivet. Efter att ha hört jakthistorier av Krista och andra bekanta inser jag att toppjakten också är en krävande jaktform som kräver träning, kunnande och tålamod. Jag ser fram emot nästa toppjaktssäsong och nya möjligheter att lyckas. För kommande jakter ska jag förbereda mig genom att skjuta in geväret på längre håll och äntligen skaffa ett kikarsikte med mera styrka. Med mera erfarenhet och fintrimning av utrustningen kan även jag förhoppningsvis bli en mästare på toppjakt! ? Snön och kylan gör att det behövs mera utrustning. På pausen är det trevligt med matsäck och en brasa att värma sig vid. ? Krista tog en bild av mig fullt utrustad med snödräkt, skidor och gevär. K lumn Ungd msredaktionen 21 Jägaren 3/2025
• D en nya hunden ska även den bli en familjehund som också jagar. Det största ansvaret för att sköta den skulle falla på föräldrarna eftersom min bror börjar på ett gymnasium på annan ort och själv tänker jag flytta hemifrån inom ett år. Den som funderar på att skaffa valp ska bedöma om både ekonomin och tiden räcker till. Tänk dessutom efter om det i bekantskapskretsen finns personer som vid behov kan rycka in som reservmatte eller husse. Mycket att tänka på vid valet av ras Vid valet av ras ska man fästa uppmärksamhet vid bland annat rasens lynne och aktivitetsnivå, och vad man kan göra med den. Vissa raser lämpar sig för jakt medan andra inte skulle fungera alls. Somliga hundvänner gillar aktiva aktiviteter som agility, vilket förstås påverkar valet av ras. Jakthundarna är i regel smidiga och presterar därför bra också i agility skogen är ju redan i sig en oändlig hinderbana med buskar och trädstammar. Det finns också känslomässiga aspekter som inverkar på valet. Hos oss lutar det mot en karelsk björnhund till eftersom mammas barndomshund var en korsning mellan finsk spets och karelsk björnhund. Därför känns valet av ras bra. Vi tycker enormt mycket om vår nuvarande karelska björnhund. Vi känner rasen, vi vill bevara den här inhemska rasen, och rasen fungerar på jakt. Det är de främsta orsakerna till att vi vill ha en hund av just den här rasen. Det kan jag garantera, att trist har det aldrig varit på jakt! Har vi tid, pengar och energi för ett sällskapsdjur? Med en hundvalp i huset går det åt massor med tid till sådant som att rasta den och uppfostra den, för att inte tala om lydnadsträningen. Både valpen och utbildaren gör av med massor av energi. Trötthet och småskador ingår i paketet. Valpen ska också lära sig att vara ensam utan sepaVi funderar på att skaffa en valp Vår jakthund Utu fyllde nyligen åtta år, vilket fick oss att börja fundera på att skaffa en hund till. För att åttaåringen ska kunna gå i pension så småningom så borde vi inom ett år skaffa en valp. TexT och bilder Martta Malin ? En tupplur i famnen. Utu på jakt. Kuva 1. Utu på jakt. Kuva 2. En tupplur i famnen. Kuva 3. Valplådan har han redan vuxit ur. Kuva 4. En kull karelska björnhundar som vilar hos en familjebekant. Kuva 5. Även i början av livet är det viktigt med sömn. Jägaren 3/2025 22 Ungd msredaktionen
• rationsångest, vilket kräver tålamod och jobb på lång sikt. I början är familjen tillsammans med valpen hela tiden, men till slut ska den kunna vara ensam hemma hela dagen. På grund av de här faktorerna har vi flyttat fram valpanskaffningen till nästa vår, för att säkert ha tillräckligt mycket tid för valpen. Plötsligt en dag är valpen vuxen Hundvalpar är pyttesmå och bedårande söta. Men det går inte att lämna tillbaka valpen när den har blivit stor, så man bör redan vid köpet tänka på att hundar lever länge. I allmänhet blir hundar tio till femton år gamla och lever ibland ända till tjugo. Som hundägare binder man sig till en lång tid och ska dessutom tänka på kostnaderna. Även om valpen skulle kosta tusen euro så kan kostnaderna under hundens livstid stiga till tiotals tusen euro. Jakthundar är utsatta för olyckor och med stigande ålder blir det fler veterinärbesök. Det är förnuftigt att gardera sig mot utgifter med exempelvis ett sparkonto och en försäkring som täcker oförutsedda vårdkostnader. Anlita en uppfödare som du känner Vi tänker skaffa valpen från samma uppfödare som vi köpte Utu av. Vi känner den här uppfödaren och deras hundar är trevliga till både lynnet och utseendet. Dessutom ger deras härstamning gynnsamma förutsättningar för en fungerande jakthund. Utu är en egensinnig jakthund, men ändå verkligen härlig. Han är inte bara vass på älgjakt utan har också ett oändligt behov av att bli gosad, och en enorm magsäck. Dit kan man stjälpa i en hel skottkärra lastad med hundmat! Han skulle leva på älgkött om han bara gavs den möjligheten. allesi koir Lihaisaa laatua ja ht iv ah ti. fi Saatavilla Hankkijan myymälöistä ja muilta hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. KUNNOSSA KAIKEN KESÄÄ Kotimainen Jahti&Vahti Kevyt on laadukas täysravinto koirille, jotka kuluttavat vähän vähemmän. Maltillisesti energiaa sisältävä ruoka auttaa painonhallinnassa, mutta sisältää kaikki koiran tarvitsemat ravintoaineet tasapainoisessa suhteessa. Sisältää Progut ® -valmistetta, joka tukee vastustuskykyä ja suoliston normaalia toimintaa. Sopii hyvin myös seniorikoirille!
• Som underlag för den här artikeln har jag använt forskningsdata från de senaste 25 åren, som det finns mycket av i Sverige, i synnerhet om björnarna. Den här artikeln handlar om björnens biologi och levnadsvanor under årstidernas lopp. Vi börjar med prövningarna under våren. TexT och bilder Ilpo Kojola D en vanligaste dödsorsaken för en björnunge som lämnar idet på våren är att den blir dräpt av en björnhane. Ungarnas mortalitet under det första levnadsåret, från vår till vår, varierar med geografin. I Mellansverige, där björntätheten är stor, dör ungefär 30 procent av ungarna medan andelen i norra Sverige ligger så lågt som 10 procent. Om ungarna dör så blir honan brunstig igen, vilket är vad hanen eftersträvar. För att skydda sina ungar, som föds under vintern, gräver den dräktiga honan ofta sitt ide i samma terräng där hon har uppehållit sig med hanen vid tiden för parningen. I samma trakter lever också hanen som honan har parat sig med. Eftersom vuxna hanar inte tål varandra under brunsten så är det därigenom färre främmande hanar som rör sig nära idet. Den här slutsatsen bygger i hög utsträckning på forskningsmaterial som är insamlat i östra Finland. Där fanns det under tidigare år björnar med sändarhalsband. Om honan dessutom parar sig med flera hanar så ökar detta honans möjligheter att skydda ungarna. Om honan under fjolåret parade sig med flera hanar så är det en större andel av björnhanarna i grannskapet som är potentiella fäder. Skyddet fungerar alltså så, att det är flera hanar som minns honan som de betäckte i fjol och alltså lämnar ungarna i fred. I en nyligen publicerad undersökning som delvis bygger på östfinskt material har forskarna upptäckt att honor utan ungar börjar vandra över ett större område under brunsten. Det här tyder på att de aktivt letar efter hanar. Men hanarna rör sig ändå över klart större arealer än honorna. Björnungens säkerhet ökar nära människan I honans överlevnadsstrategi ingår också att söka trygghet nära människan. Vuxna hanar brukar undvika bebyggelse, men somliga honor vågar på försommaren ta Björnens år En ettåring tillsammans med sin mor. De allra flesta ungarna överlever sin första sommar och får uppleva sin andra. ? De vuxna hanarna har den starkaste instinkten att undvika människor. Den här stora hanen vid en åtel intill ett fotograferingsgömsle utgör ett undantag. Jägaren 3/2025 24
• sina ungar ända fram till kanten av byn. Den här strategin verkar av allt att döma fungera; svenska forskare har upptäckt att den här mänskliga skölden höjer ungarnas utsikter att överleva. Björnen jagar aktivast på våren På vintern kan en björn förlora tiotals procent av sin kroppsvikt. När björnen har kravlat sig ur idet lossnar proppen som har bildats i ändtarmen och matsmältningen blir aktiverad. Björnen börjar leta efter sådan föda som får den att hastigt återhämta sig efter den halvårlånga fastan. Det här är särskilt viktigt för de vuxna hanarna och honorna som har ungar. De senare har ju ungar att dia medan hanarna börjar mäta krafterna med varandra inför brunsten. Våren är också tiden då älgarna och renarna kalvar. En vuxen björn kan, så fort den har vaknat och medan snön fortfarande ligger, fälla en fullvuxen älg. Enligt undersökningar gjorda i Sverige fäller en björn i genomsnitt fem till sju älgar per år och 90 procent av dem är kalvar. I norra Sverige dödar björnen under renarnas kalvningstid i genomsnitt ett tiotal renkalvar. Redan på våren fyller björnen ut dieten med insekter, letar under barken på stubbar efter larver och rotar i myrstackar. I det här tidiga stadiet inkluderar växtfödan rötter och övervintrade lingon, men längre fram, i början av sommaren, ingår också saftig grönska. Björnen kan beta på en äng med maskrosor och äter gärna sådant som nyutsprungna asplöv. Blåbäret gynnar björnen och björnen blåbäret Efter brunsten i början av sommaren koncentrerar sig björnarna på att bygga upp energiförrådet inför vintern. Nu mognar skogens bär och läggs överst på menyn. Om bärens betydelse för björnens kosthållning talar det faktum att också hos individer som besöker åtlar står skogsbären överst på menyn under bärsäsongen. Björnen mumsar hjortron och hallon och odon, men blåbäret och kråkbäret är de viktigaste bären. En vuxen björn kan trycka i sig tiotals kilo bär om dygnet! En bra blåbärsskörd borgar för ett rejält fettförråd till vintern. Om blåbärsskörden däremot blir svag så blir det på sensommaren vanligare med björnbesök i trädgårdarna. Men blåbäret har också nytta av björnen eftersom fröna gror i björnens spillning och det gör de två veckor tidigare än de övriga blåbärsfröna. Därefter fortsätter avföringen som utmärkt gödsel för plantan när den växer. Vi föreställer oss kanske att björnens betydelse för blåbäret skulle vara marginell eftersom det är så glest mellan björnarna i våra skogar, men det här samspelet mellan björnen och blåbäret har pågått oavbrutet ända sedan slutet av istiden, i ungefär tiotusen år! Björnarna vandrar morgon och kväll Björnens aktivitet följer en tydlig dygnsrytm. Den rör sig livligast tidigt på morgonen och sent på kvällen. Enligt vår inhemska forskning är den här mallen med två aktivitetstoppar ändå inte lika tydlig på våren som på En vuxen björn kan trycka i sig tiotals kilo bär om dygnet! Jägaren 3/2025 25
• sommaren och hösten på våren är björnen aktiv också på dagen. Men middagstid och midnattstid innebär inte nödvändigtvis någon vilotid för björnen eftersom den måste använda maximalt med tid för att äta upp sig. I synnerhet vid svalt väder kan björnen därför mumsa bär också mitt på dagen. I regel upptäcker björnen bärplockande människor på såpass långt håll att den hinner gömma sig och undgå upptäckt. Även en hona med ungar undviker kontakt med människor och leder sina ungar bort från platsen om den hör eller känner lukten av människor som närmar sig. Den som vill undvika att stöta ihop med en björn ska alltså inte röra sig tyst i skogen eller smyga under vinden, för då hinner ju inte björnen upptäcka dig i tid! En hona med ungar som blir överraskad kan bli farlig även om den oftast nöjer sig med skenanfall mot människan. Under varma sommardagar brukar björnen vila i terräng som inte känns inbjudande för människor. En dikad och förbuskad före detta myr med högt gräs skymmer sikten och ger avskildhet från människor. Undersökningar visar att björnen tydligen sällan vilar två gånger på samma plats, men det händer att den gräver undan det översta markskiktet för att kunna vila på ett svalare underlag. Man skulle ju kunna tro att den gärna återvänder till en sådan daglega. H AN N U HU TT U Jägaren 3/2025 26
• na är två-tre procent och för de unga hanarna cirka tio procent. De vuxna hanarna drar sig undan för vintervilan Forskarna har noterat att vuxna hanar utser ett ide längre bort från människan. I Mellansverige ligger de vuxna hanarnas ide i genomsnitt cirka 2,7 km från närmsta plogade väg. Till honornas och de unga hanarnas iden var det mellan 1,2 och 1,5 km till närmsta väg. I östligaste Finland vandrar en majoritet av de vuxna hanarna till den ryska sidan för att övervintra där eftersom risken för att bli störd är mindre där än på den finska sidan. De vuxna hanarnas tydliga tendens att undvika människor kan förklara varför jägarna oftast fäller unga, mellan ett och fyra år gamla hanar, och oftare orädda unga hanar än honor. Ungarna föds i slutet av januari Ungarna är stora som katter när de föds på vintern och de lämnar idet och den närmaste omgivningen så sent att man bara enstaka gånger får se deras 3,5-4,5 cm breda spår i snön. Men redan i mars kan man stöta på större tassavtryck i snön! Tiden som björnen tillbringar i idet är alltså knuten till könet och om honan är dräktig. I Mellansverige har forskarna kommit fram till att hanarna tillbringar i snitt 160 dygn i idet medan honorna gör det klart längre. Honor som vintervilar med nyfödda ungar eller ettåringar tillbringar ett par veckor mera i idet; de dräktiga honorna sover i snitt i 195 dygn. Breddgraden är en annan faktor som påverkar längden på vinderdvalan. I norra Sverige, i Norrbottenfjällen, tillbringar alla björnar mer än 200 dygn i idet, och födande honor vintervilar i så mycket som cirka 225 dygn! Till idet i oktober Björnarna håller sig med hemområden. Här i vårt land är hanarnas hemområden vanligen mellan 3 000 och 4 000 km 2 stora medan honor med ungar har cirka 200 km 2 stora områden i östra Finland, och i mellersta Finland är områdena cirka 500 km 2 . I Mellersta Finland kunde forskarna konstatera att honor som lever som grannar är släkt med varandra, vilket delvis förklarar varför deras hemområden ofta överlappar varandra. Innan en björn drar sig tillbaka för vintervilan händer det att den fäller en älg eller ren för att lägga på sig mera fett. I östra och mellersta Finland inleder björnhonorna sin vintervila i genomsnitt den tolfte oktober. Om den första snön faller tidigt drar de sig ofta tillbaka tidigare. Idet finns ofta i en myrstack Björnhonans ide ska skydda henne mot kyla. Vanligen blir det en håla som honan gräver ut i en mjuk sluttning, en dikeskant eller en gammal myrstack. Om läget är i övrigt tillfredsställande så händer det att honan gräver ut den blivande barnkammaren i stenig moränmark. Oftast tillbringar björnen sin vinter i en gammal myrstack. I Sverige finns det ett omfattande individualiserat björnmaterial och forskarna har noterat att ungarna som föds i en myrstack är större än ungarna som föds i iden av annan typ. Myrstacken erbjuder god isolering, skyddar mot snö och blir inte blöt i botten vid första väderomslaget till tö. I Mellansverige har forskarna noterat att vuxna hanar rätt ofta bygger ett skålformat ide som saknar tak. Där är så mycket som en tredjedel av de vuxna hanarnas iden av den här modellen medan andelen för honorEn björnkull räknar oftast två till tre ungar och ibland fyra. Björnspår är lätta att känna igen. ? En gammal myrstack blir ett utmärkt ide för en dräktig hona. Jägaren 3/2025 27
• Vargarna har inneburit och innebär allvarliga bekymmer för jägare med hundar som arbetar på stort avstånd från husse eller matte. Men det finns några knep som kan göra det möjligt att jaga med hund i vargmarker. TexT Juha Tissari bilder Juha Tissari, Asko Kettunen och Marko Laine P å 1800-talet hade vi en stark vargstam här i landet och det var en medborgerlig plikt att förfölja vargarna. Som en konsekvens blev vargen i det närmaste utrotad. Vargen blev fredad 1973 och sedan dess har stammen efter hand repat sig och vargarna har spritt sig över en allt större del av landet. Inom vargreviren har det blivit svårt eller omöjligt att jaga med hund. Jägarna har därför börjat kräva att den stamvårdande vargjakten ska återupptas, men även om den skulle bli av så löser det inte vargproblemet för dem som jagar med hund. Enligt EU:s naturdirektiv ska vi bevara vargens gynnsamma skyddsnivå på lång sikt. Det kommer alltså alltid att finnas varGår det att jaga med hund i vargmarker? gar här och vi måste lära oss att leva med dem trots att de gör det svårare att jaga med hund. Enligt naturdirektivet är skyddsnivån för en art gynnsam när arten bevaras på lång sikt i sin naturliga omgivning utan att dess naturliga utbredningsområde krymper. Dessutom ska det finnas tillräckligt mycket livsmiljöer för arten för att dess fortbestånd ska vara tryggat på lång sikt. Så kan du göra jakten med hund möjlig Även om det är förknippat med risker att jaga med hund inom ett vargrevir så kan det vara görligt under vissa förhållanden. Ändå kan en attack inträffa trots att ägaren har Jägaren 3/2025 28
• Lokalisera vargarna med sändande viltkameror Under de senaste åren har viltkamerorna utvecklats rent enormt och med dagens sändande viltkameror håller vi oss underrättade i realtid om djuren som rör sig kring kameran. Viltkamerorna avslöjar både var vargarna håller till och vartåt de är på väg. När vargarna rör sig i den ena ändan av reviret så går det att jaga med hundar i den vargfria andra ändan. Vargrevirens gränser förblir år efter år nästan oförändrade om det inte sker någon drastisk förändring hos flocken. I ett etablerat revir följer vargarna nästan alltid samma rutter när rör sig inom reviret och när de kollar revirgränserna. Går det att jaga med hund i vargmarker? gjort sitt yttersta för att skydda hunden. Det finns flera sätt att skydda en hund, som exempelvis att jaga i den vargfria ändan av ett vargrevir. Det här kräver förstås information i realtid om var vargarna håller till och hur de rör sig inom reviret. Ett annat sätt är att sätta en vargskyddsväst på hunden. I nästa nummer av tidningen Jägaren berättar vi om hur det har gått i försöket med sådana skyddsvästar. Ett tredje sätt är att avbryta hundens arbete och kalla in den för att få bort den från en farlig situation. I den här artikeln ska vi koncentrera oss på det första sättet; hur man gör för att få information i realtid om var vargarna håller hus, så att man kan jaga med hunden. På alla platser går det ändå helt enkelt inte att jaga med hundar. Exempelvis i ett typiskt jaktområde i landets södra ända som är mindre än 2 000 hektar stort. Där hinner vargarna i ett nafs från den ena ändan till den andra. Viltkameror utmed vargens vägar I praktiken kan vargarna befinna sig var som helst inom sitt revir, men i regel följer de samma vägar. Vi rekommenderar därför jägarna att ställa upp viltkameror utmed de här vargvägarna. Vargens vägval styrs av terrängens former, som stränder utmed vattendrag, bebyggelse, skogsbryn, diken och bäckar. Med tillstånd av markägaren och hänsyn till begränsningar Det krävs alltid tillstånd av markägaren för att få sätta upp en viltkamera. Detta gäller även för markerna som en jaktförening arrenderar, om det inte redan är avtalat om saken i arrendeavtalet. Lagstiftningen begränsar fotograferandet i vissa situationer och på vissa platser. Dataskyddslagstiftningen och strafflagen fastställer vad man får fotografera, och var. Bilder och ljudupptagningar räknas som personuppgifter om det går att identifiera en enskild person där. På samma sätt kan det räknas som en personuppgift om en viltkamera står uppställd vid en skogsbilväg och registerskylten på en passerande bil blir synlig. Beträffande fotograferandet med viltkameror rör vi oss ibland i en juridisk gråzon eftersom det kan hända att en människa råkar ha vägen förbi kameran. Vid valet av plats för kameran bör du därför ha också detta i åtanke. Hemma på egen tomt får man däremot fota utan någon särskild anmälan, bara kameran inte fotar grannens tomt eller annat som omfattas av hemfriden. Trots detta är det ändå förnuftigt att anmäla om viltkameran även när viltkameran fotograferar på egen fastighet, vid egen sommarstuga eller på egen villatomt. Olaglig blir kameraövervakningen när kameran knäpper utan tillstånd sådant på grannens tomt som omfattas av hemfriden. Fotografen kan alltså göra sig skyldig till brott mot strafflagen och personuppgiftslagen! Fotograferandet av personer som omfattas av hemfriden kräver alltid tillstånd. I sådana fall är fotografen skyldig att hålla ett register över personuppgifterna. Dessutom ska de fotograferade personerna på begäran kunna få ett utdrag ur registret. Inspelningar och upptagningar där en enskild person kan identifieras ska förstöras om det inte föreligger någon godtagbar användning för dem. Jägaren 3/2025 29
• Vargarna följer också gärna skogsoch åkervägar, stigar och traktorspår i skogen, och stigar som annat vilt använder. I regel undviker vargarna bebyggelse, men där bebyggelsen är tätare vänjer de sig vid den mänskliga närvaron och väljer de mest ekonomiska rutterna utan att bry sig om husen. Sätt upp tillräckligt många viltkameror Vi rekommenderar ett heltäckande nätverk av viltkameror inom vargreviret. Ju fler kameror desto bättre. Ett vargrevir kan sträcka sig över flera jaktföreningars marker. I sådana fall är det förnuftigt att föreningarna kommer överens om att dela på jobbet och kostnaderna. Kanhända har somliga jägare redan egna kameror och då vore det bra att kunna dela med sig av bilderna till samtliga. Informationen kan delas i exempelvis en WhatsApp-grupp, så når den behändigt samtliga deltagare. För viltkameraobservationerna vidare till Tassen Anteckna alltid vargarna och de övriga stora rovdjuren som viltkamerorna fångar på bild i Tassensystemet. Vidareförmedla informationen till rovdjurskontaktpersonen som kan kontrollera observationen och skriva in den i systemet. Finns inget vattentätt system Vargarna lever i familjeflockar, men somliga medlemmar kan tidvis ströva på egna vägar. När ungarna växer upp ger de sig i allmänhet iväg för att leta efter en egen partner och ett eget revir, och kan ströva också långa sträckor. De strövande individerna och de tillfälligt ensamströvande familjemedlemmarna ökar riskerna för jakthundarna. Det finns med andra ord inget vattentätt sätt att skydda jakthundar mot vargangrepp. Vargens vägval styrs av terrängens former, som stränder utmed vattendrag, bebyggelse, skogsbryn, diken och bäckar. En bra viltkamera har en akku som håller länge eller kan kopplas till en extern strömkälla. Nästan alla modeller fungerar med batterier, akku och solpaneler. Var uppmärksam när du ställer upp din sändande viltkamera och tar den i bruk. De här båda momenten är viktiga för att kameran ska fungera optimalt och säkert. Jägaren 3/2025 30
• Hur ställer jag upp en viltkamera? När en viltkamera upptäcker rörelse eller värme så börjar den ta bilder eller filma. Därför finns det mycket att ta hänsyn till för den som ställer upp en viltkamera. Vartåt riktar jag viltkameran? Rörelsedetektorn i en viltkamera använder PIR-teknik som uppfattar snabba variationer i den infraröda strålningen, vilket i praktiken betyder vilken rörlig värmekälla som helst. Det här ställer i sin tur speciella krav på vartåt kameran ska vara riktad, Rikta inte kameran rakt mot morgonsolen! När solens varma och klara strålar träffar kameran så börjar den knäppa bilder. Vid soligt väder väljer du objektet som ska fotas så, att det inte bildas skarpa kontraster mellan ljus och skugga. Så hänger du upp viltkameran på en trädstam Om du hänger upp kameran på en trädstam ska du välja ett träd med så grov diameter som möjligt. En klen trädstam vajar med vinden och då kan rörelsen få kameran att knäppa bilder. Ta också hänsyn till växtligheten Ta bort grässtrån och kvistar framför kameran. Om det inom kamerans blickfång finns grenar eller gräs som vajar så kan dessa få kameran att knäppa bilder. Men för att ta bort grenarna behöver du markägarens tillstånd. Hur högt ska kameran sitta? Om du vill att bilderna ska se naturliga ut ska du hänga upp kameran i ögonhöjd – alltså ögonhöjden på djuren som du vill ta bilder av. Ibland kan det ändå vara säkrast att hänga upp kameran mycket högre för att inte djuren (eller förbivandrande människor) ska råka rubba den. Kom ihåg att testa kameran! Innan du definitivt fäster kameran ska du komma ihåg att testa den så att du med säkerhet vet att den fungerar som den ska; att rörelsedetektorn reagerar på rörelser, att känsligheten är rätt inställd och att kameran skickar bilderna. Maskeringen För att kameran inte ska bli stulen ska du maskera den med omsorg. Sätten är många, som att dölja den inuti en fågelholk eller inuti ett kamouflerat fodral. Viltkamerans viktigaste egenskaper En viltkamera är utlämnad till väder och vind. Den ska därför vara vattenoch dammtät, och tåla stötar. Batteriet ska hålla väldigt länge En viltkamera brukar ha batterier, men det går också att använda solceller som strömkälla. Det sistnämnda minskar på besöken hos kameran, i synnerhet på våren och sommaren. Bra nätkontakt En viltkamera ska ha säker och snabb informationsöverföring så att bilderna blir tillförlitligt skickade till användaren. Vilket ju förstås är ett krav för att jägarna ska kunna reagera på vargnärvaro. Trådlöst lokalt nätverk WLAN En viltkamera behöver inte nödvändigtvis ha ett eget telefonabonnemang (SIM-kort). En WLAN-viltkamera kan användas på tomten eller på en plats där det lokala nätverket har bra täckning. När du ställer upp en kamera ska du därför ta hänsyn till det lokala nätverket för att förbindelsen ska fungera som den ska. Fjärrstyrning En kamera som kan fjärrstyras skickar bilder och videor till användaren via en app eller sms-kommandon. I synnerhet om viltkamerorna befinner sig långt borta är det en fördel om de kan fjärrstyras. Kvaliteten på bilderna och videorna Med dagens viltkameror får vi bilder med utomordentlig kvalitet. Dessutom går det att ställa in kvaliteten på bilderna; med lägre kvalitet ryms det fler bilder på minneskortet. Från kameran överförs bilderna till minneskortet och därifrån skickas de till den valda adressen. En bra viltkamera har också funktionen ”time lapse” där kameran tar bilder med vissa intervaller utan att rörelsedetektorn skulle ha aktiverats. Tillräckligt med plats i minnet En bra viltkamera ska ha ett minneskort med kapacitet att spara mängder av bilder och videor. Kamerans inställningar I inställningsmenyn bestämmer fotografen bildkvaliteten och om han eller hon vill ha en bild, en bildserie eller en video. Dessutom har funktionerna tidsinställning. Jägaren 3/2025 31
• Viltåkrarna erbjuder ett naturenligt och hållbart sätt att stöda viltets tillgång till föda. Samtidigt förbättrar åkrarna också viltets livsmiljö. Viltåkrarna ökar biodiversiteten, skyddar produktionsgrödorna och styr bort djuren från trafikleder. TexT Taneli Sinisalo bilder Joni Saunaluoma A nläggandet av en viltåker utgör en process i flera steg som förutsätter omsorgsfull planering, kunskap om odlingsmetoderna och att odlaren följer villkoren i lagar och bestämmelser. Viltåkerns placering planera noga En viltåker bör ligga där som djuren brukar ha sin gång, gärna intill ett skogsbryn eller i zonen mellan åker och skog. Då ger åkern skydd åt djuren samtidigt som födan är lätt att nå. För att viltgrödorna ska växa duktigt krävs det också att jordmånen håller måttet och att solskenet räcker till. Till det viktigaste hör att viltåkern inte ligger nära livligt trafikerade trafikleder eller bebyggelse; detta för att ge djuren en trygg och stressfri omgivning. Undvik också att placera viltåkern intill odlingar med värdefull produktionsgröda; det minskar riskerna för betesskador. Det går också att anlägga en viltåker så, att den skyddar skiftena med produktionsgröda. Inled inte jakten på en sådan viltåker förrän skörden är bärgad. På det viset undviker du att jakttrycket styr djuren till produktionsgrödorna; djuren stannar på viltåkern och betar där ända tills växtsäsongen tar slut. Det krävs kvalitetsjord för att lyckas Jorden på en viltåker ska vara väl dränerad och till strukturen lämplig för odling. Jordbearbetningen börjar i regel med plöjning och fortsätter med harvning för att göra marken jämn inför sådden. Jag rekommenderar att du låter göra en jordmånsanalys; då går det (om det skulle behövas) att rätta till näringsbalansen med gödsling och jordförbättringsmedel. På det viset kan du vara säker på att jorden ger bästa möjliga förutsättningar för de valda växterna. Viltåkrarna behöver gödsel precis som de kommersiellt odlade grödorna. Till de lämpligaste hör NPK-gödViltåkern – ett mångsidigt alternativ för hjortdjuren Viltåkrarna behöver gödslas precis som de kommersiella grödorna. Jämför med den lilla bilden; så ser en viltåker ut som lider brist på näring! Jägaren 3/2025 32
• sel som innehåller kväve, fosfor och kalium. Även om kvävet är det viktigaste näringsämnet för att få volym på odlingen så spelar fosforn en viktig roll. Alltså är det klokt att välja gödsel med mycket fosfor som också har tillsatser av spårämnen, i synnerhet zink, mangan och magnesium. På mångfaldsåkrar får man enligt EU:s stödvillkor använda högst 60 kilo kväve per hektar vid sådden. Men om målet är en maximalt riklig och frodig växtlighet så räcker detta inte alltid till. Om det inte föreligger några begränsningar för gödslingen på ett åkerskifte så kan du öka kvävet till så mycket som 120 kilo per hektar. I sådana fall är det förnuftigt att dela upp gödslingen på två omgångar; vid sådden 60 kilo kväve och 60 kilo till längre fram under växtperioden. Välj växterna efter viltet Välj växterna för viltåkern efter deras dragningskraft på viltet, näringsvärdet och förhållandena på platsen. Valet faller ofta på havre, ärter, ryps och klöver, men det finns olika viltblandningar som erbjuder mera bredd och en längre säsong. Näringsrika blandningar med rotfrukter och kålväxter är populära bland hjortdjuren medan blandningarna med sådant som solros, blommor, lin och rättika är avsedda för fältfåglar. Det viktiga är att växtligheten är mångsidig. Den ska stöda de olika djurens behov under olika årstider och öka åkerns dragningskraft så den når flera viltarter. Det är inte ovanligt att man utmed kanterna på en viltåker sår stråk av högvuxna växter som solrosor och majs. Viltåkern uppskattas av många arter Viltåkrarna har avsevärda fördelar i jämförelse med traditionell stödutfodring. De erbjuder djuren en naturligare omgivning och bevarar deras naturliga betningsbeteende. Viltåkrarna stärker i synnerhet hjortdjurens förmåga att överleva och minskar deras beroende av föda som människan lägger ut. Ur ekosystemets synvinkel utgör viltåkrarna ett bättre alternativ eftersom de också erbjuder föda och skydd för insekter, fåglar och små däggdjur. Därigenom stärker de den ekologiska mångfalden och stöder balansen i naturen. Det fortlöpande underhållet av en viltåker inkluderar kontroller och skötsel, som att följa med tillståndet för växtligheten och kompletteringsså om behovet skulle uppstå. På vintern kan underhållet inkludera snöplogning och att öppna stigar så att djuren säkert har ständig tillgång till födan. Som helhet betraktat utgör viltåkrarna en långsiktig och ekologiskt värdefull lösning och ett rejält stöd för viltet samtidigt som vi bistår naturen genom att bevara mångfald. Viltåkrarna erbjuder djuren en naturligare omgivning och bevarar deras naturliga betningsbeteende. Här sår vi en viltåker med fyrhjuling och elektrisk spridare. Harva viltåkern på nytt när ogräset börjar växa. M AR KO SV EN SB ER G Sådden beror på stödvillkoren För sådden finns det i praktiken två alternativ. Vilkendera metoden som man använder beror på om åkern faller inom eller utanför de stödpolitiska begränsningarna. Om du anmäler din åker som en mångfaldsåker så sker sådden enligt följande: ? Plöj åkern eller bearbeta den lätt på våren och harva den slät så fort ytan har torkat. ? Arealer som har plöjts eller bearbetats föregående höst kan bearbetas med exempelvis en harvning. ? Lämna jorden i fred tills det finns ett uppslag av ogräsväxter. Harva därefter på nytt och på nytt. ? Så fröna omedelbart efter den sista harvningen i maj-juni med en ytspridare eller såningsmaskin. ? Justera såningsmaskinen så, att fröna hamnar nära ytan; ligger de för djupt så orkar de inte upp. ? Vält åkern med omsorg efter sådden. Om din åker faller utanför de stödpolitiska begränsningarna och det inte finns några begränsningar för användningen av växtskyddsmedel: ? Samma som ovan, men före sådden besprutas åkern med glyfosat eller något liknande växtskyddsmedel. Jägaren 3/2025 33
• STANNA PÅ SÄKERT AVSTÅND OCH SKRÄMM BJÖRNEN MED KRAFTIGA LJUD – BJÖRNEN LÄR SIG ATT UNDVIKA LUKTEN AV MÄNNISKA. RING 112 OM BJÖRNEN INTE LÄMNAR TOMTEN OCH DU UPPLEVER SITUATIONEN SOM HOTFULL! RAPPORTERA BJÖRNBESÖKET TILL ROVDJURS KONTAKT­ PERSONEN PÅ ORTEN. OM EN BJÖRN VANDRAR IN PÅ TOMTEN AVSLUTA VINTERMATNINGEN AV FÅGLAR I TID OCH STÄDA FODERPLATSEN. STÄLL AVFALLSKÄRL OCH KOMPOSTER SÅ, ATT BJÖRNEN INTE NÅR DEM. GRÄV INTE NER AVFALL PÅ TOMTEN. HA INGA ÅTLAR FÖR SMÅ ROVDJUR NÄRA HUSET. FÖRVARA FODER FÖR HUSDJUR SÅ, ATT BJÖRNEN INTE KOMMER ÅT DET. LÄGG INTE MATRESTER I AVFALLSKÄRLET. HÅLL GRILLEN REN. LÄMNA INTE FISKRENS NÄRA TOMTEN. KOM IHÅG DE HÄR ÅTGÄRDERNA Från våren till hösten lockas björnar till bebyggelse om de hittar föda där. När björnarna vaknar efter vinterdvalan är de hungriga och letar efter lättillgänglig föda. På sommaren undviker björnhonorna hanar och kan därför söka sig till bebyggelse. På hösten tankar björnarna energi för vintern och i synnerhet under svaga bäroch svampår kan letandet efter föda föra dem till bebyggelse. MATA INTE BJÖRNEN! FÖREBYGG OVÄLKOMNA BJÖRNBESÖK PÅ TOMTEN – LÄMNA INGEN LOCKANDE FÖDA VID HUSET. VI LL E HE IK KI NE N Jägaren 3/2025 34
• HINNAT VOIMASSA 31.5.2025 ASTI TAI NIIN KAUAN KUIN TUOTE ERIÄ RIITTÄÄ. VALIKOMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi HANKKIJALTA RIISTAPELLOLLE HANKKIJAN RIISTASIEMENVALIKOIMASTA MAISTUVIA SEOKSIA MYÖS RIISTALINTUJEN RUOKINTAAN. HANKKIJAN HIRVI Talvirehurapsi 50 %, rehukaali 50 %. 1 kg 18 29 5 kg 72 95 10 kg 129,18,29 €/KG 14,59 €/KG 12,90 €/KG HANKKIJAN PEURA Rehujuurikas 15 %, talvirehurapsi 35 %, italianraiheinä 35 %, öljyretikka 15 %. 5 kg 54 95 10 kg 109,10,99 €/KG 10,90 €/KG HANKKIJAN RIISTA Rehurapsi 20 %, talvirehurapsi 50 % , italianraiheinä 30 %. 10 kg 73 95 7,40 €/KG RIISTAHERNE 30kg 20 95 0,70 €/KG HUKKAKAURA VAPAA REHUKAURA 30kg 19 59 0,65 €/KG TURNIPSI REHUNAURIS 1kg 18 39 18,39 €/KG REHUJUURIKAS 1kg 19 79 19,79 €/KG RIISTAKAMERA NITEFORCE LIVE 360 GREEN 4G 279,Katso reaaliaikaista videokuvaa kohteesta. Käännä ja zoomaa kameraa puhelimen sovelluksella. Tallenteet voi jakaa usealle käyttäjälle. WEKE KATISKAN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE WEKE HOUKUTUS SYÖTTI 1 KG! ARVO 9,99 € WEKE KATISKAT 149 189,Kotimaiset, äärimmäisen hyvästä pyytävyydestään tunnetut testivoittajakatiskat. Kolme erikokoista mallia, Wiekas, Werraton ja Woitokas, joissa kaikissa norppalukko. ILMAKIVÄÄRI HATSAN 125 SNIPER VORTEX 5,5 MM/6,35 MM 299,NORM. 349,00 Erittäin tehokas VORTEX-kaasumäntätoiminen ilmakivääri. Pituussäädettävä tukki, jossa korkeussäädettävä poskipakka. Säädettävä laukaisukoneisto. 3-9x32 kiikaritähtäin. Äänenvaimennin. Lähtönopeus ly? yluodilla 5,5 mm 305 m/s, teho 44 J. (6,35 mm 230 m/s, 33 J.) 30 päivän alin hinta 349,00 €. KYTTÄYSKOPPI 119,NORM. 139,00 Kevyt ja nopeasti kasattava kyttäyskoppi, jossa on integroitu tuoli. Tähystys-/ampuma-aukot eteen ja sivuille. Vetoketjulla suljettava oviaukko. Suomalaiseen maastoon sopiva väritys. Mukana kanto-/säilytyspussi. Mitat kasattuna: Korkeus n. 135 cm, syvyys n. 105 cm, leveys n. 85 cm. 30 päivän alin hinta 139,00 €. KAIKKIIN BURREL RIISTAKAMEROIHIN KAUPAN PÄÄLLE VERKKOLAITE JA SEINÄTELINE ARVO 34,98 € RIISTAKAMERA BURREL N24 4G 199,Lähettää 12 MP:n kuvia sähköpostiin, tallentaa Full HD-laatuista videota muistikortille. Sarjakuvaus, kuvausväli 3 s. Videot 5-30 s. Inframustasalama. Toimii 4G ja 2G-verkoissa. Hankkija_Metsästäjä3_210x275.indd 2 Hankkija_Metsästäjä3_210x275.indd 2 10.4.2025 10.42 10.4.2025 10.42
• När en jägare börjar bli gammal gör han eller hon klokt i ta sig en kritisk titt i vapenskåpet. Är det dyrgripar eller järnskrot som jag lämnar efter mig till arvingarna? TexT och bilder Tero Kuitunen N är värdet på vapensamlingen kommer på tal hör man emellanåt sägas att järn alltid behåller sitt värde, men tyvärr håller antagandet inte längre streck. En betydande del av innehållet i ett typiskt finländskt vapenskåp har förlorat sitt pengamässiga värde. Bössorna har på ? Förr eller senare övergår innehållet i varje vapenskåp till arvingarna. ? Även om ett gevär inte skulle ha något värde att tala om så kan optiken, ljuddämparen och den övriga kringutrustningen vara värdefull. Både värdet och bristen på värde ska förklaras för arvingarna. Dyrgripar eller järnskrot? sin höjd bara bruksvärdet kvar. Och även det kan vara väldigt lågt; vilket man känner igen på att ägaren har ersatt bössan med en ny för samma ändamål som känns trevligare att hålla i händerna på jakt. Så länge som det är ägaren till vapnen som fattar besluten så utgör de ännu inget bekymmer, men för arvingarna kan de bli det. Som en bomb i famnen När en jägare har avrest till de sälla jaktmarkerna så övergår hans vapensamling till dödsboet. Bland arvingarna kan det finnas någon som förstår sig på vapen och då löser sig problemen innan de ens har uppstått. Om arvingarna dessutom kan samsas sinsemellan så skaffar de sig licenser för gevären och det hela ordnar sig. Men sådana här lösningar blir nuförtiden allt sällsyntare. Det händer allt oftare att arvingarna inte har någon vapenkunskap och måste ta reda på vad de ska göra med gevären. De kontaktar polisen och affärer i branschen, och till och med redaktioner för Även om ens egna vapen skulle upplevas som väldigt viktiga så kan deras värde mätt i pengar vara hjärtskärande ynkligt. En jägar s testamente Jägaren 3/2025 36
• jakttidningar för att få ett grepp om bomben som har landat i famnen på dem. Besvikelsen blir sedan enorm om farfars eller mormors fina gevär visar sig vara för värdelösa för att kunna säljas. Ärlighet och förutseende Även om ens egna vapen skulle upplevas som väldigt viktiga och vara laddade med minnen från oräkneliga jakter så kan deras värde mätt i pengar vara hjärtskärande ynkligt – rentav obefintligt! Alltså är det förnuftigt att på förhand upplysa de blivande arvingarna om hur det förhåller sig. Likaså är det förnuftigt att berätta om det i skåpet finns gevär som faktiskt är värdefulla, så att arvingarna kan begära ett rättvisande pris för dem. Också det värdefulla geväret måste bli sålt i skyndsam ordning. Om inte morfar eller farfar har talat om för dem vad bössan är värd så hänger det i hög grad på turen om arvingarna ska få ett skäligt pris för den. Ett bra och till och med rekommendabelt sätt, om det finns många gevär och ingen av arvingarna är intresserad, är att skriva upp uppgifterna om gevären och deras uppskattade värde. Om jägaren brukar anlita någon särskild vapenhandlare är det förnuftigt att bifoga dennes kontaktuppgifter och en uppmaning att föra gevären dit för försäljning. För gevären som saknar värde i pengar är det klokt att ge klara anvisningar om att de ska föras till polisen och destrueras. Det allra förnuftigaste är förstås att jägaren sköter saken själv medan han ännu lever. De skrotfärdiga knallpåkarna fraktas till polisen medan de överflödiga men försäljningsdugliga går till försäljning. Det här minimerar antalet gevär som arvingarna får ta hand om. Varför har gevären förlorat sitt värde? Beträffande hagelgevären beror det största raset i värde på dagens krav att bössan ska gå att ladda med stålhagelpatroner. En vapenhandlare tackar nej till en standardbössa med ett 12/70-patronläge och fasta choker eftersom ingen längre köper sådana. Det höga priset på vapentillstånd har haft en klart dämpande effekt på anskaffningarna. Eftersom tillståndet kostar över hundra euro så satsar jägarna allt oftare på ett modernt kvalitetsgevär. Den bakomliggande tanken är förstås att minimera risken för att behöva komplettera geväret och betala för en licens till. Ett tredje och självklart skäl är att också vapnen utvecklas. Den moderna jägaren vill ha ett nytt eller nästan nytt gevär av väderbeständigt material som har gängor för ljuddämpare, i en modern kaliber och så vidare. Ett fjärde skäl är obalansen mellan tillgång och efterfrågan. När vapnen som ägs av jägarkårens stora åldersklasser kommer ut på återförsäljarmarknaden kommer utbudet att överstiga efterfrågan med råge; många bruksvapen som just nu har ett försäljningsvärde kommer att bli svårsålda. – Enligt statistik från 2023 äger finländarna i ålderssegmentet 71 år och äldre ungefär 351 000 skjutvapen. Av dessa är cirka 85 000 personer 81 år eller äldre. De ålderstigna jägarnas skjutvapen syns också i Polisstyrelsens vapenförvaltning som i fjol skrotade rekordmånga vapen; hela 23 444 stycken. För tio år sedan, 2014, skrotades 7 265 vapen. Mer än 90 procent av de skrotade skjutvapnen kommer från dödsbon, kommenterar överinspektör Jussi Kytösaari på Polisstyrelsen apropå dagsläget. Jägaren 3/2025 37
• Vem har inte svirvlat en sommarkväll vid en strand och sett en kull skrakar ute på sjön? Många har också sett de stora höstflockarna av skrakar på de stora sjöarna i norr och vid kusterna. Skrakarna verkar alltså vara väldigt vanliga och livskraftiga fåglar – åtminstone enligt det första intrycket. TexT Eerojuhani Laine och Matti Kervinen E nligt räkningarna av sjöfåglar åren 1986 till 2024 har antalet par hos båda arterna minskat till ungefär hälften under den här perioden. Under de senaste tjugo åren har storskraken varit nästan oförändrad medan småskraken har fortsatt sin utförslöpa – dock har nedgången planat ut under de senaste åren. Bristen på räkningspunkter i de viktigaste häckningsområdena i norra Finland och den glesa regionala täckningen skapar osäkerhet. I praktiken, med undantag för förbättringarna under de senaste åren, har det funnits för få punkter för parräkning i arternas viktigaste häckningsmiljöer under åren 1980 till 2024. Dit räknas näringsfattiga sjöar med klart vatten, de stora sjöarnas insjösystem, åar och forsar. Bristerna hos nätverket av räkningspunkter visar sig bland annat så här; medan medelvärdet är hundra för parindexet som beskriver förändringarna hos småskraken så har indexet i norra Finland i flera år (1992, 1994, 2000, 2006, 2011 och 2013) stannat på eller legat under 1,5. Med andra ord har det under de här åren knappt observerats några småskrakar alls i landets norra delar. Hur står det till med skrakarna? I norr stöter man sommartid ofta på skrakar vid strömmande vattendrag. Glöm inte att anteckna observationerna i Oma riista! ? På den här bilden syns inga skrakungar, men det är observationerna av kullar som är allra värdefullast för fågelatlasen. Jägaren 3/2025 38
• Dessutom visar indexet stora årliga variationer, vilket illustrerar osäkerheten i materialet. De klara vattendragen i norr Skrakarna letar efter föda med synsinnet och undviker därför näringsrika och grumliga vatten, och vatten med mycket humus och svag sikt. Därför finns det delar av landet där arterna knappt alls förekommer. Tyngdpunkten i observationsmaterialet ligger på södra Finland och inlandet, och visar därför läget i de här områdena och inte alls förändringarna i de viktigaste häckningsområdena i norr eller i landet som helhet. Uppföljningen och analysen av sjöfåglarna i skärgården görs däremot som ett separat program. Enligt de senaste fågelräkningarna i skärgården verkar skrakarna ha utvecklats positivt under de senaste tjugo åren och befinner sig nu på nästan samma nivå som i början av 90-talet. Varje anmäld observation är viktig På grund av valet av livsmiljö blir skrakarna lätt förbisedda vid räkningarna. Därför önskar vi oss nu mera aktivitet av samtliga som rör sig i naturen det är oerhört viktigt att vi får in komplett och färsk information också om skrakarna. På det viset kan vi undvika onödiga begränsningar av jakten och försäkrar oss om att den traditionella jakten kan fortsätta utan att vi äventyrar fågelstammarna. Vad kan DU göra för en hållbar jakt på sjöfåglar? Punkträkningarna av sjöfåglar ger oss data om hur sjöfåglarnas paroch kullmängder utvecklas. Du kan grunda en punkt för sjöfågelräkning vid en sjö som du känner väl eller återuppliva en insomnad räkningspunkt. Ytterligare anvisningar finner du på viltinfo.fi. Om du studerar resultaten för den pågående kartläggningen för fågelatlasen (2022-2025) så upptäcker du att antalet observationer av häckande jaktbara fåglar är rätt blygsamt. Ännu finns det tid att bättra på läget genom att anteckna dina observationer av jaktbara och icke-fredade fåglar i tjänsten Oma riista. Om du har vänner och bekanta som inte är registrerade i Oma riista så kan du anteckna också deras observationer, bara du är säker på att artbestämningen stämmer och att observationerna är gjorda i år. Kä lla : luo nn on va ra tie to .lu ke .fi 20 24 Förändringarna hos parindexet för småskrake och storskrake i landet som helhet 1986-2024 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Småskrake Storskrake 200 199 8 199 6 199 4 199 2 199 198 8 198 6 202 200 8 200 4 202 4 201 2 201 6 200 2 202 2 201 200 6 201 4 201 8 Förändringarna hos småskrakens stam i hela landet och i landets norra delarna 1986-2024 400 350 300 250 200 150 100 50 Småskrake, hela landet Småskrake, norra delar 200 199 8 199 6 199 4 199 2 199 198 8 198 6 202 200 8 200 4 202 4 201 2 201 6 200 2 202 2 201 200 6 201 4 201 8 JA AK KO AL AL AN TE LA JA RI PE LT O M ÄK I Kä lla : luo nn on va ra tie to .lu ke .fi 3.2 .20 25 Jägaren 3/2025 39
• Källa: Fågelatlas 4 Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Storskrake Småskrake Storskrake Mergus merganser Common merganser/Isokoskelo Småskrake Mergus serrator Red-breasted merganser/Tukkakoskelo I vårt land häckar cirka 25 000 par. Den europeiska häckande stammen uppgår till 46 000-62 000 par. Internationellt livskraftig, hos oss hänsynskrävande. I vårt land häckar cirka 20 000-30 000 par. Internationellt livskraftig, hos oss hänsynskrävande. Illustrationer: Asmo Raimoaho Källa: Fågelatlas 4 Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig 1,0–2,0 kg 95 cm 70 cm kg Honans fjäderdräkt är gråbrokig Ger ett svartvitt intryck Svart framrygg Vit undersida Vit buk Skarp färggräns Vit mage Svart nedåtböjd krok i spetsen på näbben Röda ben Röda ben Rödbrunt huvud Honans fjäderdräkt är gråbrokig Rödbrunt huvud Vit hals Spräckligt brunt bröst Lång röd näbb Stort vitt fält på vingen Det vita fältet syns tydligt i flykten Vit vingspegel Vit vingspegel Vitt fält med två svarta tvärstreck Mörkgrönt huvud Mörkgrönt huvud Tofs Iögonenfallande stor nacktofs Båda arterna förekommer i hela landet, ofta i näringsfattiga sjöar, i åar och i havsområdet. Boet ligger i en grop i marken, bland stenar, under en byggnad eller dolt i växtlighet. Storskraken häckar gärna också i holkar och trädhålor. Båda skrakarna äter fisk, ryggradslösa djur och grodor. I synnerhet storskraken fiskar gärna i grupp. Skrakarna är jaktbara arter som av tradition jagas främst vid kusten. Avlägsna också halssäcken innan du hänger upp skraken. Till de mest traditionella sätten att laga skrake hör att först marinera den i sky och sedan röka den lätt. 83 cm 52–62 cm 700–1 400 g g I praktdräkt är hanen väldigt brokig Huvudet relativt sett mindre och halsen tunnare än på storskraken Ingen skarp färggräns på halsen Lång röd näbb Skrakarna C M Y CM MY CY CMY K Koskelot_aukeama_svenska.pdf 1 2.4.2025 23.24 Jägaren 3/2025 40
• Källa: Fågelatlas 4 Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Storskrake Småskrake Storskrake Mergus merganser Common merganser/Isokoskelo Småskrake Mergus serrator Red-breasted merganser/Tukkakoskelo I vårt land häckar cirka 25 000 par. Den europeiska häckande stammen uppgår till 46 000-62 000 par. Internationellt livskraftig, hos oss hänsynskrävande. I vårt land häckar cirka 20 000-30 000 par. Internationellt livskraftig, hos oss hänsynskrävande. Illustrationer: Asmo Raimoaho Källa: Fågelatlas 4 Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig 1,0–2,0 kg 95 cm 70 cm kg Honans fjäderdräkt är gråbrokig Ger ett svartvitt intryck Svart framrygg Vit undersida Vit buk Skarp färggräns Vit mage Svart nedåtböjd krok i spetsen på näbben Röda ben Röda ben Rödbrunt huvud Honans fjäderdräkt är gråbrokig Rödbrunt huvud Vit hals Spräckligt brunt bröst Lång röd näbb Stort vitt fält på vingen Det vita fältet syns tydligt i flykten Vit vingspegel Vit vingspegel Vitt fält med två svarta tvärstreck Mörkgrönt huvud Mörkgrönt huvud Tofs Iögonenfallande stor nacktofs Båda arterna förekommer i hela landet, ofta i näringsfattiga sjöar, i åar och i havsområdet. Boet ligger i en grop i marken, bland stenar, under en byggnad eller dolt i växtlighet. Storskraken häckar gärna också i holkar och trädhålor. Båda skrakarna äter fisk, ryggradslösa djur och grodor. I synnerhet storskraken fiskar gärna i grupp. Skrakarna är jaktbara arter som av tradition jagas främst vid kusten. Avlägsna också halssäcken innan du hänger upp skraken. Till de mest traditionella sätten att laga skrake hör att först marinera den i sky och sedan röka den lätt. 83 cm 52–62 cm 700–1 400 g g I praktdräkt är hanen väldigt brokig Huvudet relativt sett mindre och halsen tunnare än på storskraken Ingen skarp färggräns på halsen Lång röd näbb Skrakarna C M Y CM MY CY CMY K Koskelot_aukeama_svenska.pdf 1 2.4.2025 23.24 Jägaren 3/2025 41
• I februari publicerade kommissionen sitt förslag om begränsningar av blyet i ammunition enligt EU:s kemikalieförordning REACH. TexT Hanna Korhonen bilder Tero Kuitunen F örslaget innehåller förbud mot användning och marknadsföring (= försäljning), och punkter om informationsspridning, tillståndsbeviljande för skjutbanor och krav med anknytning till riskhanteringen samt flera undantag och övergångsperioder av varierande längd. Begränsningarna gäller inte för skjutbanor inomhus, inte heller för myndighetsbruk eller forskningsändamål. Hagelpatronerna För blyhaglen föreslår kommissionen ett förbud för användning och marknadsföring för jakt och sportskytte. För jaktens vidkommande skulle blyhaglen bli totalförbjudna efter en övergångsperiod på tre år. Vilket alltså betyder att dagens förbud i våtmarker skulle utvidgas till att gälla samtliga naturtyper. Beträffande sportskyttet skulle blyhaglen bli förbjudna efter en fem års övergångsperiod. Eftersom det i nuläget är nödvändigt att tillåta blyhagel vid sportskytte på grund av de internationella reglerna för hagelgrenarna, så föreslår kommissionen att organiserade sportskyttar skulle tillåtas att skaffa och använda blyhagel under en femton år lång övergångsperiod – men bara på vissa skjutbanor med ett särskilt tillstånd. Av de här banorna skulle det då krävas omfattande riskhanteringsåtgärder. Beträffande jägarna som övar på skjutbanor för sitt jagande är tolkningen fortfarande oklar; enligt definitionen i förslaget skulle sportskyttet också inkludera jägarnas skytteträning. Kulgevärsammunitionen Enligt förslaget skulle det också bli förbjudet att använda blyhaltig kulgevärsammunition på jakt. Undantag skulle dock göras för viss ammunition som används vid toppskytte och säljakt. Som gränsvärde för blyhalten föreslås tre viktprocent, vilket är viktigt för kopparkulor som kan innehålla små mängder bly. Längden på övergångsperioderna varierar med kultypen från halvtannat år till tio år. För den blyhaltiga kulgevärsammunitionen föreslås inga begränsningar beträffande marknadsföringen och skjutbanorna. Märka patroner och sprida information Kommissionen föreslår att begränsningen också ska gälla för informationsspridningen vid försäljningen Ett undantag skulle göras för jakten på hönsfåglar. Där skulle det fortsättningsvis vara tillåtet med helmantlade kulor (FMJ) och hålspetskulor (OTM). Enligt förslaget skulle det bli förbjudet att jaga med studsarkulor som innehåller bly. Även om vi nådde det här målet som säkrar tillverkningen av ammunition i Finland och Europa så kvarstår fleraproblematiska punkter i förslaget. Förslaget om begränsningar av bly i ammunition Jägaren 3/2025 42
• av ammunition och fiskeredskap i detaljhandeln (även på nätet), och till och med att varje enskild patron ska märkas. Detta är tänkt att informera köparna om farorna med bly och om övergångstiderna för begränsningarna, och underlätta övervakningen. Mycket att avväga och överväga I regeringsprogrammet finns en målsättning inskriven att vi ska påverka beredningen av blybegränsningarna på ett sådant sätt att begränsningarna inte hindrar det frivilliga landsförsvarets verksamhet. Finland har bedrivit påverkansarbete gentemot kommissionen, vilket i hög grad har bidragit till att användningen av kulvapenammunition lämnas utanför begränsningarna. Även om vi nådde det här målet som säkrar tillverkningen av ammunition i Finland och Europa så kvarstår flera problematiska punkter i förslaget. Det är inte bara det att reglerna för övergångstiderna varierar mycket; dessutom är åtgärderna som krävs av skjutbanorna både tungrodda och byråkratiska. Vi bör också kritiskt granska kravet på märkning av enskilda patroner – i synnerhet för kulvapnens del. Dessutom skulle förbuden mot marknadsföring (försäljningsförbud) kunna försämra tillgången på ammunition också för tillåtet bruk, och göra det på olika sätt som vi ännu inte kan förutse. Skribenten är konsultativ tjänsteman på Socialoch hälsovårdsministeriet. Om tidtabellen och processen I april håller vi det första egentliga mötet om förslaget i REACH-kommitten som består av företrädare för medlemsländerna och leds av kommissionen. Eftersom förslaget är invecklat och ämnet är politiskt eldfängt så kan det hända att behandlingen i kommitten drar ut på tiden. Finlands ståndpunkt till förslaget bildas av samordningssystemet för EU-ärenden. Ståndpunkten antecknas i ett e-brev för vidare befordran till riksdagen för kännedom. E-brevet publiceras i sinom tid på riksdagens webbplats. Några medlemsländer har redan föreslagit att vi ska skrota hela begränsningsförslaget, men av juridiska skäl kan kommissionen inte avbryta behandlingen av begränsningen eftersom den ska följa REACH-förordningen och behandlas i enlighet med det så kallade komitologibeslutet. Kommitten kommer att rösta om förslaget enligt regleringsförfarandet för övervakningen. Därefter kommer rådet och EU-parlamentet att enligt vissa förutsättningar kunna påverka begränsningens slutresultat. För den traditionella miniatyrgevärskalibern .22LR skulle det bli en övergångstid på 10 år. För hagelpatronerna skulle övergången till ersättande material vara heltäckande för jaktens del. Förslaget om begränsningar av bly i ammunition Jägaren 3/2025 43
• Det är en solig morgon med några minusgrader och kylan kniper i nästippen när jag spanar ut över Fågelmyren. Som namnet antyder är myren rik på fågel och en utmärkt plats för orrspel. Den här morgonen gör orrtupparna upp om rangordningen genom att slåss om vem som får föra sina gener vidare. TexT och bild Risto Juntunen I bästa fall har orrhönorna ungar i början av juni. Efter kläckningen väntar varmt väder och blommande blåbär på orrungarna så att orrarnas favoritföda blåbäret ska vara klart att avnjutas i juli. Tills dess får orrungarna picka i sig småkryp för att stilla hungern. Med mig i fotograferingsgömslet har jag Pentti Kumpulainen. För honom är det här det första tillfället på mycket länge att uppleva ett orrspel. Orsaken till pausen är en begränsning i rörligheten – Pentti sitter nämligen i rullstol. Det är en företagare i Norra Savolax som har ordnat den här möjligheten för Pentti att fotografera i ett gömsle som är nåbart med rullstol. Verkligen bra tänkt! Det är inte ovanligt att jägare byter från geväret till kameran eller sysslar med både jakt och fotografering – med det ena blir det förstås klart flera skott än med det andra! Vi njuter tillsammans, Pentti och jag, av utsikten över myren. Vinden susar milt och när solen stiger anländer en orrflock alldeles framför vårt gömsle. Kamerorna är färdigt uppställda så vi knäpper på. För bara några år sedan fanns det så mycket rävar och mårdhundar att skogshönsen minskade drastiskt – också här på myren. Men när jägarna i trakten kavlade upp ärmarna så blev det annat ljud i skällan. Det blir dags för matsäck och kaffe. Och därefter upptäcker vi att den två timmar långa föreställningen har tagit slut! Så vi återvänder hemåt på gott humör, nöjda med vår givande morgon och glädjen som den gav min rörelsehindrade naturvän. Vi önskar orrarna och de övriga djuren en fin sommar med mycket ungar! Den rullstolstillgängliga orrmyren Det är en företagare i Norra Savolax som har ordnat den här möjligheten för Pentti. Jägaren 3/2025 44
• Sikta långt! Platser Forststyrelsen har 124 småviltsområden över hela Finland. Välj den lämpligaste! Ju större boll desto större antal tillstånd som inte blivit sålda för området under föregående år. Läs mer: Eräluvat.fi Tillstånd räcker till Måttlig efterfrågan Störst efterfrågan Mån 9.6 Södra, Västra och Östra Finland Tis 10.6 Enontekis, Enare, Utsjoki Ons 11.6 Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Tors 12.6 Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio Fre 13.6 Österbotten och Kajanaland Undvik tävling om tillstånd, välj bland Forststyrelsens 124 småviltsområden. Du kan börja skaffa tillstånd klockan 9 på morgonen på dagen i fråga via Eräluvat-webbutiken och genom att ringa servicenumret 020 69 2424. I juni kommer först en liten kvot till försäljning, ca 50 % av förra höstens tillstånd. Den slutliga kvoten avgörs enligt sommarens viltinventeringar och kommer till försäljning i augusti. Försäljningen av hönsfågeltillstånd inleds
• Inom Helmiprojektet har det pågått effektiverad mårdhundsjakt på olika håll i landet vid värdefulla sjöfågelvåtmarker. Forskare vid Åbo universitet har följt med hur jakten går för fångstgrupperna som utför fältarbetet. TexT Vesa Selonen, Purabi Deshpande, Pyry Toivonen och Toni Laaksonen F orskarna har med viltkameror undersökt effekterna av den effektiverade jakten och följt med hur mårdhundspopulationerna utvecklas. Med hjälp av konstbon har de också följt med hur ofta bon blir plundrade. Jakten fungerar Decimeringen av mårdhundarna har minskat på plundringarna, men det har visat sig vara svårt att fullständigt befria stränderna från det här rovdjuret. Under fåglarnas häckningstid ingick 31 våtmarker i undersökningen och fångstgrupperna lyckades få ner mårdhundsmängderna rejält. Plundringarna av konstbon minskade också. Mellan de enskilda våtmarkerna har det förstås funnits stora skillnader i hur jakten har lyckats. Jägarna har använt inventeringsdata för att öka effekten i det praktiska arbetet. Doftbedrägerierna fungerar inte Projektarbetarna testade doftbedrägerimetoden genom att sprida ut ett ämne i terrängen som efterliknar fågeldoft. Tanken bakom metoden är den, att rovdjuren ska förvirras så att de inte hittar fågelbona bland doftspåren. De ska också lära sig att inte förknippa fågeldoften med mat. Det visade sig ändå att doftbedrägeriet inte fungerade på mårdhundarna, men gjorde det på rävarna, så metoden kan ändå ha potential att skydda bon. I motsats till rävarna så är det alltså tänkbart att mårdhundarna inte letar med främst luktsinnet när de jagar vid vattendrag. Ökar i norr vanligaste medelstora rovdjuret i söder Snöspårsmaterialet är inte någon särskilt bra metod för att följa med mårdhundarna eftersom arten är såpass passiv på vintern, men vår forskning visar att arten ändå är aktiv emellanåt, även vid sträng kyla. Vid en undersökning av vilttrianglar som tog hänsyn till vädret upptäckte forskarna att mårdhundarna fortsättningsvis blir fler i norr. Det här tyder på att arten har en förmåga att anpassa sig till ett kallare klimat. I södra Finland är mårdhunden redan det vanligaste medelstora rovdjuret. I viltkameramaterialet och i synnerhet vid vattendrag får vi klart fler observationer av mårdhundar än av rävar och grävlingar. I norr rör sig mårdhundarna mycket längre sträckor Vårt arbete med att följa mårdhundar med GPS-halsband har visat att arten vandrar klart längre sträckor i Lappland än i södra Finland. I norr är tillgången på resurser sämre och mårdhundarna färre, vilket tvingar individerna att vandra långa vägar. Flera av individerna i undersökningen var så kallade judasdjur, det vill säga försedda med GPS, och metoden går ut på att de ska ? En mårdhund vid ett konstgjort sjöfågelbo. ? Bilden visar hur mårdhundarna har minskat år för år i viltkameramaterialet för de undersökta våtmarkerna med effektiverad fångst. Likaså har antalet plundrade konstbon sjunkit. Tvärlinjen visar medelvärdet medan lådan och lodlinjen visar spridningen. Nya vetenskapliga rön om mårdhunden Indexet för mängden mårdhundar i viltkamerorna 3 2 1 2022 2023 2024 Andelen konstbon som blev plundrade av mårdhundar 2022 2023 2024 0.6 0.4 0.2 0.0 F rskning Jägaren 3/2025 46
• hitta en partner som sedan blir förrådd och eliminerad. Men judas-eliminerandet kunde ändå inte förklara skillnaderna i vandringsaktivitet mellan landsändorna. I söder vandrade individerna under projekttiden i genomsnitt bara några kilometer och höll sig alltså rätt så troget inom sitt revir. I både söder och norr klarar mårdhundarna obekymrat av att ta sig förbi olika hinder, som vattendrag, vilket ökar deras utbredningspotential. I skärgården har vi sett att GPS-mårdhundarna rör sig från ö till ö, i synnerhet på vintern över isen. I skärgården verkar eliminerandet av den ena individen i ett par leda till att den andra individen börjar röra sig längre sträckor. Därför är det viktigt att fälla bägge individerna i paret. Så påverkas ekosystemet av detta Enligt forskningsprojektet med konstgjorda sjöfågelbon är mårdhunden det däggdjur som plundrar mest i vårt land. Å andra sidan har undersökningarna av artens matvanor visat att mårdhunden är en opportunist vars diet varierar med årstiden och livsmiljön. Enligt GPS-uppföljningen håller mårdhundarna gärna till i våtmarker när sjöfåglarna häckar, men sjöfåglarna utgör inte artens huvudsakliga föda även om de ingår i dieten. På våren är det grodorna som står överst på matsedeln i våtmarkerna, men eftersom det finns så mycket mårdhundar är dessa ändå riskabla platser för sjöfåglarna att vistas på. Resultatet av undersökningarna av mårdhundens diet påverkas också av tillgången på bytesdjur. Eftersom sjöfåglarna på många håll är väldigt få så kan de inte heller utgöra någon särskilt stor del av rovdjurens diet. Från enstaka objekt vid vattendrag har vi fått tecken som tyder på att fågellivet återhämtar sig, men vilken totaleffekt som den effektiverade jakten har på fågelfaunan har Mårdhundsforskningen inom Sotkaprojektet ForskarepåÅbouniversitetharmedSotka-finansieringavJord-ochskogsbruksministeriet undersökt effektiviteten hos elimineringen av mårdhundar, alternativa metoder för att skydda fågelbon mot predation och artens matvanor och utbredning här i landet. Dessutom har forskarna undersökt hur mårdhunden vandrar, med fokus på skärgården och Lappland. Detharskrivitsfleravetenskapligapublikationeriämnet.Forskningenhargett oss ny kunskap om förvaltningen av mårdhunden och artens ekologi i vår natur. Forskarna har samarbetat med jägare på de aktuella orterna och grupper för effektiv fångst, som har stått för arbetet i terrängen. Vi riktar därför ett stort tack till dem! Bilden visar vilka vägar som ett antal GPS-försedda individer (markerade med olika färger) har vandrat. I Lojo vandrade en individ över 40 km (fågelvägen). I skärgården rör sig individerna aktivt mellan öarna. I övrigt har individerna stannat inom sina revir. Vichtis Kimitoön ”KOTOPERÄINEN” BETYDER ENDEMISK ART I tidningen Metsästäjä (obs, inte Jägaren!) har det några gånger använts ett vilseledande uttryck, påpekar agroforst doktor Panu Kunttu. – I sammanhang som handlar om förekomsten och bekämpningen av främmande arter har det under de senaste åren blivit vanligt med en felaktig användning av adjektivet ”kotoperäinen”. Ordet har använts upprepade gånger i texter om viltbranschen där skribenten har berättat om (bland annat) vilken effekt jakten på mink och mårdhund har på mångfalden i vår natur. För arter som förekommer här i landet utan mänsklig medverkan borde vi i stället för ”kotoperäinen” använda ord som ”alkuperäinen” (ursprunglig) eller ”luontaisesti esiintyvä” (naturligt förekommande). ”Kotoperäinen” (alltså ”endemisk” – men något svenskt ord verkar det inte finnas) betyder däremot en art som påträffas på ett enda avgränsat geografiskt område, där evolutionen har gett den en egen riktning. Fenomenet är typiskt för områden som länge har varit geografiskt isolerade. Här i vårt land finns det bara några få endemiska arter eller underarter, som saimenvikaren och skalbaggen jolsterhalvknäppare, samt några växtarter. Den felaktiga användningen av termen har säkerligen varit oavsiktlig. En användning av en etablerad term som avviker från termens egentliga betydelse orsakar missförstånd och oreda; det gäller således att vara uppmärksam! vi ännu ingen säker kunskap om. Att utreda den här frågan är därför huvudsyftet för de fortsatta undersökningarna vid Åbo universitet. Detta kräver dock mera fågelinventeringsdata från objekten med effektiverad mårdhundsjakt. Jägaren 3/2025 47
• Allt fler kvinnor åker på jaktresor för att uppleva spännande skottlägen, avkoppling och lugnet i naturen. Jakterna ska också vara lättillgängliga, trygga, ansvarsfullt organiserade och bjuda på gemenskap. TexT Tanja Shemeikka och Tommi Häyrynen bilder Seera Parviainen och Tero Salmela E nligt en utredning som gjordes av projektet om förutsättningarna för jaktturism – från idé till lönsam och ansvarsfull affärsverksamhet (Metsästysmatkailun edellytykset – ideasta kannattavaksi ja vastuulliseksi liiketoiminnaksi), är kvinnorna som jagar främst ute efter fina landskap och naturens skönhet, nya upplevelser och att komma loss från vardagens rutiner och ansvar. Kvinnorna förväntar sig att jaktresan ska bjuda på en totalupplevelse som inkluderar att uppleva vilt, jaktens spänning, välmående och avkoppling. Att organisatörerna tar ansvar är viktig för kvinnorna; de värdesätter tjänster som betonar etiken i jakten, bevarar mångfalden i naturen och följer en transparent jaktpraxis. Även trygghetskänslan utgör en betydelsefull faktor för kvinnorna som jagar. För nybörjare är det i synnerhet jaktresorna med guide och gemensamma jaktupplevelser som sänker tröskeln för att delta. Kvinnorna önskar sig mycket riktigt större möjligheter att lära sig och utvecklas som jägare. Kamratstöd och sällskap av andra kvinnor upplevs som viktiga; att jaga tillsammans skapar en känsla av samhörighet och gemensamma upplevelser. Ansvar och etik – jaktturismens kärna Kvinnorna kräver att jaktresorna ska bygga på hållbar förvaltning av viltstammarna; naturen ska må bra och det fällda viltet ska hanteras och tillvaratas ansvarsfullt. De jaktliga tjänsterna ska vara transparenta och det ska finnas certifikat. Samarbetet med aktörerna ska vara ansvarsfullt, vilket ökar förtroendet och intresset. Naturen, äventyret och gemenskapen Allt fler kvinnor intresserade av jaktresor För många kvinnor som jagar utgör en jaktresa en upplevelse som de delar med sin egen hund – så även för Milla och hennes vorsteh Hero. Jägaren 3/2025 48
• Dessutom är det viktigt för kvinnorna att berättelserna kring jakten och praxis förs fram öppet; med bloggar, videor och kundupplevelser på Facebook och Instagram går det att locka nya intresserade och visa att verksamhetsformerna är ansvarsfulla. Vilka faktorer inverkar på valet av jaktresa? Det är inte bara ansvarsfullheten och hållbarheten som inverkar på kvinnornas val av jaktresa, utan framför allt närheten till naturen, autentiska miljöer, spänningen vid skottläget och säkerheten. Lättillgänglig och tydlig information sänker tröskeln för att delta. De sociala medierna utgör en viktig informationskälla för kvinnor som planerar en jaktresa. Likaså är de egna hundarna viktiga för många kvinnor; om jakthunden följer med på resan så höjer det värdet på upplevelsen och ökar känslan av att lyckas. Villigheten att investera i jaktturism Kvinnorna är intresserade av att jaga skogshöns, rådjur, vitsvanshjort, hare, änder och gäss. Enligt utredningen är de jagande kvinnorna beredda att lägga ut i genomsnitt 1500 euro om året på jaktresor. För den här insatsen förväntar de sig säkerhet, kvalitetsupplevelser och ansvarsfulla verksamhetsformer. Men jaktresorna bjuder kvinnorna på så mycket mer än fällningar; det är ett sätt Projektet om jaktresor Enheten för affärsverksamhet vid Jyväskylä yrkeshögskola (Jamk) driver i samarbete med Finlands viltcentral ett projekt om förutsättningarna för jaktturism – från idé till lönsam och ansvarsfull affärsverksamhet. Projektet finanseras av Jordoch skogsbruksministeriet. Projektet pågår i ungefär två år (1.3 2024-30.4 2026) och syftet är att fastställa klara spelregler för lönsamheten, hållbarheten och etiken. Dessa är ju komponenter som fungerar som konkurrensfördel på både inhemska och internationella marknader. Ytterligare information hittar du på jamk.fi Är du en man eller kvinna som är intresserad av jaktresor? Vad väntar du dig av din jaktresa? Dela med dig av dina tankar och erfarenheter genom att svara på vår enkät: att uppleva natur och gemenskap, och utvecklas som jägare. När de här elementen förenas i en välorganiserad jaktresa så uppstår det upplevelser som lämnar bestående minnen och inspirerar vänner och bekanta att också börja jaga. Vad ger bestående minnen från en jaktresa? Milla Kaario bor i Nokia. Hon jagar och är en av personerna bakom Facebookgruppen Metsästävät Naiset. Gruppen har nästan 5 200 kvinnliga medlemmar och antalet ökar i rask takt. Känslan av samhörighet är stark bland dem. Jakten har gett Milla nya vänner och hon sätter ett stort värde på tiden som hon lägger på att jaga tillsammans med andra kvinnor. – Jag har jagat i fem år och mina två vorstehar utgör en viktig del av mitt jagande. På jaktresor är jag särskilt intresserad av fasaner och skogshöns. Till mina finaste minnen hör ripjakterna i Lappland. Fjälllandskapet har gjort ett outplånligt intryck på mig – och har till och med gjort mig rörd, berättar Kaario. Enligt henne önskar sig kvinnorna som jagar inte bara jaktliga upplevelser utan också undervisning om hur man hantera viltet och tar vara på hela kroppen. – Det här kunde gott ingå som ett moment i jaktresan, anser Kaario. Under de senaste åren har andelen kvinnor som jagar blivit mycket större. Samtidigt har också deras intresse för jaktresor ökat. Jägaren 3/2025 49
• I Sydöstra Finland har det redan i åratal gjorts observationer av varg-hundhybrider. bilder Jaakko Alalantela och GettyImages Å ret 2022 påträffades i Ylämaa sex varghybrider i en flock på sju eller åtta djur. Finlands viltcentral beviljade i slutet av 2022 dispens för att fälla hela flocken, men dispensen blev överklagad och kunde inte verkställas. Detta upprepades i början av 2023. Vi kan alltså på välgrundade skäl anta att detta, att flocken inte har blivit eliminerad, har lett till att hybridvargarna har spritt sig över ett större område än förut. Vintern 2024 påträffades i Fredrikshamn en individ med avvikande DNA som konstaterades vara en hybrid. Jaktföreningen på orten ansökte i maj om dispens för att fälla två individer som hade rört sig i trakten regelbundet. Vid handläggningen av ansökningen begärde Finlands viltcentral ett utlåtande från Naturresursinstitutet om prover som hade samlats in i trakten och om övriga observationer av vargar. Vid samma tid gav högsta förvaltningsdomstolen ett avgörande enligt vilket det inte finns några andra sätt att avlägsna hybridvargarna än avlivning. Avgörandet fastställde dessutom att levanEn intensiv varghybridvinter defångst i praktiken inte utgör någon tillfredsställande lösning. Med dispensen fälldes en hane som vid undersökningen fastställdes vara en hund-varghybrid. I slutet av fjolåret ansökte också jägare i Joutseno om dispens för att fälla två vargar. Motiveringen var att de ville skydda den övriga vilda faunan, vilket är en gångbar dispensmotivering för att fälla varghybrider. I Joutseno fälldes den femte december i fjol en individ som vid undersökningen bekräftades vara en varghybrid. Det finns fortfarande kvar varghybrider i naturen Under vintern 2024-2025 har Naturresursinstitutet identifierat inalles tio varghybrider. Av dessa antas sex fortfarande vara vid liv. Prover av de levande hybriderna har samlats in Miehikkälä, Luumäki Joutseno och Villmanstrand. I februari i år beviljade Finlands viltcentral dispens för fällandet av inalles tio vargar i Sydöstra Finland med ovannämnda motivering. De ansökta dispenserna finns i Fredrikshamn, Luumäki, Miehikkälä och Joutseno. Med dispenserna har fem individer blivit fällda; två i Luumäki, två i Joutseno och en i MiehikRuntomilandetfinns ettflertalindivider som misstänks vara hybrider. Jägaren 3/2025 50 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser
• Många järn i elden J ust nu är det ovanligt många inhemska och internationella ändringar i lagstiftningen på gång. EU-kommissionen gav den 20 februari sitt förslag till ändringar i REACH-förordningen i EU:s kemikalielag. Förslaget skulle innebära förbud och begränsningar i användningen av blyhaltig ammunition. Vår regering och ministerierna har i åratal bedrivit påverkansarbete för att EU ska ta hänsyn till våra nationella särdrag. Av allt att döma kommer förslaget att lämna kulgevärsammunitionen på skjutbanor utanför begränsningarna, vilket för vår del är oerhört viktigt. Enligt förslaget ska användningen av blyhagel upphöra efter en övergångsperiod. Även jakten på storvilt ska övergå till blyfri ammunition. Helmantlad ammunition skulle dock fortsättningsvis vara tillåten vid jakt på småvilt. Kommissionens förslag om att överföra vargen från naturdirektivets bilaga IV till bilaga V är historiskt. Det bygger på det tidigare EU-förslaget om en ändring i Bernkonventionen, så vi kan förvänta oss att förslaget ska avancera hastigt. Regeringen gav den 23 mars en redogörelse till riksdagen om målen för vårt påverkansarbete för en ändring i fågeldirektivet som går ut på att överföra den vitkindade gåsen och storskarven till bilaga II för jaktbara arter, vilket skulle göra det tillåtet att jaga och reglera dem. I år ska också sexårsrapporterna lämnas in till EU om arterna i naturoch fågeldirektivet; stammarnas storlek, utvecklingsriktning, hot och skötselåtgärder. Den här gången kräver kommissionen också rapportering om referensvärdena för den gynnsamma skyddsnivån, vilket innebär en ny och krävande uppgift för medlemsstaterna. Samtidigt pågår också beredningen av iståndsättningsplanen för de följande tjugofem åren. Iskyddsavtaletombevarandeavflyttandesjöfåglar (AEWA) kommer skyddsklassningen att uppdateras i slutet av året för samtliga sjöfåglar. Likaså kan det inträffa ändringar i listan över jaktbara arter. Förvaltningsplanen för taigasädgåsen som godkändes på Finlands initiativ för tio år sedan har lyckats vända sädgässens utveckling uppåt. Tiden är alltså inne för en uppdatering av planen! JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Ett förslag om en ändring av skyddsstatusen för den vitkindade gåsen och storskarven Miljöministeriet har den 21 mars skickat ett e-brev till riksdagens stora utskott där man presenterar Finlands ståndpunkt rörande en ändring i EU:s fågeldirektiv gällande den vitkindade gåsen och storskarven. Finland betraktar det som viktigt att kommissionen för den vitkindade gåsens och storskarvens del granskar behovet av en ändring i fågeldirektivets bilagor i skenet av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Finland föreslår att den vitkindade gåsen ska tas bort från bilaga II i Bernkonventionen (totalfredade djurarter) och överföras till bilaga II/A i fågeldirektivet (arter som är jaktbara inom EU) och samtidigt tas bort från bilaga I (arten ska ingå i Natura-nätverket). Även storskarven skulle enligt förslaget överföras till bilaga II. Alternativt föreslår Finland att den vitkindade gåsen och storskarven skulle för Finlands vidkommande flyttas till fågeldirektivets bilaga II/B, det vill säga till bilagan där jakten på en art är tillåten i de medlemsstater där detta är omnämnt. För jakten på den vitkindade gåsen och storskarven söker Finland en lösning där vi med jakt kan påverka de här arternas stammar. kälä. I skrivande stund föreligger ännu inte några undersökningsresultat. På andra orter i landet har man identifierat vargar fällda med stöd av polislagen som hybrider och vargar som har fällts med dispens beviljad av Finlands viltcentral. Runt om i landet finns ett flertal individer som misstänks vara hybrider. Dessutom finns det avföringsprover som fortfarande väntar på analys. Inför den kommande vintern (2025-2026) behöver vi finansiering för både ministeriets förordning om den största tillåtna vargmortaliteten och forskningsresurser för identifieringen av varghybrider. Ifall vi alltså verkligen vill plocka bort varenda varghybrid från vår natur! JA RI PE LT O M ÄK I K lumn 51 Jägaren 3/2025
• I en färsk doktorsavhandling slår skribenten fast att en vargs motiv för att angripa en jakthund med större sannolikhet handlar om att försvara reviret och konkurrens om födan än om avsikten att äta hunden. TexT och bilder Mari Tikkunen V år inhemska älgjaktskultur med ställande hundar utvecklades under en tid då det fanns gott om älgar, men bara enstaka vargar här i landet. När Finland gick med i EU året 1995 blev vargen en strikt skyddad art och stammen började så sakta växa i landets östra delar. I dag finns det omkring trehundra vargar och det vargtätaste området har flyttat till sydvästra Finland. Trots detta inträffar det inte lika mycket vargangrepp på hundar i sydväst som i öster. Orsakerna till detta undersöktes i en doktorsavhandling vid Uleåborgs universitet. Enligt avhandlingen utgör tillgången på bytesdjur en avgörande faktor för skillnaderna i antalet angrepp på hundar. Skribenten undersökte vilken inverkan vitsvanshjorten, älgen och rådjuret hade på antalet angrepp under åren 2016 till 2020. Inom vargreviren i sydväst fanns det gott om vitsvanshjort medan vargen jagade främst älg i landsdelarna utan hjortar. God tillgång på bytesdjur minskar risken för angrepp Hjortstammens täthet är den främsta faktorn som korrelerar med antalet angrepp. När det finns gott om bytesdjur behöver vargen inte försvara sina näringsresurser lika kraftfullt som vid knapp tillgång. I synnerhet i de östliga reviren där älgarna är fåtaliga utgör en hund som jagar älg helt klart en konkurrent om födan. Ett studium av läget i Estland och östra Finland under perioden 2003 till 2018 gav samma resultat. I Estland jagar vargarna främst rådjur och vildsvin. Angreppen på hundar ökade enbart under åren då de här bytesdjuren låg nere på ett minimum. Det samma hände i älghushållningsområdena i östra Finland när tillgången på vargens huvudsakliga byte älgen var minimal. I vargens ögon är hunden en inkräktande artfrände Vargen lever i en familjeflock i sitt revir och försvarar både födan och reviret mot andra vargar. Om en utomstående varg förirrar sig in i reviret slutar det ofta med att den mister livet. I Nordamerika är detta den främsta Sällan dödar vargen en jakthund för att äta den Även om vargarna håller sig med stora revir så upptäcker de i regel en hund som skäller på älg på långt håll. F rskning Jägaren 3/2025 52
• dödsorsaken bland vargarna. I regel undviker vargarna sitt revirs gränstrakter eftersom det skulle innebära en maximal risk för våldsamheter med en annan flock. Det här gäller också för hundar. Jakthundar råkar oftare i vargens käftar vid revirets gränser än man hade väntat sig utifrån mängden tid som vargarna tillbringar vid revirgränsen. De gps-försedda vargarna tillbringade mindre än en tiondel av sin tid vid gränsen, men trots detta inträffade nästan hälften av angreppen där. Vargen bemöter en jakthund inom sitt revir som en utomstående varg och angriper omedelbart inkräktaren för att försvara sitt revir. De undersökta reviren hade i genomsnitt en radie på cirka 20 kilometer medan avståndet från angreppen till revirgränsen var bara drygt fem kilometer. Vetskap om vargnärvaro förebygger angrepp Vårt inhemska sätt att jaga älg och björn med en enda hund är ovanligt. Utanför Finland och Skandinavien bedrivs älgjakten i allmänhet utan hund. I exempelvis Nordamerika jagar man svartbjörn med en flock drivande hundar. Det går inte att hundraprocentigt skydda en hund som jobbar ensam i skogen mot vargar, men det går att minska riskerna genom att undvika jakt i marker där man vet att det finns vargar. I avhandlingen undersökte skribenten också vilken inverkan den tidigare webbplatsen pantaseuranta.fi hade på angreppen. I reviren med minst en halsbandsförsedd varg inträffade färre angrepp än i reviren utan sändarvargar. Numera förser vi inte längre vargar med halsband, men till exempel lokala WhatsApp-grupper informerar om vargobservationer på orten. Alternativt kan jägarna leta efter vargspår i jaktområdet före jakten. Mera forskning behövs om förhållandet mellan bytesdjuren och angreppen Även om vargangreppen på hundar hör till de allvarligaste orsakerna till konflikter mellan människan och vargen, så finns det globalt sett blygsamt med forskning. Det är i synnerhet den betydelse som tillgången på bytesdjuren har för angreppen som kräver mera forskning. Så mycket är förstås klart att konkurrensen om födan ökar om tillgången är knapp. Vid förvaltningen av viltstammarna bör vi därför övergå till viltvård med ett helhetsgrepp, där vi tar hänsyn till beroendeförhållandena och samspelet mellan djurarterna. Det här har vi redan delvis insett och pilotprojekt för flerartsförvaltning har redan blivit inledda i några älghushållningsområden, där de ingår i projektet VargLIFE. Det handlar inte enbart om mängderna av det huvudsakliga bytesdjuret utan också om tillgången på alternativa bytesdjur. En tillräcklig tillgång på bytesdjur kan förhindra att vargarna övergår till att jaga husdjur, som exempelvis får. Tiden får utvisa vad den kraftiga nedskärningen av hjortstammen i sydväst får för konsekvenser för angreppen på hundar i vargreviren. Tikkunen, M. (2024) All in the family: wolf attacks on dogs and potential solutions to mitigate the conflict I landets sydvästra delar inträffar färre vargangrepp på hundar, vilket sannolikt beror på att det finns gott om bytesdjur för vargarna. Bilden visar tätheterna (individer /1000 ha) för älg, vitsvanshjort och rådjur, och vargreviren året 2020 utanför renskötselområdet. 2016/2017 2017/2018 2018/2019 2019/2020 Älg Vitsvanshjort Rådjur ? Att leta efter vargspår i ett jaktområde är i praktiken möjligt bara när det finns snö. Vargreviren och hundangreppen åren 2016-2020 Vargreviren och tätheterna för bytesdjuren 2020 –1 1,1–2 2,1–3 3,1–4 4,1–5 5,1–6 6,1–7 7,1– Hundangrepp Vargrevir Jägaren 3/2025 53
• N är kursdeltagarna anländer kan vi skönja en lätt vilsenhet, en smula osäkerhet och även spänning; välkända fenomen under de första besöken på en skjutbana. Men det finns ingen orsak att spänna sig. Det är rutinerade krafter på Helsingfors jaktvårdsförening som tar hand om gänget och de börjar med att klarlägga deltagarnas utgångsnivå. Deltagarna delas in i två grupper; de som aldrig har skjutit med hagelgevär och de som har gjort det. Handgripligt och steg för steg Mika Salminen tar hand om nybörjarna. Han går handgripligen och med var och en igenom hur ett hagelgevär fungerar och skjutställningen. Därefter får var och en skjuta några skott på lerduvor som ligger stilla på vallen. På det viset får kursdeltagarna en uppfattning om hagelskyttet innan de första lerduvorna börjar flyga. Gruppen med tidigare erfarenhet av hagelskytte går direkt till skeeteller compakbanan. Även för dem är undervisningen personlig och fortlöpande. På skeetbanan låter Kari Tuomola kursdeltagarna börja i den lättare ändan med lerduvor som kommer flygande emot, för att eleverna ska få en känsla för skyttet. Efter en smärre inledande styvhet fattar de flesta deltagarna galoppen och flera av dem träffar lerduvor. På compakbanan, som ligger invid, skjuter deltagarna på lätta grundläggande lerduvor, men de är valda så, att kursdeltagarna får en uppfattning om hur olika lerduvor ska skjutas på olika sätt. Tapani Mäkelä instruerar deltagarna en i taget och med sina lugna instruktioner får han dem att förstå hur man Hagelskola med låg tröskel Nybörjarna skjuter sina allra första hagelskott med Mika Salminen som instruktör. När den värsta spänningen har släppt övergår kursdeltagarna till flygande måltavlor. Det var tjugo ivriga deltagare som hade samlats för en dag med Helsingfors jaktvårdsförenings hagelskola. Platsen var Finska jaktföreningen rf:s hagelbana i Sibbo och sommarsäsongens (2024) första kurs var fulltecknad, som kurserna brukar vara. TexT och bilder Tero Kuitunen Jägaren 3/2025 54
• ska göra för att hagelsvärmen och lerduvan ska sammanfalla. ”Oförklarliga” bekymmer Varför har då kursdeltagarna beslutit sig för att delta i hagelskolan? Somliga uppger inte sitt motiv, några berättar att de behöver hjälp, andra upplever att kursen är ett praktiskt sätt att ta sig till skjutbanan. Nuförtiden är det ju vanligt att personer som vill börja jaga inte har släktingar eller bekanta som de kan följa med till skjutbanan För dem som nu gick hagelskolan för första gången kom det som en rejäl överraskning hur det för många som hade lidit av oförklarliga bekymmer med hagelskyttet visade sig beror på korsdominans, det vill säga att det dominerande ögat inte stämmer med den dominanta handen. Men lyckligtvis så upptäcker kursledarna det här mycket fort och visar hur skytten ska göra för att skyttet ska fungera. När kursdagen led mot sitt slut berättade deltagarna att de var nöjda med vad de hade fått lära sig. Även tröskeln för att börja träna på egen hand hade blivit klart lägre. Hagelskola i över tjugo år På frågan om i hur många år som kursen har pågått måste de aktiva på Helsingfors jaktvårdsförening som ledde kursen fundera en stund. De trevar bakåt i minnet och landar på cirka femton år, men följande dag ringer Mika Salminen och berättar att han har grävt vidare och kommit fram till att hagelkursen inleddes redan 2001 eller 2002. Oftast har det hållits fem eller sex kurser per år, vilket betyder en genomströmning på flera tusen deltagare. – Sommaren 2023 ordnade vi den allra första kursen enbart för damer. Den visade sig fylla ett behov, så vi ska ordna sådana kurser också i sommar, berättar kursledarna. Helsingfors jvf som ordnar hagelskolan får däremot inte statsbidrag eftersom banan ligger i Sibbo. – Den enda banan i Helsingfors ligger i Sandhamn som är ett militärt område, så vi passar på att skicka en hälsning till beslutsfattarna, via tidningen Jägaren, inflikar ”hagelaktivisterna”. Sommarens hagelkurser finner du på viltcentralens webbplats: riista.fi/sv/jakt/sok-evenemang. På skeetbanan går Kari Tuomola igenom det som deltagarna bör veta innan det blir deras tur att skjuta. På skeetbanan är målet lätt; en motkommande lerduva. På compakbanan kräver lerduvorna redan lite mera. Där krävs framförhållning, som dessutom förändras medan lerduvan flyger. Tapani Mäkelä instruerar och nu börjar träffarna komma! Jägaren 3/2025 55
• Finländarna har alltid varit ett jägarfolk. Om man inte själv jagat har man åtminstone känt en jägare i bekantskapskretsen. Nu försvagas den här kopplingen, vilket kan ha en avgörande inverkan på hur finländarna i framtiden ställer sig till jakt. TexT Mikael Wikström, Maria Perkkola och Jon Brommer bild Mirja Rantala A v tradition har finländarna haft en mycket positiv inställning till jakt, vilket framgår av regelbundet gjorda enkäter. Nu kan vi dock notera förändringar i attityderna. En jämförelse av enkäter gjorda under olika år visar att andelen personer med negativ inställning till jakt har ökat en aning. År 2023 beskrev 13,7 procent av svararna sin inställning till jakt som ganska eller mycket negativ, vilket är mera än åren 2018 och 2013. Att känna en jägare ger en positivare inställning Till dem som har en negativ inställning till jakt och jaktens hållbarhet hör främst kvinnor, ungdomar, personer som bor i höghus och personer med liten kunskap om jakt. De får information om jakt främst från skolan, jobbet, dagstidningar, televisionen, radion och sociala medier. Gemensamt för dem som har en negativ inställning är också att de inte känner någon jägare. I den här gruppen är det mer än dubbelt så vanligt med en negativ inställning än bland dem som känner en jägare. Allt fler känner ingen jägare Statistiken visar att andelen jägare i samhället har minskat en aning samtidigt som andelen personer som inte känner någon jägare har ökat en aning. År 2013 kände var sjätte finländare ingen jägare. Tio år senare utgjorde dessa en fjärdedel. Samtidigt har andelen personer minskat som litar på informationen om jakt som de får av släktingar och bekanta (som uppenbarligen jagar). År 2013 litade nästan hälften av finländarna på den information om jakt som de fick av släktingar och bekanta, Förändrar urbaniseringen inställningen till jakt? Jägaren 3/2025 56
• men tio år senare hade andelen minskat till mindre än en tredjedel. En del av kvinnorna distanserar sig från jakten trots att allt fler kvinnor jagar År 2013 kände 17 procent av kvinnorna ingen jägare. Redan då var andelen hög, men 2023 hade den stigit till 29 procent. Samtidigt har andelen sådana kvinnor minskat som inte känner någon jägare, men förhåller sig positivt till jakt. 2013 utgjorde de här kvinnorna en tredjedel, men 2023 bara en dryg femtedel. Det vill säga att bara var femte kvinna som inte känner någon jägare har en positiv inställning till jakt. Det är bekymmersamt att kvinnor distanserar sig från jakt. Antalet kvinnor som jagar har ökat rejält, men deras andel av kvinnorna här i landet var år 2023 bara ungefär en procent. Motsvarande siffra för männen är tolv procent. Jägarna gör klokt i att vara aktiva Att det finns mycket jägare i Finland, och att de berättar om sin livsstil på ett begripligt sätt, har uppenbarligen stor inverkan på samhällets attityder. Jägarna som bor i städer spelar här en central roll. Nuförtiden bor nästan tre fjärdedelar av finländarna i eller intill en stad. Forskningsbolaget MDI förutspår att befolkningen inom en nära framtid kommer att växa i synnerhet kring universitetsstäderna. Samtidigt pågår en avsevärd flyttning bort från landsbygden. De unga stadsborna utgör en viktig målgrupp gällande information om jakt. Förr hade många stadsbor något slags koppling till landsbygden. Kanske pappa eller farfar jagade och information om jakt kom den vägen. Urbaniseringen har redan pågått i flera generationer så ungdomar i stora städer har nödvändigtvis inte längre någon direkt kontakt till jakt. Skolan, massmedier och sociala medier kan vara de enda källorna till information om jakt som de unga stadsborna har. Vad händer i skolorna? Man ställer sig naturligtvis frågan hur man talar om jakt i skolorna om informationen som kommer från skolan leder till negativa attityder. Det samma gäller medierna. Det lönar sig för varje jägare att tänka efter hurdan bild av jakt man vill förmedla till allmänheten. Det här har en avgörande inverkan på hur samhället kommer att ställa sig till jakt i framtiden. Åbo universitet har i samarbete med Finlands viltcentral vidareanalyserat enkätinformation som Taloustutkimus samlade in. 3 089 personer besvarade enkäterna. Mera att läsa finns i rapporten Yhteiskunnan suhtautuminen metsästykseen. Förändrar urbaniseringen inställningen till jakt? Samhällets inställning till jakt blev under flera år i följd positivare, men resultatet från 2023 års enkät visar att attityderna har blivit aningen negativare än de var fem eller tio år tidigare. Andelen finländare som inte känner någon jägare har ökat från 2013 till 2023. Samtidigt har andelen personer minskat som litar på informationen om jakt som de får av släktingar och bekanta (som uppenbarligen jagar). 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jag varken jagar eller känner någon jägare Jag får information om jakt av släktingar och bekanta Jag litar på informationen om jakt som jag får av släktingar och bekanta 2013 2018 2023 15,6% 20,6% 23,1% 60,7% 57,9% 53,3% 44,6% 40,6% 30,9% Finländare som känner en jägare har en positivare inställning till jakt. Andelen personer som inte känner någon jägare men ändå ställer sig positivt till jakt har minskat. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jag jagar själv eller känner en jägare och ställer mig positivt till jakt Jag varken jagar eller känner någon jägare och ställer mig positivt till jakt 2013 2018 2023 66,3% 69,5% 66,6% 40,5% 37,8% 25,2% Hur skulle du beskriva ditt förhållande till jakt? 3,8 3,7 3,6 3,5 3,4 3,3 3,2 ? Ne ga tiv t Po sit ivt ? 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Jägaren 3/2025 57
• BURGUNDISK ÄLGGRYTA En härlig fransk gryta är aldrig fel! Dessutom kan vi använda kött från våra egna skogar och då känns det ännu bättre. I det här receptet förenar vi inhemsk älg med fransk landsbygd, vilket värmer middagsgästerna till både kropp och själ. 600 g älgstek 1 morot 2 gula lökar 6 vitlöksklyftor 3 msk tomatsås 2 knippen timjan 5 dl rödvin 1,5 liter köttbuljong 3 morötter 10 små hela champinjoner 200 g rökt sidfläsk 20 syltlökar salt och peppar Skär köttet i grova kuber och stek dem gyllenbruna i olja. Skala och slanta moroten. Finfördela därefter lökarna och vitlöksklyftorna. Sautera moroten, löken och vitlöken i en kastrull med köttet. Tillsätt tomatsåsen och timjanen. Låt såsen sjuda en stund. Häll rödvinet i grytan och koka på mild värme tills vätskenivån har halverats. Tillsätt köttbuljongen och koka på mild värme tills köttet är mjukt och såsen smakar underbart. Krydda med salt och peppar. Sila såsen. Lägg köttet åt sidan och red av såsen om det skulle behövas. Skala och slanta resten av morötterna. Skär sidfläsket i små kuber. Bryn morötterna, champinjonerna och sidfläsket i en kastrull. Häll såsen på grönsakerna och koka tills morötterna har mjuknat. Tillsätt därefter älgköttet och syltlökarna. Ett tips: Servera grytan med potatis i grädde och en klick crème fraiche eller tomataioli. Jägaren 3/2025 58 Mat n TexT Michael Björklund bilder Linus Lindholm UNDER 2025 ÄR DET MICKE BJÖRKLUND SOM LAGAR DELIKATESSER FÖR TIDNINGEN JÄGARENS LÄSARE.
• RÅDJURSSTEK Jag är stormförtjust i rådjursköttets möra konsistens och milda smak. Trots den utpräglade viltsmaken tycker jag att rådjursköttet påminner om lamm. 1 rådjurslår ½ vitlök 2 gula lökar 2 morötter 2 knippen timjan 3 lagerblad 6 kryddpepparkorn 1 msk tomatpuré 5 dl rödvin 5 dl grädde 1 dl svartvinbärsgelé salt och peppar Hacka lök och vitlök. Skala morötterna och skär dem i slantar. Gnid in rådjurslåret med salt och peppar. Bryn köttet i en gryta. Tillsätt lök, vitlök och morot i grytan tillsammans med timjan, lagerblad och tomatpuré. Häll på vinet och låt det koka upp. Tillsätt vatten, så att vätskan täcker köttet. Låt koka under lock i cirka 1 ½–2 timmar. Köttet är klart när det är enkelt att sticka en kniv genom det. Ta upp köttet ur grytan och sila av stekskyn. Gör gräddsåsen genom att du häller skyn i en kastrull och kokar den tills cirka 6 dl återstår. Tillsätt 5 dl grädde i skyn. Koka ner tills konsistensen är lagom tjock. Det går även att reda av såsen ifall det behövs. Tillsätt en klick vinbärsgelé och mixa såsen så att den blir luftig. Skär köttet i skivor. Servera köttskivorna i gräddsåsen. POTATISOCH KIKÄRTSBIFFAR Kikärter är en underskattad råvara. Kikärter är på gränsen till lyxigt goda. Dessutom har de en förmåga att binda vätska, vilket ger biffarna en fenomenal konsistens. Potatisoch kikärtsbiffarna är ett bra alternativ till kokt potatis. 400 g kikärter 400 g potatis 2 vitlöksklyftor ½ dl hackad persilja 1 ägg ½ dl maizenamjöl salt och peppar smör till stekning Låt kikärterna ligga i blöt i minst åtta timmar i rikligt med vatten. Häll av vattnet och lägg kikärterna i en stor kastrull. Täck med vatten och koka dem mjuka i minst 45 minuter. Ta kastrullen från plattan och häll bort kokvattnet. Ifall du använder kikärter på burk behöver kikärterna inte blötläggas och kokas. Koka potatisen. Hacka vitlök och persilja. Mixa kikärter, potatis och vitlök i en matberedare. Tillsätt ägg och maizenamjöl. Mixa till en slät massa. Tillsätt persilja och smaka slutligen av med salt och peppar. Forma biffarna till den storlek du önskar och stek dem i en stekpanna med smör. Jägaren 3/2025 59
• Joensuubon Sirpa Niiranen fann jakten i vuxen ålder. Nuförtiden strövar hon också ofta i skogen för att samla vilda örter. Sådana fulländar nämligen viltets naturliga smaker. TexT och bilder Heikki Hamunen E lden sprakar mellan björkklabbarna. Dofterna av maten och brasan svävar in i näsan och stämningen denna vårvinterdag är rogivande. Det är lätt hänt att vi båda glömmer bort att vi egentligen jobbar. Vår braskock Sirpa Niiranen säger att hon ofta upplever samma rogivande känsla när hon samlar vilda örter utmed åkerkanter och i skogen. Hon hör definitivt hemma i skogen. Den här trebarnsmamman från Joensuu säger att skogen är ett rike där hon rår om sig själv. – Skogen ger mig frid och kraft. Där hör man ljud som inte finns någon annanstans. Jag kan andas in de välgörande, eteriska dofterna som barrträden avger. Stressen släpper och sinnet vilar. Skogens tjusning lockar också vuxna Men Niiranen fann skogens tjusning först i vuxen ålder, för ett fjärdedels sekel sedan. Stigen som ledde ut i naturen började med hennes jagande make. Ju mera tid hon tillbringade i skogen desto större blev intresset också för jakten. Niiranen började med att skriva jägarexamen. Därefter tillbringade hon en hel del tid på jakt, fast det blev glest mellan fällningarna. Med wachtelhunden Walle inleddes sedan en ny tidsålder. – Varje år jagade vi från hösten tills mitt i vintern. Jag tränade spårning med Walle och på den vägen blev jag emellanåt ombedd att spåra skadskjutna älgar och blev medlem i ett älgjaktssällskap, minns Niiranen. Sedan föreslog gubbarna i mitt älgjaktlag att varför inte delta som skytt? Den vägen ledde till vapenaffären, skjutbanan och älgprovet. Följande höst deltog Niiranen i älgjakten med studsaren i händerna. – Känslan av att ”bara” sitta där och lyssna på skogens ljud utan bekymmer för morgondagen. Första hösten fick jag också min första fällning. Jakten med älgsällskapet pågår än i denna dag. På Sirpas meritlista finns numera flera älgar, hjortar och rådjur. Örterna slukade jägarinnan Niiranen talar med starka känslor om välbefinnandet som skogen ger. Med samma glöd talar hon också om kraften hos de vilda örterna. Deras värld slukade henne i mitten på 2010-talet. Med passion för skogens smaker Sirpa Niiranen tipsar att duntrav skapar fina aromer också i plättsmet. Som fyllning går det fint med lax, en blandning av gräddfil och crème fraîche, blad av röllika och nässla, citronsaft och vildörtssalt. Jägaren 3/2025 60
• Det började med att hon lade nässlor i semlor, plättar och välling. Via kurser lärde hon sig mera och bredden på sortimentet växte. Ju mer hon lärde sig desto ivrigare blev hon på att lära sig ännu mera. – De vilda örterna går utmärkt väl ihop med skogens övriga gåvor, som viltet, svamparna och bären. Jag är särskilt intresserad av att kombinera örter med vilt, fortsätter Niiranen med glöd i rösten. Naturens supermat inte bara smakar fantastiskt utan är också hälsosam, påpekar hon. Niiranen använder sig själv som exempel på hur ens mående kan förändras när de vilda örterna blir en fast del av ens vardag. – Hemoglobinet har stigit, yrseln har försvunnit och magen mår bättre. Jag sover bättre och har bättre ork rent generellt. Barrkvistar i grytan och rönn i muggen Niiranen delar ivrigt och gärna med sig av sitt vetande. Om den mindre kända röllikan berättar hon mycket och ivrigt. Den är en ört som kan användas till fisk i stället för dill, och fungerar utmärkt också med vilt. – Röllikan är bra för matsmältningen och går fint ihop med viltkött tack vare smaken som är lätt och lagom pepprig. Den kan tillsättas både färsk och torkad i maten. Det går också att tillföra aromer med barrkvistar bara man kommer ihåg att be markägaren om lov att bryta kvistarna. – I gryträtter skapar små kvistar av en, gran och tall en god smak av skog. Men kom ihåg att plocka dem ur grytan före serveringen! I naturen finns också ingredienser för drycker. – Av bladen från träd och bär kan man laga goda välkomstskålar för vilträttsmiddagar eller varför inte en lätt efterrätt? Exempelvis en dryck gjord på rönnbärsblad blir mycket lyckad. Grundade ett vilt företag Niiranen blev så eld och lågor att hon i början av 2020-talet började fundera på ett företag som bisyssla, som skulle handla om vilda örter. – På den tiden brukade jag säga att det vore ett verkligen vilt företag! 2021 grundade hon sitt företag Villiyritys. I sortimentet ingår torkade vilda örter och svampar, smaksalter och bärpulver. Jakten har lärt Niiranen en grundprincip som gäller för samtliga naturens gåvor. – Naturen är en enorm matbank, men det är inte alla gånger så lätt att få vad man behöver. Det behövs tur för att fälla ett vilt. Vädret påverkar hur mycket bär och svamp det blir under säsongen. Den som närmar sig skogens gåvor med respekt njuter också mera av dem. TJÄLKNÖL MED VILDA KRYDDOR En tjälknöl kan med behållning kryddas med vilda örter. Här följer Sirpa Niiranens recept. 700 g älgstek 2 liter vatten 2-3 cirka 10 cm långa grankvistar 2-3 cirka 10 cm långa enkvistar 5-7 blad av rölleka 2 kvistar kungsmynta 2 vitlöksklyftor 8-10 enbär 2 msk granskottssirap 3 msk grovt havssalt 2 msk ättika Låt den frysta steken ligga på ugnsgallret i cirka 15 minuter i 250 grader så ytan tinar. Sänk därefter temperaturen till 120 grader och fortsätt i cirka fem timmar. En bröd ugn ska kännas ganska het. När du har tagit steken ur ugnen; lägg samtliga övriga ingredienser i en kastrull och koka upp. Lägg den heta steken i spadet och låt dra i ett till tre dygn. Avnjut steken kall eller uppvärmd, som huvudrätt eller smörgåspålägg. Om du har en stek på 1,5 kilo; stek den i 7-8 timmar och använd 1,5 gånger så mycket av de övriga ingredienserna. Dotterns åttaåriga drever Lilo ser året om till att Sirpa Niiranen kommer ut och joggar. Strö en slöja av rödvinbärspulver över efterrättsplätten och vispgrädden. Jägaren 3/2025 61
• V iltinformationen om sjöfåglarna uppstår inte ur tomma intet. Det är Naturresursinstitutet (Luke) och Naturhistoriska centralmuseet (Luomus) som samordnar sjöfågelinventeringen på nationell nivå medan jägarna och fågelvännerna verkställer det praktiska på fältet. Under fjolåret gjordes parräkningar av sjöfåglar vid 1196 punkter och räkningar av kullar vid 704 punkter. Naturresursinstitutet gör varje år uppskattningar av hur sjöfågelstammarna utvecklas, och för de viktigaste jaktbara ändernas del följer institutet också med hur antalet ungar och produktionen av ungar per par utvecklas. Den årliga insamlingen av viltdata är det enda tillförlitliga sättet att inhämta färsk information om tillståndet för sjöfågelstammarna. Enligt den senaste uppföljningsrapporten har det under många år gått utför för det stora flertalet av de sjöfågelarter som ingår i uppföljningen. För exempelvis bläsanden har antalet par minskat med 59 procent under de senaste fyrtio åren. För stjärtanden är motsvarande siffra hela 74 procent. De här siffrorna understryker behovet av kontinuerlig uppföljning. Varför är det klokt av jägare att delta i räkningen av sjöfåglar? Reglering för hållbar jakt Men det är inte bara de fåtaliga arterna som det går utför för; även för många av de jaktbara arterna som det finns gott om är utvecklingen oroväckande negativ. Den här utvecklingen innebär ett allt större behov av en allt exaktare reglering av jakten för att stammarna ska fortsätta att vara hållbart jaktbara. På EU-nivå utgör Finland det viktigaste häckningsområdet för ett flertal sjöfågelarter. Därför är det vetenskapliga och strategiska arbetet för en ansvarsfull och hållbar sjöfågeljakt så viktigt för oss. Exakta regionala data om fågelstammarna utgör ett nödvändigt underlag för att jakten ska vara hållbar, i synnerhet för förvaltningen på flyttvägsnivå (AEWA). Även om den nya tekniken, som uppföljningen med satelliter, tar fram värdefulla kompletterande data så ersätter detta inte de årliga fågelräkningarna som ju utgör själva fundamentet för vårt viltvetande. För Informationen som vi samlar in genom att räkna sjöfåglar kan kanske redan inom några år bilda underlag för regleringen av sjöfågeljakten, på samma sätt som inventeringen av vilttrianglarna har gjort det i åratal för skogshönsen. TexT Markus Piha och Katja Ikonen bild Antti Saarenmaa Jägaren 3/2025 62
• den egentliga insamlingen av data, det vill säga för paroch kullräkningarna, finns det åtminstone i dagsläget inte några tekniska trollerikonster. Vi behöver alltså fortsättningsvis de frivilliga fågelräknarna! Vi måste förbättra den regionala täckningen hos nätverket av punkter för sjöfågelräkningen för att skapa en exaktare bild av sjöfågelstammarna här i landet. Beträffande småviltsforskningen hör det till institutets viktigaste uppgifter under de närmaste åren att göra uppskattningar av de jaktbara sjöfåglarnas stammar på nationell Gör så här för att delta i räkningen Att ställa upp och delta i sjöfågelräkningarna är både enkelt och givande. Räkningspunkten kan vara en våtmark, tjärn, sjö eller havsvik. Exempel på bra platser är ytterst på en udde, uppe i ett fågeltorn eller ute på en brygga. Dessutom ska platsen vara lätt att nå år efter år. Parräkningen görs två gånger på våren; den första gången ungefär en vecka efter islossningen och den andra gången en till tre veckor senare. Kullräkningen görs en gång, mellan den första och den tjugonde juli. Då är det viktigt att lägga ner lite mera tid på räknandet än på våren. Du antecknar omsorgsfullt dina observationer och skriver sedan in dem på laji.fi eller postar dem till Naturresursinstitutet. Var särskilt uppmärksam på att ungar och vuxna kan gömma sig i strandväxtligheten. Räkningen görs alltid i lugnt och vackert väder med sol eller moln. Kontakta oss på den här adressen om du ställer upp: vesilinnut@luke.fi nivå. Detta görs med hjälp av livsmiljömodelleringar. Modellerna ger oss exakta och regionalt avgränsade data om sjöfågelstammarnas storlek och utbredning. Vi har inte tidigare gjort modelleringar av parmängderna för sjöfåglar på nationell nivå med hjälp av statistiska metoder. Det här betyder att forskningen kan ta fram regionala värden som är exaktare än förut för arterna, räknat i antalet par. Den här informationen är oerhört viktig för planeringen av den hållbara jakten. Tillsammans åstadkommer vi mera! Eftersom det går utför för änderna så kommer sjöfågeljakten med stor sannolikhet att bli striktare reglerad. Det gynnar oss alla att regleringen bygger på uppföljningsdata med hög kvalitet. Vi behöver därför fler intresserade som ställer upp och räknar sjöfåglar. Det är enklare och mera givande att räkna sjöfåglar än folk i allmänhet tror, och det går utmärkt att hinna med flera punkter unFör den egentliga insamlingen av data finnsdetåtminstone i dagsläget inte några tekniska trollerikonster. GE TT Y IM AG ES der en och samma morgon. Eller varför inte på en vardag före jobbet? Kunskapsmässigt räcker det med att känna igen sjöfåglarna och kunna anteckna observationerna på en blankett eller hellre knacka in dem elektroniskt. Observationerna och räkningarna görs på våren och sommaren som trevliga utfärder som dessutom fördjupar ens kännedom om sjöfåglarna och jaktmarkerna. Genom att delta i räkningarna stöder du arbetet med att följa sjöfåglarna och bidrar till att skapa en framtid för den hållbara jakten. Samtidigt hjälper du de stora nationella projekten, som Sotka-våtmarker, Helmi-projekten och förvaltningen på flyttvägsnivå. Institutet undersöker också förändringarna som sker i miljön, som försvagningen av livsmiljöer, klimatförändringen, och jaktens och rovdjurens konsekvenser för sjöfåglarna. Genom att delta i räkningarna bidrar du till att sjöfågeljakten bevarar sin hållbarhet och viltstammarna bevarar sin livskraft för kommande generationer. Jägaren 3/2025 63
• De rät ta sva ren : 1b, 2b, 3a, 4b, 5c, 6a, 7b, 8c, 9b, 10c 1. Vilken i ordningen är den pågående fågelatlasen? a) andra b) fjärde c) sjätte 2. Vilka djur jagar vargarna i Estland huvudsakligen? a) rådjur och vildsvin b) rådjur och älg c) rådjur och vitsvanshjort 3. Skrakarna undviker a) näringsrika och grumliga vatten b) strömmande vattendrag c) klara och näringsfattiga vatten 4. Björnens viktigaste sinne är a) hörseln b) luktsinnet c) synen 5. Med hjälp av konstgjorda sjöfågelbon har forskare undersökt vilka rovdäggdjur som plundrar bon. Vilket djur plundrade mest? a) minken b) räven c) mårdhunden 6. För jaktåret 2025-2026 är jaktvårdsavgiften för ungdomar under 18 år a) 10 euro b) 21 euro c) 43 euro 7. Cirka 12 procent av de finländska männen jagar. Hur många procent av kvinnorna gör det? a) cirka 0,5 % b) cirka 1 % c) cirka 2 % 8. Om EU:s blybegränsning skulle träda i kraft i sin nuvarande form skulle det vara tillåtet att skjuta hönsfåglar med a) blyhagel och kopparkulor b) stålhagel och vilken kula som helst c) stålhagel och traditionella helmantlade kulor 9. Under jaktåret 2024-2025 fälldes (avrundat) hur många vitsvanshjortar? a) 35 000 b) 48 000 c) 63 000 10. Vad menas med korsdominans? a) den mörkgråa teckningen på harens rygg b) en korsning mellan två fågelarter c) att en person är vänsterhänt men högerögat dominerar, eller tvärtom Råbocksjakten från den 16 maj till den 15 juni öppnar nya möjligheter till upplevelser. Men innan jakten börjar ska du ha koll på hur rådjursbeståndet i jaktområdet ser ut; strukturen och storleken. TexT Marko Mikkola bild Asko Hämäläinen S er stammen ut på ett sådant sätt att det är förnuftigt att jaga? Hur många rådjur far rovdjuren iväg med och är det förnuftigt att öka uttaget med en jakt på våren? Finns det tillräckligt många bockar i området? Finns det bockar som kan fällas, alltså inte revirbockar i sin bästa ålder som behövs för stammens fortplantning. Om det däremot finns tillräckligt många rådjur så blir de fällda revirbockarna ersatta. Men å andra sidan är det tanklöst att fälla en revirbock i marker där det är ont om rådjur Vårbock i kikaren och i värsta fall äventyra hela beståndet om rådjuren flyttar till andra marker. Om du ändå fattar beslutet att jaga på våren så blir följande beslut att bestämma hur många unga bockar som kan fällas. Dessutom bör du vara medveten om att jakten i maj och juni kan väcka förvåning och starka känslor, även negativa sådana. Därför är det viktigt att jaga utan att störa naturen. Notera dessutom att du ska undvika att köra på åkeroch skogsbilvägar vid tjällossningstider så det inte uppstår skador på vägarna. Rådjuren håller gärna till nära bebyggelse; det är därför oerhört viktigt med genomtänkta skjutsektorer. Med hjälp av en avståndsmätare kan du på förhand markera lämpliga skjutavstånd där du tänker vakta, och lägga avstånden till olika fasta punkter på minnet. Även den här jaktformen kräver vett och sans, och ett oskjutet skott behöver man inte ångra. För många jägare är bockjakten på våren en upplevelse i sig, även utan fällningar. Passa samtidigt på att följa med det övriga viltet i jaktmarkerna – det har man alltid nytta av! Smarta l sningar på jakt Kan du d t här? Jägaren 3/2025 64
• Asesepän työt ammattitaidolla ! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE P: 040-718 8170 ELÄINTENTÄYTTÄJIÄ Luonnontieteellisen alan konservaattorit Heikki 0400 249 094, Pasi 0400 567 078 Lehonpaja Taxidermy, lehonpaja.fi Täytän kalat linnut ja nisäkkäät. Juhani Hirvonen Puh 045 330 3417 MUUT V-E laikan pentuja. Puh: 040 848 8749 Kortelainen Teemu s 21.3.-25 Petäjävesi Shul/Merkel hieno haulikko ja ratahaulikko Beretta. Molemmat erittäin hienot. penttikoskivuori 040 556 9440 Valkosipulit! www.anttilanluomutila.fi VUOKRALLE TARJOTAAN Puolangan Auhojärvellä nykyaikaisia mökkejä. Valtion metsästysmaita lähellä. Hyvät kalavedet alueella. Netistä löytyy osoitteella www.asuntojamokki.fi, p 044 246 2074 tai p. 040 557 3789, e-mail tapiohei54@gmail.com Mökki Pulmankijärvellä 044 300 3911 Vuokrataan Inarinjärven rannalta okt 120 vk, kk vuokralla tiedustelut 040 875 2368 KOIRIA Chesapeakelahden noutajan pentuja p. 040 5760 572. Mika Poikela Pentujen syntymäaika 30.9.2024. Rovaniemi. Astutettu 2.2 XXX KARH1 Kruunukorven Jörö XX Mäentaustan Siri 044 722 2579 Kai Männistö s. 4/25 Ulvila Myydään ajo-/metsästyslinjaisia mäyräkoiran pentuja valiovenhemmista. Puh. 040 563 1114 Karppinen Toni 6.4.2024 Hämeenlinna BEAGLEN PENTUJA. p. 040 584 3751 Paavo Mattila 4/2025 JUVA AJOKOIRANARTTU kork. palk. pennun hinnalla. P. 040 584 3751 Paavo Mattila 4/20 JUVA METSÄSTYSTÄ Hanhijahtiin Ruotsiin syksyllä 2025 Kysy lisää 0500 567 350 SORSASTAMAAN HYVINKÄÄLLE! kalastuskunta.ridasjarvi.fi 040 191 3200, 0400 464 362 Metsäkanalintujen ym. pienriistan metsästystä Villin Pohjolan ja mets. seurojen alueilla. Majoitus rantamökeissä metsästysalueilla: www.erakorpinen.fi /040 555 1394 Kanalintu ja Karhu metsästystä Kuusamossa Puh. 0400 575 632 TYÖSUORITUKSIA Aseen tukkien korjausta ammattitaidolla. Hartwood Oy / Puh. 050 404 7042 MYYDÄÄN Heinäsorsan poikasia istutuksiin kosteikoille yms. Toimitukset ympäri maata sovitusti ajoreitin varrelle. Puh. 0400 930 690 Hyväkuntoisia käytettyjä aseita ja tarvikkeita. 040-5417308 porinase.fi Mökki Saimaan saaressa Savonlinnassa (Matarissa) p. 040-841 0049 Myydään 4v. uros dreeveri. P. 040 572 4496 I. Koukila, Kymenlaakso Myyn Smith&Wesson 38cal revolverin. Hinta 300 €. Pertti Mikkola 0400 832 105 Metsästys-marjastusmökki Puolangalla, vaaran kupeessa p. 044 583 7612 Muutaman hengen metsästysporukalle sopiva 59m2 erämökki Kuhmon Timoniemessä. Ks. Oikotie kohdenumero 22998325. Ympärivuoden asuttava järeästä kelosta rakennettu 1½ kerr. mökki (86/109), rantasauna ja lato Luoteis-Kuhmossa. Sähkö, kunnan vesi, laajakaista. P. 0500-365 555. Eräja luontoihmisen unelma. Omasta pihasta suoraan kalaan ja metsälle. 18,4 ha metsätila Kemiönsaaressa. 2006 valmistunut 262 m2 talo maalämmöllä 30 m rannasta. Hyvä riistakanta ja osuus 500 ha vesialueisiin, hyvät kalavedet ja paljon vesilintuja. Hinta 990.000 €. Vaihtomahdollisuus. Etuovi.com Kohdenumero 80397219 Kiinteistökolmio, Olli Lehti 0400 828 699 Kaksi rantamökkiä + aitta, sauna, koiraaitaus, tontti + metsä 8.3 ha Lieksa, Voi lohkoa. Valtion maat 10 km, mahd. metsästysseuraan. Hyvä kunto, vapaa. Hinta 82 000 €. Mökit ilman metsää 58 000€. Puh. 050 919 3095 KATTOJA SEINÄPELLIT suoraan tehtaalta Taipaleen Teräs Oy, 43700 KYYJÄRVI www.taipaleenteras.fi puhelin 0400-661379, 040-8235938 Myydään Valmet 412 kaksilla piipuilla, haulikko ja 30-06 piiput. 040-7014 224 Pun. Irlanninsetteri pentue. Metsästyslinja sekä -taito. Kanakoirakerhon irkkujaoksen suosittelema yhdistelmä. S 11.5.2025 Luopionen: tjailio46@gmail.com 045 630 5659 Lomaosake vk 40 kaikin mukavuuksin Rukan läheltä edullisesti. Mainio 2-4 metsästäjälle. Lisätietoja p. 050 323 2560 Koirankopit 1-os 360 € 2-osainen 480 €. Kysy lisää 050-511 7465 www.koirankoppi.fi OSTETAAN Näädän ym. turkisnahkoja. T. Virta Askonkatu 13 15100 Lahti puh. 040 508 1167 Turkisnahkoja ja Sarvia p 050 554 6852 R Pentinmäki Jäpintie 344 C 60800 Ilmajoki Ostetaan eräkämppä Inarin kunnasta, erityisesti Nellimin tai Sevetin seutu. Kaiken kuntoiset käy. Soita ja tarjoa 040 839 2162 NÄÄDÄN nahkoja, hinta noussut. 050-598 8359 1-os 360,2-os 480,(kuvassa) 2-os maxi 560,Kuljetus järjestyy! Lämpöeristetyt koirankopit TMI R.Kivineva 050-5117465 (tilaa ilmainen esite) Myös iltaisin ja viikonloppuisin www.koirankoppi.fi Finlands viltcentrals utbildningssida för alla som är intresserade av natur och vilt. Jägaren 3/2025 65 OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2025 är priset 25 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 4/2025 utkommer den 18 juli. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 18 juni. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen eraverkko.fi. JAKT OCH JÄGARE
• Älgskytteprov 2025 KUNGÖRELSE Tillfällen att avlägga i 36 § jaktlagen för landskapet Åland avsett skjutprov för deltagande i älgjakt anordnas enligt följande: VID SKJUTBANAN I BRÄNDÖ, ÅVA: Under tiden 26 juli till och med den 2 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt tisdagar kl. 17.00–20.00. Kontaktperson är Börje Strandvall (tfn 040 048 7438). VID SKJUTBANAN I KUMLINGE, ENKLINGE: Lördagar 2 augusti till och med den 30 augusti kl. 10.00–13.00. Tisdagar 5 augusti – 26 augusti kl. 17.00–20.00. Älgbanan är öppen för träning på mini-älg (50 meter med kal.22) tisdagar 1 juli – 22 juli kl. 18.15–21.00. Kontaktpersoner är Jan Malmberg (tfn 040 545 9109) och Linus Grönvall (tfn 0400 56 2639). VID SKJUTBANAN I FÖGLÖ, GRANBODA: Alla lördagar från och med den 9 augusti till och med den 6 september kl. 10.00–14.00. Kontaktperson är Emil Sundelin (tfn 044 3223 0594). VID SKJUTBANAN I HAMMARLAND, BODA: Under tiden 2 augusti till och med den 6 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar och torsdagar kl. 18.00–20.00. Under samma tider finns även möjlighet att träna. Grupper kan boka banan även andra tider för träning eller provskjutning. Kontaktperson är Håkan Holmberg (tfn 040 521 7266). Nu även kortbetalning. VID SKJUTBANAN I LEMLAND, HADDNÄS: Under tiden 26 juli till och med den 6 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar kl. 18.00–20.00. Under perioden 22 juli till 19 augusti är skjutbanan öppen för träning tisdagar kl. 18.00–20.00. Grupper kan boka banan även andra tider. Kontaktperson är Andreas Nordas (tfn 0457 342 8862). Nu även kortbetalning. Älgjaktlag eller grupper kan efter överenskommelse med ledaren för respektive skjutbana beredas tillfälle att under tiden 15 juni till och med den 30 september mot särskild avgift avlägga prov vid andra tider än här kungjorda. Vid flertalet banor finns även möjlighet att träna under de tillfällen som är annonserade som provtillfällen, hör med respektives banas personal vad som gäller angående kostnader med mera. I samband med genomförande av provet ska giltigt jaktkort samt giltigt tillståndsbevis för innehav av skjutvapen som berättigar till att bära ett skjutvapen som är godkänt vid jakt efter älg, visas för ledaren av provet. I övrigt sker provet enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanorna. Då alla banor nu har elektronisk markering är användning av helmantlad ammunition önskvärd. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN TE RO SA LM EL A Jägaren 3/2025 66 Åland
• KUNGÖRELSE Praktiskt bågskytteprov 2025 Tillfällen att avlägga praktiskt skjutskicklighetsprov för bågjakt i enlighet med 11 § i landskapsförordningen om jakt (ÅFS 70/2006) anordnas enligt följande: VID SKJUTBANAN FÖR BÅGJAKT I FINSTRÖM, VANDÖ: Den 14–15 juni är banan öppen för bågskytteprov kl. 13.00–16.00. Anmäl i förväg till Kurt Blomqvist: Tel: +358 457 3424668 Skjutbanans adress är Vandövägen 262. I samband med det praktiska provets avläggande ska uppvisas intyg över godkänd bågjägarexamen för ledaren av provet. Provet sker enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanan. I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytteprov utom ovan kungjorda tider. Detta kan t ex gälla prov för personer som inte har hemort på Åland. Ytterligare information finns på landskapsregeringens hemsida: www.regeringen.ax ?Miljö och natur ?Jakt och viltvård ?Beslut och lagstiftning ?Riktlinjer för jakt med pil och båge. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN Pappersjaktkortet är överflödigt E nligt den ändring i jaktlagen som trädde i kraft under föregående jaktår kan en jägare nu avstå från att få pappersjaktkortet hemskickat och endast använda det digitala jaktkortet som finns i jaktportalen. För den som inte själv går in och ändrar i jaktportalen kommer papperskortet att skickas ut som vanligt men om man inte vill ha papperskortet kan man välja det genom att gå in i jaktportalen och öppna ”Mina uppgifter” som finns under knappen längst upp till vänster där du ser ditt efternamn, jaktkortsnummer och den blå figuren med hjorten och sedan klicka för att du vill ha ditt jaktkort ”Enbart digitalt”. På detta sätt sparas också kostnader för papper, tryck, kuvertering och porto vilket innebär att mer jaktvårdsmedel finns tillgängliga för andra ändamål. Detta utgör i dagsläget en årlig kostnad på omkring 6000 euro så det finns utrymme för en betydande inbesparing. Ändringen behöver göras före 31 maj för att det ska hinna med till utskicket av jaktkortet för inkommande jaktår. –RJ Åland Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsinki KUNDSERVICE | Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15 asiakaspalvelu@riista.fi | oma@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Butik och beställningar Tfn 09 5840 4500, kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi 67 Jägaren 3/2025 EU Ecolabel : Nr 3/2025 74. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 18.7.2025. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Webbtidningen:jagarentidningen.fi Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, e-post:förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör:MikkoSirkiä,tfn0294312109 Redaktionssekreterare:TeroKuitunen,tfn0294312122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Annonser Redaktionssekreteraren eller chefredaktören. Redaktionsråd Jörgen Hermansson, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Markku Pakarinen, Mirja Rantala, Tero Salmela, Mikko Sirkiä, Marko Svensberg och Petri Vartiainen. Tryckeri: Hansaprint 2025/Jag25_03 Pärmfoto: Getty Images ISSN-L0047-6986 ISSN0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund
• Om du har gjort ett avtal med din bank om direktbetalning av den årliga jaktvårdsavgiften eller e-fakturering kommer beloppet att dras den 26-28 maj från det konto som du har uppgett. beTalningsmoTTagare: Finlands viltcentral meddelande: Jaktvårdsavgiften Jaktvårdsavgiften är 43 euro för jaktåret 1.8 2025 till 31.7 2026. Den som är under 18 när jaktåret börjar den 1.8 betalar 10 € i jaktvårdsavgift. När avgiften är betald skickas jaktkortet till dig, med en notering om att det är betalt, med nummer 4 av Jägaren som utkommer i juli. Kontakta din bank om du är osäker på om du har gjort ett direktbetalningsavtal. Nu kan du betala jaktvårdsavgiften också i Oma riista Nu kan du betala jaktkortet både i Oma riistaappen och i nättjänsten. Avgiften för det nya jaktåret 1.8 2025–31.7 2026 kan betalas från och med den 15 juli. I Oma riista hittar du jaktkortet under ”Egna uppgifter”. Om direkt­ betalning och e­faktura Den på detta kort nämnda jägaren har en jägarförsäkring, som är i kraft i Norden, EU-länderna, Storbritannien och Schweiz. Jaktår 1.8.2025–31.7.2026 Betalt, Maksettu, Paid, Bezahlt 30.5.2025 Namn Utdelningsadress Postnummer och -kontor Hemort Födelsetid Jägarnummer Föreningsnummer och JVF PENTTI MUJUNEN ROUTAKUJA9B 01100 KOIVULINNA SAVUKOSKI 10.10.19 99999999 214, SAVUSKOSKI JVF OBS! Jaktkortet skickas i juli som bilaga i Jägaren nummer 4. Om du inte har gjort ett avtal om direktbetalning, om avtalet är felaktigt, om betalningen har misslyckats eller om e-fakturan inte är betald senast på förfallodagen så får du liksom under tidigare år ett inbetalningskort för jaktvårdsavgiften som bilaga med tidningen.