Jägaren 3/2024 - Lehtiluukku.fi

VÅRBOCKSJAKTEN LJUDLÖST SMYGANDE BÅGJAKTEN UTMANAR OCH BELÖNAR OMA RIISTA JÄGARENS VÄN I 10 ÅR MÅRDHUNDEN BEKÄMPNING I SKÄRGÅRDEN ÅK OFTARE TILL SKJUTBANAN SKYTTETRÄNING GER SÄKERHET 3/2024 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JÄ0324.indd 1 01_Kansi_JÄ0324.indd 1 19.4.2024 13.19 19.4.2024 13.19
JAKTEN 10 Nybörjare på skjutbanan 14 Aktuellt om skjutbanorna 22 Ungdomsredaktionen 28 Så här kommer du igång med bågjakten 32 Bockjakt smygande eller vaktande 46 Handkikaren 64 Säkerheten framför allt VILTET 16 Vitsvanshjorten: En skadlig främmande art? 20 Livsmedelsverket övervakar djursjukdomarna 36 Nya funktioner i Oma riista 40 Mårdhundssamarbetet i sydvästra skärgården 44 Tekniska viltvarningssystem för det nya årtusendet 48 Förändringarna hos de små och mellanstora jaktbara däggdjuren 50 Naturen gynnas av utökad jakt på främmande rovdjur 52 Insamlingen av DNA-prover utvidgades till hela landet 54 En matematisk modell är som en miniatyrmodell av djursamhället 56 Viltrecept 60 I Sverige satsar man på ökad tillgång till hjortdjursföda i skogsbruket AKTUELLT 4 Nyheter 8 Låt ungdomarna delta i beslutsfattandet 26 Tjänsten Oma riista 10 år 38 Lagar och licenser 58 Inventeringen av sjöfåglar närmar sig 62 Effektivt 13-mannateam övervakar jakten 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Vice ordförandens spalt 39 Ministeriet informerar 46 Det här ska du tänka på när du väljer handkikare 26 Oma riista fyller 10 år med ännu fler funktioner 58 Rapportera sjöfågel inventeringen på nätet Jägaren 3/2024 2 Innehåll 2-3_Sisällys_JÄ0324.indd 2 2-3_Sisällys_JÄ0324.indd 2 19.4.2024 13.20 19.4.2024 13.20
32 På bockjakten njuter jägaren av våren 10 Hagelträningen kan bli en passion Vi bär alla ansvar för att jakten bedrivs enligt paragraferna och god jägarsed. Beredskapen är vår styrka D et pågående jaktåret blir allt stillsammare. För hjortdjurens del har vi orsak att tacka jägarna, i synnerhet för deras arbete med vitsvanshjortarna. Stammens utveckling har vänt nedåt. I skrivande stund bestäms målsättningarna för följande treårsperiod som ska styra förvaltning en vidare framåt. Många jagar fortfarande, bland annat mink och mårdhund, men jaktligt är detta ändå en fridfull tid. En lämplig tid för att ägna sig åt viltvårdsarbeten och viltspaning, och att serva redskap, utrustning och jakttorn. Men glöm inte hundarna eller er själva, utan träna och håll kondisen uppe! Förbered er för nästa jaktår genom att träna på skjutbanan och repetera vapensäkerheten och lagar och bestämmelser. Vi bär alla ansvar för att jakten bedrivs enligt paragraferna och god jägarsed. Var och en av oss ansvarar för att jakten fortsätter att vara acceptabel och inte utsätts för nya smällar eller olagligheter. Glöm inte heller att observera viltet när ni strövar i jaktmarkerna. Forskningen behöver era observa tioner av sjöfåglar, hjortdjur och stora rovdjur. Vår styrka är ju att jakten bygger på vetenskapliga data om viltet. Vi jägare har i uppgift att göra observa tionerna som bildar underlag för uppskattningarna av viltstammarna, som i sin tur bildar underlag för besluten om jaktmöjligheter. Det vore ju förarg ligt om en brist på observationer skulle leda till uppskattningar i underkant av viltstammarna och begränsningar av jakten! JARI VARJO direktör Finlands viltcentral Ledar n 3 Jägaren 3/2024 2-3_Sisällys_JÄ0324.indd 3 2-3_Sisällys_JÄ0324.indd 3 19.4.2024 13.20 19.4.2024 13.20
Bokför de jaktbara fåglarnas häckningsbestyr i Oma riista Under våren och sommaren ska vi åter en gång kartlägga häckningsutbredningen för fåglarna i vårt land. Vi har därför gjort det enkelt för jägarna att delta; du behöver bara skriva in dina observationer av häckande jaktbara fåglar i Oma riista. Välj art och observationstyp: par, kull, spel, bo och antal. Spara. Observationerna kan skickas in var som helst i landet, oavsett om du befinner dig på sommarstugan eller ute på en fågelexpedition. Vi är särskilt intresserade av häckningsobservationer av sjöfåglar med negativ utveckling, och kullar av fåglar som bläsand, stjärtand och vigg. Vi samlar också in data om sjöfåglarna genom årliga paroch kullräkningar. Inventeringsinformationen överförs också till fågelatlasen, men därutöver behöver vi kartläggningar av häckningsområdena specifikt för atlasen. VITSVANS HJORTARNA FORTSÄTTER ATT MINSKA Enligt Naturresursinstitutet fanns det i vintras ungefär 117 000 vitsvanshjortar här i landet. Stammen har alltså minskat sedan toppnoteringen 150 000 individer för tre år sedan. M inskningen visar sig i färre fällningar och viltolyckor med hjortar. Den avgörande orsaken till minskningen är den upptrappade jakten, men också det, att vargarna och lodjuren har blivit fler i hjortområdet. Under våren inleds en undersökning av rovdjurens inverkan på hjortarna och rådjuren för att kasta mera ljus på problematiken. Nordgränsen för vitsvanshjortens utbredning går nu från Brahestad till sydsidan av Ule träsk och därifrån till Pielisjärvi. Hjortar kan också förekomma utanför det här området, men eftersom dessa inte jagas så får vi inte heller in data om dem. Hjortstammen uppskattas till 154 000 individer när jakten inleds i höst. För att åstadkomma en reell minskning borde därför minst 40 000 hjortar fällas. ? Diagrammet visar den uppskattade storleken på vinterstammen och avskjutningen enligt den nya (ÄHO-modellen) och den gamla modellen. Avskjutningsdata: Finlands viltcentral. Bild: Naturresursinstitutet. 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Den uppskattade stammen och avskjutningen ÄHO-modellen Gamla modellen Avskjutningen 198 2 199 8 199 200 6 201 8 198 8 200 2 201 4 199 4 201 202 2 AN TT I RI NN E Nyhet r Jägaren 3/2024 4 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 4 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 4 19.4.2024 13.21 19.4.2024 13.21
Målen för hjortdjuren bestämdes De regionala viltråden arrangerade i mars sina möten med intressegrupperna för att höra deras åsikter om förvaltningen av hjortdjuren. Utifrån mötena bestämde viltråden sedan målen för stammarna för åren 2024 till 2026. För älgen bestämdes målen för tätheten, könsfördelningen och andelen kalvar i kvarstående stam. För vitsvanshjorten bestämdes täthetsmålet för regionerna med en etablerad jaktbar stam. I flera äh-områden utvidgades variationsbredden, alltså det målsatta spannet, för att bättre motsvara noggrannheten hos stamuppskattningen. I ungefär hälften av älghushållningsområdena flyttades mittpunkten i det målsatta spannet en aning. I ungefär hälften av äh-områdena höjdes den målsatta könsfördelningen mellan kor och tjurar i den vuxna stammen för att höja produktionen av kalvar. För vitsvanshjortens del granskade viltNaturresursinstitutet satte sändarhalsband på två vargar I februari och mars satte Naturresursinstitutet sändarhalsband på två vargar i Norra Österbotten. Operationen ingick i projektet WINDLIFE. Den ena vargen avlivades dock redan i början av april i renskötselområdet med en skadebaserad dispens eftersom den hade anfallit renar. Vädret och föret var besvärliga och gjorde det svårt att sätta på halsbanden, men det ska bli fler halsband under kommande vårvintrar. Syftet med WINDLIFE-projektet är att utreda vindkraftens konsekvenser för de skogslevande djuren. Inom projektet samlar man in data om hur djuren förekommer och rör sig vid och nära vindkraftverken. Syftet med projektet är att ta fram anvisningar som i högre grad än förut gör det möjligt för oss att ta hänsyn till kraven på livsmiljö som de berörda arterna ställer och kraven i direktivet vid placeringen av vindkraftverk. MINKAR OCH MÅRDHUNDAR HAR BLIVIT FÄLLDA I HELMI-FÅGELVATTEN 12 000 Jägarregistrets telefon tjänst inför nya öppettider den första juni Från och med den första juni betjänar jägarregistrets telefontjänst kunderna på vardagar klockan 9-15. ? jaktkortsärenden ? byte av jaktvårdsförening ? adressärenden för utdelningen av tidningen Jägaren Du når oss på: ? tfn 029 431 2002 ? metsastajarekisteri@riista.fi råden de målsatta tätheterna med hänsyn taget till den nya modellen för att uppskatta stammen och justerade dem för att stämma bättre överens med dagens siffror på stammen. Även för vitsvanshjortens del breddades det målsatta spannet i flera områden. Målsättningarna bestäms med hänsyn taget till de olika gruppernas intressen. Medan målsättningarna bestämdes diskuterade deltagarna frågor kring skogsskador och vartåt de stora rovdjuren utvecklas. AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N H AN N U HU TT U Jägaren 3/2024 5 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 5 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 5 19.4.2024 13.21 19.4.2024 13.21
Vi behöver regionalt påverkande J ägarkåren lever i en rörig tid. Debatten om rovdjurspolitiken är brokig och delvis polariserad. Diskussionerna i de sociala medierna eldar på så det räcker och blir över. Rovdjurspolitiken berör väldigt många av oss. Den har inneburit och innebär fortsättningsvis svårigheter för jakten, hundarna, djuruppfödarna och renskötarna. Men även om läget är kämpigt och ljusglimtarna i tunnelns bortre ända är få, så fortsätter vi att jaga och vår inhemska jaktkultur går inte under. I det här skedet av jaktsäsongen kan vi alla ta oss en funderare på våra egna möjligheter att påverka vår jaktkultur. Jaktvårdsföreningarna har valt nya styrelsemedlemmar på sina årsmöten. De regionala och det nationella viltrådet byter verksamhetsperiod och de nya råden inleder sitt arbete den första augusti. Tiden är med andra ord lämplig för att börja diskutera och påverka regionalt. Alla vi jägare har möjligheter att lämna in förslag till sin egen jaktvårdsförening och den vägen vidare till det regionala viltråden för behandling. Därifrån kan förslagen som jägarna lämnar in fortsätta till det nationella viltrådet och kanske till och med påverka jaktlagstiftningen! Det är min förhoppning att jägarna ska använda den här kanalen flitigt! Jag tycker att det är oerhört trist att i de sociala medierna läsa inlägg där jägarna kritiserar andra för deras värderingar och val. Nu om någonsin ska vi jägare dra åt samma håll och hålla ihop! TEPPO KAKKONEN Vice ordförande Finlands viltcentral Arbetsgrupp grunnar på dispenspraxis för stora rovdjur Jordoch skogsbruksministeriet har tillsatt en expertarbetsgrupp för att utveckla dispenspraxis för vargen och de övriga stora rovdjuren. Arbetsgruppen har i uppgift att göra upp ett förslag till en förordning som skulle göra det smidigare att bevilja skadebaserade dispenser. Till uppgiften hör också att göra upp förslag för hur stamvårdande dispenser kunde beviljas. Dessutom ska arbetsgruppen ge förslag till hur uppskattningen och förvaltningen av de stora rovdjuren kunde utvecklas. Som ett separat projekt har ministeriet också inlett beredningen av en lagändring som skulle göra det lättare att bevilja jaktlicenser för hybridvargar. Expertarbetsgruppens verksamhetsperiod löper från 1.4 2024 till 15.10 2024. En mellanrapport väntas senast den 15 juni och ändringen i förordningen bör träda i kraft den första juli i år. Nu kan du sköta vapenrelaterade anmälningar och ansökningar på nätet Sedan den första mars kan du sköta vapenrelaterade anmälningar och licensansökningar på polisens webbplats. Tack vare en ändring i skjutvapenlagen kan polisen nu erbjuda allmänheten utökade tjänster på nätet. Du kan nu ansöka om licens och parallell licens för vapen, gasspray och vapentillbehör. Dessutom kan du anmäla identifieringsuppgifterna för ett med tillstånd skaffat vapen eller en vapendel, och anskaffningen av en vapendel, ett effektivt luftvapen eller ett deaktiverat vapen. Du kan också anmäla lån av, tillfällig förvaring av och återlämnande av ett vapen, en vapendel eller ett effektivt luftvapen. I de flesta fall räcker det med att du uträttar ärendet på nätet. Ett besök hos polisen är i regel påkallat enbart om du blir kallad. Möjligheten att uträtta ärenden av det här slaget på nätet gör licensärendena smidigare att sköta och främjar vapensäkerheten. Tack vare webbtjänsterna får polisen nu snabbare in information om licensinnehavarna, licenserna och var någonstans vapnen finns. H AN N U HU TT U K lumn Jägaren 3/2024 6 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 6 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 6 19.4.2024 13.21 19.4.2024 13.21
En jaktchef till Uleåborg och en jaktchef till Norra Savolax Eftersom Harri och Jouni går i pension söker vi en ny jaktchef till regionen Uleåborg och en till regionen Norra Savolax. Jaktchefen ansvarar för verkställandet av en hållbar vilthushållning inom verksamhetsområdet, stöder jaktvårdsföreningarna i deras verksamhet, verkställer viltpolitiken, samarbetar med intressegrupperna och sköter vissa offentliga förvaltningsuppgifter. Dessutom fungerar jaktchefen som föredragande för det regionala viltrådet. Utöver uppgifterna som hör till verksamhetsområdet hör det till jaktchefens uppgifter att delta i uppgifter och projekt som främjar vilthushållningen på riksnivå, och i internationella uppdrag som avtalas separat. Tjänsten förutsätter följande ? Högre högskoleexamen, helst inom naturresursområdet, eller annan lämplig examen i kombination med visad lämplighet för tjänsten som jaktchef ? God kännedom om vilthushållning och jakt ? Utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Goda kunskaper i svenska räknas som merit. ? Kunskaper i engelska ? Förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga ? I praktiken visad ledarförmåga ? Beredskap för flexibla arbetstider och resor inom landet, och vid behov även utomlands ? Beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Regionkontoret för viltcentralsregionen Uleåborg ligger i Muhos och verksamhetsområdet omfattar 26 jaktvårdsföreningar. Regionkontoret för Norra Savolax ligger i Kuopio och verksamhetsområdet omfattar 23 jaktvårdsföreningar. Tjänsten förutsätter möjligheter att självständigt röra sig inom verksamhetsområdet. Utöver kontorsoch resedagarna kan delar av arbetet göras flexibelt på distans. Finlands viltcentral har moderna arbetsredskap och informationssystem som stöder arbetet. Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder senast den första augusti. FINLANDS VILTCENTRAL REKRYTERAR Viltplanerare till verksamhetsområdet Uleåborg Till viltplanerarens uppgifter hör planering och rådgivning inom vilthushållningen, att stöda jaktvårdsföreningarna, samarbeta med intressegrupperna och att sköta särskilt fastställda offentliga förvaltningsuppgifter. Tjänstens placeringsort är viltcentralens regionkontor för regionen Uleåborg som ligger i Muhos. Till regionkontorets verksamhetsområde hör landskapet Norra Österbotten och området omfattar 26 självständiga jaktvårdsföreningar. Att stöda dessa hör till viltplanerarens viktigaste uppgifter. Du har samarbetsförmåga och möjligheter att röra dig självständigt i det vidsträckta verksamhetsområdet. Utöver kontorsoch resedagarna kan delar av arbetet göras flexibelt på distans. Finlands viltcentral har moderna arbetsredskap och informationssystem som stöder arbetet. Tjänsten förutsätter följande ? För branschen lämplig yrkeshögskoleeller högskoleexamen ? God kännedom om förvaltning och verksamheten i jv-föreningar ? Utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska ? Nöjaktiga kunskaper i svenska och engelska ? Förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga ? Beredskap för flexibla arbetstider och resor Vi betraktar följande som merit ? Kännedom om vilthushållning och jakt ? Passion för att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen. Vi besätter tjänsten så fort vi har hittat en lämplig person. Den anställda tillträder enligt avtal. Ytterligare information om tjänsterna ger direktör Jari Varjo, jari.varjo@riista.fi, telefon 029 431 2112 (jaktcheferna) chefen för offentliga förvaltningstjänster Sauli Härkönen, sauli.harkonen@riista.fi, telefon 029 431 2104 vilthushållningschef Jarkko Nurmi, jarkko.nurmi@riista.fi, telefon 029 431 2105 Finlands viltcentral är en självständig, offentligrättslig inrättning som främjar hållbar vilthushållning, stöder jaktvårdsföreningarnas verksamhet, verkställer viltpolitiken och svarar för skötseln av föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifter. Vi är nu drygt 80 personer som arbetar på Viltcentralen och vi gör det utspridda i hela landet med undantag för landskapet Åland. Vi arbetar flexibelt och multilokalt, decentraliserat i 15 viltcentralsregioner. Vi utför ett arbete som är viktigt för hela landet, där varje persons insats har betydelse. Vi ser till att de anställda kan utveckla sitt kunnande och att personalen mår bra. Viltcentralen är en ansvarsfull arbetsplats och vi värdesätter en arbetsgemenskap med mångfald. I vår arbetsgemenskap råder en jämlik behandling och vi tar hänsyn till medarbetarnas livssituation. ? riista.fi Ansökningstiden går ut 31.5 kl 16 Ansökningarna riktas till Finlands viltcentral och mejlas senast den 31 maj kl 16 till adressen kirjaamo@riista.fi. Märk mejlet ”Jaktchef Norra Savolax” eller ”Jaktchef Uleåborg” eller ”Viltplanerare Uleåborg”. 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 7 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 7 19.4.2024 13.21 19.4.2024 13.21
Ungdomarna är avgörande för jaktens framtid. Men har de i praktiken möjligheter att påverka? TexT Karlo Ruotsalainen Bilder Karlo Ruotsalainen, Niko Uronen V erksamheten i de olika jaktorganisationerna spänner över ett väldigt fält. Det behövs närvarande ungdomar också när det ska fattas beslut och påverkas. Ungdomarna har med sig nya ideer och infallsvinklar. Även om många uppfattar saken så, att påverkandet betyder det samma som att utveckla jaktens framtid, så finns det i bakgrunden många fler motiverande faktorer. Den som deltar i verksamheten får nya erfarenheter, som han eller hon kanske annars inte skulle ha fått uppleva. Den som ställer upp kan få vara med och organisera olika evenemang. Det främsta skälet till att ening. Den som deltar i möten och ställer upp på evenemang och talko lär känna de andra medlemmarna och hur föreningen fungerar. Siktar du högt och blir invald i styrelsen så kan du påverka beslut och verksamhet direkt. Jaktvårdsföreningen och Jägarförbundets distrikt öppnar andra möjligheter att påverka. Flera distrikt har en ungdomskommitté som jobbar för ungdomarna. Dessutom fungerar Jägarförbundets grupp för unga påverkare också på nationell nivå och kan föra fram förslag direkt till förbundsstyrelsen. Om du är intresserad av att delta i verksamheten så är det bästa sättet oftast att ta direkt kontakt med personer som sköter vissa uppgifter, som ordföranden. Han (eller hon) kan peka ut en väg framåt för dig. Med en aktiv attityd är hälften vunnet! delta är ändå att det känns trevligt och betydelsefullt att göra det. Vem skulle idas lägga fritid och energi på någonting som den inte tycker om? Och dessutom; mycket av det som man får lära sig när man hänger med har man troligen nytta av längre fram, både på jobbet och på fritiden. – Verksamheten ger fina minnen, kamratskap och bättre social förmåga, berättar Atte Panttila som är vice ordförande för Jägarförbundets grupp för unga påverkare. – Framför allt har vi ett trevligt gäng som får saker och ting att fungera, fyller Niko Uronen i. Han är ordförande för gruppen. När ungdomarna får vara med och påverka i frågor som berör dem själva så brukar det leda till att saker fungerar bättre. Ungdomarna vet bäst vad som intresserar ungdomar och vad som inte gör det. Hur engagera? Det finns många sätt att påverka. Att aktivt delta i föreningens verksamhet är det lättaste sättet för den som är medlem i en jaktförLåt ungdomarna delta i beslutsfattandet Atte Panttila och Niko Uros känner sig mest motiverade av gemenskapen, av att göra saker tillsammans och se resultat. Nordic Distribution Oy NorDis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi N äm ä A N SC H Ü TZ -a se et ov at te st at ta vi ss a P re mi um T ou r 20 24 -k ie rt ue el la ! Te rv et ul oa ! H U I P P U M E R K K I M M E ANSCHÜTZ 1782 GRS Bifrost ANSCHÜTZ-tarkkuutta täydellisesti ampujan mukaan säädettävässä paketissa. Tarkka, ergonominen ja mukautuva ase kestävällä synteettisellä GRS Bifrost -tukilla. Lasikuituvahvistettu, jäykkä tukki on erinomainen perusta tarkkuudelle ja mahdollistaa erilaisten tarvikkeiden helpon kiinnittämisen. Täysin säädettävä laukaisukoneisto. Suositushinta 3 045,00 € ANSCHÜTZ 1782 Black Line ANSCHÜTZ 1782 Black Line -kivääri isommalla, 5 patruunan lipaskapasiteetilla. Säänja kulutuksenkestävä DLC-pinnoite (Diamond Like Coating) lukkosylinterissä, kammessa ja liipasimessa. Tyylikäs musta säätöposkipakka viimeistelee ampuma-ergonomian yhdessä säädettävän laukaisukoneiston kanssa. Saatavana myös vasenkätisenä. Suositushinta 4 045,00 € ANSCHÜTZ 1782 APR (ANSCHÜTZ Presicion Rifle) Täysiverinen tarkkuuskivääri MDT ACC -alumiinitukissa. ANSCHÜTZ 1782 teräksiseen aktioon jyrsitty 20 MOA kallistettu Picatinny-kisko, teräksinen MDT AICS 10-patruunan lipas ja 23,5 mm paksu 660 mm pitkä piippu M18x1 -kierteellä. Kuusiolkainen lukonpää, liipasin valittavissa etuvedollisena tai ilman ja säädettävissä vastuksen, vetopituuden ja kallistuksen suhteen. Valittavissa DLC-, TINtai Ceracote-pinnoitteella. Suositushinta 4 510,00 € Premium Tour 2024 Eränkävijän ykköstapahtuma Lue lisää: www.nordis.fi Nordis Oy Anschütz ja Leica_nro4_2024_210x275mm.indd 1 Nordis Oy Anschütz ja Leica_nro4_2024_210x275mm.indd 1 3.4.2024 13.19.13 3.4.2024 13.19.13 Jägaren 3/2024 8 8-9_SML_nuoret_JÄ0324.indd 8 8-9_SML_nuoret_JÄ0324.indd 8 19.4.2024 13.22 19.4.2024 13.22
Nordic Distribution Oy NorDis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi N äm ä A N SC H Ü TZ -a se et ov at te st at ta vi ss a P re mi um T ou r 20 24 -k ie rt ue el la ! Te rv et ul oa ! H U I P P U M E R K K I M M E ANSCHÜTZ 1782 GRS Bifrost ANSCHÜTZ-tarkkuutta täydellisesti ampujan mukaan säädettävässä paketissa. Tarkka, ergonominen ja mukautuva ase kestävällä synteettisellä GRS Bifrost -tukilla. Lasikuituvahvistettu, jäykkä tukki on erinomainen perusta tarkkuudelle ja mahdollistaa erilaisten tarvikkeiden helpon kiinnittämisen. Täysin säädettävä laukaisukoneisto. Suositushinta 3 045,00 € ANSCHÜTZ 1782 Black Line ANSCHÜTZ 1782 Black Line -kivääri isommalla, 5 patruunan lipaskapasiteetilla. Säänja kulutuksenkestävä DLC-pinnoite (Diamond Like Coating) lukkosylinterissä, kammessa ja liipasimessa. Tyylikäs musta säätöposkipakka viimeistelee ampuma-ergonomian yhdessä säädettävän laukaisukoneiston kanssa. Saatavana myös vasenkätisenä. Suositushinta 4 045,00 € ANSCHÜTZ 1782 APR (ANSCHÜTZ Presicion Rifle) Täysiverinen tarkkuuskivääri MDT ACC -alumiinitukissa. ANSCHÜTZ 1782 teräksiseen aktioon jyrsitty 20 MOA kallistettu Picatinny-kisko, teräksinen MDT AICS 10-patruunan lipas ja 23,5 mm paksu 660 mm pitkä piippu M18x1 -kierteellä. Kuusiolkainen lukonpää, liipasin valittavissa etuvedollisena tai ilman ja säädettävissä vastuksen, vetopituuden ja kallistuksen suhteen. Valittavissa DLC-, TINtai Ceracote-pinnoitteella. Suositushinta 4 510,00 € Premium Tour 2024 Eränkävijän ykköstapahtuma Lue lisää: www.nordis.fi Nordis Oy Anschütz ja Leica_nro4_2024_210x275mm.indd 1 Nordis Oy Anschütz ja Leica_nro4_2024_210x275mm.indd 1 3.4.2024 13.19.13 3.4.2024 13.19.13 8-9_SML_nuoret_JÄ0324.indd 9 8-9_SML_nuoret_JÄ0324.indd 9 19.4.2024 13.22 19.4.2024 13.22
För att utvecklas till en ansvarsfull jägare är det viktigt att uppnå tillräcklig skjutskicklighet och att upprätthålla färdigheten. Grundträningen sker på skjutbanan, så det är dags att bege sig dit! TexT Otto Hölli bilder Ville Kankare A tt börja träna hagelskytte kan kännas besvärligt, och tröskeln för att bege sig till skjutbanan kan vara hög. Å andra sidan, när man en gång har vågat sig dit, kan den träning som var tänkt som stöd för jakten utvecklas till en hobby i sig. Hur får man tillgång till en skjutbana och var hittar man en? Skjutbanor är i regel inte i allmänt bruk. Skytte är ofta möjligt endast under banornas allmänna träningstider eller baserat på medlemskap. Det är omöjligt att ge exakta anvisningar för enskilda banor, eftersom det finns lika många tillvägagångssätt som det finns skjutbanor. Ta reda på när det är tillåtet att skjuta på banan. Ett säkert sätt är att kontakta verksamhetsledaren för områdets jaktvårdsförening. Verksamhetsledaren känner i allmänhet till skjutbanorna i området eller kan hänvisa till rätt person. Beteende och säkerhet på banan När du kommer till skjutbanan för första gången är det en bra idé att stoppa händerna i fickorna, lämna vapnen i bilen och börja med att bekanta dig med banan och den verksamhet som pågår där. lås, när man inte ska utföra sin egen skjutövning med vapnet. På vissa banor är vapenställningarna sådana att brytbara hagelgevär hålls stängda i dem, men så fort vapnet tas från ställningen måste det brytas. När man rör sig på banan ska man i synnerhet med odelat vapen (gevär, halvautomatiska hagelgevär och pumphagelgevär) se till att pipan alltid pekar antingen mot marken eller mot himlen, trots att låset är öppet. Säker vapenhantering handlar också om artighet mot andra. Övervakare som arbetar på banan ingriper när de upptäcker fel och avvikelser i anslutning till vapensäkerhet. Om du får en anmärkning Nybörjare på skjutbanan Den som ber om hjälp hittar rätt till och med på skjutbanan. Övervakarna och funktionärerna är där för att hjälpa skyttarna. Vid allmänna övningar finns det övervakare på skjutbanan som kan ge anvisningar om hur du betalar för träningspassen, var du förvarar vapnen i väntan på din tur att skjuta och vad som gäller vid eventuella köer. På större banor kan det finnas en separat kontorsbyggnad där man betalar och får allmänna anvisningar. Säkerheten är den viktigaste faktorn som styr aktiviteterna på skjutbanan. Varje bana har sina egna ordningsregler och anvisningar, men alla syftar sist och slutligen till en säker verksamhet och att eventuella miljötillståndsvillkor som fastställts för banan iakttas. Säker vapenhantering framhålls särskilt när det också finns andra människor på plats. När man tar ut vapnet ur fodralet hålls det alltid brutet eller med öppet Jägaren 3/2024 10 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 10 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 10 19.4.2024 13.22 19.4.2024 13.22
om ett vapen som inte är brutet eller om en miss i pipkontrollen, lönar det sig att ta anmärkningen som en tjänst: tacka artigt för anmärkningen och observationen, korrigera det som behövs och fortsätt sedan med övningen. Avvikande situationer som beror på tekniska faktorer förekommer på hagelbanor då och då. Det vanligaste är lerduvor som är trasiga när de lämnar kastaren, vilka alltid förnyas, eller skärvor från lerduvorna som samlas i kastaren, varvid skjutningen avbryts medan kastaren städas ur. Var noggrann så att inte ett laddat och osäkrat vapen lämnas kvar under tiden för underhållet. Ibland stöter man på oantända patroner, det vill säga att vapnet inte utlösts, trots att patronens tändhatt har träffats av slagstiftet. I sådana fall måste skytten vänta en god stund med pipan riktad mot skjutbanan, utan att öppna vapnet, för att undvika eventuella skador orsakade av fördröjd antändning. Skydda hörsel och syn Utrustning för skyttens egen säkerhet omfattar hörselskydd och skyddsglasögon, det vill säga så kallade skytteglasögon. I fråga om hörselskydd ska man försäkra sig om att de sluter tätt mot öronen när man lyfter vapnet mot kinden. Om hörselskyddens dämpningsförmåga inte är tillräcklig kan den förstärkas genom att använda öronproppar utöver skydden. Det finns olika lösningar för att skydda hörseln, till och med skydd som är individuellt gjutna efter skyttens öron. Skytteglasögon är obligatorisk utrustning i tävlingar, men för alla som utövar sporten lönar det sig att skaffa ett par. I hagelpatroner är det sällsynt att tändhattarna går sönder, men speciellt vid jakthagelskytte är lerduvornas flygriktning på vissa skjutstationer sådan att bitar av en sönderskjuten lerduva kan flyga i riktning mot skytten eller dem som väntar på sin tur att skjuta. Man kan skydda dig mot detta genom att bära en Jägaren 3/2024 11 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 11 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 11 19.4.2024 13.22 19.4.2024 13.22
keps och lära sig att titta ner när lerduvan träffas om man befinner sig på en sådan skjutstation där det finns risk att träffas av en skärva från en lerduva. Utbudet av färger på skjutglasögon är stort, för soligt väder är det vanligast med en rödaktig lins. I dunkelt, molnigt väder fungerar ofta gul lins. Om man fastnar för hagelskytte och det blir fler träningspass är det värt att skaffa en skyttväst. Fördelen med västen är att patronerna man bär med sig hålls i fickorna. Dessutom gör västens släta yta att det är möjligt att lyfta vapnet utan att kolven fastnar i kläderna. Lär känna ditt vapen Det lönar sig att bekanta sig med hagelskytte eller ett nytt vapen genom att skjuta mot ett stillastående mål. Detta gör det lättare att visualisera hur siktbilden bildas och att få klarhet i om vapnet som används är lämpligt för skytten. Det enklaste sättet att ta reda på hur vapnet fungerar är att skjuta på ett pappersark av rejäl storlek, med siktpunkten markerad i mitten. Målet är att mittpunkten av den avlossade hagelsvärmen sammanfaller med den siktpunkt som ritats på pappret. Ett annat alternativ är att placera lerduvor på ställningar som är gjorda för ändamålet eller mot en sandbank. Om de stillastående lerduvorna inte börjar gå sönder kan den som står bakom skytten hjälpa till genom att se efter på vilken sida av duvan hagel svärmen går förbi. Det här fungerar också som en övning i att lyfta vapnet och placera det mot kinden. Jakttrap – lerduvorna i riktning från skytten Det är bra att börja träna hagelskytte med jakttrap, där man skjuter mot duvor som kastas i riktning bort från skytten från fem 2 3 4 5 6 7 8 1 1 2 3 4 5 JAKTTRAP ? S kyttarna på fem skjutstationer, kastaren kastar lerduvan framför skyttarna (bortåt) slumpmässigt inom skjutsektorn ? Från station 1 ropas duvan fram. Efter skjutning är det dags för station 2 osv. ? Fem skott skjuts i tur och ordning ? När alla har skjutit fem gånger sker byte till nästa skjutstation (5 ? 1) ? Övningen fortsätter tills alla har skjutit 5 x 5 skott. JAKTHAGELSKYTTE ? Å tta skjutstationer, den första stationen vid foten av det höga kasttornet (A), den sista mellan tornen ? Alla skjuter i tur och ordning, en skjutstation i taget. Lerduvorna kastas på skyttens begäran ? Först skjuts duvan från B-tornet (det lägre) och därefter från A-tornet. Skottet innan duvan passerar den bakre linjen (markering) ? På skjutstationerna 1, 2, 6 och 7 skjuts två duvor (B och A) ? På skjutstationerna 3, 4 och 5 skjuts fyra duvor ? På skjutstation 8 skjuts fem duvor (den sista från A-tornet). Duvorna kommer rakt framifrån eller bakifrån över axeln. Jägaren 3/2024 12 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 12 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 12 19.4.2024 13.22 19.4.2024 13.22
magasinet, men vapnet hålls brutet eller med låset öppet under väntetiden. Vid byte av skjutstation får det inte finnas någon patron i magasinet. När alla har skjutit fem skott byter man station till höger. Från den femte stationen flyttar man sig till den första skjutstationen, räknat från vänster. När skyttarna har avlossat alla 25 skott avlägsnar de sig från skjutstationen. Man lämnar inte skjutstationen mitt under en omgång, utan skytten väntar på sin station tills alla är färdiga. Jakthagelskytte – sidorörelsen en utmaning Jaktskytte med hagelgevär skiljer sig från jakttrap främst genom att lerduvorna med några få undantag kommer från sidorna, och kastas från två separata kasttorn i motsatta ändar av en halvcirkelbåge. Skjutstationerna är placerade i en båge, av vilka en ungefär mittemellan kasttornen. I jakttrap kan man se likheter med hönseller åkerfåglar som lyfter från marken. Jakthagelskytte kan däremot ses som träning inför andjakt under kvällstid eller duvjakt. Avståndet till lerduvan som ska skjutas är kortare än vid jakttrap, hagelstorleken som ska användas är 2,0 mm och trångborrningen är större, så kallad cylinder. Om du använder ett jaktvapen med fast trångborrning bör du komma överens med skytteövervakaren om att du laddar en patron i taget och använder en större trångborrning. Skjutprestationen går till så att var och en i tur och ordning skjuter klart på sin skjutstation, varefter gruppen flyttar till följande skjutstation. En omgång börjar på stationen vid foten av det höga A-tornet, varifrån man flyttar till följande station motsols i en båge. Den sista stationen att skjuta från är den mittemellan tornen. Skjutordningen är densamma under hela omgången. I en omgång skjuter vanligtvis högst sex skyttar åt gången. Antalet skott som avlossas varierar från två till fem på varje station. Skytten placerar sig på skjutstationen, laddar sitt vapen med två patroner, intar utgångsställning, som ungefär liknar den vid jakttrap, och ropar fram en duva. Skytten lyfter vapnet mot kinden när duvan har satts i rörelse och försöker skjuta sönder den senast före markeringen i bakre delen av skjutområdet. Vid varje skjutstation skjuts duvan från det lägre B-tornet först, varefter skytten intar ny position och ropar fram duvan från A-tornet. Skjutstationen i mitten skiljer sig något från de övriga skjutstationerna, och åtminstone första gången bör du fråga övervakaren om stationens ”stegmarkeringar” eller se hur mer erfarna skyttar gör. skjutstationer bredvid varandra. Kastriktningen varierar inom gränserna för den sektor som utgör skjutområdet. Den maximala tillåtna hagelstorleken för patroner är 2,5 mm, och den vanligaste använda trångborrningsgraden för hagel är så kallad halv eller tre fjärdedels trångborrning. Jämfört med andra typer av hagelgrenar är vapnets sidorörelse och rörelsehastighet mindre i trap. Grenen utvecklades i tiderna i en mer jaktfokuserad riktning från det ursprungliga trapskyttet, där vapnet hålls redo mot axeln och kolven mot kinden innan lerduvan sätts i rörelse. I jakttrap hålls kolven redo ungefär i nivå med skyttens höftben, med piporna riktade snett uppåt så att linjen mellan skyttens öga – vapnets korn – är riktat något ovanför kastaren. Skjutövningen fortskrider så att högst fem skyttar är placerade vid skjutstationerna. Den första skytten laddar sitt vapen med en patron, ropar fram en duva och skjuter. Vapnet lyfts mot kinden först efter att duvan har kommit fram ur kastgraven. Efter sin prestation bryter skytten sitt vapen, kastar hylsan i kärlet och väntar. För att övningen ska löpa smidigt kan skytten som väntar på sin tur sätta patronen redo i Jägaren 3/2024 13 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 13 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 13 19.4.2024 13.22 19.4.2024 13.22
I regeringsprogrammet 2023 formuleras en målsättning om att höja antalet skjutbanor till tusen innan utgången av innevarande decennium, och att förbättra träningsmöjligheterna för samtliga som sysslar med skytte. TexT och bild Lotta Laitinen F ör att råda bot på det svaga skjutbaneläget och realisera målsättningen i regeringsprogrammet krävs det att vi tryggar verksamheten på de befintliga banorna, öppnar de stängda banorna och anlägger nya banor. Särskilt fort kommer det ändå inte att gå att rätta till det skeva läget. Med nuvarande lagstiftning och tillståndspraxis kan det ta mellan fem och tio år enbart för handläggandet av ett miljötillstånd. Till byggandet av nya banor kommer det att gå tiotals år och på grund av de stränga bestämmelserna för tillstånd kommer byggandet dessutom att vara väldigt dyrt. En höjning av dagens nyttjandegrad och en breddning av urvalet banor för olika grenar går inte heller fort. Smidigare tillståndspraxis Den treåriga statliga finansieringen för fortsatt verksamhet för miljötillståndsprojektet för skjutbanor som klubbades igenom i slutet av fjolåret utgjorde ett konkret framsteg för att hjälpa upp läget. Finansieringen tryggar den fortsatta verksamheten för arbetsgruppen som är specialiserad på skjutbanor. Just nu bereder två ministerier också ett antal andra nödvändiga ändringar. Regeringsprogrammets målsättning att göra tillståndsbeviljandet smidigare innebär att miljöbestämmelserna för skjutbanor ska överföras från miljöministeriet till inrikesministeriet. Tanken är att bestämmelserna för skjutbanor ska bli maximalt entydiga och grundade på faktiska risker och Det behövs skjut banor överallt i Europa. Bilden är tagen i Sverige. Aktuellt om skjutbanorna Jägaren 3/2024 14 14-15_SAL_ajankohtaiset_JÄ0324.indd 14 14-15_SAL_ajankohtaiset_JÄ0324.indd 14 19.4.2024 13.24 19.4.2024 13.24
vetenskap. Vilket skulle göra tillståndsbeviljandet snabbare och mera transparent, eftersom tillståndsövervägandet skulle bygga på en objektiv riskvärdering. Tillståndsbeviljandet skulle hädanefter utgå från vapenoch miljösäkerheten. Vid bytet av ministerium ska lagstiftningen för skjutbanor förnyas, liksom även tillståndsförvaltningen när ändringarna införs i miljöbestämmelserna. I detta nu finns det hundratals myndigheter som handlägger miljötillstånd och skillnaderna i kunnande, tolkningen av bestämmelserna och handläggandet av ansökningar är avsevärda. Kombinationen av ett stort antal myndigheter och en oklar, svårtolkad och föråldrad lagstiftning gör tillståndsbeviljandet långsamt, stelbent och oförutsägbart. Det eventuella förbudet mot blyhaltig ammunition utgör ett hot EU-kommissionens strävan att införa begränsningar för blyhaltig ammunition innebär också ett avsevärt hot mot skjutbanornas existens och arbetet med att utveckla dem. En realisering av kommissionens begränsningsförslag skulle innebära enorma utgifter och antalet skjutbanor skulle överallt i Europa minska till en bråkdel av det nuvarande. På EU-nivån borde skjutbanorna därför helt och hållet avskiljas från blybegränsningsförslaget. Ett förbud mot blyhaltig ammunition på skjutbanor skulle inte påverka begränsningsförslagets syfte att skydda flyttfåglar och hålla viltköttet blyfritt. Däremot skulle begränsningen ha allvarliga konsekvenser för verksamheten på skjutbanorna och skyttarnas träningsmöjligheter. Ett undantag för reservisterna och landsförsvaret löser inte heller problemen med begränsningsförslaget, i synnerhet inte i ett land som Finland, där samtliga grupper som sysslar med skytte och somliga myndigheter samsas på samma banor. Undantagen skulle inte heller säkerställa den fortsatta tillverkningen av ammunition för militärt och myndighetsbruk. Öppna de nedlagda skjutbanorna För att nå målet tusen skjutbanor måste vi trygga den fortsatta verksamheten på de befintliga skjutbanorna, öka den nuvarande bankapaciteten, bredda urvalet av banor för olika grenar, öppna de stängda banorna och bygga nya. För ett öppnande av de stängda skjutbanorna talar det faktum att vi under det senaste årtiondet har fått mera kunskap om skjutbanornas miljöpåverkan och vi har insett att banor har blivit nedlagda på grund av allt för snäva bedömningar trots att några reella risker inte har kunnat påvisas med vetenskapliga metoder. För hundra år sedan levde vi under liknande omständigheter och åren 1924 till 1934 byggdes tusen skjutbanor här i landet. Om det gick att råda bot på ett undermåligt tillstånd då, så kan vi säkert göra om bedriften idag! Skribenten är miljöoch PR-chef på Finlands skyttesportförbund Kombinationen av ett stort antal myndigheter och en oklar lagstiftning gör tillståndsbeviljandet långsamt. Metsästys – Kalastus – retkeily – luonto aukioloajat: Pe 7.6. 10–18 la 8.6. 10-18 su 9.6. 10–17 Osta liput ennakkoon verkosta: lippu.fi Erämessuilta KohtI uusia seikkailuja. www.erämessut.fi messuilla luvassa: • Erämessut goes Range – Benelli Show, mukana italialainen showampuja Davide De Carolis • MaanpuolustusAreena • Eräkirjamessut • Vuoden Eräkoira • Noutajanäytöksiä • Konekarhu • Metsästyskoirarotujen esittely • Trofeenäyttely • Peltsin ja Jopen Nuotiopiiri Sekä paljon muuta! 14-15_SAL_ajankohtaiset_JÄ0324.indd 15 14-15_SAL_ajankohtaiset_JÄ0324.indd 15 19.4.2024 13.24 19.4.2024 13.24
Den offentliga debatten om vitsvans hjorten har i flera års tid varit negativ. Folk har lyft fram enbart sina egna upplevda problem och i extremaste fall har somliga till och med föreslagit status som skadlig främmande art. TexT och bilder Taneli Sinisalo D et är förstås ett obestridligt faktum att hjorten inte är någon ursprunglig art hos oss eller förekommer naturligt. De första vitsvansarna infördes i landet 1934 från Minnesota i Fören ta Staterna, så arten firar alltså i år sitt 90-årsjubileum i Finland. Historien börjar med fem vitsvanshjortar Det lär vara konsul Eino A Alto, som hade levt i Ame rika, som var upphovsman till idén. På 1930-talet föll tanken i god jord eftersom tillståndet för de övriga hjortdjuren i landet var dåligt efter kriget. Skogsvildre narna och rådjuren hade i praktiken försvunnit och för älgarna var läget inte mycket bättre. Finlands Allmänna Jägarförbund (nuvarande Fin lands Jägarförbund) godkände donationsförslaget 1934 och de första vitsvanshjortarna fördes till Rafael Haarla på Laukko herrgård. Planen var att lasta åtta vitsvans kalvar på fartyget S/S Scanmail, men en av de fyra hanarna förolyckades före avgången. Dessutom dog två av de ombordlastade tre hankalvarna under resan. Till Finland anlände således bara fem kalvar, en hane och fyra honor. I mars 1938 föll ett träd över hägnets stängsel och hjortarna rymde. Hindarna lät sig lockas tillbaka till hägnet, men inte bocken. Till slut beviljade jordbruks ministeriet dispens för att släppa ut hela flocken. Och därmed tog en av de märkligaste viltvårdsberättelserna här i världen sin början. 1948 flögs ytterligare sex hjortar in och redan på 60och 70-talet sattes vitsvanshjortar ut på olika håll i Vitsvanshjorten: En skadlig främmande art? Vitsvanshjorten vilar gärna i plantskog men gör knappt alls någon skada på träden. Vitsvanshj rtens år Jägaren 3/2024 16 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 16 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 16 19.4.2024 13.24 19.4.2024 13.24
landet. Den första fällningen gjordes november 1960. Då hade 12 jaktlicenser beviljats och nio vitsvansar blev fällda. Brant uppgång på 2010-talet När vitsvanshjortarna på Laukko gård släpptes ut i naturen var det inte många som trodde på deras möjligheter att överleva vår stränga vinter. Men det gjorde de. 1948 uppskattades populationen till etthundra individer, 1962 uppskattades hjortarna till tusen individer och i slutet av 70-talet uppskattades vinterstammen till ungefär 25 000 individer. Vid den här tiden började också jakten trappas upp och året 1980 fälldes bortåt 15 000 individer. Bortsett från svackan i slutet av 80-talet fortsatte tillväxten i stadig takt för att i mitten av 2010-talet skjuta fart. I början av 10-talet fanns det uppskattningsvis 45 000 hjortar och året 2020 cirka 120 000. Enligt Naturresursinstitutets preciserade uppskattningsmodell uppgick 2020 års vinterstam till 150 000 individer. Vitsvansstammens tillväxt torde bero på flera samverkande faktorer. Den främsta faktorn torde vara att uppskattningarna brister i exakthet och därför också beskattningsplaneringen, som helt klart har legat i underkant i förhållande till stammens utveckling. Enligt de senaste uppskattningarna finns det ungefär 117 000 vitsvanshjortar, det vill säga att hjortarna har minskat med 22 procent från toppnoteringen. Vad är en skadlig främmande art egentligen? Definitionen på en skadlig främmande art finner vi i EU-förordningen om invasiva främmande arter. I vår lag om främmande arter är det fastställt vilka arter som hos oss klassas som skadliga och främmande. Enligt EU-förordningen orsakar en skadlig främmande art allvarliga skador på mångfalden och har sociala och ekonomiska konsekvenser som bör förebyggas. Förordningen fastställer att de skadliga främmande arterna utgör ett hot mot mångfalden i naturen och de tillhörande ekosystemtjänsterna. Hotet kan visa sig bland annat som allvarliga konsekvenser för ursprungliga arter och för ekosystemets struktur och funktion genom att det förändrar livsmiljöer, rovdjursstammar och konkurrensförhållanden. De främmande djuren kan sprida sjukdomar, tränga ut ursprungliga arter och orsaka genetiska förändringar genom korsningar. I debatten om vitsvanshjorten nämns skörde-, trafikoch skogsskador, och att hjortarna sprider sjukdomar genom fästingar. Ofta klagar folk också på att hjortarna orsakar skador i trädgårdar. Det har dock visat sig att vitsvanshjorten på nationell nivå inte utgör något hot mot andra arters existens. Skärgården utgör dock ett undantag, och där är hjortjakten dessutom svår att genomföra. I skärgården har det inte heller förekommit att jägare utfodrar hjortarna, och därför har de gjort rent hus på öar med knapp vegetation. De har ätit ängsväxter och på det viset försvårat livet för insekterna. Men eftersom det handlar om ett lokalt fenomen så kan vi inte på allvar tala om att hjortarna skulle tränga ut andra arter. I det här avseendet uppfyller vitsvanshjorten alltså inte kriterierna för en skadlig främmande art. Folk talar också om borrelios när de diskuterar vitsvanshjortarna. Man tänker sig att hjorten skulle sprida borreliabakterier eftersom den fungerar som värd för den vanliga fästingen. Denna fungerar ju som bakterieförmedlare och överför bakterier mellan värddjur. Men den vanliga fästingen får oftast sina borreliabakterier från gnagare, fåglar, mårdhundar och harar. Skadorna i vågskålen För att kunna uppskatta storleken på hjortskadorna behöver vi en måttstock. Enligt finansbranschen betalade försäkringsbolagen året 2022 ut cirka 780 miljoner euro i ersättningar från skadeförsäkringar för fordon. Dessutom betalades 486 miljoner euro ut i ersättningar från ansvarsförsäkringar för motorfordon. Året 2022 inträffade 6 490 olyckor med vitsvanshjortar. Enligt försäkringsbolaget If uppgår den genomsnitt1948 flögs sex nya vitsvanshjortar in för att bredda den genetiska basen hos våra dåvarande hjortar. W ET TS CH RE CK , W AL TE R H ., 19 48 . FI NL AN DS JA KT M US EU M S BI LD AR KI V Den första fällningen av en vitsvanshjort i vårt land hände i november 1960. FI NL AN DS JA KT M US EU M S BI LD AR KI V Jägaren 3/2024 17 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 17 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 17 19.4.2024 13.24 19.4.2024 13.24
euro. Vi behöver knappast titta på skogsbrukets årliga avkastning för att förstå att det inte handlar om några betydande skador. Tjänsten riistavahingot.fi, som visar olyckor och skador orsakade av jaktbara djur, redovisade i fjol inga skogsskador orsakade av vitsvanshjort. Skördeskadorna är koncentrerade till sydvästra Finland och betydande skador är visserligen noterade, särskilt för specialodlingar, men det handlar om lokala bekymmer. Enligt kritikerna motsvarar skademängderna ändå inte verkligheten eftersom det är besvärligt att fylla i ansökningar, och självrisken och osäkerheten beträffande ersättningsbesluten gör att ansökningarna blir färre. Främsta viltet i södra Finland I årtionden är det älgen som har burit manteln som det främsta viltet i vårt land. Men under de senaste tio åren är det – i synnerhet i landets södra delar – ändå vitsvanshjorten som har innehaft mästartiteln. Under jaktåret 2022-2023 fick vi ungefär 2,2 miljoner kilo hjortkött till ett värde av ungefär 16,4 miljoner euro. När vi till bytets värde i pengar lägger det beräknade rekreationsvärdet så stiger hjortjaktens årliga värde till drygt 50 miljoner euro! Tack vare vitsvanshjorten kan vi arrangera jaktturism eftersom vår hjortstam är unik i Europa. En stor del av den europeiska jaktturismen till Finland organiseras av jaktföreningar enligt ömsesidighetens princip, det vill säga att medlemmar i jaktföreningarna bereds tillfälle att resa till Centraleuropa för att jaga vilt som kronhjort och mufflonfår. Den indirekta ekonomiska nyttan visar sig på landsbygden för inkvarteringsoch restaurangbranschen. Även bland de inhemska jägarna finns det ett intresse för att åka till södra Finland för att jaga vitsvanshjort. Gästlicenserna gör det möjligt för många jaktföreningar att täcka sina kostnader. Somliga föreningar säljer också kött för att få intäkter och bland konsumenterna ökar intresset för viltkött. Enligt enkäten som projektet Välmående av vilt gjorde så önskar konsumenterna ersätta bortåt 40 procent av nöt-, svinoch fjäderfäköttet som de äter med viltkött, om det vore enklare att få tag på sådant. Inget ont utan något gott Även om debatten var kritisk medan hjortstammen växte så har också röster som bekymrar sig för hjortens framtid börjat göra sig hörda nu när tillväxten har vänt till nedgång. Jägarna är särskilt bekymrade i områdena där hjortstammen har varit tät. I detta nu är vargstammen tätast i landets södra delar. Men i förhållande till mängden vargar är det ändå ingen slump att mängden vargattacker på jakthundar och husdjur är liten. Rovdjuren skaffar sin föda i skogen så länge som det finns tillräckligt mycket att äta där. På många orter är en tät hjortstam själva förutsättningen för att människan och rovdjuren (som blir allt fler) ska kunna leva tillsammans. Om vi skulle klassa hjorten som en skadlig främmande art och utrota den så skulle vi ställas inför ett nytt och kanske ännu värre problem. Även om vitsvanshjorten är, till sin biologiska status, en främmande art hos oss så har den redan strövat i våra skogar i många år. Vore det inte hög tid att slopa benämningen främmande art? liga ersättningssumman för viltolyckor med hjortdjur till 3 100 euro. Sammanlagt uppgår ersättningarna alltså till cirka 20 miljoner euro. Ersättningarna för vitsvanshjorten utgör cirka 2,5 procent av den här totala summan försäkringsersättningar. Om vi inkluderar ersättningarna från ansvarsförsäkringarna så uppgår andelen till cirka 1,5 procent. Beräkningen är riktgivande och antalet viltolyckor med vitsvanshjort har sjunkit. Under fjolåret bokfördes 5 695 olyckor. Enligt Statistikcentralen (2022) uppgick växtodlingens värde enligt baspriset till nästan 2,3 miljarder euro medan hjortskadorna på lantbruket ersattes med totalt cirka 400 000 euro. Skadornas procentuella andel av växtodlingens värde uppgick alltså till sammanlagt 0,02 procent. Året 2022 bokfördes sju skogsskador orsakade av vitsvanshjort och ersättningssumman uppgick till 8 810 Hjortskadorna på jordbruket kan lokalt vara betydande, i synnerhet i specialodlingar. Hjortskadornas procentuella andel av växtodlingens värde uppgick till sammanlagt 0,02 procent år 2022. Jägaren 3/2024 18 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 18 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 18 19.4.2024 13.24 19.4.2024 13.24
16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 19 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 19 19.4.2024 13.24 19.4.2024 13.24
Livsmedelsverket följer med sjukdoms läget hos djuren och förekomsten av zoonoser i vår natur, alltså sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor. Arbetet bygger på att finländarna är aktiva och skickar in prover. TexT Marja Isomursu Bild Livsmedelsverket V arje finländare kan delta i övervakandet genom att rapportera sina observationer av djur och skicka in prover för undersökning. Jägarna är särskilt viktiga för det här arbetet eftersom de rör sig mycket ute i naturen, Vid den allmänna sjukdomsövervakningen undersöker vi självdöda vilda djur och djur som har blivit avlivade på grund av sjukdom. Vi håller ögonen öppna efter nya sjukdomar och sjukdomsalstrare som orsakar redan kända sjukdomar. Genom den allmänna övervakningen har vi bland annat påträffat de första högpatogena fallen av fågelinfluensa i vår natur. Det hände 2016 när vi undersökte viggar som hade dött i åländska vatten. För den afrikanska svinpestens vidkommande bör vildsvin som påträffas döda i terrängen alltid undersökas. Vid den riktade sjukdomsövervakningen letar vi efter vissa primära sjukdomsalstrare hos vissa djurarter. Ofta samlar vi in prover av inte bara sjuka djur utan också av djur som har fällts på jakt. Djurarterna inom målgruppen kan testas för de här sjukdomarna även om de inte skulle visa några symptom. Till de prioriterade zoonoserna som vi följer hör bland annat echinokockerna, trikinerna och salmonellan. Bland djursjukdomarna hör den afrikanska svinpesten och fågelinfluensan till de allvarligaste. På Livsmedelsverket undersöker vi också sjukdomar hos fiskar och kräftor. Tidigare gick det att skicka djurprover avgiftsfritt med buss, men den här möjligheten föll bort i fjol. I dagsläget ska hela djur levereras till Livsmedelsverkets verksamhetsenheter i Uleåborg, Seinäjoki, Vid övervakningen av CWD (avmagrings sjuka) tas prover från hjärn stammen och lymfkörtlarna i huvudet. Vi informerar om de riktade övervakningarna och våra behov av prover via jaktvårdsföreningarna. För vissa prover betalar vi dessutom ett honorar. Livsmedelsverket ger råd i frågor om prover. Information finns också på verkets webbplats ruokavirasto.fi Kuopio eller Helsingfors, men i vissa fall kan särskild transport ordnas. Prover av små rovdjur kan skickas till verksamhetsenheten i Villmanstrand. Somliga prover, exempelvis av organ, kan skickas som kostnadsfria postpaket. När det blir aktuellt att skicka ett prov är det bäst att först kontakta verket för att avtala om det bästa sättet att skicka provet. Även ett alldeles vanligt vilt djur kan visa sig vara viktigt för övervakningen. Livsmedelsverket övervakar djursjukdomarna Jägaren 3/2024 20 20-21_Kuollut_riistaeläin_JÄ0324.indd 20 20-21_Kuollut_riistaeläin_JÄ0324.indd 20 19.4.2024 13.25 19.4.2024 13.25