Jä g ar en 5 l 2019 Följ med tidningen Jägarens grågäss! Jakttiderna för skogshönsen UUTUUS! LEICA FORTIS 6 2–12 x 50 i, BDC LEICA FORTIS 6 1–6 x 24 i, BDC Leica Fortis 6. Kuusinkertainen suurennus parhaimmillaan. Uusi ja valovoimainen Fortis 6 2.5-15 x 56 i täydentää Leican 6x -tuoteperheen. Tähän tuoteperheeseen kuuluvat myös 24ja 50-mallit. Erinomainen erottelukyky, erittäin laaja näkökenttä sekä vertaansa vailla oleva kontrasti: näiden optisten ominaisuuksien ja virtaviivaisen muotoilun ansiosta Leica Fortis 6 asettaa riman uudelle tasolle sarjassaan. Mallit: Leica Fortis 6 1-6 x 24 i, 2-12 x 50 i, 2.5-15 x 56 i. Maahantuonti: Valokuvaustukku Foka Oy Markkinointi: Nordic Distribution Oy NorDis LEICA FORTIS 6 2.5–15 x 56 i, BDC Nordis Oy Leica Fortis 6 Metsästäjä nro 5 210x245.indd 1 29.7.2019 12:33:55 J ä ga re n k äte n www .riista.fi D e l t a i VIN N EN VIL TK AM ER A www.riista.fi
2 l Jägaren 5 l 2019 Jaktkortsärenden och adressändringar ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Banvägen 11), 01301 Vanda, www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Livsmedelsverket / Avdelningen för vilda och vattenlevande djur Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5) tfn 029 530 0400 (växel) Skicka djurprover till: Livsmedelsverket, Matkahuolto, Uleåborg www.ruokavirasto.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. klo 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2019/Jag19_05 Pärmfoto: SARI HOLOPAINEN Medlem i Tidningarnas Förbund Jägaren Nr. 5/2019 68. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 25 november 2019. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen.
6 l Jägaren 5 l 2019 JUKKA FORSMAN , KATJA IKONEN och TONI LAAKSONEN , Naturresursinstitutet Starka hönsstammar, till och med topptätheter! I nventeringarna i fjol somras avslöjade till vår glädje att tätheterna för hönsfåglarna hade vänt uppåt efter vågdalen. Men hönsfågelstammarna kan variera kraftigt från år till år så vi kan inte vara säkra på att tillväxten fortsätter. Alltså var det säkerligen många inventerare som tyckte att det var spännande att bege sig iväg på den tolv kilometer långa rutten. Hurdant skulle hönsläget vara? Efter 942 inventerade trianglar och 11 304 linjekilometer vet vi att fågelstammarna har fortsatt fjolårets uppgång. På sina håll närmar sig tätheterna för tjäder, orre och järpe toppnoteringarna under triangelinventeringens historia. I det här sammandraget ger vi en översikt av årets inventeringsresultat och populationsdynamiken på lång sikt i storområdena. Även inom små områden kan det förekomma avsevärda lokala variationer. Den som är intresserad kan studera de detaljerade och uppdaterade resultaten på webbplatsen riistakolmiot.fi som drivs av Naturresursinstitutet. Häckningen lyckades tämligen väl I fjol lyckades fåglarna väldigt bra med häckningen och andelen ungar var mycket stor. I år har sommarvädret mestadels varit gynnsamt för hönsfåglarnas häckning, men den observerade andelen ungar och den genomsnittliga kullstorleken var i hela landet mindre än i fjol. Ändå var de rätt goda och låg nära långtidsmedelvärdet för hela inventeringsperioden. Tjäder och orre Tjädertätheterna har ökat sedan fjolåret i nästan hela norra Finland. Särskilt kraftigt växte tätheterna i Koillismaa i Norra Österbotten och i östra Lappland där siffrorna börjar närma sig topptätheterna under inventeringens 31-åriga historia. I motsats till övriga norra Finland var tätheten i västra Lappland lägre än i fjol. I jämförelse med fjolåret ökade tjädertätheterna mest i Kust-Österbotten, Österbotten och Norra Tavastland där årets tätheter ligger nära långtidsmedelvärdet. I Kajanaland ökade tjädertätheten, men ligger trots det aningen under medelvärdet för hela inventeringsperioden. I jämförelse med fjolåret sjönk tjädertätheterna i Norra Karelen, Sydöstra Finland och Egentliga Finland, där arten är fåtalig. Orrstammen blev starkare i nästan hela landet och de högsta tätheterna noterades i ett brett bälte som sträcker sig från Kust-Österbotten och Norra Savolax till Koillismaa. I jämförelse med fjolåret noterade vi den största tillväxten i Norra och Södra Savolax, där tätheterna ökade med 60 till 75 %. Även i området Österbotten-Kajanaland låg tillväxten på cirka 40 %. I Sydöstra Finland och de sydligaste delarna av landet hade orrtätheterna sjunkit sedan fjolåret och ligger nu under långtidsmedelvärdet. Järpe Även järpen har fortsatt öka i nästan hela landet och närmar sig på Tjäderns, orrens, järpens och ripans genomsnittliga täthet (individer/ km 2 ) och populationsdynamiken åren 1988-2019 i Finlands fyra storområden. Lapp = Lapplands län; u-k = Uleåborg och Kajanaland; mellan = Norra Karelen och Norra Savolax, Mellersta Finland, Österbotten och Kust-Österbotten; södra = övriga viltcentralsregioner Observera att tätheterna är osäkra i Fjäll-Lappland eftersom så få trianglar inventeras där. För ripan ger inventeringarna med hund en exaktare bild av läget. ripa lapp u-k mellan södra tjäder lapp u-k mellan södra lapp u-k mellan södra lapp u-k mellan södra orre järpe
Jägaren 5 l 2019 l 7 sina håll toppnoteringarna under triangelinventeringens historia. Kraftigast var tillväxten i landets mellersta delar och i UleåborgKajanaland. Sommarens största tätheter noterades i Norra Savolax och Norra Karelen, men tätheterna var väldigt höga i hela södra Finland. Sydöstra Finland utgör här ett undantag; där hörde årets täthet till de lägsta under inventeringens hela historia. Ripa För ripan fortsätter tätheterna att växa i artens starkaste utbredningsområde, Lappland och Uleåborg-Kajanaland. I Skogslappland och Uleåborg närmar sig ripans täthet medelvärdet för hela inventeringsperioden. I år gladde ripan dessutom triangelinventerarna i Österbotten efter flera noll-år. På sina håll i östra och övre Lappland har inventerarna i somras även noterat relativt höga tätheter, men eftersom antalet inventerade trianglar var litet i det här området så var det svårt att göra en tillförlitlig bedömning av tätheten. Inventeringarna med hönshund som blir klara senare ger närmare besked om ripbestånden i fjällområdet. Skogshönsstammarna räknades vid månadsskiftet juli-augusti längs en tolv kilometer lång triangelformad rutt. Jägarna ställer upp frivilligt och inventerar årligen ungefär tusen trianglar. Årets sommarinventering av vilttrianglar var den trettioförsta. Inventeringen avkastar ett internationellt sett enastående material som används i forskningen, vid uppskattandet av stammarna och vid regleringen av jakten. Ett stort tack till er alla som ställde upp! Tjäder Orre Järpe Ripa Inv trianglar Täthet (ind/km²) Förändring % Andel ungar % Täthet (ind/km²) Förändring % Andel ungar % Täthet (ind/km²) Förändring % Andel ungar % Täthet (ind/km²) Förändring % Andel ungar % S Tavastland 24 2,1 ? ? 21 3,6 ? ? 21 7,3 ± 45 S Savolax 66 3,3 ± 34 6,2 ++ 51 8,4 ± 51 SÖ Finland 38 3,6 ? 49 4,5 ± 46 6,0 ± 43 Kajanaland 94 3,8 + 44 13,5 ++ 58 9,0 ++ 58 0,8 ± 49 M Finland 70 2,6 ? 30 7,6 + 52 8,4 ± 58 0,1 ± 71 Lappland 137 5,7 ± 35 4,2 + 48 3,8 ++ 55 2,1 + 54 Uleåborg 154 5,0 ± 43 11,0 ± 54 5,9 ± 48 1,5 ++ 73 Österbotten 78 4,1 + 38 15,5 ++ 61 7,3 + 48 0,3 + 53 N Tavastland 35 2,3 + 36 5,2 ++ 40 10,8 ± 41 N Karelen 75 3,9 ? 49 9,4 + 59 9,0 + 54 N Savolax 64 3,3 ± 51 11,0 ++ 58 11,5 ++ 51 Kust-Ö 22 1,9 ++ 50 7,2 ± 42 10,0 ? 44 Satakunta 58 4,8 ± 43 5,7 ± 48 8,6 ++ 49 Nyland 16 3,4 ? 43 5,4 ? 33 11,5 ++ 52 Eg Finland 11 1,1 ? ? 2,3 ? ? 33 6,9 ? 29 Hela landet 942 4,2 ± 38 7,4 + 49 6,9 + 51 0,9 ++ 36 Skogshönsfåglarnas täthet (ind/km2 skogsmark) och andel ungar (%) i juli-augusti 2019. Förändringen från fjolåret anges med plus och minus: ± förändring < 15 % + och – förändring 15–30 % ++ och – – förändring >30 % För ripan anges enbart uppgifterna för norra Finland där materialet är tillräckligt omfattande. Skogshönsens genomsnittliga täthet vid triangelinventeringen (individer/km² skogsmark) i år enligt observationerna som gjordes fram till 14 augusti. RIPA TJÄDER ORRE JÄRPE
8 l Jägaren 5 l 2019 MATTI KERVINEN och JUKKA KERÄNEN , Finlands viltcentral Oavsett hur mycket en jägare jagar så bär varje jägare ett ansvar för att jakten bedrivs hållbart. I den här artikeln har vi samlat några tips för hur du kan dra ditt strå till stacken. V arje år ägnar sig mellan 80 000 och 140 000 finländska jägare åt jakt på skogshöns. Antalet jägare följer förändringarna hos skogshönsens stammar. Dessutom förekommer det stora individuella variationer bland jägarna beträffande antalet jaktdagar och fällningar. För somliga tänds jaktgnistan först när fågelstammarna står på topp medan de ivrigaste jagar ungefär lika mycket varje år. Jägarens erfarenhet och antalet jaktdagar brukar visa sig i mängden fällningar. Följ med fågelläget Inventeringarna av vilttrianglar utgör grunden för jakten och arbetet med att följa med viltstammarna. Genom att delta i triangelinventeringarna bidrar du till viltarbetets kontinuitet. Om du strövar aktivt i terrängen även utanför jaktsäsongen stärker du din uppfattning om fågelläget i dina jaktmarker. Däremot ska man akta sig för att dra några långt gående slutsatser av en enda vandring i skogen eller observationerna från en enda vilttriangel eftersom slumpen kan ha en avsevärd inverkan på observationerna. Det är därför förnuftigt att räkna med triangelresultaten för ett tillräckligt stort område. Delta i triangelinventeringarna Följ med fågelläget i dina jaktmarker året om Anteckna dina observationer av vilt i Oma riista också utanför jaktsäsongen Anpassa avskjutningen till fågelläget Jakten på skogshöns ska varje år anpassas till fågelläget i jaktområdet. Skogshönsen är kortlivade fåglar med en hög naturlig dödlighet. Å andra sidan har hönsen en väldigt hög produktion av ungar, vilket betyder att storleken på stammen kan variera kraftigt från år till år. Det går alldeles bra att jaga med gott samvete också under svaga fågelår bara avskjutningen står i rimlig proportion till fågelbeståndet. Ta alltid hänsyn till fågelläget i ditt jaktområde när du jagar Följ givna rekommendationer och kvoter Fäll unga individer av bägge könen Skogshönsens naturliga dödlighet kan under det första levnadsåret uppgå till drygt 90 procent för att längre fram bli klart lägre. Välj därför i första hand unga individer. Sannolikheten för att sådana ska dö före följande fortplantningssäsong är också utan jakt större än för de äldre individerna, som dessutom är viktigare för stammen i fortplantningshänseende än ungfåglarna. Av hävd brukar jägarna fälla fler orroch tjäderhanar än honor. Delvis beror Koppla av på fågeljakten. Det finns inget tvång att fälla en fågel. Jaga skogshönsen hållbart Skjut bara om skottet är riskfritt, fågeln befinner sig på lämpligt avstånd, skottlinjen är fri och du är säker på att träffa. Bild: HANNU HUTTU
Jägaren 5 l 2019 l 9 den här slagsidan på jaktsätten, som höstjakt på orrtuppar vid spelplatser, men också på ett aktivt val av tuppar som byte. Dessutom är tupparna lättare att få syn på i terrängen än hönorna, som dessutom ofta är fredade av jaktföreningarna. För både orren och tjädern är det viktigt med livskraftiga spelplatser för fågelbeståndet på en ort. Därför är det förnuftigt att inte aktivt jaga enbart hanar, och i synnerhet inte gamla tuppar eftersom sådana spelar en avgörande roll för att bevara livskraften hos en spelplats. Jaga unga fåglar, även honor Jaga inte på en plats där orrar eller tjädrar spelar på hösten Rapportera ditt byte Vi känner fortsättningsvis bristfälligt till jaktens konsekvenser för skogshönsens stammar. För planeringen och regleringen av jakten är det viktigt att veta i vilken omfattning, under vilken tid och på vilken plats jakten äger rum. Kunskap utgör nämligen nyckeln till hållbar jakt och jägarna befinner sig i nyckelställning eftersom det är de som samlar in informationen. Anteckna dina fällningar i Oma riista Svara på enkäterna som viltforskningen och viltförvaltningen skickar ut Anmäl dina fällningar till sekreteraren i din jaktförening Den som jagar med jakttillstånd av Forststyrelsen ska rapportera sina fällningar Skjut enbart säkra skott Etiskt hållbar jakt betyder god skjutskicklighet och därmed säkra träffar utan skadskjutningar. Skjutskickligheten handlar i hög grad om muskelminne, vilket betyder att man lär sig genom upprepning och upprepningarna äger rum på skjutbanan. Det går också att öva anläggning med geväret hemma. Alla behöver inte vara banskyttar på elitnivå, men en ansvarsfull jägare känner sina begränsningar och rättar sig efter dem när han jagar. Utveckla din skjutskicklighet och upprätthåll den Se till att ditt gevär är inskjutet Skjut inte på för långa avstånd, i osäkra situationer eller på en fågel som är skymd bakom grenar Att låta bli att skjuta är alltid ett bättre alternativ än att skadskjuta. En ny chans till ett välriktat skott kommer förr eller senare Njut av jakten och respektera ditt byte Den utvecklade tekniken och optiken samt det utbyggda nätverket av skogsbilvägar har gjort det lättare att jaga skogshöns. Men antalet fällda fåglar är inte något mått på en lyckad jaktdag. Lär dig att njuta av jaktdagen också på andra sätt. Avstå från enkla skottchanser som kommer ”gratis” Nöj dig med en enda fågel vid varje tillfälle så känns den fällda fågeln värdefullare Även om du har kikarsikte och skulle kunna fälla en fågel på långt håll så försök smyga dig närmare Leta inte efter fåglar med bilen utan rör dig till fots i terrängen Känn dig inte tvingad att fälla ett vilt utan njut av själva jakten Skjut inte på en fågel som är skymd bakom grenar!
JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 80 JO4472 1,83 €/KG Paljon liikkuvan ja energiaa tarvitsevan koiran täysravinto. KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTI ASTIA! ARVO 14,90 € HOUSUT ALASKA PREDATOR 119,RET512183 7 Monipuoliset housut metsästykseen ja luonnossa liikkumiseen. 100 % vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä Rain-Stop®-kalvo. Sivusaumoissa pitkät tuuletusventilaatiot. Irrotettavat henkselit. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL TROPHY 8x56 349,NORM. 429, | NOBU30335856 Erittäin valovoimaiset kiikarit hämärämetsästykseen. Kestävä, täysin vesitiivis rakenne. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. PIMEÄNÄKÖLAITE BURRELL NV 400 299,RET750241 Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 400 m kantama. Erinomainen kyttäyspyyntiin riistan lajin/sukupuolen määritykseen. Videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,RET004735 Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. TARJOUKSET VOIMASSA 30.9.2019 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi METSÄSTYSLIIVI GENZO 59 90 NAV00195M 1993XL Koiranohjaajien suosimassa metsästysliivissä on runsaasti taskuja. Liivissä on tienvarsiturvallisuutta parantavat mustat he? astimet, jotka eivät häiritse riistaa. 3 -80€ TAKKI ALASKA REVERSIBLE 79 90 RET513363 7 Monikäyttöinen kääntötakki kaksipuolisella värityksellä. Tilavat taskut. Soveltuu mainosti alkusyksyn liikkuviin jahteihin. Oranssi puoli täyttää metsästyslain vaatimukset. METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER GTX 199,NORM. 229, | VI37445037 47 Tukeva ja kestävä kenkä metsästäjälle ja vaeltajalle. GORE-TEX® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC -urapohja varmistaa pidon. SUPILOUKKU 36x31x107 CM 79,GRAOF20 MINKKILOUKKU 16x18x72 CM 34 90 GRAOF10 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. RIISTAKAMERA BURRELL S12HD+SMS II 199,RET019487 Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu. Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää sähköpostiin. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. KAUPAN PÄÄLLE GENZO LIPPIS ARVO 14,90 € . RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 66 VHF 299,NAV694091 Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viri tetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Tehokkaalla 3400 mAh akulla pärjäät jopa useita metsästyspäiviä. Erittäin helppokäyttöinen. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,RET750237 Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös gol in. Pinseeker-pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. ASTIA! ARVO 14,90 € JAHTI &VAHTI EXTRAENERGIA 15 KG 31,JO4470 2,07 €/KG Rankkaa työtä tekevän ja erittäin paljon energiaa tarvitsevan koiran vaihtoehto. JOKAISELLE JAHTI&VAHTI ENERGIA TAI EXTRA ENERGIA SÄKIN OSTAJALLE PIPO KAUPAN PÄÄLLE. KAUPAN PÄÄLLE. VALMISTAUDU JAHTIKAUTEEN! METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM ROGEN VEIL 269,HWC10008141048 56, 241048 56 Huippuluokan puku aktiiviseen pienriistan metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Veil -kuviointi maastouttaa riistalta erinomaisen hyvin. Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Covertex® -erikoiskalvo. JAHTI&VAHTI PALAUTUSJUOMAJAUHE 600 G 17 90 NORM. 19,90 | JV86123 29,83 €/KG Kovassa rasituksessa oleville koirille helpottamaan työskentelyä seuraavanakin päivänä. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 2 199,NORM. 229,00 | RET000706 744 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™-camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo.
JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 80 JO4472 1,83 €/KG Paljon liikkuvan ja energiaa tarvitsevan koiran täysravinto. KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTI ASTIA! ARVO 14,90 € HOUSUT ALASKA PREDATOR 119,RET512183 7 Monipuoliset housut metsästykseen ja luonnossa liikkumiseen. 100 % vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä Rain-Stop®-kalvo. Sivusaumoissa pitkät tuuletusventilaatiot. Irrotettavat henkselit. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL TROPHY 8x56 349,NORM. 429, | NOBU30335856 Erittäin valovoimaiset kiikarit hämärämetsästykseen. Kestävä, täysin vesitiivis rakenne. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. PIMEÄNÄKÖLAITE BURRELL NV 400 299,RET750241 Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 400 m kantama. Erinomainen kyttäyspyyntiin riistan lajin/sukupuolen määritykseen. Videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,RET004735 Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. TARJOUKSET VOIMASSA 30.9.2019 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi METSÄSTYSLIIVI GENZO 59 90 NAV00195M 1993XL Koiranohjaajien suosimassa metsästysliivissä on runsaasti taskuja. Liivissä on tienvarsiturvallisuutta parantavat mustat he? astimet, jotka eivät häiritse riistaa. 3 -80€ TAKKI ALASKA REVERSIBLE 79 90 RET513363 7 Monikäyttöinen kääntötakki kaksipuolisella värityksellä. Tilavat taskut. Soveltuu mainosti alkusyksyn liikkuviin jahteihin. Oranssi puoli täyttää metsästyslain vaatimukset. METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER GTX 199,NORM. 229, | VI37445037 47 Tukeva ja kestävä kenkä metsästäjälle ja vaeltajalle. GORE-TEX® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC -urapohja varmistaa pidon. SUPILOUKKU 36x31x107 CM 79,GRAOF20 MINKKILOUKKU 16x18x72 CM 34 90 GRAOF10 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. RIISTAKAMERA BURRELL S12HD+SMS II 199,RET019487 Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu. Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää sähköpostiin. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. KAUPAN PÄÄLLE GENZO LIPPIS ARVO 14,90 € . RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 66 VHF 299,NAV694091 Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viri tetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Tehokkaalla 3400 mAh akulla pärjäät jopa useita metsästyspäiviä. Erittäin helppokäyttöinen. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,RET750237 Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös gol in. Pinseeker-pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. ASTIA! ARVO 14,90 € JAHTI &VAHTI EXTRAENERGIA 15 KG 31,JO4470 2,07 €/KG Rankkaa työtä tekevän ja erittäin paljon energiaa tarvitsevan koiran vaihtoehto. JOKAISELLE JAHTI&VAHTI ENERGIA TAI EXTRA ENERGIA SÄKIN OSTAJALLE PIPO KAUPAN PÄÄLLE. KAUPAN PÄÄLLE. VALMISTAUDU JAHTIKAUTEEN! METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM ROGEN VEIL 269,HWC10008141048 56, 241048 56 Huippuluokan puku aktiiviseen pienriistan metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Veil -kuviointi maastouttaa riistalta erinomaisen hyvin. Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Covertex® -erikoiskalvo. JAHTI&VAHTI PALAUTUSJUOMAJAUHE 600 G 17 90 NORM. 19,90 | JV86123 29,83 €/KG Kovassa rasituksessa oleville koirille helpottamaan työskentelyä seuraavanakin päivänä. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 2 199,NORM. 229,00 | RET000706 744 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™-camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo.
12 l Jägaren 5 l 2019 ANTTI PIIRONEN och MIKKO ALHAINEN , Finlands viltcentral Jaktområdet för tundrasädgås blir större Jakten på sädgåsens talrika underart tundrasädgåsen fortsätter i höst, nu på ett större område än förut. Det här beror på viltdata av hög kvalitet som gör att vi kan vara säkra på att jakten riktar sig mot den här underarten. U tvidgningen av jaktområdet bygger på data från sädgäss med halsringar och gps-sändare, och på informationen som jägare har samlat in om fällda sädgäss. Observationer av märkta fåglar visar att sädgässen som häckar i Norra Karelen flyttar i likhet med artfränderna som häckar längre norrut till övervintringsområdena via Sverige. Under sädgåsjakten i Sydöstra Finland skjuts alltså inga fåglar som har häckat i Finland. Sädgåsavskjutningen under tidigare höstar Proverna som har samlats in av jägare viSädgässen flyger ofta i blandad flock med andra gäss. I oktober-november är det särskilt vanligt med bläsgäss i flockarna i Sydöstra Finland. På bilden fyra bläsgäss och tre sädgäss. Unga bläsgäss är särskilt svåra att urskilja. LA SS I KU JA LA
Jägaren 5 l 2019 l 13 sar att jakten på önskat sätt är riktad mot sädgåsens talrikare underart tundrasädgås. Enligt bilderna på fällda gäss som samlades in hösten 2017 är cirka 85 % av de fällda gässen tundrasädgäss. I fjol höstas samlades det in huvuden av fällda sädgäss för bestämning av underarten genom DNA-analys. Resultatet var så gott som identiskt med hösten innan: 88 % var tundrasädgäss. Finlands viltcentral riktar ett tack till jägarna som deltog i insamlingen. Ni har bidragit till att göra det möjligt att fortsätta med jakten på sädgäss! Obligatorisk fällningsanmälan Sädgåsen hör till arterna med obligatorisk fällningsanmälan. Syftet är att få fram exaktare data än vi har haft förut om den verkliga mängden fällningar. För varje fälld sädgås ska jägaren göra en officiell fällningsanmälan elektroniskt i tjänsten Oma riista eller på en officiell blankett som han postar. Vi rekommenderar att jägarna gör anmälningen utan dröjsmål efter fällningen, i praktiken inom ett dygn. Den lagstadgade fristen är sju dygn efter fällningen. Ny insamling av sädgåshuvuden Syftet med insamlingen av huvuden är att höja noggrannheten i bestämningen av underart som görs från fotografier och att följa med underartens andel i sädgåsavskjutningen. På de insamlade huvudena bestäms underarten genom DNA-analys. Därefter jämI år är det tillåtet att jaga sädgås under tiden 1.10-30.11 enligt följande: Södra Karelen: Hela landskapet. Södra Savolax: Enonkoski, Puumala, Nyslott och Sulkava. Kymmenedalen: Hela landskapet. Norra Karelen: Kitee, Liperi, Rääkkylä och Tohmajärvi. Päijänne-Tavastland: Orimattila. Nyland: Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Pukkila. AN TT I PI IR ON EN Metsähanhen metsästysaika 2019 1.10. 30.11. Ei metsästystä förs analysresultatet med näbbens färg och proportionerna mellan huvud och näbb. Vi uppmanar samtliga sädgåsjägare att ta vara på huvudet på sädgässen ni fäller och göra en anmälan enligt anvisningarna nedan. I mån av möjlighet åker vi hem till jägarna och hämtar proverna, för att deltagandet i insamlingen inte ska innebära något besvär. Informationen om avskjutningens underartssammansättning hör i detta nu till det viktigaste som vi behöver för förvaltningen av sädgåsen. Ju exaktare viltdata vi har desto säkrare är grunden som regleringen av jakten står på och vi slipper begränsa jakten för säkerhet skull. Utvidgningen av området för sädgåsjakt utgör ett utomordentligt exempel på detta! JÄGARE OBS! Insamlingen av huvuden från fällda sädgäss pågår Skär av huvudet nedtill på halsen Linda in huvudet i papper och lägg i frysen Kontakta viltplanerare Antti Piironen (029 431 2332, antti.piironen@riista.fi). Proverna hämtas hos samtliga jägare på en gång efter jaktsäsongen De deltagande jägarna får en rapport om insamlingens resultat och underartens andel Syftet med insamlingen av huvuden är att vi i framtiden ska kunna identifiera underarten med ännu större tillförlitlighet på bilder av fällda sädgäss. Insamlingen av viltdata gynnar jägarna och säkrar jaktens framtid. Insamlingen av huvuden är konfidentiell. Finlands viltcentral tackar för samarbetet! 1.10 30.11 Ingen jakt Jakttiden för sädgås 2019
14 l Jägaren 5 l 2019 SAANA HARJU , HELI PAAVOLA , Finlands viltcentral Fångstregistret Skyldigheten att anmäla fällt vilt utvidgas nästa år U töver det som stadgas i paragrafen om jaktlicens för hjortdjur ska en anmälan om fällt vilt göras till Finlands viltcentral om detta krävs för att bevara hållbarheten hos jakten på detta vilt eller för att kunna organisera jakten ändamålsenligt. I enlighet med jaktlagen fastställer statsrådet med en förordning för vilka viltarter en fällningsanmälan ska göras samt anmälgarna är skyldiga att följa de här bestämmelserna. Jaktlagen stadgar att jägarens namn och jägarnummer ska antecknas i fångstregistret samt uppgifterna om det fällda djuret och tiden och platsen för fällningen. Vilka uppgifter om det fällda djuret som ska uppges i fällningsanmälningen beror på jaktlagen och tillämpningen av bestämmelserna i förordningen som utfärdas av statsrådet. I praktiken avses med de här uppgifterna bland annat bytesdjurets art, ålder och kön. Fällningsanmälningen kan göras i tjänsten Oma riista eller på Finlands viltcentrals blankett för fångstanmälan, som postas eller mejlas till ett regionkontor. Personuppgifterna i fångstregistret avförs tio år efter utgången av det år då personen i fråga gjorde sin senaste fångstanmälan. I augusti nästa år utvidgas skyldigheten att göra fällningsanmälan till sjöfåglarna med negativ utveckling. Därefter ska anmälan också göras för följande fåglar: bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna. Den som underlåter att göra en anmälan gör sig skyldig till jaktförseelse. Anteckna fällningarna i Oma riista Den lagstadgade fällningsanmälningen kan göras i tjänsten Paragrafen om fångstregister infördes i jaktlagen vid lagändringen 2017. Registeransvarig för fångstregistret är Finlands viltcentral. Uppgifterna i registret används för att följa viltstammarna och planera hur de ska utnyttjas samt för jaktövervakning och statistik. ningens form och innehåll, och tidsfristen inom vilken den ska göras. Jägarna och licensmotta
Jägaren 5 l 2019 l 15 Oma riista för alla viltarter och icke fredade arter. Även de lagstadgade fällningsanmälningar som görs på blankett och lämnas in till ett regionkontor sparas i det elektroniska fångstregistret. Syftet med de lagstadgade fångstanmälningarna är att göra viltinformationen mera komplett. Den geografiska informationen i anmälningarna skapar en helhetsbild av artens utbredning medan antalet fällningar ger indikationer om stammens storlek. Finlands viltcentral använder den här informationen vid skötseln av sina lagstadgade uppgifter, bland annat för hållbar vilthushållning och jakt, och i arbetet med att följa viltstammarnas tillstånd, utveckling, hållbarhet och livskraft. Viltcentralen arbetar också med viltvården och skötseln av viltets livsmiljöer. Dessutom behövs informationen i fällningsanmälningarna till bland annat bedömningen av behovet av dispens för objekt som är utsatta för skador och uppgiften att följa hur en regionalt fastställd kvot för en viss art fylls. Utöver de lagstadgade fällningsanmälningarna ingår i tjänsten Oma riista också en personlig viltdagbok för användarna. När en jägare har registrerat sig kan han anteckna sina viltuppgifter i tjänsten, exempelvis sina observationer och fällningar. I tjänsten kan användaren ta fram sina tidigare anteckningar och sammanfattningar av dem. Ingen annan har tillgång till en jägares personliga viltdagbok. Användarens egna frivilliga noteringar överförs alltså inte till fångstregistret utan fungerar enbart som en personlig jaktdagbok. De här frivilliga anteckningarna i viltloggen kan till exempel handla om fällda rävar och kråkor. Viltinformationen som en person skriver in kan användas av den offentliga viltkoncernen för planeringsuppgifter, följandet av viltstammar, praktisk planering, statistik och forskning. Viltinformationen behandlas anonymt. Om den sparade viltinformationen utnyttjas i publikationer så publiceras informationen i summarisk eller förenklad form. De frivilligt överlåtna avskjutningsoch observationsuppgifterna med personuppgifter sparas tills personen raderar uppgifterna eller begär att de raderas. Du hittar användningsvillkoren för tjänsten Oma riista och dataskyddsbeskrivningen på Finlands viltcentrals webbplats, https://riista.fi/sv/viltforvaltningen/elektroniska-tjanster/ registerbeskrivningen/ Uppgifterna i fångstregistret offentlighet och överlåtande I lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen föreskrivs om offentligheten för och utlämnandet av uppgifter i fångstregistret. För överlåtandet av information ur fångstregistret på Finlands viltcentral svarar teamet för OFR-register. Myndighetsdokument som innehåller uppgifter om en persons fritidsintressen ska i enlighet med offentlighetslagen hållas hemliga. I enlighet med jaktlagen får Finlands viltcentral, i egenskap av registeransvarig, fritt överlåta uppgifterna i fångstregistret till jordoch skogsbruksministeriet, jaktvårdsföreningarna, Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, myndigheterna som svarar för jaktövervakningen samt till sådan jaktövervakare som avses i viltförvaltningslagens 23 § om syftet är att följa viltstammarna, planera hur viltstammarna ska utnyttjas och jaktövervakning. Myndigheterna som svarar för jaktövervakningen är i enlighet med jaktlagens 88 § polisen, gränsbevakningen, tullen och Forststyrelsens tjänstemän. I augusti nästa år utvidgas skyldigheten att göra fällningsanmälan till sjöfåglarna med negativ utveckling. Enklast gör man fångstanmälan i tjänsten Oma riista. KÄMPPÄKARTANO KITEEN PYHÄJÄRVELLÄ Tee tarjous 3.10.2019 mennessä. Katso lisätiedot: www.upmbonvesta.? Nyt myynnissä upea Nivungin kämppäkartano metsästysmahdollisuudella Kiteen Pyhäjärven rannalla!
JORDOCH SKOGSBRUKSMINISTERIET UTLYSER PROJEKTFINANSIERING FÖR FRÄMJANDE AV VILTHUSHÅLLNING OCH VÄRDEFULLA FÅGELVATTEN Jordoch skogsbruksministeriet beviljar understöd för riksomfattande och lokala projekt som främjar vilthushållning. Med understödet stöds i år i synnerhet projekt för sammanslagning av jaktvårdsföreningar, andra projekt i enlighet med viltkoncernens strategi samt projekt som anknyter till iståndsättning och vård av värdefulla fågelvatten. U nderstöd för projekt för sammanslagning av jaktvårdsföreningar kan sökas av nya sammanslagna jaktvårdsföreningar som inlett sin verksamhet 2019 och föreningar som beslutat om sammanslagning 2019. Understöd kan beviljas både för etablering av verksamheten i en ny förening och för stärkande av ledningen av en ny förenings verksamhet med hjälp av nya verksamhetsmodeller. Ansökningstiden för understöd för sammanslagning av föreningar inleds den 1 augusti 2019 och den är fortlöpande. Understöd kan också beviljas till andra projekt som verkställer den offentliga viltkoncernens strategi såsom genomförande av skötselplaner för olika viltarter, utveckling av metoderna för uppföljning av vattenfågelstammar på tillbakagång och projekt som stöder etik i jakt. Understöd som hör till denna grupp kan utöver jaktvårdsföreningar även beviljas andra allmännyttiga samfund samt forskningsinstitut. Ansökningstiden för understöden är 1.8–30.9.2019. Understöd för restaurering av våtmarker ska sökas senast den 15 september 2019 Under de senaste decennierna har många värdefulla fågelvatten växt igen och fågelfaunan har utarmats. Problemet gäller både skyddade våtmarksfåglar och många jaktbara andarter som är krävande med tanke på livsmiljön. Dessutom försämrar främmande rovdjur många sjöfågelarters kullproduktion. Därför har miljöministeriet och jordoch skogsbruksministeriet tillsammans inlett ett pilotprojekt för att förbättra livsmiljöernas tillstånd för sjöfåglar. Det är nödvändigt att vidta iståndsättningsoch vårdåtgärder samt olika andra åtgärder som ska förbättra tillståndet för sjöfåglar både inom skyddsområden och utanför dem. Av jordoch skogsbruksministeriets medel kan det beviljas understöd för sådana projekt för främjande av iståndsättning och vård av värdefulla fågelvatten som har anknytning till pilotprojektet, såsom för kostnader för anläggning av nya små våtmarker nära fredade områden. Understöd kan beviljas utifrån ansökningar som inlämnats under tiden 1.8–15.9.2019 både till allmännyttiga samfund och enskilda aktörer. Beslut om understöd fattas årligen Med understöden som beviljas kan man stöda både ettoch fleråriga projekt. Jordoch skogsbruksministeriet kan dock inte i detta skede förbinda sig till någon fortsatt finansiering, eftersom beslut om kommande års understöd alltid fattas årligen. Närmare ansökningsanvisningar för understöden och ansökningsblanketter finns på jordoch skogsbruksministeriets webbplats. Ytterligare information: sakkunnig Heidi Krüger, tfn 02951 62072, fornamn.efternamn@mmm.fi 16 l Jägaren 5 l 2019
tracker.fi – facebook.com/tracker.fi STEGET FÖRE IOT 4G Nya Tracker Artemis är utrustad med både beprövad och ny teknik. GSM såklart men även NB-IoT eller LTE-CAT M1, som är en låghastighets 4G-teknik. Teknik som i framtiden kommer att ersätta teleoperatöreras GSM med mycket bättre täckning och lägre strömförbrukning. Förutom denna framtidsäkrade teknik har vi gjort flera driftsäkrande förbättringar för att göra jakten tillsammans både bättre och roligare. Både i nutid och framtid. Läs allt på sajten. NB-IOT LTE-CAT M1 SKALLINDIKATOR LAMPA GPS/GLONASS 3200 mAh
18 l Jägaren 5 l 2019 TUOMAS KUKKO och JYRKI PUSENIUS , Naturresursinstitutet Uppskattningsmetoden för älgstammen Älgforskarna på Naturresursinstitutet uppskattar älgstammens storlek och struktur och tar fram beskattningsrekommendationerna som vi behöver för att nå målen som viltråden har ställt upp. Så här går det till. G runden för uppskattningen av älgstammens storlek och struktur utgörs av en populationsmodell (bild 1) som beskriver älgens livscykel under årets lopp. Till populationsmodellen fogar vi information från flera olika källor. När vi gör beräkningarna använder vi materialet om observerade och fällda älgar som jägarna har samlat in under älgjakten, jägarnas uppskattningar av den kvarstående stammen efter jakten samt materialet från flygoch terränginventeringarna. I det följande presenterar vi med en bildserie principen för bayesiansk statistik. Vi kombinerar insamlade data från olika informationskällor för att med en sannolikhetsfördelning beräkna värdena på älgstammens storlek och struktur. Vid beräkningarna avgränsar vi de möjliga värdena för älgtätheten i ett älghushållningsområde på det viset att det inte finns några negativa värden (bild 2); det måste ju ha funnits minst lika många älgar i området före jakten som antalet älgar som blev fällda. Utifrån värdena som jaktföreningarna i älghushållningsområdet har uppgett för den kvarstående stammen har vi beräknat ett viktat medelvärde för jaktarealen samt en standardavvikelse för det här värdet (bild 3). Normalfördelningen som vi på det här sättet har tagit fram för värdet på den kvarstående stammen har vi därefter för norra Finland kalibrerat med tätheterna för flyginventeringarna och gjort en tillräcklighetsanalys för värdena för den kvarstående stammen i hela landet. Antalet älgobservationer per jaktdag ger ett användbart index för älgstammens storlek (bild 4). Vi antar att indexet för ett älghushållningsområde är direkt jämförbart med stammens täthet. Således indikerar exempelvis en tioprocentig ökning av indexet en lika stor tillväxt i området. Styrkan i kopplingen mellan indexets värde och stammens täthet varierar från område till område. Det går att höja indexets tillförlitlighet genom att bokföra älgobservationerna omsorgsfullt. Av fjolårets stam kan vi med en populationsmodell och en viss noggrannhet sluta oss till stammens storlek under det följande året (bild 5). Men osäkerhetsfaktorerna vid uppskattningen av kalvproduktionen och dödligheten, som osäkerheter vid antecknandet av observationer och förändringar i stammens struktur, bestånden av stora rovdjur och väderleken samt eventuella ökningar eller minskningar på grund av flyttning försvagar fjolårets prognosvärdighet. Även på den här punkten kan noggrannheten förbättras genom omsorgsfulla noteringar av älgobservationer. I vissa områden har det gjorts vinterinventeringar med flyg och/eller i terrängen (bild 6). Flyginventeringarna ger i regel värdefull kompletterande information om stammens tillstånd. Men flyginventeringen görs som stickprov och det faktum att alla älgar Bild 1. Älgens livscykel under årets lopp enligt populationsmodellen som används vid uppskattningen av älgstammens storlek och struktur. Kalvande stam n Fjolårets kalvar räknas som vuxna n Stammen når maximal storlek när kalvarna föds – även om de obs först på hösten när jakten börjat n Andelen tjurkalvar bestäms över en längre tidsperiod Stammen efter kalvningen n Stammen indelas i fyra klasser: n Vuxna honor och hanar n Tjuroch kokalvar n På sommaren minskar stammen pga björn, varg och trafik n Mängden viltolyckor under sommarmånaderna avspeglar stammens storlek Den jaktbara stammen n Kalvprod bestäms retroaktivt enligt obs och fälln under jaktsäsongen. Könsstrukturen från fjolåret kompletteras med obs under jakten n Antalet obs per jaktdag och trafikolyckor i slutet av året avspeglar stammens storlek Kvarstående stam n Stammen beskattas främst av jakten, men även av trafiken och vargarna under säsongen n Uppskattn av stammen och ev inventeringar i terrängen som uppges vid avskjutningsanmälan ger data om storleken på den kvarstående stammen Vinterstammen n Stammen beskattas av trafiken, vargen och andra faktorer n Flyginventeringarna som görs av Luke och jvf ger data om stammen n Även trafikolyckorna under vintern avspeglar stammens storlek Populationsmodellen för älgstammen
Jägaren 5 l 2019 l 19 inte blir observerade skapar en osäkerhet hos värdena. Vi har modellerat observerbarheten och korrigerat för den vid flyginventeringarna, som görs med institutets distansmodell. När vi sammanställer samtliga ovannämnda uppgifter ser vi (bild 7) att de inte alltid stämmer överens sinsemellan fullt ut. På sina håll kan olika index ge en motstridig bild av både stammens storlek och den senaste förändringen hos stammen. Av den här anledningen går det inte att förbehållslöst lita på någon enskild informationskälla. Institutets metod för uppskattning av stammen handlar om att sammanställa informationen i flera olika källor (bild 8). Metoden är inte särskilt känslig för enstaka avvikande observationer i någon av källorna som används. Det skalade resultatet för sannolikhetsfördelningarna utgör ett slags syntes som visar sannolikheterna för de möjliga värdena på stammens täthet, villkorade med årets älgmaterial. Den här fördelningens väntevärde (medelvärde) kan betraktas som den bästa kompromissen för stammens storlek under det aktuella året. Vid uppskattningen av stammen förenar vi uppgifterna för flera år. Stammarna under år som följer på varandra måste vara biologiskt kompatibla. Varje år måste stammen ha räckt till för att avkasta de följande årens avskjutning. Vi maximerar förenligheten hos materialen som har fogats till populationsmodellen under undersökningsperioden (från 2000 tills i dag). Resultatet blir då en följd med sannolikhetsfördelningar (bild 9) där vi kan betrakta väntevärdena som den bästa uppskattningen av älgstammen eftersom där ingår samtliga älgobservationer i analysen. Den senaste informationen är självfallet den intressantaste, men tyvärr också den osäkraste eftersom vi ännu inte känner till de framtida observationer som den kommer att skapa. När vi får in nytt material förändras modellens värden utmed hela tidsserien – ibland mera och ibland mindre. Sammanfattningsvis bygger beräkningarna i modellen främst på det material som jägarna skapar. Älgforskarna på institutet önskar därför att jägarna också i fortsättningen ska anteckna sina älgobservationer och fällningar med största omsorg och uppskatta den kvarstående stammen efter jakten så exakt som möjligt. På det här viset kan forskarna på Naturresursinstitutet göra tillförlitliga beräkningar som bildar underlag för förvaltningen av älgstammen. Bild 9. De årliga fördelningarna är förbundna med varandra genom populationsmodellens parametrar och bildar tillsammans en tidsserie för älgstammens utveckling. Bild 2. Värdena för älgtätheten avgränsas så, att de är större än noll. Bild 3. Utifrån älgjaktlagens uppskattningar skapar forskarna en fördelning för älgtätheten. Bild 4. Antalet älgobservationer avspeglar stammens storlek. Bild 5. Populationsmodellen ger oss ett värde på älgtätheten som bygger på det föregående året. Bild 6. Flyginventeringarna ger oss kompletterande data som stöder de övriga informationskällorna. Bild 7. De olika informationskällornas siffror på älgtätheten ger ett värde på samma sak, men med varierande noggrannhet. Bild 8. De sammanställda informationskällorna bildar en posteriorifördelning. Jägaren 5 l 2019 l 19 De teoretiska gränserna Uppskattad kvarstående stam Observationer per dag Härlett av det föregående Flyginventering Sa nn ol ik he te n Älgstammens täthet Sa nn ol ik he te n Älgstammens täthet Sa nn ol ik he te n Älgstammens täthet Sa nn ol ik he te n Älgstammens täthet Sa nn ol ik he te n Älgstammens täthet Ä lg st am m en s tä th et År Sa nn ol ik he te n Älgstammens täthet Sa nn ol ik he te n Älgstammens täthet De teoretiska gränserna Uppskattad kvarstående stam Observationer per dag Härlett av det föregående De teoretiska gränserna Uppskattad kvarstående stam Observationer per dag Härlett av det föregående Flyginventering Kombination Flyginventering
TJÄDER JA RI N IS KA N EN Jägaren 5 l 2019 l 3 Innehåll 5 l 2019 5 Ledaren: Ett plock ur det nya jaktåret 6 Resultatet av triangelinventeringarna 8 Jaga skogshönsen hållbart 12 Jaktområdet för tundrasädgås blir större 14 Fångstregistret 16 Ministeriet utlyser projektfinansiering 18 Uppskattningsmetoden för älgstammen 20 Systemet för älgförvaltning är summan av flera faktorer 22 Världens bästa älgdata 24 Ordförandes spalt: Historiens vingslag på flera fronter 26 Hjortdjursskador kan förhindras 28 Projektet för utveckling av älghushållningsområdena: kommande utbildningar 30 Jakten i renskötselområdet – håll isär hundar och renar! 32 Vitsvanshjorten: Rivstarta jakten när säsongen börjar 34 Tidningen Jägarens grågäss, del 1: Berättelsen börjar 38 När är det tillåtet att använda hund? 40 Ministeriet informerar: Finland fick ingen ny viltart 41 Tillåtet och förbjudet vid fångst av skadliga främmande arter 42 Inrikesministeriet informerar: Förvara vapnen säkert 46 Vårda ditt jaktgevär: Bädda geväret med massa 50 En jägares patroner: Traditionella och bondade kulor 52 Vaktjakt på älg 54 Vildsvinsjakt på slätterna i Södra Österbotten 56 Vilthushållning i utveckling, del 10: Jaktledaren leder jakten och bär ansvaret 58 Efter det fällande skottet, del 2: En skalle som trofé 60 Andrecept ala Akseli Herlevi 62 Nyhetsmagasinet 64 Fältharen 65 Jakt och jägare 66 Åland 12 Jaktområdet för tundrasädgås blir större 42 Förvara vapnen säkert Älgen 18-30 Uppskattningen av stammen, förvaltningssystemet, förebyggandet av skador, utbildningar och jakten i renskötselområdet 8 Jaga skogshönsen hållbart LA SS I KU JA LA 6 Resultatet av triangelinventeringarna
#BERELENTLESS LEUPOLD.COM VX-5HD TWILIGHT MAX HD LINSSIJÄRJESTELMÄ HUIPPU VALONLÄPÄISYLLÄ ZERO LOCK KOROSÄÄTÖNUPPI NOLLATASON PIKALUKITUKSELLA GUARD-ION LINSSIPINNOITE HYLKII VETTÄ JA EHKÄISEE NAARMUJA TÄYSIN VESITIIVIS LEUPOLDIN 30 VUODEN TAKUU VX-5HD KATSO LISÄTIETOA WWW.ASE.FI • TARJOUSHINNAT VOIMASSA SITOUMUKSETTA 30.10.2019 ASTI • MAAHANTUOJA: HJORTH URHEILUTUKKU OY Kauden tarjoushinnat VX-5HD 1-5x24 FireDot DX 1149€ VX-5HD 2-10x42 FireDot DX 1179€ VX-5HD 3-15x44 FireDot DX 1299€ VX-5HD 3-15x56 FireDot DX 1399€
JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 5 l 2019 l 5 P å många håll i landet kändes försommaren gynnsam för hönsfåglarnas häckning. Intrycket förstärks i flera regioner av resultaten för triangelinventeringarna som håller på att bli klara. Av allt att döma utvecklas hönsstammarna till största delen positivt och har klarat förlängningen av jakttiderna utan problem. Självfallet följer vi kontinuerligt med läget för att vid behov kunna införa begränsningar i jakten under svaga år. I våras och somras var också sjöfåglarna ett populärt samtalsämne. Vi fortsätter med åtgärderna och planerar nya, i synnerhet för att stöda sjöfåglarna med negativ utveckling genom fredningar, begränsningar och våtmarksprojekt. Jakten på de främmande rovdjuren ingår som en fundamental del i skötseln av sjöfågelstammarna och i värsta fall kan vi se fram emot en litet större nykomling. I slutet av juli nåddes vi nämligen av en mindre angenäm nyhet; den första bekräftade observationen av en schakal hade gjorts här i landet. I värsta fall får plågorisen mink och mårdhund sällskap i våra våtmarker av schakalen som trivs i samma livsmiljöer. För minkens och mårdhundens del har vi fått mera svängrum i paragraferna för att jakten ska bli effektivare. Effekterna visar sig efter hand med erfarenheterna och vi hoppas alla på det bästa i synnerhet på att sjöfåglarna med nedåtgående utveckling ska återhämta sig. På hjortdjurskanten har det beviljats klart fler licenser för vitsvans än tidigare, tack vare jägarna som har varit aktiva med att skriva ansökningar. Vi har ett väldigt jobb framför oss för att äntligen få hjortstammen att vända neråt i områdena med täta bestånd. Det gäller att använda samtliga licenser och aktivt ta vara på hela jaktsäsongen. Förhoppningsvis står också vädrets makter på vår sida. Tillsammans med jägarna och markägarna har vi inlett två ambitiösa projekt för att utveckla jakten på hjortdjur och förvaltningen av stammarna. Projektet ”Välmående av vilt” handlar om problemen i hjortområdena och om att utveckla utnyttjandet av hjorten. I ”Projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena” har de nyanställda planerarna redan inlett jobbet med att utveckla förvaltningen av älg och hjort i hela landet. Syftet med bägge projekten är att i hela landet skapa lämpliga verksamhetsmodeller och utbyta erfarenheter av metoder som fungerar. På rovdjurskanten har den nya förvaltningsplanen för vargstammen varit ute på remiss och vi väntar på EU-domstolens utslag om möjligheterna att fortsätta med den stamvårdande jakten. När debatten handlar om viltet är det lätt hänt att rubrikerna lyfter fram motsättningar och ibland får undertecknad en känsla av att själva sakfrågan blir begravd där under. Det här är illa eftersom det sällan bjuds på snabba lösningar när det handlar om viltet. Ofta krävs det flera års arbete för att lösa konflikterna och rätta till problemen. Det här är någonting som vi lätt glömmer bort när vi läser rubrikerna. Vi ska inte heller glömma att bland annat den afrikanska svinpesten fortsättningsvis utgör ett allvarligt hot mot vårt land trots att sjukdomen knappt alls figurerar i rubrikerna. Jägarna befinner sig nu som alltid i främsta ledet i kampen mot svinpesten och vi behöver både beredskap och aktiv jakt. Ett plock ur det nya jaktåret
20 l Jägaren 5 l 2019 TIMO RUUSKA och JANI KÖRHÄMÖ , Finlands viltcentral Systemet för älgförvaltning – summan av flera faktorer Jakthösten har rullat i gång. I norra Finland pågår den tidigarelagda älgjakten medan vaktjakten på åkrar är tillåten i övriga delar av landet. Den egentliga älgjakten ligger redan runt hörnet. Även om älgjakten och avskjutningsplaneringen förknippas med hösten så pågår verksamhet året om i bakgrunden. U nder hösten är antalet jaktlicenser samtalsämnet med stort S och medan jaktsäsongen pågår hör man sig för hos grannarna om hur jakten går och hur mycket oanvända licenser som finns kvar. För den pågående jaktsäsongen har Finlands viltcentral beviljat 50 383 jaktlicenser för älg, 58 094 licenser för vitsvanshjort, 230 för dovhjort och 18 för skogsvildren. I jämförelse med fjolåret har älglicenserna blivit färre medan licenserna för vitsvanshjort har blivit fler. Ett nära samarbete Jaktlicenserna som beviljas varje år utgör resultatet av en långsiktig beskattningsplanering. Den är en process som framskrider i flera steg och inbegriper flera organisationer. Syftet är att nå målen som de regionala viltråden har ställt upp för stammen. De regionala viltråden fastställer målen för älgstammen i treårsperioder för varje älghushållningsområde. Tillsammans med intressegrupperna gör man varje år en utvärdering av hur väl målen har uppfyllts. I mars publicerar Naturresursinstitutet sina uppskattningar av stammens storlek och struktur, och sina avskjutningsrekommendationer på nivåerna älghushållningsområde och jaktvårdsförening. Utgående från dem inleds därefter den egentliga beskattningsplaneringen. Jaktvårdsföreningarna samlas älghushållningsområdesvis och gör utgående från Naturresursinstitutets uppskattningar upp sina beskattningsberäkningar för att nå de regionala målen för stammen. Jägarna som ansöker om jaktlicens innehar en central roll i beskattningsplaneringen eftersom det ju är de som verkställer planeringen. Jv-föreningarnas uppgift är att förmedla beskattningsplanerna till licensansökarna för att dessa i sin tur ska kunna beakta planerna när de fattar beslut om hur många licenser de ska ansöka om. Till Finlands viltcentrals uppgifter hör att fatta besluten om jaktlicenser för hjortdjur i enlighet med målsättningarna på regional nivå. Licensbesluten skickas till ansökarna vid månadsskiftet juli-augusti i god tid innan älgjakten börjar. Viltcentralens regionkontor brukar bifoga de exaktare regionala beskattningsrekommendationerna när de skickar licensbesluten. Mål och rekommendationer Beskattningsrekommendationerna bygger på de regionala målen för stammen. På regionnivå fastställer man det eftersträvade täthetsspannet för älgstammen (exempelvis 2,8-3,3 älgar/1000 hektar), förhållandet mellan vuxna älgkor och tjurar (exempelvis högst 1,5 honor /hane) och andelen kalvar i stammen efter avslutad jakt (exDe beviljade jaktlicenserna för hjortdjur 2019 per viltcentralsregion De beviljade jaktlicenserna för hjortdjur jaktåret 2019-2020 samt en jämförelse med fjolåret REGION ÄLG VITSVANSHJORT DOVHJORT SKOGSREN 2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018 SÖDRA TAVASTLAND 1756 1688 10102 7406 12 2 SÖDRA SAVOLAX 3768 3858 590 525 SYDÖSTRA FINLAND 2688 2820 868 674 KAJANALAND 1797 2065 MELLERSTA FINLAND 4025 4006 1039 831 1 1 3 3 LAPPLAND 10404 11835 ULEÅBORG 5795 8459 ÖSTERBOTTEN 4197 3985 803 545 15 15 NORRA TAVASTLAND 2140 2023 5079 3967 NORRA KARELEN 1502 1450 NORRA SAVOLAX 3197 3292 213 197 KUST-ÖSTERBOTTEN 2082 2107 1177 939 SATAKUNTA 2852 2798 11225 8181 36 24 NYLAND 2460 2614 9897 8342,5 153 117 EGENTLIGA FINLAND 1722 1644 17101 12699 28 28 SAMMANLAGT 50385 54644 58094 44306,5 230 172 18 18