Innehåll
l
1
l
2013
Satellitsändare på sädgäss s. 10
Jaktföreningarnas
familjedagar
populära s. 46
Hargryta får det att vattnas i munnen s. 48
3 Ledaren
4 Viltvård på ripmyrar
6 Ripan
10 Med under flyttningen ? satellitsändare
ger ny information om taigasädgåsen
13 Tidningen Jägaren är viktig för läsarna
16 Ordförandens spalt
17 Ansök om dispens för våren 2013 nu!
18 Älgjägare i åtta decennier
21 Tidningen Jägaren för 50 år sedan
24 Lagändringar om förvaring och transport av vapen
28 Sociala medier i föreningens tjänst
30 Ädla lövträd gör din skog rikare Del 1/3
32 På vandring med Eki: Skida i ödemarken!
34 Hela Finland delaktigt genom viltvårdsråden
2
l
Jaktvårdsföreningarna fastställer sina
verksamhetsområden s. 54
36 Det finns många sätt att påverka
38 Brott & straff
40 Idéhörnan
42 Märkliga händelser
44 Nyhetsmagasinet
46 Jaktföreningarnas familjedagar populära
48 Nu äter vi hare
51 Juniorsidan
52 Viltförvaltningens stenfot ? 298 jvf:r
54 Jaktvårdsföreningarnas verksamhetsområden
fastställs under 2013
56 Kallelse till jaktvårdsföreningens årsmöte
60 Skrivtävlingens skörd: En hobby jag aldrig tröttnar på
61 Affärer
63 Adresser
Jägaren 1
l
2013
Ledaren
Reijo Orava
Direktör
Finlands viltcentral
Jägaren förnyas
Exakt 50 år har förflutit sedan tidningen Jägaren första gången utkom som
informationsblad för den lagstadgade
viltförvaltningsorganisationen.
Idag uppgår tidningen Metsästäjä/Jägarens
totala upplaga till omkring 312 000 ex som
distribueras sex gånger per år till alla som har
betalat jaktvårdsavgift. Tidningen publiceras i
sin helhet på våra båda inhemska språk. Jägarens andel av den totala upplagan uppgår till
sex procent.
Hörnstenen i den organiserade finländska
jakten är effektiv information. Målet är att
alla som jagar följer lagenliga och etiska
spelregler och är förtrogna med principerna
för hållbart nyttjande av viltresurserna. Det
här är grundförutsättningen för jaktintressets
sociala godtagbarhet.
Vi förnyar Jägaren. Som grund för arbetet genomförde vi en läsarenkät. Denna gav oss ett
rikligt gensvar. Tidningen ansågs allmänt vara
såväl bra som informativ, men det framkom
också utvecklingsbehov och -idéer.
Vi strävar nu till en förbättring av tidningens
läsbarhet. Artiklarna koncentreras och skärps.
Målet är att rubriker, ingresser och bildtexter
förmedlar kärnan i innehållet till den jäktade läsaren. Detaljer och mera omfattande
motiveringar finns längre fram i respektive
artikel. Det är inte meningen att tidningens
anseende som en sakkunnig och tillförlitlig
publikation ska gå förlorad genom koncentration. Forskningsresultat, av sakkunniga gjorda
utvärderingar och beslutsfattarnas synpunkter presenteras fortsättningsvis trots att
praktikens aktörer och dessas rön framöver
ges mera spaltutrymme.
Målsättningen är att inrikta tidningens innehåll på framtidens allt mångsidigare utövare
av jakt: barn, kvinnor och stadsbor. Viltmat är
nu trendigt. Hanteringen av det fällda viltet
och matkulturen ges uppmärksamhet. Så
även allt det välbefinnande och de värden
som vilthushållningen avkastar.
Tidningen Jägaren är en populär annonseringskanal. Tack vare annonsintäkterna har
tidningens årgång kunnat distribueras hem
till alla jägare för en kostnad på en knapp
euro. Åsikterna om annonserna är dock starkt
delade. Jaktutrustning, tillbehör och redskap
hör dock nära ihop med jaktintresset och
därför anses annonserna vara en nödvändig
del av tidningens informativa innehåll. Å
andra sidan irriteras många av att annonsernas storlek sväller och dominerar tidningens
spaltutrymme. I samband med förnyelsen
söker vi en kompromiss för det här problemet. Förhoppningsvis hittar vi en lösning på
problemet utan att de kostnader som tidningen orsakar jägarna stiger orimligt.
Vi inleder en mätning i realtid av läsarnas
belåtenhet med tidningen. På viltcentralens
hemsida öppnar vi en permanent gallupspalt.
Via den kan våra läsare kontinuerligt ge
respons om hur förbättringen av tidningen
har utfallit.
Den förnyade tidning du nu håller i din
hand ser annorlunda ut, men tidningens
grundläggande uppgift förblir den samma:
Med tidningen får alla jägare aktuell
information om branschens lagstiftning,
viltbeståndens tillstånd och hållbar jakt
levererad hem till sig.
Jägaren
1
l
2013
l
3
Text: Eerika Niemelä, Lapplands NTM-central
Viltvård på
ripmyrar
Tuomo Karsikas
Skogsmarker kan användas
på många sätt
4
l
Jägaren 1
l
2013
Dikade myrar med svag virkesproduktion kan
restaureras till livsmiljöer som är lämpliga för
fågelviltet. Livsmiljöer med stor mångfald skapar
möjligheter för artrika och stabila viltbestånd.
I
Lappland var senaste sommars fukt och kyla förödande
för bestånden av fågelvilt. Det svala och regniga väder
som rådde när fåglarna hade ungar decimerade bestånden av höns- och sjöfåglar, och på många håll misslyckades häckningen. Men viltstammarna påverkas inte bara av vädret utan också av tillgången på lämpliga livsmiljöer och miljöernas tillstånd.
Markägare kan förbättra läget genom att anlägga och sköta om
livsmiljöer som är lämpliga för viltet.
Jakt på ripmyrar
Både viltet och den jaktintresserade markägaren gillar ripmyrar,
sädgåsmarker och marker med höga hönstätheter.
Sjöfåglar kräver öppet vatten, vadare uppskattar strandkanter
och skogshöns gillar skyddande partier med tät växtlighet och
övergångszoner.
Dikade myrar med svag virkesproduktion kan med smärre insatser förvandlas till ripmyrar och viltvatten. Genom att höja vattenytan på en myr kan vi skapa lämpliga beten för exempelvis gäss
och genom att lägga igen diken minskar vi på dödligheten hos
fågelungar.
Myrområden som har återställts i naturtillstånd, med öppna
vattenytor, ger sjöfåglarna välbehövliga platser för häckning,
fortplantning och vila. Sådana områden gynnar också många flyttande fåglar. I ett variationsrikt landskap trivs alla, från fåglar till
fritidsfolk.
Stöd och kunnande finns
Finns det i dina marker en myr som kan återställas i naturtillstånd
eller ett kärr att restaurera? Nu finns det både stöd och kunnande
att få för den som vill sköta skogs- och myrområden och prioriterar mångfalden. Syftet med projektet NATNET Life+ är att arbeta
för naturens mångfald och därmed även viltstammarnas bästa i
sydvästra Lappland.
Markägare kan frivilligt skydda värdefulla livsmiljöer (såkallade
METSO-objekt, se kartan) i skogar och på myrar som ligger inom
projektområdet.Inom projektet görs även iståndsättningar av livsmiljöer.Alla åtgärder som görs inom projektet sker på markägarens
initiativ och innebär inte några kostnader för honom eller henne.
För verkställda skyddsåtgärder betalas en ersättning till markägaren, som skattefritt och till fullt belopp ersätter inkomstbortfallet från utebliven virkesförsäljning.
Marken förblir i markägarens ägo
I de skyddsavtal som skrivs i projektet förblir marken i markägarens ägo, vilket betyder att det fortsättningsvis är markägaren
som bestämmer om bl.a.jakten i området.Det är markägaren som
fattar besluten om hur gränserna för skyddsområdet ska dras på
hans marker.
Dessutom erbjuder projektet markägaren en kostnadsfri utredning av fastighetens mångfaldsvärden.
För skogsägaren kan det också göras upp en skogsplan som tar
hänsyn till naturvärdena, alltså en naturvårdsplan. Denna inkluderar exempelvis figurvisa rekommendationer för markägaren hur
han ska bevara och öka naturvärdena.
Reda pengar och uthållighet
För skogsägare kan naturskydd och naturvård vara ett konkurJägaren
1
l
2013
l
5
Markägarens val
Vid restaurerandet och anläggandet av viltvatten samarbetar projektet NATNET Life + med projektet Hembygdsvåtmark Life, projektet Riistaa reunoilta för
skötseln av kantzoner i skog och METSO-programmet.
Genom samarbete mellan markägare och de olika projekten når vi lyckade resultat ? vi livar upp landskapet
och skapar livsmiljöer för djurlivet.
Vid skötseln av viltet i markerna är det mycket som
hänger på markägarnas intresse och aktivitet.
Ett lågproduktivt dikat kärr kan restaureras till en
lämplig livsmiljö för viltfåglar bara det finns intresse
bland markägarna.
Projekten står inte
bara för finansieringen
utan erbjuder även den
expertis som behövs för
att nå målen. Om du har
ett objekt som kan vara
lämpligt som viltvatten
eller METSO-objekt
kontakta någon av våra
planerare för ett utlåtande!
Metso-programmet verkställs i sydvästra Lappland.
Viltmiljöer som återställts i naturtillstånd
bjuder både jägare
METSO
?programmet
och annat fritidsfolk
på upplevelser.
Esa Niemelä
renskraftigt alternativ. Det gröna guldet kan avkasta
intäkter även utan avverkningar. På platser med svag
virkesproduktion kan skyddsintäkterna vara ett beaktansvärt alternativ.Miljöer som har återställts i naturtillstånd ger inte bara materiell nytta utan avkastar också
immateriella inkomster av olika slag.
Iståndsättningsåtgärderna ökar ett områdes mångfalds- och rekreationsvärden. Om markägarna eller jaktföreningarna så önskar kan de utnyttja området även
för andra verksamheter än jakt.
En lyckad iståndsättning visar sig i miljön i form av
ökade mängder höns- och sjöfåglar. Utöver fördelarna
för djurlivet har ett viltvatten också positiva effekter på
vattenskyddet.
Restaurerade myrar jämnar ut flödestoppar och binder fasta partiklar och näringsämnen. Hela trakten har
med andra ord nytta av att naturen blir omskött. Med
skötsel och uthållig användning tryggar vi mångfalden
i naturen också för kommande generationer.
METSO-programmet är ett
ställningstagande för mångfalden i skogsnaturen som det står
skogsägaren fritt att välja.
Programmet erbjuder en
möjlighet till inkomster från
skogen utan avverkningar. För
skyddet betalas en skattefri
ersättning för utebliven virkesförsäljning. Programmet
prioriterar skogar i naturtillstånd
och speciella livsmiljöer. Mera
information om METSO finns på
www.metsonpolku.fi.
Syftet med projektet NATNET
Life+ (2012-2016) är att trygga
och öka mångfalden i Sydvästra
Lappland genom METSO-programmet. För mera information
om projektets målsättningar och
verksamhet se www.natnet.fi.
Esa Niemelä
För ytterligare information
kontakta projektchef
Noora Raasakka,
tfn 0295 037 501,
noora.raasakka(at)ely-keskus.fi.
En mosaikartad struktur skapar mångfald.
6
l
Jägaren 1
l
2013
Kuvitus: Asmo Raimoaho
Ett klarrött
hudveck
På våren övergår den
vita vinterdräkten
gradvis i sommardräkt
Fjäderdräkten
brokig i rödbrunt
och svart
(vår)
Fjäderdräkten
brokig i rostgult
och svart
(försommar)
(sommar)
Svarta
stjärtfjädrar
(vinter)
(vinter)
Cirka 37 cm
cm
450?650 g g
Kråkbär
Insekter
Björkknoppar
Föda
På vintern knoppar, hängen
och kvistar av vide och
björk. På sommaren blad,
skott och bär. Ungarna äter
också insekter.
Spillning
Den årliga
avskjutningen
Tusen stycken
120
100
80
60
40
cm
Vingarna
och buken
förblir vita
Ripa
lagopus
Cirka 43 cm
g 550?720 g
Spår
Ripan skyddar sig
lagopus
mot rovdjur och kyla genom
att till natten gräva
ner sig i snön.
Willow ptarmigan/Willow Grouse
Ripan är en hönsfågel som före-
delse och kallas ?livets fågel?. Nukommer i norra Finland. Arten hål- förtiden bedrivs det i nordligaste
ler gärna till på halvöppna myrar Lappland yrkesmässig jakt efter
och i fjällbjörkskog. Den har tidi- ripa med fällor. I likhet med de
gare förekommit i hela landet övriga hönsfåglarna är ripans
men går nuförtiden inte längre naturliga beståndsvariationer väldigt stora och därför är också
söderut än de vida myrarna i
variationerna i avskjutningen
Satakunta och södra Österbetydande.
botten.
I kommunerna Utsjoki,
De ripbestånd som lever
Enare och Enontekis får
i skog har klart minskat
ripa jagas från 10 seppå grund av biotopförtember till utgången av
luster. På senare år har
mars. I övriga delar av
det därför inletts prolandet avslutas jakten
jekt för att restaurera
den sista oktober.
ripmyrar; diken läggs
igen och träd avverkas.
Tidvis införs begränsTack vare de här åtgärningar i jakttiderna utifrån
Ägg
derna har riporna återvänt 8?12 st. resultaten av triangelinventetill många myrar.
ringarna. Ripa jagas bland
annat med stående och stöI norra Finland har ripan
tande hundar.
alltid haft en särskild bety-
Stammens täthet
mätt i rutor om 50 x 50 km
sommaren 2012
Fåglar /
km2
?1,5
1,6?3,0
3,1?4,5
4,6?6,0
6,1?
Sommaren
2011
Hönsfåglarna i Finland
i storleksordning
20
0
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Rapphöna Järpe
Fjällripa
Dalripa
Orre
Fasan
Tjäder
Källa: VFFI
Metsästäjä
1
l
2013
l
7
Vinterns iskalla erbjudanden end
Endast de snabbaste hinner nyttja detta otroliga vintererbjudande!
Alaska Light
Alaska Superior
Alaska Light -jaktstället höjer ribban
till en helt ny nivå med sina tekniska
lösningar och komfort. Tack vare den
nya sensationella materialteknologin
är Alaska Light otroligt lätt (upptill
35 % lättare). Ytmaterialet är vatten
och smuts avvisande samt i princip
ljudlöst. Membran teknologi i världsklass när det gäller andningsförmåga och vattentäthet.
Alaska Superior erbjuder de bästa
tekniska egenskaperna tillsammans
med elegans, värdighet och komfort
för användning året runt. En helt ny
membranteknik, utmärkt vattenresistens och andningsförmåga.
Rikligt med detaljer och överlägsna
egenskaper tillsammans med mer
tilltagna mått ger dig möjlighet
variera skitklädseln beroende på
årstiden.
Storlekar: XXS-XXXXL
Storlekar: XXS-XXL
NÄTprIS
159 ?
199 ?
? / mån
eller från 9
O?
NÄTprIS
? / mån
eller från 9
O?
Alaska X-Light
Snow Camo
-ställ på köpet! värde 79 ?
Alaska X-Light
Snow Camo
-ställ på köpet! värde 79 ?
Vid köp av ett jaktställ får
du snöcamo stället på köpet!
2 pAr
ENDAST
15 ?
0?
norm. 29,8
Alaska X-Light
Snow Camo HD
ENDAST
1990 ?
0?
norm. 29,8
TrekLite
R
Strumpor
TM
Ett lätt X-Light Snow Camo HD
skalställ är enkelt att klä på
ett vanligt jaktställ. Det passar
speciellt bra vid vinterjakt. En
äkta Snow Camo HD mönster
garanterar den bästa maskeringen i en snöig terräng. Materialet är vattenavvisande och
slittåligt Rip-Stop tyg. Hellång
YKK-dragkedja. En behändig
förvaringspåse medföljer.
Storlekar: XXS-XXXXL
Teknisk strumppa av bästa möjliga
material. Materialet är 85% bomull,
10% nylon ja 5% elastan. Storlekar
39-42 och 43-47.
TM
NÄTprIS
TM
VID köp AV
TÄLL
ETT jAkTS
O?
?
NÄTprIS 79
39 ?
Ylletröja
Elegant och varm Alaska tröja med
skyddande ribbad krage. YKK-kort
dragkedja. Passar utmärkt vid jakt
och fritid. Material: 80 % ull, 20 %
nylon. Färg är grönbrun.
Mellanställ
Mjuk och varm teknisk microfleecemellanställ för skiktsklädsel. Förflyttar ut fukt från kroppen till yttre
lager. Storlekar XXS-XXXL.
NÄTprIS
49 ?
Teddy fleecejacka
För passet och jakt med hund.
Gott om utrymmen och fickor,
utmärkt andningsförmåga och
håller värmen. Färg: orange.
Storlekar XXS-XXXXL.
BESTÄLLNINGAr www.retkitukku.fi kUNDTjÄNST p. 040 828 1000 vardagar kl. 9-17
Priset inkl. ej fraktkostnader 8,90 ?, 14,90 ? (kläder och skor)
Den verkliga årsräntan varierar med summan och den valda avbetalningskampanjen. Tex. köpet på 1000? med 36 mån avbetalningskampanj är den
verkliga årsräntan 21,86%. Exakta villkor kan du få i samband med beställningen i vår nätbutik
ast från Retkitukku ? Beställ nu!
Nyheter och storsäljare till nettopris direkt från importören!
NYHET
SG-550M
NÄTprIS
159 ?
NÄTprIS
99 ?
? / mån
eller från 9
219 ?
? / mån
eller från 11
Vapenlampa
paketets innehåll:
Eftertraktad
åtelkamera!
DEFIER X0 -vapenlampa,
vapenfäste, grönt filter,
fjärromkoplare, handleds
rem och batterier
NÄTprIS
Menyer
SkILHUNT DEFIEr X0
vapenlampa
UWAY U250B NOrDIC
övervaknings/åtelkamera
Nyhet! Ännu kraftigare vapenlampa på hela
550 lm i ljusstyrka och 224 m räckvidd och
grönt filter. Fjärromkopplaren kan enkelt fästas
på vapenstocken. Justerbar ljusstyrka samt
strobo. I det kopletta paketet ingår 2x CR123A
1700 mAh batterier.
Efterfrågad åtelkamera med finsk/svensk
menu. Bra bildkvalitet både dag och nattetid.
Lämpar sig för åtel och egendoms övervakning.
Känslig rörelsedetektor som reagerar på avstånd upp till 20 m. Stor färgskärm.
249 ?
? / mån
eller från 12
Sändande
GprS-kamera!
SCOUT GUArD
SG-880Mk
åtelkamera
Skarpa bilder och video samt effektiv extern
antenn. Färgskärm och fjärrmanövrering.
Sänder bilderna förmånlig till mobilen eller
e-posten med GPRS. Osynlig blixt och
känslig rörelsedetektor.
Nyhet! Stort sortiment av Baffin-vinterskor i nätbutiken!
LAGErrENSNING
NÄTprIS
159 ?
99 ?
?
norm. 129
Storlekar: 39-44
Alaska Kodiak representerar den allra senaste
tekniken i jaktkängor. Alaska Kodiak Rain-Stop
X Proof?, kängan är helt vattentät och andas
tackvare det nya membranet. Lätt jakt känga av
bästa klass.
239 ?
? / mån
eller från 6
-23%
ALASkA
kODIAk
membrankängor
NÄTprIS
För jakt och
vinterfiske
? / mån
eller från 8
-40°C
BAFFIN
NOrTHWOOD
kängor
Storlekar: 39-50
Det allra i senaste utvecklingen av gummistövlar. Neoprenskaften ger både komfort
och flexibilitet, medan gummit botten och
sula ser till att du alltid är torr om fötterna.
För all slags
teter
vinter aktivi
Storlekar: 39-50
-70°C
BAFFIN
CONTrOL MAX
kängor
Innersko med 7-lager av Thermaplus och
förseglade sömmar för att hålla dig torr. Arch
Flex hålfotsinlägg ger både komfort och stöd.
Kängorna är idealiska för isfiske, jakt, snöskoter mm.
Sesongens bästa nyheter till vinterfisket endast från Retkitukku!
DUNDERNYHET!
NÄTprIS
79 ?
? / mån
eller från 11
pimpelfiskarens
dröm!
NÄTprIS
149 ?
NÄTprIS
299 ?
FISHpOINT
FISHFINDEr
ekolod
Att fiska har aldrig varit så här lätt tidigare!
Hitta fiskstimmet och maximera fångsten med
FishPoint Ekolod. Placera sensorn i vaken och
ekolodet visar genast om det finns fisk eller
inte. Du får dessutom information om fiskens
storlek, rörelser och vattendjupet samt information om profilen på botten.
VÄRME!
HANDSKAR
? / mån
eller från 11
? / mån
eller från 11
FISHpOINT
FISHCAM COBrA
undervattenskamera
Nyhet! Med kameran kan du enkelt och i
realtid följa vad som händer under vattenytan.
Stor 7? färgskärm som är både vattentät och
vädertålig. Kameran är utrustad med effektiva
LED för att se i mörkret. Kameran drivs med
12 V blygelsbatteri. En behändig förvaringspåse medföljer.
Handla nu, betala i februari.
Betala först i slutet av februari till 0 % ränta (uppläggningsavgift 3,95 ?).
VENTUrEHEAT EpIC
laddningsbara värmehandskar
Håller fingrarna varma i vinterkylan! kvalitativa uppvärmningsbara membranhandskar
som är designade för arktiskt klimat. passar
för t.ex. skooterförare, pimpelfiskare samt
all slags vintersport. Du kan lätt justera värmen med en 3-stegs knapp. Handflats-delen
av läder, 100 g Thinsulate. Max driftstid för
batteri 8 timmar. Storlekar: M, L och XL.
RETKITUKKU.fi
Nettohintaan suoraan tehtaalta
Antti Paasivaara, VFFI
Med under flyttnin
Satellitsändare ger ny information om taigasädgåsen
Med hjälp av satellitspårning får vi information om
häckningsbiologin, produktionen av ungar och flyttningarna
under årscykeln för sädgäss som häckar i Finland.
Å
r 2011 påbörjade Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI) ett forskningsprojekt om den inhemska taigasädgåsen (Anser fabalis fabalis). Projektet är en
uppföljning av det samnordiska sädgåsprojektet som påbörjades redan på
1970-talet.Samma år påbörjade VFFI en satellitspårning med avsikt att ta fram information om häckningsbiologin, produktionen av ungar och flyttningarna under årscykeln
för de sädgäss som häckar i Finland.Vår kännedom om migrations- och övervintringsområdena är god tack vare den information som tidigare insamlats med hjälp av halsmärkning, men den aktuella satellitspårningen kompletterar detta material speciellt
vad ruggningsflyttningen beträffar.
Jari Niskanen
En långsam start för de märkta gässen
Fem häckande och ruggande taigasädgäss fångades i Utajärvi och förseddes med
Solar Argos/GPS PTT satellitsändare som tillverkas av Microwave Inc. Sändarna som
väger bara 30 gram fästes med ett band av teflon. År 2011 märktes en hona och två hanar, och år 2012 en hona och en hane.
Under det sistnämnda året skulle det ha funnits tio tillgängliga apparater,men bara
ett fåtal gäss hittades. Under sommaren 2012 försökte forskarna märka gäss också i
Salla, men där var häckningsområdena så gott som tomma på gäss. Det igen kan bero
på en misslyckad häckning och på ruggningsflyttningen.
Vid månadsskiftet juli-augusti höll de märkta gässen till på öppna flarkmossar
eller så strövade de i skogbryn och förflyttade sig enbart korta sträckor och rörde sig
fram och tillbaka utan egentlig riktning. Uppenbarligen spatserade gässen omkring
och åt bär och annan föda, men djupt inne i skogen gjordes mycket få
positionsbestämningar.
I och med att flygförmågan förbättrades blev flygsträckorna allt
längre och rätlinjigare, förflyttningarna var några kilometer och upprepades mellan några populära flarkar eller tjärnar.
10
l
Jägaren 1
l
2013
Flockarna har olika flyttningsrutter
De märkta gässens höstflyttning var snabb och rätlinjig.En
enda tydlig rastning av en enda gås observerades på den
finska sidan. Om starten från häckningsområdet skedde
tidigt på morgonen, var fåglarna redan på kvällen på den
svenska sidan i Uppsalatrakten.
Flyttruschens huvudsakliga rastplats var för alla
märkta gäss våtmarkerna vid Kvismare fågelstation och
åkrarna på södra sidan av Örebro. Färden fortsatte i början av november mot åkrarna i Skåne (Lund-KristianstadYstad),och för en av de märkta fåglarna var det sydligaste
övervintringsstället beläget i sydöstra Danmark. Dvs. i
stort sett på de ställen där tidigare observationer
har registrerats för inhemska halsmärkta gäss.
Det intressanta här var att alla fem märkta
gäss hade en aning olika flygrutter och tidtabeller, även om de var märkta på samma område.
Det finns sålunda små skillnader beträffande
flyttningen mellan olika familjer eller flockar,
även om de på sommaren skulle ha ruggat
på samma myrmarker eller till och med i
samma ruggningsflock.
Vårflyttning från Uppsala
Vårflyttningen 2012 följde så
gott som samma rutter
som höstflyttningen,spe-
Bilden visar en sändarförsedd gammal hangås som fått namnet Einari,
i säkra händer på samma person
som fångade gåsen. Strax därpå
släpptes Einari fri. Einari hade en
gammal läkt skada i ena foten och
Einaris gång var därför mer vag-
Risto Karvonen
ngen
Smidig höstflyttning
Det allmänna antaget är, att det undersökta områdets sädgäss påbörjar sin flyttning
senast i början av september sporrade av sjöfågeljakten. År 2011 påbörjade den första
sädgåsen sin flyttning enligt förväntningarna den 31 augusti, men de följande påbörjade sin flyttning först den 15 september, dvs. ett par dagar innan jakten på sädgås
inleddes.
Under hösten 2012 stannade de nymärkta gässen kvar ännu längre, den första fågeln startade den 23 september och den andra först den 24 september. Alla gäss var
vid märkningstillfället minst tre år gamla,så de har troligtvis erfarenheter från tidigare
jaktstarter.
Det aktuella begränsade materialet leder tanken till att sädgässen kan vara flexibla
beträffande sin flyttidtabell på hösten genast när tillfälle erbjuds.Dessutom tycks inte
den övriga jakten ha fått sädgässen att påbörja flyttningen, även om småvilt jagades
speciellt i början av hönsfågeljakten direkt intill.
gande än normalt. Einaris sändare
funktionerade i ungefär ett år och
under ruggningen 9.7.2012 på östra
Kolahalvön slutade den fungera.
Jägaren
1
l
2013
l
11
ciellt på den svenska sidan. På den finska sidan splittrades däremot de märkta gässen en aning .
Den tidigaste av gässen flyttade från Sverige via
Åland till den nordostliga sidan av sjön Pyhäjärvi i
Säkylä och där till åkrarna i Alastaro-Vampula-Rutava
redan den 24 mars. Resan från Uppsala på ca 300 kilometer tog ungefär 6 timmar. Resan fortsatte först
den 10 april via Lappajärvi, så att gåsen var framme vid
häckningsområdet i Muhos den 21 april.
De följande märkta gässen anlände även de från Uppsala den 28 mars. Den ena till åkrarna på södra sidan av
Björneborgs stad, och den andra till åkrarna i Sastmola.
Flyttrutten gick alltså direkt över Bottenhavet och följde
kustens åkerområden så att gässen anlände den 21 och
22 april till områdena kring Limingo,Tyrnävä och Muhos.
De märkta gässen höll sig i åtminstone ett par dagar
inom dessa områden, varifrån de gjorde avstickare till
häckningsområdena och granskade situationen. Sedan
återvände de till de bara åkrarna för att vänta på vinterns
slut. Gässen förblev stadigvarande på sina häckningsområden, dvs. på myrmarkerna i Utajärvi, först under
de sista dagarna av april. Orsaken till det sena datumet
var den sena våren år 2012. Våren var även på andra sätt
en aning exceptionell, och en del av sädgässen gjorde
tydligen uppehåll på sådana ställen där de vanligtvis inte
förekommer, i alla fall inte i så stora mängder.
Flyttningsrutterna på hösten till
vinterns sydligaste observation
under åren 2011 och 2012 för
sädgäss försedda med satellitsändare. De olika individerna
är märkta med olika färg.
Flyttningsrutterna på våren från
vinterns sydligaste observation
tillbaka till häckningsområdet
Ruggningsflyttning
Satellitgässens häckning misslyckades och därför flyttade de i juni antingen till Novaja Zemlja (hona 12.6. och
hane 15.6.) eller till Kolahalvön (hane 24-29.6) för att rugga,alla flög längs egna rutter. Eftersom det redan finns
några observationer från båda ruggningsområdena så
stödde den nuvarande uppföljningen med satellitsändare tidigare observationer och antaganden om Novaja
Zemljas och Kolahalvöns betydelse som ruggningsområde för våra taigasädgäss. På samma områden ruggade kanske även de i Finland födda subadulta gässen,
men den saken är ännu outredd.
Sändarna som år 2011 fästes på hanarna slutade tyvärr fungera mot slutet av sommaren, men den sändarförsedda honans returrutt från Novaja Zemlja avslöjades och de sista observationerna registrerades 6.10.2012
på västra sidan av sjön Mieko på myrgölarna mellan
Kuusivaara och Piekkolanvaara. Förhoppningsvis får vi
ännu fler observationer av denna hona.
år 2012 för sädgäss försedda
med satellitsändare. De olika
individerna är märkta med olika
färg. Den tidigaste av gässen
flyttade (röda linjen).
Rutterna för ruggningsflyttningen till Kolahalvön och Novaja
Zemlja på sommaren 2012 för
sädgäss försedda med satellitsändare. De olika individerna
är märkta med olika färg.
Returnera sändaren till
viltforskningen
Om en sändarförsedd gås skjuts på jakt eller påträffas död, önskar VFFI att sändaren returneras till
Uleåborg och fotringen till Naturhistoriska museet
i Helsingfors. Det är bara VFFI som kan avläsa
positionsbestämningarna från sändarna. VFFI har
ingått ett kontrakt med Argos-informationstjänst
om mottagandet av geografisk information. Observationer av sändarförsedda gäss kan dessutom
anmälas till Uleåborg till adressen:
Antti Paasivaara
Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
Paavo Havaksentie 3
PL 413, 900014 Oulun Yliopisto
antti.paasivaara@rktl.fi
tfn 0205 751 753
12
l
Jägaren 1
l
2013
Flyttningsrutterna från vårvintern till hösten år 2012 för
en sädgåshona försedd med
satellitsändare. Flyttningarnas
sammanlagda längd är fram
till början av oktober ungefär
4700 kilometer och färden till
övervintringsstället från den
sista observationen går ännu på
ungefär 1400 kilometer. Enbart
flyttningarnas sammanlagda
längd uppgår sålunda till över
6000 kilometer årligen.
Avattu uusi edullinen verk
Valio koiravarusteet uudistui ? en
Koiravaruste.fi
? Täysin uudistettu verkkokauppa
? Laajempi tuotevalikoima
? Parasta palvelua ? parhaat tarjoukset
Avajaisetu!
Skilhunt -37% arjous! Skilhunt
T
Defier
X0
Defier X3
Power
Bank
5200
mAh maastoakku
asevalaisin
25,- tehovalaisin
Uuden verkkokaupan avajaisten kunniaksi
ladattava maastoakku shokkihintaan! Antaa
lisävirtaa maastoissa ja matkoilla.
1/asiakas
Norm.
Skilhunt Defier X3 soveltuu erinomaisesti jokapäiväiseen käyttöön
tai jäljitykseen kiikarin päälle kiinnitettynä. Valaisimessa on
erittäin kirkas Cree XM-L T6 LED, joka tuottaa huikean 700 lm
valotehon ja yli 307 m kantaman. Toimii paristoilla tai akuilla.
39 90
PetSafe
PetSafe
N
ALKAE
PetSafe
Premium Spray
koulutuspanta
Näkymätön
Pihavahti
Haukunestopanta
sitruuna
us! 209,Tarjo
249,-
209,PetSafe
us! 99,Tarjo
199,PetSafe
Ulkotilan
haukunestojärjestelmä
69,-
PetSafe
Sisätilan
haukunestojärjestelmä
us! 99,-
Staywell oviluukku
alumiini
us! 69,-
Tarjo
N
Tarjo
199
,69,-
ALKAE
49,-
74,-
Huippu-uutuus nyt Suomessa
Tilaa ruokien
rullakko- tai
lavatoimitus
puhelimitse!
Valio HE Pressed Food!
Valio HE Pressed Food -koiranruoka
ensimmäisenä Suomessa!
? Uudenlaisen valmistusprosessin aikana ruokamassaa ei kuumenneta yli 70 asteen
Ruoka ei turpoa vatsassa
Ravintoaineet imeytyvät paremmin
Ei lisättyjä säilöntä- ja makuaineita
Normaalia pienemmät annoskoot riittävät
149,-
Puriste HE koiranruoka 15 kg
Paketti
tilausmäärä
2 sk
3290
/sk
Rullakko
tilausmäärä
16 sk
3190
/sk
Lava
tilausmäärä
45 sk
2990
/sk
Toim.kulut
0 ? toimitus
kotiovelle!
Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme!
www.koiravaruste.fi
tai soita
0500 176 596
Hintoihin lisätään toimituskulut.
Oikeudet muutoksiin pidätetään.
Tarjoukset voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää.
kokauppa Koiravaruste.fi!
tistä laajempi valikoima
vä
Lähettä
amera
k
a
t
s
ii
r
S
R
P
G
Suosittu
!
riistakamera
Pointer Control
CX8 -riistakamera
Testivoittajan uusi parannettu malli
erittäin tehokkailla ledeillä (36kpl).
Paras kuvanlaatu ja valoteho.
Hyvä valinta riistakameraksi tai
valvontakameraksi.
159,-
Scout Guard
Lähettää edullisesti kuvia kännykkään tai sähköpostiin GPRS -yhteydellä. Näkymättömät inframustaledit 30kpl.
Uusi erittäin monipuolinen
koira-GPS. Garminin
navigointiominaisuudet
ovat tunnetusti parasta
laatua.
219,-
Tracker
Classic +Intello
-panta
us! 749,Tarjo
598,-
Koiravaljas
Astroon
79,-
SG-550MK
-riistakamera
Garmin
Astro 320 ja
DC40-panta
HUIPPUUUTUUS!
s!
Koko Suomen Tarjou
maastokartta,asennus
Garminiin
59
Bellman & Flint
1900 luolatutka
HUIPPUUUTUUS!
lma
+ohje
l erä
p
k
0
2
nyt
Panta
erä
kpl
nyt 20
199,-
599,-
ovh. 449,-
ovh. 758,+puhelin tai tabletti
HUIPPUUUTUUS!
Meiltä myös
tarvikkeet ja
lisävarusteet!
Koiralle parasta Valio-laatua!
Hinta sis.
rahdin
kotipihaan
Maintenance perusruoka 15 kg
Pakettitoimitus,
tilausmäärä 2 sk
Toim.kulut
0 ? toimitus
kotiovelle!
2290
/sk
Rullakkotoimitus
tilausmäärä 16 sk
2090
/sk
Lavatoimitus
tilausmäärä max 45 sk
1890
2990
/sk
Rullakkotoimitus
tilausmäärä 16 sk
2790
/sk
Helppo ja nopea pystyttää!
/sk
Active erikoisruoka 15 kg
Pakettitoimitus,
tilausmäärä 2 sk
529,-
Lava (Huom! 20 kg/sk),
tilausmäärä 42 sk
3090
Osta nyt, maksa helmikuussa!
Korotonta maksuaikaa helmikuun loppuun asti (laskutuslisä 3,95 ?).
/sk
PetSafe 3x3
koiratarha
Huippuus!
599,Tarjo
499,-
Tyylikäs ja neutraali 3x3 m koiratarha kotipihaan tai mökille! Sinkitty ja jauhemaalattu teräsrunko 4mm hitsatulla teräsverkolla. Uusi elementtien kiinnitysmekanismi. Elementin leveys n. 150cm ja korkeus n. 180cm.
Hintoihin lisätään toimituskulut.
Oikeudet muutoksiin pidätetään.
Tarjoukset voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää.
Ordförandens spalt
Viltvårdsråden och
intressegrupperna
Tauno Partanen
styrelseordförande
Finlands viltcentral
Lyckas interaktionen?
Med stöd av den nya viltförvaltningslagen utsåg
jord- och skogsbruksministeriet ett riksviltvårdsråd
och tillsatte 15 regionala viltvårdsråd i vårt land. Till dessa
råds centrala uppgifter hör bl.a. att delta i den strategiska
planeringen av vilthushållningen samt i hanteringen av
viltkonflikter. Som en av de mest centrala uppgifterna har
det ytterligare föreskrivits att viltvårdsråden ska delta i
samrådet med intressegrupperna i anslutning till arbetet
med förvaltningsplanerna samt i planeringen av vilthushållningen.
Senaste höst verkställde Finlands viltcentral en rätt så
omfattande intressegruppsenkät. Med resultaten från
denna kan några preliminära utvärderingar göras av hur
viltvårdsråden har lyckats i sina centrala uppgifter. Ytterligare en avsikt med enkäten var att få ett grepp om i vilken
utsträckning viltvårdsrådens verksamhet har motsvarat
de fyra mål för sin verkningsfullhet som viltkoncernen
har ställt upp, samt om hur viltförvaltningen som helhet
har lyckats nå dessa mål. Enkäten besvarades av omkring
220 personer. Av dessa representerade de flesta olika
intressegrupper, den klart största gruppen var den som
företrädde jord- och skogsbruket.
De regionala viltvårdsråden har årligen hållit 3?4 sammanträden samt hittills arrangerat tre forum för intressegrupper. Av de sistnämnda har två koncentrerat sig på
förvaltningsplanen för älgstammen, som är under beredning, medan temat för det tredje forumet var de stora
rovdjuren. I det forum som behandlade de stora rovdjuren
deltog även representanter för jord- och skogsbruksministeriet. Det här upplevdes av de närvarande som något
mycket positivt.
Deltagandet i viltvårdsrådens sammanträden samt i
de av råden ordnade forumen för intressegrupper har
varit relativt täckande. Samtliga grupper som besvarade
enkäten hade upplevt sammankomsterna som mycket
angelägna. På ett eller annat sätt berör viltfrågorna mycket
breda folklager. Därför upplevdes möjligheten att påverka
de aktuella frågorna redan i beredningsskedet som ytterst
viktig. Forumen för intressegrupper ansågs vara utmärkta
sammankomster uttryckligen med tanke på möjligheten
att byta information och åsikter. För tilläggskommentarernas del var svaren ett spektrum av variationer: å ena sidan
lovordades bredden på möjligheten att delta, å andra
16
l
Jägaren 1
l
2013
sidan hördes beklaganden över att vissa kretsar saknades
vid forumen. Största delen av de här kommentarerna var
dock ytterst positiva så vi är på rätt väg!
Viltkoncernen har ställt upp följande fyra mål för sin
verkningsfullhet: vilthushållningen skapar välbefinnande,
viltbestånden bevaras livskraftiga, viltkonflikterna är under
kontroll och den bedrivna jakten och viltvården är etiska
och ansvarsfulla. Enligt enkätsvaren hade viltvårdsrådens
verksamhet bäst uppfyllt det sistnämnda av de fyra målen.
Med tanke på viltvårdsrådens fortsatta verksamhet fanns
däremot det största behovet av utveckling i kontrollen
över viltkonflikterna. På frågan om hur Finlands viltcentral och viltvårdsråden tillsammans har lyckats uppnå de
uppställda målen för verkningsfullheten var svaren mycket
likartade. Resultatet överraskar inte på något sätt för den
som följt med t.ex. den diskussion kring de stora rovdjuren som förts på riksnivå.
Omkring hälften av svararna ansåg att deras möjligheter
att påverka i frågor som gäller vilthushållningen är bättre
än tidigare medan omkring en fjärdedel av svararna ansåg
att deras möjligheter att påverka blivit sämre. Med tanke
på fortsättningen är resultatet uppmuntrande för redan
i beredningsskedet fanns antagandet att just den här
möjligheten att påverka kan uppnås med ett brett deltagande med i bilden. Även synpunkten att viltcentralen
och viltvårdsråden är ?viltets intressebevakare? ser enligt
svararnas åsikt ut att realiseras bra i viltvårdsrådens arbete .
Allt som allt visar resultaten av enkäten att viltvårdsrådens arbete har startat hyfsat trots att omfattandet av en
ny verksamhetskultur alltid kräver sin tid. Viltvårdsråden
har fått behandla intressanta utkast till förvaltningsplaner.
Den här gången har förvaltningsplanerna för skogsfåglar
och älgstammen varit i tur. Deltagarna i det forum som
hade de stora rovdjuren som tema frågade i skarp ton om
dessa sammankomster har någon betydelse för den stora
rovdjurspolicy som bedrivs i vårt land?
Enligt min uppfattning har vi det verkliga testet för
viltvårdsråden ännu framför oss: inom den närmaste
framtiden inleds uppdateringen av förvaltningsplanen för
vargstammen. Då sker den slutliga mätningen av vilka
effekter hörandet av intressegrupperna och gruppernas
deltagande i forumen har haft på slutresultatet!
s
n
e
p
s
i
d
m
o
k
Ansö
!
u
n
3
1
0
2
n
e
r
för vå
F
Finlands viltcentral påminner om att det är bäst att vara ute
i god tid med ansökningarna om dispens för jakt efter bl.a.
kråka och björktrast under fredningstiden våren och sommaren 2013 ? i förutsägbara fall helst redan efter nyår. Skälet till detta
är att beslutet om dispens inte kan verkställas förrän besvärstiden
(30 + 7 dagar) har gått ut. Sannolikt blir det under våren ändringar i
bestämmelserna om fågeljakten och därför är det bra att strax innan
ansökningen lämnas in kolla upp det finstilta om ansökningar och dispenspraxis på viltcentralens webbplats riista.fi.
Ansökningar om förutsebara skador ska lämnas in till viltcentralen
så tidigt som möjligt, helst minst 2-2,5 månader innan den ansökta
dispensen ska träda i kraft.Detta innebär en rimlig tid för beredningen
av beslutet.
Merparten av dispensbesluten för icke fredade fåglar fattas under
årets tre första månader, vilket innebär att det lätt blir stockning i
handläggningen.I princip handläggs ansökningarna i den ordning som
de lämnas in. Den som är ute i god tid ökar sina chanser att få sätta
igång med skadebekämpningen på dispenstidens första dag.
Fyll i ansökningen så här
Hög tid att ansöka om
Sökande
Sökande ska i första hand vara den som lider skada. När dispensen
har beviljats kan den sökande avtala med utvalda personer om hur
den ska användas.
Om flera personer lämnar in en gemensam ansökan ska kontaktuppgifterna uppges för var och en, samt en utredning över skadan
och mängden fåglar som ska skjutas, klart och tydligt presenterat.
Dessutom ska personen i vars namn ansökningen lämnas in ha
fullmakt av de deltagande personerna. Är det en registrerad förening (till exempel en jaktförening) undertecknas ansökningen av en
person som har rätt att teckna föreningens firma.
Område
Till ansökningen bifogas en karta med områdets gränser inritade.
Är området en bärodling kan dispens sökas för odlingen med
närområden.
Om skadorna ska bekämpas på ett stort område är det önskvärt
att den sökande märker ut de platser (pass för skyttar) där jakten
kommer att äga rum på kartan som bifogas till ansökningen.
Utredning av skadan
Den sökande ska uppge så exakta uppgifter som möjligt om
omfattningen av skadan som ska förebyggas och skaderisken,
samt deras natur. Den sökande ska också uppge vilka åtgärder som
har vidtagits för att förhindra skadan. Dessutom ska den sökande
förklara varför skadan inte kan förhindras på något annat sätt än
genom att skjuta fåglar.
Fälla förbjudet, men tillåtet använda apparat som
avger ljud ? åtminstone tillsvidare
Det är fortfarande förbjudet att jaga icke fredade fåglar med fällor.
Däremot krävs det inte tillstånd för att använda en apparat som
avger ljud.
dispens för jakt efter
icke fredade fågla
Ändringar i
bestämmelserna
sannolikt på väg
Eventuellt kan vi vänta oss ändringar i lagstiftningen om användningen av fällor och apparater
som avger ljud. Riksdagen behandlar som bäst en
ändring i jaktlagen som sannolikt kommer att
påverka dispensjakten efter icke fredade fåglar
och ansökandet av dispens. Dessutom är det
aktuellt med ändringar i bl.a. jaktförordningen.
Information om ändringarna kommer att läggas
ut på Finlands viltcentrals webbplats (riista.fi) och
införas i tidningen Jägaren. Den som ansöker om
dispens ska därför kolla upp eventuella ändringar
i procedurerna innan ansökningen skickas in.
Anvisningar och blankett på nätet:
www.riista.fi ? På svenska ? Licenser och blanketter ? Dispenser ?
Fågelvilt och icke fredade fåglar ? Länk till ansökningsblanketten
Jägaren
1
l
2013
l
17
Älgjägare i
åtta decennier
Tuomo Karsikas
Text: Veikko Räisänen
18
l
Jägaren 1
l
2013
befann sig den unge mannen,som hade siktat på landslaget i redskapsgymnastik,redan i underofficersskolan.
När freden kom i mars befann sig Jouko redan vid fronten i Saunajärvi i Kuhmo.
Efter ett drygt år brakade det loss igen. Den unge
officeren undgick kulor och granater ända till den 29
mars 1944. Då var han kommenderad till Högkvarterets
fjärrpatruller, närmare bestämt till Vehniäinens kompani. Alla kände och visste att det gällde liv och död, att
avgörandets tid var inne för fosterlandet.
I slutet av mars var landets största fjärrpatrull i färd
med att nedkämpa en sovjetisk skidbrigad i Suopasjärvi i Vitahavskarelen. Jouko skidade i täten för sin
trupp för att undsätta sina landsmän som naglats fast
i strid, när fienden öppnade eld. Höger ben slogs undan
på honom och det forsade blod i stöveln, men kamrater
lämnar man inte i sticket.
Jouko hann knappt se efter att familjeklenoderna
fanns i behåll innan han var lagd i pulka och på väg tillbaka till fosterlandet, drygt hundra kilometer bort. Väl
framme efter drygt två dygns färd måste han knackas
loss ur pulkan och fördes in i värmen. För Jouko var kriget över och fredligare värv väntade.
D
en tidigare skogschefen på Toppilabolaget
klarar sig själv i sitt egnahemshus och är
som pensionär piggare än en mört. Han sköter hushållet på egen hand och krafterna räcker också
till för att sköta skogsbiten som han äger. Korhonen är
medlem i jaktföreningen Ponteman Erä och berättar
sitt livs historia med glimten i ögat.Han kör fortfarande
för fullt med egen bil.
Korhonen uppskattar naturen och har sedan barnsben strövat i skog och mark. Till skogen står hans håg
om hösten. Sitt första hagelgevär fick han av sin far,
men pipan hade blivit glapp av flitig användning, så
Jouko tätade med paraffin och knep ett vilt.
Av ungdomsjakterna minns han bäst hur han fick
tjänstgöra som apporterande hund för den gentlemannamässiga kyrkoherden Virkkunen där Ijo älv mynnar
ut i Bottenviken.
Efter ett lyckosamt skott var ?fågelhunden? så illa
tvungen att klä av sig och simma ut i det iskalla vattnet
efter fågeln, minns han.
Farfars älg. Jouko
Korhonens son Matti
Ungdomsåren i kriget
I december 1939 anmälde sig Jouko Korhonen som frivillig till militärtjänstgöring. Efter fem dagar som rekryt
tog bilderna av den
senaste fällda älgen i
oktober 2012.
Älgkött till kompaniet
Jouko sköt sin första älg i Uhtua i oktober 1942. Mitt
i en stor skjutövning fick han syn på två älgar som i
maklig takt var på väg in i skogen. Han kommenderade
fyra man att följa med och tog tre magasin,det vill säga
femton patroner, och ett precisionsgevär. Därefter gav
sig gruppen iväg på skidor efter älgarna.
Matti Korhonen
Den som jagar håller sig pigg och i god
form. Det bästa beviset på det här är
92-åriga Jouko Korhonen som fällde sin
första älg i oktober 1942 och sin senaste i
oktober 2012..
Jägaren
1
l
2013
l
19
Det dröjde inte länge förrän han fick syn på
älgarna där de stod på cirka tvåhundra meters
håll. Han sade till mannarna att skjuta den högra medan han själv tog sikte på den vänstra
älgen.
- Första skottet, men älgen bara tittade. Efter andra skottet rörde den sig en bit och föll på
samma plats som den andra älgen.
- Men sedan blev det stopp, för ingen av
oss hade tagit ur en älg förut. En av pojkarna
föreslog att vi gör ett hål i sidan och tar ut inälvorna.
Jouko var ändå såpass insatt att han förbjöd och började i stället med halspulsådrorna.
Men innan de hunnit längre kom det två stadiga karlar skidande,som sade att de hade skidat
efter älgarna i två dagar. Det förklarade varför
älgarna hade varit så matta; de hade gjort slut
på energin.
- Karlarna märkte att vi var nybörjare när det
gällde älgar och sade att om de fick soppköttet
från bringan så skulle de visa oss hur man tar
ur en älg och styckar den, berättar Jouko.
Han hade hört om hur tjuvskyttar brukade
göra och lovade vänster bog från bägge djuren.
Karlarna utväxlade en blick; bestämt var grabben inte bakom flötet.
- Köttet tog vi med oss till kompaniet och
du milde vad det smakade gott!
Älgjakt på kaffepausen
Den lustigaste älgfällningen inträffade i Vaala
på femtiotalet.Den gången gick Jouko i drevet
medan förvaltningschefen Lääveri och skogschefen Blomqvist hade passen bredvid varandra.
Lääveri såg hur Blomqvist öppnade ryggsäcken och började dricka kaffe samtidigt som
två älgar passerade bakom ryggen på honom.
Lääveri vinkade och gestikulerade två
gånger att han skulle skjuta.
Men Blomqvist bara vinkade tillbaka; hejsan hejsan.
Det här hände två gånger. Lyckligtvis kom
älgarna tillbaka från andra sidan av passet så
Blomqvist upptäckte dem och sköt. Det var
ett fint skott, kulan gick igenom älgen, under
ryggraden. Inte ens vommen blev skadad, berättar Jouko.
Gymnastikprogram bevarar spänsten
Den senaste älgen var ett enkelt fall. Jouko hade stått på pass med sonen Matti på passet
bredvid. Älgen kom mellan dem, avståndet var
knappa hundrafemtio meter.
Det räckte med ett skott; den fortsatte i bara ungefär tio meter. Det var en fjolårs tjurkalv
med ett par hornstumpar på huvudet.
Jouko grunnar på om den här älgen blev
hans sista. Näppeligen,eftersom Jouko Korhonen har ett krävande gymnastikprogram som
Rippe gillade action
han kör både morgon och kväll. Denna stålfar1948 gick Jouko Korhonen ut agrikultur-forst- far med nio barnbarn och glimten i ögat komvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors uni- mer att hänga med länge till!
20
l
Jägaren 1
l
2013
Jouko Savonen
Matti Korhonen
versitet som forstmästare med
goda betyg och hans första anställning var som lärare på forstinstitutet i Kuru. Jobbet var krävande, men jakten hängde hela
den tiden med som ett trevligt
intresse.
När jakten organiserades i
jaktföreningar i slutet av 50-talet
och början av 60-talet var Jouko
engagerad i processen. Hans första jaktförening hette Kuorikosken Erä i Överkiminge.
Det var vid den tiden som han
skaffade sig sin första karelska
björnhund.
Rippe tävlade i en klass för sig:
han var fem och en halv månader
när den första älgen fälldes för
honom.
- På provet skällde Rippe och
skällde på älgen tills han tröttnade och kom till mig och bet i
geväret; men skjut då! Sedan tog
jycken domaren i pennhanden och
ruskade om; skriv inte dumheter!
Det var allt en baddare till
hund!