Jägaren 3/2025 - Lehtiluukku.fi

LOCKA INTE BJÖRNEN TILL HUSET! VARGAR, JAKTHUNDAR OCH VILTKAMEROR SÅ ANLÄGGER DU EN VILTÅKER ARVINGARNA OCH JÄGARENS VAPEN FÖRSLAGET OM BLYFÖRBUD FRAMSKRIDER NOS I ELITKLASS 3/2025 Tidningen når fler än 300 000 jägare
JAKTEN 14 Rådjursjakt i tätort 28 Går det att jaga med hund i vargmarker? 42 Ett förslag om blybegränsning 48 Alltflerkvinnorärintresserade av jaktresor 54 Hagelskola med låg tröskel 58 Viltreceptet 60 Med passion för skogens smaker 64 Jaga smart VILTET 10 Björnar i närheten av bosättning 16 Slutspurten börjar – atlasluckor att fylla! 18 Uppskattningen av hjortdjursstammarna 24 Björnens år 32 Att anlägga en viltåker 34 Mata inte björnen! 38 Hur står det till med skrakarna? 40 Storskraken och småskraken 44 En rullstolstillgänglig orrmyr 62 Varför bör jägarna ställa upp och räkna sjöfåglar? AKTUELLT 4 Nyheter 20 Ungdomsredaktionen 36 En jägares testamente – dyrgripar eller järnskrot? 56 Förändrar urbaniseringen inställningen till jakten? 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Ordförandens spalt 51 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 50 En intensiv varghybridvinter 51 En ändring av skyddsstatusen för den vitkindade gåsen och storskarven FORSKNING 46 Nya vetenskapliga rön om mårdhunden 52 Sällan dödar vargen en jakthund för att äta den 16 Slutspurten börjar – atlasluckor att fylla! 28 Går det att jaga med hund i vargmarker? 58 Michaels viltrecept 42 EU-förslaget om blybegränsning Jägaren 3/2025 2 Innehåll
Det är alltså viktigt att vi handlar så, att vi inte oavsiktligt lockar björnar till huset. Björnen I skrivande stund slumrar större delen av björnarna fortfarande i idet och ändringsförslagen som jordoch skogsbruksministeriet planerar att införa i paragrafernaomjaktenpådestorarovdjurenbefinnersig ute på remiss. Efter hand som våren framskrider kommer mötena mellan människa och björn att öka, men ännu är det ingen som vet om vi får sköta björnstammen med stamvårdande jakt under inkommande jaktår. Viböralltsåberedaosspåattflerbjörnarkommer att ströva vid bebyggelse, i synnerhet på våren då det fortfarande är knappt om föda i naturen. Vi ska alla komma ihåg att björnen är ett vilt djur som är särskilt intresserat av att hitta mat. Den har ett gott minne och om den hittar mat någonstans så kommer den att återvända. Dessutom vidarebefordrar björnhonan sina erfarenheter av föda vid bebyggelse till ungarna. Det är alltså viktigt att vi handlar så, att vi inte oavsiktligt lockar björnar till huset, eget eller andras. När björnarna har lämnat idet kommer det sannolikt ocksåattresulteraifleruppdragförstorviltsassistansen. Det handlar om krävande uppdrag för både srva-jägarna, hundarna och polisen, i synnerhet om platsen liggernärahusochtrafikleder.Förattdeskakunna sköta uppdragen ber jag er medmänniskor att förstå, att de här personerna måste få jobba i fred för att ro i land med uppgiften. Det är förstås naturligt att björnar lockar stor publik, men jag hoppas att ni alla begriper att avskräckningsoch avlivningsuppdrag är väldigt krävande. I värsta fall kan ivriga åskådare äventyra säkerheten för både sig själva och srva-jägarna – och utgången för hela uppdraget! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 32 Att anlägga en viltåker 34 MATA INTE BJÖRNEN! Ledar n 3 Jägaren 3/2025
De tre sätten att betala jaktkortet LEIMA METSÄSTYSKORTTI KUITTI RIISTANHOITOMAKSUN SUORITTAMISESTA METSÄSTYSVUODELTA Metsästäjän nimi Jägarens namn Syntymäaika Födelsedatum Yhdistys, yhdistysnumero, metsästäjänumero Förening, föreningsnummer, jägarnummer Jakeluosoite Utdelningsadress Postinumero ja -toimipaikka Postnummer och -anstalt Viitenumero Referensnummer Kotipaikka Hemort € 43,00 Tilille n:o Till konto nr Tililtä n:o Från konto nr 1.8.2024–31.7.2025 Saajan tilinumero Mottagarens kontonummer Saajan tilinumero Mottagarens kontonummer Saaja Mottagare Maksajan nimi ja osoite Betalarens namn och adress Allekirjoitus Underskrift Tililtä nro Från konto nr RIISTANHOITOMAKSUJEN KERÄILYTILI SAMLINGSKONTO FÖR JAKTVÅRDSAVGIFTER Eräpäivä Förf.dag Viitenro Ref.nr Euro 43,00 PANKKI BANKEN TI LI SI IR TO GI RE RI NG BIC DABAFIHH NDEAFIHH Maksu välitetään saajalle vain Suomessa Kotimaan maksujenvälityksen yleisten ehtojen mukaisesti ja vain maksajan ilmoittaman tilinumeron perusteella. Betalningen förmedlas till mottagare endast i Finland enligt Allmänna villkor för inrikes betalningsförmedling och endast till det kontonummer betalaren angivit. RIISTANHOITOMAKSU METSÄSTYSVUODELTA 1.8.2024–31.7.2025 JAKTVÅRDSAVGIFT FÖR JAKTÅRET IBAN Danske Bank FI84 8000 1300 0353 50 Nordea Bank FI12 1660 3000 1072 12 Danske Bank FI84 8000 1300 0353 50 Nordea Bank FI12 1660 3000 1072 12 JAKTKORT KVITTO ÖVER ERLAGD JAKTVÅRDSAVGIFT FÖR JAKTÅRET JÄ GA RF ÖR SÄ KR IN GE N Fin la nd s vil tce nt ra l ha r m ed et t gr up pf ör sä kr in gs av ta l fö rsä kr at all a jäg ar e so m lö st jak tk or t i Fin la nd . I fö rsä kr in gs av ta le t in gå r en an sv ar sfö rsä kr in g fö r jäg ar e, en pr iva t ol yc ks fa lls fö rsä kr in g fö r fu nk tio nä re r, en pr iva t ol yc ks fa lls fö rsä kr in g fö r jäg ar e sa m t en be gr än sa d ol yc ks fa lls fö rsä kr in g fö r jak th un da r. Gr up pf ör sä kr in ge n tä ck er sk ad or so m in trä ffa r i Fin la nd oc h de lvi s sk ad or so m in trä ffa r i No rd en , EU -lä nd er na , St or br ita nn ien oc h Sc hw eiz . Fö ru tsä ttn in ge n fö r at t fö rsä kr in ge n sk all va ra i kr af t är et t gil tig t jak tk or t. Fö rsä kr in ge n fö r jäg ar e tä ck er pe rs on sk ad or so m i sa m ba nd m ed jak t ås am ka ts an na n m ed sk ju tva pe n. Er läg ga nd et av er sä ttn in g fö ru tsä tte r in te at t sk ad ev åll ar en ha nd la t fe l el le r vå rd slö st. Fö rsä kr in ge n er sä tte r in te eg en do m ss ka do r el le r av jak th un d ås am ka de sk ad or . De n pr iva ta ol yc ks fa lls fö rsä kr in ge n fö r fu nk tio nä re r er sä tte r sk ad or vid ol yc ks fa ll so m dr ab ba r fu nk tio nä r vid tä vli ng sv er ks am he t i an slu tn in g til l up pr ät th åll an de av jak tfä rd igh ete r, sk ju tö vn in ga r fö r ut ve ck lin g av sk ju tsk ick lig he t el le r un de r fö rb er ed el se oc h se rv ice ar be te fö r ov an nä m nd a sk yt te el le r tä vli ng ar . De n pr iva ta ol yc ks fa lls fö rsä kr in ge n fö r jäg ar e er sä tte r sk ad or vid ol yc ks fa ll so m dr ab ba t jäg ar e ge no m at t de t eg na sk ju tva pn et br in ne r av el le r de n eg na pi lb åg en ut lö se s el le r va pn et ex pl od er ar un de r jak t. Ol yc ks fa lls fö rsä kr in ge n fö r jak th un d tä ck er sk ad a so m dr ab ba t jak tk or tsi nn eh av ar es jak th un d un de r på up pd ra g av po lis en ut fö rd , or ga ni se ra d ef te rs ök soc h av liv ni ng su pp gif t gä lla nd e sk ad at dj ur . Fö rsä kr in ge n trä de r i kr af t fr.o .m . da tu m fö r be ta ln in ge n av jak tk or te t. In fo rm at io n om vi lt oc h ja kt Använd ditt personliga referensnummer när du betalar! ETT DIREKTBETALNINGSAVTAL MED BANKEN ELLER E-FAKTURERING Jaktkortet visas i Oma riista cirka en vecka efter betalningen Jaktkortet kommer som bilaga i Jägaren 4/2025 och är märkt ”Betalt” Jaktkortet visas genast i Oma riista OBS! Använd metod 2 ELLER metod 3. Kontakta jägarregistrets kundtjänst om du råkar betala dubbelt. BETALNING I OMA RIISTA FAKTURAN OCH JAKTKORTET I ETT Jaktkortet visas i Oma riista cirka en vecka efter betalningen Gör avtalet om e-fakturering eller direktbetalning senast 30.4 så träder det i kraft i tid Summan dras vid månadsskiftet maj-juni Om du inte har betalat jv-avgiften för jaktåret 1.8 2024-30.7 2025; se efter att du betalar för rätt jaktår. Från 15.7 kan du betala jaktkortet för jaktåret 1.8 2025-30.7 2026 Om någon annan betalar din jv-avgift; använd det här sättet eller skriv ut inbetalnings kortet från OR-nättjänsten. Kopiera INTE någon annans betalningsuppgifter! Du får inbetalningskortet (= jaktkortet) med Jägaren 4/2024 i juli 1 2 3 Jägaren 3/2025 4 Nyhet r
1 323 varg-DNA-prover insamlade Antalet prover av varg-DNA som samlades in under förlidna vinter (2024-2025) är det näststörsta i insamlingens historia. Täckningsgraden för varg-DNA-proverna var också högre i regionerna än under tidigare år. Detta gäller även för regionerna där insamlingens täckningsgrad tidigare har understigit målen. I somliga regioner fick vi in stora mängder prover. Finlands Jägarförbunds kampanj bidrog till det stora antalet insamlade prover. De frivilliga samlade in ungefär 73 procent av proverna. Även fältarbetare från Naturresursinstitutet och Finlands viltcentral deltog i insamlingen av vargspillning. Insamlingen gjordes främst i de etablerade vargreviren. Tanken var dock att också inkludera nya revir som hade bildats under vintern. Därför samlade personal från institutet i början av mars in kompletterande prover i vissa regioner. Analyserna görs i april-maj Vid analyserna får vi fram bland annat arten, könet och eventuell släktskap med andra identifierade individer. DNA-proverna utgör en viktig del av underlaget för uppskattningen av storleken på vargstammen. Uppskattningen publiceras i slutet av juni. Vi riktar ett varmt tack till alla frivilliga insamlare! ANTALET PROVER PER VILTCENTRALSREGION Södra Tavastland 29 Södra Savolax 1 Sydöstra Finland 79 Kajanaland 75 Mellersta Finland 10 Lappland Uleåborg 135 Österbotten 77 Norra Tavastland 31 Norra Karelen 225 Norra Savolax 87 Kust-Österbotten 23 Satakunta 158 Nyland 70 Egentliga Finland 323 Totalt 1323 Webbmaterialet för rovdjurskontaktpersoner har uppdaterats – inkluderar nu angrepp på husdjur Webbkursen för rovdjurskontaktpersoner är ett omfattande faktapaket om de stora rovdjuren. Kursen är avsedd för både nya och etablerade kontaktpersoner för de stora rovdjuren, och är fritt tillgänglig på både svenska och finska på Viltinfo. Kursen inkluderar anvisningar för hur man identifierar de stora rovdjuren och hur man antecknar observationer, och fakta om förvaltningen av dem. Av nya kontaktpersoner krävs avlagd grundkurs på nätet eller deltagande i en fysisk kurs ordnad av Finlands viltcentral. Det senaste tillskottet till kursen är ett avsnitt om rovdjursattacker på husdjur, som kompletterar helheten. Till de övriga fördjupande avsnitten hör avsnitt om bland annat DNA-insamling, informationsförmedling och storviltsassistansen. Läs kursen och stärk ditt kunnande på adressen viltinfo.fi! RO VD JUR SKONTAKTPER SO N O BS ER VATI ON AV STORA RO VD JU R JSM: Ansökningstiden har börjat för årets statsbidrag Jordoch skogsbruksministeriet beviljar bidrag för nationella och lokala projekt som främjar vilthushållningen. Ministeriet beviljar stöd för yrkesmässig verksamhetsledning av jaktvårdsföreningar och sammanslagningar av jv-föreningar. Bidrag kan ansökas för samgångar som inleds under 2025 och för jv-föreningar som under innevarande år fattar beslut om en samgång. Syftet med bidraget för projekt som stöder en yrkesmässig ledning av verksamheten i jaktvårdsföreningar är att göra det möjligt att anställa en verksamhetsledare på deltid eller heltid. Ytterligare information: www.haeavustuksia.fi > svenska (skriv in sökordet jaktvårdsförening). Ytterligare information om villkoren för stöden och stödbeloppen: mmm.fi/sv/specialunderstod. TE RH I IS O -T O UR U M IK KO JO KI NE N Jägaren 3/2025 5
Förvaltningen av hjortdjuren innebär en balansgång Ä lgoch hjortstammen i vårt land har genomgått en behärskad utveckling mot de fastställda målen. Älgstammen har stabiliserat sig och hjortstammen har vänt till en tydlig nedgång. Älgstammen uppgår till uppskattningsvis87 000älgar,vilketuppfyllerderegionala viltrådensmålsattatätheterpåmellan70 000och90 000 älgar. EnligtNaturresursinstitutetsuppskattningfinnsdet ungefär107 000vitsvanshjortar.Stammenharblivitmindre under de senaste åren visserligen med lokala variationer. Siffrorna är ingen slump utan resultatet av ett långsiktigt arbete. De påminner oss om att förvaltningen inte är någon engångsåtgärd utan en fortlöpande process. I jakten förenas aspekter av mångahanda slag; mångfaldeninaturen,ekonomiskaintressen,säkerhetenitrafiken och det etiska tänkesättet. Förvaltningen av älgoch hjortstammen kräver helhetssyn och samarbete mellan jägarna, myndigheterna och markägarna. Varje avlossad kula utgör en del av en större helhet där vi eftersträvar balans; tillräckligtstoraviltstammar,trafiksäkravägarochlivkraftigskog. Att svara på de här utmaningarna lyckas inte utan kunniga jägare. Till hörnstenarna som bygger kunnighet hör träningen på skjutbana. Med anledning av det förändrade världsläget har nedkörningen av nätverket av skjutbanor förhoppningsvis upphört. Vägen till de tusen skjutbanorna som står inskrivna i regeringsprogrammet är fortfarande lång, men jag vet att många jobbar hårt för att nå dit. Fort kommer det ändå inte att gå att rätta till sakernas nuvarande tillstånd. Tillståndsvillkoren för nya banor är stränga och byggandet kostar. För att snabba på processen bör lagstiftningen för skjutbanorna och tillståndsförvaltningen därför förnyas å det snaraste. Säker och etisk jakt kräver förmåga att handla rätt under press. Det exakta, fällande skottet är inte bara en konst utan också ett ansvar. Nu är det en bra tid att börja träna! Med omsorgsfulla förberedelser blir det kvalitet på jakten! JUHANI KUKKONEN Ordförande Finlands viltcentral Ser du jaktbara fåglar som häckar? Anteckna i Oma riista! Även i år kartlägger vi under våren och sommaren häckningsutbredningen för fåglarna i vårt land. Vi har gjort det enkelt för jägarna att delta; du kan nämligen anteckna dina observationer av häckande jaktbara fåglar i Oma riista! Välj art och observationstyp: par, kull, spel, bo och antal individer. Spara. Du kan bokföra observationer var som helst i landet, oavsett om du befinner dig på sommarstugan eller en fågelspanarutfärd. Vi är särskilt intresserade av häckande sjöfåglar med negativ utveckling, som bläsands-, stjärtandsoch viggkullar. Beträffande sjöfåglarna samlar vi också in viltdata med årliga paroch kullräkningar. Information om dem får vi delvis ur fågelatlasen, men det krävs särskild atlas aktivitet för att kartlägga häckningsområdena. STATISTIK I SIKTET Under jaktåret 2024-2025 minskade den totala avskjutningen av vitsvanshjort med ungefär 19 procent från det föregående jaktåret. I området med den tätaste stammen, alltså i landets sydvästra hörn, har jägarna jobbat med att minska på hjortarna enligt målsättningarna för hjortstammen som de regionala viltråden har fastställt. Antalet fällda vitsvanshjortar VILTCENTRALSREGION 2023-2024 2024-2025 Södra Savolax 10092 8042 Sydöstra Finland 244 158 Mellersta Finland 155 240 Uleåborg 395 272 Österbotten 12 6 Norra Tavastland 954 778 Norra Savolax 3168 2154 Kust-Österbotten 14 11 Satakunta 670 430 Nyland 10619 8523 Egentliga Finland 10828 9382 Eg Finland 22013 18028 Totalt 59164 48024 K lumn Jägaren 3/2025 6
VÄRDET PÅ KLÖVDJURSJAKTEN 2023-2024 (€) 150 000 000 AKTUELLT I OMA RIISTA Jägaren ? Kontrollera i Oma riista att ditt skjutprov är giltigt. ? Bokför alla dina obs av sjöfåglar i Oma riista. Föreningens / jaktsällskapets kontaktperson ? Fastställ jaktområdena för björnjakten och licensansökningen. Skicka områdeskoden till licensansökaren. ? Uppdatera föreningens platspunkter före jaktsäsongen. Licensansökaren (älg) ? Svara genast på en begäran om utredning i Oma riista. Licensansökaren (björn) ? Bilda licensområdena för ansökningen om björnlicens som privatperson: Områden > Samlicensområden. Verksamhetsledaren ? Gör OFU-förslagen för jvf:s styrelse med namnförslagen för funktionärer. ? Utbilda skjutprovsexaminatorerna för de nya betalningssystemen. ? Se till att jägarexamensexaminatorerna kan det nya systemet för elektroniska prov. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar 9.00-15.00, tfn0294312001eller oma@riista.fi Resultatet av räkningen av spår i snön Under vintern 2025 inventerades sammanlagt 567 vilttrianglar, vilket är något fler än i fjol. Jämfört med förra vintern har skogsharens bestånd ökat på många håll i landets södra och mellersta delar, men har minskat i landets norra delar. Ekorrbeståndet har minskat i norr, där det senaste toppåret var 2023. I övriga delar av landet kollapsade ekorrbeståndet redan 2023 efter toppåret 2022, och nu kan en viss ökning ses i flera regioner. Rävoch mårdbestånden ligger i genomsnitt på samma nivå som året innan. Utterbeståndet har ökat i genomsnitt från i fjol. Antalet spår av de minsta mårddjuren varierar regionalt. Jämfört med förra vintern har antalet spårobservationer av vessla minskat i norr, men har ökat på många håll i de södra och mellersta delarna av landet. Hermelinen uppvisar liknande mönster fast med något mindre förändringar, och minskningen i norr är begränsad till Kajanaland och Norra Österbotten. – Kortsiktiga beståndsväxlingar kan bero på plötsliga förändringar i födotillgången, så som sorkbeståndet, fröskörden av träd och andra växter, sjukdomar, predatorer och avvikande väderförhållanden, berättar specialforskare Andreas Lindén på Naturresursinstitutet (Luke). Ett varmt tack till er alla frivilliga räknare för er värdefulla insats för insamlingen av viltdata. Trots sin speciella färg visade sig vargen i Gustavs vara renrasig I mars fälldes en varg i Gustavs och med anledning av vargens avvikande utseende misstänktes den vara en varghybrid. I ansiktet och på svanstippen hade den avvikande vit teckning, vilket inte är typiskt för vargarna i vårt land. Finlands viltcentral begärde en snabbanalys av vargens DNA för att utan dröjsmål få besked om djurets beskaffenhet. Analysen visade ändå att individen var en renrasig varg. – Ungefär åtta procent av vargarna i Sverige och Norge har vit teckning. Vi har god kännedom om de skandinaviska vargarnas stamtavla på individnivå och utifrån det här kan vi med säkerhet säga att de här individerna är renrasiga vargar trots det vita, berättar specialforskare Øystein Flagstad på Norsk institutt for naturforskning i en nyhet från Naturresursinstitutet. H AN N U HU TT U EE RO RA UT AN EN Jägaren 3/2025 7 Nyhet r
Nyhet r E nligt förslaget ska jordoch skogsbruksministeriet få befogenheter att fastställa målen för den stamvårdande jakten på de stora rovdjuren, både artvis och för enskilda stamförvaltningsområden. På det här viset skulle vi med en förordning utfärdad av jordoch skogsbruksministeriet och i enlighet med naturdirektivet kunna fastställa godtagbara mål både artvis och områdesvis. I förordningen kan målen därefter årligen granskas och preciseras utifrån bästa tillgängliga kunskap. Det skulle alltså inte handla om generella mål för den stamvårdande jakten utan uttryckligen om mål för de enskilda arterna och deras förvaltningsområden. Ändringar i stamförvaltningsområdena och fastställande av referensvärden Stamförvaltningsområdena skulle fastställas med en förordning utfärdad av ministeriet. Områdena skulle bli exaktare preciserade än de är i dagsläget i förvaltningsplanerna för arterna. Förslaget inkluderar ett tillägg till jaktlagen enligt vilket man i licensövervägandet skulle kunna ta hänsyn till arternas förvaltningsplaner. Med en förordning utfärdad av jordoch skogsbruksministeriet skulle det gå att fastställa ett referensvärde för en gynnsam skyddsnivå. Fastställandet av referensvärdet anknyter till rapporteringen i enlighet med artikel 17 i naturdirektivet. Kommissionen har gjort upp närmare anvisningar för hur referensvärdet ska beräknas. Dispensövervägandet stannar hos Finlands viltcentral Syftet med förslaget är att skapa förutsättningar för stamvårdande jakt på de stora rovdjuren. Om målet går att fastställa med en förordning utfärdad av ministeriet skulle det stöda Finlands viltcentrals dispensövervägande och göra det lättare för dispensansökaren att motivera ansökningen. De föreslagna lagändringarna skulle tillsammans med uppdateringen av förvaltningsplanerna utgöra ett stöd så att dispenserna i högre grad kan ta hänsyn till de stora rovdjuren och konsekvenserna av deras närvaro på regional nivå. Det skulle även framledes höra till Finlands viltcentrals uppgifter att bedöma om motiveringarna i ansökningen och verkligheten i ansökningsområdet uppfyller villkoren för en dispens. Viltcentralens beslut skulle även framledes grunda sig på samtliga allmänna och specifika krav för att en dispens ska bli beviljad. Beredningsplanen för den stamvårdande jakten Ändringarna i jaktlagen Lagändringarna skickas till riksdagen under vårens lopp och träder i kraft i maj. Björnen Förvaltningsplanen för björnstammen uppdateras under innevarande vår. Björnförordningen bereds under våren och försommaren och träder i kraft i början av juli. Viltcentralen handlägger dispensansökningarna i juli. Den stamvårdande jakten på björn pågår 20.8-31.10 2025. Vargen Förvaltningsplanen för vargen uppdateras under sommaren och hösten i år. Vargförordningen blir klar under hösten och träder i kraft i november. Viltcentralen handlägger dispensansökningarna i november. Lodjuret Förvaltningsplanen för lodjuret uppdateras under våren nästa år. Lodjursförordningen blir klar i höst och träder i kraft i november-december. Dessutom ska Finland fortsätta med sitt aktiva påverkansarbete för att sänka vargens skyddsstatus i EU:s naturdirektiv. Ändringar i jaktlagen som skulle möjliggöra stamvårdande jakt på stora rovdjur Regeringen har skickat sitt förslag till ändringar i jaktlagen till riksdagen. Premium Tour 2025 Tervetuloa! Nordic Distribution Oy NorDis www.nordis.fi www.facebook.com/NorDisOy Premium Tour -kiertueella pääset tutustumaan ja testaamaan tuotteitamme ampumaradalla tai jälleenmyyjämme myymälässä. Osallistumalla tapahtumiin pääset mukaan mahtavien palkintojen arvontaan! Pvm Paikkakunta Yhteistyössä 10.5. Lahti Kärkkäinen Oy *) 23.5. Lapua, a-rata Asepaja M. Vuorela 27.5. Lappeenranta Urheilu Koskimies Oy *) 30.5. Ylöjärvi, a-rata Häijään Urheilutarvike Oy 4.6. Ylivieska, a-rata Kärkkäinen Oy 6.-8.6. Parkano Pirkanmaan Erämessut / Aawee Oy 14.6. Vaasa, a-rata PRS Shooting Club Finland ry 31.7. Ii, a-rata Kärkkäinen Oy Metsästäjän ja aseharrastajan ykköstapahtuma! *) Ta pa ht um a jä rj es te tä än m yy m äl äs sä . Nordis Oy_Premium Tour_2025_Metsästäjä_nro 3_210x275_.indd 1 Nordis Oy_Premium Tour_2025_Metsästäjä_nro 3_210x275_.indd 1 10.4.2025 8.58.53 10.4.2025 8.58.53 PIEKSÄMÄKI JAKTVÅRDSFÖRENING SÖKER VERKSAMHETSLEDARE Inkörningen sker under hösten och arbetet börjar 1.1 2026. Verksamhetsledarens arbetstid motsvarar cirka 30 procent av heltid. Ytterligare information: verksamhetsledare Ilkka Kinnunen, +358 40 015 2112. ordförande Kimmo Kolehmainen, +358 45 145 8063. Skicka din ansökning med löneanspråk till adressen pieksamaki@rhy.riista.fi senast den 15 juni. Vildmarksmässan i Uleåborg i Norra Finland Vildmarksmässan i Norra Finland arrangeras i Uleåborg den 16–18 maj. Teman för mässan är jakt, fiske, friluftsliv och naturfotografering. Bland de över 400 utställarna finns även Finlands viltcentral. Kom och besök vår monter (G 25–30)! Vi berättar om bland annat det nordiska mårdhunds projektet och om hur du kan delta i Finlands fjärde fågelatlasinventering. Du hittar oss på samma avdelning som Forststyrelsen. Där kan du samtidigt också köpa fisketillstånd till statens vattenområden inom Forststyrelsens tillståndsområden. Är du redan föreningsmedlem i Oma riista? Begär en medlemsinbjudan genom att skicka ditt jägarnummer till din förening. När inbjudningen har kommit; godkänn den i Oma riista, under länken ”Egna uppgifter”. Som medlem får du bland annat tillgång till kartorna över föreningens jaktmarker. Dessutom blir dina fällningar också bokförda i föreningens fällningsstatistik. Bruksanvisningarna för Oma riista: viltinfo.fi. Följande nummer av tidningen Jägaren Nummer 4/2025 utkommer den 18 juli och innehåller jaktkortet som bilaga. Jägaren 3/2025 8
Premium Tour 2025 Tervetuloa! Nordic Distribution Oy NorDis www.nordis.fi www.facebook.com/NorDisOy Premium Tour -kiertueella pääset tutustumaan ja testaamaan tuotteitamme ampumaradalla tai jälleenmyyjämme myymälässä. Osallistumalla tapahtumiin pääset mukaan mahtavien palkintojen arvontaan! Pvm Paikkakunta Yhteistyössä 10.5. Lahti Kärkkäinen Oy *) 23.5. Lapua, a-rata Asepaja M. Vuorela 27.5. Lappeenranta Urheilu Koskimies Oy *) 30.5. Ylöjärvi, a-rata Häijään Urheilutarvike Oy 4.6. Ylivieska, a-rata Kärkkäinen Oy 6.-8.6. Parkano Pirkanmaan Erämessut / Aawee Oy 14.6. Vaasa, a-rata PRS Shooting Club Finland ry 31.7. Ii, a-rata Kärkkäinen Oy Metsästäjän ja aseharrastajan ykköstapahtuma! *) Ta pa ht um a jä rj es te tä än m yy m äl äs sä . Nordis Oy_Premium Tour_2025_Metsästäjä_nro 3_210x275_.indd 1 Nordis Oy_Premium Tour_2025_Metsästäjä_nro 3_210x275_.indd 1 10.4.2025 8.58.53 10.4.2025 8.58.53 9
Det är den tiden på året då björnarna är på febril jakt efter mat. Under den långa viloperioden har björnen tappat upp till en tredjedel av sin vikt och har tid på sig fram till slutet av september för att få tillbaka den förlorade vikten. TexT och bilder Kai-Eerik Nyholm F ör brunbjörnen är luktsinnet det viktigaste sinnet. Ett gammalt indianskt ordspråk ger en målande beskrivning: Ett tallbarr föll i skogen. Örnen såg det, hjorten hörde det och björnen kände lukten av det. För björnen är luktsinnet dess ”fönster” till omgivningen, precis som synsinnet för oss människor. Därför är det ett faktum att björnen i gynnsamma förhållanden kan lukta sig fram till lämpliga födokällor på till och med flera kilometers avstånd. Typiska exempel på sådana i vårt land är t.ex. fiskrens eller matrester som lämnats ute på gården eller döda djur eller efterbörd från nötkreatur som lämnats utanför en ladugård. Björnar i närheten av bosättning ? Testdeltagare i arbete … ? … det gick snabbt att hitta den svaga punkten. Jägaren 3/2025 10
För många år sedan hade jag uppgiften att kontrollera ett fall där anmälaren berättade att en stor björnhanne en dag i maj kom in på en gårdsplan, utan att bry sig om människorna som rörde sig med maskiner på gården. Det stod snart klart att björnen hade känt lukten av efterbörd som efter kalvning hade slängts ut på gården genom gödselluckan, och nu kom björnen för att äta. När det handlar om mat förändras björnens beteende snabbt i en djärvare riktning och också dess tolerans mot andra representanter av arten ökar tillfälligt. Ytterst läraktiga däggdjur Jag känner till några exempel på att en björn på ett försök kan lära sig ett nytt sätt att göra någonting. En tam björn var lös på en gårdsplan och gick för att utforska ytterdörren till huvudbyggnaden för första gången. Björnen tog tag i dörrhandtaget och drog, vilket fick dörren att öppnas, men när björnen släppte greppet stängdes dörren framför dess nos på grund av fjädermekanismen. Björnen satt en stund på trappan, och grep sedan tag i handtaget igen. Den drog upp dörren, vände sig med baken före genom dörröppningen och backade in. Med tanke på björnens snabba inlärningsförmåga är det viktigt att den inte får positiva matupplevelser i närheten av mänsklig bebyggelse. Om en björn vänjer sig vid tillgänglig föda på gårdsplaner är det ofta omöjligt att lära bort beteendet. I sådana fall är det enda alternativet oftast att avlägsna individen. Hur gör jag min gårdsplan björnsäker? I björnområden är det viktigt att kontrollera miljön på gården redan i mars. Fågelmatningen bör städas undan redan i slutet av mars, eftersom frön och talgbollar kan locka en hungrig björn till gården. På hösten är det bäst att inte börja mata fåglarna förrän i början av november, då björnarna vanligtvis redan har gått i ide. Förutom av fågelmat kan björnar lockas av många andra födokällor på gården. Jägare kan till exempel ha åtel för små rovdjur i närheten av bostadshus. Om det rör sig björnar i området bör man vidta samma försiktighetsåtgärder vid utplaceringen av åtel som vid fågelmatning. Åtel placerad i närheten av ett bostadshus lockar också till sig de stora rovdjuren varg, lodjur och järv, som är aktiva på vintern. Därför ska man inte förvara åtel i den omedelbara närheten av bostadshus. Fiskrens ska grävas ner i marken långt från bebyggelse eller läggas i en tättslutande kompostbehållare i anslutning till bostadshuset. Fiskrens hör inte hemma Om en björn vänjer sig vid tillgänglig föda på gårdsplaner är det ofta omöjligt att lära bort beteendet. Jägaren 3/2025 11
? I björncentret i Yellowstone nationalpark testas soptunnors björnsäkerhet. ? Björnsäkra soptunnor gör att björnen får nöja sig med att suga på sina ramar. En björnhona lär sina ungar ”dåliga” vanor. i insamlingsbehållare för blandavfall. Man ska också undvika att lägga annat starkt luktande avfall i insamlingsbehållare. Till exempel plastförpackningar ska alltid om möjligt föras till återvinning. Hundoch husdjursmat ska förvaras inlåst. På hösten kan äpplen och bär locka björnar till gårdarna. Det är skäl att plocka upp fallfrukt så fort som möjligt och t.ex. transportera den längre in i skogen. Björnsäkra soptunnor – erfarenheter från Nordamerika Flera björnarter runtom i världen orsakar problem genom att de söker föda i närheten av bebyggelse och letar efter mat i soptunnor. Björnsäkra soptunnor har använts längst i Nordamerika, där de har varit i bruk i flera årtionden. En del invånare har byggt olika typer av skydd för sina soptunnor, i hopp om att det ska minska björnskadorna. Men väldigt ofta är det så att om en björn har tid och tillfälle att i lugn och ro hantera en soptunna så bryter den sig igenom skyddsförsöken. De mest kända företagen som tillverkar björnsäkra soptunnor i Nordamerika är Bear Saver, Kodiak Products, Haul-All, Bear Guardian och Capital Industries, som genom åren har utvecklat kostnadseffektiva lösningar på björnproblem. Deras modeller har klarat tester i björnreservatet i Yellowstone nationalpark, där stora grizzlybjörnar har försökt öppna soptunnor som innehåller delikatesser. Användarerfarenheterna har visat att man i många områden helt har lyckats eliminera björnproblemen med hjälp av dessa soptunnor. När björnarna inte får tag på mat stannar de inte kvar i området. Jägaren 3/2025 12
I testerna i Yellowstone placeras soptunnor av olika modeller ut i grizzlybjörnarnas inhägnad på naturcentret. Där kan tillverkaren följa med hur väl den egna produkten står sig mot de kraftfulla rovdjuren. Föda som intresserar björnarna, t.ex. jordnötssmör, fett och honung, placeras i den produkt som ska testas och björnarna får 45 minuter på sig att komma åt delikatesserna. Jag fick följa med ett test, och det tog björnarna mindre än fem minuter att lista ut soptunnans svagaste punkter. Det är vanligt att björnen börjar med att försöka välta soptunnan, så att den kan använda sin klart vanligaste teknik, dvs. att ställa sig med ramarna på sidan av avfallskärlet och pressa det kraftigt neråt. De svagaste konstruktionerna ger vika redan i det här skedet. Så gick det också nu, dvs. björnen lyckades trycka ihop soptunnans vägg och kunde bita ett hål i den. På nolltid fanns det ett hål stort som ett björnhuvud i soptunnan, genom vilket björnen lätt kunde äta upp delikatesserna. I Nordamerika varierar användningen av björnsäkra soptunnor. – Överlag har saker och ting gått framåt och allt fler invånare i björnområden har skaffat sig rätt sorts soptunnor, säger björnspecialisten Justine Vallieres på Montana Fish & Game. Hon arbetar heltid med björnproblem i delstatens norra del och känner till hurdana problem björnar orsakar när de kommer in på gårdar. Orsaken till björnbesök är nästan alltid att björnarna letar efter lättåtkomlig och energirik föda. Enligt Vallieres köper de flesta invånare björnsäkra soptunnor själva, antingen i butik eller av ett sophämtningsföretag, men i vissa områden har organisationer också skänkt soptunnor till invånarna. I Montana förutsätter många städer att invånarna endast använder björnsäkra soptunnor. För att skydda kompostbehållare rekommenderar hon antingen ett lätt elstängsel eller att komposten placeras inne i en byggnad. Björnar bryter sig i allmänhet inte in i byggnader. Finlands ”dykarbjörnar” I vår startade Finlands viltcentral ett test av björnsäkra soptunnor. För ändamålet skaffade man vanliga 240-liters kärl som används i glesbygdsområden, på vilka man gjorde konstruktionsändringar i enlighet med de system som testats i Europa. Soptunnans lock försågs med en metallförstärkning och ett låssystem som björnen inte enkelt kan öppna. Björnarna är dock mycket smarta däggdjur, och det är troligt att det kommer att behövas förbättringar efter testerna. I utvecklingsarbetet krävs det nära samarbete med avfallshanteringsföretagen för att undvika problem med uppsamlingsprocessen. Förutom användningen av björnsäkra soptunnor är målet att ge invånarna i björnområden korrekt information om björnar och hur man undviker konflikter. Kom ihåg 1 Städa undan allt som duger som föda åt björnar från din gårdsplanigodtid(föreslutetavmars). 2 Placera soptunnor och kompostbehållare så att de är bakom dörren till soptunneskyddet. Björnar har en högre tröskel för att ta sig in i byggnader. För om möjligt ut soptunnan till vägen först påtömningsdagen. 3 Om en björn dyker upp på din gård ska du omedelbart försöka skrämma iväg den från en säker plats (genom att tuta, ropa eller föra oväsen på annat sätt). Låt inte situationen dra ut på tiden. 4 Om björnen inte reagerar på fördrivningsförsöket ska du anmäla händelsen till din lokala rovdjurskontaktperson och om situationenblirhotfullringanödnumret112. 5 Du kan kontakta viltcentralens regionkontor för ditt område och be att få låna ljudskrämmor som tillfällig hjälp för att fördriva björnar från din gård och få råd för hur du skapar en björnsäker gårdsplan. 6 Gör observationer av björnar i ditt närområde och rapportera dem till den lokala rovdjurskontaktpersonen. Särskilt utmanande är situationer där en björnhona lär sina ungar dåliga vanor. Vår avsikt är att testa björnsäkra soptunnor i områden där det förekommer problem. Förra hösten i Södra Savolax besökte en björnhona och hennes ungar soptunnor upprepade gånger innan de drog sig tillbaka för vintervilan. Problem förekom framför allt i samband med 600 liter stora regionala uppsamlingskärl som fanns i mer avlägsna områden och som var lättillgängliga för björnarna. I Finland är det tillsvidare rätt ovanligt och endast lokalt förekommande att björnar besöker soptunnor. I fjol påträffades dock ”sopdykare” bland annat i Norra Karelen, Södra Savolax, Kymmenedalen, Nyland och Norra Tavastland. När björnstammen växer är det sannolikt att sådana här situationer blir vanligare, och därför är det skäl att agera i förebyggande syfte. Björnar besöker sällan komposter och soptunnor som är placerade intill en bebodd byggnad. I många områden har man helt lyckats eliminera björnproblemen med hjälp av björnsäkra soptunnor. Jägaren 3/2025 13
I tätorter finns vilt av allehanda slag som söker sig dit för att vi människor avsiktligt eller oavsiktligt bjuder dem på mat. Närheten till människor kan samtidigt också ge djuren trygghet. TexT och bilder Taneli Sinisalo N uförtiden skyddar vi ofta planteringarna på villatomten med nät eller gula plastband eftersom tätortsträdgårdarna bjuder viltet på läckerheter. Rådjuren är som galna i blommande växter och fälthararna gnagar barken av de nyplanterade träden. Äppelträdens frukter är särskilt eftertraktade, i synnerhet bland rådjuren och hjortarna. Fågelfrön är så uppskattade att det ofta är rådjuren som länsar lågt placerade fågelbord. Den mänskliga närvaron skapar trygghet mot rovdjur eftersom rådjurets ärkefiende lodjuret är människoskyggt och vantrivs nära bebyggelse. Men visst, efter hand som rådjuren blir fler i tätorterna så ökar också observationerna av lodjur där, men på grund av människan är risken stor för att lodjurets jaktförsök misslyckas. Detta skapar trygghet för rådjuren, men uppvägs å andra sidan av att trafiken är livlig och innebär risker för olyckor. Ordna det juridiska innan jakten börjar Den som jagar i en tätort ska följa jaktlagen precis som vid en vanlig jakt. Enligt jaktlagen får ett djur inte skjutas närmare än 150 meter från ett bebott hus utan tillstånd av byggnadens ägare eller den som bor där. Det är inte heller tillåtet att leta efter ett vilt på Rådjursjakt i tätort en tomt eller i en trädgård utan tillstånd av ägaren eller innehavaren. Det är också förbjudet att i jaktsyfte röra sig i odlingar före skörden bärgas eller samlas in. I praktiken innebär det här att jägaren ska be om tillstånd, åtminstone muntligt, av samtliga inom den lagstadgade 150 meters radien. Om rådjuren har härjat i rabatterna i flera trädgårdar går det i regel rätt så lätt att få tillstånd bara man lägger fram ärendet på ett konstruktivt sätt. Ofta händer det även att Rådjuret är en mycket vanlig tätortsbo. Jaktbågen är tyst och riskfri, och är därför ett utmärkt vapen för jakt i tätorter. Jägaren 3/2025 14
JA RI HI ND ST RÖ M villaägarna vänder sig till jaktföreningen på orten för att lösa bekymret. Kom ihåg att det räcker med att en enda person inom 150 meters radien sätter sig på tvären så får jägaren planera om sitt projekt så att kravet på 150 meter blir uppfyllt. Planera med omsorg I tätorter går det inte att satsa för mycket på säkerheten. Bland hus är det högprioriterat att skjutsektorerna är riskfria. Om jakten äger rum på en plats med tät bebyggelse är vaktjakt den enda möjliga metoden. Skjutsektorerna ska vara exakt avgränsade för att eliminera riskerna för farliga situationer. På grund av räckvidden är det oftast otänkbart att använda kulvapen, så jägaren jagar med pilbåge eller hagelgevär. Jaktbågen är tyst och nästan riskfri, och är därför ett utmärkt vapen för ändamålet. Det farliga området bakom viltet är litet jämfört med skjutvapen och risken för rikoschetter obefintlig. Av den här anledningen är det ofta bågjägarna som spelar rollen som aktiva problemlösare vid jakt i bebyggelse. Jaktbågen är dessutom i det närmaste ljudlös och är därför överlägset bäst i urban miljö eftersom knallen från ett gevär kan leda till fler bekymmer trots att samtliga lagparagrafer är uppfyllda och jakten genomförs riskfritt. Riskfria fällande skott med lockande foder Det enklaste sättet att styra djuren till en önskad skjutsektor är att i liten skala locka dem med foder till en plats där skottet inte vållar någon fara för utomstående. Exempelvis spannmål, morötter och äpplen lockar bombsäkert rådjuren och fälthararna som rör sig trakten till en gratis middag. Djuren har vant sig vid den mänskliga närvaron och följer ofta en väldigt regelbunden tidtabell. Själv fällde jag under den senaste jaktsäsongen med jaktbåge tre rådjur av en grupp på drygt tio; detta dessutom på min egen tomt och på grannarnas begäran och med tillstånd av dem. Den första fällde jag efter en tjugo meters promenad från bakdörren till terrassen; en råget med två kid som smaskade på utlagda morötter. Jakten är egentligen inte särskilt krävande. Djuren är vana vid människoljud, människolukt och människans närvaro, vilket betyder att jägaren kan begå flera fel utan att det straffar sig. Ett skottläge av det här slaget vore omöjligt med djur som inte har vant sig vid människor. Skadskjutningar kräver yttersta försiktighet Som alla jägare vet så händer det missöden med skottet och skytten kan bli tvungen att söka efter det skadade djuret. I närheten av hus krävs det därför särskild försiktighet i synnerhet som eftersöket oftast sker i mörker. Skytten måste försäkra sig om att inga utomstående utsätts för fara. Dessutom är det förnuftigt att informera grannskapet för att exempelvis kunna be folk hålla sig inomhus. En kartapp som visar ens position är en utmärkt hjälp vid eftersöket, i synnerhet om appen också visar vartåt du står vänd i förhållande till omgivningen. Detta är ju ofta väldigt svårt att uppfatta i mörker. Om möjligt ha en kamrat med vid eftersöket Rätt utförd jakt ger tack När jägaren har beaktat samtliga ovannämnda faktorer och jakten har avlöpt som den ? Rådjuret ligger ofta i daglega alldeles intill hus. Rådjuren är vana vid människor; med foder går det därför att locka dem till en säker skjutsektor. ? En spårande hund är en oumbärlig hjälp vid eftersök, även i tätorter. ska får han eller hon ofta tack för jobbet. Till och med personer som inte gillar jakt brukar vara tacksamma. Det känns nämligen bra att få hjälp när ens egna möjligher inte räcker till för att hejda förödelsen i trädgården. Även om djuren som lever i och invid bebyggelse är vana vid människor så får det jakttrycket dem ofta att flytta längre bort. I synnerhet rådjuren flyttar när de märker att det börjar saknas medlemmar i flocken. För min egen del räckte det med att jag plockade tre rådjur ur flocken på drygt tio för att det efter den femtonde februari knappt alls skulle finnas några rådjur kvar i grannskapet. Om jägaren dessutom donerar värdefullt rådjurskött till de berörda grannarna så får de bokstavligen en god eftersmak av jakten! På det här viset blir också viltköttet mera uppskattat bland folk som inte jagar själva. Jägaren 3/2025 15
Det sista året för vår fjärde fågelatlas (2022-2025) har rullat igång. Ett bra mål för den begynnande slutsäsongen skulle vara att klarlägga häckningsläget för de jaktbara fåglarna i hemknutarna. TexT Matti Kervinen bild Hannu Huttu G enom att fördjupa sig artvis i observationer, terrängkartor, flygfotografier och experttips om utfärdsmål går det att rikta observerandet till platser där sannolikheten är stor för att råka på arter som hittills har flugit under radarn. Efter de tre första kartläggningsåren börjar läget kring de större städerna vara mycket gott. Men för flera jaktbara arter är observationskartan fortfarande full med luckor. För att jakten ska fortsätta att vara hållbar måste vi ha en komplett bild av läget. Det är enklare att motivera jakten om vi vet att arten häckar i området. Kvalitet ersätter mängd I sommar ska vi därför satsa på planering och riktade precisionstillslag. Dessa bör riktas till platser där vi kan vänta oss observationer som ger atlasen mervärde. Hit räknas observationer av arter som ännu inte har blivit observerade i någon viss atlasruta, och observationer som höjer sannolikhetsgraden för häckning för en redan observerad art; exempelvis en kull. Vi rekommenderar att observerandet riktas till häckningsmiljön för varje art och görs under tidiga morgontimmar då kullarna är aktivast. Är vattenlagda torvtäkter oaser för arter som det går utför för? Efter hand som torvtäkter läggs ner befrias tusentals hektar torvmarker som kan användas till annat. Vattennivån stiger hastigt och det bildas grunda våtmarker med bruten strandlinje. De vattenlagda torvtäkterna skapar häckningsmiljöer för många av våra sjöfågelarter med negativ utveckling, som bläsanden och stjärtanden. Det finns hundratals objekt av det här slaget, i synnerhet i ett bälte som sträcker sig från norra Satakunta till gränstrakterna mellan Norra Österbotten och Lappland. Många av dessa vattenlagda torvtäkter ligger i atlasrutor där det inte finns säkra eller Vi behöver en komplett lägesbild av våra häckande fågelarter för att jakten ska vara hållbar också i framtiden. Slutspurten börjar – atlasluckor att fylla! Kullarna är aktivast under tidiga morgontimmar. Fåglarna på bilden är stjärtänder. Jägaren 3/2025 16
sannolika belägg för häckande bläsänder eller stjärtänder, eller särskilt många andra sjöfåglar heller. En utfärd till ett sådant objekt en tidig morgon i juli kan mycket väl avkasta värdefulla data för fågelatlasen. Till kategorin objekt värda en utfärd hör också näringsrika vattendrag, naturliga och anlagda våtmarker, dammar med naturföda och stränder med mycket starr och fräken. Om där finns fågelarter som uppträder väldigt synligt, som skäggdopping, svarthakedopping och gråhakedopping, så finns där sannolikt också sådana jaktbara arter som gärna döljer sig. Kor som betar på Ytterligare tips om hur du planerar dina fågelatlasutfärder och gör observationer: ? Jägaren 2/2024, s. 30–33, metsastajalehti.fi/sv/ jagarens-tidning ? lintuatlas.fi/retkikokemuksia (påfinska) ? Anvisningar och resultattjänst: lintuatlas.fi/fagelatlasen ? Torvtäkter (de gröna punkterna) enligt viltcentralens tolkning av flygbilder. Förekommer i hela landet förutom i nordligaste Lappland. ?? Atlasrutor (rött) utanför vattenlagda torvtäkter, där vi inte har några säkra eller sannolika observationer av häckande bläsänder eller stjärtänder. Bakgrundskarta De vattenlagda torvtäkterna är lätta att känna igen på flygbilder. Ba kg ru nd sk ar ta : Es ri, Li gh t Gr ay Ca nv as M ap stranden är ett säkert tecken på att en plats är väl värd ett närmare studium med kikare! Hjälp vid valet av utfärdsmål I det föregående numret av tidningen Jägaren hade vi en annons (på s 4) där vi efterlyste fågelintresserade jägare. Finlands viltcentral kommer att informera dem som anmäler sig om lämpliga objekt i deras hemtrakter, som det är skäl att besöka i juli för att spana efter kullar. Vi uppmanar läsarna att under hela sommaren anteckna sina observationer av jaktbara fåglar i Oma riista! torvtäkt utan häckande stjärtänder eller bläsänder torvtäkt utan häckande stjärtänder torvtäkt utan häckande bläsänder Jägaren 3/2025 17
Inom viltförvaltningen är det inte läge att vila på lagrarna efter jaktsäsongens slut, eftersom uppskattningarna av älgoch vitsvanshjortstammarna som publiceras i mars är starten på planeringen av stambeskattningen för den kommande jaktsäsongen. TexT Valto Kontro, Antti Rinne, Jyrki Pusenius och Sami Aikio E n grundläggande förutsättning för jakt är att beskattningen är hållbar. För att beskattningen på ett område ska kunna dimensioneras rätt i förhållande till den lokala stammen och de mål för stamförvaltningen som fastställts för området behövs en uppfattning om stammens storlek, struktur och reproduktionsförmåga. Hjortdjursmålen för de olika älgförvaltningsområdena är till för att uppnås, och utan en tillförlitlig stamuppskattning går det inte att följa upp hur de uppnås. I mars, ungefär en månad efter jaktsäsongen för vitsvanshjort, publicerar Naturresursinstitutet (Luke) stamuppskattningar för både älg och vitsvanshjort. Det är starten på en process i flera steg, som inkluderar jaktvårdsföreningarnas beskattningsplanering, licensansökningen och viltcentralens licensprövning och som slutligen kulminerar i höstens hjortdjursjakt. Under jakten samlar jägarna i sin tur in information om de lokala populationerna, och i slutet av Uppskattningen av hjortdjurs stammarna Minskar stammen Minskar stammen Minskar stammen Minskar stammen JAKTBARA STAMMEN KVARBLIVANDE STAMMEN STAMMEN EFTER KALVARNAS FÖDSEL FÖDANDE STAMMEN Observationer under jaktsäsongen specificerar könsfördelningen STAMMEN SOM STÖRST STAMMEN DELAS I FYRA KLASSER STAMMEN SOM MINST • Fjolårets kalvar överförs till vuxna • Nya kalvar föds • Kalvproduktionen uppskattas från förra säsongens byte och observationer • Kalvarnas tjurandel uppskattas från en längre tidsperiods kalvbyte Vuxna tjurar Tjurkalvar Vuxna kor Kokalvar • Observationer/ jaktdag • kollisioner under resten av året INFORMATION OM STAMMENS STORLEK • Flyginventeringar • Antal kollisioner INFORMATION OM STAMMENS STORLEK • Observationer/ jaktdag • kollisioner under resten av året INFORMATION OM STAMMENS STORLEK Skedena i älgens livscykel som modelleras vid uppskattningen av stammen Jägaren 3/2025 18
säsongen rapporterar de sin uppskattning av återstående stam, varvid cykeln startar om på nytt. Uppskattningsmetoderna har mycket gemensamt I det stora hela är grundtanken bakom stam uppskattningarna för vitsvanshjort och älg den samma: olika typer av information som beskriver stammens storlek, struktur, reproduktion och dödlighet används och slås ihop till en sannolikhetsfördelning med hjälp av en metod som bygger på Bayesiansk statistik. Den tillgängliga informationen baseras till stor del på uppgifter som samlats in av jägarna, men för stamuppskattningen behövs omfattande förädling av materialet med statistiska metoder. För båda arternas stamuppskattning används stamoch fångstuppgifter från föregående jaktsäsong, uppskattad kalvproduktion och könsstruktur baserad på observationer under jakten, jaktföreningarnas uppskattningar av återstående stam, antalet krockar i proportion till trafikmängd samt uppskattningar av stammarna av stora rovdjur. Några skillnader Till modellen för uppskattning av älgstammen läggs också uppgifter från flyginventeringarna för de områden där sådana har gjorts. Vid uppskattningen av vitsvansstammen modelleras minskningen orsakad av stora rovdjur utifrån lodjursstammen, medan vargoch björnstammen används för uppskattningen av älgstammen. Dessutom uppskattas övrig naturlig dödlighet hos älg, såsom sjukdomar och drunkningar, baserat på forskningslitteratur. Observationsmaterialen om de båda arterna skiljer sig från varandra på så vis att jägarna i fråga om älg samlar in uppgifter om antal observationer i förhållande till jaktinsatsen, varvid observationerna kan användas förutom för modellering av stammens struktur och kalvproduktion också som indikator på älgtätheten. Observationsmaterialet om vitsvanshjort används hittills endast för uppskattningen av kalvproduktionen, men informationen är viktig för stamuppskattningen. Det är viktigt att samla in och rapportera observationer som sker under vitsvansjakten, eftersom det är mycket svårt att uppskatta kalvproduktionen utan den informationen. Det här borde jägarna satsa mera på i framtiden. Finland är indelat i 59 älgförvaltningsområden, och för vart och ett av dem görs en egen stamuppskattning. Det uppskattade antalet djur fördelas sedan mellan jaktvårdsföreningarna i älgförvaltningsområdet i enlighet med fördelningen av den återstående stammen som jaktvårdsföreningarnas jaktföreningar har rapporterat in i slutet av föregående jaktsäsong. Lång tidsserie I Naturresursinstitutets stamuppskattning produceras en tidsserie för älgstammens storlek och struktur från år 2000 fram till idag. Under den här tidsperioden har älgstammen i stort sett halverats. Tidsserien för vitsvanshjort är kortare, eftersom stamuppskattningen inleddes först i mitten av 2010-talet. Till en början användes en enklare modell, men för tre år sedan förnyades stamuppskattningsmodellen. Samtidigt modellerades stammens utveckling retroaktivt med den nya metoden från och med år 2016. Den nya stamuppskattningen kan ändra föregående års uppskattning Under jaktsäsongen producerar jägarna ny information, som preciserar den aktuella uppfattningen om stammen. Förenklat kan man alltså konstatera att man idag har en bättre uppfattning om stammen för ett år sedan än vad man hade när den dåvarande stamuppskattningen publicerades. Kontinuerlig utveckling Båda stamuppskattningsmodellerna utvecklas hela tiden i ljuset av ny information och nya erfarenheter. Eftersom stamuppskattningarna är det viktigaste verktyget vid planeringen och bedömningen av hållbar jaktbeskattning arbetar Lukes forskare hela tiden för att ytterligare förbättra modellen. INFORMATIONSKÄLLOR SOM PÅVERKAR ÄLGTÄTHET Alla kunskaper från älgtätheten mäter samma saker med varierande noggrannhet Ålgstammens täthet / 1 000 ha Sa nn ol ikh et 1 2 3 4 5 6 7 8 Infomationskällorna kombineras = så kallad posterior-fördelning Uppskattning ur fjolårets stam 2,9 älgar / 1000 ha Flyginventering 4,0 älgar / 1000 ha Observationsindex 4,2 älgar / 1000 ha Jägarnas anmälningar om kvarblivande stammen 2,5 älgar / 1000 ha LE EN A PA RT AN EN Jägaren 3/2025 19
Det bästa sättet att komma i gång med en ny jaktform är att följa med en jägare som har erfarenhet. Med min vän Krista Suorsa fick jag möjligheten att för första gången hänga med på toppjakt. TexT och bilder Siiri Niskala I januari följde jag två gånger med Krista på toppjakt. Båda gångerna skidade vi ungefär sex kilometer i det snöiga landskapet kring Rovaniemi. På den första jakten var vädret milt och det slasSom nybörjare på toppjakt kade på eftermiddagen. Men trots det så fanns det snö och skidföret var gott. På den andra jakten, i slutet av januari, var vädret vackert och kvicksilvret låg på minus sju grader. Efter veckor med snöfall var snötäcket djupt och som bomull upp till knäna, vilket gjorde skidandet en smula besvärligt. I år fanns det alltså mindre snö än under tidigare år. Vi skidade ute på ett kalhygge när vi på ungefär 160 meters håll upptäckte orrtuppar uppe i en björk. Strax därpå flög orrarna iväg så vi följde efter dem. Vi fann dem två-trehundra meter längre fram, mitt ute på en uttorkad sjö där orrarna brukar spela på hösten. På den här andra skidturen hittade vi bland annat spår i snön och tjäderspillning. Även om båda skidfärderna var en upplevelse så kammade vi noll på båda. Utrustningen väldigt viktig Utrustningen, som ska vara förstklassig, utgör en väsentlig del av toppjakten, men allt behöver inte vara eget. Det är en god idé att först låna av bekanta, i synnerhet för att prova ut grejer. Jag hade inte haft behov av någon snödräkt innan, så jag lånade en innan jag köpte en egen. Jag hade på mig överdelen av en gammal armésnödräkt och byxor från ett annat set. En snödräkt passar fint som kamouflage utanpå en varm overall. Det finns några alternativa sätt att ta sig fram i snön. För ett par år sedan fick jag i födelsedagspresent ett par glidsnöskor. Dem ? I slutet av januari kunde vi beundra solens varma, gyllene sken. ? Allt emellanåt stannade vi och spanade med kikaren. Jägaren 3/2025 20 Ungd msredaktionen