PROJEKTET SKÄRGÅRDS MOT FRÄMMANDE ROVDJUR LOCKA VILDSVIN EFFEKTIVT STÅLHAGEL PASSAR OCKSÅ GAMLA BÖSSOR Vitsvansens väg från åker till bord 6/2020 Tidningen når fler än 300 000 jägare
JAKT 4 Den första fällningen 12 Vitsvanshjortens väg till matbordet 16 Etiskt godtagbar klövdjursjakt med hund 22 Älgjaktsmetoderna: jakt på öar 28 Skadorna kan minskas med riktad jakt 31 Blyhagelförbudet – vad gör jag nu? 36 Alternativa och ersättande hagelmaterial 38 Lockmedel för vildsvin 40 Ljusförstärkare eller värmekamera? 44 Operation Tunnhamn 48 Så tränar du jaktbågskytte 58 Karelska jakttraditioner 44 31 54 40 SOTKA-projektet mot främmande rovdjur ska ge effekt också i skärgården Även gamla hagelgevär kan laddas med stålhagelpatroner Djuridentifiering i mörker VILTET 42 De viktigaste jaktbara ändernas parmängder vände nedåt 50 Vargarna ger fårfarmarna arbete 52 Ett nätverk av rastplatser som fågelreserver 62 Recept a la Akseli Herlevi 64 Sothönan AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 21 Intäktsföringen av klövdjurens ekonomiska värde 26 Välmående av vilt: Hjorten – en tillgång eller belastning? 54 Jätten i södra Finland Samma verksamhet men bara 1/7 av byråkratin 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Ordförandens spalt 61 Ministeriet informerar FORSKNING 56 Älgjaktsdagens ekonomiska värde LAGAR & LICENSER 60 Björnjakten avlöpte som planerat Sju jv-föreningar förenades till Västra Nylands jvf Vargarna ger fårfarmarna arbete Rovdjursstängslen ger trygghet men botar inte oron 50 Jägaren 6/2020 2 Innehåll JA0620_book.indb 2 5.11.2020 16.15
48 Bågskyttet gör träningen speciell JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Förändringens höstvind D iskussionen om angelägenheter som berör jakten och viltet är livlig trots corona och distansarbetet eller kanske just därför. I skrivande stund närmar sig hjortdjursjakten sitt maximum liksom debatten om den optimala storleken på stammarna. För vitsvanshjortens del har inledningen på säsongen i området med tät stam gjort en bra start och det har blivit fler fällningar än i fjol. Men samtidigt pekar statistiken för viltolyckor i trafiken uppåt, vilket är bekymmersamt. Det finns gott om oanvända licenser och därför är det viktigt att vi i området med tät stam använder så många av dem som möjligt. För älgens del är det i synnerhet de regionala förtätningarna som folk talar om. Jobb finns det alltså mer än nog för att hålla stammarna under kontroll och inställningen till vår verksamhet, som har utvecklats positivt under de senaste åren, forsätter. Det här bjuder på utmaningar eftersom vi vårdar och utnyttjar viltstammarna inom kraftiga begränsningar. Skötandets och nyttjandets vånda koncentrerar sig kring bland annat den vitkindade gåsen. Vi borde börja begränsa stammen, men EU:s bestämmelser gör det så gott som omöjligt. Samtidigt innebär de små öppningar som vi har åstadkommit ofta begränsningar i utnyttjandet av de fredade djuren som för det sunda förnuftet ter sig märkliga. Ett annat gott exempel på de tilltagande begränsningarna utgörs av EU:s beslut att förbjuda blyhagel i Ramsarvåtmarker, som definieras på ett sätt som för oss förefaller egendomligt. Saker och ting verkar bli allt mer komplicerade, men också i det här läget ska vi fungera enligt beprövade och goda principer. Vi ska sköta livsmiljöer och viltstammar hållbart, men samtidigt så att bieffekterna för samhället och våra medmänniskor inte blir outhärdliga. Kanhända ska vi komplettera den gamla visdomen att inte ta mer än viltstammen håller och vi faktiskt behöver – med en ny dimension: Vi tar ändå tillräckligt mycket för att hålla stammarna under kontroll, oavsett om det handlar om hjortdjur eller främmande arter. Älgjakt på ö kräver annorlunda förberedelser än på fastlandet 22 Ledar n Jägaren 6/2020 3 JA0620_book.indb 3 5.11.2020 16.15
F örra jaktsäsongen var den första för österbottningen Viljami Hökkä. Han fällde duvor och ett par järpar, men det ”riktiga bytet”, det vill säga ett rådjur, lät vänta på sig medan årstiderna avlöste varandra. På hösten och vintern satt jag tiotals timmar och vaktade på rådjur, men kom aldrig till skott. Jag kände inte ännu till rådjursställena i mitt område tillräckligt bra, berättar Hökkä. Till vintern rustade han till en utfodringsplats, men var för sent ute; inga rådjur syntes till. Det kändes bitterljuvt när viltkameran äntligen skickade bilder på rådjur från utfodringen. Utfodringen hade fått besök av riktigt riktiga rådjur! Det kändes helt otroligt att jag hade lyckats! Men å andra sidan var det för sent. Jakttiden hade gått ut dagen innan, berättar Hökkä om sina blandade känslor av besvikelse och entusiasm. Tredje gången gillt Hökkä fortsatte med utfodringen och hoppades på bockjakt på våren. Ibland fanns det inga rådjur alls på utfodringen och ibland vimlade det av rådjur där. Hökka gick dit nästan varje dag för att ta bilder av de besökande rådjuren och väntade otåligt på att bockjakten skulle börja. Äntligen började jakten! En skottchans uppenbarade sig redan den andra jaktdagen, men bocken kom rakt emot mig. Jag hade bara min farbrors hagelgevär, vilket gjorde det hela ännu knepigare. Bocken tog av till höger, men jag tordes inte chansa. Det var ju bara andra jaktdagen och gott om tid. Dessutom fanns det inte fler rådjur i kvoten än ett. Hökkä fortsatte vakta vid åkrar, men såg inga fler rådjur. En kväll begav han sig igen till utfodringen för att vakta och fotografera, och den här gången fick han en bock som sällskap. Bocken betade bakom ett träd och pulsen rusade när jag förberedde skottet. Jag var så uppspelt att jag av någon märklig anledning beslöt att ringa min bror. Men bocken hörde när jag viskade till brorsan att nu smäller det. Bocken blev skrämd och det blev inget skott. Hökkä återvände ett par dagar senare, klokare av sitt misstag, och lät telefonen ligga i fickan. Han berättar att det var så spännande att han satt ännu tystare än förut. Men bocken syntes inte till. Hökkä väntade i flera timmar och kämpade med förargelsen från föregående gång. Jag undrade om den hade slutat komma. Borde jag åka hem? Men å andra sidan måste den ju äta, minns han hur tankarna spann den kvällen. Äntligen skymtade rörelse i skogen. En fyrtaggad bock klev försiktigt fram. Spänningen steg, skulle det hända idag? Pulsen rusade uppåt tvåhundra medan jag väntade på att den skulle vända sidan till. Vänd dig, vänd dig, vänd! malde en röst inuti huvudet. Bocken vände sig och Hökkä kramade avtryckaren. Han berättar att pulsen gasade på en lång stund efter skottet. Hans pappa och bror kom och hjälpte honom ta ur och flå bocken. Skallen står numera som en prydnad på en hylla i Hökkäs rum. Det var en lång historia om mitt första rådjur, avslutar Viljami Hökkä sin berättelse. ”En lång historia om mitt livs första rådjur” Viljami Hökkä fällde sitt första rådjur efter tålmodig väntan. text Johanna Hellman bild Arto Hökkä Jägaren 6/2020 4 Den f rsta fällningen JA0620_book.indb 4 5.11.2020 16.15
09_Kuvateksti En viltolycka med hjortdjur måste alltid anmälas till nödcentralen på numret 112. Det enklaste sättet att göra anmälningen är att ringa från olycksplatsen med 112 Suomi-appen som du har laddat ner i telefonen. Då får nödcentralen samtidigt din exakta position och SRVA hittar fram. Med dig i bilen ska du alltid ha märket för viltolycka med anvisningar för en olycka med storvilt. Markera olycksplatsen med viltolycksmärket eller någonting annat som du har i bilen, exempelvis en plastpåse. Markeringen underlättar utredningen av olyckan och eftersöket på det skadade djuret. Du kan skriva ut viltolycksmärket på Finlands viltcentrals webbplats på adressen www.riista.fi/riistaonnettomuusmerkki. REKORDAVSKJUTNING IGEN PÅ HJORTJAKTEN I SEPTEMBER Septemberjakten på hjort syftar särskilt till att minska viltolyckorna i trafiken, men utan att jakten i sig skulle öka djurens rörlighet och därmed olycksriskerna. J ägarna var än en gång väldigt flitiga; drygt 6300 vitsvanshjortar fälldes under vaktjakten i september. Det här är ungefär 10 procent mera än under motsvarande tid i fjol. Samtliga som jagade i september är således förtjänta av ett stort tack! Avskjutningen under vaktjaktssäsongen har ökat för varje år sedan lagändringen 2017. Det här visar att avsevärda mängder hjort kan fällas under vaktjaktssäsongen och samtidigt effektivt förebygga hjortskador. Genom att jaga hjort i närheten av vägar kan vi dessutom minska på trafikolyckorna. Vitsvansavskjutningen under vaktjakten 2017 2018 2019 2020 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Markera platsen för en hjortdjursolycka Jägaren 6/2020 5 Nyhet r JA0620_book.indb 5 5.11.2020 16.15
VÄRDET PÅ KLÖVDJURSJAKTEN 206 000 000 € Utbildningarna flyttade ut på nätet På grund av coronapandemin flyttade utbildningarna som Finlands viltcentral ordnar med rekordfart ut på nätet. Övergången avlöpte smidigt och kommentarerna har oftast varit berömmande. Tack vare distansarrangemangen har många kunnat delta utan besväret att åka till en kursplats. Utbildningarna som kräver fysisk närvaro återvänder till utbildningskalendern när förhållande har normaliserat sig, men distansutbildningarna kommer att komplettera kursutbudet även framledes. Tills vidare hålls alla utbildningar dock på distans. TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Säkerheten framför allt D en här hösten har jägarna varit tvungna att tänka på säkerheten ur olika vinklar. I synnerhet för arrangemangen kring sällskaps jakter innebar coronapandemin ett flertal nyheter för att inte utsätta jägarna, i synnerhet inte dem som hör till någon riskgrupp, för risker. Likaså måste även utbild ningarna för jägare till största delen hållas på distans och producerandet av materialet till dem måste göras med ilfart. Även om det aldrig går att fullt ut ersätta utbildning arna där deltagarna samlas rent fysiskt så har anvisning arna, råden och bestämmelserna nått fram till jägarkåren. Vi har kunnat ordna jakter utan att tumma på säkerheten och enligt min uppfattning har jägarna inte orsakat några virusutbrott. Låt oss fortsätta på den inslagna vägen! Däremot har vapensäkerheten denna höst inte till alla delar legat på den nivå som krävs. Vi har fått höra tragis ka nyheter om två personer som miste livet och minst en jägare som fick hagel i kroppen. De här händelserna är chockerande och borde inte ha inträffat. I vårt land uppgår antalet jaktdagar per år till cirka 5,5 miljoner och i synnerhet olyckor som drabbar utomståen de är oerhört sällsynta. Men när det kommer till vapensä kerheten har envar skäl att se sig i spegeln. I fortsättning en kommer vi att fästa särskild uppmärksamhet vid detta. Även om skottchanserna ofta kommer överraskande och beslutet att skjuta måste fattas fort så är säkerheten alltid prio ett. Ett misstag kan förstöra återstoden av livet för någon, så kom ihåg att det alltid kommer nya riskfria skottchanser. Låt oss tillsammans se till att säkerheten sitter i hög sätet och vägleder verksamheten. Varje jaktolycka är en olycka för mycket. Jägarregistret betjänar jägarna Finlands viltcentral för ett jägarregister i enlighet med lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift. Jägarregistrets adressregister används bland annat vid postningen av tidningen Jägaren och inbetalningskorten för jaktvårdsavgiften. Jägarregistrets kundtjänst betjänar jägarna per telefon, mejl och brev. metsastajarekisteri@innofactor.com, 029 431 2002. Läs mera på nätet på www.jagarentidningen.fi. K lumn Jägaren 6/2020 6 JA0620_book.indb 6 5.11.2020 16.15
Efter en händelsefattig jaktdag gick Pauliina Pesonen en liten promenad i skogen för att spana efter järpar och tjädrar: ”Plötsligt flög en ståtlig tjäder upp så jag skyndade mej efter den in i skogen. Länge hann jag inte spåra den innan en mindre fågel flög upp framför mej och satte sig i en gran helt nära för att kolla läget. Efter ett försiktigt patronbyte trasade ett skott sönder stillheten i skogen. En dämpad duns följde. Den kvällen fällde jag äntligen min första järpe!” Corona-anvisningar för jägare • Håll säkerhetsavstånd och ta alltid hänsyn till jägare i riskgrupper. • Genomgången för stora jägargrupper görs utomhus eller i små grupper. Verksamheten i små grupper • Varje grupp har en ledare. Vid jakt på licensbelagda hjortdjur och stora rovdjur ska denna vara anmäld till jvf som jaktledare. • Jaktledaren och gruppledarna avtalar om jaktdagens anvisningar och områden på förhand. • Varje grupp sköter hela sin fällning (passning, transport, flåning), alternativt gör en separat grupp detta. Byteshanteringen • I slaktskjulet befinner sig inga andra än de som deltar i hanteringen, även när kött avhämtas. I slaktskjulet ska god hygien iakttas. • Ytor och händer desinficeras före och efter. • Kött, redskap och lådor hanteras med skyddshandskar. • Skyddsmask rekommenderas. • Djurkropparna hanteras i den ordning de anländer. Om lokalen är stor kan flera kroppar hanteras samtidigt, med iakttagande av säkerhetsavstånd. VAPENSÄKERHETENS 4 REGLER 1. Alla vapen är alltid laddade Tro aldrig att ett vapen är oladdat. Kontrollera alltid vapnet när du ska hantera det och följ därefter de övriga reglerna. 2. Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte är beredd att skjuta på Med ett skjutvapen får man bara sikta på sådant som man är beredd att skjuta på även om man inte tänker göra det. Detta förändras inte ens av att vapnet skulle vara oladdat (se regel 1). 3. Håll fingret borta från avtryckaren Ett vapen avfyrar inte sig självt utan det är någon som gör det. Håll fingret utanför varbygeln ända tills du ser målet i siktet. 4. Var säker på ditt mål Skjut inte på någonting som du inte har identifierat. Skuggor, ljud eller silhuetter ska du inte skjuta på om du inte ser målet ordentligt. Kontrollera också kulfånget så kulor som går igenom eller bommar målet inte orsakar fara. De här reglerna gäller alltid och över allt. Hjortdjursjakten Jägaren: anteckna bytet i din viltlogg (utan licensnumret). Licensdeltagarna (förening/ jaktlag): jaktledaren eller föreningens kontaktperson kontrollerar och godkänner fällningarna och avslutar licensdeltagarens jakt i tjänsten Oma riista. Licensmottagaren/licensens huvudanvändare: anmäler att jakten avslutas genom att stänga licensen sedan varje licensdeltagare har avslutat sin jakt. Därefter betalar huvudanvändaren licensavgiften. STAMVÅRDANDE LODJURSJAKT MED DISPENS Jägaren antecknar bytet i sin viltlogg med dispensnumret. Anteckningen skickas till huvudanvändaren för godkännande. Därefter meddelar huvudanvändaren att jakten är avslutad. Jägaren 6/2020 7 Nyhet r PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. JA0620_book.indb 7 5.11.2020 16.15
D en europeiska kemikaliemyndigheten ECHA:s förslag till begränsning av blyet i kulor och hagel som används vid jakt på torr mark och i sportskytte samt vid fiske har uppskjutits eftersom coronaviruset försenar utredningen. Myndigheten börjar troligen höra berörda parter i mars-april nästa år. ECHA har under utredningen hört bland annat nationella och internationella jaktoch sportskytteorganisationer, vapenindustrin, forskare, medborgarorganisationer samt övervakande myndigheter i EU:s medlemsländer. ECHA har under beredningen även kontaktat försvarsmakten och säkerhetsmyndigheterna i EU-länderna. I februari ordnade ECHA en workshop i Helsingfors för företrädare för jakt-, sportskytteoch vapenbranschen. Från finsk sida deltog experter från bland annat jordoch skogsbruksministeriet, viltcentralen, Finlands jägarförbund samt patronoch vapenindustrin. De karelska jaktoch fisketraditionerna mellan pärmar Ett uppslagsverk som berättar om jaktens och fiskets rika kulturhistoria på Karelska näset och i Ladogakarelen och Gränskarelen från stenåldern till 2000-talet. Som huvudredaktör för boken står FD Tuija Kirkinen. Skribenterna forskare och experter på finsk och karelsk jaktoch fiskeekonomi är sjutton till antalet. Som huvudfinansiär för bokprojektet står Karelska Kulturfonden. Följande stiftelser har också bidragit till projektet: Stiftelsen Karjalaisen Kulttuurin edistämissäätiö, stiftelsen Vuoksen Säätiö, Teollisuudenja liikkeenharjoittajain Seura Pamaus ry samt stiftelsen Raija ja Ossi Tuuliaisen Säätiö. Ett antal karelska sockenstiftelser har också understött projektet. Boken finns att köpa i bland annat Karelska förbundets nätbutik www.karjalanliittofi\siemiepuoti och i nätbutiken www.eraverkko.fi. Den kostar 29 €. Julen närmar sig Julklappsidéer hittar du i viltcentralens nätbutik kauppa.riista.fi Begränsningen av blyet i kulor förslaget ut på remiss nästa år KEMIKALIEMYNDIGHETEN ECHA INFORMERAR Tidtabellen Innan ECHA:s begränsningsförslag går vidare till politiskt beslutsfattande ska det publiceras och innehållet går ut på remiss på nätet. Det här händer sannolikt i mars-april nästa år. ECHA önskar sig vetenskapligt underbyggda och verifierade synpunkter, i synnerhet på de samhälleliga och ekonomiska konsekvenser som eventuella begränsningar får. De inlämnade synpunkterna beaktas när ECHAS kommitteer för riskvärderingsoch socioekonomisk analys avger sitt oberoende utlåtande om förslaget som underlag för kommissionens och medlemsstaternas beslutsfattande. Det slutliga beslutet fattas således av EU:s medlemsstater tillsammans. Om begränsningsförlaget går vidare till beslutsfattande träder det i kraft tidigast i slutet av 2022. Ytterligare information: ECHA: Blyet i hagelkulor och fiskesänken echa.europa.eu/fi/hot-topics/lead-in-shot-bullets-andfishing-weights Jägaren 6/2020 8 Nyhet r JA0620_book.indb 8 5.11.2020 16.15
gran och trillade från gren till gren ända ner till marken. När jag hade återhämtat mig från överraskningen gick jag till en låg kulle mellan oss för att se efter vad i all världen det kunde vara för en fågel. Några sekunder förflöt, men när jag tänkte gå ännu närmare stack ett vitt huvud upp ur riset. En uggla! Det syntes på den att den var alldeles förvirrad. Den ruskade på huvudet och såg yrvaken ut. Vilket den mycket väl kunde vara; vem skulle inte bli bortkollrad efter en krock huvudstupa mot ett träd? Det dröjde dock inte länge förrän ugglan hade återhämtat sig och strax fick den syn på mig. Jägaren som stod några meter ifrån och glodde var uppenbarligen en motbjudande syn för ugglan och med en knyck blev den definitivt klarvaken. Ugglan kom på vingarna som ett skott och for iväg över öppningen. V id millennieskiftet befann jag mig på hönsjakt i Forststyrelsens småviltsområde i Orivesi. Det hade varit en dimmig höstmorgon, men efter hand som dagen framskred klarnade vädret och solen började värma en smula. Jag smög mig fram på en mo med ett glest och drygt tio meter högt bestånd av tallar och granar. Som sig bör med skärpta sinnen och beredd att kasta hagelgeväret till kinden om ett höns skulle flyga upp framför mig. Barrträden glesnade ännu mer och när jag närmade mig kanten till en öppning flög en fågel iväg från en gran framme till vänster. Jag slog ifrån säkringen samtidigt som hagelbössan åkte upp till axeln, ögonen sökte en lämplig framförhållning och fingret krökte sig kring avtryckaren – men där hejdade sig rörelsen: Jag insåg att fågeln var så gott som helvit. I samma ögonblick dunsade fågeln rätt in i stammen på följande text Tero Kuitunen teckning Antti Yrjölä Yrvaken Jägaren 6/2020 9 Det händ sig på jakt teckning JA0620_book.indb 9 5.11.2020 16.15
PIMEÄNÄKÖLAITE BURREL NV-400 299,RET750241 Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 400 m kantama. Erinomainen kyttäyspyyntiin riistan lajin/sukupuolen määritykseen. Videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,RET004735 Tehokas, kaksi tyhjiöpumppua. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan, sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. JAHTIKAUTEEN HANKKIJALTA! RIISTAKAMERA BURREL S12HD+SMS3 199,RET810021 Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu. Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjaus puhelimella. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. KAUPAN PÄÄLLE PITKÄ MAASTOANTENNI, (ARVO 29,90 €) RADIOPUHELIN BURREL PRO VHF 149,RET710295 Täysin pölyja vesitiivis rakenne (IP67). Kohinasalpa, kuiskaustoiminto, FM-radio, headset-valmius ja ääniaktivointi. 128 kanavapaikkaa, joista 26 ohjelmoitu valmiiksi. METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM RIDGE M COVERSET ZERO 139,NORM. 169,| HWC100049110L-XL Kevyt lumipuku aktiiviseen pienriistan metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Zero -kuviointi maastouttaa riistalta erinomaisen hyvin. Kiinteä huppu, radiopuhelintasku, 2 GPS -laitetaskua, 2 etutaskua. RAJOITETTU ERÄ! HAUDUTUSPATA FOODMASTER PRO 3,5 L 49 90 RET920001 Valmista mureat liharuoat ja maukkaat puurot vaivattomasti. Lasitettu keraaminen pata toimii myös tarjoiluastiana ja se on helppo pitää puhtaana. Ajastin ja lämpötilan säätö. VEITSISETTI VERN BUTCHER 49 90 RET940042 Nylkemiseen ja lihan paloitteluun. Sisältää avausveitsen, 6" nylkyveitsen, 6"paloitteluveitsen sekä teroituspuikon. Terät pysyvät terävinä pitkään ja ne on helppo teroittaa. RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 325,NAV019048 Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. UUTUUS! METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3 229,RET515853-7, RET515873-7 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™ -camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. TARKISTA TARJOUKSET MUISTA DAGSMARK-RUOISTA WWW.HANKKIJA.FI KÄSINEET SWEDTEAM GRIP GREEN 29 90 NORM. 39,90 | HWC100217M-XXL Laadukas käsine, jolla saa pitävän otteen ja hyvän tuntuman. Lämmin villavuori. Materiaali mahdollistaa älypuhelimen käytön. -25% SAAPPAAT VIKING ARCTIC 2.0 69 90 NORM. 79,90 | VI54400029137-47 Villaa sisältävä sisävuori pitää jalat lämpimänä kovimmillakin pakkasilla. Kevyet, saumattomat ja täysin vedenpitävät. Varren kiristysnauha pitää lumen ulkona saappaasta. MERINOVILLA ALUSASU ALASKA 79 90 NORM. 89,90 | RET515411-15, -4312-16 Lämmin ja pehmeä alusasu, joka lämmittää myös kosteana. Merinovilla on nopeasti kuivuva ja antibakteerinen materiaali, jonka huolloksi riittää usein pelkkä tuuletus. 100% merinovillaa. KOIRANRUOKA DAGSMARK HÄME 10 KG 35,NORM. 39,90 | DPF110 (3,50 €/KG) Ruuassa on maukas ja proteiinipitoinen koostumus ja sulavuudeltaan erinomaiset raaka-aineet. MUSH VAISTO 3 KG 16,NORM. 17,80 | MUS50321-27 (5,33 €/KG) Luonnonläheiset Vaisto-täysravinnot ovat täysin lisäaineettomia. Helppo tapa siirtyä raakaruokintaan. JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 90 JO4472 (1,86 €/KG) Paljon liikkuvan ja energiaa tarvitsevan aktiivikoiran täysravinto. Monen suomalaisen koiran hyväksi havaitsema suosikki! HINNAT VOIMASSA 30.11.2020 SAAKKA TAI NIIN KAUAN KUIN ALEJA KAMPANJAERÄT RIITTÄVÄT. TUOTETIEDOT, MYYMÄLÄSALDOT JA VERKKOKAUPPA: hankkija.fi JA0620_book.indb 10 5.11.2020 16.15
PIMEÄNÄKÖLAITE BURREL NV-400 299,RET750241 Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 400 m kantama. Erinomainen kyttäyspyyntiin riistan lajin/sukupuolen määritykseen. Videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,RET004735 Tehokas, kaksi tyhjiöpumppua. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan, sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. JAHTIKAUTEEN HANKKIJALTA! RIISTAKAMERA BURREL S12HD+SMS3 199,RET810021 Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu. Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjaus puhelimella. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. KAUPAN PÄÄLLE PITKÄ MAASTOANTENNI, (ARVO 29,90 €) RADIOPUHELIN BURREL PRO VHF 149,RET710295 Täysin pölyja vesitiivis rakenne (IP67). Kohinasalpa, kuiskaustoiminto, FM-radio, headset-valmius ja ääniaktivointi. 128 kanavapaikkaa, joista 26 ohjelmoitu valmiiksi. METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM RIDGE M COVERSET ZERO 139,NORM. 169,| HWC100049110L-XL Kevyt lumipuku aktiiviseen pienriistan metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Zero -kuviointi maastouttaa riistalta erinomaisen hyvin. Kiinteä huppu, radiopuhelintasku, 2 GPS -laitetaskua, 2 etutaskua. RAJOITETTU ERÄ! HAUDUTUSPATA FOODMASTER PRO 3,5 L 49 90 RET920001 Valmista mureat liharuoat ja maukkaat puurot vaivattomasti. Lasitettu keraaminen pata toimii myös tarjoiluastiana ja se on helppo pitää puhtaana. Ajastin ja lämpötilan säätö. VEITSISETTI VERN BUTCHER 49 90 RET940042 Nylkemiseen ja lihan paloitteluun. Sisältää avausveitsen, 6" nylkyveitsen, 6"paloitteluveitsen sekä teroituspuikon. Terät pysyvät terävinä pitkään ja ne on helppo teroittaa. RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 325,NAV019048 Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. UUTUUS! METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3 229,RET515853-7, RET515873-7 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™ -camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. TARKISTA TARJOUKSET MUISTA DAGSMARK-RUOISTA WWW.HANKKIJA.FI KÄSINEET SWEDTEAM GRIP GREEN 29 90 NORM. 39,90 | HWC100217M-XXL Laadukas käsine, jolla saa pitävän otteen ja hyvän tuntuman. Lämmin villavuori. Materiaali mahdollistaa älypuhelimen käytön. -25% SAAPPAAT VIKING ARCTIC 2.0 69 90 NORM. 79,90 | VI54400029137-47 Villaa sisältävä sisävuori pitää jalat lämpimänä kovimmillakin pakkasilla. Kevyet, saumattomat ja täysin vedenpitävät. Varren kiristysnauha pitää lumen ulkona saappaasta. MERINOVILLA ALUSASU ALASKA 79 90 NORM. 89,90 | RET515411-15, -4312-16 Lämmin ja pehmeä alusasu, joka lämmittää myös kosteana. Merinovilla on nopeasti kuivuva ja antibakteerinen materiaali, jonka huolloksi riittää usein pelkkä tuuletus. 100% merinovillaa. KOIRANRUOKA DAGSMARK HÄME 10 KG 35,NORM. 39,90 | DPF110 (3,50 €/KG) Ruuassa on maukas ja proteiinipitoinen koostumus ja sulavuudeltaan erinomaiset raaka-aineet. MUSH VAISTO 3 KG 16,NORM. 17,80 | MUS50321-27 (5,33 €/KG) Luonnonläheiset Vaisto-täysravinnot ovat täysin lisäaineettomia. Helppo tapa siirtyä raakaruokintaan. JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 90 JO4472 (1,86 €/KG) Paljon liikkuvan ja energiaa tarvitsevan aktiivikoiran täysravinto. Monen suomalaisen koiran hyväksi havaitsema suosikki! HINNAT VOIMASSA 30.11.2020 SAAKKA TAI NIIN KAUAN KUIN ALEJA KAMPANJAERÄT RIITTÄVÄT. TUOTETIEDOT, MYYMÄLÄSALDOT JA VERKKOKAUPPA: hankkija.fi JA0620_book.indb 11 5.11.2020 16.15
H jortstammens uppgång har varit en framgångssaga utan motstycke. Framgången har varit så stor att hjortarna rent av blivit ett plågoris i områdena med tät stam. Men den här artikeln ska inte handla om problemen och olägenheterna utan koncentrera sig på möjligheterna som hjorten öppnar för jakt och närmat. Arten har ökat explosionsartat under de senaste åren och olägenheterna känner vi till. På landsorten i södra Finland är ju vitsvanshjorten det till antalet mest fällda hjortdjuret. Arten har en massiv inverkan på jakten och i synnerhet på jaktens volym. Det kommer knappast som en överraskning att hjortköttet blir allt vanligare i jägarhushållen och ofta figurerar när det dukas till fest. Även i familjer där ingen jagar får man ställa hjortkött på bordet tack vare försäljningkanalerna. En gång i tiden infördes vitsvanshjorten till vårt land för att bli en viltresurs. Målet nåddes med råge och hjorten har blivit betydande som vilt och råvara för inhemsk viltmat. Under innevarande jaktår kommer åter en gång ett rekordantal hjortar att fällas. text Panu Hiidenmies bilder Panu Hiidenmies och Ville Kankare Vitsvanshjortens väg från åker till bord Jägaren 6/2020 12 JA0620_book.indb 12 5.11.2020 16.15
Lägg skottet bakom skulderbladet En vitsvanshjort ska fällas med ett lungskott i det vitala området. Fällningen blir säkrare och oftast behöver man inte sticka djuret för att få ut blodet. Kulan skadar inte skulderbladet utan passerar bakom det och genom revbenen. Om kulan inte är allt för snabb slipper vi också omfattande blödningar. Om skottet tar för långt bak kan jägaren bli tvungen att putsa träffområdet. Om skottet tar för långt fram skadas skulderbladet. Jägare med övertro på sin skjutförmåga sportar med skott mot huvudet och nacken, liksom de som inte en enda gång har letat efter en hjort på snölös mark. Ta vara på bytet snyggt Jägare vet att jobbet börjar efter skottet. Bytet ska tas till vara snyggt. Äldre hjortjägare väntar ofta med jagandet tills tjälen har gått i jorden och det helst också har fallit snö. Då går det så mycket lättare att hitta djuret och baxa upp det på bilflaket. Där hjortstammen är tät inleder jägarna på många håll jakten redan den första september. Hjortkropparna måste släpas på pulka från leriga åkrar. Om någon pulka inte finns att tillgå kan jägarna försöka släpa kroppen o-urtagen längs växtlighet. Vid jakt på åkrar är marken ofta lerig och våt, vilket innebär svårigheter. Och som känt stupar hjortar sällan knall och fall ens för ett välplacerat skott. Via kylen till vacuumpackaren Förr klagade folk ofta på hjortköttet. Sedan dess har misstron skingrats efter hand som jägarna har lärt sig att hantera bytet. Hygienen ska hålla hög standard under samtliga moment av hanteringen för att köttet inte ska fördärvas och värdefull råvara gå till spillo. Inledningen på hjortjakten har också denna höst varit väldigt varm för årstiden. Efter fällningen ska kroppen utan dröjsmål göras klar för transporten till kylrummet. Hjorten kan föras till slaktskjulet innan den tas ur. Arbetsställningen, belysningen och hygienen fungerar klart bättre där. Arbetet görs ofta genast om kroppen ska flås och inte hängas med skinnet på. Oavsett vilket ska kroppen kylas ner så fort som möjligt. Efter ett bra skott i lungorna har blodet runnit ut i En vitsvanshjort ska fällas med ett lungskott i det vitala området. Fällningen blir säkrare och oftast behöver man inte sticka djuret för att få ut blodet. Förr klagade folk ofta på hjortköttet. Sedan dess har misstron skingrats efter hand som jägarna har lärt sig att hantera bytet. Jägaren 6/2020 14 JA0620_book.indb 14 5.11.2020 16.15
Hjort: 3 kg skulderblad av hjort, med eller utan ben 4 lökar i stora klyftor 4 morötter i stora bitar Salt, lagerblad, kryddpeppar (10 korn) och svartpeppar (30 korn) Färska örter: timjan, rosmarin, persilja Vatten Skölj skulderbladet med kallt vatten om det är väldigt blodigt. Lägg det i en ugnsform, tillsätt övriga ingredienser och vattnet. Stek i ugn under lock i 160 grader i 2-3 timmar tills köttet lossnar lätt. Tillsätt vatten vid behov så köttet hålls täckt. Låt svalna en stund och riv köttet medan det är varmt. Tillsätt spad om köttet känns torrt. Det återstående BI LD : O LL I KA NG AS Det är glädjande att se hur hemmakockar och yrkeskockar fördomsfritt provar nyheter och hjortrecept i köket. Inledningen på hjortjakten har varit väldigt varm. Efter fällningen ska kroppen utan dröjsmål göras klar för transporten till kylrummet. spadet kan du använda som bas för köttsoppa eller en sås. Grönkål: Nyp lagom stora bitar av bladen men lämna stjälken. Stek bitarna i olja i het panna tills de är spröda och salta lätt. Hampafrön: Använd fröna som sådana eller rosta dem i torr panna tills de är vackert gyllenbruna. Rönnbär: 2 kg färska rönnbär Buljong på salt och ättika 1 liter vatten bukhålan och det mesta följer med när kroppen passas. Därefter skär man bort de blodiga delarna och delar som kan fördärva köttet. De varma förhöstarna, den tidigarelagda jakten och de många fällningarna har fått många jaktföreningar att skaffa kylrum för kropparna. Mörningen kan då göras vid en optimal temperatur oavsett vädret. Även styckningen, packandet av köttet och frysningen har utvecklats i en väldigt positiv riktning. Det ordnas kurser i kötthantering och även professionella styckare finns att tillgå, vilket innebär hög kvalitet på hanteringen av kropparna. Det har blivit vanligare med vacuumpackare, vilket också höjer kvaliteten. Kött som hanteras och packas korrekt kan möras vidare i kylskåp i dagar och till och med i veckor. Det lyfter mörningen till en ny nivå. Hjortmiddagen har kommit för att stanna Hjortköttet kan förvandlas till en rad olika rätter, liksom de inre organen och tungan. Det är glädjande att se hur hemmakockar och yrkeskockar fördomsfritt provar nyheter och recept i köket. Efter hand som jägarna blir skickligare på att jaga och ta vara på bytet går vitsvansens väg från åker till bord längs vägen som det var tänkt när hjortarna i tiden infördes till landet. PULLED HJORT PÅ JAKTMACKORNA 2 dl starkvinsättika 0,2 dl salt Skölj och rensa rönnbären. Koka upp buljongen, tillsätt bären och låt svalna. Buljongen går fint att spara i kylen så du kan göra en större laddning om bären räcker till. Duka med gott bröd. Där hjortstammen är tät inleder jägarna på många håll jakten redan den första september. Jägaren 6/2020 15 JA0620_book.indb 15 5.11.2020 16.15
I juni i fjol infördes en ändring i jaktförordningen som höjde mankhöjden på hundar som driver hjortdjur från 28 cm till 39 cm. Ändringen ska effektivera jakten och hämta nytt hundfolk till hjortdjursjakten. Men ändringen är ändå inte alldeles oproblematisk, vilket konstateras i promemorian till förordningen. Där konstateras att höjningen av den maximala mankhöjden till 39 cm kan tillföra hjortdjursjakten många hundar Effektiveringen av jakten på vitsvanshjort är ett högaktuellt samtalsämne och under de senaste åren har det även införts lagändringar som stöder temat. Däremot väcker användningen av hundar på jakt knappt alls någon debatt. Hur ska vi göra för att den effektiva jakten också ska vara etiskt godtagbar? text Antti Rinne, Valto Kontro bilder Valto Kontro och Milos Fischer som följer luftvittringen och är snabba. Detta kan leda till etiska problem under exempelvis vissa snöförhållanden. I Finlands viltcentrals etiska anvisningar för jakten på hjort och rådjur sägs att vid jakt med drivande hund ska drevets varaktighet anpassas till omständigheterna. Under barmarkstiden får drevet inte vara för snabbt eller långvarigt, och om snötäcket är djupt blir föret tungt för både hunden och hjorten eller rådjuret som drivs. I Sverige har drevern avlats specifikt för jakt på små hjortdjur. Etiskt godtagbar klövdjursjakt med hund Jägaren 6/2020 16 JA0620_book.indb 16 5.11.2020 16.15
Detta i synnerhet om snön bär hunden men inte det drivna viltet. Under exceptionellt svåra snöförhållanden ska jägarna avstå helt från att jaga med drivande hund. Drevhastigheten varierar Det finns betydande skillnader mellan hundar, både mellan raser och individer. Somliga hundar går på luftvittring och andra på markvittring, vilket påverkar hundens drevhastighet. En hund som följer luftvittring driver i allmänhet viltet snabbare än en hund som spårnoga följer markvittringen. Det finns också skillnader i upptaget. En klövdjursjakt börjar med att hunden släpps. För tax och drever är det rastypiskt med ett upptag som lugnt sätter viltet i rörelse. Beaglen är däremot avlad till motsatt beteende, vilket innebär att viltet ofta störtar iväg i panik från legan, berättar Timo Kilpeläinen på Finska Beagleklubben. Somliga hundar kan vara otroligt uthålliga. Jägaren ska vara uppmärksam på omständigheterna och se till att djuret som drivs inte stressas. Om hjorten uppenbarar sig efter ett par timmars drev, flåsande med hängande tunga, så sätter man inte en ny hund på drevet. 1-15 februari får hund inte användas vid jakt på rådjur och vitsvanshjort eftersom hindens och getens dräktighet redan är tämligen långt framskriden och djuren därför inte får stressas. Jaktledarens ansvar Jaktledaren har rätt att besluta vilken hund som används när. I terrängen är det svårt att mäta mankhöjden på en hund. Det händer till och med på utställningar att mätningarna ger olika resultat. Jaktledaren ska därför ha koll på vilka hundar som finns att tillgå och hur de lämpar sig för jakt på hjort och rådjur. ETISKA REGLER för jakt på små hjortdjur Med stötande hundar gäller det att vara uppmärksam så inte hunden börjar driva. Om den drivande hunden är för snabb löper hjorten i språng med full fart, vilket ökar risken för en skadskjutning. Det faller på jaktledarens ansvar att jakten är etisk för viltet. Beaglen ingen självklar klövdjurshund Före ändringen i förordningen var drevjakt i det närmaste synonymt med tax. Ändringen innebar en öppning för några nya raser som drever och basset. Även somliga beaglar ryms under den nya maximihöjden. Hos beaglen är de individuella variationerna större och arbetsmetoden är i regel och i synnerhet vid klövdjursjakt luftvittring och raskt tempo. Finska beagleklubben har därför beslutat att vända sig till jordoch skogsbruksministeriet med en begäran om att rasen inte ska tillåtas vid jakt på hjortdjur. Beaglen är inte avlad för drevjakt på klövdjur, så det har inte funnits något behov av att sänka drevhastigheten. Även om drevsättet i viss mån är en tolkningsfråga så kan vi lugnt konstatera att beaglen inte uppfyller jaktförordningens bestämmelser om hur hundar ska jaga, konstaterar Kilpeläinen. Etiska regler för jakt på små hjortdur: riista.fi/sv/publikationer/etiska-regler/ Om den drivande hunden är för snabb rusar viltet och gör språng, vilket gör det svårt för skytten att träffa rätt. Vid jakt med drivande hund ska drevets varaktighet anpassas till omständigheterna Jägaren 6/2020 17 JA0620_book.indb 17 5.11.2020 16.15
SVÅRIGHETEN ATT VÄLJA SITT FÖRSTA GEVÄR, DEL 2 Studsaren Få vet precis vilket vilt de tänker jaga när de inleder sin jägarbana. Välj därför den första studsaren så, att den klarar det mesta. text och bild Karlo Ruotsalainen E tt färdigt vapenpaket som innehåller studsaren, kikarsiktet, fästena och som tillval en ljuddämpare utgör ett praktiskt alternativ för nybörjaren. Ljuddämparen är inte nödvändig, men den gör skyttet behagligare på både jakt och bana. I synnerhet för ungdomar är budgeten ofta en begränsande faktor, så ett begagnat vapen kan vara ett gott val. Om studsaren är av ett känt fabrikat så blir det heller inga problem med reservdelarna. Kaliber och funktionssätt Välj kalibern med tanke på användningskostnaderna. Ju vanligare kaliber desto billigare patroner. Det här är särskilt tydligt i början när det gäller att träna flitigt. Jag rekommenderar allroundkalibrer som 6,5x55, .308 Win och .30-06 för den som ännu inte vet vad hen tänker jaga. .308 är den vanligaste gevärskalibern här i landet och inte utan skäl. Den passar till allt jaktbart vilt vi har och patronerna är inte dyra. På låsavdelningen är cylinderlåset det klart vanligaste. Rakrepetergevär, halvautomater och enskottare är mera sällsynta. Kraven på att studsarkolven ska passa skytten är inte lika höga som för hagelgevär, men även här kräver passformen uppmärksamhet, i synnerhet för ungdomar. Tycke och smak har ett stort inflytande på valet av studsarens yttre, exempelvis materialet i stocken och metalldelarna. Somliga uppskattar trä och blånerat stål, andra syntetmaterial och rostfritt stål för deras väderbeständighet. Satsa på siktet Ett bra kikarsikte kostar ofta mer än geväret. Vid valet av optik ska du verkligen inte ta det billigaste. Om kikarsiktet innebär ett ständigt bökande så tappar du förtroendet för det. Som kamrat till universalgeväret passar helt logiskt ett universalkikarsikte. 3-9 eller 3-12 är lämpliga omfång för ett kikarsikte som klarar det mesta. Välj diametern på objektivet, det vill säga frontlinsen, efter syftet; för jakt i dagsljus räcker 40 mm till. Den som också jagar i skymning ska välja ett ljusstarkare sikte med ett minst 56 mm objektiv. Ljusstyrkan är dessutom beroende av diametern på tuben. De vanligaste har en tubdiameter mellan en tum och 30 mm. I dunkel är det också bra att ha en ljuspunkt. För kikarsikten gäller i regel att priset står i proportion till kvaliteten. Kvalitetssikten håller i regel i decennier. Det är alltså bättre att direkt satsa på kvalitet även om det svider. Men köper du ett bra kikarsikte ska du inte heller snåla med montaget. Dåliga fästen fördärvar också ett bra kikarsikte! Jägaren 6/2020 18 Ungd msredaktionen JA0620_book.indb 18 5.11.2020 16.15
Ett stort litet rovdjur M årdhunden, detta förskräckliga lilla rovdjur, spred sig till vårt land på 30och 40 talet och numera är stammen väldigt stor. Arten har inga naturliga fiender här i landet och kan därför föröka sig ostört. Mårdhunden är en skadlig främmande art som inte hör hemma i vår natur. Trots sin ringa storlek är den ett formidabelt rovdjur. Arten är allätare och tackar inte nej till fågelägg, vilket har gjort den ökänd som boplundrare. Dessutom är djuret ingen ovanlig gäst i trädgårdar där den äter bär och äpplen och lämnar visitkort efter sig… Dessutom sprider arten sjukdomar som rabies och skabb. En mårdhund som snokar kring huset kan smitta husdjuren. Varje höst är mårdhunden ett plågoris för älghundar och ofta hör man älgjägare – inklusive undertecknad – svära över den. Mårdhunden får numera jagas året om. Varje jägare borde ställa upp och delta i jakten. Den som stöter på en mårdhund borde avliva den direkt. Undertecknad har fällt en och annan mårdhund på strövtåg i älgskogen med hunden. På många orter utgör mårdhundarna ett problem och bestånden borde skäras ner drastiskt. Sällskapsjakterna som jaktföreningar ordnar utgör ett utmärkt sätt att göra det. Mårdhunden kan jagas på olika sätt; med fälla, hund eller vaktjakt vid åtel. Fälljakten är en effektiv passiv jaktform. Själv gillar jag att jaga mårdhund med hund eftersom jakten är både effektiv och spännande. Man vet aldrig på förhand hur jakten utvecklar sig! Jakten på mårdhund utgör nödvändig och nyttig viltvård som gynnar många fågelarter. Mångfalden i naturen känner lättnad för varje främmande skadegörare som plockas bort. Själv jagar jag mårdhund för att hjälpa hönsen och sjöfåglarna i våra jaktmarker. Ställ mangrant upp för detta viktigt viltvårdsarbete! HANNA METSÄLÄ Skribenten är gymnasieelev och bor i Kouvola. Hon jagar helst älg. Räven traskade fram till åteln och där satte en kula punkt för vaktjakten. Åteln bestod av fiskar som fångats med nät. Det är en tydlig och naturlig jaktbild. De små blodfläckarna stör inte utan berättar sanningen om rävens öde. Bilden kunde dock vara bättre komponerad och visa hela räven. Komponera jaktbilden med omsorg En jakt och det fällda viltet kan vara så fina att jägaren vill föreviga detta på bild. text och bild Johan Salminen D et kan vara trevligt att ta en bild av viltet man fällt och varför inte dela den med jaktkamraterna. När du tar bilden ska du först tänka på kompositionen. För småvilt kan du göra ett snyggt underlag av grangrenar som visar att djuret är uppskattat. Respekten för det fällda djuret både får och ska synas i bilden. Bilden kan kompletteras med geväret som fällde djuret. Ta en funderare på hur du lägger vapnet så inte pipan vårdslöst pekar vart som helst. Bilderna och deras innehåll har en avgörande betydelse för jaktens ansikte utåt. Tänk efter innan du tar bilden En liten berättelse om bytet och jakten gör bilden intressantare om du tänker dela den i de sociala medierna. För dig räcker det med enbart bilderna som ett fint minne, men andra som ser dem vill gärna höra berättelsen kring bilderna. På en sällskapsjakt kan du knäppa en bild av hela gänget som poserar kring djuret, men då ska du komma ihåg att be om tillstånd att dela bilden. Bilden av viltet och inramningen ska vara snyggt arrangerad, vilket gör den trevlig att titta på och understryker respekten för viltet. Men bilden får inte vara överdrivet städad för betraktaren ska inte glömma djurets faktiska öde. Det är alltså inte meningen att skapa en omslagsbild för en skönhetstävling utan att sakligt visa vad skogen denna gång gav. Numera går det enkelt att ta fina bilder med telefonen och med lite grundläggande fotokunskap blir bilden fin och respektfull. K lumn Jägaren 6/2020 19 JA0620_book.indb 19 5.11.2020 16.15
D et var enkelt att anmäla sig till kursen. Dessutom mejlades en påminnelse om kursen en timme före den började och uppkopplingen till kursen gick problemfritt via en länk. Det gick smidigt att delta på datorn. Förbin delsen fungerade hela tiden bra utan några tekniska bekymmer. Diagram och älghorn Jag väntade mig att få repetera tidigare kunskap och lära mig nytt, vilket mycket riktigt skedde. Jag har jagat älg i ungefär fem år och fick en rejäl dos ny kunskap. Emellanåt var jag vimmelkantig av alla älgberäkningsgrafer och diagram, men lärde mig mycket nytt. Efter kursen begrep jag mig bättre på uppskattandet av stammens storlek under älgens årscykel; när stammen står på minimum, när korna kalvar, efter kalvningen och under jakten. Intressant var också hur de olika procent andelarna för jakten, rovdjuren och trafiken fördelar sig på kalvar och vuxna. Dessutom blev jag bättre på att känna igen älgar i olika ålder på kroppsbyggnaden. Kursen innehöll mycket som jag redan kände till, men upp repning är ju all lärdoms moder. Kursen innehöll intressant stoff som varje älgjägare bör känna till: fakta om uppskattningen av älgstammens storlek, hur man antecknar fällning och observationer i Oma riista, säkerhetsaspekter, aktuella coronadirektiv och älgens biologi. Utbildningen var intressant, nyttig och välarrangerad. Den ena kursledaren undervi sade med diabilder medan den andra svarade på frågor under diskussionsavsnittet. Kursen passar också veteraner som en repövning och för nykomlingar ger den ökad säkerhet på älgjakten. Nyttig kunskap för fortsatt använding! Erfarenheter från en älgjägarkurs I slutet av september deltog jag i en öppen utbildning för älgjägare som Finlands viltcentral ordnade. Den här gången arrangerades kursen på distans. text Hanna Metsälä Jägaren 6/2020 20 Ungd msredaktionen JA0620_book.indb 20 5.11.2020 16.15