Jägaren
3
l
Skjutbanorna
i kris
2013
Jägarundersökning!
Delta i enkäten!
Innehåll
l
3
l
2013
Våren har kommit till hembygdsvåtmarkerna s. 34
Rovdjuren orsakar konflikter
i hela världen s. 20
3
4
8
10
13
16
18
20
24
28
30
32
2
l
En ung familjefar
som jagar s. 38
Ledaren: Goda nyheter
Skjutbanorna i kris ? var ska vi nu träna?
Lagen som förnyar skjutbaneverksamheten förnyas
Haglens historia
Ordförandens spalt:
Var finna livsrum för den finländska skogsrenen?
Avlivning av stora rovdjur
? när ingenting annat hjälper
Vargen vaktar sitt revir
Olika rovdjur ? samma problem
De östfinska björnhanarna övervintrar i Ryssland
Jaktmuseet är jaktkulturens informationscentral
Helsingfors jvf ger råd och utbildar
Spårräkningarna i snö 2013
Jägaren 3
l
2013
Jägarna inleder
grillsäsongen s. 42
34 Hundratals vingpar kommer med våren
till Hembygdsvåtmarkerna
38 Jägarbild i förändring: kamrater jagar tillsammans
40 Vetenskaplig viltforskning:
Förvaltning och praxis prövar forskningen
42 Viltkött på grillen
46 Tipshörnan
48 Orren
50 De ädla lövträden föder viltet, del 1
52 Porträtt av en tjuvjägare
54 Nyhetsmagasinet
58 Åland
60 Juniorsidan
61 Affärer
Ledaren
Reijo Orava
Direktör
Finlands viltcentral
Goda nyheter
Diskussionerna inom viltbranschen präglas
av ett stort antal negativa frågor. Jaktföreningarna förgubbas. Policyn för de stora rovdjuren
är på villovägar. Älgstammen har minskat för
mycket. Skyddsområdena slukar jaktmarker. Viltet
förorsakar problem och skador på vägar och
marker.
Det är bra att det ingrips mot olägenheter och att
det finns en vilja att utveckla och förbättra. Men
påverkas vårt tänkande och vår inställning till det
egna jaktintresset av den fortlöpande negativa diskussionen? Hindrar diskussionen oss från att se allt
det goda som är förbundet med viltet och jakten?
Det förekommer även många goda nyheter trots
att de inte observeras lika lätt. Hindrar vår egen
pessimism oss från att se det goda: - Glaset är
halvtomt, säger pessimisten. ? Nå nej, det är ju
halvfullt, uttrycker sig optimisten.
Gallupundersökningar har visat att över 80 % av
finländarna förhåller sig antingen positivt eller
neutralt till jakt. Antalet jägare i relation till befolkningen hör i vårt land till de högsta i hela världen.
Antalet jägare har fortlöpande ökat. I jägarregistret
finns redan namnen på över 380 000 medborgare
registrerade.
I vårt land finns det utrymme att röra på sig för
både jägare och övrigt friluftsfolk. Våra skogar är
unika, den rena naturen är nära. Även i våra tätare
bebodda landskap är nästan 80 % av arealen fortfarande disponibel för jakt.
Viltet skapar välbefinnande; rekreation, kondition
och stressfrihet. I jaktlagen bjuds vi på kamratskap,
stöd och kompanjonskap. Jaktföreningarna ger ett
starkt stöd åt unga nybörjare. Föreningarna skapar
ett ypperligt socialt skyddsnätverk för äldre jägare.
Så länge vi orkar ut på jakt behöver inte samhället
ta hand om oss.
tillbringats på jakt inte in i människans ålder. Viltet
producerar omkring 5,4 miljoner värdefulla jaktdagar för jägarna. Därtill kommer ytterligare ett rejält
antal uppfriskande talkodagar med viltvård och
viltinventering som sysselsättning.
I vårt land produceras världens bästa information
om viltbeståndens storlek och variationer som
frivilligarbete. Vi har det hållbara nyttjandet av
viltresurserna under kontroll och omsorgen om
produktiviteten ökar jaktmöjligheterna ännu mer.
Viltfaunan i vårt land är mångsidigare än någonsin
tidigare. Att viltbestånden varierar är naturligt,
men efter magra perioder kommer det alltid en ny
topp. Under de senaste decennierna har viltfångsten varit rikligare än någonsin tidigare under
historisk tid.
Viltet är hälsosam naturmat. Viltkött är efterfrågat.
Viltmatskulturen intresserar. Kvalitetsrestaurangernas toppkockar tillreder sina mästarprov av vilt.
Tusentals finländare får sin utkomst och ekonomiska välfärd genom att driva företag med anknytning
till jakt och vilt. Stadsbor och ungdomar är intresserade av jakt. Det finns efterfrågan på jakt och
möjligheter till kontinuerlig tillväxt.
Att anstränga sig på jakten, att lära sig nya jaktformer och hundraser, och att fortlöpande utveckla
sig som jägare är stimulerande och gör jakten som
hobby intressant. Licenserna är i ordning, avgifterna betalda och lagliga jaktmetoder i bruk. Bytet
kröner jaktdagen. Nu lyckades jaktkamraten, min
tur kommer.
Människan blir lik sina tankar och ord. Med andra
ord ska vi vara glada och berätta för andra hur bra
vi har det. Vi sörjer inte det vi eventuellt saknar.
Vårt land är ett stort viltland. Vi har tillåtelse att
njuta.
Enligt ett gammalt talesätt räknas en dag som
Jägaren
3
l
2013
l
3
Skjutbanorna i kris
Hannu Huttu
Var ska vi
nu träna?
4
l
Jägaren 3
l
2013
Klaus Ekman
På skjutbanefronten i vårt land är mycket på gång.
Allt fler banor tvingas stänga och i regel beror det på
svårigheter med miljötillståndet - senast var det OSH:s bana
i Oulunsalo som lades ner. Nätverket av skjutbanor och
upprätthållandet av detta nätverk är icke desto mindre ett
livsvillkor för jakten i vårt land. För att jakten ska hålla
en hög etisk nivå måste också skjutskickligheten hålla en
tillräckligt hög nivå, och det går inte att öva skytte någon
annanstans än på en skjutbana.
S
kjutbanornas öde ligger i vågskålen. I våras kom det senaste bakslaget när föreningen Oulun seudun
haulikkoampujats (OSH) bana stängdes på
beslut av Högsta förvaltningsdomstolen. Det
hjälpte inte att alla mätningar av blyhalter som
föreningen låtit göra hos utomstående forskningsanstalter visade att det inte fanns något
blyproblem. Under normala förhållanden löser
inte bly i fast form upp sig i marken, vilket vi
i vårt land har känt till i decennier. En forskningsrapport konstaterar följande:
Enligt de modellberäkningar som gjorts
i Mansikkakuoppa skjutbaneområde är migrationstiden för skadliga ämnen mycket lång
och det skulle i genomsnitt ta flera tusen år för
ämnena att nå grundvattnet. Vid den undersökning som Geologiska forskningscentralen
gjorde år 2011 på skjutbanan i Oulunsalo blev
slutresultatet det samma, med andra ord att
blyet är hårt bundet i det översta markskiktet.
För högsta förvaltningsdomstolen räckte
det dock med att det inte fanns någon tillräcklig utredning av grundvattnets strömningsriktning och att ingen forskningsanstalt kunde
svära på att blyet inte någon gång och under
några förhållanden skulle kunna lösa sig. Och
därmed var ödet beseglat för OSH:s bana.
Verksamheten lades ner.
Miljömyndigheternas njugga inställning
till små skjutbanor är obegriplig. Det ligger
ju också i deras intresse, liksom självfallet i
hela samhällets intresse, att Finland som är
känt som en jaktens stormakt sköter sin jakt
på ett etiskt så högstående sätt som möjligt.
Vilket förutsätter att det finns tillräckligt med
skjutbanor och att banorna täcker hela landet.
Eller är det meningen att försvåra skyttet så
till den milda grad att jakten så småningom
måste förbjudas eftersom jägarna inte längre
kan skjuta? En sådan slutsats känns inte särskilt långsökt.
Var tionde skjuter ? men var?
Även samhället har ett ansvar eftersom var
tionde finländare är i praktiken jägare, sportskytt eller reservist. Samhället ska se till att
det finns tillräckligt med motionsanläggningar och det samma gäller även för skjutbanor.
I dagsläget är skjutbanor inte välkomna alls i
några planer över markanvändning eftersom
de betraktas som onödiga samtidigt som de
förhindrar annan användning av marken. Mer
om detta på sidan 8 i detta nummer av Jägaren.
Det ska också bli intressant att se om vi får
?medborgerliga rättigheter? för skjutbanorna
när lagstiftningen om skjutbanor förnyas.
Tolkningen av ?mindre skjutbana? kommer att
vara avgörande. Kan jaktföreningarnas och
jaktvårdsföreningarnas små banor tolkas som
Nätverket av små banor
måste bevaras
I vårt land finns det nästan 380 000 jägare,
det vill säga personer som har skrivit jägarexamen, och därtill kommer tiotals tusen sportskyttar och reservister. Trenden går helt klart
i riktning mot allt större sportskyttecenter
medan miljötillstånden för jaktföreningars
och jaktvårdsföreningars banor inte förnyas
trots att blyproblemet har blivit klart överskattat i undersökningar. En finländsk jägare, vars
övningsskytte ofta begränsar sig till 50 eller
100 skott under sommaren innan jaktsäsongen börjar, åker inte iväg tiotals eller hundratals
kilometer för att få in känslan med sin hagelbössa. I stället köper han en handkastare och
lerduvor i närmsta järnaffär och sticker iväg
med grabbarna till en sandgrop i trakten för
att träna. Detta är knappast vad samhället har
tänkt sig och inte gynnar det samhället heller.
Jägaren
3
l
2013
l
5
Kevään kovat messutarjoukset!
Nerokas
kiinnitys
Asenna vaikka
rinteeseen!
Laajenna!
Kaikkien tarhojen
elementit saatavilla
myös yksittäin.
KOLME VÄRIÄ
KOIRAPAIKANNUKSEN LUKSUSTA!
POINTER, ULTRAPOINT ja TRACKER GPS-koiratutkat
tilaajille
Nopeille pannan tai täyden paketin
MESSU-ETU KAUPAN PÄÄLLE!
PetSafe 3x3 koiratarha
529,*
Nyt kotiintoimitus 0?
ARVO
79?
Varmista samalla
edun saatavuus
ja koko
Pannan ostajalle
Karibu SoftShell-takki
ARVO
129?
Paketin ostajalle
Treklite kalvopuku
*Panta+ohjelmisto+puhelin. Puhelin esim. Sonera-sopimuksella alk. 7 eur/kk. Kampanja voimassa 7.7.2013 saakka. Rajoitettu erä.
www.koiravaruste.fi
tai soita
koiranruoka
Tunnettua valiolaatua jo vuodesta 1995.
Erinomaiset ravintoainekoostumukset
ja korkeat lihapitoisuudet. Yhdistelmä
parhaita raaka-aineita ja lisäravinteita.
Kaiken kokoisille ja rotuisille koirille.
Katso
huippuedulliset
rullakko- ja
lavatoimitukset
netistä!
Lihaa
jopa
51%
22,90
alk. / 15kg
Minimitilaus 2 säkkiä.
0500 176 596
* Ei koske erikoisalueille tapahtuvia toimituksia. Erikoisalueita löytyy
mm. saaristosta ja Lapin läänistä. Voimassa 7.7.2013 saakka.
Tarjous koskee tämän ilmoituksen tuotteita.
?mindre skjutbanor? för att lättare kunna säkra deras
fortsatta existens? Om de här banorna läggs ner blir
det en smäll som jakten i vårt land inte klarar av.
Nya lagen äntligen till riksdagen
Lagstiftningen för skjutbanor ska äntligen förnyas,
men enligt de riktlinjer som arbetsgruppen har dragit upp ska lagen enbart gälla för egentliga skjutbanor. De gamla bestämmelserna härstammar mycket
riktigt från tsartiden. Enligt arbetsgruppens förslag
ska lagen utgå från det faktum att det finns skjutbanor av olika slag i landet. Stora sportskyttecenter och
banor som klassas som skjutbanor ska tillståndsbeläggas och tillstånden beviljas av polisstyrelsen. De
mindre skjutbanor som nämns i förslaget ska inte
behöva mer än en anmälning för att få fungera. Tolkningen av vad som är en liten skjutbana kommer att
bli en ödesfråga för ett stort antal små banor.
Avsikten har varit att befintliga banor ska kunna
fortsätta med sin verksamhet bara de vidtar de åtgärder som lagen kräver.Den som driver en bana ska göra
upp ordningsregler och utse en banansvarig som har
i uppgift att svara för säkerheten på skjutbanan och
att ordningsreglerna följs.
Skjutbanelagen är naturligtvis en emotsedd uppdatering av en väldigt gammal lagstiftning, men utsikterna ser ändå inte lovande ut. Även om verksamheten i övrigt kan fortsätta på de gamla små
skjutbanorna så kommer beviljandet av miljötillstånd
att bli en knäckfråga.
6
l
Jägaren 3
l
2013
sis. rahdin
Sinkitty ja jauhemaalattu teräsrunko. Helppo kasata.
Elementin leveys n. 150cm ja korkeus n. 180cm. Sisältää
kiinnitystarvikkeet, ovielementin ja 7 kpl peruselementtejä.
Suosittu ja lihaisa
Soita
päivän
tarjous!
US!
TARJO
Skriv under medborgarinitiativet
för bevarandet av skjutbanorna!
Jägarna har väckt ett medborgarinitiativ för att få till stånd en
ändring i miljöskyddslagen. Jägarna inledde namninsamlingen
den 14 januari i år på webbplatsen kansalaisaloite.fi (medborgarinitiativ.fi) som sorterar under Justitieministeriet. Syftet med
medborgarinitiativet är att nå en riktig tolkning av gjorda terräng- och grundvattenundersökningar samt att nå en lösning
på planläggningskonflikterna om gamla skjutbanor.
Länken till initiativet finns på adressen
https://www.kansalaisaloite.fi/fi/aloite/58t
Jakt på småvilt
Forststyrelsens tillstånd för jakt på småvilt börjar säljas i juni. Med tillstånd
för hönsfågeljakt kan du jaga all småvilt. Du kan också skaffa tillstånd för jakt
på annat småvilt än hönsfåglar.
Försäljningen av tillstånd för hönsfågeljakt börjar:
Försäljning
3.6.
4.6.
5.6.
6.6.
Servicenummer 020 69 2424
Webbutik: www.eraluvat.fi
7.6.
Södra, Västra och Östra Finland
Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi
Nord-Österbotten och Kajanaland
Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua,
Simo, Tervola, Ylitornio, Posio
Enontekiö, Inari, Utsjoki (tillstånd för jakt på ripor)
Under sommaren säljes endast tillstånd för början av hönsfågelsäsongen:
10.9.?15.10.
Tillstånd för jakt på småvilt kan även
skaffas från automatnumren. Tillstånd
kan skaffas mobilt från och med 11.6.
För ytterligare information:
www.eraluvat.fi.
Tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfågel börjar säljas
den 10.6. kl. 8.
Eräluvat.fi
Ett steg till naturen.
Hannu Huttu
Juha Heikkilä, Finlands viltcentral och Lassi Palo, Finlands sportskytteförbund
Lagen som reglerar
skjutbaneverksamheten
Skjutbanelagen ska inom kort behandlas
i riksdagen. I den nya lagen ställs det krav
på den som driver en skjutbana; för varje
bana ska det utses en banansvarig och
göras upp ordningsregler, som sätts upp
på skjutbanans anslagstavla.
I
mars hölls ett seminarium i Helsingfors där deltagarna dryftade den strukturella förändringen av skjutbanorna. Beredningen av skjutbanelagen har framskridit till det stadiet att
förslaget ska lämnas till riksdagen för behandling under våren.Den förnyade lagen träder i kraft tidigast vid årsskiftet,men sannolikt kommer
behandlingen att ta längre tid än så.
Den nya skjutbanelagen ersätter i sin helhet den gamla lagen och
gäller enbart egentliga skjutbanor.
Utgångspunkten är att det finns skjutbanor av olika slag. Skjutbanorna och sportskyttecentren är tillståndsbelagda och det är polisstyrelsen som beviljar tillstånden.
För en lagenlig mindre skjutbana räcker det med en anmälning. Till
exempel viltstigstävlingar får arrangeras utan skjutbanetillstånd.
Gamla skjutbanor får fortsätta med sin verksamhet bara de vidtar
de åtgärder som lagen föreskriver.
Den som driver banan ska göra upp ordningsregler och utse en banansvarig. Denna har bland annat i uppgift att svara för säkerheten
8
l
Jägaren 3
l
2013
på skjutbanan och att ordningsreglerna följs. Namnet på den banansvariga och skjutbanans ordningsregler ska vara synligt uppsatta på
skjutbanan.
Nya skjutbanor i rätt miljö
Jari Panhelainen, direktör på senatfastigheter, förklarade vad som händer med en skjutbana när försvarsmaktens verksamhet på banan upphör. Grundtanken är den, att när Försvarsmaktens verksamhet upphör
så upphör även verksamheten för alla de aktörer som har funnits på
platsen med Försvarsmaktens tillstånd och ansvar. Till aktörerna hör
bland annat övriga myndigheter,det frivilliga landsförsvaret samt skytte- och jaktföreningar. Den fortsatta skytteverksamheten hänger på
markägarens och kommunens visioner, planläggningen, miljötillstånden och övriga tillstånd.
Inspektören för bildningsväsendet,Ilpo Piri på Nylands NMT-central,
redogjorde för hur skjutbanor behandlas som kommunala motionsanläggningar vid beviljandet av statsunderstöd.
2011 drog staten upp riktlinjerna för anläggandet av motionsanläggningar.Till tyngdpunktsområdena hör utvecklandet av motionsmiljöer
för barn och ungdomar, ökade hälsofrämjande motionsförhållanden
och att utveckla kvaliteten på motionsanläggningarna. Därtill kommer
planläggningen och samhällsplaneringen,som har prioriterats allt högre under de senaste åren.
Det är inte många som vill ha en skjutbana till granne, men å andra
sidan kan man fråga sig vad man har där att göra. Visst går det att
bygga skjutbanor bara omgivningen är den rätta, avrundade Piri sitt
anförande.
ERÄKONTTI ESHOP
Omasta kontista
Uusi verkkokauppa avattu!
www.erakontti.fi
TI
T
N
O
ERÄK
4h
2
P
O
H
i.fi
ES
tt
rakon
e
.
w
ww
Diana -riistapeltoseokset
DIANA-riistapeltoseokset ovat Suomen oloihin kehitettyjä
siemenseoksia riistapeltojen perustamiseen. Huolehdi riistan
hyvinvoinnista ja paranna metsästysmahdollisuuksiasi.
Hirvi-Diana
Pakkauskoko 1 kg
Annostus 4 kg/ha.
(tukkupakkaus 10 x 1 kg).
Hinta 16 ? /pss
Ansökningar om statsunderstöd för motionsanläggningsprojekt
skickas till NMT-centralen senast den sista december. Statsbidragets
storlek är en prövningsfråga och ligger i allmänhet på 20-25 % av projektets kostnadskalkyl. Understöd under 20 000 ? beviljas inte.
Kouvola stad engagerad i skjutbaneprojekt
I Kouvolatrakten finns fyra skytteföreningar med sammanlagt 1276
medlemmar. Dessutom finns det på stadens område 69 jaktföreningar
med 4293 medlemmar. Sportskytteföreningen Kouvolan Urheiluampujat är med sina cirka 300 medlemmar en av de största idrottsföreningarna på orten.
Målet är ett sportcenter på internationell nivå för hagelskytte.Enligt
Kouvolaföreningens (KUA) hemsida planeras fyra trapbanor och fyra
skeetbanor.För kulgrenarnas del har det föreslagits en 100 meters bana
för studsare, två älgbanor och skjutstationer för practicalskytte.
Gjorda utredningar har visat att det finns förutsättningar att realisera projektet. KUA ska svara för uppstarten av centrets verksamhet
och därefter hålla igång det. Kouvola stad har deltagit i arbetet med att
utreda och planera skjutbanan.Kostnadsberäkningen för att bygga den
nya banan ?på jungfrulig mark? ligger i detta nu på cirka 700 000 euro.
Av seminariets inledningsanföranden och diskussioner framgick
tydligt att det på grund av dagens bestämmelser och de stränga
tolkningarna av bestämmelserna krävs mycket arbete och pengar för
att hålla i gång en skjutbana. Om skjutbanan ska byggas i ett tättbebyggt område blir svårigheterna stora. Det är svårt att hitta en plats
som passar för skytte. Planeringen och förberedelserna ska vara
grundliga.
Rehusokerijuurikas Syrius
(pilleröity) 0,5kg
Annostus 10-12 pilleriä / m
(tukkupakkaus 10 x 0,5 kg).
Hinta 35 ? /pss
Peura-Kauris-Diana
Pakkauskoko 3 kg
Annostus 6 kg/ha.
(tukkupakkaus 4 x 3 kg).
Hinta 34 ? /pss
förnyas
Rehukaali Grampian
Pakkauskoko 1 kg
Annostus 4 kg/ha.
(tukkupakkaus 10 x 1 kg).
Hinta 23 ? /pss
Rehukaali Keeper,
peitattu
Pakkauskoko 1 kg
Annostus 3 kg/ha.
(tukkupakkaus 10 x 1 kg).
Hinta 49 ? /pss
Naattinauris Tyfon
Pakkauskoko 1 kg
Annostus 2 kg/ha.
(tukkupakkaus 10 x 1 kg).
Hinta 19 ? /pss
Monivuotinen
riistalaidun-Diana
Pakkauskoko 2 kg
Annostus 20 kg/ha.
(tukkupakkaus 4 x 2 kg).
Hinta 26 ? /pss
Rehurapsi Hobson
Pakkauskoko 1 kg
Annostus 5 kg/ha.
(tukkupakkaus 10 x 1 kg).
Hinta 9 ? /pss
Fasaani-Peltopyy-Diana
Pakkauskoko 3 kg
Annostus 10 kg/ha.
(tukkupakkaus 4 x 3 kg).
Hinta 34 ? /pss
Öljyretikka Apoll
Pakkauskoko 3 kg
Annostus 15 kg/ha.
(tukkupakkaus 4 x 3 kg).
Hinta 35 ? /pss
Auringonkukka Dwarf
Pakkauskoko 2 kg
Annostus 8 kg/ha.
(tukkupakkaus 4 x 2 kg).
Hinta 24 ? /pss
Turnipsi Green Globe
Pakkauskoko 1 kg
Annostus 2 kg/ha.
(tukkupakkaus 10 x 1 kg).
Hinta 18 ? /pss
Rehunauris Samson
Pakkauskoko 1 kg
Annostus 2 kg/ha.
(tukkupakkaus 10 x 1 kg).
Hinta 15 ? /pss
Ruokanauris Petrowski
Pakkauskoko 0,5 kg
Hinta 21 ? /pss
rkat
o ta yt
s
t
a
ittel
M! K
HUO lliset es tti.fi
kuva .erakon
www
Iso hirvitaulu
2,4 mm
voimapahvista
Koostuu kolmesta
osasta, koko
214x143 cm129?/
4 taulunpakkaus
Keskiosa 10 kpl pakkaus
139?
koko: 66,5x143 cm
ERÄKONTTI
Avoinna arkisin ma-pe 10-17
I
ONTTh
K
Ä
R
E OP 24
ESH rakontti.fi
ww.e
w
Eräkontti on Suomen Metsästäjäliiton ja sen piirien omistama yritys.
ERÄKONTTI, Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki,
p. 010 440 9410, www.erakontti.fi
Erkki Kauppi
Haglens historia
Hageltornet som står
som ett landmärke i
Tammerfors berättar om en
tid då de finska blyhaglen
var viktiga för jägarna.
Numera görs hagel av
material som ersätter
blyet och som ställer
speciella krav på jakten.
H
agelskyttet har efter hand utvecklats
till en jaktmetod sedan medeltidens
slätborrade musköter och kanoner. I
brist på kulor kunde en musköt laddas med exempelvis grus eller vilket metallskrot som helst.
De första skriftliga beläggen för fågelskytte med hagel är från slutet av 1700-talet. Tillverkningen av hagel var på den tiden i hög grad
ett hantverk, men det dröjde inte länge förrän
man började tillverka hagel genom att droppa
smält bly i vatten uppifrån ett högt hageltorn.
Med såll i olika grovlekar fick man både finare
och grövre hagel, och en exaktare indelning i
storlekar blev möjlig.
I vårt land var jakten en viktig näring, eller
gav åtminstone ett tillskott i matordningen, i
synnerhet på höstarna och vintrarna. På jakten användes slätborrade flintlåsmusköter
och modifierade jaktversioner av sådana. Hageltornet i Tammerfors byggdes år 1859 och
1895 bildades bolaget Tampereen Haulitehdas,
Tammerfors hagelfabriks aktiebolag.
Det första hageltornet i Pyynikki
Blyhageltillverkningens tidigaste historia är
höljd i dunkel,men år 1782 kom engelsmannen
10
l
Jägaren 3
l
2013
William Watts på att droppa smält bly genom
ett såll ner i brunnen som fanns i källaren på
trevåningshuset där han bodde. I fallet blev
dropparna runda och stelnade.
Alla hageltorn i vårt land fungerade enligt den här principen. Det första tornet, som
byggdes i trä, stod på Pyynikkiåsens södra
sluttning. Uppifrån åsens krön ledde en körbro till hytten upptill på tornet. På den tiden
var hageltillverkningen lönsam och år 1906
byggde hagelfabriken Ilmarinen ett hageltorn
i Metelinmäki i Lahtis.
Det är möjligt att Tammerfors hagelfabrik
tog illa upp, för den beställde från Tyskland
ett nytt torn av stål som restes på Pispalaåsens sluttning intill järnvägen. Med den här
lösningen måste blyet hissas upp i tornet,
men det tunga blyet kunde transporteras på
järnväg, vilket var enklare. Fallhöjden var 50
meter och hageltillverkningen uppgick till i
genomsnitt 150 000 kilo om året.
Lahtisfabriken upphörde redan 1909 medan Tammerforsfabriken lades ner 1972 när den
blivit olönsam.Hageltornet har sedan dess varit ett landmärke i Tammerfors och lokalerna
kan hyras för möten och andra begivenheter.
I Nokia fungerade åren 1982 till 1992 hagelfabriken Nokian Haulitehdas i den gamla pappersfabrikens kalkstenstorn. Verksamheten
var rätt småskalig och upphörde när det blev
förbjudet att använda hemladdade patroner
på tävlingar.
Det var väldigt vanligt med hemladdning
av hagelpatroner. Färdiga patroner kunde
vara svåra att få tag på och de var dyra.
En av jägarveteranerna på orten berättade om laddning av rapphönspatroner på
1930-talet. Det fanns inte några egentliga
laddningsverktyg utan man grävde loss den
gamla tändhatten med syl och knackade en
ny på plats. Ovanpå krutet sattes en propp
som var utskuren ur en filtstövel och ovanpå
haglen en lapp. För invikningen av hylsans
öppning användes ett egenhändigt tillverkat
verktyg av trä.
Kvaliteten på haglen förbättrades efter
hand tack vare importen. Efter andra världskriget gjorde Valmet och Tikkakoski enkla hagelbössor och importen från östblocket fick
generösa importlicenser. Under hundra års
tid var de finska haglen viktiga för jägarna.
Inhemsk produktion
Inhemska Vihtavuoris laddningar och billiga importpatroner erövrade marknaden. På
1960-talet minskade hemladdandet av hagelpatroner hastigt. Vihtavuori använde hagel
från Tammerfors, men övergick senare till billigare importhagel.
I Vihtavuori inleddes tillverkningen av hagelpatroner redan 1931, främst för att hålla i
gång en arbetskraftsreserv. Till en början varierade produktionen mellan en miljon och två
och en halv miljoner patroner för att längre
fram, på 70-talet, närma sig tio miljoner. Vihtavuori tillverkade också tändhattar och krut för
hagelpatroner. I början av 2000-talet flyttade
Vihtavuoris tillverkning av hagelpatroner till
fabriken i Nammo i Tyskland.
Efter krigen inledde Hj. Jousi Oy i Åbo tillverkningen av hagelhylsor. I Köklax i Helsinge,
numera Esbo, fungerade ända till 1971 företaget Kapselo Oy som bland annat tillverkade hagelpatroner både före och efter krigen. Hylsor
med enbart tändhatt eller halvladdade såldes
i stora mängder.
Från blyhagel till järnhagel
Bly var materialet som från början användes till hagel. Blyet är en metall med lämplig densitet som är så
mjukt att det är lätt att forma och sliter knappt alls
på pipan.
I det här sammanhanget kommer jag att tänka på
historierna som rävarna i gemet berättade om hemtillverkning av hagel under kristider. Någonstans ifrån
skaffades en blyskiva som med plåtsax klipptes till
remsor om några millimeters bredd.Med kniv kapades
remsorna i lämpliga längder och på bottnen av en murgryta rullade gubbarna dem runda så gott det gick.
Om tillverkningen av hemlagat svartkrut berättade
en skytt att hans pappa hade tillverkat krut av något
ämne han skaffat när det rådde svår brist på köpekrut.
Under torkningen i köksspisens ugn antändes krutet
och spisringarna flög kring köket.
Eftersom blyet är giftigt kom det i slutet av 1990-talet ut ersättande material i handeln, i synnerhet för
sjöfågeljakten. I USA har järnhagel varit i användning
vid sjöfågeljakt redan länge,under sträng övervakning
av myndigheterna.
I Finland förbjöd den nya 1993 års jaktlag användningen av blyhagel vid jakt efter sjöfågel från året 1996.
Tillgången på ersättande hagel krånglade och kvaliteten på haglen var emellanåt tvivelaktig.
Jägarna frågade sig om de kunde ladda bössan
med järnhagel och priset på patronerna kunde vara
förskräckligt.Sedan dess har kvaliteten på patronerna
blivit klart bättre, men det effektiva skjutavståndet är
en smula kortare med lätthagel än med bly och i regel
är det bäst att ladda med en storlek grövre hagel.
Ersättande material
En mekanisk hagelvals
på Finlands Jaktmuseum.
Blytråden matas in mellan
valsarna och haglen trillar
ut på andra sidan. Man
får hagel av olika storlekar
genom att byta valsskivor.
Hageltornet i Tammerfors
fotograferat någon gång i
början av 1900-talet.
Blyhaglen till vänster är i
regel runda, släta och av
samma storlek. Volframlegeringarna kan vara rätt ojämna. Tredje från vänster kubformade Dispersante-hagel,
därefter vackra vismuthagel
och längst till höger B&P:s
dubbelladdning.
Problemet med de ersättande haglen är att deras täthet är lägre än blyets och i somliga fall är haglen sköra
eller allt för hårda. Tätheten för stålhagel, eller rättare
sagt järnhagel, är 7,86 g/cm3 och för zink 7,2, tenn 7,3,
vismut 9,6 och molybden 10,0 medan bly har tätheten
11,1 g/cm3. Rent bly har tätheten 11,35 men för att göra
haglen hårdare och lättare tillsätts tenn och antimon,
vilket minskar på tätheten en aning.
Ju lättare material desto snabbare tappar haglen
hastighet. I gengäld ryms det fler lättare hagel i en
laddning av samma vikt eller så kan hastigheten ökas.
Det dröjde inte länge förrän de lätta haglen fick dåligt rykte,till stor del för att skyttarna glömde fysikens
lagar och anvisningarna för patronerna. Kort därefter
kom det ut hagel av volframlegeringar i handeln. Den
Hagel av olika storlekar, från vänster Ø 1,5 mm, 2,0 (Skeet), 2,4 (Trap), 3,3 mm järn, 3,5 mm, 3,75 mm förnicklad, 4,5 mm (BB), 5 mm, 6,2 mm, 9,0 mm.
Jägaren
3
l
2013
l
11
Storleksbeteckningar för hagel
Blyhagel
Hagel nr
Ø mm
g / st
000 BUCK
9,14
4,515
00 BUCK
8,38
3,480
0 BUCK
8,13
3,178
1 BUCK
7,62
2,617
2 BUCK
6,86
1,909
3 BUCK
6,35
1,514
4 BUCK
6,1
1,342
BB
4,57
0,564
2
3,76
0,314
4
3,28
0,209
5
3,05
0,168
6
2,77
0,126
7.5
2,39
0,081
8
2,26
0,068
8.5
2,16
0,060
9
2,01
0,048
12
1,3
0,013
Järnhagel
Hagel nr
F
T
BBB
BB
1
2
3
4
5
6
7
Ø mm
5,59
5,08
4,83
4,57
4,06
3,81
3,56
3,30
3,05
2,79
2,54
g / st
0,713
0,535
0,460
0,390
0,274
0,226
0,184
0,147
0,116
0,089
0,067
Ø in
.36
.33
.32
.30
.27
.25
.24
.18
.148
.129
.120
.109
.094
.089
.085
.079
.05
st/oz.
6,2
8
9
11
15
19
21
50
90
135
170
225
350
410
470
585
2300
Ø in
0,22
0,20
0,19
0,18
0,16
0,15
0,14
0,13
0,12
0,11
0,10
st/oz.
40
53
61
72
103
125
154
191
244
317
422
första torde ha varit Kents Tungsten-Matrix,
en kombination av volfram och plast.Haglens
täthet och hårdhet var i klass med bly. Sedan
kom de tyngre legeringarna av volfram, järn
och nickel, och priset sköt i höjden igen.
Numera har ett företag i Limingo fått till
stånd en smula hemladdande också i vårt
land. Företaget importerar och marknadsför
de kinesiska UnA-haglen som har en täthet på
svindlande 18,5 g/cm3.
Haglen är hårda och tunga och kräver
speciella hagelkoppar. Det är säkrast att inte
börja ladda på känn! Skjutavstånden som
företaget utlovar ställer alldeles nya krav på
både skytten och vapnet. Företagets webbplats ger en god introduktion i ämnet.
reringssystem, men lyckligtvis övergick vi på
60-talet till systemet som används i USA. På
andra sidan pölen använder jägarna ofta grova Buckshot-hagel på bland annat hjortjakt,
och de har sitt eget kodarrangemang.
I England, Italien och några andra länder
används fortsättningsvis lokala system som
avviker en smula från dem som används hos
oss. Den som gräver efter hagelfakta på nätet
ska vara beredd på att där finns gott om fel. I
synnerhet amerikanerna är inga hejare på att
förvandla tum till millimeter.
Dessutom kan de ersättande haglens beteckningar avvika från de gamla vanliga, så
det gäller att vara uppmärksam på vad man
stoppar i bösspipan!
Den gamla
finska
numreringen
nr Ø mm
5 2,75
6 3,0
7 3,25
8 3,5
9 3,75
10 4,0
11 4,5
14 5,2
Det går också
att göra hagel
genom att
kapa järntråd
i stumpar.
Produktfakta på patronaskarna
stålhagel. Haglen skulle inte bara vara väldigt snabba utan deras form skulle också ha
en större effekt på sjöfågel. Men de kubformade haglen var inte någonting fullkomligt
nytt, för patronen FN Legia Dispersante hade
redan i långa tider varit laddad med sådana.
Tanken var att få spridning på haglen vid skott
på nära håll.
Ingen tvivlar väl på att vilt av olika storlek
kräver hagel av en viss storlek. För den som
jagar järpe med 9 mm hagel är det nästan
omöjligt att få träff. På motsvarande sätt är
det djurplågeri att jaga lodjur med skeethagel.
Före de digitala mätningarnas tid var det
svårt att bestämma storleken på hagel och
därför klassificerades de enligt vissa sifferserier. Väldigt många länder höll sig med
system som avvek från varandra i varierande
grad. Också i vårt land hade vi ett eget num-
Hagel efter viltets storlek
För några år sedan kom Winchester ut på
marknaden med ett sortiment patroner kallade Blind Side, laddade med kubformade
Även miniatyrgevär och pistoler kan laddas
med hagelpatroner.
Beteckningarna som står på hagelpatroner är inte alltid särskilt
lättlästa och om patronerna förvaras lösa blir de fort oläsliga.
12
l
Jägaren 3
l
2013
En besynnerlighet på amerikanska hagelpatronaskar är termen ?Dram Eqvivalent?. Det
är en historisk term som på grund av någon
juridisk tabbe har hängt kvar.
Termen härstammar från tiderna då man
laddade med svartkrut. Dram är en gammal
viktenhet; 27,344 grain eller 1,77 gram. Svartkrutet mättes i enheten dram och beteckningen knyter ihop dagens laddningar med
dåtidens. Ett exempel: Dram 3 betyder för
kaliber 12 hastigheten 1200 fps, vilket åstadkoms med tre dram, det vill säga 5,3 gram
svartkrut.
?Over there? uppges hagelmängden i uns
på askarna; 1 oz = 28,35 gram. Alltså är 1 1/
4 uns
ungefär 35,4 gram medan 1 1/
2 oz är 42,5 gram.
Icke att förväxla med enheten troy uns som
används för ädelmetaller och är 31,1 gram.
Det finns en avsevärd variation i beteckningarna på askar och patroner. På patronerna ska kalibern vara angiven. Att få klarhet
i haglens storlek och vikt kan däremot vara
knepigare, men i regel står uppgifterna på
patronasken.
Det händer att hagelstorleken står angiven, men nästan osynlig på tejpen som förseglar asken.På en Federalask står hagelnumret överst och under numret en bild på ett
hagel i naturlig storlek, och under bilden storleken i tum och längst ner i millimeter. Hur
som helst är det bäst att vara uppmärksam
och förvara patronerna i sin originalask!
Specialpatroner: en signalpatron med plastkross, en polispatron med gummihagel, en övningspatron med en spårljuskapsel bland haglen samt en hagelpatron med gummikula och en med hagelkudde för myndighetsbruk.
Ordförandens spalt
Tauno Partanen
styrelseordförande
Finlands viltcentral
Var finna livsrum för den
finländska skogsrenen?
Diskussionen om våra rovdjur pågår livligt i olika
medier och ser inte ut att mattas av på länge. För
inte så länge sedan ingick även en vargafton i televisionsprogrammet. Om vi utgående från det programmet vill förutspå vargkonfliktens framtid så har den
kommit för att stanna ? så långt från varandra var de
synpunkter som representanterna för de olika påtryckningsgrupperna framförde. Åtminstone krympte inte
klyftan mellan stads- och landsbygdsbor ett dyft genom
den här diskussionen.
Under vinterns lopp har det ändå enligt min åsikt skett
framsteg i en fråga som ingen numera bestrider: att det
illegala dödandet av rovdjur är ett problem i vårt land.
Det bör vi alla tillsammans åtgärda på något sätt. När
jag för några år sedan tog ställning till frågan i den här
spalten påstods det i en del skriverier på nätet att jag
vänt mig mot jägarna. Om vi uppriktigt vill få till stånd
en förbättring av situationen bör dock utgångspunkten
vara ett erkännande av fakta. Det är ohållbart att en liten
del av jägarna anser sig ha rätt att ta lagen i egna händer
och svartmåla hela jägarkårens anseende. Det finns
redan tecken på att en del markägare i den situation
som uppstått ytterst noggrant överväger en eventuell
fortsättning på tidigare arrendeavtal. Även om vi vore
ense om att den rovdjurspolicy som bedrivits i vårt land
har misslyckats bör det vara lika självklart att policyn
åtminstone inte kan korrigeras genom illegal jakt.
Sitt eget bidrag till rovdjurssoppan medför också den
problematiska relationen mellan de stora rovdjuren och
skogsrenen i Kajanaland och Suomenselkäområdet.
Sannolikt fungerade skyddandet av skogsrenen på ett
eller annat sätt som drivfjäder av något slag också vid
det illegala vargdödandet i Perho. Som en följd av den
nuvarande policyn förefaller t.ex. skogsrenens framtid
i Kajanaland att vara ganska bekymmersam. Resultatet
av vårvinterns flyginventering visade att stammen nu
uppgår till knappa 800 djur. Den sjunkande trenden ser
alltså ut att fortsätta. Av kalvarna försvinner de flesta
inom några veckor efter födelsen och vajorna börjar
vara i en sådan ålder att kalvproduktionen under de
närmaste åren minskar allt mer. Även Suomenselkästammens utveckling har stampat på stället i omkring
tio år. Vid en analys av frågan i ett bredare geografiskt
perspektiv än vårt eget land kan det konstateras att
skogsrensstammen hamnat i en situation som det vore
skäl att vara mera bekymrad över än för närvarande. Vi
kan inte för skogsrenens del invagga oss i tron att vi får
hjälp av grannen utan frågan måste skötas helt inom
eget bo. Vi får inte heller glömma den betydelse som
skogsrenen har för naturturismen i sitt utbredningsområde.
I den 2007 utarbetade förvaltningsplanen för skogsrenen föreslogs att en utredning av förutsättningarna för
en ny återinplantering utreds. Till skogsrenens särdrag
hör att arten utbreder sig mycket långsamt på naturlig
väg och därför skulle en mera omfattande utbredning
säkerställa bevarandet av arten klart bättre. Vårt land
har ett särskilt ansvar för förvaltningen och skyddet av
skogsrensstammen eftersom arten inte förekommer på
någon annan plats än i vårt land och i Karelska republiken. Det väsentliga problemet vid planeringen av den
här nya återinplanteringen är frågan om var den nya
skogsrenspopulationen kunde få plats i framtiden.
Under våren arrangerade viltkoncernens aktörer tre
sammankomster för intressegrupperna. Vid dessa möten diskuterades återinplanteringarnas sociala konsekvenser och förutsättningar. Eftersom det är fråga om ett
rätt så omfattande projekt, som väcker åsikter av många
slag, fattas besluten om det eventuella genomförandet
av projektet i varje fall utgående från en omsorgsfull
planering. Det egentliga planeringsarbetet inleds under
2013 av Forststyrelsen. Under de närmast följande åren
får vi säkert ännu höra om projektet i många repriser.
Utan de lokala invånarnas, markägarnas samt friluftsfolkets godkännande realiseras projektet knappast.
Skogsrenen är dock ett såpass värdefullt genuint finskt
vilt att vi får hoppas på gynnsamma vindar för
projektet!
Jägaren
3
l
2013
l
13
i
messutarjoukset
k
k
o
h
S
vain netistä ? retkitukku.fi!
OSALLISTU jäTTIARVONTAAN
? VOITA cAN-Am möNkIjä
hUIppUVARUSTeILLA OmAkSI!
pALkINNON ARVO 8100 ?
Osallistu arvontaan osoitteessa www.retkitukku.fi/arvonta
Nopean tilaajan edut yli 250 ? ostoksesta!
valitse yksi seuraavista lahjatuotteista. Tarjous voimassa 300 nopeimmalle. (ei koske Outlet- ja Garmin-tuotteita)
Lahjakoodi: LAhjA1
premium veitsisetti
Lahjakoodi: LAhjA2
Olight h15
otsavalo
Lahjakoodi: LAhjA3
Leatherman FUSe
monitoimityökalu
arvo 99,60 ?
arvo 49,90 ?
arvo 59,00 ?
Light
Camo HD
TM
metsästyspuku
MESSUTARJOUS
119 ?
Kodiak Light
Karibu
MESSUTARJOUS
MESSUTARJOUS
metsästyskengät
89 ?
?
norm. 129
?
norm. 179
ETUSI 60 ?
softshell-takki
49 ?
norm. 79 ?
Softshell
ETUSI 40 ?
ETUSI 30 ?
TILaUKSET www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE p. 040 828 1000 ark. 9-17
NOUTOPISTE ? MyyMäLä Kauppiaantie 30, Oulunsalo ark. 9-17. TERvETULOa!
a
Erä-lehden 2013 riistakameratestin
voittaja ? Pointer Control
PIENI KOKO
!
? SUOSITUIN
TESTIN
MENESTyjä
UUTUUS!
99 ?
SCOUT
GUaRD
550M-8M
lähettävä
GPRS-kamera
159 ?
POINTER CONTROL CX5
riistakamera
GaRMIN aSTRO 320
+ DC40 koiratutka
+ Koko Suomen
maastokartta
Ä
50 KPL ER
RÄ
100 KPL E
179 ?
POINTER CONTROL CX8
riistakamera
?
norm. 249
ETUSI
BURREL
HD vIDEOLaSIT
TA
SHOKKIHIN
79 ?
595 ?
?
norm. 759
?
norm. 129
70 ?
KaMERaN OSTajaLLE
aSENNUSPaLvELU 20 ?
(norm. 35 ?)
Sisältää edullisen liittymän, muistikortin, paristot ja ohjelmoinnin.
Mullistava kamerauutuus kaudelle 2013!
ava
ETäOHjaTT
UUTUUS!
kuvat edullisesti
puhelimeen tai
sähköpostiin!
299 ?
ainutlaatuinen kuvanlaatu
Teräväpiirtovideo 720p HD
Markkinoiden monipuolisin
KaMERaN OSTajaLLE
aSENNUSPaLvELU 20 ?
Etäohjaus tekstiviestein
(norm. 35 ?) Kysy lisää!
Uway MB500 HD lähettävä riistakamera
Valikot
Erittäin tehokas inframustasalama
ja -ledit (60 kpl). Huikea valoteho ja
erinomainen kuvanlaatu
Kuvien lähetys sähköpostiin (GPRS)
tai kännykkään (MMS). Kysy edullista
liittymä- ja asennuspalvelua
Edullinen vaihtoehto riistan kuvaamiseen ja ympärivuotiseen käyttöön.
Myös HD-videokuva
Muuta asetuksia helpoilla tekstiviestikomennoilla. Lue tarkemmat
ohjeet verkkokaupasta.
LCD-värinäyttö kuvien katseluun ja
asetusten muokkaamiseen.
Helppokäyttöinen
Kuvaa huipputarkkaa HD-videota
pimeässä tai päivänvalossa
Hintoihin lisätään toimituskulut 5,90 - 9,90 ? (asusteet ja kengät)
Tarjoukset voimassa 30.6.2013 asti tai niin kauan kuin tavaraa riittää
U250B
riistakamera
TA
149 ?
SHOKKIHIN
?
norm. 179
ETUSI 30 ?
RETKITUKKU.fi
Nettohintaan suoraan tehtaalta
Seppo Ronkainen
Klaus Ekman
Avlivning av stora ro
? när ingenting annat hjälper
Under hela våren har
vågorna gått höga i debatten
om de stora rovdjuren.
Antingen har det beviljats
för få varglicenser eller så
har det beviljats alldeles
för rundhänt med licenser,
beroende på vem man frågar.
Enligt jaktlagen är de stora
rovdjuren alltid fredade och
det är bara i undantagsfall
tillåtet att döda ett sådant.
Även då får djuret dödas
bara när det inte finns någon
annan lösning på problemet.
A
vlivandet av ett stort rovdjur kan delas in i fem kategorier beroende på
hur situationen ser ut.
Den första kategorin är alltid akut och handlar om en attack där rovdjuret angriper exempelvis en jakthund, ett produktionsdjur eller en
människa. I ett sådant fall har varje involverad
part rätt att döda rovdjuret medan angreppet
pågår. Det inträffade ska anmälas till polisen
som gör en närmare undersökning av fallet.
Följande kategori handlar om omedelbar
fara för den allmänna säkerheten eller djurskyddsgrunder.
16
l
Jägaren 3
l
2013
Rovdjuret uppträder utan rädsla, hotfullt
eller har exempelvis blivit överkört. I den här
kategorin ska polisen alltid kopplas in och polisen kan med stöd av polislagen beordra att
rovdjuret ska avlivas. I praktiken är det oftast
storviltsassistansen SRVA, som upprätthålls
av jaktvårdsföreningarna, som tar hand om
sådana här fall.
I de följande fallen är det klart och tydligt
Finlands viltcentral som har befogenheterna
att agera. Enligt jaktlagen är det möjligt att
avliva ett rovdjur med dispens. Enligt bestämmelserna kan tillstånd till avlivning också ges
av sociala skäl. Under våren har jord- och skogsbruksministeriet med en förordning beviljat en
kvot på fem vargar för eliminering av så kallade
gårdsvargar, det vill säga vargar som orsakar
rädsla och otrygghet eller kräver beredskapsåtgärder. Bevisningen ska dock vara vattentät
för att åtgärden ska kunna riktas mot rätt rovdjursindivid.
Förhindrandet av synnerligen kännbar skada är ett av de starkaste skälen till att tillstånd
för avlivning av ett rovdjur beviljas. I synnerhet
för vargens del är det bara det här skälet som
har åberopats för dispens, eftersom vargstammen har gått kraftigt tillbaka under de senaste
åren.
Den sista kategorin för tillstånd är beståndsvård.För exempelvis lodjuret och björnen
hör den till de viktigaste skälen för att bevilja
dispens. Beviljandet av beståndsvårdande dispenser förutsätter emellertid att stammen är
tillräckligt stark för att kunna skötas med jakt.
Tillstånden för lodjur och björn stöder sig till
stor del på den här kategorin, det vill säga att
en stam kan regleras bara den är tillräckligt
stor. För vargen har dispens inte kunnat bevil-
Orsak
Beskrivning
Aktörer
Lagstiftning
1. Nödläge/ Nödvärn
Akut angrepp
Den som råkar ut för
angreppet
Strafflagen 4 kap 4 §
och 5 §
2. Omedelbar fara för
säkerhet och hälsa
och/eller djurskydd
Aggressiv, orädd, farlig
(efter angreppet). Skadat
och /eller farligt rovdjur.
Åtgärder måste vidtas genast
Polisen /SRVA
JL 41a 1. mom.
3) punkt
Polislagen 25 §
Djurskyddslagen 14 §
3. Sociala skäl,
tvingande skäl för
det allmännas bästa
(gårdsvargar)
Orsakar rädsla och otrygghet.
Beredskapsåtgärder
Dispens av viltcentralen
Jakträttsinnehavaren
JL 41a § 1. mom.
3) punkt
4. Skador
Orsakar synnerligen
kännbar skada
Dispens av viltcentralen
Jakträttsinnehavaren
JL 41a§ 1.
mom. 2)
5. Beståndsvård
Beståndsreglering om
stammen är tillräckligt stor
Dispens av viltcentralen
Jakträttsinnehavaren
JL 41a§ 3. mom.
vdjur
jas på många år med stöd av den
femte kategorin, och det nyttjar
ingenting till att tvista om vargarnas antal eftersom vargstammen
är för liten. Utan befogenheter av
jord- och skogsbruksministeriet
kan Finlands viltcentral inte heller
bevilja dispenser.
Rovdjurspolitiken
utvärderas
I ovannämnda fall är det tillåtet att
döda ett rovdjur om det inte finns
någon annan tillfredsställande lösning. Vår rovdjurspolitik har emellertid dragit på sig häftig kritik från
bägge lägren och även regeringsprogrammet tar ställning till saken.Jordoch skogsbruksministeriet har gett
Ruraliainstitutet vid Helsingfors universitet i uppdrag att göra en opartisk,
utomstående utvärdering av landets
rovdjurspolitik. Resultatet ska läggas
till grund för bland annat uppdateringen av förvaltningsplanen för vargen,
som ska påbörjas senare i år. Finland
har också inlett ett samarbete med Sverige som i synnerhet ska handla om
vargfrågor med adress till EU-kommissionen. Det kommer säkert inte att dröja länge innan vi ser resultaten av de här
åtgärderna.
Marja Lammi
Kunskap och prövning
vid dispensbesluten
Finlands viltcentral beviljar på
ansökan dispenser för fällning
av stora rovdjur i enlighet
med de förordningar som
ministeriet har utfärdat för
största tillåtna avskjutning.
Akuta situationer kräver inte
jakträtt på platsen och då
är det polisens omdöme som
gäller.
P
å viltcentralen går tillståndprocessen
långsammare eftersom det behövs
utlåtanden vid handläggningen av
ansökningar. Dessutom ska den som ansöker
om dispens ha jakträtt i licensområdet.
- Den vetenskapliga informationen för viltcentralens tillståndsbeslut inhämtas huvudsakligen från VFFI. Dessutom begär vi med
stöd av förordningen om dispens in utredningar av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet och polisen.Självfallet ger också personen
som ansöker själv uppgifter om ärendet, förklarar viltcentralens chef för offentliga förvaltningsuppgifter, Sauli Härkönen.
- Vi lider ingen brist på information att
lägga till grund för besluten. Men slutresultatet sammanfaller inte alltid med förväntningarna hos den som ansöker.
Dispenserna som beviljas bygger oftast
på en skada som bevisligen har inträffat. Inom
renskötselområdet har skadorna som orsakas
av stora rovdjur ökat, men det finns skillnader
mellan arterna. I de övriga delarna av landet är
de ekonomiska skadorna allmänt taget färre.
Utanför renskötselområdet är det i synnerhet skadorna på hundar som gör folk upprörda.
Jakten i vårt land bygger i hög grad på
hundar, men de är svåra att skydda, säger Härkönen.
Skälet för dispens kan också vara den allmänna säkerheten eller något annat tvingande skäl för det allmännas bästa. Här tar vi
hänsyn till hur mycket observationer som har
bokförts i trakten eller rapporterats om vargpåhälsningar vid bebyggelse.
Vid ansökningar om dispens är det i regel
fråga om ?vargar på gårdsplanen?, vilket betyder att folk blir rädda och oroade, förklarar
Härkönen.
När besluten fattas måste det göras skillnad
mellan egentliga och
återkommande visiter på gårdsplanen,
som ger upphov till
rädsla och eventuellt
också fara, och vargens normala strövande vid bebyggelse
inom reviret.
Sauli Härkönen
Jägaren
3
l
2013
l
17
Marja Lammi
Seppo Ronkainen
Vargen vaktar
sitt revir
Det är vargen själv som
reglerar antalet vargar
i ett specifikt område
eftersom den inte tolererar
konkurrenter på sitt revir.
V
argen förökar sig effektivt och har
vandrandet i blodet, vilket gör det
svårt att beräkna antalet vargar. Arten är ett flockdjur vars liv bygger på ett eget
revir.Liksom hunden försvarar vargen sitt revir
och ser till att inga artfränder slår sig ner där.
På ett etablerat revir kan antalet vargar därför
inte växa obehärskat.
Även ensamlevande vargar håller sig med
ett revir som de markerar med urin på samma
sätt som hundar.På en ensam vargs revir finns
det dock alltid plats för en varg till av det mot18
l
Jägaren 3
l
2013
satta könet. När två vargar har bildat ett par
markerar de sitt revir tillsammans för att grannarna ska veta att området är upptaget.
Forskare Ilpo Kojola på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet berättar att vargrevir varierar
väldigt mycket i storlek, från 600 till 2000 kvadratkilometer.Våra kunskaper om vargars revir
och vandringar bygger på GPS-positionering.
Ut i världen som väldigt ung
I vargens familjeflock kan det finnas individer
i tre generationer. Alfaparet är stabilt. I vårt
land har forskarna observerat par som har hållit ihop oavbrutet i sju-åtta år. Vargen blir ungefär femton år gammal, men vi känner till individer som har blivit hela tjugo år. Arten är fertil
till drygt tio års ålder.
Vargen förökar sig effektivt varje år.I de första kullarna brukar det finnas tre till fyra ungar
Ett revir kan bara
föda ett visst antal
vargar. I början och
mitten av vintern
lämnar en stor del
av de vargar som är
yngre än ett år sin
flock och börjar leta
efter ett eget revir.
r
åringar vandrar däremot effektivt och hittar i
regel sitt revir på närmare håll.
De äldre vargarna undviker större vägar,
men förstår att utnyttja skogsbilvägar. Unga
vargar kan däremot vandra flera tusen kilometer i krokar och krumbukter, och strövar som
det faller sig och begriper inte heller att akta
sig för bebodda hus.
Gemensamt för både vandrande och revirlevande vargar är att de strövar på nätterna och
vilar på dagarna.Vargen tar gärna sin lega i litet
högre terräng där den kan känna dofterna av
vad som pågår runt omkring medan den sover
sin lätta hundsömn. Vargen håller sig instinktivt undan lukten av människa.
Strövandet är dock inte förbehållet varghanarna utan även honorna vandrar. Forskarna
har också sett ett par som vandrar tillsammans,sedan en varg med sändarhalsband hade
fått en kamrat på färden.
Flocken rör sig utspridd
Tack vare sin stora produktion av ungar och de
långa vandringarna kan vargarna sprida sig
hastigt till nya trakter. Flockmedlemmarna håller inte heller tätt ihop utan rör sig utspridda.
Eftersom de kan befinna sig ifrån varandra i
flera dagar är det lätt hänt att samma spår blir
räknat flera gånger vid en inventering, vilket
gör det svårt att beräkna antalet vargar i ett
visst område.
- Det är avgörande att vi kan sätta sändarhalsband på vargar och följa med dem, och effektivt räkna spår i snön under vinterns lopp.
Dessutom vore det bra att få klarhet i den genetiska aspekten, det vill säga från vilka föräldrar
som vargarna härstammar. Eftersom det i genomsnitt finns fyra ungar i en kull kan vi matematiskt räkna ut det sannolika antalet vargar.
- I Sverige följer man varje år upp antalet
kullar genom att samla in avföringsprover från
ett visst område. Med genetisk analys går det
Unga vargar
kan däremot
vandra flera tusen
kilometer i krokar
och krumbukter,
och strövar som
det faller sig och
begriper inte heller
att akta sig för
bebodda hus.
sedan att avgöra om det har fötts nya valpar.Eftersom de svenska vargarna härstammar från
tre individer så har svenskarna en komplett genkarta som gör det här möjligt. Hos oss finns
ingen sådan kunskap och dessutom vandrar
det in vargar från Ryssland.
Alltså har vi fått vi nöja oss med att beräkna
antalet individer utifrån spåren i snön, vilket
alltid leder till uppfattningar som avviker från
varandra, förklarar Kojola.
Eftersom vargen håller sig med ett stort revir kan den vid bebyggelse inte undvika att bli
observerad. Kan man då lära vargen, som ju är
intelligent,att hålla sig borta från bebodda hus?
- Vargen är en besvärlig elev eftersom den
inte försöker ställa sig in hos människan som
hunden. Människan är hundens flock medan
vargen har sin egen flock. Vargen borde utsättas för en skräckupplevelse och känsla av fara.
Belysning och starka ljud kan hjälpa för en tid,
men vargen vänjer sig fort vid störningar.
- I Tyskland har jag sett vargspår mitt i ett
kolfält.Vargarna brydde sig inte det minsta om
kolvagnarna som skramlade förbi,berättar forskaren Kojola.
och i de senare fyra till sex ungar. Den största
kull som iakttagits räknade på senhösten tio
ungar. Ett område fylls med andra ord fort.
Oftast är det fem till sex vargar i en ny flock
eftersom paret följs av tre till fyra ungar.
Ett revir kan bara föda ett visst antal vargar.
I början och mitten av vintern lämnar en stor
del av de vargar som är yngre än ett år sin flock
och börjar leta efter ett eget revir. Samtidigt
letar de också efter en partner. Även om vargen kan bilda ett nytt par vid vilken årstid som
helst sker de flesta parbildningar under tiden
då strövandet är intensivt.
Också vargar blir klokare med åren. Forskarna
har noterat att vargar som är väldigt unga när
de ger sig iväg får vandra längre innan de hittar
ett eget revir.De som ger sig iväg först som två-
Marja Lammi
Blir klokare med åren
Forskare Ilpo Kojola, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
Jägaren
3
l
2013
l
19
Text och bilder: Aku Ahlholm
l
Grafik: Jaakko Muilu
Olika rovdjur
samma problem
Forskare som jobbar med rovdjurskonflikter på olika håll i världen
samlades i Colorado. Det stod snart klart att attityderna och
konflikterna liknar varandra oavsett land eller rovdjur. När en
tigerforskare räknade upp hur många människor som blir dödade av
tigrar började läget i Finland kännas okomplicerat.
20
l
Jägaren 3
l
2013