PARSPÅREN KALLAR MÅRDJAKTEN HAR GAMLA TRADITIONER VARGAVSKRÄCKNING JÄGAREXAMEN BLIR ELEKTRONISK BRIST PÅ VILTKÖTT FÖR KONSUMENTERNA ANSÖK OM HJORTDJURSLICENS I APRIL 2/2025 Tidningen når fler än 300 000 jägare
JAKTEN 10 Mårdjakt med spets 24 Jaktvårdsföreningen och älgen 26 Har hjortarna tagit slut där du jagar? 30 Jakt efter fälthare med vorsteh 34 Jaktoch skytteläger i Sverige 42 Handladdning av gevärspatroner med kulhammare 45 Granskningsoch inspektionsrätten preciserades vid årsskiftet 48 Densomsökerfinner–ocksåviltkött 58 Viltreceptet 60 Utbildningen för nya jägare hjälper nykomlingar igång 62 Skolelever deltog i älgjakt i Haapajärvi 64 Jaga smart VILTET 14 Lyckad avskräckning skrämmer vargen från tomten 36 Viltdagarna 2025 40 SRVA skapar exakta data om viltolyckor 41 Samson-mårdhundar i Norra Karelen 44 Stammarnaförändras–gör sjöfågeljakten det också? 55 Vargattackerna på hundar kvar på tidigare nivån AKTUELLT 4 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 29 Hur många jägare i Sverige och Finland? En jämförelse 32 Jägarexamen blir elektronisk 38 Erfarenhetsbaserad kunskap hjälper forskarna 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Vice ordförandens spalt 53 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 50 Hjortdjuren: Jaktlicenserna och jakträtten FORSKNING 46 Jägarna blir färre om viltstammarna krymper 52 Vargarnaharblivitfler– finländarnasåsikterstabila 56 Jägarnaberättar– varför väcker jakten motstånd? 14 Lyckad avskräckning skrämmer vargen från tomten 26 Har hjortarna tagit slut där du jagar? 48 Den som söker finner – också viltkött 50 Hjortdjuren: Jaktlicenserna och jakträtten Jägaren 2/2025 2 Innehåll
58 Älgstek i gräddsås, harsadel med honung och råraka Mårdjakt med spets 10 Utgående från informationen som jägarna samlar in fastställer vi bland annat jakttiderna för jakten på skogshönsen. Förvaltningen av viltstammarna kräver samspel I början av året var tiden åter igen inne för jaktvårdsföreningarnas och jaktföreningarnas årmöten. Förhoppningsvis har ni läsare på mötena uppmärksamt analyserat hur jakten under det gångna jaktåret avlöpte och utföll, och ni har planerat de viltmässiga målen för följande säsong. Förvaltningen av viltstammarna kräver samspel och här spelar lokalkännedomen en viktig roll. Jakten ska dimensioneras, framtiden för jaktmöjligheterna ska tryggas och viltskadorna ska hållas under kontroll. Det krävs lokalkännedom när man gör observationer, antecknar fällningar och uträttar viltvårdsarbeten som syftar till att höja kvaliteten på viltets livsmiljöer. Utgående från informationen som jägarna samlar in fastställer vi bland annat jakttiderna för jakten på skogshönsen, och vi gör det så, att vi inte äventyrar stammarnas utveckling utan bevarar jaktens hållbarhet. Vid planeringen av beskattningen för hjortdjuren är det meningen att vi ska nå täthetsmålen som de regionala viltråden har fastställt. Det här gör vi genom att dimensionera och balansera ansökningarna och antalet jaktlicenser som beviljas. Tanken är att skapa en jämn utveckling för stammarna, vilket i sin tur underlättar arrangemangen och verksamheten kring jakten. Områdena som målsättningarna fastställs för är stora. Därför ska vi på lokal nivå utföra de finjusteringar som naturförhållandena kräver. Samlicensernas praxis med licensbanker har här visat sig vara en lösning som fungerar. Bankerna skapar svängrum och reaktionsförmåga för situationer där utvecklingen avviker från förväntningarna vid planeringsskedet. JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledar n 3 Jägaren 2/2025
VILL DU JAGA FÅGLAR OCKSÅ I FRAMTIDEN? För att jakten också framledes ska vara hållbar så är det livsviktigt att vi har uppdaterade och kompletta viltdata. Brist på information kan leda till begränsningar av jakten och till och med till att jaktbara arter blir fredade. V år fjärde kartläggning för fågelatlasen (2022-2025) inleder nu sitt sista år. Under årets häckningssäsong är det viktigt att vi får en så komplett bild som möjligt av de jaktbara fåglarnas häckningsutbredning. Vi söker nu fågelintresserade jägare som rör sig i naturen på sommaren och kan fylla i de vita fläckarna på fågelkartan. Vi informerar dem som har anmält sig om lämpliga utfärdsmål och vilka fågelarter som är särskilt intressanta. Anmälningen är inte bindande. Kartläggningsarbetet är oerhört värdefullt. Ställ upp och häng med, så bidrar du till fågeljaktens framtid! Anmäl dig senast den 15 april på adressen q.surveypal.com/LINTUATLAS JA RI PE LT O M ÄK I H AR RI TA AV ET TI Jägaren 2/2025 4 Nyhet r
Webbkursen för rovdjurskontakt personer – uppdatera ditt kunnande! Webbkursen för rovdjurskontaktpersoner utgör ett komplett paket med kunskap om de stora rovdjuren. Kursen är avsedd för både nya och redan verksamma kontaktpersoner som vill fördjupa sitt kunnande. Kursen finns på viltinfo och är öppen titta in och bläddra! Den finns på både svenska och finska, och tanken är att förenhetliga kontaktpersonernas kunskapsbas. Materialet understryker kontaktpersonernas viktiga roll för insamlingen av data om de stora rovdjuren och bjuder på användarvänliga anvisningar för uppdraget. Av nya rovdjurskontaktpersoner krävs det avlagd grundkurs, antingen på nätet eller fysiskt på en kurs som arrangeras av Finlands viltcentral. Webbkursen består av flera avsnitt som avslutas med ett prov som ska skrivas godkänt på viltinfo. Kursmaterialet behandlar bland annat identifieringen av de stora rovdjuren och hur observationerna antecknas, hur observationsmaterialet används vid uppskattningen av rovdjurens stammar, och hur rovdjuren förvaltas. Dessutom inkluderar kursplattformen ett antal moduler som fördjupar kontaktpersonernas kunnande. De behandlar insamlingen av varg-DNA, informationsspridning och (som senaste tillskott) material om storviltsassistansen. Titta in på Viltinfo och lyft ditt kunnande om de stora rovdjuren till nästa nivå! RO VD JUR SKONTAKTPER SO N O BS ER VATI ON AV STORA RO VD JU R Polisen preciserar SRVA-avtalen Polisen publicerade i februari ett nytt avtalsunderlag för SRVA-avtalen mellan polisinrättningarna och jaktvårdsföreningarna. Principerna i avtalet är oförändrade, men det nya SRVA-avtalsunderlaget är tydligare. Den enda egentliga förändringen gäller ersättningen för avskräckningsoch avlivningsuppdrag för stora rovdjur och vildsvin som sker på polisens order. När de nya avtalen är undertecknade stiger ersättningen från 400 euro till 600 euro för de verkställda uppdragen. Med avtalet avtalar polisinrättningen och jv-föreningen på en ort att jv-föreningen upprätthåller en beredskap inom sitt verksamhetsområde att ta hand om hjortdjur som har blivit skadade i en viltolycka i trafiken eller som av något annat skäl ska spåras, avlivas, tas tillvara och destrueras. Dessutom avtalar parterna om eftersök, avlivning eller avskräckning av stora rovdjur och vildsvin i situationer som hör till polisen. Handbok för jägare 2025 – nu i handeln Vi har förnyat vår traditionella handbok, Handbok för jägare, läroboken för dig som vill börja jaga. Inte bara pärmen är förnyad utan också innehållet, och i slutet har vi lagt till information om sådant som du som redan har skrivit jägarexamen bör komma ihåg, i synnerhet i början av jägarbanan. Boken är till för inte bara dig som tänker skriva provet utan fungerar också som en informationsbank för samtliga jägare. Dessutom erbjuder boken läsare som inte jagar en möjlighet att lära sig om viltet och viltvården, och rent generellt om den omfattande helhet som jägarna här i landet uträttar utöver den egentliga jakten. Boken ingår i utbildningsprogrammet för ansvarsfullhet där också prepkursen för examen och själva examenstillfället ingår. Vi rekommenderar att du läser handboken redan före prepkursen. Du kan beställa den nya handboken i Finlands viltcentrals webbshop: kauppa.riista.fi. JA AK KO AL AL AN TE LA Jägaren 2/2025 5
Hjortdjurens framtid står vid en brytpunkt I skrivande stund pågår arbetet med att fastställa målen för hjortdjuren, och i april ska licensansökningarna lämnas in. Jag hoppas att alla nu har noterat att älgstammen i vårt land är nere på en bottennotering. I fjol fastställde de regionala viltråden sina nya mål för älgen och på sina håll gjorde man smärre justeringar för att öka på älgarna. Vårens process är avgörande för att inte förvärra läget. Under de senaste åren har vi också skurit ner på vitsvanshjortarna, och på många håll har bestånden faktiskt blivit mindre. Visserligen finns det fortfarande punktartade förtätningar där bestånden kan minskas, men för majoriteten av hjortjägarna gäller det nu att reglera beskattningen med eftertanke. Givetvis går det att ansöka om en större mängd jaktlicenser, men en stor del av dem är det ändå bäst att lägga i licensbanken för att längre fram, när läget i jaktmarkerna klarnar, plocka fram fler licenser om det skulle behövas. Senast nu bör vi också räkna med de stora rovdjuren. Dessa slår en del av älgoch hjortstammen, eller åtminstone en del av kalvarna. Om det finns stora rovdjur i trakten ska beskattningen därför vara försiktigare. Det handlar ju om de två främsta viltarterna här i landet. Nu gäller det att hålla tungan rätt i mun för att inte förlora älgen och hjorten utan vända utvecklingen uppåt. I så fall skulle jakten i sin nuvarande form bli hotad eftersom det är de här två hjortdjuren som håller jakthjulen i rullning i vårt land. Det är också min förhoppning att jägarna ska vara medvetna om att en majoritet av finländarna gärna skulle äta mera vilt, men att utbudet i dagsläget inte räcker till. En ökad tillgång på viltkött vore ett utmärkt sätt att öka jaktens godtagbarhet! När vi funderar på hjortdjurs beskattningen vore det därför bra att också uppmärksamma den framtida tillgången på inhemskt vilt för konsumenterna. MARTIN HÄGGLUND Vice ordförande Finlands viltcentral Du kan betala jaktvårdsavgiften och skjutprovet i Oma riista Du kan betala jaktvårdsavgiften i Oma riista med nätbankskoderna eller MobilePay. Om du ännu inte har betalat jaktvårdsavgiften för det pågående jaktåret 1.8 2024-31.7 2025 så kan du göra det i Oma riista. För nästa jaktår, 1.8 2025-31.7 2026, kan du betala jaktvårdsavgiften i Oma riista från och med den 15 juli. En ny jägare som nyligen har skrivit jägarexamen kan betala jaktvårdsavgiften i Oma riista så fort hans /hennes nya jägarprofil finns i jägarregistret. Det är förnuftigt att ta i bruk det elektroniska sättet att betala eftersom det numera också är möjligt att betala elektroniskt för skjutprovet i samtliga jaktvårdsföreningar. Alla tidigare betalningssätt, också med kontanter, fungerar fortsättningsvis. Byt till e-faktura eller direktbetalning för jaktvårdsavgiften Om du vill betala jaktvårdsavgiften med e-faktura eller direktbetalning men ännu inte har ett avtal med din bank ska du göra ett sådant senast den 30 april. Om du redan har ett avtal skickas fakturan för jaktvårdsavgiften för jaktåret 2025-2026 till din nätbank i maj. Fakturan förfaller till betalning den sista maj. Betala fakturan senast på förfallodagen så får du jaktkortet med nummer fyra av tidningen Jägaren. Kortet är märkt ”Betald”. Faktureringsavtalet behöver inte förnyas varje år. Du behöver förnya det bara om det sker någon förändring i dina bankuppgifter. Om du byter bankkonto ska du säga upp ditt gamla faktureringsavtal innan du gör ett nytt avtal. Ytterligare information finner du på Finlands viltcentrals webbplats riista.fi. Nyhet r K lumn Jägaren 2/2025 6
JÄGARE 550 000 I FINLAND OCH SVERIGE FINNS DET CIRKA AKTUELLT I OMA RIISTA Jägaren ? Se efter att du har laddat ner den senaste versionen av appen. Föreningens/jaktsällskapets kontaktperson ? Kopiera jaktområdet för hjortdjur för det kommande jaktåret. ? Uppdatera områdesinformationen och övriga eventuella förändringar hos jaktområdena inför jaktåret 2025-2026. ? Stryk splitterområdena och ge områdeskoden åt licensansökaren. ? I området som avses i jaktlagens 8 §: kontrollera uppgifterna för skyttarna som deltar i älgjakten. Licensansökaren ? Samla in områdeskoderna från licensdeltagarna. Färdigställ och skicka ansökningen om jaktlicens för hjortdjur i Oma riista senast 30 april kl 16.15. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar 9.00-15.00, tfn 029 431 2001 eller oma@riista.fi Arbetsgruppen för vitkindad gås och storskarv får förlängning Verksamhetsperioden för arbetsgruppen som bereder överföringen av den vitkindade gåsen och storskarven till jaktlagen har blivit förlängd till den sista augusti. Tyngdpunkten i arbetet har blivit flyttad från att utveckla vår nationella lagstiftning till att påverka på EU-nivå. Målet är nu att åstadkomma en ändring i EU-lagstiftningen, närmare bestämt en överföring av de båda arterna till fågeldirektivets bilaga för jaktbara arter. Att nationellt flytta arterna från en lag till en annan gör dem inte jaktbara så länge som EU-lagstiftningen förbjuder jakten. Enligt nuvarande rättspraxis för den vitkindade gåsen och storskarven får dödande åtgärder tillgripas enbart om inga andra metoder ger ett tillfredsställande resultat. Vi behöver alltså en bilageändring i EU:s fågeldirektiv för att göra jakten möjlig. I vår kan vi alltså ännu inte förvänta oss några förändringar i rådande praxis, men vi informerar om vad arbetsgruppen har kommit fram till när uppdraget är slutfört. Byter du jaktvårdsförening? Anmäl senast den 30 april! Om du vill byta jaktvårdsförening ska du meddela jägarregistret och uppge ditt namn och jägarnummer samt den nuvarande och den nya jv-föreningen. Gör anmälningen senast den 30 april så hinner den till jaktkortet för jaktåret 2025-2026. Det går inte att byta jv-förening under pågående jaktår sedan jaktvårdsavgiften har blivit betald. Du kan vara medlem i den jaktvårdsförening… ? inom vars verksamhetsområde du huvudsakligen jagar, eller ? inom vars verksamhetsområde du bor. Anmälningen till jägarregistret kan göras muntligt eller skriftligt. Jägarregistret Tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi TE RO SA LM EL A JA AK KO VÄ H ÄM ÄK I Jägaren 2/2025 7 Nyhet r
Under den nu avslutade jaktsäsongen fälldes drygt 37 800 älgar, vilket är 17 procent mera än säsongen innan. Avskjutningen ökade i nästan hela landet och proportionellt sett (jämfört med året innan) mest i Lappland, Österbotten, Norra Savolax och Norra Karelen. Bara i Egentliga Finland och Södra Tavastland var avskjutningen aningen mindre. Älgavskjutningen åren 2023-2024 per viltcentralsregion Fågelinfluensan: Livsmedelsverket efterlyser prover från vilda sjöfåglar Livsmedelsverket är särskilt intresserat av prover från sjuka eller nyssdöda sjöoch rovfåglar som jägare har påträffat. Avtala alltid på förhand med Livsmedelsverket (tfn 029 520 4181) innan du skickar in ett prov av en vild fågel. Det kostar jägaren ingenting att skicka in förhandsavtalade prover. En massdöd bland vilda fåglar ska alltid anmälas till kommunalveterinären eller länsveterinären. Vid misstänkta fall av fågelinfluensa ska en officiell veterinär skicka proverna till Livsmedelsverket. Sotka efterlyser våtmarksobjekt Våtmarksprojektet Sotka handlar om att planera våtmarker och skapa livsmiljöer för sjöfågelkullar. Ansökningstiden för årets Sotkaprojekt pågår till den sista mars. Presentera ditt projektobjekt här: www.kosteikko.fi > svenska. Jaktläger för ungdomar Haapajärvi 5–8 juni Målgruppen för lägret är pojkar och flickor i åldern 11 till 16 år. Föräldrar kan också delta. Vi tar emot 45 deltagare i anmälningsordning. Inkvartering i egna tält. På programmet bland annat en förberedande kurs för jägarexamen, jägarexamen, skytte med gevär och pilbåge, hur du hittar i terrängen med karta och kompass, en jakthundsdemo, grunderna i jakt på små rovdjur, dragrodd, skytte med SimWay-simulator och korvgrillning. Plats: Siiponkoski åcentrum, Siiponkoskentie 220, 85800 Haapajärvi. Pris: 180 euro per person. För jägarexamen debiterar vi separat 20 euro. Ytterligare information: Nina Isoherranen, Haapajärvi stads ungdomstjänster, 044-4456 404, nina.isoherranen@haapajarvi.fi. Anmäl dig senast den 14 maj. STATISTIK I SIKTET Kajanaland Nyland Egentliga Finland Kust-Österbotten Satakunta Norra Karelen Norra Savolax Österbotten Norra Tavastland Lappland Uleåborg Mellersta Finland Sydöstra Finland Södra Tavastland Södra Savolax 1000 2000 3000 4000 5000 2023 2024 JU H A TI SS AR I Nyhet r Jägaren 2/2025 8
HANKKIJAN HIRVI Talvirehurapsi 50 %, rehukaali 50 %. 1 kg 18 29 5 kg 72 95 10 kg 129,18,29 €/KG 14,59 €/KG 12,90 €/KG HANKKIJAN PEURA Rehujuurikas 15 %, talvirehurapsi 35 %, italianraiheinä 35 %, öljyretikka 15 %. 5 kg 54 95 10 kg 109,10,99 €/KG 10,90 €/KG HANKKIJAN RIISTA Rehurapsi 20 %, talvirehurapsi 50 % , italianraiheinä 30 %. 10 kg 73 95 7,40 €/KG RIISTAHERNE 30kg 20 95 0,70 €/KG HUKKAKAURA VAPAA REHUKAURA 30kg 19 59 0,65 €/KG TURNIPSI REHUNAURIS 1kg 18 39 18,39 €/KG REHUJUURIKAS 1kg 19 79 19,79 €/KG REHURAPSI 1 kg 8 29 25 kg 129,8,29 €/KG 5,16 €/KG HINNAT VOIMASSA 31.5.2025 ASTI TAI NIIN KAUAN KUIN TUOTE ERIÄ RIITTÄÄ. VALIKOMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi HANKKIJALTA RIISTAPELLOLLE SUPILOUKKU 36X31X107 CM 79 95 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. MINKKILOUKKU 16X18X72 CM 34 95 KANULOUKKU 150X100X50 CM 349,Erittäin tukeva kotimainen elementeistä koottava loukku supikoiran, mäyrän ja ketun pyyntiin. Sisältää laukaisulaitteen. JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 95 Heti tappava laatikkorauta minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. MÄYRÄLOUKKU 116X41X46 CM 139,Kotimainen, vankkarakenteinen paksusta 3,5 mm verkosta valmistettu loukku. Silmäkoko 1x2”. Paino: 13 kg. HANKKIJAN RIISTASIEMENVALIKOIMA TARJOAA MYÖS MAISTUVIA SEOKSIA RIISTALINTUJEN RUOKINTAAN. RIISTAKAMERA BURREL N24 4G 199,Lähettää 12 MP:n kuvia sähköpostiin, tallentaa Full HD-laatuista videota muistikortille. Sarjakuvaus, kuvausväli 3 s. Videot 5-30 s. Inframustasalama. Toimii 4G ja 2G-verkoissa. RIISTAKAMERA BURREL E24 4G 249,Tallentaa 24 MP:n kuvia ja 2K -laadun 30 fps videota muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa, video jopa 30 s. Inframustasalama. Toimii 4G ja 2G-verkoissa.
Lämna inte hunden sysslolös när hönsjakten tar slut utan fortsätt i stället med mårdjakt! TexT och bilder Hannu Huttu V år nationalhund, den finska spetsen, är en mångsidig ras som vi ska använda till mer än enbart hönsjakt. Det går ju att förlänga jaktsäsongen i båda ändorna. Vilket inte fördärvar hunden, tvärtom! I början av hösten är hunden en utmärkt kamrat på andjakten, bara jägaren har vant den vid vatten sedan den var valp. Anden låter sig i regel ställas av hunden, och är spetsen inte rädd för vatten så apporterar den också. Efter hönssäsongen tar mårdjakten vid. Jakttiden börjar den första augusti, men i praktiken börjar den först när det finns spårsnö. Först i november får mården sin fina vinterpäls. Mårdsäsongen håller sedan igång hundekipaget ända till slutet av mars. Nysnö – jaktväder! Nysnö som har fallit dagen innan bjuder på det bästa föret för mårdjakt. Mården rör sig främst på natten, vilket gör nattspåret tydligt samtidigt som snön täcker de äldre spåren. Mården rör sig över stora arealer och kan ströva flera kilometer under natten. Leta efter mårdspår på arttypiska platser som utmed bäckar och vid kärr. Utan hund är det bättre med två jägare En mårdjägare bör vara igång redan i gryningen eftersom vinterdagen är kort. Den första lyckokänslan infinner sig när jägaren hittar ett färskt mårdspår. Visserligen garanterar detta inte någon fällning, men spåret ger dagen en lovande början. Ibland har mården ändå varit så aktivt på språng att dagen inte räcker till för jakten. Andra dagar lämnar mården inte legan. Eller så vill det sig bara inte på den här jakten. Eller så snöar det på dagen och täcker spåren. Om jägarna däremot jagar i par så kan de följa spåret på var sin sida. På det viset blir smärre spårnystan enklare att reda ut. Undvik att skida på spåret, så att du kan återvända och studera det på nytt. För två jägare ökar också utsikterna att lyckas vid daglegan. Medan den ena koncentrerar sig på att spana av omgivningen så försöker den andra stöta upp mården. Med två ryggsäckar blir det dessutom enklare att få allting med sig. Vid tungt före med djup, lös snö har du stor glädje av din kamrat eftersom ni kan skida efter varandra och turas om att leda. Att växelvis få skida i ett färdigt spår gör framfarten oerhört mycket lättare. Mårdjakt med spets Jägaren 2/2025 10
Den färska spårlöpan efter en mård syns tydligt i den mjuka, kalla snön. Hunden rör sig mödosamt i den djupa snön, men jägaren har tre meter långa skogsskidor som bär bra. ? Mårdspåret tar slut vid en ihålig gran. Ingångshålet visar sig finnas under rötterna. Hundarna både hör mården och känner vittringen. Jägaren 2/2025 11
Hunden En erfaren hund som har lärt sig att spåra mård gör jakten mycket lättare. Hunden följer spåret medan jägaren följer hunden i pejlen och kan gena i kurvorna för att hänga med. Det går också att jaga med två hundar, bara hundarna kommer överens med varandra. I synnerhet om det måste grävas så hjälper det att ha flera hundar. Men å andra sidan är det lätt hänt att hundarna stökar till mårdspåret. Notera hur mården beter sig Det händer att mården fortsätter färden från träd till träd, och då tappar hunden vanligen spåret. Men barkflingor med mera rosk som faller ner på snön och snöfria grenar avslöjar var mården har sin gång. Ringa in området om spåret har försvunnit. I regel träar mården innan den når trädet där den har sin daglega. Om inga mårdspår längre syns till ska du spana efter ett ekorrbo eller en trädhåla nära stället där mården klättrade upp. I bästa fall känner hunden doften av mården och börjar skälla ståndskall innan jägaren når fram. Legor av olika slag Om mården ligger i lega i ett ihåligt träd kan jägaren försöka få bekräftelse genom att knacka på trädet. Det brukar sätta mården i rörelse. Kanske hörs det också skrapljud inifrån trädet. Det händer att mården också morrar. Om mården befinner sig inne i en håla så är den ovillig att lämna den. Om det inte hjälper att knacka på trädet med yxklacken och om hålan sitter lågt kan du försöka driva ut mården genom att vispa med en trädgren i hålans öppning. Om hålet däremot sitter högt så går det ofta så, att mården håller ut och behåller skinnet. Vid sträng kyla tar mården gärna sin daglega i en jordhåla eller under ett vindfällt träd. I synnerhet om snön ligger djup eftersom det är varmare på det viset. Den kan också söka sig ner under snön och då kan det finnas mycket spår runt omkring. Då är det lätt hänt att jägaren tappar bort sig i spårtrasslet och inte hittar legan. I sådana fall behöver jägaren hundens överlägsna luktsinne och hörsel. Lita på hunden. Om den skäller neråt och gräver så har den sannolikt fått korn på mården. Den kan försöka smita genom att krypa en god bit under snön innan den uppenbarar sig. Men en uppmärksam hund hör rörelserna och håller jägaren uppdaterad om var mården håller hus. Sätt fart på mården Oavsett om daglegan finns på marken eller uppe i ett träd så gäller det att sätta mården i rörelse. Hundens uppgift är att få den flyende mården att klättra upp i ett träd och där hejda den med sitt skall. Väl uppe i trädet är det enkelt att skjuta den. Men om jägaren väljer att skjuta en mård som flyr på marken så gäller det att vara försiktig så inte den förföljande hunden hamnar i skottlinjen. Mården rör sig väldigt snabbt när den har lämnat legan och försöker skaka av sig hunden genom att klättra upp i ett träd. Där uppe störtar vidare längs trädens Mården har tagit sin daglega under den här vindfällda aspen och far iväg som skjuten ur en kanon. Hundarna hänger med och driver upp den i ett träd. Tuomo Huttu följer med hur det hela utvecklar sig. Mården rör sig i hög hastighet uppe i träden och gör språng som är flera meter långa. Här slutar mårdjakten. Vi har stött upp mården från daglegan och hunden har hejdat den med sitt skall. Därefter följer ett enkelt skott för jägaren. Jägaren 2/2025 12
Utrustningen för vinterjakt på mård Beroende på snödjupet sker mårdjakten till fots eller på skidor. I Kajanaland, där snön ligger mjuk och djup, använder jag tre meter långa skogsskidor. Beträffande bindningarna har det under de senaste åren skett utveckling. Med den inhemska tillverkarens nya modell kan man skida med stadigare kängor eftersom det inte längre är nödvändigt med klackspår för bindningen. Vilket gör det lättare att skida med långa skidor. Stavarna som hör till skogsskidorna ska vara rätt korta. I mjuk snö sjunker ju skidorna en bit, så med långa stavar blir man tvungen att lyfta händerna onödigt högt för att få upp kringlan över snön. Det här blir besvärligt, i synnerhet med en tung ryggsäck. Vid skidning utan spår är stavarna främst till för stöd och balans. Kringlan ska av naturliga skäl vara stor. Ryggsäcken med all utrustning värmer också. Packa gärna med en lätt jacka för kaffepauserna. Vapnet på mårdjakten är ett hagelgevär som jägaren transporterar i ett lätt fodral i den snöiga skogen. På det viset hålls bössan fri från snö och is, och fungerar bättre. Lägg gärna tejp över pipmynningarna som skydd mot snön. Dessutom ? En vass yxa. ? En liten, lätt och lättransporterad snöskyffel. ? Kniv och elddon. ? Hundpejl, mobiltelefon och elbank. Kom ihåg att ladda dem före jakten! ? Pannlampa. Med lampans hjälp är spåren lätta att urskilja i gryningen och om kvällsmörkret överraskar så behöver du lampan för att hitta hem. ? Ett koppel för hunden om den vägrar avsluta jakten, så att du får den med dig hem. grenar och gör flera meter långa språng från träd till träd. Det ger hunden en fördel om det finns snö i träden eftersom snö faller ner och gör det lättare att följa mården. När mårdens försprång har vuxit sig så stort att hunden inte längre känner doften av den så hoppar den ner – också från hög höjd – och spurtar vidare. Då är jakten i regel över. I synnerhet när snön ligger djup är det omöjligt för hunden att hänga med. Mården känner sina tassemarker och vet var den kan sätta sig i säkerhet. Det har hänt mig tre gånger i samma jaktområde att mården har kommit undan. Varje gång till samma berg och där tar spåren slut. Och mården kan känna sig säker. Mårdjakten i snöig skog håller hunden i form och säsongen pågår hela vintern. På köpet håller också jägaren kondisen uppe! Mården har funnit en säker daglega i det här stora trädet. Den kan kika ut genom hålet, men ofta är det omöjligt att få ut den från en sådan. Men dagen är inte bortkastad för det! Den bjuder ju på upplevelser och det är precis vad vi jägare vill ha! Jägaren 2/2025 13
Vargar som dyker upp vid hus innebär säkerhetsrisker och detta har ökat behovet av avskräckande åtgärder. TexT Juha Tissari Bilder Hannu Huttu och Jaakko Alalantela F örvaltningsplanen för vår vargstam stakar ut riktlinjerna för hur vargar som dyker upp vid hus ska hanteras. Med tomt avser jag här den skötta arealen kring ett bostadshus eller en eller flera produktionsbyggnader. Eftersom vargen klassas som en skyddad art ska vi i första hand söka efter en tillfredsställande lösning på problematiska situationer som inte kräver avlivning. I förvaltningsplanen står det om avskräckning bland annat att vid bebyggelse kan besökande vargar avskräckas med hundar och att skrämmande ljud och ljus En lyckad avskräckning skrämmer bort vargen från tomten i kombination med smärta kan förändra vargens beteende och göra den skygg för människor. Vargobservationer som görs vid bebyggelse ska alltid anmälas till rovdjurskontaktpersonen på orten. Detta för att informationen ska gå vidare till myndigheterna. Om vargen utgör ett omedelbar hot eller fara ska du kontakta nödcentralen. Egen avskräckning eller med myndighetstillstånd? Enligt tolkningsanvisningen för naturdirektivet betraktas en enskild avskräckning Det är tillåtet att avskräcka en varg från en hustomt eller en hage med exempelvis kraftiga ljud. Jägaren 2/2025 14
eller störning som inte skadar vargen som tillåten. Enligt lagen får vem som helst avskräcka en varg från tomten så länge personen inte skadar djuret. Avskräckningen kan göras effektivare med exempelvis starka ljud. Men om personen förföljer vargen utanför tomten eller djurhagen så blir det en handling i strid med jaktlagens 37 §. I glesbygd krävs det ett tillstånd för störVargbesöken vid hus 1.1 2025-15.2 2025 i Norra karelen (avskräckningstillstånden inom parentes) Det finns tolv jv-föreningar i vcregionen, men Tohmajärvi-Värtsilä jvf skiljer sig klart beträffande vargbesöken vid hus. På grund av besöken har där beviljats sju avskräckningstillstånd för varg. För varje tillstånd har det gjorts två till fem lyckade avskräckningar, men trots detta har vargarna återvänt gång på gång. Eftersom avskräckningarna inte har gett bestående resultat har det för Tohmajärvi-Värtsilä jvf beviljats dispenser för avlivning. Dispenserna beviljades för en avlivning åt gången. Efter november har fyra vargar blivit fällda inom Tohmajärvi-Värtsilä jvf:s område med säkerhetsbaserade dispenser. Dessutom har två vargar avlivats i angränsande områden med skadebaserade dispenser. ? Dokumentera avskräckningen om det går, exempelvis genom att fotografera spåret efter den flyende vargen. Ylä-Karjala 6 (0) Keski-Karjala 8 (1) Lieksa (0) Ilomants (0) Tuupovaara 4 (0) Polvijärvi (0) Outokumpu (0) Liperi (1, polisen) Joensuunejden 12 (1, polisen) TohmajärviVärtsilä 63 (7) Juuka 18 (0) Eno 25 (0) Jägaren 2/2025 15
En lyckad avskräckning enligt polisstyrelsens anvisningar För ett stort rovdjur görs högst två lyckade avskräckningar. De ska planeras och verkställas med omsorg. Planen ska godkännas på förhand av polismannen som fattade beslutet. Avskräckningen ska ha en så hög effekt att man når det önskade resultatet; rovdjuret ändrar sitt beteende och börjar undvika ett visst område eller en viss situation. Med en lyckad avskräckning avses följande: ? Man etablerar kontakt med rovdjuret och skapar ett avskräckningstryck med kopplade eller drivande hundar. ? Rovdjuret utsätts för smärta med en projektilpistol eller en specialpatron för hagelgevär. ? Man etablerar kontakt med rovdjuret och skapar ett avskräckningstryck med en snöskoter, fyrhjuling eller annat öppet fordon så att vargen uppfattar människan. ? Avskräckningen med ljud eller signaler ska göras så, att vargen förknippar obehaget med människan (synkontakt). Om avskräckningen är väl utförd så reagerar rovdjuret på den obehagliga upplevelsen genom att fly. Dokumentera flykten så långt det är möjligt, till exempel genom att fotografera spåren i snön eller använda informationen i de drivande hundarnas pejlar. ning och avskräckning som sker utanför tomten, som beviljas av Finlands viltcentral. Tillståndet kan beviljas om motiveringarna räcker till. Som villkor för ett beviljande gäller upprepade vargbesök på tomten, som rovdjurskontaktpersonen har bokfört i Tassen-systemet. Från Tassen går informationen vidare till Viltskaderegistret där den kan användas som underlag för ett avskräckningstillstånd. Det finns mycket som lockar vargar till hus Vargbesöken vid hus kan se ut på många olika sätt. Ett besök innebär inte alltid ett hot mot eller en fara för egendom eller människor. Om inte reviret ligger i ödemark så rör sig vargarna inom sitt revir nästan undantagslöst också nära bebyggelse. I grunden är vargen ett skyggt djur som helst undviker möten med människor. En varg som beter sig avvikande är oftast sjuk, alltför van vid människor, en korsning mellan hund och varg, eller har valpar i närheten. En ung och oerfaren varg kan uppträda väldigt djärvt. I somliga trakter där det råder brist på bytesdjur har vargarna blivit tvunga att söka sig närmare bebyggelsen. Ett annat skäl till att vargarna söker sig till hus är mänsklig aktivitet. Där kan finnas lockande hushållseller slaktavfall som väntar på transport därifrån. Även åtlar för små rovdjur kan orsaka vargbekymmer om de ligger för nära huset. Husdjuren kan också innebära bekymmer inom ett vargrevir. Hundar som hålls utomhus drar till sig vargar, i synnerhet på kvällen, natten och under de tidiga morgontimmarna, oavsett om hundarna skulle befinna sig bakom stängsel i en hundgård. Får, hästar och flera andra djur lockar vargar till hagar, beten, stall och ladugårdar. Vargen har ett skarpt väderkorn och kan under gynnsamma förhållanden lokalisera en flock får på flera kilometers håll. Vargens beteende varierar med individen Det finns individuella skillnader i vargarnas beteende som också syns inom en flock. Det är därför svårt att förutsäga hur enskilda vargindivider reagerar på människor, hundar, andra husdjur och bebyggelse. Vargens beteende styrs av instinkten att överleva, vilket i hög grad handlar om att skaffa föda. Vargen är ett intelligent djur som tar födan där den är enklast att få tag på. Om en varg har lärt sig att finna föda vid ett hus så återvänder den gärna till huset. Det här blir särskilt framträdande om det inte finns tillräckligt med föda i naturen eller om avskräckningen inte har haft effekt. Under årens lopp har det uppdagats fall där man har påträffat inkapslade hagel i avlivade vargar. En skadad varg förmår inte jaga med samma kapacitet som en frisk individ, vilket kan locka den till hus för att leta efter lättillgängligare föda. Ibland kan vargen som besöker ett hus vara en ungdom som nyligen har lämnat flocken. Den undersöker sin omgivning och letar efter en partner att para sig med och ett eget revir. I synnerhet om besöket sker mitt på dagen så är vargen sannolikt en ung och oerfaren individ. Avskräckningstillståndet i ett nötskal Finlands viltcentral och polisen har anvisningar som bygger på lagstiftningen för hur de ska hantera hotfulla och farliga situationer orsakade av vargar. Utgående från dispensansökningen fattar viltcentralen sitt beslut om störning och avskräckning av vargar från en tomt som ligger utanför tätort. Avskräckningen sorterar under jaktlagen och kräver jakträtt i området. Avskräckningarna inom tätorter är en uppgift för polisen. I avskräckningsbeslutet fastställs området och tidpunkten då avskräckningen av en varg kan inledas, och de godkända metoderna. Vid avskräckningar som sker på polisens order ska den som verkställer avskräckningen först inhämta ett godkännande av planen av polismannen som fattade avskräckningsbeslutet. Ett avskräckningsbeslut som har fattats av polisen gäller i högst 21 dagar i taget medan ett beslut som är fattat av viltcentralen gäller i 31 dagar. I en avskräckningsansökning riktad till viltcentralen ska antalet vargar som ska störas anges om det är fråga om en viss eller vissa bestämda individer. I viltcentralens anvisningar nämns också att om en ansökning gäller dispens för förbjudna fångstredskap eller metoder ska den som ansöker uppge skälet till att det är nödvändigt med sådana. Ansökningen om dispens för förbjudna redskap eller metoder kan handläggas tillsammans med tillståndet för att störa djuret. Dessutom kräver Finlands viltcentral att ansökaren ska till dispensansökningen bifoga en utredning av jakträtten i området för vilket dispensen ansöks. Avgörande för att en avskräckning ska lyckas är att man fort får bort vargen eller vargarna från tomten. Det effektivaste är att verkställa avskräckningen omedelbart vid det första vargbesöket. På det viset lyckas man bäst med att få vargen att förknippa beJägaren 2/2025 16
Anvisningar för vargbesök på tomten Om en varg dyker upp vid ett hus får vem som helst skrämma bort den, till exempel med kraftiga ljud. Om vargen omedelbart lämnar tomten ska du anmäla observationen till rovdjurskontaktpersonen. Myndigheterna kan (försöka) avskräcka vargar som har vant sig vid bebyggelse med ljud eller signalpistol. I regel är det Finlands viltcentral som du ska kontakta i fall enligt punkterna 1 och 2. Viltcentralen fattar därefter ett beslut om avskräckande åtgärder. Kontakta polisen i fall enligt punkterna 3 och 4. I de här fallen agerar polisen enligt Polisstyrelsens anvisningar och fattar besluten om åtgärderna från fall till fall. Enligt lagen är det polisen som fångar eller avlivar ett djur som orsakar fara för människors liv eller hälsa. 1 En varg som skapar oro En varg eller ett vargspår observeras närmare än 100 meter från ett bebott hus eller en produktionsbyggnad, på en väg men utanför gårdsområdet. 2 En varg som kan innebära ett hot Vargspår observeras på tomten till ett bebott hus eller en produktionsbyggnad. Eller om vargen blir observerad på tomten, men genast avlägsnar sig när den får syn på människan. Med tomt avses här det skötta området kring bostadshuset eller produktionsbyggnaden. Fritidsbostäder som står tomma räknas inte. 3 En varg som uppträder hotfullt eller orsakar fara En varg blir upptäckt när den rör sig i bebyggelse och den avlägsnar sig inte omedelbart utan dröjer sig kvar. 4 En varg som orsakar allvarlig fara Vargen avlägsnar sig inte utan närmar sig människan eller cirklar runt honom/henne eller följer efter eller uppträder på något annat sätt hotfullt. Det samma gäller för situationer där vargen har vållat eller försökt vålla personskada, eller har angripit eller försökt angripa en kopplad hund som rastas, eller något annat husdjur som ägaren leder i koppel eller lina. Om vargen angriper exempelvis en hund kan det bli fråga om en nödsituation i enlighet med strafflagen. Det är tillåtet att försvara sin egendom vid en attack bara kriterierna för en nödsituation är uppfyllda. söket med den otrevliga upplevelsen. Men i praktiken är det här ofta nästan omöjligt att göra. Samtliga avskräckningsförsök, de använda metoderna, tidpunkterna, antalet deltagande personer och åtgärdernas effekt ska rapporteras till viltcentralen. Platsen för avskräckningen ska dessutom märkas ut på kartan. Om avskräckningarna blir verkningslösa I praktiken är det krävande att avskräcka en varg eftersom det är ont om effektiva metoder. Svårigheterna förvärras om det handlar om en hel flock. Polisstyrelsen har formulerat kriterierna för en lyckad avskräckning för att åtgärden ska få maximal effekt så att vargarna håller sig långt bort från platsen. Om en avskräckning verkställs effektivt, men ändå inte skrämmer bort vargarna kan man ansöka om dispens för att fälla en varg i taget. Om problemet fortsätter går det att ansöka om en ny dispens. Använda källor: Förvaltningsplanen för vargstammen, Jordoch skogsbruksministeriets publikationer 2019:24. Dessutom intervjuer med följande personer: Kai-Eerik Nyholm, Finlands viltcentral, Norra Karelen, och Mika Piiroinen, Tuupovaara-Värtsilä jvf. 2024-2025 fattades klart fler beslut om avskräckningstillstånd än tidigare. Större delen av ökningen gäller Egentliga Finland, Nyland och Norra Karelen. Viltcentralens beslut om störningstillstånd för varg jaktåren 2019/20–2024/25 2019-20 2020-21 2021-22 2022-23 2023-24 2024-25 35 30 25 20 15 10 5 Jägaren 2/2025 17
Det första skottet mot ett vilt är säkerligen en upplevelse som ingen glömmer. Skottläget och känslorna stannar för evigt i minnet. För min egen del hände det för några år sedan på duvjakt. TexT Kerttu Korpi J ag tog ledigt halva skoldagen och följde med pappa på duvjakt. Väl framme kvickt på med camo-kläderna och iväg till passet. Men det var glest mellan duvorna och de få som satte sig i träden för att kika på oss satt olämpligt för ett skott. En bom och en träff Så vi beslöt att åka hem igen. Jag stannade på passet för att packa grejerna medan pappa gick en sväng för att sprida ärter omkring sig. Precis som pappa kom gående tillbaka satte sig en duva i ett träd bakom honom. Han la sig på marken och väntade på att jag skulle sätta igång. Geväret var ännu inte undanstuvat så jag började sikta. Duvan satt perfekt placerad utan någonting skymmande i vägen. Jag fångade den i hårkorset och sköt ett bra skott, trots att jag var spänd och hjärtat bultade. Bom! Vi åkte hem. Ingen jaktlycka den här gången. Men det förargade mig ändå inte eftersom jag i alla fall hade fått skjuta mitt första skott på jakt. Jag hade ju i alla fall försökt fälla duvan! Med gott humör på passet trots det blöta vädret. Jägaren 2/2025 18 Ungd msredaktionen
Väl hemma började vi fundera på att åka till ett annat duvpass. Vädret var fint och ingendera av oss hade nånting annat för sig den eftermiddagen. Så vi åkte iväg för att tillbringa kvällen på ett annat ställe. Så vacker vilar världen Det var underbart fridfullt på det nya stället. Lite förargade det förstås att inte fler duvor var på gång eller att de inte dröjde sig kvar, men samtidigt njöt jag av att bara sitta där. Pappa berättade jakthistorier från sina ungdomsår. Kvällssolen värmde gläntan och skimrade i trädens toppar. Naturen visade sig från sin bästa sida. Jag bara låg där, lyssnade och spanade. Till slut satte sig en duva i torrakan framför oss. Perfekt placerad! Det perfekta ögonblicket! Ingen vind. Duvan avtecknade sig tydligt och vände sidan mot mig. Jag försökte ta det lugnare än föregående gång. Jag fick duvan i siktet och såg den tydligt. Jag höll andan och började krama avtryckaren, men såpass omedvetet att jag inte visste när kulan skulle explodera iväg. Alltså precis som jag hade blivit lärd. Jag försökte ligga alldeles stilla och hålla hårkorset där som jag ville träffa duvan. Men hjärtat bankade så det störde koncentrationen. Jag höll andan ända tills skottet brann av. Pang! Duvan gled iväg bort mot skogen och jag tyckte mig se fjädrar virvla. Jag var bergsäker på att jag hade sett virvlande fjädrar. Pappa menade att det var skottet eller fågeln som hade fått kvisten att brista, och att det var småskräp som hade sett ut som fjädrar i solskenet. Det hade sett så naturligt ut när duvan försvann bland träden att det var svårt att tro på en träff. Vi gick bort till torrakan för att kolla läget. Jag hade rätt. Det låg fjädrar på marken. Jag hade träffat, men inte tillräckligt bra. Det kändes inte alls bra eftersom den skadskjutna duvan redan kunde vara långt borta. Så pappa och jag började finkamma skogen. Terrängen var besvärlig och vi hade ingen hund som hjälp. Vi letade länge innan vi gav upp och återvände till passet. Pappa var fortfarande övertygad om att jag hade bommat och menade att fjädrarna hade lossnat av ren förskräckelse. Tanken fick mig att känna mig lite bättre. I såfall var ju fågeln inte skadad. Från passet kikade jag mot skogen och insåg att vi hade letat på fel plats. Så jag ville tillbaka igen. Jag återkallade i minnet hur duvan hade glidit iväg och riktningen, och vi beslöt att kolla en annan bit av skogen. Det gick några minuter utan någon duva tills pappa ropade på mig. Jag upptäckte honom mellan träden med ett grin i ansiktet. Och där var ju duvan! Den hade glidflugit in i skogen och dött bakom en stubbe. Lättnaden var stor. Pappa la armen om mig och skrattade, och så stod vi där en stund på det viset. Jag lärde mig en väldigt viktig sak; när ett vilt blir skadskjutet måste man göra sitt yttersta för att hitta det. Man måste verkligen försöka. Om det ändå verkar hopplöst så ska man återvända till utgångspunkten och ta sig en funderare. Med känslorna på ytan Slutet gott allting gott. Det enda som dämpade stämningen var att jag på passet hade legat på blåbär som hade färgat av sig genom camojackan till min favoritträningsdräkt inunder. Jag lärde mig alltså flera saker den här dagen! Under hemfärden blev jag lite känslosam. Mitt första fällande skott hade varit en vacker och minnesvärd stund, men eftersom jag är en djurkär person så väckte det också vemodiga känslor och tankar. Men de tyngde inte sinnet särskilt länge eftersom det som jag hade fått uppleva var så fint och unikt. Till slut satte sig en duva i torrakan framför oss. Perfekt placerad! Det perfekta ögonblicket! Jag hittade den! En jägare måste göra sitt yttersta för att hitta det skadade viltet. Jägaren 2/2025 19
Ungd msredaktionen Kommer du fortfarande ihåg Mukka, den norska gråhundsvalpen som jag skrev om i mars 2023? Mukka är nu en tvåårig stadshund som har inlett sin karriär som älghund. TexT och bilder Reetta Hokkanen N är jag skrev föregående artikel bodde vi fortfarande i Tammerfors. När jag sedan började på universitetet flyttade vi till Helsingfors och Mukka blev en huvudstadsboende älghund. Av vår tassiga (!) valp har det blivit en väldigt fin och trevlig personlighet som ger mig och min sambo glädje varje dag. Vi bor i ett höghus och Mukka tycker att det är underhållande att spana efter förbiflygande flygplan och höra grannarna bakom väggen. Ibland hörs det ett litet morr från soffan när någon oväsnas mer än normalt i trappan. Nuförtiden är älghundarna avlade för att i hög grad arbeta självständigt. Mukka är en väldigt typisk representant för sin ras. Hon är väldigt driftig och självständig, men avslappnad hemma. Men i stadsmiljö innebär de här egenskaperna även bekymmer. Det är inte lätt att motivera en självständig hund. Enligt Mukka skulle det vara mycket trevligare att jämt få ränna fritt omkring på egen tass. I synnerhet när en fälthare störtar iväg under nosen på henne när vi öppnar ytterdörren! Jag kan höra min inre röst säga ”Just nu kan du inte få kontakt med MukTvå hundår i stan ka”. På jakt intresserar fältharar och annat småvilt lyckligtvis inte henne. Här i stan räknas sådana som underhållning. Presterar genomsnittligt på jakt Vi inledde Mukkas bana som älghund hösten 2023 när hon var ett år gammal. Det var jag själv som fick fälla Mukkas första älg efter ett kort och rörligt skall. Den andra fällningen hände när älgen löpte in i passkedjan. Under den pågående jaktsäsongen har det ännu inte blivit några fällningar. Hon har jobbat fint flera gånger, men vi har inte haft turen med oss vid skottlägena, eller så har älgen inte varit av rätt sort. Vi har också haft smärre bekymmer med tassarna, men lyckligtvis inte värre än att det har ordnat Jägaren 2/2025 20