ÄLGLICENSERNA nu i Oma riista Jä g ar en Stopp för mårdhunden! Premium Tour 2018 Premium Tour 2018 Pvm Paikkakunta Yhteistyökauppias 19.4. Salo Forssan Ase ja Retkeily 26.4. Sipoo Varuste.net 4.5. Heinola J. Kärkkäinen Oy 11.5. Nokia Häijään Urheilutarvike Ky 17.5. Nakkila Sissos-myymälä Oy 18.5. Alajärvi Ahti Huvila Oy 19.5. Haapajärvi Raimo Olkkonen Oy 24.5. Siilinjärvi Oy Carlson 25.5. Outokumpu Joensuun SAR 1.6. Leppävirta Green Trail Oy 19.6. Kajaani Aseja Optiikkahuolto H. Korhonen Oy Menossa mukana myös: 3HGR Sasta Subaru Team Karhukopla Haulikkokoulu Hyötyajoneuvokeskus Continental / Rengasmarket Menossa mukana myös: 3HGR Sasta Subaru Team Karhukopla Haulikkokoulu Hyötyajoneuvokeskus Continental / Rengasmarket Lisätietoja: Nordic Distribution Oy Nordis Teuvo Louhisola Oy www.nordis.fi www.teuvolouhisola.fi Lisätietoja: Nordic Distribution Oy Nordis Teuvo Louhisola Oy www.nordis.fi www.teuvolouhisola.fi Nordis Oy Premium Tour 2018 Metsästäjä nro 2 210x267_kuksa.indd 1 28.2.2018 11:50:07 2 l 2018
2 l Jägaren 2 l 2018 Jaktkortsärenden och adressändringar ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 (arkisin klo 12 – 16) oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2018/Jag18_02 Pärmfoto: Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund Jägaren Nr. 2/2018 67. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 21 maj 2018. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen.
77 Innehåll 2 l 2018 4 Järv 5 Ledaren: Jaktvårdsföreningarna och jägarna i samhällets tjänst 6 Frågestund med ordförandena: Frivilligarbetet måste fortsätta trots vargen 8 Viltdagarna 2018: Med blyet, inventeringarna och vargen i huvudrollerna 11 Ministeriet informerar: Jakten som generationsupplevelse 12 Vildsvinsveckoslutet – jägarsamarbete mot afrikanska svinpesten 16 Oma riista-anvisningar: Elektronisk licensansökan för hjortdjur 2018 22 Älgens ålder och horn 26 Svensk undersökning visar: Lönsamt beaktahjortdjuren i skogsbruket 28 Projektet Skogsvildren Life: Viltforskningen följer med renarna 30 Identifiering av vitsvansars ålder Del 1: Kalvar och vuxna hondjur 31 Plansch: Identifiering av vitsvanshjortars ålder 36 Digiviltskog: Laserskannade viltmiljöer i tjänsten MinSkog.fi 38 Intresset för viltvänligt skogsbruk överraskade 40 En jägares utrustning: När geväret tappar precisionen 44 Jaktens effekter på hälsa och välfärd, del 2: En jakthund är bra för hälsan och välbefinnandet 46 Hjortdjursbytets värde, Del 3: Hur fördela värdena rättvist? 48 Vilthushållning i utveckling, del 4: En jaktförenings intäkter och skatter 50 Jaktföreningsundersökningen 2017, del 4: För en tredjedel har jaktmarkerna blivit mindre 52 Tröskelprojekt gav anvisningar för vargar vid hus 54 Sädgåsjakten 2017 56 Uppifrån och ned eller tvärtom? – Vad kan vi göra för naturens bästa? 58 Nyhetsmagasinet 61 Jakt och jägare 62 Åland 30 Identifiering av vitsvansars ålder, del 1: Kalvar och vuxna hondjur 40 En jägares utrustning: När geväret tappar precisionen PA N U HI ID EN M IE S N IK O PE KO N EN 52 Tröskelprojekt gav anvisningar för vargar vid hus 48 Vilthushållning i utveckling, del 4: En jaktförenings intäkter och skatter ARTO MÄÄTTÄ M IK AE L W IK ST RÖ M ANVISNINGAR: för licensansökan för hjortdjur 2018 16 Jägaren 2 l 2018 l 3
80–12 0cm Järven är ett bastant rovdjur med glansig päls. Helhetsintrycket är mörkbrunt. Brun eller gulaktig på sidorna. Pannan och kinderna är ljusare. Nosen, svansen och benen är svarta. Öronen har gulbruna kanter och är nästan inbäddade i pälsen. Järven rör sig i språng (parspår) eller i galopp. Järven förekommer fåtaligt i landets obebyggda norra och östra delar, sporadiskt även i landets mellersta delar. Undviker bebyggelse och kräver ett stort revir. Brunsten infaller mitt i sommaren, men honan har fördröjd fosterutveckling och föder de 2–4 ungarna i mars–april i ett bo utgrävt under snön. Om honan blir störd flyttar hon ungarna till en annan plats. Järven jagar tamrenar och skogsvildrenar. Den sliter av senorna i halsen på bytet utan att lämna klösmärken. Huvudet på bytet påträffas ofta avskilt från kroppen. Järven utnyttjar också älgkadaver. I likhet med björnen återvänder den till kroppen. Järven är fredad året om. Jakten kräver dispens av Finlands viltcentral. (vinter) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Järv Gulo gulo Wolverine/Ahma De stora rovdjuren och sälarna i Finland 8–28 kg kg Pannan och kinderna ljusa Spillning Föda Jagar tamrenar och skogsvildrenar. Äter även fåglar, harar, rävar, små däggdjur, grodor och bär. Öronen nästan inbäddade i pälsen Svart nos Svarta tassar Brun eller gulaktig på sidorna Svart svans Helhetsintrycket mörkbrunt Framtass 10 –1 6 cm Fåglar Hare Skogsvildren Skalle 16– 25 cm 69–83 cm Galopp Språng 60–10 0cm Ibland ljusa fläckar på hals och bröst Klättrar vigt 2017 Järvobservationer Källa: Naturresursinstitutet St St 1–5 6–10 11–20 21– Lodjur Järv Björn Varg Vikare Gråsäl (sommar) C M Y CM MY CY CMY K jarv_sidan.pdf 1 28/02/2018 7.52 4 l Jägaren 2 l 2018
I skrivande stund pågår förberedelserna i jaktvårdsföreningarna för årsmötet, där viktiga ärenden ska behandlas, allt från praktiska problem till föreningarnas behov av utveckling inför framtiden. Utvecklandet av verksamheten i jv-föreningarna och arbetet med att framtidssäkra verksamheten utgör en betydelsefull helhet, inte bara för viltbranschen utan också för samhället i sin helhet. Trots en rad praktiska svårigheter är vår situation positiv eftersom jordoch skogsbruksministeriet beviljar tilläggsfinansiering för utvecklingen av föreningsfältet genom stöd till frivilliga samgångar. Ärendet ligger alltså i våra egna händer och vi ska se till att det också stannar hos oss jägare. Vi är ju alla fullvärdiga medlemmar i vår egen jv-förening! Samhällets och våra medmänniskors förtroende för oss bygger på de uppgifter som vi i huvudsak sköter med frivilliga krafter. En stor del av uppgifterna är lagstadgade och för att organisera dem på lokalnivå krävs det en oberoende, geografiskt heltäckande och opartisk aktör, nämligen en jaktvårdsförening. För verkställandet av uppgifterna förlitar vi oss självfallet på jägarna och jaktföreningarna, och för detta är de värda ett hjärtligt tack. I det här talkoarbetet är samtliga aktörer nödvändiga, nu och i framtiden. Här är det skäl att minnas att viltpolitiken skapas av riksdagen, ministeriet och viltråden, och i de här organen är det tjänstemännen och våra representanter som gör jobbet. Därefter ska Finlands viltcentral och jv-föreningarna omsätta den här politiken i handling inom ramarna för lagar och förordningar. Föreningarna och jaktlagen har däremot en större frihet att organisera sig enligt verksamhet och intressen. Det här systemet fungerar i det stora hela väldigt bra, men självfallet får vi också kritik eftersom det hör till spelreglerna i en demokrati. På den verkställande sidan sköter aktörerna om utbildningen av nya jägare, ordnar skjutprov, inventerar vilt, rapporterar fällt vilt och hanterar skador orsakade av högvilt. Dessutom stöder aktörerna polisen, andra myndigheter och den stora allmänheten, för att ta några plock ur högen. Det här praktiska maskineriet ska vi inte förstöra även om det ibland kan kännas som om viltpolitiken inte skulle motsvara ens egen syn på saken eller läget på ens hemort. Politiken ska förändras med politikens egna metoder, inte genom att slå sönder ett fungerande samarbete på fältet. Det finns säkerligen ett behov av utveckling på många fronter för att vi ska få jobbet gjort också i fortsättningen. Det är ett glädjande faktum att när statistiken för fjolåret blev klar kunde vi notera att antalet personer som hade löst jaktkort hade stigit en aning sedan året innan. För detta önskar jag rikta ett stort tack till alla som har rekryterat och utbildat nya jägare, och framför allt till alla nya jägare och jägare som har återvänt till jakten. Välkomna! De samhälleliga effekterna av det frivilligarbete som jägarna uträttar bedöms ofta enbart utifrån de direkta kostnaderna, viltköttet, resorna och inköpen av tillbehör och utrustning. Jag skulle gärna se att effekterna bedöms med ett vidare perspektiv. Jag drömmer om ett Finland där jägarna med sina frivilliga insatser bidrar till att bevara hela landet i ett fungerande skick med grannhjälp, vägar och stigar, grundläggande tjänster. Även här behöver vi nya tankebanor och synvinklar. De tiderna är förbi då alla bodde nära sina jaktmarker. Många kan därför inte heller delta i talkoarbeten på samma sätt som ortsborna. Vi måste alltså tillsammans fundera på hur vi får jobbet gjort och engagerar jägarna i verksamheten oberoende av var de bor. Jaktvårdsföreningarna och jägarna i samhällets tjänst Jägaren 2 l 2018 l 5 JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren
6 l Jägaren 2 l 2018 Frågestund med ordförandena Frivilligarbetet måste fortsätta trots vargen Juhani Kukkonen, ordförande för det nationella viltrådet, och Tauno Partanen, ordförande för Finlands viltcentrals styrelse, diskuterar rykande aktuella frågor i viltbranschen. Vi måste bevara frivilligarbetet med alla medel! Annars går det inte att bevara viltbranschens tjänster på lokal nivå. För att inte tala om arbetet med att ta fram uppdaterad och tillförlitlig viltinformation! dundrar bägge ordförandena. D et är intensiva tider i viltbranschen. Snöläget har skapat rubriker av samtalsämnet som dyker upp varje vinter, det vill säga vargen. Det är ett faktum att många är frustrerade över de snäva villkoren för dispenser, men beviljandet måste bygga på gällande författningar. Och eftersom varje beviljad dispens blir överklagad till en förvaltningsrätt så blir viltcentralen tvungen att ta hänsyn till förvaltningsrätternas praxis vid beviljandet av nya dispenser. Dessutom har förvaltningsrätterna lagt verkställighetsförbud mot dispenserna. – Att vargläget drivs till sin spets hotar att äventyra verksamhetsförutsättningarna för hela viltförvaltningen. När den stamvårdande jakten enligt gällande förvaltningsplan för vargen upphörde och ersattes med ett skadebaserat dispensförfarande tog frustationen överhanden, kommenterar Tauno Partanen situationen. – Viltcentralen har blivit syndabock och stolpen som man pinkar på, trots att den bara följer lagen vid beviljandet av dispenser. Det har redan gått sju år sedan viltcentralen grundades, men fortfarande finns det många jägare som tror att den är en intresseorganisation för jägare, utbrister Partanen med förundran och påpekar att det är inte viltcentralen som skapar viltpolitiken utan den verkställer den viltpolitik som riksdagen och jordoch skogsbruksministeriet stakar ut. Jaktvårdsföreningarnas verksamhet måste fortsätta Samhället förändras i snabb takt, vilket självfallet har konsekvenser för jaktens och viltbrukets verksamhetsförutsättningar. Den generella flyttningsrörelsen till tätorter och tillväxtcentra i synnerhet bland unga och medelålders har redan avsatt tydliga spår i jakten. – De långa resorna till jaktmarkerna, det uppskruvade tempot i tillvaron och de begränsade möjligheterna att delta i annan frivillig föreningsverksamhet än själva jagandet visar sig redan i många jaktföreningar och jaktvårdsföreningar, konstaterar Juhani Kukkonen. – Vi har stött på problematiken i viltråden, där vi behandlar viltoch jaktfrågor med bredd på greppet. Frivilligarbetet är De båda ordförandena Juhani Kukkonen och Tauno Partanen stöder jaktvårdsföreningarna i arbetet med att utveckla verksamheten. Text och bild: KLAUS EKMAN
Jägaren 2 l 2018 l 7 livsviktigt för jakten, men vilka åtgärder ska vi vidta för att det inte ska upphöra, frågar sig Kukkonen. Tjänsterna för jägare ingår i begreppet levande landsbygd På landsbygden har utvecklingen lett till det, att servicen smiter iväg till centra och tätorter. Byarna har förlorat både banken, posten och hälsovården. Nästan det enda i serviceväg som finns kvar är tjänsterna som jaktvårdsföreningen tillhandahåller; jägarexamen och skjutprov, storviltsassistansen SRVA och samordnandet av frivilligarbetet. Men även den här verksamheten hotar att tyna bort. Det är hög tid att börja diskutera åtgärder för att bevara de här tjänsterna. Jordoch skogsbruksministeriet har i årets anslag reserverat en avsevärd summa för utvecklandet av jaktvårdsföreningarnas verksamhet. Fokus ligger på en upplättning av byråkratin och en styrning av jaktvårdsföreningarnas frivilliga verksamhet till skötseln av viltfrågor. Projektet inleddes vid årsskiftet och ska främja och stöda frivilliga samgångar bland jaktvårdsföreningarna. Projektet leds av jaktchef Petri Vartiainen på Södra Savolax. – Här i Södra Savolax har vi erfarenhet av att slå ihop jaktvårdsföreningar. Vanligtvis kretsar samgångsförhandlingarna kring föreningarnas egendom och frågor av typen ansvaret för en skjutbana, påpekar Juhani Kukkonen som själv kommer från Södra Savolax. – Visserligen letar viltförvaltningen med ljus och lykta, men också det här utvecklingsarbetet bygger på frivillighet. Parterna måste själva inse sitt behov och konstatera faktum, och därefter driva ärendet framåt tillsammans – av egen fri vilja. Även ministeriet konstaterar detta faktum i motiveringarna till anslaget, betonar Tauno Partanen som talar för viltcentralens styrelse. Vargkonflikten äventyrar trovärdigheten Varje vinter när snön har lagt sig blossar debatten upp om antalet vargar. När jordoch skogsbruksministeriets försök med stamvårdande vargjakt avslutades och vargjakten upphörde och ersattes med ett strikt skadebaserat dispensförfarande lyckades inte detta desarmera vargproblemen på lokal nivå. I synnerhet i landets västra delar har viltcentralen varit tvungen att avslå ansökningar på grund av brister i dem. Det här har fått drabbade jägare att ge utlopp för sina frustrationer i medierna och hota med att lägga ner SRVA-verksamheten och sluta rapportera observationer av stora rovdjur i systemet Tassen. Det är verkligen inte svårt att förstå att de som ansöker om dispens blir frustrerade. Men viltcentralen kan inte göra annat än följa lagstiftningen och specialvillkoren för beviljande av dispens i ministeriets förordning. – Att hota med bojkott av SRVA och Tassen är ändå i det här läget fel sätt att ge utlopp för sina frustrationer över vargpolitiken. Det är att sätta vapen i händerna på vargjaktens motståndare. Det är ett slag i luften att ifrågasätta jaktvårdsföreningarnas förmåga att sköta sina lagstadgade uppgifter. Jaktens synligaste och viktigaste PR-uppgift gentemot samhället är ju uttryckligen SRVA-uppdragen, påminner Kukkonen. Vidsynthet är en dygd För jaktens och viltbrukets del lever vi i takt med förändringarna i samhället och det innebär redan nu på många håll ett förändringstryck på jägarnas traditionella talkoarbete. – Varifrån ska jaktvårdsföreningarna i avsidesbygder skaffa fram personer till de frivilliga uppgifterna när leden glesnar, för att inte tala om skötseln av den byråkrati som krävs för organiserandet? Nu gäller det att med öppet sinne diskutera de här frågorna och agera så länge ärendet fortfarande ligger i våra egna händer, sammanfattar Partanen. Två glada ordförande och jaktvärden Mikko Halla; jakten gör gott för hälsan och välbefinnandet!
8 l Jägaren 2 l 2018 TERO KUITUNEN Viltdagarna 2018 Med blyet, inventeringarna och vargen i huvudrollerna Årets viltdagar hölls den 17 och 18 januari i Rovaniemi. Under de två dagarna diskuterade deltagarna olika utvecklingsriktningar för viltbranschens framtid. B lyet i patronerna – både gevärspatronerna och hagelpatronerna – har än en gång blivit ett samtalsämne. På EU-nivå diskuteras ett förbud mot blyhagel i våtmarker för att förhindra att sjöfåglar sväljer hagel. Den europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) förslag skulle dock innebära enorma problem för Finland. Enligt planerna ska Ramsarkonventionen inkludera alla områden som uppfyller definitionen på våtmark och dit räknas även myrar. I praktiken skulle detta innebära omfattande begränsningar i användningen av blyhagel och kanske till och med ett totalförbud mot blyhagel vid jakt. Teemu Simenius på Finlands jägarförbund lyfte mycket riktigt fram oron för hageljaktens framtid eftersom skogsbruket i vårt land ställer sig avvisande till det enda prismässigt förnuftiga och fungerande alternativet, stålhagel. En annan aspekt på blyet är att det innebär en fara för dem som äter vilt. Arja Helena Kautto på svenska Livsmedelsverket berättade om en riskanalys som hade gjorts i Sverige. Vid en kartläggning som gjordes 2012 av blyhalterna i malet älgkött låg 33 procent över gränsvärdet för nötkött (0,1 mg/kg). Hos nästan hälften av de barn som äter viltkött överskred blyhalten i blodet 12 mikrogram per liter, vilket kan resultera i en sänkning om en IQ-enhet (intelligenskvot) på populationsnivå. För att nå säkerhetsgränsen har man i Sverige gett följande rekommendationer. Sårkanalen som en kula orsakar (skadad vävnad och vävnad med blodiga prickar) ska skäras bort, liksom även minst tio cm vävnad utan synliga förändringar runt sårkanalen, och destrueras vid slakten. På ett vilt som har fällts med hagelgevär avlägsnar man skadad vävnad, blodutgjutningar och synliga hagel. Eija-Riitta Venäläinen på Livsmedelssäkerhetsverket Eviras forskningsstation i Kemi berättade om blyhalten i vilt här i vårt land. Blyhalterna har sjunkit avsevärt sedan övergången till blyfri bensin och industrins övergång till effektivare separationsmetoder och förbränningsteknik. 2013 inledde Evira och Östra Finlands universitet en undersökning för att klarlägga hur mycket blykulorna höjer blyProjektet Digiviltskog visar skogsägarna var det finns viltmiljöer så att de kan ta hänsyn till livsmiljöerna i sitt skogsbruk.
Jägaren 2 l 2018 l 9 halterna i älgkött. Enligt resultaten ska köttet kasseras inom en radie på minst 10 cm runt sårkanalen, men detta får avgöras från fall till fall. Om kulan träffar ben och splittras kan det leda till omfattande vävnadsskador och köttet måste kasseras från ett större område. Förhöjda blyvärden påträffades på ett så långt avstånd som 45 cm från sårkanalen. Jägarna vill fortsätta jaga Utan säkra siffror på en viltstams storlek måste besluten om jaktlicenser och begränsningar fattas enligt säkerhetsprincipen. Därför behöver vi information, som vi får genom inventeringar av viltet. Mikko Alhainen på Finlands viltcentral gav ett utomordentligt exempel på det här. Enligt honom befinner sig den europeiska förvaltningen av sjöfågelstammar nu vid en vändpunkt. Ett exempel som redan har realiserats är att jakten på sädgås har blivit tillåten igen. Företrädarna för staterna utmed flyttvägen beslöt i somras att tillåta jakt på taigasädgås i det mellersta förvaltningsområdet. De avtalade en kvot som gör det möjligt att jaga utan att äventyra stammens tillväxt. Det här lät sig göras eftersom vi hade tillförlitlig information. Samma tillvägagångssätt ska hädanefter tillämpas också på andra flyttande jaktbara fåglar. Antti Paasivaara på Naturresursinstitutet berättade om ripinventeringarna med hönshund i Övre Lappland. Det är fråga om en metod som kompletterar triangelinventeringarna och som även används i Sverige och Norge. Den hundassisterade inventeringen ger oss siffror på antalet ripor, den geografiska fördelningen kommunvis och produktionen av ungar. Hänsyn till viltmiljöerna vid avverkningar Skogsbrukets konsekvenser för viltets livsmiljöer är erkänt kraftiga. Janne Miettinen på Finlands viltcentral och Mikko Kesälä på Finlands skogscentral invigde projektet Digiviltskog under viltdagarna. Projektet handlar om att laserskanna viltmiljöer för tjänsten MinSkog.fi så att skogsägarna kan ta hänsyn till sådana vid planeringen av sitt skogsbruk. Lauri Karvonen på Forststyrelsen var inne på samma ämne. I statens marker har man kartlagt viltmiljöer av olika typer och har sparat dem i ett positionsinformationssystem. På det viset blir informationen tillgänglig för skogsbruket. Forststyrelsen har bevarat hönsfåglars spelplatser, gåsmyrar och andra sjöfågelmiljöer. Börjande från plantskogsstadiet lämnar man i statens skogar viltsnår, enstaka träd och andra Snorre Hagen på Nibio (Norwegian Institute of Bioeconomy Research) presenterade arbetet med att följa den norska björnstammen, som bygger på genetiska prover. Sådana samlas in bland annat med särskilda ”pälsfällor”. Tack vare det här arbetet har man i Norge väldigt omfattande kunskaper om björnarnas förekomstområden och om deras vandringar mellan olika områden. I Sverige har det gjorts en riskanalys av blyets farlighet för personer som äter vilt.
objekt med liten area. För skötseln av gallringsskog har Forststyrelsen dessutom utvecklat en viltvänlig gallringsmetod som på finska kallas ”rinkelihakkuut”. Vargen hatad, björnen respekterad Den första jaktlagen som berörde Finland stiftades 1347. Redan då delades de vildlevande djuren in i nyttiga och onyttiga. Den här uppdelningen har hängt med ända in i nutid, visserligen med ett antal kategoribyten efter hand som attityderna har skiftat. Sakari Mykrä på Forststyrelsen har undersökt ämnet i sin avhandling. I fråga om vissa arter har det enligt honom samtidigt skett iögonenfallande få förändringar; inställningen till arten har förblivit oförändrad århundrade efter århundrade. Björnen har, trots problemen som den orsakar, varit och är fortsättningsvis respekterad och uppskattad. Vargen däremot varken är det eller har varit det. Den här skillnaden mellan arterna är synlig i det förflutna, i nutiden och troligen även i framtiden. För att underlätta samexistensen mellan människa och varg har det här i landet grundats 23 revirsamarbetsgrupper som består av ortsbor. Mari Lyly på Finlands viltcentral berättade om det här på Viltdagarna. Den viktigaste uppgiften för arbetsgrupperna är att ge dem som bor inom ett vargrevir en kanal att påverka genom. Lyly nämnde också tröskelprojektet för vargar som upprepade gånger rör sig kring hus. Mer om detta på annan plats i detta nummer av Jägaren. KASVATTAJAKERHO JAHTI&VAHTI Kasvattajakerhoon! jahtivahti.fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. Toivottu Jahti&Vahti-kasvattajakerho käynnistää toimintansa. Liity mukaan koirankasvattajien yhteisöön osoitteessa www.jahtivahti.fi. Jäsenenä saat vaihtuvia etuja, pentupaketit kasvateillesi sekä tietoa ruokinnasta. Tervetuloa mukaan! Liity sinäkin Energia | Extra Energia | Kana ja Riisi | Junior | Kevyt | Lammas ja Riisi | Pentu | Liha-ateria Asiantuntijoiden kehittämät täysravinnot jokaiseen elämänvaiheeseen ja erilaisiin tarpeisiin. Det finns alternativ till blyet, men inget av dem saknar problem. Harri-Pekka Pohjolainen på polisinrättningen i Östra Finland presenterade polisens nationella instruktioner för konflikter med stora rovdjur.
I år har det gått 25 år sedan jaktlagen förnyades i grunden. Det är de facto en hel generation! Behandlingen av 1993 års jaktlag i riksdagen var dramatisk. På regeringens förslag gjorde riksdagen flera jaktbara arter fredade i enlighet med naturvårdslagen: prutgås, sjöorre, svärta, uppfödd vaktel, enkelbeckasin och skogsduva. Begreppet skadedjur hängde med ända till slutspurten, men omformulerades till icke fridlysta arter. Följande arter blev fridlysta: kaja, nötskrika, skrattmås, fiskmås, koltrast och gråsparv. I början av 90-talet undergick vårt samhälle en omvälvande förändring. Den här erfarenheten påverkade av allt att döma lagberedningen i många år efteråt. Under drygt femton år infördes knappt några ändringar alls i jaktlagen, utom obligatoriska sådana på grund av EU-kommissionen övervakningsförfarande. Eftersom jag själv skrev jägarexamen 1994 så har jag inga minnesbilder av jakt på svärta eller nötskrika, men jag kände ändå av samhällsförändringens konsekvenser för jakten, vilket slutligen fick mig att börja studera viltbiologi. När jag kom till ministeriet för tio år sedan rådde här en reserverad inställning till minsta ändring i jaktlagen. Rent praktiskt började det emellertid allt oftare dyka upp bestämmelser som krånglade till eller som var svåra att motivera. Jaktlagen hade börjat samla på sig en lista på saker som måste rättas till. Samhället förändras i accelererande takt. Jägarna måste förstå att ta hänsyn till värderingarna och attityderna i hela samhället. Viltpolitiken förnyades i och med viltkoncernens strategiska process som inleddes 2008. Hur ser den då ut, den generationsupplevelse som vi vill förmedla till dagens nya jägare? 2010 befann sig antalet vilttrianglar i ett ständigt utförslut. Året därpå grundades Finlands viltcentral. Samtidigt ändrades jaktlagen så, att jordoch skogsbruksministeriet kan begränsa jakten exakt med en förordning som bygger på färsk viltinformation. Sedan dess pekar inventeringarna stadigt uppåt och i somras inventerades drygt tusen trianglar! Viltcentralens team för hållbar jakt bereder förslagen om lämpliga jakttider för ministeriet. Jaktlagens paragrafer 38 och 38 a utgör med europeiska mått mätt modern lagstiftning. Vårt sätt att reglera jakttiderna för skogshönsen är en god modell för en reglering som följer stammarnas variationer, och vi exporterar den till medlemsstaterna i AEWA, avtalet om bevarande av flyttande sjöfåglar i Afrika och Eurasien. Den europeiska jägarorganisationen FACE:s tidigare generalsekreterare Angus Middleton sade en gång till mig att vi i Finland aldrig mer behöver avföra viltarter från jaktlagen eftersom vi med en förordning utfärdad av ministeriet kan begränsa jakten efter behov. Jakten kan återupptas när stammen har återhämtat sig. För fyra år sedan förbjöd Finland jakt på sädgås för en viss tid. Finlands viltcentral spelade en framträdande roll vid uppgörandet av den internationella förvaltningsplanen och sedan dess avtalar staterna utmed flyttvägen gemensamt om jakten. I höstas kunde jakt på sädgås tillåtas i begränsad omfattning i landets sydöstra hörn. Likaså har vikaren repat sig och blivit jaktbar igen i Bottenviken. Under de senaste åren har jaktlagstiftningen förnyats med flera förordningspaket. Fredningen av älgkor med kalv som har dragit laglydiga älgjägare inför rätta flyttades från lagen till jägarnas etiska regler. Transporten av vapen med motordrivet fordon i terräng och på is har gjorts mera tillåtande genom en förnyelse av jaktlagens 35 §. Även problem som känns svårlösta kan således lösas bara vi vågar ifrågasätta gamla föreställningar. Viltkoncernens målsättning är att viltet ska skapar välfärd. Vi vågar tala högt om jaktens positiva effekter för välbefinnandet och till och med sträva efter mera. När det blev tillåtet att jaga vitsvansvilt med jaktbåge öppnade sig nya jaktmöjligheter. Arbetet som utförs av de tusentals triangelinventerarna och viltcentralens team för hållbar jakt gör det också möjligt att förlänga jakttiderna för hönsfåglarna under goda fågelår, förutsatt att vi under dåliga år begränsar jakten som förut. Ministeriet har skickat ett förslag på remiss, enligt vilket jakttiden för tjäder, orre och järpe skulle fortsätta ända till den 10 december under goda år. Under exceptionellt goda år skulle enligt förslaget tjädertuppar och orrtuppar få jagas också i januari. Jag vågar påstå att detta inte hade varit möjligt om vi inte hade grundat Finlands viltcentral. Svindlande 118 000 jägare har redan trätt in i den digitala tidsåldern genom att börja använda tjänsten Oma riista. Riistakolmiot.fi, riistahavainnot.fi och viltskaderegistret ger viltförvaltningen bättre möjligheter att öka antalet jaktdagar och bevara jaktens hållbarhet. Varje jägare kan bidra genom att registrera sig i Oma riista och delta i inventeringarna. Arbete finns det mer än nog. Nyligen har det framförts krav på en fredning av sjöfåglar med negativ trend. Arbetet som görs för livsmiljöerna och bevarandet av jaktens hållbarhet genom att ta fram ännu mer information om viltet är effektivare metoder än ett kategoriskt skyddande. Därför föreslås en obligatorisk fällningsanmälan för jakten på sjöfåglar med negativ trend. Jakten som generationsupplevelse Jägaren 2 l 2018 l 11 Ministeriet informerar: JANNE PITKÄNEN Överinspektör Jordoch skogsbruksministeriet
12 l Jägaren 2 l 2018 SAARA KEMILÄINEN Vildsvinsveckoslutet – jägarsamarbete mot afrikanska svinpesten Vildsvinsveckoslutet gick av stapeln den 23 till 25 februari på olika håll i landet där det förekommer vildsvin. Startskottet gick i Kouvola med en gemensam jakt och presskonferens. Bland deltagarna noterades bland annat jordoch skogsbruksminister Jari Leppä och kanslichef Jaana Husu-Kallio. S yftet med evenemanget var att öka kunskaperna om möjligheterna till vildsvinsjakt och den afrikanska svinpesten (ASF), som kan drabba också vårt land. Veckoslutet utgjorde ett övertygande bevis för jägarnas förmåga att samarbeta och hålla vildsvinet under kontroll. Vildsvinsveckoslutet arrangerades av jordoch skogsbruksministeriet i samarbete med Finlands Jägarförbund. I Kouvola startade evenemanget i frisk vinterkyla på fredagsmorgonen på naturoch jaktcentret i Voikkaa med ett gemensamt morgonkaffe och instruktioner för dagen. Erkki Pentinniemi, verksamhetsledare på jägarförbundets Kymmenedistrikt, öppnade evenemanget och berättade om vildsvinsstammen i området och jakten. Vildsvinsstammen i vårt land har vuxit under de senaste åren och enligt Naturresursinstitutets senaste uppskattning finns det bortåt 3200 svin. Stammen har vuxit hastigt. Sannolikt beror den snabba tillväxten på att vintrarna har blivit mildare och på den viltvårdande utfodringen, i synnerhet vid gränsen i sydost. Arten är koncentrerad till östra Nyland och Sydöstra Finland. – Som mest fanns det nästan tusen vildsvin i sydost, och de flesta av dem nära gränsen till Ryssland. Men vi har varit effektiva och har lyckats halvera stammen, så nu finns det ungefär femhundra svin, berättade Pentinniemi. Vädret gynnade jägarna Vildsvin kan jagas som vaktjakt och drevjakt. Enligt Pentinniemi föll valet på drevjakt på fredagen eftersom det fanns så SA AR A KE M IL ÄI N EN Jordoch skogsbruksminister Jari Leppä (till vänster) uppmuntrade jaktföreningarna till vildsvinsjakt. På bilden även Jaana Husu-Kallio och Ari Berg (i mitten), verksamhetsledare för Finlands svinföretagare, samt Sirpa Kiviruusu på Evira.
Jägaren 2 l 2018 l 13 mycket folk och hundar. Det dröjde inte länge förrän hundarna hade fått upp spåret och satte fart på svinen. – Även om ingen säger det högt så har vi världens bästa jakthundar här i landet, konstaterade Pentinniemi. Själva jakten ägde rum i Metsäkylä i Jaala och det bjöds på en solig och vacker februaridag. Det blev inga fällningar den här inledande jaktdagen, vilket ändå inte kom som någon större överraskning för deltagarna. Vildsvinsjakten kräver tid, kunnande och emellanåt också tur. Dagen blev ändå givande tack vare vädret och det trevliga sällskapet! Kanslichef Jaana Husu-Kallio på jordoch skogsbruksministeriet var nöjd med dagen. – Jagandet är inte alla gånger enkelt, men lyckligtvis var dagen vacker och stämningen god. Effektivt mot ASF Syftet med evenemanget var inte bara att åstadkomma en trevlig sällskapsjakt utan också att lyfta fram jägarnas insatser när det gäller att glesa ut vildsvinsstammen och därigenom förhindra att den afrikanska svinpesten (ASF) sprider sig i landet. Sjukdomen har påträffats i våra grannländer Estland och Ryssland. Om den kommer åt att sprida sig också hos oss så skulle det äventyra produktionen och exporten av svinkött, vilket bland annat skulle innebära miljonförluster för svinnäringen. Dessutom skulle sjukdomen också ställa till det för jakten. Minister Leppä påminde om att jägarna befinner sig i en avgörande ställning när det gäller förvaltningen av vildsvinet. Han önskade att varje part i vildsvinsfrågan skulle göra sitt yttersta för att hålla den afrikanska svinpesten utanför landets gränser. – På ministeriet jobbar vi för att förenkla jakten och stöda jägarna. Det är vår förhoppning att den här frågan ska tas på allvar också i fortsättningen. Även Jaana Husu-Kallio berömde i sitt anförande jägarnas värdefulla insatser för regleringen av vildsvinsstammen. Enligt Husu-Kallio är den afrikanska svinpesten den främsta orsaken till att myndigheterna försöker begränsa och decimera vildsvinsstammen här i landet. Samtidigt minskar det här också på skadorna som svinen vållar jordoch skogsbruket. – Det enda sättet att reglera och decimera vildsvinen är att föreningarna fortsätter ordna jakter och skicka prover av fällda svin till Evira för undersökning så vi kan följa med sjukdomen. Jag tackar er för det! Även Priit Vahtramäe från det estniska jägarförbundet deltog i evenemanget. Han berättade om läget i Estland beträffande svinpesten och enligt honom får vi inte underskatta vildsvinens kapacitet att föröka sig. Enligt hans erfarenhet är det viktigaste att vi reagerar snabbt och effektivt när stammen växer. PE KK A VÄ IS ÄN EN Hundförarna och deras hundar spelade en nyckelroll på jakten. Markus Hanski (till vänster) och Hannu Laine jobbade tillsammans med hundarna. I en drevjakt ingår också att stå på pass och vänta in vildsvinen. Matti Viialainen (till vänster), landskapsdirektör för Södra Karelen, och Oskari Virtanen njuter av februarisolen. Jaana Husu-Kallio och verksamhetsledaren Erkki Pentinniemi på Finlands jägarförbunds Kymmenedistrikt anser att det är viktigt att decimera vildsvinsstammen när den växer. Brett samarbete gav resultat I jakterna under vildsvinsveckoslutet deltog jaktföreningar från områdena där det förekommer vildsvin här i landet; uppskattningsvis 25 föreningar. På lördagen jagades det vildsvin i bland annat Egentliga Finland där bortåt tjugo föreningar sammanstrålade för att jaga tillsammans. Enligt tjänsten Oma riista fälldes sammanlagt sju vildsvin under veckoslutet, men siffran är saldot omedelbart efter veckoslutet och kan bli större eftersom anmälningen ska göras inom en vecka efter fällningen. Framför allt gav veckoslutet värdefull kunskap och synlighet åt vildsvinsjakten och den afrikanska svinpesten. Även samarbetet mellan föreningarna fungerade utmärkt och kommer förhoppningsvis att bära långt in i framtiden. SA AR A KE M IL ÄI N EN SA AR A KE M IL ÄI N EN VI OL ET TA N OW AK , CI C
ERBJUDANDEN I RETKITUKKU.FI VALIO MAINTENANCE OCH SUPER TILL KAMPANJPRIS! ERBJUDANDE! 39 90 COMMANDER STOLSRYGGSÄCK Praktisk stolsryggsäck till jakten och isfisket. Tyst material, bra med fickor och sittdel i teddyfleece. Volym ca. 40L. RETKITUKKU-PRIS 49,90 KRÅKPAKET 1 Nordic Crow lockpipa för kråka och 5 stk Live Crow fullbody kråksbulvaner. Köpt separat 69,40 KRÅKPAKET 2 Nordic Barrborn Pro Crow lockpipa för kråka ja Flambeau berguvsbulvan. Köpt separat 45,80 CONTROL SÄNDANDE ÅTELKAMERA En lättanvänd videokamera med infraröd blixt. Tar bilder i 8 MPx och video i Full HD 1080p. RETKITUKKU-PRIS 199,90 S12 HD+SMS SÄNDANDE ÅTELKAMERA Tvåfaldig testvinnare. Mångsidig viltoch övervakningskamera från Burrel försedd med infrasvart blixt. RETKITUKKU-PRIS 279,00 LÄGRE PRIS! 179 90 LÄGRE PRIS! 199 90 SÄNDANDE BURREL ÅTELKAMEROR NYTT LÄGRE PRIS! VAPOR JAKTSTÄLL Kombination av extra lätthet, flexibilitet och utmärkt andningsförmåga. Nytt flexibelt stretch-material med utsatta partier med Rain-Stop® -förstärkningar. Färg: brun. VAPOR CAMOSTÄLL Ställ i bekvämt stretchmaterial och Rain-Stop® -förstärkningar på utsatta ställen. Det bästa valet till försäsongen och varmare väder. Färg: BlindTech Invisible. SISTA STORLEKEN! 179 90 SISTA STORLEKEN! 199 90 40 L x5 15 KG 24 90 15 KG 29 90 PAKETERBJUDAND E! 59 90 PAKETERBJUDAND E! 39 90 PÅ KÖPET! BRETT SORTIMENT AV VAPENSKÅP! VID KÖP AV VAPENSKÅP BURREL P10 POWERBANK Värde 24,90 FRÅN 149 90 NY FÖRORDNING 1.3.2018! TVÅFALDIG TESTVINNARE! COATS PARKA Jackans membran och yttertyg skyddar även effektivt mot regn och vatten. Tejpade sömmar och tvåvägs dragkedja. Fickornas innerdelar har behagligt material. BLINDTECH SNOW SNÖCAMOSTÄLL Otroligt lätt och sitter mycket bra. 100% vattentätt Rain-Stop® -membran med andningsförmåga. SEWARD TÄCKJACKA ELLER TÄCKBYXA Yttertyg och foder i flexibelt och mjukt material. Vindoch vattentät Rain-Stop -membran. KOLLA PRISET! 50 00 SISTA STORLEKEN! 250 00 JACKA ELLER BYXA 60 00 HITTA VINTERNS TUFFASTE BLAZE 3D NEOPRENSTÖVLAR Vattentät hela vägenupppåskaftet. Stövelns yttersula garanterar utmärkt vridstyvhet samt ett följsamt steg. TÄCKHANDSKAR OCH -VANTAR Mycket varma täckhandskar och -vantar till vinterkylan. Mjukt borstat foder. RETKITUKKU-PRIS 29,90 POPULÄR! 70 00 ERBJUDANDE! 20 00 TUNDRA VÄNDBAR VÄST Den vadderade Alaska Tundra västen har en orange sida som uppfyller jaktlagens säkerhetskrav. Västens andra sida har effektiv camouflage. RETKITUKKU-PRIS 39,90 HALF-ZIP 225G VÄRMETRÖJA Den populära tekniska Half-zip tröjan passar lika bra som värmelager som det yttersta plagget. God andningsförmåga, fuktförflyttande och flexibelt ThermoDry material. ARVIK VÄNDBAR JACKA Vändbar jaktjacka med en sida i jaktgrönt och en sida i Gore Optifade™ Ground forest kamouflagemönster. Med extremt isolerande PrimaLoft®-vaddering. KOLLA PRISET! 30 00 EN LITEN PARTI! 20 00 KOLLA PRISET! 150 00 SLUTPARTI! MUCK BOOT -20% SUPERERBJUDAND E! 64 50 -50% TRAPPER Lätt, tålig och slitstark gummistövel för jakt och hårt bruk. RETKITUKKUPRIS 129,Erbjudandet gäller till och med den 31 mars 2018. BESTÄLLNINGAR 24/7 www.retkitukku.fi eller via TELEFON 040 828 1000 vard. kl. 9–17 BESTÄLLNINGAR 24/7 www.retkitukku.fi eller via TELEFON 040 828 1000 vard. kl. 9–17 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15
ERBJUDANDEN I RETKITUKKU.FI VALIO MAINTENANCE OCH SUPER TILL KAMPANJPRIS! ERBJUDANDE! 39 90 COMMANDER STOLSRYGGSÄCK Praktisk stolsryggsäck till jakten och isfisket. Tyst material, bra med fickor och sittdel i teddyfleece. Volym ca. 40L. RETKITUKKU-PRIS 49,90 KRÅKPAKET 1 Nordic Crow lockpipa för kråka och 5 stk Live Crow fullbody kråksbulvaner. Köpt separat 69,40 KRÅKPAKET 2 Nordic Barrborn Pro Crow lockpipa för kråka ja Flambeau berguvsbulvan. Köpt separat 45,80 CONTROL SÄNDANDE ÅTELKAMERA En lättanvänd videokamera med infraröd blixt. Tar bilder i 8 MPx och video i Full HD 1080p. RETKITUKKU-PRIS 199,90 S12 HD+SMS SÄNDANDE ÅTELKAMERA Tvåfaldig testvinnare. Mångsidig viltoch övervakningskamera från Burrel försedd med infrasvart blixt. RETKITUKKU-PRIS 279,00 LÄGRE PRIS! 179 90 LÄGRE PRIS! 199 90 SÄNDANDE BURREL ÅTELKAMEROR NYTT LÄGRE PRIS! VAPOR JAKTSTÄLL Kombination av extra lätthet, flexibilitet och utmärkt andningsförmåga. Nytt flexibelt stretch-material med utsatta partier med Rain-Stop® -förstärkningar. Färg: brun. VAPOR CAMOSTÄLL Ställ i bekvämt stretchmaterial och Rain-Stop® -förstärkningar på utsatta ställen. Det bästa valet till försäsongen och varmare väder. Färg: BlindTech Invisible. SISTA STORLEKEN! 179 90 SISTA STORLEKEN! 199 90 40 L x5 15 KG 24 90 15 KG 29 90 PAKETERBJUDAND E! 59 90 PAKETERBJUDAND E! 39 90 PÅ KÖPET! BRETT SORTIMENT AV VAPENSKÅP! VID KÖP AV VAPENSKÅP BURREL P10 POWERBANK Värde 24,90 FRÅN 149 90 NY FÖRORDNING 1.3.2018! TVÅFALDIG TESTVINNARE! COATS PARKA Jackans membran och yttertyg skyddar även effektivt mot regn och vatten. Tejpade sömmar och tvåvägs dragkedja. Fickornas innerdelar har behagligt material. BLINDTECH SNOW SNÖCAMOSTÄLL Otroligt lätt och sitter mycket bra. 100% vattentätt Rain-Stop® -membran med andningsförmåga. SEWARD TÄCKJACKA ELLER TÄCKBYXA Yttertyg och foder i flexibelt och mjukt material. Vindoch vattentät Rain-Stop -membran. KOLLA PRISET! 50 00 SISTA STORLEKEN! 250 00 JACKA ELLER BYXA 60 00 HITTA VINTERNS TUFFASTE BLAZE 3D NEOPRENSTÖVLAR Vattentät hela vägenupppåskaftet. Stövelns yttersula garanterar utmärkt vridstyvhet samt ett följsamt steg. TÄCKHANDSKAR OCH -VANTAR Mycket varma täckhandskar och -vantar till vinterkylan. Mjukt borstat foder. RETKITUKKU-PRIS 29,90 POPULÄR! 70 00 ERBJUDANDE! 20 00 TUNDRA VÄNDBAR VÄST Den vadderade Alaska Tundra västen har en orange sida som uppfyller jaktlagens säkerhetskrav. Västens andra sida har effektiv camouflage. RETKITUKKU-PRIS 39,90 HALF-ZIP 225G VÄRMETRÖJA Den populära tekniska Half-zip tröjan passar lika bra som värmelager som det yttersta plagget. God andningsförmåga, fuktförflyttande och flexibelt ThermoDry material. ARVIK VÄNDBAR JACKA Vändbar jaktjacka med en sida i jaktgrönt och en sida i Gore Optifade™ Ground forest kamouflagemönster. Med extremt isolerande PrimaLoft®-vaddering. KOLLA PRISET! 30 00 EN LITEN PARTI! 20 00 KOLLA PRISET! 150 00 SLUTPARTI! MUCK BOOT -20% SUPERERBJUDAND E! 64 50 -50% TRAPPER Lätt, tålig och slitstark gummistövel för jakt och hårt bruk. RETKITUKKUPRIS 129,Erbjudandet gäller till och med den 31 mars 2018. BESTÄLLNINGAR 24/7 www.retkitukku.fi eller via TELEFON 040 828 1000 vard. kl. 9–17 BESTÄLLNINGAR 24/7 www.retkitukku.fi eller via TELEFON 040 828 1000 vard. kl. 9–17 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15
16 l Jägaren 2 l 2018 Kopiera, namnge och redigera ett jaktområde som redan finns 1. Logga in i tjänsten Oma riista som Föreningens kontaktperson. 2. Välj OMRÅDEN och klicka jaktåret 2017-18 (Hjortdjursområde 2017). Fortsätt till Funktioner och välj Kopiera. Elektronisk licensansökan för hjortdjur 2018 Anvisningar för föreningens kontaktperson Vid ansökan om jaktlicens för hjortdjur ska alla deltagare i en samlicens använda områdeskoderna för jaktåret 2018-19. Föreningens /jaktlagets kontaktperson kan kopiera innevarande jaktårs (2017-2018) hjortdjursområden och jaktgrupper, överföra dem till nästa jaktår (2018-2019) och införa ändringar. Om jaktområdena för olika hjortdjur avviker från varandra krävs det ett separat område för varje art. Anmäl områdeskoden för jaktåret 2018-2019 till den som ansöker om licensen. 3. Fortsätt till rullgardinsmenyn och välj nästa jaktår. Här kan du också kopiera till området anslutna jägargrupper och redigera dem senare. 4. I Funktioner kan du redigera det kopierade områdets namn. Klicka Deaktivera för att dölja ett felaktigt område för föreningens medlemmar. Du återställer området genom att klicka Visa också deaktiverade. Kopiera ansökningsområdet så här
Jägaren 2 l 2018 l 17 8. Om ni jagar i Forststyrelsens marker, kontrollera under fliken Forststyrelsen att älgområdet är uppdaterat (2018). Korrigera vid behov. Med Sök kan du leta efter FS-områden med namnet eller numret 9. Stryk splittrade områden från kartan som används vid ansökningen om älglicens, dvs områden som inte ansluter till ansökningens enhetliga område om minst 1000 ha. Om det är fråga om en samlicens ska deltagarna stryka motsvarande områden om de inte tillsammans med övriga deltagares områden bildar ett enhetligt område om minst 1000 ha. För övriga licensbelagda hjortdjur krävs det ett enhetligt område på minst 500 ha. Även vägområden där jakträtt eller tillstånd saknas ska räknas bort. 10. Använd föreningens områdeskod vid redigeringen av licensområdet. Meddela områdets kod till ansökaren när föreningens område är klart. 5. Ge området ett nytt beskrivande namn, tex Hjortdjursområde 2018, och klicka OK. 6. I vyn OMRÅDEN kan du redigera kartan över föreningens område. Klicka Redigera området. 7. I Redigera området uppdaterar du fastigheter och inför ändringar. Klicka Korrigera.
18 l Jägaren 2 l 2018 1. Logga in i tjänsten Oma riista som Privatperson. 2. Välj vyn Licenser/dispenser och klicka Skapa ny tillståndsansökan. 3. Skapa ny ansökan. Ansökningen sparas som ett utkast när du går vidare. Elektronisk licensansökan för hjortdjur 2018 – anvisningar för sökande Läs noggrant igenom anvisningarna för ansökan om jaktlicens för hjortdjur på adressen från 3.4.2018. https://oma.riista.fi/sv/jakt/blanketter/blanketter-for-jaktlicens/hjortdjur/ innan du börjar fylla i den elektroniska ansökningen. Där finns också anvisningar ansökningar riktade till JL 8 §-området. Från 3.4 går det att ansöka om licens för hjortdjur i tjänsten Oma riista på adressen oma.riista.fi. Skapa en ny licensansökan Fyll i uppgifterna och föreningens områdeskod, och (för områden i enlighet med JL 8 §) bifoga skytteförteckningen och beslutet om områdestillstånd Skicka in ansökningen senast 30.4.2018 4. Ändra vid behov ansökningens namn. 5. Läs informationen noggrant och Välj sökande för tillståndet. OBS! Bestäm föreningens område innan du ansöker om licens. Se sidorna 16-17.
Jägaren 2 l 2018 l 19 6. Välj sökande för tilltåndet. 7. I exemplet är den sökande en registrerad förening och som kontaktperson anges den person som enligt föreningens stadgar har rätt att underteckna. 8. Välj djurarter för vilka tillstånd söks samt antal. Motivera vid behov ansökningen, separat för varje art. Det går att välja flera djurarter om ansökningsområdet är det samma. 9. Gå till vyn Delägare och välj Lägg till område. 10. Lägg till området för 2018 som din förenings kontaktperson har infört i Oma riista. Klicka OK. 11. Lägg till de övriga delägarnas (samlicens) områden med områdeskoderna för 2018. Se bild 10 nedtill. Stryk felaktiga områden.
20 l Jägaren 2 l 2018 12. Välj vyn Ansökningsområde. Kontrollera kartan och arealerna. Du kan också kontrollera området separat för varje delägare i en samlicens. 13. Välj vyn Bilagor och bifoga eventuella bilagor. Klicka Ange den fil som ska laddas ner för att hämta filerna. 14. Om ansökningen gäller ett 8§-område, klicka Importera Forststyrelsens områdeslicens och skytteförteckningen. Alternativt klicka Områdeslicens JL 8 § och Skytteförteckningar JL 8 § och bifoga bilagorna från din dator. 15. Om du klickade Importera Forststyrelsens områdeslicens och skytteförteckning ska du fylla i områdeslicensens ansökningsnummer och beslutsnummer. Oma riista-rådgivning vardagar 12.00– 16.00, tfn 029 431 2111, e-post oma@riista.fi