Miljövårdspengar även till jaktföreningar Jäg ar en 1 l 2015 Jaktvårdsföreningarnas årsmöten – välkommen! Förvaltningsplanen för vargen klar
2 l Jägaren 1 l 2015 Jägaren Nr. 1/2015 64. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 30.3.2015. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress : Jägaren, Finlands viltcentral, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion : Ansvarig chefredaktör: Reijo Orava Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Laura Ticklén, puh. 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Erkki Kiukas, Jouni Tanskanen, Laura Ticklén, Marko Svensberg, Petri Vartiainen och Henna Väyrynen. Annonser Radannonser till spalten Affärer: Marja Kraufvelin, tfn. 029 431 2112 Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn. 030 600 2301 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri : Hansaprint 2015/Jag15_01 Pärmfoto : Seppo Ronkainen Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar: c/o GoExcellent Munksnäs allén 25 00330 Helsinfors tel 030 600 2301 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Lager och beställningar: Tfn. 029 431 2111 marion.sundqvist@riista.fi kauppa.riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn. 029 431 2001, vardagar tfn. 9 – 15 asiakaspalvelu@riista.fi Egentliga Finland: Hadvalantie 8 7B, 21500 Pikis. Jaktchef Mikko Toivola, tel. 029 431 2341, viltplanerare Jörgen Hermansson, tel. 029 431 2342, viltplanerare Heli Paavola, tel. 029 431 2343. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi. Jaktchef Jukka Keränen, tel. 029 431 2231, specialplanerare Marko Paasimaa, tel. 029 431 2232, förvaltningssekreterare Ritva Juntunen, tel. 029 431 2233. Kust-Österbotten: Långgatan 4, PB 16, 66531 Kvevlax. Jaktchef Stefan Pellas, tel. 029 431 2311, förvaltningssekreterare Lena Södergård-Ahlskog, tel. 029 431 2313. Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi. Jaktchef Antti Siira, tel. 029 431 2251, viltplanerare Urpo Kainulainen, tel. 029 431 2252, Björntelefon 029 431 2500. Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä. Jaktchef Jukka Purhonen, tel. 029 431 2241, viltplanerare Olli Kursula, tel. 029 431 2242, förvaltningssekreterare Seija Kiiveri, tel. 029 431 2243. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu. Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 029 431 2291, viltplanerare Reijo Kotilainen, tel. 029 431 2292, förvaltningssekreterare Kaija Riikonen, tel. 029 431 2293. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. Jaktchef Jouni Tanskanen, puh. 029 431 2301, viltplanerare Teemu Landberg, puh. 029 431 2212, förvaltningssekreterare Tuula Ruuskanen, tel. 029 431 2303. Norra Tavastland: Labkotie 2, 36240 Kangasala. Jaktchef Jani Körhämö, tel. 029 431 2281, tf. viltplanerare Otto Hölli, tel. 029 431 2284, förvaltningssekreterare Leena Särkijärvi, tel. 029 431 2283. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Jaktchef Visa Eronen, tel. 029 431 2331, tf. viltplanerare Antti Piironen, tel. 029 431 2332, förvaltningssekreterare Carola Lönnfors, tel. 029 431 2333. Huvudstadsregionens jägarbyrå: Paula Laukkanen, tel. 040 347 2400. Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila. Jaktchef Antti Impola, tel. 029 431 2321, viltplanerare Reima Laaja, tel. 029 431 2322, förvaltningssekreterare Tuija Korhonen, tel. 029 431 2323. Sydöstra Finland: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 029 431 2221, viltplanerare Jouni Tolvanen, tel. 029 431 2222, förvaltningssekreterare Airi Karvinen, tel. 029 431 2223. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 029 431 2211, viltplanerare Veli-Matti Pekkarinen, tel. 029 431 2403, förvaltningssekreterare Tuula Varjus, tel. 029 431 2213. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 029 431 2201, viltplanerare Marko Muuttola, tel. 029 431 2116, förvaltningssekreterare Sirpa Kuhlström, tel. 029 431 2203. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 029 431 2261, viltplanerare Harri Hepo-oja, tel. 029 431 2262, förvaltningssekreterare Ritva Oksanen, tel. 029 431 2263. Österbotten: Vapaudentie 32–34 B 22, 60100 Seinäjoki. Tf. jaktchef Sami Tossavainen, tel. 029 431 2304, viltplanerare Juha Heikkilä, tel. 029 431 2272, förvaltningssekreterare Sirpa Hakala, tel. 029 431 2273. Laitiala centrum: Metsästäjäntie 39, 16790 Manskivi. fältchef Ilkka Ala-Ajos, tel. 029 431 2116, REGIONKONTOR
Jägaren 1 l 2015 l 3 Innehåll l 1 l 2015 5 Ledaren: Vargpolitiken får en ny inriktning 7 Skapa ett användarnamn på Oma riista 8 En viltlogg för jägare på nätet 12 De viktigaste nyheterna i vargförvaltningsplanen 15 Ordförandens spalt: Nytt år med nya utmaningar 16 Ny älgförvaltning införs: Älgförvaltningsområden för gemensam beståndsvård 18 Internationell förvaltningsplan för alfågeln 20 Aktuellt från ministeriet: Jaktlagen revideras med eftertanke 22 ABC i säker vapenhantering 26 Använd stöden i viltvården, del 2: Förnuftiga stödåtgärder gynnar viltet 28 Investeringsstöd för goda gärningar även för jaktföreningar 30 Betesgång gynnar viltet 32 Plansch: Skogshare 34 Svett och bromsar ute på gåsmyren 36 Det nordiska samarbetet för att hejda mårdhunden fortsätter 40 Dags att se över avtalen om jaktarrende 43 Sjöfåglarna återvände till Boträsket 44 Från drev till ståndskall 46 Vilthushållningen blir allt internationellare, del 2: Ta vara på andra länders erfarenheter av vilthushållning 48 Jägarnas naturvård säkrar mångfalden 50 Viltforskningens historia, del 1: De första stegen 52 Skedanden 54 Kallelse till jv-föreningens årsmöte 58 Nyhetsmagasinet 61 Affärer 62 Åland Mittuppslaget: en plansch att spara, s. 32 Gåsinventering ute på myrar, s. 34 32 l Jägaren 1 l 2015 Jägaren 1 l 2015 l 33 Skoghare Lepus timidus Antti Saraja Säker vapenhantering på banan, på jakten, med hundarna, s. 22 Tyst är det däremot inte i våra skogar – det ser tjugotusen älghundar till, s. 44
HUIPPUMERKKIMME Lapua® ja Vihtavuori voittamattomat yhdessä! Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Ostaessasi 500 kpl Lapua®-hylsyjä tai Lapua®-luoteja, saat 25 € erikoisalennuksen kilosta Vihtavuori Premium -jälleenlatausruutia. N100 Vihtavuori -ruudit, 79,00 € / 1,0 kg (svh. 104,00 €) N500 Vihtavuori -ruudit, 85,00 € / 1,0 kg (svh. 110,00 €) N300 Vihtavuori -ruudit, 47,50 € / 0,5 kg (svh. 60,00 €) N300 Vihtavuori -ruudit, 149,00 € / 2,0 kg (svh. 199,00 €) Lisätietoja asiantuntevalta kauppiaaltasi! Nordis Oy Lapua ja Vihtavuori Metsästäjä nro 1 2015.indd 1 11.12.2014 11:41:59
Jägaren 1 l 2015 l 5 I dessa dagar fastställs den nya förvaltningsplanen för vargstammen på jordoch skogsbruksministeriet. När den träder i kraft får förvaltningen av vargstammen en helt ny inriktning. Den gamla vargpolitiken har lett till bittra konflikter och vargstammens tillbakagång. Vargstammen har förvaltats utan gemensamma spelregler. Vid beredningen av den nya förvaltningsplanen ordnades workshoppar i vargreviren för organisationer och personer som kände till de lokala förhållandena. Den rådande åsikten var att vargarna godkänns bara det är tillåtet att ingripa när de orsakar skador och olägenheter. Vargarnas folkskygghet bör bevaras och problemindivider ska kunna elimineras flexibelt. Den nya förvaltningsplanen styr förvaltningen i den här riktningen. Det innebär att vi inleder förvaltningen av vargstammen med att bygga upp den lokalt utgående från reviren. Invånarna inom respektive revirområde ges möjligheter att påverka i vargfrågorna. Därför föreslås ett försök som utgår från att det inom respektive revirområde utses en samarbetsgrupp med uppgift att ansvara för området och förvaltningen av revirets vargflock. Förvaltningsplanen för vargstammen är inte någon regelbok med noggranna spelregler utan snarare en vägkarta som stöder ett gemensamt förnyande av vargpolitiken. Förvaltningsplanen presenterar totalt nio olika projekt. Med hjälp av dem söker vi nya verksamhetssätt för förvaltningen av vargstammen. Med hjälp av stamvårdande jakt strävar vi till att bevara vargarnas människoskygghet. Detta testas först med ett tvåårigt projekt. Varje livskraftig flock blir jaktbar. Också unga vargar kan elimineras i en flock, men det huvudsakliga målet är att vargarnas människoskygghet ökar och att de är rädda för människor och undviker bosättning. Ett samtidigt mål är även att genom laglig och tillåten jakt öka vargens värde som vilt och föremål för jakt. Vargarnas visiter vid hus har upplevts som olägenheter. Förvaltningsplanen presenterar ett projekt som innebär att vi söker gemensamma modeller för ett samarbete mellan dem som bor inom ett revir, polisen och viltförvaltningen för åtgärder mot vargar som återkommande besöker gårdar. Målet är att skapa klara kriterier, som ger en grund för att antingen skrämma bort eller helt eliminera sådana vargar. Till den här helheten hör också klarläggande direktiv för tillämpningen av strafflagens bestämmelser om nödvärn när varg hotar hund eller husdjur. Uppföljningen och uppskattningen av stammen i vargreviren är centralt i utvecklingsverksamheten. Naturresurscentralens observationssystem för stora rovdjur, Tassen, är ett grundläggande system för uppföljningen och det kompletteras med GPS-uppföljning. Dessutom ska försök göras där informationen preciseras med hjälp av viltkameror och DNA-analyser av vargavföring. DNA-specificeringen kan också tjäna som grund för bestämning av hundvargar. Varken hundvargar eller förvildade hundar godkänns i vår natur. Målet för den revirbaserade förvaltningen och de nya verksamhetsmodellerna är att möjliggöra en samexistens för människa och varg och att bevara en livskraftig vargstam. Enligt planen består den minsta livskraftiga stammen av 25 par som producerar avkomma. Av de par som lever på båda sidor av riksgränsen mellan Finland och Ryssland räknas hälften med i den finländska vargstammen. När målsättningen för minsta livskraftiga vargstam överskrids kan de mest problematiska vargflockarna avlägsnas helt. Vi kan också dra slutsatser om förlängningen av riktlinjerna i planen. Målet är att den minsta livskraftiga vargstammen årligen ska producera drygt hundra vargungar. När regleringen av vargstammen sker enbart med lagliga medel och hänsyn tas till de naturliga dödsorsakerna återstår flera tiotal jaktbara vargar. Beaktas bör även att inte hela landet ska fyllas med vargrevir. Revirens sammanlagda areal skulle uppgå till knappt en tiondedel av landets totala areal. Vargpolitiken har också ekonomiska effekter på livet inom revirområdena. Skadeersättningarna ses som samhällets uppgift, men också politiken behöver ekonomisk uppmuntran som stöd. Statsekonomin är i trångmål och därför föreslås alternativa modeller i förvaltningsplanen. Förslagsvis kunde en utredning göras av ett ersättningsoch arvodessystem som bygger på privat finansiering och som ekonomiskt sporrar bevarandet av vargstammen. Vargpolitiken får en ny inriktning Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Ledaren
6 l Jägaren 1 l 2015 Metsän poika tahdon olla, sankar jylhän kuusiston. Tapiolan vainiolla karhun kanssa painii käyn, ja maailma unholaan jääköön. Miten toimit kohdatessasi suurpedon? Runouden sankareilla on useimmiten kovat luulot voimistaan, mutta painiottelussa mesikämmen ottaa erävoiton sitkeästäkin urhosta. Suurpedot-sivusto tarjoaa luotettavaa tietoa suomalaisista suurpedoista ja auttaa yhteiselossa petojemme kanssa. Tervetuloa uudistettuun verkkopalveluun! Aleksis Kivi, Metsämiehen laulu EUROPEAN OPTICS since 1933 EAN EA A AN AN N N Kuningas “Askelten äänet lähestyivät. Tiesin sen saapuvan, mutta en nähnyt vielä mitään peitteisessä ja varjoisessa metsässä. Viimein! Pitkän odotuksen ja hiljaisuuden jälkeen se seisoi edessäni. Kaikessa komeudessaan, aamuauringon ensisäteiden valaisemana, intohimoisesti kilpailijaansa etsien.” ? 6 –kertainen zoomi ? 8portainen valonsäätö ? “Battery Safe” –toiminto ? jopa 95%:n valonläpäisy ? saatavana myös 1,7-10x42 ja 2-12x50 Saavuta uusi taso Meostar R2 MeoStar R2 2.5-15x56 MeoStar R2 1-6x24 Kaikki R2-sarjan uutuudet sekä lähimmän jälleenmyyjäsi löydät osoitteesta: www.remes.? UUTUUS
Jägaren 1 l 2015 l 7 Registreringen görs i fem steg 1 Vi skickar ett mejl till adressen du uppgett för att kontrollera att den fungerar. 2 Fortsätt registreringen genom att klicka på länken i mejlet. 3 Godkänn tjänstens användarvillkor. 4 Identifiera dig med din bankkod i tjänsten Vetuma. 5 Välj ett lösenord och ange ditt mobilnummer. EN ENDA GÅNG! Viltloggen är: Personlig Lagstadgat: Avskjutningsanmälan Tjänsten fungerar och uppdateras elektroniskt. Fungerar med dator och smarttelefon. Börja med att registrera dig! Skapa ett Oma riista användarnamn och hantera dina viltärenden på nätet Lyckad jakt? – Javisst! Skriv in viltet på plats. För att registrera dig behöver du en egen fungerande e-postadress. 13.10.2014 11:00 Berätta om jakten om du vill Gör avskjutningsanmälningen i tjänsten 1 2 3 Fyll i och spara formuläret Licensbelagt vilt LADDA NER – DET ÄR GRATIS! Ladda ner gratis mobil applikation Börja med att registrera dig! Rådjur Gråsäl Lodjur Björn Järv Utter Varg 1 Gå till oma.riista.fi > Svenska> Registrera dig > Skriv in din e-postadress 1 1 2 2 3 5 4 4 Vetuma är en identifieringstjänst 5 E-postadressen + lösenordet = Oma riista -användarnamnet Lägg in en bild och berättelsen om jakten. Uppgifterna överförs automatiskt till tjänsten. 3 4 Nytt lösenord Bekräftelse lösenord Hur du använder Oma riista Så här registrerar du dig
8 l Jägaren 1 l 2015 Henna Väyrynen Spara din jakthistoria – enkelt skriva jaktlogg på nätet Mikko Rautiainen, som jagar aktivt i Laihia och Vimpeli, registrerade sig i slutet av september på tjänsten Oma riista. När det var gjort skrev han in varje vilt som han fällt under året och antecknat. Den första bilden som han laddade upp var av ett par ståtliga ripor som han fällde på höstens första jaktresa i Lappland. ikko Rautiainen har jagat i ett tjugotal år och är särskilt intresserad av småvilt, även om också rådjursjakten känns lockande. Det händer att han hänger med på en älgjakt. Rautiainen tycker att tjänsten Oma riista har mycket gott att erbjuda för både viltförvaltningen och enskilda jägare. Det är okomplicerat att skriva in vilt som man har fällt och att föra en egen viltlogg. Viltförvaltningen får in information om avskjutningen medan jägaren får en mera personlig jaktdagbok. När man väl har registrerat sig är tjänsten mycket lätt att använda. Tröskeln att anmäla viltet som man har fällt är väldigt låg, tycker Mikko Rautiainen. Rautiainen berättar att för honom personligen har tjänsten hjälpt honom att föra jaktdagbok regelbundet. Tidigare blev det inte alltid av att anteckna vad han fällt och upplevt på jakten, men sedan han började med tjänsten har han fört jaktdagbok regelbundet. Rautiainen berömmer den nya möjligheten att skriva in flera stycken av samma art. Användningsegenskaperna avgör Hur borde tjänsten utvecklas och hur ser framtiden ut, med tanke på att teknologin och tilllämpningarna utvecklas så fort? Rautiainen tycker att det är avgörande att hålla användarna intresserade. Det ska inte vara svårt att nå informationen. Det ska gå snabbt att få fram informationen och använda den. För jägare vore det bra att enkelt kunna ta fram sin jakthistoria. M Mikko Rautiainen jagar helst fågel med sin breton Maisa. Tjänsten kunde också utvecklas i två riktningar: både en ”basmodell” och en mera avancerad version för krävande användare. För dem som kräver fler funktioner kunde tjänsten till exempel erbjuda information om väderleken och ge möjligheter till en väderrapport i efterhand, grunnar Mikko Rautiainen. Rautiainen, som jobbar på Forststyrelsen som specialplanerare, tycker att möjligheten att göra den lagstadgade avskjutningsanmälningen i tjänsten Oma riista är praktisk och bra. Men han förmodar att alla jägare inte nödvändigtvis är beredda att övergå till ett helt nätbaserat anmälningssystem. Rautiainen tycker att möjligheten att kontrollera uppgifterna om sig själv i jägarregistret är en bra nyhet i tjänsten. Dessutom, grunnar Rautiainen, vore det bra med en funktion som visar jakttiderna för arterna på kartan. Nuförtiden kan ju jakttiderna för hönsen variera från kommun till kommun. Tjänsten kunde visa jakttiderna för viltarterna utifrån jägarens position och i realtid, föreslår Rautiainen. Hjälpmedel för viltförvaltningen och jägarna I detta nu har tjänsten Oma riista separata funktioner för viltförvaltningen och vanliga jägare. Bland annat jaktvårdsföreningarnas verksamhetsledare och personer som har beviljats licens eller dispens har några speciella funktioner som vanliga jägare inte ännu har tillgång till. Mikko Rautiainen tror att tjänsten kan bli till stor nytta för jaktvårdsföreningar och jaktföreningar. Jaktföreningarna kan använda jägarnas avskjutningsinformation och den vägen få veta hur många medlemmar som jagar hönsfåglar och hur många fåglar de har skjutit. Med den här tillförlitliga informationen som underlag kan föreningen sedan justera medlemmarnas hönskvoter. Positionsinformationen i tjänsten skulle säkert också vara till nytta vid viltvårdsarbeten, anser Rautiainen. Rautiainen understryker dock att sekretessen hos tjänsten måste bevaras. Han anMik ko R au ti ainen
Jägaren 1 l 2015 l 9 Viltförvaltningens elektroniska tjänst Oma riista öppnades i våras. Den uppdateras och utvecklas fortlöpande utifrån jägarnas synpunkter och önskemål. Tjänsten utvecklas även för större funktionalitet, utgående från vittgående utvecklingsplaner. Enligt planerna ska Oma riista hösten 2016 kompletteras med ett informationssystem för älg som gör det möjligt att precisera prognoserna för älgstammen under pågående jakt. När man väl har registrerat sig är tjänsten mycket lätt att använda ser att bara jägarens själv ska ha tillgång till positionsinformationen för det fällda viltet. Men utvalda personer på jaktvårdsföreningarna kunde ändå ha tillgång till positionsinformationen i avskjutningsanmälningarna för att kunna koordinera jakten efter en viss art bättre. Det kunde gå att frivilligt dela med sig av avskjutningsinformationen till andra användare. Till exempel dela sina upplevelser med en kamrat, föreslår Mikko Rautiainen. Citizen science Tjänsten Oma riista har också den viktiga uppgiften att samla in vetenskaplig information och avskjutningsdata för både viltförvaltningen och viltforskningen. Mikko Rautiainen framhåller att tjänsten även kan betraktas som populärvetenskap (citizen science). Med termen avser Rautiainen en tjänst där jägare och andra intresserade som rör sig i naturen kan lägga in sina viltobservationer året om. Utöver avskjutningsinformationen skulle det alltså gå att skriva in sina viltobservationer av olika slag, från spår till flyttande fåglar. Tjänsten kunde producera ett omfattande material insamlat av naturmänniskor, och det kunde bli till oanad nytta, filosoferar Rautiainen. Insamling av älgobservationer och avskjutningsinformation på nätet i tjänsten Oma riista Uppföljning i realtid av observationer och avskjutning på tjänsten Oma riista Jaktledare kan skriva in observationer och avskjutning på mobilen i terrängen eller senare på dator Gränserna för ett jaktlags älglicensområde bestäms elektroniskt och distribueras till jaktlagets medlemmar på internet och i mobilen Gör det möjligt att samla in information av nya typer, exempelvis observationer gjorda med viltkamera Tjänsten Oma riista utvecklas Informationssystemet för älg testkörs hösten 2015 l l l l l
O€ på köpet! Blind Max HDTM snöcamomössa och TouchScreen handskar Värde tsm. 49,80 € MOUNT HUNTER PRO och BliND Max HDTM SNOw förpackningsbara dunjackor TOPPEN-NYHET! Högklassiga Alaska Mount Hunter Pro Snow och Alaska Mount Hunter Pro dunjackorna håller dig varm på jakten och på fritiden. Fast huva, hög krage och snölås i ärmarna skyddar effektivt mot kylan. Packningsbara dunjackan är lätt att ta med sig på jaktoch fritids resan, genom att packa ner den i tranportpåsen som medföljer. Storlekar: xxS-4xl VINTERNS TUFFASTE ERBJUDANDE N OCH NYHETER – RETkITUkkU.FI toppen-nyhet! 149€ endast motsvarande 329 € eller från 9 € / mån BliND Max HDTM PRO snöcamoställ Till viNTERjakT O€ alaSka stickad mössa Din förmån 19,90 € O€ alaSka ThermoDry -värmestrumpa alaSka MOUNT HUNTER PRO dunväst TOPPEN-NyHET! Varm, 90 % dun-fylld väst till fritiden. Passar utmärkt under kalla dagar att ha på sig som värmande under jackan och på våren som yttre klädlager. 1990 Du betalar endast DiN förMåN 79,10 € Kundbonus åt de 300 snabbaste vid köp över 100€ en gåvoprodukt (0-19,90 €) välj en kundbonus produkt när du gör beställningen antingen via telefon eller i Retkitukku.fi nätbutikens köpkorg. KundbOnus Vid Köp öVer 100 €! kaMik icEBREakER -70° c värmestövlar 119,90€ erbjudande! 49,90€ erbjudande! HESTRa lEaTHER BOx MiTTEN läderhandskar Finns även i svart! 239€ endast erbjudande! BaffiN cONTROl Max -70° c vinterskor Till extrema förhållanden, ända ner till -70° C. fiSHPOiNT pimpel ekolod Med ekolodet hittar du fiskstimmen lätt och snabbt. Du ser formerna på bottnet, hur djupt det är samt enskilda fiskar och stimm. Liten storlek och lätt att använda. NYHeteR NU I LAGeR! 99€ Meny Infrarödblixt garanterar de bästa nattbilderna. (44 st. led) Mycket noggranna HD bilder & videon. Fjärrkontroll + bildbegäran! Fungerar med alla operatörer och e-post! BURREl S10 HD+SMS sändande åteloch övervakningskamera 17/2014 TESTVINNARE alaSka liTE -40° c neopren värmestövel toppeN-NYHet! Designad för aktiva vinterfiskare och -jägare, som värderar en utmärkt passform, lätt och med hög prestanda i tuffa förhållanden. Varm 10 mm neoprenkonstruktion samt en bottenstruktur som isolerar bra från kylan. -40°C MAX. 8990 endast 200 st pARtI åt De sNABBAste ! motsvarande 149 € VINTERNS POPULÄRASTE TESTFRAMGÅNG! RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta 89,90€ erbjudande! 90/10 ett LItet pARtI åt De sNABBAste! endast föRMåN 430 € motsvarande 629 € eller från 12 € / mån Landslaget Rekommenderar! BESTÄllNiNGaR www.retkitukku.fi eller TElEfON svenskspråkig 040 710 8706 vardagar kl. 9-17 pAckBAR I LItet UtRYMMe extRA-vARM DUNFYLLNING Snöcamostället är designat för vinterjakt, och utnyttjar nyaste membranteknologin, ytbehandling och material. Hängselbyxorna har hög ryggdel samt snölås i byxbenen. Storlekar: xxS-3xl STÄLLET HAr HÄNGSELBYXOr! vÄRDE 99,00 € vÄRDE 19,90 € vÄRDE 14,90 € Din förmån 14,90 € endast endast endast 100% nöJdGArAnTi 249€ endast erbjudande! eller från 14 € / mån vaRUHUS kauppiaantie 30 Oulunsalo vardagar kl. 9-17 HESTRa aRMy lEaTHER HEli Ski fingerhandskar 199€
O€ på köpet! Blind Max HDTM snöcamomössa och TouchScreen handskar Värde tsm. 49,80 € MOUNT HUNTER PRO och BliND Max HDTM SNOw förpackningsbara dunjackor TOPPEN-NYHET! Högklassiga Alaska Mount Hunter Pro Snow och Alaska Mount Hunter Pro dunjackorna håller dig varm på jakten och på fritiden. Fast huva, hög krage och snölås i ärmarna skyddar effektivt mot kylan. Packningsbara dunjackan är lätt att ta med sig på jaktoch fritids resan, genom att packa ner den i tranportpåsen som medföljer. Storlekar: xxS-4xl VINTERNS TUFFASTE ERBJUDANDE N OCH NYHETER – RETkITUkkU.FI toppen-nyhet! 149€ endast motsvarande 329 € eller från 9 € / mån BliND Max HDTM PRO snöcamoställ Till viNTERjakT O€ alaSka stickad mössa Din förmån 19,90 € O€ alaSka ThermoDry -värmestrumpa alaSka MOUNT HUNTER PRO dunväst TOPPEN-NyHET! Varm, 90 % dun-fylld väst till fritiden. Passar utmärkt under kalla dagar att ha på sig som värmande under jackan och på våren som yttre klädlager. 1990 Du betalar endast DiN förMåN 79,10 € Kundbonus åt de 300 snabbaste vid köp över 100€ en gåvoprodukt (0-19,90 €) välj en kundbonus produkt när du gör beställningen antingen via telefon eller i Retkitukku.fi nätbutikens köpkorg. KundbOnus Vid Köp öVer 100 €! kaMik icEBREakER -70° c värmestövlar 119,90€ erbjudande! 49,90€ erbjudande! HESTRa lEaTHER BOx MiTTEN läderhandskar Finns även i svart! 239€ endast erbjudande! BaffiN cONTROl Max -70° c vinterskor Till extrema förhållanden, ända ner till -70° C. fiSHPOiNT pimpel ekolod Med ekolodet hittar du fiskstimmen lätt och snabbt. Du ser formerna på bottnet, hur djupt det är samt enskilda fiskar och stimm. Liten storlek och lätt att använda. NYHeteR NU I LAGeR! 99€ Meny Infrarödblixt garanterar de bästa nattbilderna. (44 st. led) Mycket noggranna HD bilder & videon. Fjärrkontroll + bildbegäran! Fungerar med alla operatörer och e-post! BURREl S10 HD+SMS sändande åteloch övervakningskamera 17/2014 TESTVINNARE alaSka liTE -40° c neopren värmestövel toppeN-NYHet! Designad för aktiva vinterfiskare och -jägare, som värderar en utmärkt passform, lätt och med hög prestanda i tuffa förhållanden. Varm 10 mm neoprenkonstruktion samt en bottenstruktur som isolerar bra från kylan. -40°C MAX. 8990 endast 200 st pARtI åt De sNABBAste ! motsvarande 149 € VINTERNS POPULÄRASTE TESTFRAMGÅNG! RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta 89,90€ erbjudande! 90/10 ett LItet pARtI åt De sNABBAste! endast föRMåN 430 € motsvarande 629 € eller från 12 € / mån Landslaget Rekommenderar! BESTÄllNiNGaR www.retkitukku.fi eller TElEfON svenskspråkig 040 710 8706 vardagar kl. 9-17 pAckBAR I LItet UtRYMMe extRA-vARM DUNFYLLNING Snöcamostället är designat för vinterjakt, och utnyttjar nyaste membranteknologin, ytbehandling och material. Hängselbyxorna har hög ryggdel samt snölås i byxbenen. Storlekar: xxS-3xl STÄLLET HAr HÄNGSELBYXOr! vÄRDE 99,00 € vÄRDE 19,90 € vÄRDE 14,90 € Din förmån 14,90 € endast endast endast 100% nöJdGArAnTi 249€ endast erbjudande! eller från 14 € / mån vaRUHUS kauppiaantie 30 Oulunsalo vardagar kl. 9-17 HESTRa aRMy lEaTHER HEli Ski fingerhandskar 199€
Sep po R o nk ainen De viktigaste nyheterna i vargförvaltningspl anen Arbetet med den nya förvaltningsplanen för vargstammen har pågått i ett år och nu är den klar. Planen innehåller flera konkreta åtgärder som syftar till att människa och varg ska kunna leva jämsides med varandra i sämja, samtidigt som vi skyddar vargen enligt internationella bestämmelser. Laura Ticklén 12 l Jägaren 1 l 2015
De viktigaste nyheterna i vargförvaltningspl anen Jägaren 1 l 2015 l 13
14 l Jägaren 1 l 2015 inlands viltcentral och Viltoch fiskeriforskningsinstitutet (från och med årsskiftet Naturresursinstitutet) överlät under ledning av projektchef Mikael Luoma i mitten av december utkastet till vargförvaltningsplan till uppdragsgivaren, Jordoch skogsbruksministeriet. Under arbetets gång hördes allmänheten i stor skala och under den senaste månaden har ministeriet dessutom fått in utlåtanden från involverade intressegrupper. Tanken är att förvaltningsplanen ska tas i bruk i skyndsam ordning, vilket betyder att det har varit möjligt att ansöka om beståndsvårdande dispenser redan för denna vinter. Beslutsfattande på lokal nivå och tillförlitliga forskningsresultat Förtroendet mellan dem som bor i vargtrakter, rovdjurskontaktpersonerna, viltforskarna och viltförvaltningen bygger på öppenhet och att den information som ges är riktig. Hädanefter kommer Naturresursinstitutet att publicera inte bara uppskattningar av vargstammens storlek utan också det material som uppskattningarna bygger på. Naturresursinstitutet informerar även jaktvårdsföreningarna om arbetet med att förse vargar med sändarhalsband, och på sin webbplats för alla intresserade. Finlands viltcentral ska börja arrangera årliga lokala träffar inom vargreviren där folk kan diskutera läget på vargförvaltningsfronten. Aktörerna på berörda orter organiserar sig i samarbetsgrupper som utvärderar tillståndet i reviren, olika sätt att förebygga konflikter och behovet av beståndsvårdande jakt. Samarbetsgrupperna utser dessutom en ansvarsperson för vargreviret. En vargförvaltning värd namnet kräver uppdaterad och täckande information om flockarna. Finlands viltcentral och Naturresursinstitutet utbildar kontaktpersonerna för de stora rovdjuren i observering och rapportering. Arbetet med att förse vargar med sändarhalsband ska fortsätta, men forskarna som undersöker flockarna och stammen kommer även att använda information som är inhämtad med viltkameror och lyssna på samarbetsgruppernas och Viltcentralens åsikter. Parallellt med de etablerade metoderna kommer forskarna även att börja göra dna-undersökningar av avföring. Naturresursinstitutet kommer att publicera inte bara en utan två årliga uppskattningar av stammen: F Förvaltningen av vargstammen ska: 1. Lyfta vargstammen till en gynnsam skyddsnivå och hålla den där. 2. Säkerställa det fortsatta arbetet med att följa med vargstammen. 3. Skapa metoder som underlättar vargens och människans liv jämsides med varandra. 4. Skapa förtroende mellan aktörerna. 5. Äga förmåga att reagera snabbt på vargolägenheter och förebygga skador. 6. Ingripa kraftfullt mot illegalt dödande av vargar. 7. Stärka vargens ställning som värdefull naturresurs. i oktober av antalet flockar och i februari av antalet individer. Beståndsvårdande jakt ger flexibilitet Det som finländarna oroar sig mest för är vargar som stryker kring huset. Enligt den nya planen ska polisen, Viltcentralen och storviltsassistansen (SRVA) fatta beslut för varje enskilt fall, om vargen som beter sig störande ska avhysas eller avlivas, eller om det kan hittas en annan tillfredsställande lösning på problemet. Finlands viltcentral sammanställer erfarenheterna av avhysningarna och polisen informerar om verkställda operationer. De beståndsvårdande dispenserna återupptas i licensurvalet försöket pågår i två år och klara villkor har fastställts för hur dispenserna ska beviljas och användas. Förvaltningsplanen för vargstammen är gjord med hängivenhet, yrkeskunskap och vidsynthet. Finlands viltcentral önskar tacka alla som på diskussionsforumet, i Taloustutkimus undersökning, workshoppar, sammankomster eller på annat sätt har deltagit i förnyandet av förvaltningsplanen. Självfallet kommer det även i fortsättningen att krävas samarbete och god vilja: arbetet för att öka livskraften hos vår vargstam och tryggheten för folk fortsätter, nu ännu mer krävande. Förvaltningsplanen för vargstammen i vårt land är utlagd i sin helhet på jordoch skogsbruksministeriets webbplats. Sep po R o nk ainen
Jägaren 1 l 2015 l 15 I fjol väckte förbudet mot utfodring av vildsvinen, som föreföll att förekomma nästan bakom varje trädstam, både förargelse och diskussioner bland jägarna. Förordningen hade beretts totalt utan att höra vilthushållningens sakkunniga, så den åstadkom en ordentlig villervalla. Till all lycka hävdes utfodringsförbudet mot slutet av året då jägarna förband sig till ett decimeringstalko på vildsvin för att förebygga svinpestens utbredning till vårt land. Talkoaktionen har också gett resultat: fram till utgången av året har redan över 250 vildsvin blivit fällda. Jägarna sköter nog givna uppgifter bara de är ordentligt motiverade. För svinpestens del är det fråga om en såpass allvarlig sak, att varje ansvarskännande jägare gör sitt yttersta för att förhindra sjukdomens spridning. Vid besök i områden där svinpest förekommer bör därför yttersta försiktighet iakttas för att sjukdomen inte ska sprida sig till vårt land med jägarens utrustning. I slutet av fjolåret tillsatte jordoch skogsbruksministeriet en arbetsgrupp för utarbetandet av en vildsvinsstrategi. Säkerligen börjar det vara i sista valete, såvida vi önskar förhindra vildsvinets snabba utbredning till södra Finland. Utöver en eventuell svinpest har vildsvinet också en avsevärd inverkan på de övriga viltarterna och på bedrivandet av jordbruk om stammen av vildsvin stärks i betydande omfattning. Vi väntar med stort intresse på de riktlinjer som arbetsgruppen drar upp. Även utkastet till förvaltningsplan för vargstammen sändes på remiss i slutet av året. Tiden för inlämnandet av yttrande gick ut i medlet av januari. Helt enligt förhandsantagandena väckte förvaltningsplanen redan i beredningsskedet livlig debatt i flera forum och de olika parternas synpunkter befinner sig fjärran från varandra. Om utkastets riktlinjer håller kan stamvårdande jakt efter varg bedrivas redan innevarande vinter inom vargrevirområdena. Det är en väldig utmaning för jägarna, att den föreslagna stamvårdande jakten sköts på ett korrekt sätt enligt licensvillkoren och att just de rätta djuren elimineras i flockarna. Vargen är erkänt svårjagad och jägarna har inte råd att spilla någon tid vid ett eventuellt skottläge. Jakten intresserar säkert även media, vilket sätter en extra krydda på jaktarrangemangen. I utkastet till förvaltningsplan har det presenterats ett stort antal åtgärder av olika typ, men trots det är det svårt att påvisa någon medicin som ger konkret nytta för invånarna och jägarna i vargreviren, dvs. en fredlig samexistens med vargflocken. Inom vissa områden i vårt land är invånarna därtill tvungna att komma till rätta med täta stammar av flera olika arter av stora rovdjur. Som en ny öppning föreslås det i utkastet att en samarbetsgrupp ska grundas i vargrevirområdena. Gruppen föreslås få en rätt stor frihet i organiserandet av verksamheten så som gruppen själv vill ha det. En särskilt stor roll ges den ansvarsperson för vargreviret som samarbetsgruppen utser. Handhavandet av uppgiften kräver ett verkligt stort förtroende bland ortsborna för personen och ett stort engagemang av den utsedda. Väsentligt för fortsättningen är hur stor vikt det läggs vid samarbetsgruppens och ansvarspersonens roll vid förvaltningen av vargstammen i området. Dessutom känner inte viltförvaltningslagen och –förordningen till de nu presenterade organen. Också det regionala viltvårdsrådets roll blir mycket diffus i utkastet trots att det enligt viltförvaltningsförordningen har fastställts ett flertal uppgifter för rådet med anknytning till planeringen av vilthushållningen i det egna området. I utkastet föreslås det också, att antalet vargar begränsas inom områden med skogsren. Det här har redan länge krävts av berörda parter, men det har knappt alls hänt någonting. Det ska bli intressant att se hur den här frågan blir löst inom ramen för den rätt begränsade licenskvoten. Eliminerandet av en varg i flocken har ur skogsrenens synpunkt inte någon som helst inverkan i praktiken, utan åtgärderna bör vara rejält kraftigare. Förhoppningsvis realiseras sådana i och med att den nya förvaltningsplanen blir fastställd. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den förnyade viltförvaltningsorganisationen vid realiserandet av förvaltningsplanen för vargstammen står inför sin klart svåraste uppgift någonsin, men med ett gott samarbete klarar vi av också det problemet! Nytt år med mer krävande utmaningar än tidigare Tauno Partanen Ordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt
16 l Jägaren 1 l 2015 Text och bild: Mikael Wikström Ny älgförvaltning införs: Älgförvaltningsområden för gemensam beståndsvård Efter en lång process har Finland fått nya älgförvaltningsområden. Landet är nu indelat i 59 enheter i vilka jägarna och jaktvårdsföreningarna kommer att samarbeta med gemensamma målsättningar och beskattningsprinciper. Avsikten är en förvaltning med älgarnas rörelsemönster som utgångsläge. rsaken till att nya älgförvaltningsområden har fastställts i Finland är behovet av att bättre kunna styra älgbeståndens utveckling. Det här för att kunna hålla nyttan och besvären som älgarna medför i balans. Älgarna rör sig över stora O
Jägaren 1 l 2015 l 17 arealer så enskilda jaktföreningar eller jaktvårdsföreningar har i allmänhet väldigt små möjligheter att ensamma kunna förvalta ett älgbestånd. Därför behövs lämpligt stora och enhetliga älgförvaltningsområden inom vilka jaktvårdsföreningarna kan samarbeta med gemensamma målsättningar och beskattningsprinciper. Vad som är lämplig storlek för ett älgförvaltningsområde beror på hur stora årshemområden älgarna har. I södra Finland rör sig en älg i genomsnitt på cirka 6 000 hektar under ett år, medan en älg i norra Finland kan röra sig över omkring 30 000 hektar under ett år. Om man vill att omkring 70 procent av älgarna i ett älgförvaltningsområde ska finnas där hela tiden, vilket behövs för att man effektivt ska kunna förvalta områdets älgar, borde områdets areal vara cirka 220 000 hektar i södra Finland och cirka 1 100 000 hektar i norra Finland. Lämplig placering för ett älgförvaltningsområde är sådan att området är enhetligt. Det innebär att områdets gränser följer naturliga geografiska hinder som kan begränsa älgarnas rörelser. Sådana hinder är till exempel stora vattendrag och viltstängsel. Som exempel kan nämnas att över fem kilometer långa viltstängsel har visat sig minska älgkollisionsrisken med 70 – 80 procent. Älgarna känner däremot naturligtvis inte till jaktvårdsföreningarnas eller viltcentralsområdenas gränser. Många faser och många synpunkter De nya älgförvaltningsområdena har kommit till genom en omfattande process som startade för ett och ett halvt år sedan. I första skedet tillfrågades alla jaktvårdsföreningar hur de uppfattar att älgarna i sina områden rör sig. Senare fick jaktvårdsföreningarna en förfrågan var de tycker att älgförvaltningsområ2 000 000 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % Andelen ”egna” djur i älgförvaltningsområdet Älgf ör valtningsomr åde ts s tor lek , hekt ar Norra Finland; årshemområdet ca 30 000 ha Mellersta Finland; årshemområdet ca 15 000 ha Södra Finland; årshemområdet ca 6 000 ha Finland är indelat i 59 älgförvaltningsområden utgående från älgarnas rörelsemönster. Ju större areal ett älgförvaltningsområde har, desto större är andelen älgar som finns i området hela tiden. I norr behövs större älgförvaltningsområden än i söder, i och med att älgarna i norr har större årshemområden. Målsättningarna för varje älgförvaltningsområde fastställs av viltrådet för tre år åt gången och därefter planerar älgförvaltningsområdets jaktvårdsföreningar tillsammans den årliga beskattningen utgående från målsättningarna.
18 l Jägaren 1 l 2015 Mikko Alhainen, specialplanerare, Finlands viltcentral Alfågeln är en havsfågel som häckar på tundran i norr. Den är en av våra vanligaste sjöfåglar. Alfågelflockarna ute på Östersjön har dock krympt i oroväckande grad under de senaste två decennierna. nligt inventeringarna har det totala antalet alfåglar i världen minskat med 65 procent under de senaste tjugo åren. En internationell förvaltningsplan är därför under arbete för att minska på dödligheten orsakad av mänsklig verksamhet och klarlägga orsakerna till tillbakagången. Vi hoppas att jakten efter alfågel kan fortsätta på hållbar grund inom ramarna för den internationella förvaltningsplanen. På grund av tillbakagången har det internationella naturskyddsförbundet IUCN klassat alfågeln som globalt hotad. I Finland har avskjutningen dock i ett par års tid pekat uppåt. På grund av de milda vintrarna har det övervintrat fler alfåglar än förut i Finska viken, vilket uppenbarligen har ökat jaktmöjligheterna lokalt. I april 2014 samlade en internationell workshop om förvaltningsplanen representanter för myndigheter, experter och företrädare för intressegrupper från över tio länder. I Roosta i Ja ri Nis ka nen E denas gränser borde dras, med beaktandet av de nyss beskrivna förutsättningarna. Som följande bekantade sig viltcentralsområdenas personal med jaktvårdsföreningars synpunkter och skissade upp gränser för älgförvaltningsområden utgående från sin lokalkännedom. Härefter behandlades älgförvaltningsområdena i olika omgångar i de regionala viltråden och i det nationella viltrådet, som gav sina synpunkter. Efter åtta olika behandlingsfaser fastställde jordoch skogsbruksministeriet de slutliga gränserna i slutet av fjolåret. Älgförvaltningsområdenas egenskaper Finland är nu indelat i totalt 59 älgförvaltningsområden. I södra Finland är den genomsnittliga storleken 254 000 hektar, vilket betyder att i grova drag 71 procent av älgarna är älgförvaltningsområdets ”egna” älgar. Ett älgförvaltningsområde i södra Finland består i genomsnitt av sex jaktvårdsföreningar. I mellersta delen av landet består ett älgförvaltningsområde i genomsnitt av 526 000 hektar och har därmed omkring 69 procent ”egna” älgar, medan cirka 31 procent är gemensamma med grannområdena. Inom varje älgförvaltningsområde samarbetar i medeltal åtta jaktvårdsföreningar. I norr har ett älgförvaltningsområde en genomsnittlig areal på 771 000 hektar, vilket betyder att omkring 65 procent av älgarna finns i området hela tiden. Här ingår i medeltal tre jaktvårdsföreningar i ett älgförvaltningsområde. Av alla jaktvårdsföreningar i Finland tillhör 30 procent flera än ett älgförvaltningsområde. I norra Finland är alla jaktvårdsföreningar odelade, medan till exempel de många viltstängslen i södra Finland splittrar landskapet, vilket gör att jaktvårdsföreningarna här ofta är uppdelade i flera älgförvaltningsområden. Målet är adaptiv förvaltning Genom de nya älgförvaltningsområdena är grunden lagd för vad man kallar adaptiv förvaltning. Det innebär att man har klara målsättningar enligt vilka beskattningen anpassas, för att målsättningarna ska uppnås. De lokala jaktföreningarna och jaktvårdsföreningarna kan meddela sina regionala viltråd till exempel hur många älgar per tusen hektar jägarna i genomsnitt vill kunna fälla per år. Det regionala viltrådet tar sedan i beaktande hur många älgar rovdjuren i älgförvaltningsområdet behöver, och räknar sedan i samråd med berörda intresseorganisationer ut hurdan vinterstammen borde vara för att kunna producera lämplig mängd älgar per år. Målsättningarna för varje älgförvaltningsområde fastställs av viltrådet för tre år åt gången och därefter planerar älgförvaltningsområdets jaktvårdsföreningar tillsammans den årliga beskattningen utgående från målsättningarna. De lokala jaktföreningarna verkställer sedan planerna genom att fälla rätt mängd älgar med rätt könsfördelning och åldersfördelning. På det här viset kan man minska de stora svängningarna i älgstammens storlek, som under de senaste decennierna tidvis lett till stora skador och tidvis till för få jaktmöjligheter. Som exempel kan nämnas att över fem kilometer långa viltstängsel har visat sig minska älgkollisionsrisken med 70 – 80 procent.
Jägaren 1 l 2015 l 19 En internationell förvaltningsplan för alfågeln Estland formulerades den internationella förvaltningsplanen under ledning av AEWA:s (afrikansk-eurasiatiska sjöfågelavtalet) sekretariat. Tillbakagång av okända orsaker Alfågelns utbredning täcker hela det norra halvklotet och fyra separata delpopulationer har blivit identifierade. De alfåglar som rör sig utmed våra kuster hör till den västsibiriska och nordeuropeiska stammen som till stor del övervintrar i Östersjön. Storleken på den delpopulation som förekommer hos oss har enligt statistiken minskat från 4,6 miljoner fåglar till 1,6 miljoner på två decennier. Den yttersta orsaken till tillbakagången känner vi inte till. De dödlighetsfaktorer som vi känner till – oljeutsläpp från fartyg, jakt och bifångst vid fiske förklarar bara en del av tillbakagången. I bakgrunden finns sannolikt flera förändringar som har inAlfågelns status som en globalt hotad art håller på att leda till krav på en skärpning av hotklassningen. Det finns en risk för att jakten efter alfågel ska upphöra helt och hållet. Vi får hoppas att jakten kan fortsätta på hållbar grund inom ramen för den internationella förvaltningsplanen. träffat utmed flyttvägarna, vilkas sammanlagda effekt leder till hög dödlighet bland vuxna individer och svag produktion av ungar. Fåglarnas tillgång till föda och dödligheten påverkas bland annat av byggandet av vindkraftsparker, ökad sjötrafik, eutrofiering, föroreningar och främmande arter som den svartmunnade smörbulten som konkurrerar om samma föda. I häckningsområdena påverkas arten dessutom av förändringar i tillgången på föda och en ökad predation. Syftet med förvaltningsplanen är att åstadkomma en avsevärd reducering av dödligheten på grund av mänsklig verksamhet och att klarlägga orsakerna till tillbakagången. I utkastet till planen föreslås 22 åtgärder för att nå målsättningen. Till de viktigaste hör dragningen av farleder i förhållande till de viktiga övervintringsområdena, minskningen av illegala oljeutsläpp och bifångsterna vid fiske. För jaktens del handlar det främst om att lägga den på en hållbar nivå och därför rekommenderas att jakten enbart riktas in på vuxna alfågelhanar. Dessutom ringade workshopen in betydande forskningsbehov. Om hotklassningen skärps: hur går det med jakten? Alfågelns status som globalt hotad håller på att leda till att AEWA föreslår en skärpning av hotklassningen. Det finns en risk för att jakten efter alfågel ska upphöra helt och hållet, även om deltagarna i workshoppen inte såg något sådant behov. Vi får hoppas att förnuftet ska segra och att AEWA:s hotklassning kan utformas så, att jakten kan fortsätta inom ramarna för den internationella förvaltningsplanen. Det vore ändamålsenligt att för alfågeln utarbeta ett likadant avskjutningsarrangemang som är under konstruktion för sädgåsen. Syftet med arrangemanget skulle vara att säkra hållbarheten i jakten och jaktens framtid. På AEWAS konferens i november 2015 godkänns förvaltningsplanen och beslutet om en eventuell skärpning av hotklassningen fattas. Syftet med förvaltningsplanen är att minska dödligheten på grund av mänsklig verksamhet och klarlägga orsakerna till alfågelns tillbakagång
20 l Jägaren 1 l 2015 Själv har jag också framfört en idé om hur jaktlicenssystemen för hjortdjuren kunde göras enklare och byråkratin kring detta samtidigt minskas. Största delen av jaktlicensfallen handläggs ju mycket långsiktigt inom etablerade föreningsområden. Min egen uppfattning är att största delen av föreningarnas och jaktvårdsföreningarnas ”papperskrig” kunde minskas i dessa fall genom en övergång till t.ex. 3-årslicencer, varvid samma dokument skulle gälla under flera års tid. Jag är också övertygad om att jaktföreningarna kan sköta regleringen av jakten på ett ansvarsfullt sätt också med kvoter för en längre tid enligt principerna i den nyligen godkända förvaltningsplanen för älgstammen. Jag litar på det lokala samarbetet och på att det mellan skogsägarna, som samtidigt innehar jakträtten, och jägarna hittas en gemensam syn på älgstammens storlek och beskattning inom respektive älghushållningsområde i förvaltningsplanen. Avsikten är att i fortsättningen samla in mera detaljerad information om avskjutningen och observationer under höstens jakt i det elektroniska datasystemet, så att vi under jakten följande höst ska kunna styra en selektiv jakt och utnyttja licensbankerna utgående från aktuell information. Som en del av lagberedningen är det också skäl att diskutera och testa andra goda idéer. Nu sker sålunda en omsorgsfull delreform av jaktlagen där nödvändiga uppdateringar blir gjorda. Samtidigt är det skäl att överväga en minskning av administrationen och byråkratin som en del av utvecklingen i samhället. Det är skäl att reglera jakten så, att nödvändiga ramar för verksamheten skapas genom lagstiftning, men att vi i allt högre grad också litar på jägarnas egen övervakning och reglering enligt principer som avtalats tillsammans. Jägarorganisationerna och även många andra berörda kretsar har under de senaste åren presenterat ett flertal välmotiverade förslag till ändringar av jaktlagen. Lagen har lappats bit för bit, men nu är det meningen att göra en övergripande delrevidering, som möjliggör nödvändiga ändringar och uppdateringar av den redan två årtionden gamla lagstiftningen. I slutet av fjolåret startade jordoch skogsbruksministeriet ett lagstiftningsprojekt med målsättningen att regeringens proposition lämnas till riksdagen hösten 2015. Vid utarbetandet av propositionen utnyttjas redan godkända linjedragningar i förvaltningsplanerna för älgstammen och bestånden av skogshöns. Ytterligare beaktas förslagen i den förvaltningsplan för beståndet av sädgås som är under beredning. Lagberedningsarbetet präglas starkt av att jägarorganisationerna och intressegrupperna aktivt deltar i arbetet. För att stöda projektet sammankallas en stödgrupp sammansatt av sakkunniga. Stödgruppen har redan sammankallats för möten i januari. Ytterligare deltar givetvis berörda myndigheter i arbetet: Viltcentralen, Naturresurscentralen och Forststyrelsen. Syftet med lagändringen är att realisera motiverade förslag som gjorts från många håll, bl.a. jakt med båge på hjortdjur som är mindre än älgen, förtydligande av bestämmelserna om transport av jaktvapen samt även förtydligande av bestämmelserna om jakt efter hjortdjur. Ytterligare är det t.ex. meningen att ge bestämmelserna om kalvskyddet en vettigare formulering och skapa en rättsgrund för jägarrelaterade kvoter. Jaktlagen revideras med eftertanke Juha Ojala Överdirektör, naturresursavdelningen Jordoch skogsbruksministeriet Aktuellt från ministeriet