Jakttiderna 2018-2019 Jä g ar en VILTTRIANGLARNA INVENTERAS 28.7 – 12.8 Björnen är det största rovdjuret i Europa. Pälsen är mycket tjock, vilket ger ett runt intryck. Björnen är mycket vig och stark. Dessutom simmar den och klättrar bra. Vår björnstam är starkast vid östgränsen och i Lappland. Arten uppträder regelbundet också i landets södra delar. I regel undviker björnen människor och rör sig enbart i skymningen och på natten. Vintern tillbringar den i dvala i idet. Brunsten infaller i maj-juli. Hanarna slåss då med varandra. Ungarna föds i januari-februari i idet. Honan föder 1-4 ungar. I regel följer ungarna sin mor till maj-juni följande år. Björnen kan fälla en fullvuxen älg. Bytet får kraftiga rivoch klösmärken, i synnerhet på bakhuvudet. Björnen avlivar bytet genom att bita det i halsen eller skuldrorna och vrida av nacken. Den täcker sitt byte med omsorg och bevakar det eller återvänder flera gånger. Björnen är fredad året om. Årligen fälls 70-200 björnar. I renskötselområdet följer man ministeriets kvoter. I övriga delar av landet jagas björnen med dispens av Finlands viltcentral. (vinter) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Björn Ursus arctos Brown bear/Karhu (sommar) 45–230 kg kg Huvudet ofta ljusare än kroppen i övrigt Spillning Föda Allätare. Bär, säd, fisk, insekter, fåglar och däggdjur. Även as. Björnunge Björnen tillbringar vintern i ide Mörka ben Kort svans Framtass 18 –2 5 cm 12–18 cm Skalle 5–1 5 cm Sv an s 135–250 cm Gång 90–14 0cm 2017 Observationer Källa: Naturresursinstitutet St St 1–5 6–10 11–20 21– Bär och säd Däggdjur Fiskar Små och runda öron Färgen varierar från brunsvart till gulbrun Den årliga avskjutningen Individer Renskötselområdet Övriga Finland 00 09 06 12 17 03 15 50 100 150 200 250 De stora rovdjuren och sälarna i Finland Lodjur Järv Björn Varg Vikare Gråsäl C M Y CM MY CY CMY K bjorn_sidan.pdf 1 26/06/2018 7.42 4 l 2018
2 l Jägaren 4 l 2018 Jaktkortsärenden och adressändringar Jägaren Nr. 3/2018 67. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 7 september 2018. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2018/Jag18_04 Pärmfoto: Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 (arkisin klo 12 – 16) oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax
77 Innehåll 4 l 2018 5 Ledaren: Från vilttrianglarna ut på jakt 6 Jakttiderna 2018-2019 8 Ändringar i jaktförordningen 1.6 2018 12 Viltinformationen avgör – jakttiderna för skogshönsen kan förlängas under goda fågelår 14 Två av tre ställer sig positivt till jakten 16 Ordförandens spalt: Jakten seglar i frisk medvind 18 Vargarna blev fler i västra Finland 19 Färsk uppskattning av vargstammen väckte diskussion på vargforum 20 Förbered duvjakten med omsorg 23 Ministeriet informerar: Varför tror jägarna hellre på grundlösa rykten än på forskarna? 24 En jägares utrustning: Duvpatronens anatomi 26 Lockjakt på änder lockar både änder och jägare 30 Mårdhunden och fågelbona – hur många bon blir plundrade? 34 Jaktlicenserna för hjortdjur i tjänsten Oma riista 36 Ett vitsvansprojekt med viltkameror och DNA-analyser 40 Identifiering av vitsvansars ålder, Del 3: Kontrollering av åldern utgående från tänderna 44 Viltinfo.fi har öppnat! Information om viltet och jakten 46 Skogsvildrenens ålder och dödsorsaker – käkprover för åldersbestämning efterlyses 48 Sädgåsinventeringarna börjar 50 Inventeringen av bäverbon 2017: Oma Riista ökade anmälningsaktiviteten 54 Jägarna uträttar ett berömligt arbete för viltstammarna 55 Anteckna småviltet i Oma riista – med några klick! 56 Med spets på fasanjakt: Fällningarna stärker valpens fågelintresse 60 I vimlet på jaktoch fiskemässan i Riihimäki 63 Ändringar i skjutvapenlagen 64 För bättre skott på jakt: Vilken nivå befinner du dig på? 68 Jakten och fisket kan bli en livskraftig näring 72 Forststyrelsens nya miljöanvisningar är viltvänligare än förut 74 Identifierar du dessa sjöfåglar? 76 Vilthushållning i utveckling, del 4: Jaktföreningen och skjutbanetillstånden 78 Verksamheten i en jaktförening: Hur utesluta en besvärlig medlem? 80 Jaktföreningsundersökningen 2017, del 5: Jaktföreningarna och arrende mot vederlag i pengar 82 Nyhetsmagasinet 85 Sädgåsjakten i höst 86 Åland 87 Jakt och jägare 88 Björn 24 En jägares utrustning: Duvpatronens anatomi Jägaren 4 l 2018 l 3 12 Viltinformationen avgör – jakttiderna för skogshönsen kan förlängas under goda fågelår 56 Med spets på fasanjakt: Fällningarna stärker valpens fågelintresse 63 Ändringar i skjutvapenlagen 6 Jakttiderna
UUSI BERETTA HUSH HILJAISUUTTA METSÄSTYKSEEN Berettan uusi, kahinaa minimoimaan suunniteltu Hush-metsästyspuku on valmistettu erittäin pehmeästä ja hiljaisesta mikrokuitukankaasta. Puvun kaikki saumat on teipattu ja se on vedenpitävä, tuulenpitävä ja silti hengittävä GORE-TEX® LTD -vuorauksen ansiosta. Hiljainen rakenne sopii erityisesti hiiviskelyyn ja kyttäykseen, mutta se takaa hiljaisen etenemisen myös aktiivisen jahdin aikana. Hush-puvun voi myös yhdistää Beretta Interactive System (BIS) -välikerroksen kanssa. Jälleenmyyjä: Sako Oy | PL 149, 11101 Riihimäki | Puh. 010 830 5200 | www.sakosuomi.?
I skrivande stund hoppas och önskar vi att sommaren ska fortsätta med bra väder, i synnerhet för skogshönsens ungar. Det är dags att förbereda sig för viltinventeringarna och åter en gång väntar vi på sensommaren och resultaten av triangelinventeringarna. Viltstammarnas utveckling avgör våra jaktmöjligheter nu och i framtiden, och visar dessutom hur väl vi har lyckats med viltvårdsarbetena. Viltinventerarnas och de systemansvarigas frivilliga arbete utgör förutsättningen för att vi åter en gång ska beredas tillfälle att njuta av hållbar jakt. Inventeringen följer en snäv tidtabell. Vi vill ju inventera sommartrianglarna när möjligheterna att observera viltet är goda och resultaten ännu hinner påverka jakttiderna i höst. I det här avseendet tenderar dagarna att inte räcka till, varken i terrängen eller vid analysen av resultaten. Trots det gynnas vi alla av att jakttiderna bygger på så färsk information som möjligt. Jag är medveten om att det av många upplevs som besvärligt att jakttiderna för skogshönsen klarnar först på hösten, men resan från vilttrianglarna till jakttiderna är en färd med stram tidtabell. Det positiva är att den nya jaktförordningen gör det möjligt att förlänga jakttiderna under goda hönsår. Vilttrianglarna utgör en fundamental del av det här systemet och det är därför glädjande att se allvaret i jägarnas inställning till inventeringarna. På många håll är målen uppfyllda och viltinformationen komplett. Inventeringarna ger oss möjligheter att bestämma jakttiderna med hänsyn till viltstammarnas tillstånd. Den nya jaktförordningen innebar en anmälningsskyldighet för fällda sjöfåglar med negativ utveckling som träder i kraft 2020. Systemet för observationer av sjöfåglar är inte lika komplett som inventeringen av vilttrianglar. Syftet med anmälningsskyldigheten är att inhämta bättre information om stammarna och att utveckla observationssystemen. I bästa fall avkastar arbetet exaktare uppskattningar av stammarnas storlek och struktur, men förhoppningsvis också positiva resultat av viltvårdsarbetet och att arterna förblir jaktbara. Å alla deras vägnar som snart ska inleda jakten önskar jag tacka dem som har jobbat med att observera och inventera viltet. Utan er skulle jakten vara avsevärt mera begränsad, dessutom utan garantier för hållbarheten. Likaså skulle vi äventyra bevarandet av jaktmöjligheterna till kommande generationer. Åter en gång kan vi således inleda jakten med ett leende på läpparna. Jag önskar er alla ett säkert och lyckosamt jaktår! Från vilttrianglarna ut på jakt JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 4 l 2018 l 5
Jägaren 4 l 2018 l 7 JAKTTIDERNA 2018-2019 ART REGION ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Änder *1 Hela landet 20.8 kl 12.00 31.12 Brunand Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Alfågel Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Småskrake Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Storskrake Hela landet 1.9 31.12 Ejder Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Sothöna Hela landet 20.8 kl 12.00 31.12 Grågås Vid kusterna (Se karta s 6) Övriga landet 20.8 kl 12.00 31.12 10.8 20.8 kl 12.00 på åkrar Kontrollera jakttiderna på riista.fi Sädgås Kontrollera jakttiden (se karta s 6) 1.10 30.11 Kanadagås Hela landet 20.8 kl 12.00 31.12 10.8 20.8 kl 12.00 på åker Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00 31.12 Orre Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Järpe Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Tjäder Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Ripa Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Fjällripa Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Rapphöna Landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten Övriga landet med jaktlicens av viltcentralen enligt JL § 10 1.9 31.12 1.9 31.12 Fasan Hela landet 1.9 28.2 Ringduva Hela landet 10.8 31.10 Skogshare, fälthare Hela landet 1.9 28.2 Vildkanin Hela landet 1.9 31.3 Ekorre Hela landet 1.11 28.2 Europeisk bäver Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL § 10 20.8 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 30.4 Bisamråtta Hela landet 1.10 19.5 Räv Landskapet Lappland Övriga landet 1.8 30.4 1.8 14.4 Uppfödd fjällräv, mårdhund, mink och iller Hela landet Hela jaktåret men hona med ungar fredad 1.5 31.7) Grävling Hela landet 1.8 31.3 Mård Hela landet 1.8 31.3 Hermelin Hela landet 1.8 31.3 Lodjur I JL 41a § 3 mom avsedd dispens kan beviljas för fångst eller dödande av lo, med undantag för hona som följs av under ett år gammal unge. I renskötselområdet Öviga landet 1.10 28.2 1.12 28.2 Utter Med i JL 41 § eller JL 41a § 3 mom avsedd dispens . Tiderna framgår av dispensbeslutet Östersjövikare Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL 10 § 16.4 31.12 Gråsäl Med stöd av JL 10 § inom ramen för regional kvot. Kontrollera kvoten på riista.fi. 16.4 31.12 Vildsvin Hela landet 1.8 31.7 Hona som följs av årsunge är fredad 1.3 31.7 Mufflon Hela landet 1.9 31.1 Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, järpe, ripa och fjällripa) fastställs 7.9 och publiceras på vår webbplats www.riista.fi 7.9.2018. ART REGION ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Älg Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 § i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 § utom i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt landskapet Lappland I hela landet med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 §. I hela landet med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 §. 1.9 20.9 1.9 12.10 vaktjakt vid åker 13.10 31.12 1.1 15.1 utan hund *2 Vitsvanshjort Med av viltcentralen beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. 1.9 28.9 vaktjakt 29.9 31.1 1.2 15.2 utan hund *2 Skogsvildren Med av viltcentralen beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur 29.9 31.1 Dovhjort Med av viltcentralen beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur 1.9 28.9 vaktjakt 29.9 31.1 Rådjur, bock *3 Get och killing *3 Rådjur Hela landet Hela landet Hela landet 1.9 31.1. 16.5 15.6 1.9 31.1 1.2 15.2 utan hund *2 Brunbjörn I renskötselområdet med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om i jaktlagen föreskrivna dispenser, med stöd av 7 §. Kontrollera kvoten på www.riista.fi I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41a § 3 mom avsedd dispens beviljas för fångst eller fällande av björn, med undantag för årsunge och hona med sådan unge. 20.8 31.10 Hona med ungar får inte fällas, ej heller årsungar. 20.8 31.10. Hona med ungar får inte fällas, ej heller årsungar. Varg Med av viltcentralen beviljad i JL 41 § eller 41a § 3 mom avsedd dispens. Tiderna framgår av dispensbeslutet. Fredningstiderna när de icke fredade fåglarna häckar ? Kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast i Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5-31.7; i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4-31.7 och i övriga landet 10.3-31.7. ? Skata i Norra Savolax, Norra Karelen, Kajanaland och Lappland 10.4-31.7 och i övriga landet 1.4-31.7. ? Korp i renskötselområdet 10.4-31.7 (i övriga landet fredad hela året). ? Kolonier av gråtrut hela året. Anmärkningar: *1) Gräsand, kricka, årta, bläsand, stjärtand, skedand, vigg, knipa. *2) gäller inte användningen av hund vid eftersök på skadat vilt. *3) Rådjur får jagas med drivande hund enbart under tiden 29.9-31.1. HA N N U HU TT U
8 l Jägaren 4 l 2018 Ändringar i jaktförordningen 1.6.2018 MATTI KERVINEN , Finlands viltcentral Den första juni trädde ett antal ändringar i jaktförordningen i kraft, med undantag för (se OBS!-punkterna nedan) övergångsbestämmelserna. S yftet med ändringarna är att lätta på dispensbyråkratin, höja kvaliteten och täckningsgraden på avskjutningsinformationen, minska och förebygga viltskador samt öka välfärden genom att skapa nya jaktmöjligheter. Ändringarna påverkar jägarnas vardag och jägarna gör därför klokt i att repetera gällande lagstiftning i god tid innan jaktåret börjar. Jag tar här upp de viktigaste ändringarna i jaktförordningen och deras konsekvenser för jägarna. Du hittar länkar till gällande lagstiftning och lättfattliga beskrivningar av de nyheter i lagstiftningen som berör jägarna på adressen viltinfo.fi. Anmälningsskyldighet för jaktbara sjöfåglar med negativ utveckling I jaktförordningens paragraf 5 a stadgas om den avskjutningsanmälan som ska göras för vissa viltarter. Ändringen innebär en utvidgning av anmälningsskyldigheten så att den också omfattar de jaktbara sjöfåglarna med negativ utveckling. Från den första augusti 2020 ska jägarna göra en lagstadgad fällningsanmälan till Finlands viltcentral enligt följande. Skyldigheten omfattar sedan tidigare rådjur, vildsvin, iller och sädgås och listan utvidgas nu till att också omfatta bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna. Fällningsanmälningen ska göras inom sju dygn efter fällningen på Finlands viltcentrals särskilda blankett eller på nätet. Det smidigaste sättet är att rapportera fällningen i tjänsten Oma riista. De ovannämnda jaktbara sjöfåglarna har minskat drastiskt. För att säkra jaktens hållbarhet är det nödvändigt att göra avskjutningsinformationen om arterna tillförlitligare. Av de jaktbara sjöfåglarna är det bara gräsand, kricka och knipa, och av gässen grågås och kanadagås, vilka alla är stabila, som lämnas utanför anmälningsskyldigheten. För jägarna är det således klara besked; anmälning görs för alla arter utom de tre vanligaste änderna och två gässen. Som tidpunkt för fällningen ska jägaren ange datumet då viltet blev fällt och som plats kommunen eller den ekonomiska zonen där viltet fälldes. Syftet med ändringen är att göra regleringen tydligare och säkerställa att fällningsinformationen är tillräckligt exakt för förvaltningen av viltstammarna. Avvikande från de övriga arterna gäller för vildsvin också i fortsättningen att jägaren ska uppge koordinaterna för fångstplatsen, för att förhindra att den afrikanska svinpesten sprider sig. Skyldigheten att anmäla fällningar understryker vikten av att kunna identifiera arterna. Du kan öva identifiering av jaktbara sjöfåglar med hjälp av videor och bilder, exempelvis på webbplatsen viltinfo. fi och på sidorna 7 och 8 i detta nummer av Jägaren. Preciseringar i ansökningen om jaktlicens för hjortdjur och licensbestämmelserna Syftet med ändringen i förordningen är att minska och förebygga skador orsakade av Från den första augusti 2020 ska jägarna göra en lagstadgad fällningsanmälan till Finlands viltcentral enligt följande. Skyldigheten omfattar sedan tidigare rådjur, vildsvin, iller och sädgås och listan utvidgas nu till att också omfatta bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna. Fällningsanmälningen ska göras inom sju dygn efter fällningen på Finlands viltcentrals särskilda blankett eller på nätet. Det smidigaste sättet är att rapportera fällningen i tjänsten Oma riista. OBS! Ändringarna i jaktförordningen paragraf 5 a träder i kraft 1.8 2020.
Jägaren 4 l 2018 l 9 hjortdjur i allmänhet och älg i synnerhet genom att ge Finlands viltcentral möjligheter att styra jaktlicenserna inom ett licensområde. I 6 § i jaktförordningen har införts en ändring enligt följande. Till en ansökan om jaktlicens för hjortdjur ska, utöver de utredningar som krävs idag, bifogas en förteckning över de enheter i fastighetsregistret eller delar av enheter där hjortdjursjakten ska äga rum. När ansökaren bifogar förteckningen till varje ansökan om jaktlicens går licensförfarandet smidigare och detta minskar på behovet av ytterligare utredningar. Det enklaste sättet att skapa en fastighetsförteckning och foga den till licensansökningen är att definiera jaktområdet och lämna in ansökningen i tjänsten Oma riista. I 7 § i jaktförordningen har införts en ändring enligt följande. Finlands viltcentral ges möjlighet att bestämma hur licenserna ska styras inuti ett licensområde. Tillägget är påkallat för att vi ska nå målen i förvaltningsplanen för älgstammen. Behovet kan uppstå i en situation där licenstagaren har områden som ingår i samma licensbeslut, men ligger i olika älghushållningsområden eller avskjutningsområden eller om det förekommer särskilt omfattande älgskador i något område. Lättnader i användningen av luftgevär I 20 § i jaktförordningen har införts en ändring enligt följande. Det blir tillåtet att inuti en byggnad använda ett luftvapen för att avliva kråka, skata, tamduva, ekorre, mård, hermelin och mink. De här arterna söker sig gärna in i byggnader där de kan avlivas effektivt med ett luftvapen. Enligt tidigare bestämmelser var det tillåtet att använda ett luftvapen enbart inne i en byggnad och då bara för att avliva annat icke fredat däggdjur eller vildkatt. För de övriga icke fredade arterna fick luftvapen användas enbart med dispens av Finlands viltcentral. Preciseringar i jaktledarens uppgifter I 23 § i jaktförordningen infördes ett tilllägg i enlighet med 30 § i jaktlagen beträffande jaktledarens uppgifter vid jakt med dispens på björn, varg, järv och lodjur. Jaktledaren ska planera det praktiska genomförandet av jakten, ge deltagarna i jakten de instruktioner som behövs för jakten och om säkerhetsarrangemangen som ska följas, samt se till att jägarna följer villkoren i dispensen och bestämmelserna för jakten. Innan jakten börjar ska dispenstagaren skriftligt meddela jaktvårdsföreningen om vilka som är jaktledare och vice jaktledare för en vargjakt. I paragrafen ingår också ett krav på att jaktledaren eller en vice jaktledare ska vara närvarande när ett jaktlag jagar eftersom en jaktledare måste vara närvarande vid jakten för att kunna sköta sina uppgifter med omsorg. Kravet på närvaro gäller både vid licensbelagd jakt på hjortdjur och dispensjakt där ett jaktlag jagar björn, varg, järv och lodjur. Med jaktlag avses här en jakt med fler jägare än en enda. Behovet av en jaktledare understryks vid en jakt med flera deltagare där jägarna med aktiva åtgärder försöker påverka viltet så att skottchans uppstår. Vid vaktjakt föreligger inte något sådant behov av närvaro, vilket innebär att närvarokravet på jaktledare eller vice jaktledare inte gäller för vaktjakt. Ändringar i de allmänna fredningstiderna Förordningen innebär också ändringar i fredningstiderna för några jaktbara arter. I det stora hela innebär ändringarna förlängda jakttider för jägarna. Syftet med förkortningen av fredningstiden för ekorre, mård, hermelin, vikare, grågås och kanadagås är att minska och förebygga skadorna som de här djuren orsakar och att lätta på den administrativa bördan med dispenserna. Syftet med ändringarna i fredningstiderna för älg, vitsvanshjort och rådjur är att effektivera jakten och användningen av de beviljade jaktlicenserna för älg och vitsvanshjort. Syftet med förkortningen av fredningstiden för rapphönan är att öka jaktmöjligheterna och förbättra verksamhetsbetingelserna för viltbruket. Syftet med ändringen i fredningstiderna för skogshönsen är att öka jaktmöjligheterna under goda fågelår. Tryggandet av jaktens hållbarhet är fortsättningsvis högprioriterat, vilket innebär att vi under svaga fågelår begränsar jakttiderna för skogshönsen i enlighet med gällande praxis med en förordning utfärdad av jordoch skogsbruksministeriet i enlighet med jaktlagen 38 §. Du hittar jakttiderna enligt ändringen i förordningen på s 6-9. Läs dem uppmärksamt! HANNU HUTTU OBS! Ändringarna i jaktförordningen 6 § och 7 § träder i kraft den 1.2 2019.
ALPHA 50 + T5 KOIRA-GPS GUNRUNNER H2 ASEREPPU Tarkoin suunniteltu reppu, joka toimii samalla kertaa juoma-, aseja päiväreppuna. Runsaasti taskuja ja säilytystilaa päiväreissulle. Tilavuus: 22 l Paino: 1,72 kg Runko: K 46 x 24 x 19 cm ACTIVE HUNTER AKTIIVIKUULOSUOJAIMET Ampujan aktiivikuulosuojaimet 85dB cut-offilla. Säädettävä panta ja suojainosat. 2 erillistä mikrofonia. 3,5mm liitäntä. Käyttää 2xAAA paristoja (ei sisälly pakkaukseen). RETKITUKKU.FI TÄYNNÄ UUTUUKSIA! – NYT ILMAINEN TOIMITUS 0€* SUOMI 6 ASEKAAPPI Laadukas asekaappi 4-5 aseelle. Runsaasti tilaa patruunoille ja tarvikkeille. Ulkomitat 1490x375x350mm. Paino 45kg. 5 aseelle 95 KPL ERÄ! 199 90 KATSO KOKO ASEKAAPPIVALIKO IMA VERKKOKAUPASTA ! LUCKY DUCK MOOTTORIKYYHKY Varustaudu Lucky Duck -moottorikyyhkyillä kyyhkypassiin. Siipiään epäsäännöllisessä rytmissä räpyttävä moottorikyyhky houkuttelee muita kyyhkyjä uskomattoman tehokkaasti paikalle. Paristokäyttöinen kyyhky on helppo kiinnittää puun oksalle tai maapiikillä pellolle. Säänkestävä materiaali ja maalipinnoite. SAIMME LISÄERÄN! 34 90 HOTBUY HEINÄSORSAKAAVE 12KPL Huippulaadukkaat kelluvat heinäsorsakaaveet 12 kpl pakkauksessa. Säänkestävä rakenne! PAKETTIHINTA! 49 90 12 kpl VAPOR METSÄSTYSPUKU Olive Brown Yhdistimme extrakeveyden, joustavuuden ja erinomaisen hengittävyyden. Uusi, joustava stretch-kangas sekä puvun tärkeimpien osien vedenpitävät Rain-Stop -vahvikkeet mahdollistavat ainutlaatuisen ja monipuolisen metsästyskokemuksen. Huippusuosion saavuttaneet Alaska Extreme Lite -metsästyspuvut sisältävät entistäkin enemmän uusia teknisiä ratkaisuja. Vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop® -kalvo, erinomainen keveys ja suorituskyky muodostavat täydellisen yhdistelmän aktiiviselle metsästäjälle ympärivuotiseen käyttöön. VAPOR CAMOPUKU BlindTech Invisible Vapor-puvun tyylikkään BlindTech Invisible -camon suojaan kätkeytyy oivaltava rakenne: sateelle alttiit osat on suojattu Rain-Stop -vahvikkeilla ja puvun muut osat ovat miellyttävää stretchmateriaalia. Erinomainen puku myös alkukauden lämpimiin keleihin. SLIM FIT SLIM FIT EXTREME LITE METSÄSTYSPUKU EXTREME LITE CAMOPUKU EXTREME LITE NAISTEN METSÄSTYSPUKU EXTREME LITE HIRVIMIEHEN PUKU SAATAVILLA MYÖS SAFETY CAMOLLA! TAKKI+HOUSUT 199 90 TAKKI+HOUSUT 249 00 TAKKI+HOUSUT 199 90 TAKKI+HOUSUT 249 00 IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ XXS-4XL XXS-2XL XXS-4XL XXS-4XL 200 KPL ERÄ! 49 90 1 kpl/asiakas 75 KPL ERÄ! 179 90 1 kpl/asiakas 100 KPL ERÄ! 589 00 1 kpl/asiakas HUIPPUSUOSITTU! VALKOINEN JA MUSTA * Verkkokaupassa tarjolla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto. Ei koske lavatoimituksia. KAUPAN PÄÄLLE! € Asekaapin ostajalle Burrel Active Sporter aktiivikuulosuojaimet (arvo 39,90) 100 NOPEIMMALLE – TOIMI NOPEASTI! Puvun tai pukupaketin ostajalle FOODMASTER METSÄSTÄJÄN VEITSISETTI KAUPAN PÄÄLLE! € arvo 49,90 500 NOPEIMMALLE! TAKKI+HOUSUT 179 90 TAKKI+HOUSUT 199 90 MAASTOKARTTA+LIPPIS+KLIPSI Astro/Alphatutkapaketin ostajalle (Erikoistarjous) KAUPAN PÄÄLLE! GARMIN TILAAJAETU Kotiintoimitus 29,90€ Toimitukset elokuussa TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-17, La 10-15 ILMAISET TOIMITUKSET 0€* *Verkkokaupassa saatavilla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto (ei koske lavatoimituksia).
ALPHA 50 + T5 KOIRA-GPS GUNRUNNER H2 ASEREPPU Tarkoin suunniteltu reppu, joka toimii samalla kertaa juoma-, aseja päiväreppuna. Runsaasti taskuja ja säilytystilaa päiväreissulle. Tilavuus: 22 l Paino: 1,72 kg Runko: K 46 x 24 x 19 cm ACTIVE HUNTER AKTIIVIKUULOSUOJAIMET Ampujan aktiivikuulosuojaimet 85dB cut-offilla. Säädettävä panta ja suojainosat. 2 erillistä mikrofonia. 3,5mm liitäntä. Käyttää 2xAAA paristoja (ei sisälly pakkaukseen). RETKITUKKU.FI TÄYNNÄ UUTUUKSIA! – NYT ILMAINEN TOIMITUS 0€* SUOMI 6 ASEKAAPPI Laadukas asekaappi 4-5 aseelle. Runsaasti tilaa patruunoille ja tarvikkeille. Ulkomitat 1490x375x350mm. Paino 45kg. 5 aseelle 95 KPL ERÄ! 199 90 KATSO KOKO ASEKAAPPIVALIKO IMA VERKKOKAUPASTA ! LUCKY DUCK MOOTTORIKYYHKY Varustaudu Lucky Duck -moottorikyyhkyillä kyyhkypassiin. Siipiään epäsäännöllisessä rytmissä räpyttävä moottorikyyhky houkuttelee muita kyyhkyjä uskomattoman tehokkaasti paikalle. Paristokäyttöinen kyyhky on helppo kiinnittää puun oksalle tai maapiikillä pellolle. Säänkestävä materiaali ja maalipinnoite. SAIMME LISÄERÄN! 34 90 HOTBUY HEINÄSORSAKAAVE 12KPL Huippulaadukkaat kelluvat heinäsorsakaaveet 12 kpl pakkauksessa. Säänkestävä rakenne! PAKETTIHINTA! 49 90 12 kpl VAPOR METSÄSTYSPUKU Olive Brown Yhdistimme extrakeveyden, joustavuuden ja erinomaisen hengittävyyden. Uusi, joustava stretch-kangas sekä puvun tärkeimpien osien vedenpitävät Rain-Stop -vahvikkeet mahdollistavat ainutlaatuisen ja monipuolisen metsästyskokemuksen. Huippusuosion saavuttaneet Alaska Extreme Lite -metsästyspuvut sisältävät entistäkin enemmän uusia teknisiä ratkaisuja. Vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop® -kalvo, erinomainen keveys ja suorituskyky muodostavat täydellisen yhdistelmän aktiiviselle metsästäjälle ympärivuotiseen käyttöön. VAPOR CAMOPUKU BlindTech Invisible Vapor-puvun tyylikkään BlindTech Invisible -camon suojaan kätkeytyy oivaltava rakenne: sateelle alttiit osat on suojattu Rain-Stop -vahvikkeilla ja puvun muut osat ovat miellyttävää stretchmateriaalia. Erinomainen puku myös alkukauden lämpimiin keleihin. SLIM FIT SLIM FIT EXTREME LITE METSÄSTYSPUKU EXTREME LITE CAMOPUKU EXTREME LITE NAISTEN METSÄSTYSPUKU EXTREME LITE HIRVIMIEHEN PUKU SAATAVILLA MYÖS SAFETY CAMOLLA! TAKKI+HOUSUT 199 90 TAKKI+HOUSUT 249 00 TAKKI+HOUSUT 199 90 TAKKI+HOUSUT 249 00 IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ XXS-4XL XXS-2XL XXS-4XL XXS-4XL 200 KPL ERÄ! 49 90 1 kpl/asiakas 75 KPL ERÄ! 179 90 1 kpl/asiakas 100 KPL ERÄ! 589 00 1 kpl/asiakas HUIPPUSUOSITTU! VALKOINEN JA MUSTA * Verkkokaupassa tarjolla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto. Ei koske lavatoimituksia. KAUPAN PÄÄLLE! € Asekaapin ostajalle Burrel Active Sporter aktiivikuulosuojaimet (arvo 39,90) 100 NOPEIMMALLE – TOIMI NOPEASTI! Puvun tai pukupaketin ostajalle FOODMASTER METSÄSTÄJÄN VEITSISETTI KAUPAN PÄÄLLE! € arvo 49,90 500 NOPEIMMALLE! TAKKI+HOUSUT 179 90 TAKKI+HOUSUT 199 90 MAASTOKARTTA+LIPPIS+KLIPSI Astro/Alphatutkapaketin ostajalle (Erikoistarjous) KAUPAN PÄÄLLE! GARMIN TILAAJAETU Kotiintoimitus 29,90€ Toimitukset elokuussa TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-17, La 10-15 ILMAISET TOIMITUKSET 0€* *Verkkokaupassa saatavilla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto (ei koske lavatoimituksia).
12 l Jägaren 4 l 2018 JARKKO NURMI och JUKKA KERÄNEN , Finlands viltcentral Nu går det att förlänga jakten på skogshöns! I början av innevarande sommar blev ett av Finlands viltcentrals långsiktiga mål verklighet när jaktförordningen gjorde det möjligt att förlänga jakttiden för hönsfåglar under goda fågelår. Beslutet om jakttiderna fattas med färsk triangelinformation som underlag för att inte äventyra jaktens hållbarhet Ä ndringen som gjordes 2011 i jaktlagens 38 § gjorde det möjligt att inkludera sommarens inventeringsresultat för vilttrianglarna i beslutsunderlaget när beslut fattas om jakttiderna för höstens jakt på skogshöns. Finlands viltcentral deltog aktivt i processen med jakttiderna. Målet var att skapa ett så gott faktaunderlag som möjligt för planeringen av jakttiderna. Till det viktigaste hörde att vända utvecklingen uppåt för den tynande lusten att inventera trianglar. Detta lyckades väldigt bra och inom kort fanns det ett tillräckligt tätt nätverk av vilttrianglar i alla regioner som underlag för fastställandet av jakttiderna. Antalet inventerade vilttrianglar överskred tusen! Processen för fastställandet av jakttiderna utvecklades och resultatet blev så lyckat att riksviltrådet 2013 lämnade ett förslag till jordoch skogsbruksministeriet om att införa förlängningen av jakttiderna för skogshönsen i jaktförordningen. Tanken var att vi på det viset skulle kunna reglera jakttiderna i ännu högre grad efter fågelläget. Det här innebar att jakttiden under goda fågelår förlängs i de regioner där det enligt viltinformationen bedöms vara möjligt. Förfarandet är nu etablerat vid fastställandet av jakttiderna för skogshönsen. Vilttrianglarna inventeras under den första halvan av augusti och viltcentralen börjar planera jakttiderna redan i början av augusti tillsammans med jordoch skogsbruksministeriet och Naturresursinstitutet. I mitten av augusti lämnar viltcentralen ett förslag till jakttider och därefter skickar ministeriet ett utkast till förordning på remiss. Förordningen utfärdas i slutet av augusti. Möjligheten att förlänga jakttiderna för hönsfåglar är alltså nu en realitet, men den kan tillämpas enbart när hållbarheten tilllåter det. Vi har haft flera dåliga fågelår efter varandra. Kraftiga variationer är karaktäristiskt för hönsstammarna och på dåliga år följer goda år. Vi är övertygade om att det inom en nära framtid kommer så goda fågelår att vi får njuta av förlängda jakttider! Viltinformationen avgör JA RK KO N UR M I
Jägaren 4 l 2018 l 13 3. Använd vid inventeringen gärna GPS eller en kartapp i telefonen där det går att ladda ner en karta och rita in vilttriangeln. Flera appar för telefon fungerar också utan uppkoppling. När gruppen har fortlöpande koll på positionen och riktningen så kan inventerarna koncentrera sig på att avancera raskt och ljudlöst i terrängen och observera fåglar. Vilttrianglarna: 5 tips till dig som inventerar Inventerings -anvisningar www.riistakolmiot.fi/ohjeet/ kesalaskentaohjeet-2014/ Repetera alltid instruktionerna för inventeringen innan ni sätter i gång och följ instruktionerna noggrant. Om ni inte kan göra inventeringen enligt instruktionerna så är det bättre att inte inventera alls. För ytterligare information och hjälp medan inventeringen pågår kontakta Katja Ikonen, katja.ikonen@luke.fi, +358 295 327 010 Skicka in resultatet i tjänsten riistakolmiot.fi omedelbart efter inventeringen. Då hinner det med till beredningen av förordningen för jakttiderna. 5. Användningen av radiotelefoner för kommunikationerna inom gruppen minskar klart behovet av att ropa och konferera. Undvik att föra oväsen eftersom fåglarna kan dra sig undan och landa utanför inventeringssektorn och undgå observation. 4. I svårgången terräng är det ofta omöjligt för de två som går ytterst att fortlöpande hålla exakt 20 meter avstånd till den som går i mitten. Därför är det bra att vid en observation av hönsfåglar se efter om fåglarna flög upp inom den 60 meter breda huvudsektorn, dvs inom en 30 meter bred sektor på ömse sidor om triangellinjen. Fåglar utanför huvudsektorn antecknas separat på blanketten. 2. Dela triangeln i delar och fördela arbetet på flera grupper, men gör jobbet på en och samma dag. Sammanställ resultaten för etapperna på en blankett och karta innan ni skickar in dem till institutet och använd en enda löpande nummerserie för observationerna. 1. Inventera triangeln under den rekommenderade tiden 28.7–12.8. Processen där jakttiderna för skogshönsen bestäms är så snävt tilltagen att vi önskar att de flesta inventerar under veckoslutet 4-5.8!
14 l Jägaren 4 l 2018 TIMO MYLLYMÄKI , forskningschef, Taloustutkimus Oy I jämförelse med tidigare undersökningar har andelen personer med en positiv inställning till jakten ökat i jämn takt. 2004 utgjorde de positiva 54 %, 2013 utgjorde de 61 % och nu är de uppe i hela 66 %! I nställningen är positivare ju närmare jakten en person står. Självfallet är inställningen mest positiv bland jägarna, men också bland sådana som känner en jägare, men inte jagar själv, är inställningen positiv. Men också bland dem som inte jagar själv eller känner någon jägare eller är intresserade av jakt har var tredje en positiv inställning till jakten medan en dryg tredjedel ställer sig neutralt och ungefär en fjärdedel är negativa. Vi klarlade inställningen till jakten med en serie frågor där vi ringade in den svarandes inställning till jakten, om personen känner någon jägare och intresset för jakt. Uppskattningarna nedan bygger på undersökningens resultat: Aktiv jägare 300 000 personer av vilka 250 000 jagar varje år. Före detta jägare 250 000 personer av vilka 170 000 fortfarande är intresserade av jakt. Känner en jägare 2 900 000 personer av vilka 950 000 också själva är intresserade av jakt. Vet ingenting om jakt 770 000 personer av vilka 86 000 ändå är intresserade av jakt. Två av tre ställer sig positivt till jakten
Jägaren 4 l 2018 l 15 Bortåt tre miljoner finländare känner en jägare. Bakom varje jägare finns det alltså i genomsnitt tio finländare som ännu inte jagar, men ungefär tre av dem är intresserade av jakt. Det här innebär att varje jägare har en ypperlig chans att berätta om sin hobby och ta med de här bekantingarna på en jakt för att visa dem vad jakten i praktiken handlar om. Gör ökad synlighet i medierna folk positivare? Den här undersökningen gjordes föregående gång för fem år sedan och innan dess för ungefär femton år sedan. Det är svårt att säga om inställningen har blivit positivare sakta men säkert eller i större språng. Rent generellt gäller för det mesta här i världen att ju mer man vet om någonting desto positivare blir inställningen. Och ju Två av tre ställer sig positivt till jakten Hur gjordes undersökningen? Undersökningen av finländarnas inställning till jakten gjordes av Taloustutkimus på uppdrag av Finlands viltcentral. Undersökningen gjordes i form av personliga intervjuer på olika håll i landet. Vi intervjuade ungefär 1000 slumpmässigt utvalda finländare i åldern 15 till 79 år. Undersökningsresultaten har viktats beträffande kön, ålder och hemort för att kunna generaliseras för hela målgruppen. mindre man vet om någonting desto misstrognare blir man. En annan faktor är naturligtvis det långsiktiga arbete som jägarna och personerna som jobbar med jakten uträttar. En bestående och positiv image utgår från sådana här små saker som till och med kan kännas vardagliga, och som dessutom får skjuts av välgjorda inhemska jaktprogram som visas för den stora allmänheten. HA N N U HU TT U
16 l Jägaren 4 l 2018 16 l Jägaren 4 l 2018 U nder det senaste halvåret har vi fått uppleva väderfenomen som statistiskt sett är väldigt sällsynta. Den gångna vintern var exceptionellt snörik, vilket orsakade förödelse då snön frös fast i träden i områden i östra och norra Finland som låg högre än 200 meter över havet. I maj var medeltemperaturen den högsta någonsin i temperaturmätningens historia, 11,6 grader, vilket slog det föregående rekordet med råge. Klimatförändringen är av allt att döma ett faktum och kommer i allt högre grad även att påverka viltets överlevnad och viltstammarnas storlek. I april-maj undersökte företaget Taloustutkimus på uppdrag av Finlands viltcentral finländarnas inställning till jakten. Den föregående undersökningen gjordes för fem år sedan. Resultatet utgör angenäm läsning för jägarna: andelen personer med en positiv inställning till jakten har stigit klart sedan föregående enkät och ligger nu på cirka 66 %. Andelen personerna med en negativ inställning har i motsvarande grad minskat till cirka 10 %. Andelen personer med en positiv inställning har alltså hela tiden ökat medan andelen negativt inställda personer har minskat. Vi kan alltså med stolthet konstatera att vi har gjort någonting rätt på jaktfronten och att alla jägare är värda ett stort tack för detta! Undersökningen granskade också folks inställning till de stora rovdjuren. Av resultaten framgår att inställningen till tjuvjakt har blivit ännu negativare och tjuvjakten åtnjuter inte längre allmän acceptans. Likaså verkar allmänhetens förtroende för forskarnas uppskattningar av de stora rovdjurens stammar vara på väg uppåt. Det här är ett väldigt positivt resultat för förvaltningen av de stora rovdjuren och gör förhoppningsvis rovdjurssamarbetet mellan jägarna och forskarna ännu bättre. Ett utmärkt uttryck för det här samarbetet är den insamling av vargprover för dna-analys som frivilliga jägare gjorde i vintras i västra Finland. Naturresursinstitutet publicerade nyligen färska uppgifter om vargoch lodjursstammen. Vargflockarna har av allt att döma blivit fler här i landet i jämförelse med föregående uppskattning av stammen. Flockarna är tjugo till antalet och dessutom finns det fem flockar som lever på ömse sidor av östgränsen. Tyngdpunkten för flockarna har dock på otroligt kort tid flyttat från östra Finland till Österbotten och Egentliga Finland. Däremot gapar ett stort tomrum i Mellersta Finland där det inte finns någon enda flock. Vargflockarna som har etablerat sig vid den tätt bebyggda kusten har inneburit ett stort antal vargbesök vid hus och andra konflikter. Som känt skapar det rädsla och otrygghet hos ortsborna när en vargflock uppenbarar sig i ett nytt område, och rädslan som folk känner får verkligen inte viftas bort. Också Taloustutkimus konstaterar i sin rapport att hälften av finländarna är rädda för vargen och björnen! Jordoch skogsbruksministeriet har därför inlett arbetet med att uppdatera förvaltningsplanen för vargen och diskuterar nya strategier med anledning av den förändrade situationen. För lodjuret tyder uppskattningen av stammens storlek på en minskning med en femtedel på landsnivå. Vi har med tiden lärt oss att leva med lodjuret och förvaltningen av lodjuret orsakar inte tillnärmelsevis sådana känsloutbrott som vargen. I föregående nummer av tidningen fanns en förtjänstfull artikel där skribenten frågade sig om vi kan vänta ett totalförbud mot blyhagel också i skogsmarker. Det här förslaget av den europeiska kemikaliemyndigheten innehåller en definition av våtmark som skulle innebära dåliga nyheter för oss om den blir verklighet. Finlands viltcentral föreslog därför i sitt utlåtande till kemikaliemyndigheten att vi i stället för Ramsarkonventionens definition av våtmark skulle använda Inspiredirektivet som avgränsar stränder och havsområden på ett annat sätt. Det skulle vara förbjudet att använda blyhagel när bytet eller skytten befinner sig inom det avgränsade området eller när bytet befinner sig framför området. På det här sättet skulle vi uppnå det eftersträvade, att förhindra att sjöfåglar och vadare sväljer blyhagel när de betar. Om kemikaliemyndighetens förslag går igenom utan ändringar så innebär det avsevärda svårigheter för våra traditionella former av jakt med hagelgevär eftersom torvmarkerna omfattar ungefär en tredjedel av landets areal. Apropå det här eventuella förbudet mot blyhagel är det en väldigt god nyhet att Forststyrelsen har beslutat att från och med i höst tillåta ståloch volframhagel i sina tillståndsoch arrendeområden eftersom gjorda utredningar visar att de här haglens negativa konsekvenser för skogsbruket är försumbara. Ett sällsynt framsynt och klokt beslut! Jakten seglar i frisk medvind TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt W ith lo ve fro m H el lo an d Fr ie nd s. Lafayette Smart asettaa uuden standardin metsästysradioille. Kompaktista koosta huolimatta radiossa on suuri ja selkeä näyttö. Smart on vienyt ominaisuudet uudelle tasolle, siinä on paras IP-luokitus, kuorisuojaus ja pienin virrankulutus. Selkeä suomen tai ruotsinkielinen valikko tekee puhelimen käytöstä todella helppoa. INFO -nappi ja sisäänrakennettu ohjekirja täydentää helppokäyttöisyyttä. Älykkään kantamatestin avulla varmistat, että radio on toiminnassa kantaman sisällä ja olet yhteydessä muihin. Smart kommunikoi myös digitaalisesti ja hiljaa. SMS -tekstiviestitoimintoa käyttämällä kommunikoit helposti yhden vastaanottajan tai koko jahtiporukan kanssa. Toiminto vaatii, että kaikilla käyttäjillä on digitaaliset radiot. Uudistettu 70 Mhz punainen antenni on entistä kestävämpi ja taipuisampi. Radion mukana tulevalla maakaapelilla parannat kuuluvuutta entisestään. Katso lähin Lafayette Smart kauppiaasi osoitteessa: www.hjorth.fi Tulevaisuuden metsästysradio: pieni, älykäs ja yksinkertainen. Testivoittaja Svensk Jakt nro 6 2018
Jägaren 4 l 2018 l 17 W ith lo ve fro m H el lo an d Fr ie nd s. Lafayette Smart asettaa uuden standardin metsästysradioille. Kompaktista koosta huolimatta radiossa on suuri ja selkeä näyttö. Smart on vienyt ominaisuudet uudelle tasolle, siinä on paras IP-luokitus, kuorisuojaus ja pienin virrankulutus. Selkeä suomen tai ruotsinkielinen valikko tekee puhelimen käytöstä todella helppoa. INFO -nappi ja sisäänrakennettu ohjekirja täydentää helppokäyttöisyyttä. Älykkään kantamatestin avulla varmistat, että radio on toiminnassa kantaman sisällä ja olet yhteydessä muihin. Smart kommunikoi myös digitaalisesti ja hiljaa. SMS -tekstiviestitoimintoa käyttämällä kommunikoit helposti yhden vastaanottajan tai koko jahtiporukan kanssa. Toiminto vaatii, että kaikilla käyttäjillä on digitaaliset radiot. Uudistettu 70 Mhz punainen antenni on entistä kestävämpi ja taipuisampi. Radion mukana tulevalla maakaapelilla parannat kuuluvuutta entisestään. Katso lähin Lafayette Smart kauppiaasi osoitteessa: www.hjorth.fi Tulevaisuuden metsästysradio: pieni, älykäs ja yksinkertainen. Testivoittaja Svensk Jakt nro 6 2018
18 l Jägaren 4 l 2018 ILPO KOJOLA , SAMULI HEIKKINEN och KATJA HOLMALA , Naturresursinstitutet Vargarna blev fler i västra Finland A ntalet vargflockar var större i vintras än vintern innan. Det fanns sammanlagt 25 flockar i landet medan det året innan fanns 21. 20 av flockarna hade sina revir helt och hållet inom landet. Ökningen skedde i det västra stamförvaltningsområdet där det fanns 16 flockar, vilket är dubbelt fler än vintern 2016-17. I det östra stamförvaltningsområdet fanns det däremot färre vargar än vintern innan. Förändringen skedde främst i Österbotten, där nästan alla par fick ungar våren 2017. Uppskattningen av stammens storlek i mars i år (165-190 vargar) byggde på (1) rovdjurskontaktpersonernas bokförda observationer av flockar (minst tre vargar) och vargar som rörde sig i par under tiden 1.8.2017 till 28.2.2018, (2) spårningar i snön av avlönad terrängpersonal, (3) DNA-analyser och (4) GPS-försedda vargars vandringar. Vid uppskattningarna av antalet individer inkluderade vi i beräkningarna den kända mortaliteten per revir. Andelen ensamma vargar som strövar utanför reviren rör sig mellan tio och tjugo procent. Här kalkylerade vi med 15 procent. Rovdjurskontaktpersonerna antecknade sammanlagt 1219 observerade flockar och 1356 sannolika par. Den avlönade terrängpersonalen jobbade i östra Finland, där tio personer under två månaders tid körde sammanlagt 11 537 km på jakt efter vargspår. Därefter följde de systematiskt spåren i minst tre kilometer. Spårningarna gjordes bakåt längs vargspåren och personerna antecknade rutten, byten och revirmarkeringar, och samlade in spillning för genetisk analys. Bakgrundsmaterialet bestod av rovdjurskontaktpersonernas bokförda observationer och GPS-vargarnas positioner. I det västra stamförvaltningsområdet var det främst frivilliga som stod för insamlingen av spillning. Det fanns GPS-vargar i sammanlagt tio olika revir. Av materialet som hade samlats in under Kartan som visar läget i mars i år visar reviren, en uppskattning av antalet vargar per revir samt bakgrundsmaterialet. I reviren som är markerade med en stjärna (3) handlar det om enstaka DNA-prover. vintern kunde vi ana totalt 43 revir (bild). Vi fick in sammanlagt 617 DNA-prover och identifieringen av individer lyckades vid 74 % av analyserna. Den genetiska identifieringen av individer och observationsmaterialet stämde väl överens med varandra. Vi riktar ett stort tack till nätverket av frivilliga för ert flitiga antecknande av observationer och samlande av prover för DNAanalys. Likaså riktar vi ett stort tack till institutets avlönade terrängpersonal för ert hängivna arbete med att utveckla metoderna för uppföljning av vargarna. Metoden Principerna för metoden är vetenskapligt beskrivna i en sakkunniggranskad artikel på adressen: https://link.springer.com/ article/10.1007/s13364-018-0379-8. En detaljerad presentation av den uppskattning av vargstammens storlek och struktur som gjordes i mars i år finns på http:// riistahavainnot.fi/suurpedot/ kannanarviointi/lausunnot. Naturresursinstitutet kommer i höst att publicera en uppskattning av läget under hösten som bygger på en matematisk modell. Observationer Vintern 2017-2018
Jägaren 4 l 2018 l 19 HA N N U HU TT U MIRJA RANTALA Färsk uppskattning av vargstammen väckte diskussion på vargforum På vargforumet som arrangerades i början av juni ansåg deltagarna att det är viktigt att vi vidareutvecklar uppskattandet av vargstammens storlek och struktur och fortsätter diskussionen. Deltagarna var överraskande eniga i många frågor. V argforumet, som var det andra i ordningen, hölls bara några timmar efter publicerandet av de nya siffrorna på vargstammen. Detta gav intressegrupperna en möjlighet att diskutera vargsituationen i realtid. Forskarprofessor Ilpo Kojola på Naturresursinstitutet svarade på deltagarnas frågor om metoderna bakom uppskattningen av vargstammens storlek och struktur. Deltagarna var eniga om att det nya verktyget DNA-analyserna av spillning och urinprover är en utveckling i rätt riktning. I de olika anförande upprepades vikten av att fortsätta utvecklandet av uppskattningen av stammen. Nätverket av rovdjurskontaktpersoner behöver utvecklas Deltagarna i vargforumet var också eniga om att nätverket av rovdjurskontaktpersoner måste hållas uppdaterat fortlöpande. Det här kräver både utbildning av personalen och en utveckling av nätverket som helhet, bland annat genom en förbättring av systemet för återkoppling. Framtiden för observationerna i glesbygder utgör också en utmaning. När befolkningen minskar så gör ju också observatörerna det. En dellösning på svårigheterna kan vara ett tätare samarbete mellan aktörerna och en vidareutveckling av de nätbaserade tjänsterna och kommunikationerna. Framåt genom samarbete Att vargstammen har blivit starkare i landets västra delar väckte också diskussion. Det här ökar kraven på bland annat polisen eftersom uppgifterna med anknytning till vargen är nya för en stor del av poliskåren där. I flera av anförandena betonades behovet av dialog och hänsyn till samtliga parters åsikter. I kommentarerna påpekades att vi måste lyssna på dem som bor inom vargrevir. När rädslan och oron kryper inpå är det viktigt att känna att ens röst blir hörd. Jordoch skogsbruksministeriet inleder arbetet med att uppdatera förvaltningsplanen för vargstammen. Representanter för intressegrupperna kommer att kallas till grupperna som styr och bereder. Medan uppdateringen pågår fortsätter de gemensamma överläggningarna om hur vargen ska skötas. Arbetet beräknas bli klart under våren nästa år. Juniforumet var en fortsättning på det Juhani Kukkonen, ordförande för riksviltrådet, är övertygad om att vi kommer att hitta tillfredsställande lösningar på hur vargen ska förvaltas. Det är en komplex helhet som kräver eftertanke och helhetssyn, betonade han i sitt inledningsanförande. nationella vargforum som Finlands jägarförbund arrangerade i höstas. I forumet deltog förutom arrangören Finlands viltcentral företrädare för jordoch skogsbruksministeriet, naturresursinstitutet, polisen, forststyrelsen, jordbruksproducenternas centralförbund MTK, Finlands jägarförbund, Luontoliitto och WWF Finland.
20 l Jägaren 4 l 2018 Liksom under tidigare år är det jakten på ringduva som öppnar jaktsäsongen. På morgonen den tionde augusti – innan solen går upp – har de inbitna duvjägarna redan bemannat kojor och gömslen. Men för att komma så långt har det i regel krävts omsorgsfull planering och förberedelser, vilket samtidigt brukar vara jaktens intensivaste tid.. D et är vanligt att unga jägare med färskt jaktkort i fickan börjar sin jägarbana med duvjakt. Den här jaktformen är mycket riktigt ett bra sätt att inleda jagandet eftersom den inbegriper ett rejält mått av förhandsförberedelser, vilket ökar tjusningen med jakten. Typiskt för duvjakten är att omsorgsfulla förberedelser brukar – bara omständigheterna är de rätta – leda till ett gott resultat. På motsvarande sätt leder slarv med förberedelserna till fåglar som passerar utom skotthåll. Odlingarna avgörande Det första steget i förberedelserna är att kartlägga odlingarna i ens jaktområde. Det är rätt så bortkastat att jaga duva vid exempelvis en kornåker. I augusti äter duvan helst ärter och höstvete och höstråg som mognar tidigt. Från månadsskiftet juli-augusti är det en god idé att börja hålla ögonen på sådana åkrar dagligen. I slutet av juli börjar duvorna bilda flockar som på morgnar och eftermiddagar samlas för att beta på åkrar med de här foderväxterna. Duvorna flyger synnerligen snabbt och skickligt, och de aktar nogsamt vingarna, men även om foderväxten på en åker skulle vara den rätta så landar de inte där för att beta om växtligheten är tät och står upprätt. Om höstvetet eller höstrågen däremot ligger så uppenbarar sig duvorna säkert. Det samma gäller för ärterna om de tvinar eller ligger eller om åkern är skördad så drar de duvor till sig som en magnet. Till en sådan åker lönar det sig för jägaren att gå! Höstsäden skördas i regel medan säsongen pågår, vilket gör det möjligt att jaga vid åkern. Spana på fåglarna morgon och kväll När duvorna har hittat en lämplig plats att beta på och söker sig dit, ska jägaren hålla span på hur de rör sig under normal jakttid, det vill säga på morgnarna och eftermiddagarna. I början av jaktsäsongen börjar morgonflygningen i södra Finland ungefär halv sex medan eftermiddagsflygningen börjar ungefär halv fyra. Vid de KLAUS EKMAN Förbered duvjakten med omsorg TU OM O KA RS IK AS