Jägaren 1/2023 - Lehtiluukku.fi

UPPGRADERING AV HAGELBÖSSA TILL STÅLHAGEL ÅTERUTSÄTTNINGEN AV SKOGSREN LÖPER LOVANDE NU SKA HUNDARNA REGISTRERAS! VINDKRAFTEN PÅVERKAR VILTET JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA ÅR 60 KOM IHÅG ÅRSMÖTET! 1/2023 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JA?0123.indd 1 01_Kansi_JA?0123.indd 1 2.1.2023 9.15 2.1.2023 9.15
JAKT 10 En landkrabba på skärgårdsjakt 14 Kommersiell hjortjakt med jaktbåge lockar 22 Från valp till jakthund, del 3 24 Jakten på fältvilt förlänger säsongen 38 Utrustningen: Flåknivar 40 Utrustningen: Även en gammal hagelbössa kan byggas om för stålhagel 43 Säkerheten framför allt: Se och bli sedd 46 Hjorttvål 52 Viltrecept a la Micke Björklund VILTET 30 Skogsvildrenen – hägnfasen lyckades 33 Webbkursen för rovdjurskontakt personer passar även veteraner 34 Vindkraften påverkar viltet och jakten 44 Den afrikanska svinpesten: Övning för bekämpning 48 Markägarna gynnas av stora hjortdjursstammar 50 Av kärlek till viltet 64 SOTKA-projektet för våtmarker fortsätter AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 26 Utbildning för nya jägare 28 Jaktvideor i de sociala medierna 36 Registreringen av hundar blir obligatorisk 37 Nya bestämmelser: Hur jaktvapen ska transporteras i terrängen 56 Brott och straff 58 Jaktvårdsföreningarna 60 år 60 Jaktvårdsföreningarnas årsmöten 65 Jakt och jägare 66 Áigeguovdilis ságat sámegillii KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 55 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 54 Så här stänger du hjortdjurs licensen och betalar 55 Dispenser för icke fredade fåglar 55 Slagjärnen för små rovdjur ska skyddas med ett hölje 30 Återutsättningen av skogsvildrenar – hägnfasen lyckades 40 Även en gammal hagelbössa kan byggas om för stålhagel 34 Vindkraften påverkar viltet och jakten 58 Jaktvårds föreningarna 60 år Jägaren 1/2023 2 Innehåll 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0123.indd 2 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0123.indd 2 2.1.2023 9.16 2.1.2023 9.16
De frivilligas jubileumsår I år har det gått 60 år sedan jaktvårdsföreningarna blev lagstadgade organisationer. Uppgraderingen fick vittgående följder eftersom jv-föreningarna sedan dess har utvecklats till ryggraden i viltförvaltningen. Men det har inte varit någon enkel resa. Jv-föreningarnas verksamhet vilar på frivilligarbetet medan de tillgängliga resurserna är knappa. Trots det har verksamheten utvecklats och jv-föreningarna sköter ett flertal myndighetsuppgifter, som utbildningen av nya jägare, jägarexamen, skjutproven och storviltsassistansen. För att gå i land med uppgifterna krävs det samarbete med jaktföreningar, jaktlag och enskilda jägare. Jv-föreningarna utvecklar än i denna dag aktivt sin verksamhet och förbereder sig för framtiden. Utvecklingsarbetet görs och måste göras på lokalnivå och utifrån förutsättningarna på ort och ställe. Lokalkännedomen visar sig i samarbetet och i de frivilliga samgångarna på orter där lösningen uppfattas som den förnuftigaste vägen framåt. Förändringar är inte alltid lätta och på sina håll har man hållit en tyst minut när ens ”egen” jv-förening uppgår i en större helhet. Det avgörande är ändå att besluten fattas lokalt och framtidsförankrat. Jag inleder jubileumsåret med att gratulera samtliga jv-föreningar och jägare för det värdefulla arbete som ni uträttar för samhällets bästa. * * * Med det här numret återvänder vi till vardagen. Tidningen Jägaren utkommer i vanlig ordning som papperstidning, webbtidning och pdf-tidning. Vi bad läsarna tycka till och vi fick in en mängd åsikter om föregående nummer som i försökssyfte utkom enbart på nätet. Ett stort tack till er alla för svaren! Enligt enkäten i nättidningen önskar en majoritet av jägarna även framledes läsa tidningen i traditionell pappersform. Och det kommer vi också att fortsätta med inom en överskådlig framtid! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 14 Kommersiell hjortjakt med jaktbåge lockar 46 Konsten att göra tvål på hjortfett Ledar n 3 Jägaren 1/2023 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0123.indd 3 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0123.indd 3 2.1.2023 9.16 2.1.2023 9.16
Finländarna jagar och försvarar landet I Finland har vi allmän värnplikt som är obligatorisk för män och frivillig för kvinnor. Försvarsviljan står i en klass för sig i jämförelse med vilket annat land som helst. Vi har drygt 900 000 utbildade reservister och försvarsmaktens krigstida styrka uppgår till 280 000 soldater. Finländarna har drygt 1,5 miljoner licensbelagda skjutvapen fördelade på cirka 600 000 personer. Därtill kommer drygt 300 000 jägare som har löst jaktkort. Sammantaget är detta imponerande siffror som berättar någonting fundamentalt om vårt samhälle och sänder en tydlig signal utåt. Finländarna är ett praktiskt folk som prioriterar säkerheten i samhället. Men trots den stora mängden vapen är det sällsynt med vapenolyckor och missbruk av vapen. En majoritet av finländarna godkänner jakten och förstår vad den innebär. Den frivilliga storviltsassistansen är ett bevis på jägarnas beredskap att dela med sig av sin tid och sitt kunnande för samhällets bästa. Samma anda av frivillighet ser vi också i landsförsvaret. Det frivilliga landsförsvaret har alltid utgjort ett betydande tillskott till utbildningen som försvarsmakten ger. Efter det ryska anfallet har antalet sökande till den frivilliga utbildningen ökat explosionsartat. Det finns fler sökande till kurserna än platser. Även reservistorganisationerna har noterat en stark tillströmning av nya medlemmar. I allt detta ser vi finländarnas ofta omtalade pragmatism och vilja att kavla upp ärmarna när läget så kräver. Unga jägare och tävlingsskyttar är goda skyttar redan när de rycker in för att göra sin militärtjänst. Det visar sig säkerligen sedan på skjutbanan, både på vapenhanteringen och resultatet, när utbildningen börjar. De som börjar jaga senare i livet har under militärtjänsten fått en grundlig utbildning om vapen och skytte som hjälper dem att komma i gång som jägare. Den säkra vapenhanteringen utgör grunden för både försvarsmakten och jakten. Årlig skytteträning stärker kunnandet och ger vana att hantera olika situationer. I vår inhemska jaktkultur ingår färdigheter som att röra sig i naturen, göra upp eld och hålla sig torr och varm. Det här kunnandet ingår också i den militära utbildningen. Att klara sig i varierande situationer och förhållanden är de facto någonting som alla bör kunna, oavsett om det rör sig om långa elavbrott eller naturkatastrofer. Inlärda och övade färdigheter hjälper en att överleva. Vi ska samarbeta, för ensam är inte stark. Den här gemenskapen och utvecklandet av den sociala förmågan är viktig både i militären och för sällskap som jagar. Hur står det då till med förmågan att leda? Försvarsmaktens ledarskapsutbildning är uppskattad i vårt samhälle och ger lärdomar som är användbara i ett flertal situationer. Vid en sällskapsjakt spelar ledarskapet en avgörande roll. Med tydliga instruktioner och en bra plan kan jakten bli både lyckad och säker. Var och en vet sin uppgift och plats i gruppen. I militära sammanhang talar vi om den finländska modellen, där kärnan består av hög försvarsvilja, allmän värnplikt, en stor reserv, spetskompetens och internationellt samarbete. Utan tvekan kan vi tala om en finländsk modell också för jaktens del. Där skulle väl kärnan bestå av gemenskap, uthållighet, säkerhet och jaktliga färdigheter? ILKKA KORKIAMÄKI Generallöjtnant (i a) En jägare i Egentliga Tavastland Jägaren 1/2023 4 Gästskribenten 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 4 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 4 2.1.2023 9.18 2.1.2023 9.18
Nättidningen: jagarentidningen.fi Pdf-tidningen: lehtiluukku.fi/lehdet/jagaren/ I nästa nummer av tidningen Jägaren berättar vi mera om vad läsarna tyckte och tänkte. FORTSATT EFTERFRÅGAN PÅ PAPPERS-JÄGAREN Fjolårets sista nummer av tidningen Jägaren publicerades på försök enbart som webboch pdf-tidning. Nätläsarna (www.jagarentidningen.fi) gavs tillfälle att delta i en läsarenkät. V i på redaktionen ville veta i vilken form läsarna vill ha sin tidning. Läsarna kunde välja flera alternativ som de gillade. Ungefär 80 procent av svararna ville läsa pappers-Jägaren medan drygt 40 procent föredrog nätoch pdf-tidningen. Även om vi egentligen ville veta vad läsarna tycker om nättidningen så hade många svarare försvarat pappersutgåvan: – Jägaren hör till de få tryckta tidningar som jag läser och det är trevligt med en paus från alla skärmar. – Jag blir jätteglad när Jägaren trillar in på tamburmattan och läser den från pärm till pärm. Men även nättidningen hade en stor skara anhängare: – Int i misstag heller att ni ska lägga ner webbtidningen! – Det var första gången för mej men inte den sista! Alternativ för alla Under 2023 kommer Jägaren att ges ut som pappers-, nätoch pdf-tidning, så var och en kan välja sin favorit. Det är ändå skäl att följa med webbtidningen eftersom vi där publicerar aktuella nyheter, videor, poddar med mera innehåll som inte finns i pappersutgåvan. Dessutom har nättidningen en populär sökfunktion för jakttiderna på skogshönsen. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Papperstidning Webbtidning Pdftidning 79% 28% 14% Jag vill läsa tidningen Jägaren som TE RO SA LM EL A Jägaren 1/2023 5 Nyhet r 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 5 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 5 2.1.2023 9.18 2.1.2023 9.18
De små rovdjuren: En jakttävling som rörde upp känslor T ävlingen i Suomussalmi där det gällde att fälla små rovdjur orsakade ett himla hallå i de sociala medierna och både arrangörerna och de deltagande jägarna blev påhoppade. De häftigaste skribenterna tycktes helt ha glömt bort att den effektiva jakten på i synnerhet mårdhund och mink hör till det bästa vi kan göra för naturen. De främmande rovdjuren utgör ett allvarligt hot mot mångfalden i vår natur och vi ska därför göra vårt bästa för att minimera dem. För att effektivera jakten har hela två ministerier bidragit till att finansiera projekten Helmi och Sotka, och det funderas oavbrutet på nya metoder och kampanjer. Tävlingarna ingår utan tvekan i verktygslådan. Vi ska hålla den etiska aspekten i minnet vid all jakt, vilket betyder att vi avlivar djuren så snabbt och smärtfritt som möjligt. Jägarna som deltog i tävlingen hör utan tvivel till eliten i vår kår och för dem ingår respekten för bytet i själva fundamentet för jakten. Men borde tävlingarna i fortsättningen hellre ordnas i områden med täta minkoch mårdhundspopulationer för att maximera den naturvårdande effekten? Tävlingarna ger jägarna tillfällen att nätverka och fungerar som utmärkta möjligheter att lära sig mera. Trots det bör vi ta oss en funderare på om evenemanget ska marknadsföras som en tävling eftersom det rör upp så mycket känslor. Det får mig att tänka på ett annat fenomen som verkar ha blivit något av en följetong. Varje höst publicerar medierna artiklar där man berättar om hur en väldigt ung jägare fällde en älg. Även om vi behöver fler unga jägare i vår skara så kan vi väl låta barnen växa som jägare i fred? Storviltet hinner man med senare i livet också, när jägarfärdigheterna har hunnit mogna och sätta sig. TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Ny öppen tjänst om viltskador och viltolyckor öppnar i sommar Jordoch skogsbruksministeriet har öppnat en ny tjänst för allmänheten som du finner på riistavahingot.fi, med uppdaterad information om skador och olyckor som involverar stora rovdjur, vildsvin och hjortdjur. I tjänsten går det att få en helhetsbild av läget eller avgränsa söket till ett visst vilt, en skadekategori, en tid eller ett område. Där finns också rapporter om skador under tidsperioder av olika längd. Tjänsten använder samma data som viltförvaltningens interna verktyg viltskaderegistret. Du kan också söka på viltolyckor; där bygger informationen på storviltsassistansens anteckningar. Även attackerna av stora rovdjur på renar, husdjur och hundar är sökbara. Skadorna visas i rutor om 10 km x 10 km, så deras exakta position visas således inte. Skadebeloppen som anges i euro är uppskattningar eftersom det finns många faktorer som påverkar ersättningarna som betalas ut. För olyckor i trafiken visas inget uppskattat skadebelopp eftersom skadorna ersätts av bilförarnas frivilliga kaskoförsäkringar. För renskadorna har man inte heller beaktat det beräknade kalvsvinnet. Till en början fungerar tjänsten i en försöksversion (beta) på adressen riistavahingot.mmm.fi, medan den officiella webbplatsen riistavahingot.fi öppnas i sommar. Du kan välja mellan svenska, finska och engelska. Tjänsten sköts av Livsmedelsverket och utvecklas tillsammans med Finlands viltcentral. Följ oss i de sociala medierna Följ med Finlands viltcentral på Facebook och Twitter och håll dig uppdaterad om det viktigaste som händer i viltbranschen. På Instagram handlar det om jaktstämningar på vårt konto @metsastajalehti Videorna finns också på You Tube. K lumn Jägaren 1/2023 6 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 6 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 6 2.1.2023 9.18 2.1.2023 9.18
@maremki Jämthundarna och älgjakten ligger kauhajokibon Maria Kiviluoma varmt om hjärtat. – Isla flyttade in hos oss för några dagar sedan. De första dagarna gick till att lära känna det nya hemmet. Nu var det dags för det första besöket i skogen, med koppel och bilfärd. På samma gång motionerade vi min andra hund, Xena. Isla är en nyfiken blivande älghund och i skogen fanns så mycket intressanta spår och dofter att tiden gick fort. Några älgar hade varit i gång på natten och dessutom såg vi järvspår. På bilden väntar jag med Isla på Xena som är ute på en sökrunda. Men snart drog tröttheten det längre strået och Isla somnade sött i mattes famn. SÅ HÄR MYCKET TJÄNAR MARKÄGARNA PÅ HJORTDJURSJAKTEN 100 000 000€ JUST NU I OMA RIISTA Jägaren ? Anteckna genast samtliga observationer och fällningar i viltloggen. På det viset sköter du automatiskt dina lagstadgade skyldigheter och anmälningar för föreningen/ jaktsällskapet/ licensinnehavaren. ? Kontrollera att du har laddat ner den senaste versionen av appen. Jaktledaren och licensinnehavaren: ? Avsluta hjortdjursjakten: samtliga deltagare i licensen avslutar sin egen jakt för arten som jagas och därefter stänger licensinnehavaren licensen och betalar fällningsavgifterna. Dispenser ? Ansök om dispens för jaktbara och fredade fåglar i god tid i Oma riista. Verksamhetsledaren: ? Förbered verksamhetsberättelsen för årsmötet. ? Inför skjutproven, examenstillfällena, kurserna och de övriga händelserna under det nya verksamhetsåret i Oma riista. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar kl 12–16, tfn 029 431 111 eller e-post oma@riista.fi Även du kan donera till viltet Finlands viltvårdsstiftelse inledde i början av 2021 en insamling av privata medel som skulle kanaliseras till viltforskningen och arbetet med livsmiljöer. Stiftelsens första insamling av medel för att stöda våtmarks projekt inleddes i början av 2022. Med de insamlade medlen stödde stiftelsen Sotkaprojektets iståndsättningar av våtmarker i Torneå, Vörå och Rovaniemi, och bläsandsforskningen i Project Penelope, som gjordes i Finland och koordinerades av Waterfowlers’ Network. Bland donatorerna fanns privatpersoner, företag och – via Waterfowlers’ Network – till och med det italienska jägarförbundet. Finlands viltvårdsstiftelse tackar samtliga som har stött verksamheten, både privatpersoner och företag Uittokalusto, Sasta och Swarovski – under det första insamlingsårets satsningar på att höja kvaliteten på sjöfåglarnas livsmiljöer. Den aktiva restaureringen är ett oerhört viktigt arbete, som vi kommer att fortsätta stöda med ännu större kraft under de kommande åren! Jägaren 1/2023 7 Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Nyhet r 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 7 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 7 2.1.2023 9.18 2.1.2023 9.18
Nyhet r Finlands viltcentral söker en VÅTMARKSPLANERARE för en tidsbunden anställning till november 2024 Ytterligare information: riista.fi/sv/viltforvaltningen/finlands-viltcentral/ lediga-jobb/ Förbudet mot blyhagel i våtmarker träder i kraft 15 februari Förbudet grundar sig på en begränsning av blyhaglen som har godkänts av EU-kommissionen. Det kommer att gälla inom hela EU. Som våtmarksområde definieras samtliga vattenområden, strandängar, våtmarker och torvmarker där sjöfåglar kan uppehålla sig, häcka eller rasta under flyttning. Dessutom gäller förbudet inom en 100 meter bred skyddszon som börjar vid våtmarkens yttre gräns. I detta nu är någon exaktare tolkning av avgränsningen inte känd. Begränsningen gäller inte bara för jakten utan också för skjutbanor inom förbudets verkningsområde, det vill säga att även på sådana är blyhagel förbjudna från den 15 februari. Blyförbudet behandlas mera ingående på s 54 i nummer 5/2022 av tidningen Jägaren. Triangelinventeringarna börjar efter nyår Inventeringen av vilttrianglar, dvs räkningen av spår efter jaktbara däggdjur i snön, pågår i södra och mellersta Finland 15.1-28.2 och i norra Finland 15.1-15.3. Inventeringen av fälttrianglar pågår i hela landet 1.1-28.2. Det är skäl att göra inventeringen så fort vädret det tillåter. Inventerarna kan skicka in resultatet på nätet i tjänsten riistakolmiot.fi. På webbplatsen finner du anvisningar och handledning, en rapport och historik för din egen triangel och grundläggande information om arterna som räknas och hur deras spår i snön ser ut. Ytterligare information och anvisningar: riistakolmiot.fi. Vad är en vilttriangel? En vilttriangel är en skapad, permanent rutt i terrängen som man följer och räknar spåren efter de jaktbara djuren. Rutten är en liksidig triangel med fyra kilometer långa ben. Den totala inventeringsrutten uppgår alltså till 12 km. Fälttrianglarna är en vidareutveckling, en triangelinventering som görs i jordbruksmiljö, i den brutna och småskaliga mosaiken av skog, åkrar och bebyggelse i landets södra och västra delar. Fälttrianglarna är också liksidiga, men sidorna är bara två kilometer långa. Glöm inte att medicinera mot echinokocker! Jakthundar bör medicineras mot echinokocker både i början av jaktsäsongen och i synnerhet i slutet, för att hunden inte ska ta smittan med sig hem. Som maskmedicin mot bandmask rekommenderas medel med pratsikvanteli som aktiv ingrediens. HUIPPUUUTUUS BURREL S22 WA – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Burrel S22 WA -riistakamera • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 8,30 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 9 99 € /KK SIS. RAJATTOMAN 4G -LIITTYMÄN JA BURREL+ -PALVELUN BURREL PLUS -LIITTYMÄ 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 5.10.2022 8.14 5.10.2022 8.14 M AR I TI KK UN EN TE RO KU IT UN EN Jägaren 1/2023 8 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 8 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 8 2.1.2023 9.18 2.1.2023 9.18
HUIPPUUUTUUS BURREL S22 WA – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Burrel S22 WA -riistakamera • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 8,30 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 9 99 € /KK SIS. RAJATTOMAN 4G -LIITTYMÄN JA BURREL+ -PALVELUN BURREL PLUS -LIITTYMÄ 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 5.10.2022 8.14 5.10.2022 8.14 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 9 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 9 2.1.2023 9.19 2.1.2023 9.19
För den som bara har jagat på fastlandet innebär skärgården en alldeles ny jaktupplevelse. Tidningen Jägarens redaktion fick äran att delta i en klövdjursjakt med havet som landskap. TexT Tero Kuitunen Bilder Tero Salmela En landkrabba på skärgårds jakt J ag hugger instinktivt tag i relingen när fören plöjer in i svallet efter den andra båten. När båten kränger vänder det sig oroväckande i magen. Men sedan kastar jag en blick på skepparen Thomas Lindström och slappnar av. Jag följer med vår färd till ön på kartan. Även den känns främmande eftersom där saknas åkrar, skogar, kärr och vägar. I stället ser jag bara vida vatten och oräkneliga öar, holmar och skär. Efter en stunds orienterande märker jag att jag lokaliserar mig efter nya landskapsdrag, som formen på öarna och avstånden Jägaren 1/2023 10 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 10 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 10 2.1.2023 9.19 2.1.2023 9.19
En landkrabba på skärgårds jakt mellan dem. Men jag inser att känslan av att veta var jag befinner mig är ytlig, så jag är väldigt nöjd med att ansvaret för att hitta fram i den här främmande omgivningen vilar på vår guide. Medan jag betraktar armadan av vita båtar som kryssar mellan öarna går tankarna tillbaka till hur den här nya upplevelsen började. Genomgången innan vi klev i båtarna verkar vara det sista under den här jaktdagen som jag känner igen från min tidigare erfarenhetsvärld. Skärgårdens karga skönhet När vi närmar oss stranden av vårt blivande pass, den lilla holmen Vasklot, ser jag kedjan av holmar där jakten ska äga rum. Kedjan består av tre större öar i storleksklassen 500 meter gånger en kilometer och där ska hundarna börjar jobba. I kedjans båda ändor finns mindre holmar, dit vitsvanshjortarna gärna simmar för att komma undan drevet. Valet av pass vållar inga bekymmer. I regel väljer hjortarna den kortaste simrutten, så vi placerar oss ute på udden. Därifrån är det hundra meter till den större grannholmen, Heinlot. Motsvarande arrangemang finns i ökedjans andra ända. Större delen av skyttarna placeras på de större öarna och där sätter taxarna hjortarna och rådjuren i rörelse. När skyttarna är klara och hundarna har satt i gång noterar jag igen någonting nytt. Landskapet är så vackert att det nästan gör ont i ögonen och de fåtaliga buskarna och martallarna utmed stranden hindrar inte sikten. Vi skyttar behöver ? På vår gästjakt i skärgården behövde vi ett antal båtar med förare som kände trakten. ? Genomgången hölls i hamnen och där hade samtliga deltagare tillfälle att studera kartan över jaktområdet. Ytterligare information på video Vi intervjuade några medlemmar i värdföreningen Norrbyarnas jaktlag om bland annat gästjägarnas roll och hjortens betydelse för jägarna i skärgården. jagarentidningen.fi I regel väljer hjortarna den kortaste simrutten, så vi placerar oss ute på udden. Jägaren 1/2023 11 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 11 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 11 2.1.2023 9.19 2.1.2023 9.19
Palvelun tarjoavat Tapiola Yhteismetsä ja LähiTapiola Kiinteistövarainhoito. LähiTapiola Yhteismetsä. Se vaivattomampi tapa omistaa metsää. Omistatko metsää, mutta et tiedä, miten sitä pitäisi hoitaa tuottavasti? Jätä metsänomistajan huolet taaksesi ja anna Suomen suurimman metsävakuuttajan pitää huolta metsästäsi, vastuullisesti ja pitkäjänteisesti. Osakkaana sinä saat tuottoa osuutesi perusteella. Sopisiko LähiTapiola Yhteismetsä sinulle? lahitapiola.fi/yhteismetsa inte stå i ständig beredskap utan kan lugnt plocka fram handkikaren och kika på de förbiflygande sjöfåglarna och den övriga havsnaturen. En hjort som anländer simmande till passet skulle inte ta sig osedd förbi och det skulle garanterat finnas tid att förbereda skottet. På de större öarna, mitt i drevet, är jakten mera lik en drevjakt på fastlandet för skyttarna. När drevet har pågått i ungefär en halvtimme hörs de första skotten. Men de låter annorlunda eftersom skogen inte dämpar dem och ljudet bär långt över vatten. Gott om klövvilt Thomas Lindström, som fungerar som min guide, berättar att hjortarna och rådjuren utnyttjar också små holmar, och eftersom det finns hur många öar som helst så finns det också gott om vilt. På en ö lik den utanför oss kan det finnas fyra, fem hjortar, och ibland en hel flock. På de allra största öarna finns det självfallet mest vilt och där liknar jakten jakt på fastlandet. Vår jaktvärd, Norrbyarnas jaktlag, har beviljats allt fler hjortlicenser under åren och har därför öppnat för gästjägare för att klara jobbet. Från fastlandet får man även förstärkningar i form av hundar. Dagens taxar med förare kommer från Björneborg och Raumo, och de sköter sig alldeles utmärkt. Norrbyarnas jaktlag, har beviljats allt fler hjortlicenser under åren och har därför öppnat för gästjägare för att klara jobbet. Ett fällt vilt i väntan på transport. Stränderna är steniga, men trots det går det att ta i land med båtarna. Efter jakten samlades vi på den större ön, där vi också passade de fällda djuren. Hundarna jobbade på de tre större öarna, där också merdelen av skyttarna var utställda. Långt ifrån alla deltagare finns med på den här bilden. Jägaren 1/2023 12 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 12 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 12 2.1.2023 9.19 2.1.2023 9.19
Palvelun tarjoavat Tapiola Yhteismetsä ja LähiTapiola Kiinteistövarainhoito. LähiTapiola Yhteismetsä. Se vaivattomampi tapa omistaa metsää. Omistatko metsää, mutta et tiedä, miten sitä pitäisi hoitaa tuottavasti? Jätä metsänomistajan huolet taaksesi ja anna Suomen suurimman metsävakuuttajan pitää huolta metsästäsi, vastuullisesti ja pitkäjänteisesti. Osakkaana sinä saat tuottoa osuutesi perusteella. Sopisiko LähiTapiola Yhteismetsä sinulle? lahitapiola.fi/yhteismetsa Gästjägare är välkomna Den som är intresserad av skärgårdsjakt kan kontakta någon jaktvårdsförening vid kusten. Den vägen hittar man jaktföreningar som tar emot gästjägare. Men det gäller att vara ute i god tid, senast på försommaren, eftersom jakten i skärgården med guider och båtar kräver planering och organisering. På öarna rör sig hjortarna under drevets gång i snäva cirklar med en diameter på bara några hundra meter. Men det händer att hjorten lämnar den trånga ön efter några rundor. Över radion får vi veta att en av hundarna har stannat på stranden, vilket betyder att hjorten har simmat iväg. Den troliga simriktningen ligger till höger om oss, så vi kikarspanar över stränderna och vattenvidderna, men utan att få syn på rymlingen. Den begränsade landarealen och den goda sikten får jakten att se enkel ut, men även här har hjortarna och rådjuren sina konster och knep för att komma undan. Även om det fortfarande skulle finnas hjortar kvar på ön så avslutar man i regel jakten när holmen har blivit full med hjortdoft eftersom det gör hundarnas jobb omöjligt. Resultatet av vår jakt blir ett antal vitsvansar och en råbock. Två av hjortarna fälls efter en simtur i ökedjans andra ända. 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 13 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 13 2.1.2023 9.20 2.1.2023 9.20
I Nordamerika ägnar sig miljoner jägare åt bågjakt på vitsvanshjort och även europeerna är intresserade av jaktformen. I Salo beslöt en jaktförening att utveckla bågjakten för jaktgäster. TexT och bilder Antti Saarenmaa F ör att finansiera verksamheten har jaktföreningen i Halikko varje år fällt några hjortar på talko och sålt köttet. På köpet har ortsbor som inte är mark ägare kunnat köpa viltkött till ett rimligt pris. Året 2017 blev medlemmarna i jaktföreningen intres serade av bågjakt och började planmässigt utveckla den med tanke på jaktgäster. De gästande bågjägarnas förväntningar och jaktsätt verkade stämma överens med föreningens verksamhetskultur. 2021 fick jaktföreningen sina första förfrågningar från en tjänsteleverantör i ut landet som letade efter jaktmöjligheter för sina kunder. Konfliktfritt Efter hand som bågjakten utvecklades kunde Halikko föreningen varje år ta emot ett par jägargrupper som leverantören av jakttjänster förmedlar, och i viss mån även andra gäster, främst medlemmarnas egna vän ner. Den handfull hjortar och rådjur som blir fällda på gästjakterna kompletterar jaktföreningens intäkter från hjortarna vars kött säljs vidare. Kommersiell hjortjakt med jaktbåge lockar Jägaren 1/2023 14 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 14 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 14 2.1.2023 9.20 2.1.2023 9.20
Föreningen använder pengarna till att bygga nytt och underhålla gammalt. När gästoch kundjakterna bedrivs i en lämplig omfattning uppstår inga konflikter med föreningens egen verksamhet eller jakt. Dessutom betalar ju gästerna för boende och catering, vilket gynnar ekonomin på orten. Enligt föreningsmedlemmarna har gästjakterna också en viktig social dimension. Jaktgästerna gynnar ekonomin på orten Eki Vähäkallio, som har grundat företaget Finnhunting som erbjuder jakttjänster, har under de senaste tio åren fört sina kunder på jakt på olika håll i världen. Affärsidén är att ge kunderna en positiv helhetsupplevelse av hög kvalitet. Även om kärnan består av minnesrika jakter och skottchanser så spelar en rad andra faktorer en överraskande stor roll för kundens upplevelse. – Eftersom jakten är som den är, så är utfallet alltid oförutsägbart, oavsett vad guiden gör. Det viktigaste är att ta väl hand om kunden och där behöver man utöver tjänsteproducenten alltid lokala aktörer, berättar Vähäkallio. En typisk veckoslutsjakt som Vähäkallio erbjuder innehåller utöver själva jakten åtminstone boende, måltider, eventuella guidetjänster och tillvaratagandet av det fällda viltet. Cateringtjänsterna, boendet på jaktorten och kunnandet är avgörande kvaliteter för tjänsteproducenten för att kundupplevelsen ska bli positiv. En rejäl ? Det är tillåtet att jaga med båge i ungefär hälften av de europeiska länderna. Danmark och Finland är de enda nordiska länderna där klövvilt får jagas med båge. För europeiska jägare är vitsvanshjorten någonting speciellt. Jägaren 1/2023 15 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 15 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 15 2.1.2023 9.20 2.1.2023 9.20
bit av pengarna som kunden betalar går ju direkt till de här posterna. – Det finns en stabil efterfrågan på bågjakt efter vitsvanshjort i vårt land, i synnerhet i utlandet. Vid bågjakt blir det ännu viktigare med guidetjänster eftersom det är ett mycket krävande jaktsätt, understryker Vähäkallio. Både bågjakten och jakten med gevär på vitsvanshjort lockar jägare från när och fjärran. Det enda bekymmersamma i dagsläget är enligt Vähäkallio knappheten på jaktmarker för gäster och kunder, trots att det på sina håll finns gott om hjort. – Jag hoppas på en öppen inställning från föreningarnas sida i frågan. Vitsvanshjorten är en rikedom och resurs eftersom den kan jagas på flera olika sätt, fortsätter han. I Nordamerika förlänger bågjakten säsongen Vitsvanshjorten har importerats till Finland och några andra europeiska länder, men det är bara i vårt land som hjorten har passerat 100 000-strecket och blivit ett vilt av betydelse. I Nordamerika uppgår vitsvansstammen med underarter till nästan 30 miljoner individer och betingar ett ekonomiskt värde på tiotals miljarder dollar när vi inkluderar licensavgifterna, jaktutrustningen och kringtjänsterna. Att beräkna antalet bågjägare i vårt land är däremot vanskligt eftersom pilbågar är licensfria och därmed inte listade i något ägarregister. Inte heller behöver vapentypen uppges i fällningsanmälningen. Det finska bågjägarförbundet uppskattar att antalet bågjägare här i landet rör sig i storleksklassen 10 000 och stadigt ökar, i synnerhet sedan det blev tillåtet (2017) att jaga vitsvanshjort med jaktbåge. I Nordamerika är det inte ovanligt med olika långa jaktsäsonger för olika typer av vapen. Säsongerna avvägs mot varandra efter respektive vapentyps förmåga att beskatta en viltstam. Bågjaktssäsongen på vitsvanshjort och vapitihjort börjar vanligen den första augusti och är den längsta, med inflikade kortare säsonger för olika typer av gevär. Det här beror på att bågjakten kräver mera tid och förberedelser per fälld hjort. På det viset kan jaktsäsongen vara lång utan att beskattningen överskrider det målsatta intervallet. Den långa jaktsäsongen aktiverar fler jägare och tjänsteproducenter, och håller igång handeln med utrustning och tillbehör. I förhållande till avskjutningen genererar bågjakten alltså stora intäkter för företagare. HINNAT VOIMASSA 28.2.2023 SAAKKA TAI NIIN KAUAN KUIN TAVARAA RIITTÄÄ. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA MERINOVILLA ALUSASU ALASKA 79 95 NORM. 89,95 Lämmin ja pehmeä alusasu, lämmittää myös kosteana. 100% merinovillaa, nopeasti kuivuva ja antibakteerinen materiaali. Huolloksi riittää usein pelkkä tuuletus. JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI 3 KG /12 KG 14 39 /35 95 NORM. 15,99/39,95 (4,80/2,99 €/KG) Herkän koiran täysravinto. Ruuassa mahaa hellii ainutlaatuinen, patentoitu Progut®-valmiste. ALASKA TUNDRA BLAZE 299,Topattu metsästyspuku kylmälle säälle. Takissa pitkä helma, housuissa korotettu vyötärö. Hirvilaillinen väritys. 100 % vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. MYÖS RUSKEANA METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM RIDGE M COVERSET ZERO 139,NORM. 169,00 Kevyt lumipuku aktiiviseen metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Zero -kuviointi. Kiinteä huppu, radiopuhelintasku, 2 GPS -laitetaskua, 2 etutaskua. HAALARI SWEDTEAM RIDGE ZERO 299,Erittäin lämmin tuulenja vedenpitävällä Covertex kalvolla vuorattu haalari talvikeleille. 240 g vanuvuori. Runsaasti taskuja. Säädettävä huppu. Lahkeissa kokopitkät vetoketjut. KARVALAKKI SWEDTEAM 29 95 Lämmin karvalakki, joka on vuorattu pehmeällä keinoturkiksella. Korvaläpät kiinnitettävissä hihnalla joko leuan alle tai ylös päälaelle. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Automaattija käsisäätötoiminnot. KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! (ARVO 14,90 €) LIUKULUMIKENGÄT HAGHUS SKINNER 145 249,Lyhyet ja leveät sukset metsässä ja umpihangessa hiihtämiseen. Valmiiksi kiinnitetyt siteet. Huippuluokan mohairpolyester -pitokarva. Pituus 145 cm. LUMIKENGÄT HAGHUS 9X30” 79 95 Kevyet alumiinirunkoiset lumikengät. Pikakiristyssiteet, kantavuus n. 100 kg saakka. Mitat 23 x 76 cm. MIESTEN JA NAISTEN MALLIT RAJOITETTU ERÄ! RAJOITETTU ERÄ! UUTUUS! Jägaren 1/2023 16 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 16 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 16 2.1.2023 9.20 2.1.2023 9.20
HINNAT VOIMASSA 28.2.2023 SAAKKA TAI NIIN KAUAN KUIN TAVARAA RIITTÄÄ. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA MERINOVILLA ALUSASU ALASKA 79 95 NORM. 89,95 Lämmin ja pehmeä alusasu, lämmittää myös kosteana. 100% merinovillaa, nopeasti kuivuva ja antibakteerinen materiaali. Huolloksi riittää usein pelkkä tuuletus. JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI 3 KG /12 KG 14 39 /35 95 NORM. 15,99/39,95 (4,80/2,99 €/KG) Herkän koiran täysravinto. Ruuassa mahaa hellii ainutlaatuinen, patentoitu Progut®-valmiste. ALASKA TUNDRA BLAZE 299,Topattu metsästyspuku kylmälle säälle. Takissa pitkä helma, housuissa korotettu vyötärö. Hirvilaillinen väritys. 100 % vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. MYÖS RUSKEANA METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM RIDGE M COVERSET ZERO 139,NORM. 169,00 Kevyt lumipuku aktiiviseen metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Zero -kuviointi. Kiinteä huppu, radiopuhelintasku, 2 GPS -laitetaskua, 2 etutaskua. HAALARI SWEDTEAM RIDGE ZERO 299,Erittäin lämmin tuulenja vedenpitävällä Covertex kalvolla vuorattu haalari talvikeleille. 240 g vanuvuori. Runsaasti taskuja. Säädettävä huppu. Lahkeissa kokopitkät vetoketjut. KARVALAKKI SWEDTEAM 29 95 Lämmin karvalakki, joka on vuorattu pehmeällä keinoturkiksella. Korvaläpät kiinnitettävissä hihnalla joko leuan alle tai ylös päälaelle. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Automaattija käsisäätötoiminnot. KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! (ARVO 14,90 €) LIUKULUMIKENGÄT HAGHUS SKINNER 145 249,Lyhyet ja leveät sukset metsässä ja umpihangessa hiihtämiseen. Valmiiksi kiinnitetyt siteet. Huippuluokan mohairpolyester -pitokarva. Pituus 145 cm. LUMIKENGÄT HAGHUS 9X30” 79 95 Kevyet alumiinirunkoiset lumikengät. Pikakiristyssiteet, kantavuus n. 100 kg saakka. Mitat 23 x 76 cm. MIESTEN JA NAISTEN MALLIT RAJOITETTU ERÄ! RAJOITETTU ERÄ! UUTUUS! 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 17 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 17 2.1.2023 9.20 2.1.2023 9.20
Uppgiften att ta vara på den fällda älgen börjar redan med skottet. Ett välplacerat skott borgar för att köttet och skinnet inte fördärvas utan kan användas. Vad allt kan man då göra av de olika delarna på en älg? TexT och bilder Siiri Niskala O ftast vet föreningarna hur man tar hand om köttet och har mångårig erfarenhet av att stycka. Somliga av de inre organen kan tillagas och ställas på bordet där hemma när det dukas till fest. Utöver köttet och de inre organen finns det en hel del till som kan användas, men som ofta förbises. Skinnet kan användas till mycket Vid styckningen gäller det att snitta skinnet så det inte förstörs och sedan strö salt över det. Saltet hindrar det kvarblivna köttet från att fördärvas och suger ut vattnet före nästa steg i beredningen. Syftet med garvningen är att göra råhuden, som lätt fördärvas, till kött medan andra låter hornen torka med skinn och basthud på. Avlägsna överflödigt skinn och kött från skallen med en vass kniv och koka den. Under kokningen lossnar det sista av skinnet och skallen blir ren och vit. Välj horn med en tagg eller två för smycken, knappar och nyckelringar, och såga av taggarna vid roten. Med en bandsåg går det lätt att såga små horn i skivor eller bitar som sedan bearbetas vidare; slipas, graveras eller bränns med lödkolv. Den ena halvan av ett stort skovelhorn kan användas som ett inredningselement och av fällhorn blir det unika knaggar att hänga upp kläder på. ett hållbart råmaterial som kan förädlas vidare. Somliga jägare kan konsten att garva skinn hemma. Det går också att skicka det till något företag som jobbar i branschen. Sådana företag tar emot skinn i bra skick och bereder dem. Föreningarna får betalt i pengar och de som vidareförädlar skinnen, som hantverkare med eget företag, kan skaffa skinn till sin verksamhet. Av skinnen blir det sedan kläder, kassar, ryggsäckar och smycken. Horn blir lätta projekt för nybörjare Horntroféerna är ingenting nytt för älgjägare, men hornen kan användas till mycket mer än att hängas upp som jaktminne. Av dem kan man tillverka smycken, knappar, nyckelringar, klädhängare, konst och inredningselement. Beroende på ändamålet kan hornen sitta kvar på hjässan eller sågas loss. Ska det bli en trofé så får kanske hela skallen följa med hornen? Det går bra att putsa skallen och hornen hemma, men de värdefullaste hornoch skalltroféerna är det ändå bäst att överlåta till ett proffs. Somliga putsar hornen genom att koka loss återstående skinn, basthud och Älgskinn är ett användbart material. Jag gjorde eggskyd det för en yxa av kalvskinn garvat med sälg och gran. Skinnen garvades av Janne Paldán, jaktledaren i vår förening. ? Den här namnbrick an för en hund har jag gjort av älghorn och sedan bränt in ett tassmärke med lödkolv. På baksidan kan man bränna in hundens namn och ägarens telefon nummer. Ta vara på hela den fällda älgen Jägaren 1/2023 18 Ungd msredaktionen 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0123.indd 18 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0123.indd 18 2.1.2023 9.21 2.1.2023 9.21
Jag heter Siiri Niskala och bor i Rovaniemi. Mest gillar jag att jaga tillsammans med morfar och vår finska spets Riku. Jag jagar skogshöns och älg, men längre fram vill jag också prova på annat vilt. Varför jaga? J akten och naturen är viktiga för mig. I princip är jakten en hobby för mig, men vid närmare eftertanke är den mycket mer. Den är ständigt närvarande i mitt liv och har gjort mig till den jag är. Den styr nästan allt jag gör. Jag jagar tiotals gånger om året, men det stannar inte där. Jakten har blivit mitt sätt att leva. På hösten tillbringar jag nästan all min fritid på jakt, ledigheterna rättar sig efter jakttiderna och större delen av vännerna är också jägare. Jakten påverkar mina värderingar och mitt sätt att se på världen. Den är med andra ord inte bara en hobby som jag regelbundet ägnar mig åt ett par gånger i veckan. Så varför jagar jag? Jo, helt enkelt för att jag gillar det! Det är drivkraften som gång på gång får mig att åka iväg för att ströva i skogen. Jag får tillbringa tid i naturen och får massor av fina upplevelser, som stannar i minnet för evigt. Dessutom fyller jag frysen med inhemskt kött och behöver knappt någonsin köpa sådant i butiken. Till på köpet är min hobby till nytta för hela samhället; viltstammarna hålls under kontroll, vilket minskar på viltolyckorna och skogsskadorna. Någon kan förstås invända och kalla mig en hjärtlös lustmördare. Vilket förstås inte är sant eftersom dödandet inte utgör mer än en bråkdel av jakten. När jag jagar följer jag i våra förfäders fotspår och bevarar en urgammal tradition. Jakten är ett fint och värdefullt intresse som har en etablerad kultur här i vårt land. Genom att jaga och föra jakten vidare till följande generation bidrar jag till att de jaktliga traditionerna bevaras här i denna vår allt mer urbaniserade värld. KARLO RUOTSALAINEN Skribenten är en 19-årig jägare från Tammerfors som gillar de flesta jaktformer. Älgklövar blir smycken Även älgens klövar och ben är värda att ta vara på. Små ben kan frysas in som delikatesser åt hundarna när de varma sommardagarna återvänder efter vintern. Ofta är det våra pälsklädda jaktkamrater som får njuta av älgbenen och klövarna medan styckningen pågår, men dessa kan också användas som råmaterial för hantverk. Skrapa märgen ur benen och koka bort köttet som finns kvar. Därefter kan benen användas till lika mycket som hornen. Av klövarna går det (bland annat) att göra väldigt speciella nagelsmycken. Klövarna är ett klart svårare material än hornen, men övning ger färdighet. ? En nyckelring kan hängas som prydnad på utfärdsryggsäcken. Den här är sågad ur ett älghorn och därefter har jag bränt in motivet med lödkolv. På den andra sidan brände jag in initialerna och lycko bringande runor. K lumn Jägaren 1/2023 19 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0123.indd 19 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0123.indd 19 2.1.2023 9.21 2.1.2023 9.21
Den engelska maträtten shepherd’s pie (fåraherdens köttfärspaj) görs traditionellt med potatismos. Hos oss har den dock alltid varit en grytpaj med ett lock av potatissmördeg. TexT och bilder Martta Malin P ajen fungerar som varmrätt eftersom den är väldigt mättande. Hos oss gillar vi att äta pajen som kvällsbit och den är mycket riktigt en familjefavorit. Ändå lagar vi den allt för sällan eftersom vi kommer ihåg den först när kvällsbiten står på bordet. Vi ska inte heller glömma våra jakthundar, som suktar efter pajen redan medan matlagningen pågår. Beräkna alltså pajen så, att det blir en portion åt dem också. Hundar älskar som känt kök och matlagning! Det är enkelt att göra varianter på den här pajen. Fyllningen kan varieras efter tycke och smak med exempelvis bacon och trattkantareller. Varför inte experimentera med färskost och dippar? Färsen kan göras på kött av viltfågel om kocken så önskar. Shepherd’s pie är en härlig viltpaj som passar utmärkt när det väntas gäster. Och naturligtvis på familjens middagsbord. DEGEN 200 g kokt potatis eller fryst potatismjöl 200 g smör 4 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver Smält smöret. Rör ihop den finfördelade potatisen, det mjuka smöret och vetemjölet (med bakpulvret färdigt irört). Ställ degen i kylen och fortsätt med fyllningen. 2/3 av degen går till locket och 1/3 till dekorationerna. FYLLNINGEN cirka 600 g malet älgeller hjortkött peppar salt persilja 1 msk lökpulver eller en stor lök (trattkantareller går också bra) 1 burk (250 g) Forsfararens rökta bacon & dipp 1 dl matgrädde Bryn köttfärsen. Krydda efter tycke och smak, och rör ihop. Tillsätt matgrädden och Forsfararen. Rör ihop. Häll smeten i formen. Ta degen ur kylen och kavla ut den på bakplåtspapper till samma form som formen. Spara ungefär 1/3 av degen till dekorationerna. Lägg med hjälp av bakplåtspappret degskivan ovanpå köttfärssmeten. Dekorera. Ställ ugnen på 225 grader och baka i ungefär 30 minuter. Shepherd's pie 1. Börja med degen. Rör ihop ingredienserna till en jämn smet. 2. Ställ den färdiga degen i kylen och fortsätt med fyllningen. 3. Laga den härligt gräddiga fyllningen av malet älgeller hjortkött. Tillsätt gärna svamp om du känner för det. 4. Med bakplåtspappret går det lätt att lägga degen ovanpå färsen. Stick degen med gaffel innan du ställer formen i ugnen. Jägaren 1/2023 20 Ungd msredaktionen 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0123.indd 20 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0123.indd 20 2.1.2023 9.21 2.1.2023 9.21