Jägaren 03/2019 - Lehtiluukku.fi

Ändringar i jakten på främmande arter Jä g ar en ÄNDRINGAR I VAPENLAGEN – ett infopaket till jägarna 3 l 2019
2 l Jägaren 3 l 2019 Jaktkortsärenden och adressändringar ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Ratatie 11), 01301 Vanda, www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Livsmedelsverket / Avdelningen för vilda och vattenlevande djur Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5) tfn 029 530 0400 (växel) Sticka djurprover till: Livsmedelverket, Matkahuolto, Uleåborg www.ruokavirasto.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. klo 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2019/Jag19_03 Pärmfoto: TOMMY ARFMAN Medlem i Tidningarnas Förbund Jägaren Nr. 3/2019 68. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 12 juli 2019. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen.
Jägaren 3 l 2019 l 3 Innehåll 3 l 2019 5 Ledaren: Från skog till tallrik 6 Mink och mårdhund: Ändringar i lagstiftningen på väg 8 Projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena har startat 14 Älgjaktens sociala välfärdseffekter 16 Vice ordförandens spalt: Jakten är naturskydd av bästa sort 18 Skogsvårdsmetoder som minskar på älgskadorna 22 En ledande tanke för viltvården! 28 Fabriken för andungar och gäddyngel 32 Ministeriet informerar: Fler aktörer i jakten på de invasiva arterna 34 Jägare – en hurdan tidning vill DU läsa? 36 Ändringar i vapenlagen – ett infopaket till jägarna 42 Vårda ditt jaktgevär: Från lackade stockar till oljade 44 En jägares utrustning: Kikarmontering, del 2 46 En jägares patroner: 6.5 Creedmoor, ett makalöst patronfenomen 50 Ejdermiraklet på Bengtskär 54 Ejderförvaltningen på Åland – ett lagarbete för ejderns framtid 58 Vilthushållning i utveckling, del 8: En jaktförening som föremål för rättsliga åtgärder 60 Recept ála Akseli Herlevi 62 Nyhetsmagasinet 64 Europeisk bäver 65 Jakt och jägare 66 Åland 46 En jägares patroner – ny artikelserie börjar 42 Vårda ditt jaktgevär: Från lackade stockar till oljade 8 Viltcentralen stöder jaktföreningarna och jv-föreningarna 50 Ejdermiraklet på Bengtskär 36 Ändringar i vapenlagen 6 Ändringar i lagstiftningen för mårdhund och mink HA N N U HU TT U M AR KU S FO RS ST RÖ M TO M M Y AR FM AN AR TO M ÄÄ TT Ä HA N N U UR ON EN
4 l Jägaren 3 l 2019 tracker.fi – facebook.com/tracker.fi STEGET FÖRE IOT 4G Nya Tracker Artemis är utrustad med både beprövad och ny teknik. GSM såklart men även NB-IoT eller LTE-CAT M1, som är en låghastighets 4G-teknik. Teknik som i framtiden kommer att ersätta teleoperatöreras GSM med mycket bättre täckning och lägre strömförbrukning. Förutom denna framtidsäkrade teknik har vi gjort flera driftsäkrande förbättringar för att göra jakten tillsammans både bättre och roligare. Både i nutid och framtid. Läs allt på sajten. NB-IOT LTE-CAT M1 SKALLINDIKATOR LAMPA GPS/GLONASS 3200 mAh
JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 3 l 2019 l 5 Viltmaten är en populärt samtalsämne. Vi förknippar den med en hel rad positiva tankar; bra för hälsan, traditioner och ett blygsamt ekologiskt fotavtryck. Av allt att döma är efterfrågan större än tillgången i handeln. Det handlar ju om en begränsad och värdefull naturresurs. Vilket får mig att undra om vi jägare tar vara på den här resursen fullt ut. Matkulturen är någonting väldigt personligt som vi ska behandla varsamt. Det finns ingen orsak att ställa tycke och smak mot varandra, men det är viktigt att vi tar vara på bytet med respekt. Med tanke på att förberedelserna för nästa jaktsäsong redan är i full gång så är det förnuftigt att ta en titt i frysen. Om där fortfarande finns kvar delikatesser från senaste säsong så är det väl dags att sätta dem på menyn? Självfallet är viltmaten bäst när den är färsk och förbehandlad. Det här gäller i synnerhet de känsligare delarna av viltkroppen, som de inre organen. Ibland får jag en känsla av att de har blivit bortglömda delikatesser. Kanske är det för mycket begärt av dagens jägare att kunna anrätta dem på rätt sätt, men när det lyckas så är upplevelsen underbar! Jag är medveten om att nästan vem som helst skulle uppskatta en gryta gjord på inälvor av fågel eller hjortkalvsnjurar, för att inte tala om färsk och stekt lever. Det är inte ovanligt att jägare skyggar för att använda de här kroppsdelarna och i värsta fall tas de inte alls till vara. Se här en utmaning också för köksmästare och receptförfattare, och självfallet för alla som har möjligheter att bjuda vänner på viltmat. Det allra största ekologiska fotavtrycket har väl maten som lämnas oäten? De traditionella maträtterna är utmärkta även de. Förr i tiden var folk ibland tvungna att kunna laga mat av nästan obefintliga ingredienser. Av allt att döma löper de traditionella vilträtterna samma risk som de inre organen att bli en utdöende folklig tradition trots att det fortfarande finns personer som kan konsten. Naturligtvis behöver vi också nytänkande eftersom samhället förändras och matkulturen med den. Vilket igen får mig att undra vilket öde de går till mötes, organen som så få tar vara på. Vem av oss avnjuter flankstek eller mellangärde? Ute i stora världen är de delikatesser med fina namn, men hos oss i värsta fall bitar som vi förbiser. När vi tömmer frysen borde vi väl också tänka efter hur vi ska göra under nästa jaktsäsong för att ta vara på samtliga delikatesser när viltet är fällt. Vi hittar samma kroppsdelar i viltet som vi fäller här hemma som i den förfinade köttbutiken i utlandet, som vi har sett en glimt av på teve eller under en resa. Självfallet har olika jägare olika intressen när han eller hon jagar. Men jag är rätt säker på att den som är mera intresserad av att jaga än av att laga mat kan i sin närmaste krets finna personer som gärna gör ett försök med de här delikatesserna som vi så lätt förbiser. Naturen och jakten innebär i bästa fall storartade upplevelser som efter den lyckade jakten får en fortsättning vid matbordet och i jägarens minnen. När skogen ger oss gåvor ska vi njuta av dem, var och en på sitt sätt, med respekt för viltet och genom att ta vara på allt som går att använda! Från skog till tallrik
Det kommer att bli lättare att jaga skadliga främmande arter som mink och mårdhund. Enligt lagen, som ännu inte är stadfäst, blir det tillåtet att använda hjälpmedel som belysning och nattsikten vid jakt på sådana arter. Det kommer också att bli tillåtet att jaga de här arterna utan jaktkort. Ä ndringar kommer att införas i jaktlagen och i lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter. Den ledande tanken är att jakten på de främmande skadliga arterna ska bli effektivare. Tvättbjörnen, bisamråttan, sumpbävern och mårdhunden har av EU klassats som skadliga främmande arter medan minken kommer att överföras till den nationella listan på skadliga främmande arter av betydelse. Lagförslaget godkändes i riksdagen den 19 mars och nu väntar vi på att lagen ska träda i kraft och på finslipningen av förordningen. I skrivande stund hoppas vi på att ändringarna ska träda i kraft under sommaren. Vad förändras? På arterna som är upptagna på EU:s lista och den nationella listan över skadliga främmande arter tillämpas jaktlagstiftningens bestämmelser om fångst och avlivning av icke fredade djur. Till de viktigaste ändringarna i jakten på mårdhund, mink och bisamråtta hör att de inte längre omfattas av kravet på hållbart nyttjande i jaktlagens 20 § och att det blir tillåtet att använda artificiella ljuskällor och sikten för nattskytte. Jakten på de här arterna blir tillåten också för personer som inte har jaktkort. Likaså blir det tillåtet att avliva skadliga främmande djur som är upptagna på EU:s lista och den nationella listan med skjutvapen i fälla närmare än 150 meter från bebott hus. I städer rekommenderas att jägaren meddelar polisen eller nödcentralen på förhand om avlivningen med tanke på telefonsamtalen från oroliga stadsbor. Utöver ändringarna i lagstiftningen kan statsrådet med en förordning bland annat inMårdhunden och minken avförs från listan över viltarter. Det gäller för jaktföreningarna att vara uppmärksamma när de förnyar sina arrendeavtal så att de också efter ändringen i lagstiftningen har rätt att jaga de skadliga främmande arterna. Granska de gamla arrendeavtalen och uppdatera dem vid behov. ÄNDRINGAR I LAGSTIFTNINGEN PÅ VÄG Mink och mårdhund JA RI N IS KA N EN 6 l Jägaren 3 l 2019
Jägaren 3 l 2019 l 7 föra begränsningar för fångstredskapen och fångstmetoderna i jaktlagen och jaktförordningen samt fastställa detaljerade bestämmelser om vilka vapen som får användas. Det blir också en ändring i terminologin. Elimineringen av skadliga främmande arter är inte längre jakt utan där tillämpas bestämmelserna för fångst och avlivning av icke fredade djur. Arterna överförs ändå inte till kategorin icke fredade arter utan klassas som skadliga främmande arter. De räknas alltså inte längre som vilt. Den ändrade ställningen i lagstiftningen och ändringen i terminologin påverkar flera olika lagar och förordningar och tillämpningen av dem. Ändringen i lagstiftningen för med sig nya uppgifter för Finlands viltcentral med anknytning till bekämpningen av de främmande arterna. Beträffande de främmande fåglarna och däggdjuren svarar Finlands viltcentral för bekämpningen av arterna och experttjänsterna för hanteringen av dem. Det här gäller i synnerhet för arterna som tidigare räknades som vilt. Inga ändringar i användningen av jakthundar – I jaktlagen finns flera paragrafer som enligt ordalydelsen berör enbart jakten, men som enligt etablerad praxis ändå tillämpas också på de icke fredade djuren, förklarar lagstiftningsrådet Pekka Kemppainen på Jordoch skogsbruksministeriet. – Hittills har det inte funnits något behov av att tillämpa hundparagraferna på de icke fredade däggdjuren eftersom det i praktiken inte har funnits något behov av att lagstifta om jakt med hundar på sorkar, möss och andra icke fredade arter. Även i fortsättningen kan vi tillämpa paragraferna som berör användningen av hund på jakten efter mårdhund även om det begreppsmässigt inte längre handlar om jakt, anser Kemppainen. På motsvarande sätt har retrievrar använts vid jakt på icke fredade fåglar. Jakträtten och de främmande arterna – När ändringarna har trätt i kraft kan jakten på mink och mårdhund i regel fortsätta utan att parterna behöver införa några ändringar i det gamla arrendeavtalet, berättar Kemppainen. För de gamla avtalen gäller den lagstiftning som rådde då avtalen skrevs. Det vill säga att om mårdhunden ingår i listan på arter som får jagas så ändrar inte omklassningen från vilt till främmande art innehållet i avtalet. För de gamla avtalen fortsätter tidigare praxis, det vill säga att lagstiftningen om främmande arter inte medför några förändringar. I enlighet med 16 § i lagen om främmande arter tillämpas det som jaktlagen stadgar om icke fredade djur på fångsten och avlivningen av mink och mårdhund. Paragraf 48.2 i jaktlagen gäller således också rätten att fånga och avliva mårdhund och mink. Om det i ett gällande arrendeavtal inte särskilt stadgas att rätten att fånga och avliva icke fredade djur inte ingår i jakträtten så får arrendetagaren enligt avtalet göra det. Samma rättighet ingår på motsvarande sätt i en jaktlicens om inte rättigheten uttryckligen utelämnas. Trots allt kan arrendegivaren ändå anse att avtalet inte inkluderar rätten att fånga mårdhund och mink. I så fall ska arrendegivaren meddela arrendetagaren sin tolkning. Det handlar här om sedvanliga avtalsförhandlingar mellan arrendegivaren och arrendetagaren. När en jaktförening förnyar ett arrendeavtal ska man beakta ändringen i lagstiftningen och tänka på jakträtten för de skadliga främmande arterna. Avlivningen av djur Bestämmelserna i djurskyddslagen gäller för avlivningen av samtliga djur, även de främmande. Djuret ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt och avlivningen får bara göras av en person som har tillräckliga kunskaper om avlivningsmetoden och avlivningstekniken för arten i fråga. Personen ska också kunna verkställa avlivningen. För exempelvis mårdhunden är skjutning den enda avlivningsmetoden som kan rekommenderas. Det är förbjudet att dränka djur. Det är straffbart att bryta mot bestämmelserna i djurskyddslagen. Den som saknar kunskaper om avlivning kan med fördel vända sig till jägarna på orten och be om hjälp. För jägarna är det därför förnuftigt att fundera på lämpliga former för samarbete med dem som inte är jägare. Det är nödvändigt med samarbete för att lösa problemet med de främmande arterna och bevara jaktens acceptabilitet. Guldschakalen blev inte en viltart Enligt regeringens förslag skulle guldschakalen, om och när den når vårt land, klassas som en viltart. Jordoch skogsbruksutskottet ansåg emellertid att detta inte var befogat eftersom guldschakalen enligt utskottets betänkande och behandlingen i riksdagen ska avlägsnas från vår natur. Riksdagen godkände lagförslaget enligt utskottets betänkande och guldschakalen blev inte klassad som ett vilt. Guldschakaler som sprider sig på naturlig väg är en invandrad art där vi inte tillämpar lagstiftningen om främmande arter. På guldschakaler som människan har släppt ut i naturen ska vi däremot tillämpa vår nationella lagstiftning om främmande arter. Det sannolikaste är att arten invandrar österifrån på egna ben. Eftersom schakalen inte är en viltart så är de här individerna fredade invandrare i enlighet med naturvårdslagen. Med tanke på jägarnas rättssäkerhet är utgångspunkten den, att schakaler som observeras i naturen är fredade om det inte på förhand är klarlagt att de är individer som har rymt och därför är fria. Det blir tillåtet att använda nattsikten och belysning för fångst av skadliga främmande arter som mårdhund, mink och bisamråtta. Det här gäller alltså enbart arter som klassas som skadliga främmande arter, inte invandrade arter i jaktlagens mening.
8 l Jägaren 3 l 2019 JARKKO NURMI Viltcentralen stöder jaktföreningarna och jv-föreningarna Projektet för älghushållningsområdena har startat I mars inledde Finlands viltcentral ett stort upplagt projekt för att stöda jägarnas och jaktföreningarnas verksamhet på lokalplanet vid förvaltningen av hjortdjursstammarna. Vi visstidsanställde nio planerare för tre år och stationerade dem i viltcentralsregionerna. På fältet ska de fungera som stöd för jaktföreningarna och jvföreningarna. H uvudrollen i arbetet med att bevara hållbarheten hos jakten i vårt land innehas av jägarna och jaktföreningarna som med sitt frivilligarbete stöder viltforskningen och viltförvaltningen. Projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena stöder de viktigaste aktörerna i deras arbete med att ta fram viltdata, som i sin tur bildar underlag för beslutsfattandet. Projektet är dubbelriktat: planerarna som jobbar i älghushållningsområdena delar med sig av de bästa knepen och sina kunskaper om förvaltningen av hjortdjur samtidigt som de lär sig av kundernas behov så att vi kan fortsätta utveckla tjänsten Oma riista. Projektet betonar vikten av utbildning och stöd på lokal nivå. Dessutom ska vi jobba med att utveckla helheter för förvaltningen av de övriga hjortoch klövdjuren så att jakten kan uppfylla intressegruppernas och samhällets önskemål. Vi ska förenhetliga praxis i jaktvårdsföreningarnas och älghushållningsområdenas avskjutningsplanering till öppna och transparenta processer som bygger på viltdata och där parterna följer samma landsomfattande spelregler. I älghushållningsområdena hör det också till planerarnas uppgifter att tillsammans med myndigheterna i branschen utveckla förebyggandet av skador på skog och viltolyckor i trafiken. Planerarna ska också jobba med att uteckla avskjutningsplaneringen och uppföljningen av de små hjortdjuren. Förvaltningen av vitsvanshjort och vildsvin I älghushållningsområdena planeras planerarnas arbetuppgifter lokalt. I somliga regioner koncentrerar man sig på att utveckla praxis för regleringen av älgstammen medan man i andra regioner satsar på att utveckla beskattningen av vitsvanshjorten eller regleringen av vildsvinen. De växande bestånden av vitsvanshjort i sydvästra Finland hör till de senaste fenomenen i viltbranschen. De snölösa vintrarna har sugit effekt ur vaktjakten och har ökat honornas produktivitet. Jakten i vintras lyckades fint och förhoppningsvis lyckades vi på sina håll hejda hjortstammens tillväxt eller åtminstone få den att slå av på farten. De regionala viltråden har ställt upp målet att skära ner de tätaste hjortbestånden i viltcentralsregionerna Nyland, Egentliga Finland, Satakunta och Södra och Norra Tavastland. Under de förlängningar av jakttiden som nyligen infördes (jakten under de två första veckorna i september och februari) fälldes cirka 9000 hjortar. Det behövs dock mera av samma medicin, så planerarna i de sydvästra älghushållningsområdena får börja med att eliminera eventuella hinder för en effektivering av jakten. Likaså ska planerarna genast börja arbeta med ett program för att minska på viltolyckorna på de värst utsatta vägarna. I sydöstra Finland har arbetet med att skära ner vildsvinsstammen fått en bra start. Enligt Naturresursinstitutets beräkningar har stammen minskat med så mycket som en tredjedel. Det här arbetet fortsätter, nu med stöd av älghushållningsplanerarna. HA N N U HU TT U
Jägaren 3 l 2019 l 9 Vår viltinformation håller världsklass Projektets främsta syfte är att öka användningen av hjortdjursdata vid planeringen av jakten. Planerarna ska etablera sig i jaktföreningarna, lyssna på dem och stöda dem, och utveckla viltförvaltningens tjänster för kunderna. Effektiv användning av hjortdjursinformationen och de övriga funktionerna i Oma riista gör det möjligt för oss att jaga hjortdjuren med vetenskaplig exakthet, men detta kräver att samtliga parter i helheten använder tjänstens funktioner. Vi har gjort oss av med pappersblanketterna. Den digitala tekniken och prognosen för älgstammen som Naturresursinstitutet tar fram gör det möjligt för oss att flexibelt använda uppdaterade vetenskapliga data vid styrningen av jakten medan den fortfarande pågår. Internationellt sett är det här enastående och det är möjligt tack vare att jägarna ställer upp på talko. Med den här informationen kan älgjaktlagen rikta jakten till önskad del av stammen (hanar, honor, kalvar) så att beskattningen stöder de regionala målen. Det går också att fatta hållbara beslut om hur stor del av jaktlicenserna som ska användas. Den viktigaste frågan är självfallet denna: Stämmer den kvarstående stammens täthet och struktur med de målsättningar för förvaltningen som har slagits fast med intressegrupperna? Oma riista tillhandahåller
10 l Jägaren 3 l 2019 verktygen för förvaltningen av hjortdjuren. Flerartsförvaltningen ska utvecklas Arbetet med att börja utveckla flerartsförvaltningen i vårt land ställer oss inför en alldeles ny utmaning. Med termen avses att vi, när vi ställer upp de eftersträvade tätheterna för hjortdjuren, också ska ta hänsyn till de stora rovdjuren, hur många det finns i regionerna och deras situation. Hjortdjuren utgör ju en viktig födoresurs för i synnerhet vargen och björnen. Om det finns gott om hjortdjur eller ont om sådana har en avsevärd inverkan på rovdjursskadornas omfattning. Genom att integrera viltdata om många arter i avskjutningsplaneringen och stamförvaltningen kommer vi sannolikt att kunna lindra konflikterna mellan rovdjur och hjortdjur. I praktiken innebär det här att vi ska driva projektet i nära samarbete med viltforskningen och intressegrupperna. Flerartsförvaltningen, förebyggandet av skador och utvecklandet av en mera reaktiv förvaltning av hjortdjursstammarna kräver ännu bättre modeller för viltinformationen som samkör data från Oma riista, viltskaderegistret, statistiken för viltolyckor, skogsskadorna och de stora rovdjuren. Vi ska konstruera en visuell tillämpning för beslutsfattandet som kan användas på olika nivåer; i älghushållningsområdena, jaktvårdsföreningarna och jaktföreningarna. Inom projektet jobbar vi både lokalt och nationellt. Förhoppningsvis kan vi på det här viset utveckla avskjutningsplaneringen för hjortdjuren så att den i högre grad bygger på data och en förvaltningskedja, och därmed även uppfylla intressegruppernas behov. Till planerarnas huvuduppgifter i älghushållningsområdena hör: att sköta utbildningen om älgdata och selektiv beskattning i jv-föreningarna och jaktföreningarna att utveckla samlicenspraxis och -modeller som ett verksamhetssätt i jaktföreningarna att utveckla och etablera bästa praxis för banktillståndsprinciper och -modeller att utveckla avskjutningsplaneringen i älghushållningsområdena att utveckla avskjutningsplaneringen på jvf-nivå att delta i uppdateringen av nätverket av älghushållningsområden att öka samarbetet med intressegrupperna i viltcentralsregionerna och på jvf-nivå att utveckla den skadeförebyggande verksamheten, inklusive samarbetet med vägförvaltningen och de skogliga myndigheterna att utbilda skadeinspektörer för besiktningar i terrängen att utveckla avskjutningsplaneringen och uppföljningen av hjort och rådjur Ville Viitanen , Lappland Ville Viitanen sköter planeringsuppgifterna i Lappland och är stationerad i Rovaniemi. Han är hemma från Tervola. Viitanen är till utbildningen skogsbruksingenjör och agronomieoch forstmagister med specialisering på viltvetenskap. Han har tidigare jobbat på Forststyrelsens jaktoch fisketjänster och på Naturresursinstitutet. Viitanen är passionerad när det gäller mårdjakt med slagjärn. På sjöfågeloch hönsjakt tar han med sig sin norrbottenspets som jaktkamrat. Timo Toivonen , Kajanaland Timo Toivonen sköter planeringsuppgifterna i Kajanaland. Han bor i Paltamo och har jobbat som verksamhetsledare på Hyrynsalmi-Ristijärvi jv-förening. Beträffande jaktföreningar har Toivonen erfarenhet av bland annat posten som ordförande och som jaktledare. Till utbildningen är han byggmästare. Toivonen är uppvuxen på landsbygden och blev jaktbiten redan vid unga år. Inte heller behövde han leta efter modeller eftersom det fanns jägare i nästan varje hus i hembyn. Risto Paakkonen , Uleåborg Risto Paakkonen sköter planeringsuppgifterna i Uleåborg. Han är hemma från Piippola och studievägen har gått via viltlinjen i Perho till Uleåborgs universitet, där han studerade statistik och ekologi. Paakkonen har erfarenhet av viltvård och viltuppfödning i hägn, och har jobbat som jaktguide. Han har också varit verksamhetsledare för Finlands jägarförbunds Uleåborgsdistrikt och är särskilt intresserad av ungdomsarbetet, som han tycker är viktigt. Paakkonen ägnar sig åt både älgjakt och mårdspårning. Joni Saunaluoma, Österbotten och Kust-Österbotten Joni Saunaluoma sköter planeringsuppgifterna i Österbotten och Kust-Österbotten. Han Planerarna presenterar sig V iltcentralen anställde nio nya planerare för projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena. De är stationerade i viltcentralsregionerna och jobbar med utbildning och stöd i jv-föreningarna och jaktföreningarna.
Jägaren 3 l 2019 l 11 har sysslat med jakt och viltvård i hela sitt liv. Saunaluoma är hemma från Sastmola och har studerat forstvetenskap och viltvetenskap vid Helsingfors universitet. Bland jaktformerna ligger smårovdjuren och klövdjuren honom varmt om hjärtat. Han är aktiv jägare och har tidigare fungerat som ansökare för samlicens, och känner därför systemets föroch nackdelar. Lauri Itkonen , Norra Savolax och Norra Karelen Lauri Itkonen sköter planeringsuppgifterna i Norra Savolax och Norra Karelen. Han är agronomieoch forstmagister. Itkonen har varit verksamhetsledare för Leppävaara-Varkaus jv-förening. Medan han ledde verksamheten jobbade han också på Oma riistas helpdesk och kan tjänsten på sina fem fingrar. Itkonen jagar älg med en jämthund. Esko Paananen , Mellersta Finland och Södra Savolax Esko Paananen sköter planeringsuppgifterna i Mellersta Finland och Södra Savolax. Han har studerat ekologi och evolutionsbiologi vid Jyväskylä universitet. I sin avhandling undersökte Paananen effekterna av älgens betande på förnyelsen av trädbestånd i olikåldrig skog. Han har följt med sin far på jakt ända sedan han var stor nog att gå i terrängen. Helst jagar han skogshöns med sin finska spets. Antti Rinne , Egentliga Finland och Satakunta Antti Rinne sköter planeringsuppgifterna i Egentliga Finland och Satakunta. Han började sin jägarbana med att åka i pappas ryggsäck. Rinne har studerat geografi och biologi vid Åbo universitet och är behörig ämneslärare. Utbildandet passar honom därför som hand i handske. Han är särskilt förtjust i sällskapsjakt av olika slag samt hönsjakt med vorsteh. Dessutom sysslar Rinne med ungdomsarbete för Finlands jägarförbund och som jaktfadder på Forststyrelsen. Valto Kontro , Nyland och Sydöstra Finland Valto Kontro sköter planeringsuppgifterna i Nyland och Sydöstra Finland. Han är nybakad agronomieoch forstmagister från Helsingfors universitet. Kontro har specialiserat sig på viltvetenskap och har gjort en utredning om eventuell samgång för sju jv-föreningar i Västnyland. Dessutom har Kontro suttit i styrelsen för Finlands jägarförbunds Nylandsdistrikt. Han är intresserad av alla jaktformer men tillbringar mest tid med att jaga fälthare, duva och älg. Timo Ruuska , Norra och Södra Tavastland Timo Ruuska sköter planeringsuppgifterna i Norra och Södra Tavastland. Han är agronomieoch forstmagister med specialisering på viltvetenskap. Ruuska har tidigare jobbat med bland annat kommersiell jakt och jaktövervakning. Han har jagat sedan barnsben och är intresserad av det mesta inom jakten. Han jagar med en norrbottenspets.
Kärkkäinen erämessuilla osastot J19-39 ja K11-13 Hirvas metsästyspuku Huippuluokan toimivuus! Tuulenja vedenpitävä puku Ei kahise! Täyttää metsästysasetusten vaatimukset! Erittäin tyylikäs! Testattua toimivuutta! Kaupan päälle joko Coasus tai Vuolimus alusasu ja Savka lippis (Arvo 58,90) Kaupan päälle joko Coasus tai Vuolimus alusasu ja Luondu lippis (Arvo 48,90) Anar Miella-kevytpuku on suunniteltu lämpimiin säihin, sekä eteläisempien seutujen kuvaus ja jahtireissuihin. Puvun parhaimpia ominaisuuksia ovat keveys ja maastouttavuus. E TUSI 58,90 E TUSI 4 8,90 Suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Väri ja kuosit on suunniteltu maastouttamaan metsästäjä eläimen näkökyvyltä. Kirkas oranssi väritys täyttää uusimmat lain vaatimukset. Täysin vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä sekä kevyt rakenne. Takki 149,Housut 119,249,tai 46,23 € (6kk) Pakettitarjous takki + housut Suohtas / Magga metsästyspuku Pohjoisen metsissä testattu! Moderni eräpuku! Suomalainen suunnittelija! Takki 159,Housut 129,Suohtas on erinomainen valinta alkukauteen ja paljon liikkuvalle. Erinomaiset leikkaukset tuovat lisää istuvuutta ja käyttömukavuutta. Tässä takissa yhdistyvät moderni suunnittelu, ja parhaat nykyaikaiset materiaalit . Anar Magga on erityisesti naisille suunniteltu ja mitoitettu puku. Magga edustaa modernia suomalaista metsästyspukusuunnittelua. Puku sopii erinomaisesti yleisjahtipuvuksi, mutta on tyylikäs vaihtoehto useimpiin outdoor-lajeihin. 229,Alk. 42.75 /kk (6 kk) Pakettitarjous takki + housut Navdi metsästyspuku Takki 129,Housut 99,Anar Navdi –metsästystakissa yhdistyvät sekä kalvollisen, että kalvottoman takin parhaat puolet. Takki istuu erittäin hyvin ja saa metsästäjän tuntemaan olonsa miellyttäväksi jahdin eri vaiheissa. -Suomessa huippusuunnittelijan suunnittelema Strategisista paikoista kalvotettu Hyvin maastouttava Suomessa suunniteltu digicamo-kuosi tai perinteinen metsänvihreä yleisväri Erittäin kevyt, hengittävä, mutta pitää metsästäjän kuivana Kaupan päälle joko Coasus tai Vuolimus alusasu ja Luondu lippis (Arvo 48,90) E TUSI 4 8,90 Takki 129,Housut 99,Miella kevytanorakkipuku Kaupan päälle Luondu lippis (arvo 9,90) HUIPPUETU! 69,26.48 /kk (3 kk) Metsästäjän ja retkeilijän tavaratalo 189,Alk. 35.79 /kk (6 kk) Pakettitarjous takki + housut Vihreä puku Enna kkomyynnissä Voit shoppailla myös myymälöissämme: Ylivieska Ollilanojankatu 2 Oulu Alasintie 12 Ii Sorosentie 2 Lahti Pasaasi 2, Renkomäki Jyväskylä Sammontie 1 Anar Queen 10 asekaappi 3mm täysteräksinen asekaappi Jopa 7 aseelle. Sisäinen, lukittava ammuslaatikko. 5-pisteen lukitussalvat suojaavat porausja lävistyshyökkäyksiltä. 70.50 /kk (12 kk) 749,Anar Safety 10 asekaappii EN14450 sertifioitu ja hyväksytty Jopa 10:lle aseelle. 56.96 /kk (12 kk) 599,Anar Queen 7 asekaappi EN14450 sertifioitu ja hyväksytty 3 mm täysteräksinen asekaappi. Jopa 7 aseelle Sisäinen, lukittava ammuslaatikko Tähän malliin mahtuu myös 30" piipulla varustettu puoliautomaattiase, maksimi pituus aseelle: 1310 mm 52.45 /kk (12 kk) 549,Anar Safety 7 asekaappi EN14450 sertifioitu ja hyväksytty Jopa 7 aseelle 38.01 /kk (12 kk) 389,Pakettiedut voimassa 16.5. 22.5.
Kärkkäinen erämessuilla osastot J19-39 ja K11-13 Hirvas metsästyspuku Huippuluokan toimivuus! Tuulenja vedenpitävä puku Ei kahise! Täyttää metsästysasetusten vaatimukset! Erittäin tyylikäs! Testattua toimivuutta! Kaupan päälle joko Coasus tai Vuolimus alusasu ja Savka lippis (Arvo 58,90) Kaupan päälle joko Coasus tai Vuolimus alusasu ja Luondu lippis (Arvo 48,90) Anar Miella-kevytpuku on suunniteltu lämpimiin säihin, sekä eteläisempien seutujen kuvaus ja jahtireissuihin. Puvun parhaimpia ominaisuuksia ovat keveys ja maastouttavuus. E TUSI 58,90 E TUSI 4 8,90 Suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Väri ja kuosit on suunniteltu maastouttamaan metsästäjä eläimen näkökyvyltä. Kirkas oranssi väritys täyttää uusimmat lain vaatimukset. Täysin vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä sekä kevyt rakenne. Takki 149,Housut 119,249,tai 46,23 € (6kk) Pakettitarjous takki + housut Suohtas / Magga metsästyspuku Pohjoisen metsissä testattu! Moderni eräpuku! Suomalainen suunnittelija! Takki 159,Housut 129,Suohtas on erinomainen valinta alkukauteen ja paljon liikkuvalle. Erinomaiset leikkaukset tuovat lisää istuvuutta ja käyttömukavuutta. Tässä takissa yhdistyvät moderni suunnittelu, ja parhaat nykyaikaiset materiaalit . Anar Magga on erityisesti naisille suunniteltu ja mitoitettu puku. Magga edustaa modernia suomalaista metsästyspukusuunnittelua. Puku sopii erinomaisesti yleisjahtipuvuksi, mutta on tyylikäs vaihtoehto useimpiin outdoor-lajeihin. 229,Alk. 42.75 /kk (6 kk) Pakettitarjous takki + housut Navdi metsästyspuku Takki 129,Housut 99,Anar Navdi –metsästystakissa yhdistyvät sekä kalvollisen, että kalvottoman takin parhaat puolet. Takki istuu erittäin hyvin ja saa metsästäjän tuntemaan olonsa miellyttäväksi jahdin eri vaiheissa. -Suomessa huippusuunnittelijan suunnittelema Strategisista paikoista kalvotettu Hyvin maastouttava Suomessa suunniteltu digicamo-kuosi tai perinteinen metsänvihreä yleisväri Erittäin kevyt, hengittävä, mutta pitää metsästäjän kuivana Kaupan päälle joko Coasus tai Vuolimus alusasu ja Luondu lippis (Arvo 48,90) E TUSI 4 8,90 Takki 129,Housut 99,Miella kevytanorakkipuku Kaupan päälle Luondu lippis (arvo 9,90) HUIPPUETU! 69,26.48 /kk (3 kk) Metsästäjän ja retkeilijän tavaratalo 189,Alk. 35.79 /kk (6 kk) Pakettitarjous takki + housut Vihreä puku Enna kkomyynnissä Voit shoppailla myös myymälöissämme: Ylivieska Ollilanojankatu 2 Oulu Alasintie 12 Ii Sorosentie 2 Lahti Pasaasi 2, Renkomäki Jyväskylä Sammontie 1 Anar Queen 10 asekaappi 3mm täysteräksinen asekaappi Jopa 7 aseelle. Sisäinen, lukittava ammuslaatikko. 5-pisteen lukitussalvat suojaavat porausja lävistyshyökkäyksiltä. 70.50 /kk (12 kk) 749,Anar Safety 10 asekaappii EN14450 sertifioitu ja hyväksytty Jopa 10:lle aseelle. 56.96 /kk (12 kk) 599,Anar Queen 7 asekaappi EN14450 sertifioitu ja hyväksytty 3 mm täysteräksinen asekaappi. Jopa 7 aseelle Sisäinen, lukittava ammuslaatikko Tähän malliin mahtuu myös 30" piipulla varustettu puoliautomaattiase, maksimi pituus aseelle: 1310 mm 52.45 /kk (12 kk) 549,Anar Safety 7 asekaappi EN14450 sertifioitu ja hyväksytty Jopa 7 aseelle 38.01 /kk (12 kk) 389,Pakettiedut voimassa 16.5. 22.5.
14 l Jägaren 3 l 2019 GHITA BODMAN Älgjaktens sociala VÄLFÄRDSEFFEKTER Älgjaktens betydelse för jägarna undersöktes i fjol med en enkät riktad till jägare på olika håll i landet. Den här artikeln utgör en sammanfattning av de viktigaste resultaten. långa traditioner. Den är årets höjdpunkt som sammanför generationer. Ofta är jaktföreningen den enda och den viktigaste föreningen i byn. Även personer som inte längre bor på orten återvänder till hembygden för att jaga i sitt barndomslandskap med släkt och vänner. Jakten är mycket riktigt en viktig förenande faktor. JA RI N IS KA N EN Ä lgjakten är inte bara skjutande utan en hobby som sammanför människor. Deltagarna befinner sig på samma våglängd, de talar samma språk och de delar samma värderingar oavsett bakgrund, utbildning eller jobb. För många är älgjakten en livsstil med
Jägaren 3 l 2019 l 15 utan någonting som stör. Jägarna upplever naturen som ett lugnande och avslappnande andningshål. Naturen utgör en motvikt till vardagen och är en plats där de kan vila. Motionen i skogen ger dessutom jägarna mera ork i vardagen, för där vilar nerverna, sjunker blodtrycket och nollställs tankarna. Jägarna upplever jakten som en hobby som ökar välbefinnandet. Men det är inte bara gemenskapen med jaktkamraterna som ökar välbefinnandet; det gör också samarbetet med hunden och möjligheten att ströva på egen hand i skogen. Det finns tid att koncentrera sig, fundera och bearbeta tankar. Jakten är den egentliga orsaken för jägaren att bege sig till skogs, men om viltet uteblir så kan han plocka bär och svamp i stället. Jakten är mycket riktigt en livsstil som påverkar hur vi mår. Tid tillsammans Enligt jägarna är älgjakten ett viktigt fritidsintresse i glesbygder, som sammanför dem som bor i byarna. Det är ett sätt att tillbringa tid tillsammans i bygder utan kulturella tjänster. Jakten är viktig också för dem som inte längre bor i sina hemtrakter. Skjutandet är inte det viktigaste med jakten. Det viktiga är allt det andra runt omkring. Respekten för viltet utgör mycket riktigt en fundamental del av jagandet. Jägarna måste göra sin röst hörd De intervjuade upplevde att jägarnas röst inte hörs på samma sätt som motståndarnas. Det behövs mera information om vad jakten egentligen är och hur mycket tid som jägarna lägger på sitt jaktintresse. Jägarna funderar också på hur det skulle gå om det inte fanns några jägare. De efterlyser mera uppskattning. De intervjuade hoppas på att älgjakten ska ha en framtid och önskar att deras barn ska föra den långa traditionen vidare. Det kommersiella betraktas som ett hot mot välfärden. Om vi kommersialiserar jakten så äventyrar vi troligen också föreningsverksamheten. Undersökningsrapporten publiceras i sin helhet under våren. KUNDRESA TILL TYSKLAND Inhandla ett kvalitetsvapen vid ett besök på Krieghoffs fabrik! Flyg, logi samt transport kostnaderna gottskrivs köparen. Vid val av bättre kolv eller handgjord gravyr får Du ännu en 500 € stor fabriksförmån. Resan varar 2 dar, Avresa 02.09.2019 Förfrågningar/anmälning senast 25.06.2019 (Obs! Begränsat antal deltagare) Norra kajen 22 00170 Helsingfors, Finland Tel: (09) 135 1358 william.wadstein@? nnenterprise.? www.? nnenterprise.? Jakten är social Under jakten befinner sig deltagarna i en grupp med social växelverkan. Gruppen består av personer som delar samma intresse. Tack vare jakten hör deltagarna till en gemenskap och känner samhörighet. För de äldre kan jaktföreningen vara den enda sociala gemenskap som de tillhör. Jägarna sitter vid brasan, grillar korv och pratar med varandra, vilket lättar på vardagens bekymmer. Samhörigheten i en jaktförening är någonting enastående! Jakten är inte bara skjutande och fällande. Den är någonting mer. Den fina stämningen en disig morgon är en så härlig upplevelse att bytet blir en bisak. Dessutom är viltmaten etisk eftersom djuret har fått leva ett gott liv i naturen och det har blivit avlivat med respekt. Och jägaren vet vad han äter. Den ansvarsfulla jägaren vill naturen gott. Att sörja för viltets välfärd utgör mycket riktigt en viktig del av jakten. Jägarna bevarar balansen i naturen och på det sättet mår de också själva bra. Jakten är mer Det viktigaste är att få vara ute i naturen
E nligt de senaste undersökningarna har jaktens acceptabilitet i vårt land blivit ännu högre. Ändå talas det väldigt lite om hur betydelsefull jakten är för naturvården och naturskyddet. Vårt land är bebott i sin helhet. Därför är vi tvungna att reglera många djurarter för att bevara balansen och mångfalden i naturen för att inte någon djurart ska dö ut medan någon annan förökar sig hejdlöst på andra arters bekostnad. Till exempel skogsvildrenen, som är globalt hotad, skulle försvinna från vår natur om vi inte reglerar de stora rovdjuren genom jakt i områdena där renen förekommer. Det är fullkomligt absurt att inbilla sig att skogsrenen och artens värsta fiender varg, björn och lo skulle leva i harmoni och balans i vår natur om vi inte skulle reglera balansen genom väl avvägd rovdjursjakt. För bevarandet av skogsvildrenen är jakten naturskydd. Det samma gäller för älgen och i vissa delar av landet också för vitsvanshjorten, att jägarna måste reglera bestånden genom jakt. Om jakten på hjortdjur upphör skulle odlandet av tallskog likaså upphöra i vårt land och viltolyckorna skulle försätta biltrafiken i en ohållbar situation. Vi har naturparker som för undervegetationens del inte längre befinner sig i naturtillstånd. Det här beror på koncentrationen av älgar som vi på grund av jaktförbud inte kan påverka; vi får inte ens sjasa dem därifrån! Det hysteriska skyddandet av sälstammarna i Östersjön (gråsäl och vikare) med gynekologiska (hos en liten del av vikarstammen har det förekommit livmoderförträngning som leder till sterilitet) och andra svepskäl har lett till att bägge sälstammarna har vuxit sig så stora att det inte längre går att reglera dem ens med jakt. För vikarens del blir ungefär 2/3 av den årliga kvoten fälld och för gråsälens del bara ungefär 1/5. Begränsningarna i jakten ledde till att vi inte längre har tillräckligt många säljägare. När vi till detta lägger EU:s ogenomtänkta förbud mot handel med sälprodukter så står vi nu i en situation där vi har tappat kontrollen över sälarnas förökning i Östersjön. I flera områden har yrkesfisket upphört på grund av sälarna medan sälskadorna i vårt land uppgår till miljoner euro om året. Apropå havet så har vi dessutom ett allvarligt problem till som vi absolut måste hitta en laglig lösning på; nämligen storskarven. Tillbaka till fastlandet. När vi betraktar de främmande arterna som inte hör till vår natur så står vi inför ett flertal problem som vi inte kan hantera utan jakt. Minken har brett ut sig över hela landet och har i årtionden utgjort ett allvarligt hot mot våra sjöfåglar och övriga fåglar som häckar på stränder. Man kan fråga sig hur minksituationen skulle se ut utan alla de aktiva smårovdjursjägare som jagar mink runt om i landet. Under de senaste dryga tio åren har mårdhunden blivit en veritabel landsplåga. Den sprider sig, vandrar otroliga sträckor och förökar sig synnerligen effektivt. Hur mycket värre vore det inte om mårdhunden kunde föröka sig och breda ut sig utan några aktiva jägare som sätter gränser för den. Arten hade med säkerhet redan spritt sig till Sverige och ända till Norge om det inte utmed vår riksgräns i väster hade funnits aktiva jägare och till och med en heltidsanställd yrkesjägare. I våtmarker och utmed stränder är mårdhunden sannolikt den allra värsta boplundraren. Dessutom sprider den sjukdomar. Arbetet med att sätta stopp för en främmande art som mårdhunden som inte hör hemma i vår natur är naturvård och naturskydd av bästa sort! Jakten är naturskydd av bästa sort ERKKI HUHTA Vice ordförande Finlands viltcentral Vice ordförandens spalt 16 l Jägaren 3 l 2019
KESTÄVÄT KOIRATARHAT – kotipihaan toimitettuna! SUOSITUT TÄYSRAVINNOT AKTIIVISILLE KOIRILLE! Korkealaatuiset, vehnättömät ja energiapitoiset Smurretäysravinnot aktiivisille koirille Rokka viljattomat makupalat 200 g ja ilmainen kotiintoimitus KAUPAN PÄÄLLE! Vähintään kahden (min. 30 kg) Rokka-koiranruokasäkin tilaajalle Etutuotteen arvo 3,20 28 50 ALKAEN / 15 KG KOIRATARHOILLE ILMAINEN KOTIINTOIMITUS! PEHMUSTI TAI RUTIREX KOIRANKOPINKUIVIKE Kotimainen kuivike auttaa pitämään koirankopin kuivana ja raikkaana. Kymmenen kilon paalista riittää jopa vuoden tarpeiksi. VALION LIHA-ATERIAT 12 X 800 G Makuvaihtoehdot kana, nauta tai sikanauta. Herkullinen, viljaton koiranmakkara. KOLARI KOIRALIIVI Laadukas, kotimainen huomioliivi, jonka kirkas neonväri näkyy kauas. Värit oranssi ja keltainen. Koot XS-XL. Ilmainen kotiintoimitus! KOIRANKOPPI Kotimainen, kestävä koirankoppi Suomen sääolosuhteisiin. Lämpöeristeenä mineraalivilla. Valmiiksi asennetut oviläpät suojaavat vedolta. Avattava katto. 549,KOTIMAINEN! 24 90 19 90 SÄÄSTÖPAKKAUS! 14 90 H in na t ja ka m pa nj at vo im as sa 26 .5 .2 01 9 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri itt ää . Puristeruoka! Puristeruoka! Puristeruoka! 35 90 15 KG 37 90 15 KG 40 95 15 KG 29 90 15 KG 33 90 15 KG 40 95 15 KG 24 90 15 KG 49 90 15 KG Viljaton! UUTUUS! Valio-ruokakuppi 2,8 l ja ilmainen kotiintoimitus KAUPAN PÄÄLLE! Vähintään kahden (min. 30 kg) Valio-koiranruokasäkin tilaajalle Etutuotteen arvo 12,90 549,499,SUOMI KOIRATARHA 3M X 3M Kuumasinkitty, kotimainen koiratarha 10 vuoden ruostumattomuustakuulla. Kestää aikaa ja Suomen sääolosuhteita. Elementin korkeus 180 cm ja leveys 150 cm. KOIRATARHA 3M X 3M Sinkitty ja jauhepolttomaalattu tarhapaketti sisältää yhden ovielementin ja seitsemän peruselementtiä. Elementin leveys 150 cm, korkeus 180 cm. Verkon paksuus 4 mm ja silmäkoko 50 x 100 mm. Kaikkiin koiratarhatilauksiin Hundra-juomasanko 8 l KAUPAN PÄÄLLE! € Arvo 23,90 € 20 kg 20 kg 20 kg 34 90 KEVYT 38 90 VOIMA 39 90 SUPERVOIMA Tilaa 2 kpl MAKSA VAIN 44 90 12x Kolme makua! PROTEIINIA 23 % RASVAA 10 % PROTEIINIA 32 % RASVAA 24 % PROTEIINIA 35 % RASVAA 25 % TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–19, la 10–16
18 l Jägaren 3 l 2019 MIKAEL WIKSTRÖM och EEROJUHANI LAINE , Finlands viltcentral samt NIKO TEIKARI Finlands viltcentral har i samarbete med Finlands skogscentral tagit fram information för skogsägare, skogsfackmän och jägare om skogsvårdsmetoder som minskar på älgskadorna. Informationen är fritt tillgänglig för alla på webbplatsen viltinfo.fi. Skogsvårdsmetoder som minskar på älgskadorna S kadorna som älgen orsakar i skogen har sannolikt varit ett samtalsämne ända sedan människan och älgen blev konkurrenter. Litteraturen visar att älgens matvanor betraktades som väldigt skadliga också på den tiden då älgstammen i vårt land var synnerligen blygsam. ”Kulor och krut utgör det verksammaste medlet mot älgskador!” hävdades det i slutet av 1800-talet. I den här artikeln ska vi begrunda problematiken ur skogsvårdens synvinkel. Med vilka skogsvårdsmetoder kan vi minska på älgskadorna, i synnerhet i utsatta områden där älgarna betar på vintern? Hjulet behöver inte uppfinnas på nytt Åtminstone sedan 80-talet har det varje decennium publicerats rådgivningsmaterial som visar vad vi kan göra för att minska på skogsskadorna genom att skydda bestånd Nytt rådgivningsmaterial:
Jägaren 3 l 2019 l 19 tillgänglig föda den motsatta effekten, det vill säga att ju mer föda desto mindre skador på skogen. Genom regleringen av älgstammen påverkar vi antalet älgar och genom valet av skogsbruksmetoder påverkar vi den tillgängliga födan, både kvalitativt och kvantitativt. Älgens matvanor varierar med årstiderna; den är en selektiv idisslare och väljer fortlöpande vilka växter och växtdelar den äter. Det här innebär att vi med (bland annat) en tillräcklig planttäthet, skogsvård som utförs i rätt tid och genom att undvika onödigt städande kan påverka uppkomsten av skogsskador. Å andra sidan finns det också av människan oberoende faktorer som påverkar älgens val av livsmiljö och därmed uppkomsten av skador; bland annat marktypen, näringsvärdet och placeringen i terrängen. En granskning av omfattningen av älgens betande på träd med olika geografiska skalor visar att mängden tillgänglig föda utgör den främsta faktorn. Genom valet av skogsvårdsmetoder i områdena där älgarna betar på vintern kan vi på flera olika sätt inverka på uppkomsten av älgskador. Ytterligare inforLåt inte lövträden växa förbi tallarna, men röj inte bort älgbetade träd förrän beståndet har passerat riskgränsen för älgskador, en dominerande höjd på fem meter. Föredra brunnsröjning, alltså röj Röj helst på det viset att du bara avlägsnar stammar som stör huvudträdslaget. Låt inte lövträden växa förbi tallarna, men röj inte bort älgbetade träd förrän beståndet har passerat riskgränsen för älgskador, en dominerande höjd på fem meter. Föredra brunnsröjning, alltså på det viset att du bara avlägsnar stammar som stör huvudträdslaget. som är värdefulla för skogsbruket, utföra skogsvårdsåtgärderna vid rätt tidpunkt och genom att spara lämplig föda åt älgen. Nu har uppdaterat material framtagits som baserar sig på aktuella forskningsresultat. Rådgivningsmaterialet är finansierat av Jordoch skogsbruksministeriet och har tagits fram av Finlands viltcentral tillsammans med Finlands skogscentral. Även experter på Naturresursinstitutet har bidragit med kommentarer om innehållet. Resultatet är ett omfattande utbildningspaket för markägare, skogsfackmän och jägare. Materialet gjordes som en del av Finlands viltcentrals projekt Utvecklandet av hjortdjurens beståndsvård, (Hirvieläinten kannanhoidon kehittäminen) -hanke. Faktorerna som påverkar älgskadorna i skogsbruket Skogsskadorna som älgarna orsakar uppstår som en följd av deras matvanor och drabbar i allmänhet unga bestånd av tall och vårtbjörk på vintern. Tillväxtoch kvalitetsförlusterna kan uppstå när älgarna bryter toppen eller stammen på huvudträdslaget, vid omfattande betning av grenar eller när de river bark. Däremot leder inte måttligt betande av sidogrenar på det odlade trädslaget eller på andra trädslag till några betydande skador. Antalet älgar står i direkt proportion till skogsskadornas omfattning ju fler älgar desto mer skador. Å andra sidan har mängden
20 l Jägaren 3 l 2019 De gröna ovalerna markerar planteringar där man har lämnat föda som älgarna tycker om. I områden där älgarna betar på vintern rekommenderas inte odling av vårtbjörk och specialträdslag om man inte är beredd att hägna in beståndet för att hålla älgarna utanför. Observera att den som hägnar in en hel plantering samtidigt leder älgarna vidare till att beta någon annanstans. Avskräckningsmedlen ska skydda den del av plantorna som är viktigast för skogsbruket; toppskottet. Behandlingen ska upprepas varje år tills planteringen har passerat riskgränsen för älgskador. Vi kan påverka älgskadorna genom att lämna kvar lämplig föda åt älgarna och utföra de skogsvårdande arbetena vid rätt tidpunkt. En enskild skogsägare kan påverka tillgången på föda genom att låta det odlade trädbeståndet växa tätare och avstå från överflödiga röjningar när mängden älgfoder ökar så minskar den relativa andelen skadade träd samtidigt som skogsägaren sparar in på skogsvårdskostnaderna. På plantskogsstadiet borde sparandet av föda sträcka sig över stora arealer och gärna omfatta hela kommunen (bilden till höger). Om det bara är några få skogsägare som lämnar kvar föda så kan effekten till och med bli negativ. Om älgarna koncentreras till platser med gott om föda så kan detta leda till mera skador (bilden till vänster)). mation om det här finner du på webbplatsen viltinfo.fi. Vi behöver mera data Vi behöver mera information om den inverkan som tillgången på föda har på betestrycket i vårt land. Hur mycket ökar eller minskar riskerna för skogsskador i de olika älgförvaltningsområdena om tillgången på föda och älgtätheten ökar eller minskar? Med skogsvården kan vi påverka på olika sätt Det vill säga; hur mycket minskar risken för skador i ett visst älgförvaltningsområde om där finns 3,0 älgar per tusen hektar i stället för 3,5? När vi diskuterar skadeverkningarna ska vi självfallet också diskutera de positiva effekterna. Hur många fler eller färre jakttillfällen och bytesdjur får man i ett visst älgförvaltningsområde om täthetsmålsättningen skulle vara 3,0 eller 3,5 älgar per tusen hektar? Det här är viktigt att veta när de regionala viltråden gör upp målsättningarna för älgförvaltningsområdena. Ytterligare information om vad vi kan göra för att minska på riskerna för skogsskador hittar du på: https://www.riistainfo.fi/sv/kurs/ skogsvardsmetoder-for-minskningav-algskador/