Jägaren 6/2012 - Lehtiluukku.fi

Utgivare: 6/2012 Tidningen Jägaren förnyas ? svara på vår enkät på riista.fi Vitsvanshjorten ? otroligt ortstrogen s. 4 Vikarnas rörlighet bjöd på överraskningar, s. 54 Kulans bana, s. 58 Endagsinventering av lodjur, s. 32
Ledaren Vitsvansviltet är en naturresurs Vitsvansviltets värde som jaktbart vilt gör arten till vårt lands nästviktigaste viltart. Trots att vitsvansviltet hör till våra främmande arter har det inte kunnat konstateras att det här viltet skulle ha orsakat betydande skador på sin livsmiljö eller på ursprungsarter i områden där stammen hållit en rimlig täthet. Övriga arter har t.o.m. haft nytta av vitsvansviltet; lodjursstammen i Sydvästra Finland hade knappast ökat till sin nuvarande omfattning utan vitsvansföda. Det regionala viltvårdsrådet i Södra Tavastland har utarbetat en förvaltningsplan för bestånden av vitsvansvilt i regionen. I planen dras riktlinjerna upp för mål och åtgärder vid förvaltningen. I Västra Nyland har frivilliga aktörer startat projektet Sorkka 2020 (Klöv 2020). Även det har som mål att fästa uppmärksamhet vid hjortdjursstammarnas inklusive vitsvansviltets tillstånd. Inom ramen för vartdera projektet har vitsvansstammens nuvarande tillstånd beskrivits: på grund av den kraftiga handjurs- och kalvavskjutningen har stammens struktur snedvridits och blivit alltför hinddominerad. I åtgärdsplanerna har det fästs stor uppmärksamhet vid återställandet av vitsvansstammens naturliga struktur och särskilt vid höjandet av handjurens livslängd. I och med att dessa åtgärder realiseras kommer följderna även att kunna iakttas av alla naturvänner som rör sig i skogen. I flockarna av vitsvansvilt kommer det att uppenbara sig ståtliga hjortar med stora horn. I Södra Tavastlands plan understryks vikten av återhållsamhet även i områden där stammen är tät. De skador som vitsvansviltet orsakar jordbruket är koncentrerade till specialodlingar. På livligt trafikerade huvudvägar kan trafikskadorna vara betydande. Uppställandet av kvantitativa mål för stammen görs av jaktvårdsföreningarna. De känner bäst till de lokala förhållandena och skaderiskerna samt intressegruppernas inställning till vitsvansviltet. Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Lodjurets återkomst till den finländska naturen har varit en framgångssaga. Jägare som är intresserade av vilthushållning har redan i många år talat om de skador lodjursstammen orsakar andra arter. Särskilt rådjuret är på sina håll i trångmål och för närvarande är också vitsvansviltet utsatt för liknande problem. Gällande förvaltningsplan för lodjursstammen godtar dock inte vilthushållning som grund för förvaltningen av lodjursstammen. Skyddet och vilthushållningens intressen bör dock kunna sammanjämkas bättre när förvaltningsplanen för lodjuret uppdateras nästa gång. Det här skulle såväl lodjuret som dess predationsarter dra nytta av. Vitsvansviltet är viltmat. Det avkastar jaktupplevelser och dagar fyllda av fritidsintresset jakt. Vitsvansviltet intresserar också jägarna ute i det övriga Europa och kunde vara ett trumfkort för jaktturismen. Vitsvanshushållningen platsar bra i jord- och skogsbruksministeriets nya strategi: Föda och förnybara naturresurser ? välstånd från en livskraftig natur. PS! Nästa år förnyas tidningen Jägaren. Följande nummer kommer att både verka och kännas annorlunda, men tidningens uppgift förblir densamma, att meddela aktuell information om lagstiftningen inom branschen, tillståndet hos viltbestånden och den hållbara jakten till alla jägare. 2 l Jägaren l 6 l 2012 62 På besök hos grannen i väster: Viltskadecenter i Grimsö 26 Beredningen av förvaltningsplanen för älgstammen på slutrakan
Innehåll ? 6 ? 2012 2 Ledaren: Vitsvansviltet är en naturresurs 4 Vitsvanshjorten ? otroligt ortstrogen 8 Stort vitsvanshjortprojekt i Västra Nyland 10 Vitsvanshjortens framtid på jägarnas ansvar 12 Vitsvansbockar i siktet 15 Viceordförandens spalt: Regleringen av viltbestånden förnyas ? aktuell information och förvaltningsplaner 6 Beredningen av förvaltningsplanen för älgstammen 2 på slutrakan 30 Håll koll på hunden i renskötselområdet! 32 Endagsinventering preciserar lodjursbeståndens storlek 36 Vargens och hundens genetik, del 2: Hybrider inget hot mot vargstammarna 39 Vetenskaplig viltkunskap: Målsättningar, åtgärder och effekter 50 Intresset för triangelinventeringarna ökar ? ett tack till jägarna! 52 Koposensuo På vandring med Eki: 68 Vintertältning ? en bäverdrabbad plantskog förvandlades till ett paradis för sjöfåglar 54 Vikarnas rörlighet bjöd på överraskningar 58 Kulans bana 60 Skrivtävlingens skörd: Jägare och naturskyddare 61 Jakten på statens marker: Med en tjäderhöna i siktet 62 På besök hos grannen i väster: Viltskadecenter i Grimsö 66 Jakt är en form av naturbruk 68 På vandring med Ekin: Vintertältning 70 Åland 72 Märkliga händelser: Elden lös på rävjakt 4 Älgavskräckningsmedlet Trico förhindrar 7 betningsskador i planteringar 76 Vildmaten ny finsk exportframgång 78 Ny lagstiftning om viltkött: Den småskaliga direktförsäljningen kan fortsätta utan köttkontroll 80 Nyhetsmagasinet 85 Affärer 87 Adresser Jägaren l 6 l 2012 l 3
V Vitsvanshjorten ? otroligt ortstrogen 4 l Jägaren l 6 l 2012
Text och bild: Mikael Wikström Fyra år av uppföljning har gett en hel del ny information om vitsvanshjortens vandringsbeteende i Finland. Unga djur kan vandra långa sträckor, men när de etablerat sig är de mycket ortstrogna. Om fullvuxna djur får leva länge stannar de inom samma område år efter år. Det ska vi jägare fundera på när vi väljer vilket djur som ska fällas. V l Vi måste ha kunskap om stammens populationsdynamik för att kunna sköta om vitsvanshjortstammen; information om produktivitet, dödlighet och vandringar samt vilken inverkan stammens täthet, könsfördelning och åldersfördelning har. Före denna studie har det inte funnits fakta om vitsvanshjortens vandringsbeteende i Finland. Den första vitsvanshjorten som förseddes med en GPS-sändare var i Tenala i västra Nyland den 25 november 2008. Mer än 30 vitsvanshjortar sändarförseddes åren 2008?2009. En del av djuren fick sitt sändarhalsband i Nyland, en del i Tavastland och en del fick sina sändare i Savolax. En del av vitsvansarna fångades med hjälp av narkosgevär och en del med fällor. Detta är ett forskningsprojekt i samarbete med bland annat Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Skogsforskningsinstitutet och finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet. Med hjälp av de sändarförsedda vitsvanshjortarna har det blivit möjligt att kartlägga vitsvanshjortarnas vandringsbe- teende och hur täthet, kön och ålder påverkar vandringarna. Migration Det är typiskt för väldigt många arter att unga djur vid något tillfälle vandrar bort från födelseorten. Så gör också vitsvanshjorten. En orsak till beteendet är för att undvika parning mellan syskon eller med föräldrarna. Det skulle leda till en genetisk försvagning av stammen. Utmärkande för vitsvanhjorten är att unga hanar utvandrar när de är ungefär ett år gamla, i juni-juli. Honorna flyttar lite tidigare, i marsapril. De sändarförsedda vitsvansarnas vandringar i Finland varierade från ett par kilometer till mer än fyrtio kilometer. Hanarna flyttade i genomsnitt lite längre än honorna. Det tog ungefär en vecka att hitta ett nytt levnadsområde. För vissa individer tog det ändå nästan en månad att hitta ett nytt levnadsområde. Storleken på årshemområdet Unga vitsvansar som utvandrar rör sig inom ett mycket stort område under året. När de blir äldre minskar storleken på det levnadsområde som de använder under ett år. Detta område kallas för hemområde. Vitsvansar har inga revir som de försvarar mot andra vitsvansar, som till exempel rådjur gör under brunsten. Av den anledningen används inte ordet revir när man pratar om vitsvansens vandringar. När vitsvanshjorten efter utvandringen har hittat ett lämpligt område, stannar den kvar i området. Efter detta rör den sig inom ett mycket mindre område än vid yngre ålder. Årshemområdet för en etablerad vitsvans är ganska stort också i fortsättningen, även om det är betydligt mindre än den unga vandrande individens. Förutom djurets ålder påverkar även djurets kön och stammens täthet storleken av årshemområdet. Årshemområdet för en etablerad hona är i genomsnitt mindre än för den etablerade Det finns mer än 30 GPS-sändarförsedda vitsvanshjortar i Finland. Här förser författaren en fullvuxen hona i Tenala 9.2.2009. Honan har levt inom nästan helt samma område i närapå fyra år. Om jägarna kan komma överens om att ungbockar, ... kommer hanarna att vistas inom samma område år efter år och jägarna kan fälla dem som fullvuxna, som denna 1½-åriga hane, tillåts att åldras... som denna 5½-åriga bock. Jägaren l 6 l 2012 l 5
Ortstrohet Om vitsvansarnas årshemområden är i genomsnitt 3 000 hektar (blått område), bör samma principer följas på ett 40 000 hektar stort område för att förvaltningen ska gälla för hälften När vitsvanshjorten väl är etablerad är den mycket ortstrogen. En jämförelse av årshemområdets centrum ett år med medelpunkten för följande år, gör det möjligt att mäta hur ortstrogen vitsvanshjorten är. Av de sändarförsedda vitsvanshjortarna som etablerat sig, överlappade medelpunkterna för på varandra följande års hemområden så mycket, att det bara skiljde 22 meter mellan dem. Avståndet var i genomsnitt 140 meter, vilket är en mycket kort sträcka i naturen. Vad detta innebär i klartext är att vitsvanshjorten, som tillåts att bli äldre, stannar inom samma område även i framtiden. av områdets population. Om förvaltningsområdets storlek är 100 000 hektar finns ca 70 procent av djuren hela tiden inom området. Detta innebär att åtminstone 50 jaktföreningar måste samarbeta om föreningarnas jaktmarker i genomsnitt är 2 000 hektar stora (rött område.) Förvaltning av en ?egen? vitsvanshjortstam Ur denna text framgår att vitsvanshjorten rör sig inom ett stort område under ett år. En hel vitsvanshjortpopulation rör sig naturligtvis inom en ännu större radie. Skötseln av en ?egen? vitsvanshjortstam kräver därför ett mycket stort område. I Sverige har forskare utvecklat en modell, med hjälp av vilken det går att räkna ut hur stora jaktmarker jägarna borde ha till förfogande för att kunna förvalta en egen stam. Med detta menas en stam där djuren hela tiden hålls inom det egna jaktområdet. 5 km 2 000 ha 3 000 ha 6 l Jägaren l 6 l 2012 40 000 ha 100 000 ha 10 000 9 000 Årshemområdets storlek, hektar hanen. Ju tätare stam, desto mindre är också årshemområdet. Till exempel är årshemområdet för en etablerad hona i Nyland oftast ca 2 000 ? 4 000 hektar stort. Den etablerade hanens årshemområde i hela Finland är ca 2 000 ? 6 000 hektar. 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Byte: 0 Vinterstam: 0 5 8-10 10 15-20 15 23-30 20 31-40 25 38-50 Täthet / per 1 000 ha Vitsvansarnas rörelsemönster beror på ålder, kön och tätheten. Storleken på etablerade handjurs årshemområden omfattar oftast 2 000 ? 6 000 hektar. Till exempel om hela hemområdets storlek är 3 000 hektar, är jägarna i behov av ett skötselområde som är 40 000 hektar stort för att hälften av djuren skulle förbli inom skötselområdet under hela den tiden. För att 70 procent av djuren skulle vara egna och hela tiden inom det egna skötselområdet behövs det ett 100 000 hektar stort område inom vilken djuren förvaltas enligt samma principer. Förvaltning i praktiken I Västra Nyland har jaktföreningar och jaktlag i genomsnitt mindre än 2000 hektar jaktmarker till sitt förfogande. Jaktvårdsföreningarna på samma område är i snitt 23 000 hektar stora. Både jaktföreningar och jaktvårdsföreningar är således för små för att själva kunna förvalta de egna vitsvanshjortstammarna. En förutsättning för framgång är ett omfattande samarbete. Jaktföreningar och jaktvårdsföreningar måste utarbeta gemensamma mål och gemensamma beskattningsprinciper för tillräckligt stora områden för att lyckas med förvaltningen av vitsvansstammen. Av den anledningen startades projektet Klöv 2020, i vilken alla jaktföreningar och jaktvårdsföreningar i västra Nyland samarbetar. (Beskrivning av projektet i tidningen Jägaren nr 3/2012.) Området inom vilken västra Nylands hjortdjursstammar förvaltas enligt samma principer omfattar 140 000 hektar. Vilka djur bör tillåtas bli äldre? Tack vare vitsvansarnas otroliga ortstrohet är det lätt att besluta vilka djur man vill hålla kvar i markerna i framtiden och vilka som borde tas bort. En vitsvanshjort vars ålder är 1½ år eller mer, har sannolikt etablerat sig och kommer att stanna inom samma område i framtiden om den får leva. Varje beslut om vilka djur som ska fällas och vilka som får leva påverkar den framtida stammen. En stor och fin hona eller en lovande ung hane gör kanske mera nytta i naturen än i frysen. Genom beslutet att skjuta eller att låta bli kan varje jägare påverka hur framtiden för vitsvansstammen ser ut. Genom att fälla många kalvar kan stammens medelålder höjas. I en högre ålder rör sig vitsvansarna mindre. Ju mindre vitsvansarna rör på sig, desto mindre är risken att de står inför svårigheter i trafiken. Genom att fälla flera vitsvanskalvar kan man således minska på antalet unga djur. På samma gång minskar antalet djur som rör sig längs vägar och hamnar i trafikolycksstatistiken. Insamlade data om vitsvansarnas vandringsbeteende är tillgängliga för alla som vill sköta om sin vitsvansstam. För att uppnå resultat bör förvaltningen starta genom en dialog med grannarna om mål och beskattningsprinciper. l
Parasta palvelua ja parhaat tarjoukset Tutkakeskukselta! oneraa esim. S ksell u im p so 8,- alk. /kk HUIPPUUUTUUS! lma +ohje Panta kpl nyt 50 erä 599,ovh. 758,+puhelin tai tabletti 18,90 26,90 Uusittu vesitiivis panta. Alhainen virrankulutus ja pitkä toiminta-aika. Kotimainen tuote. DoGPS ohjelmistojen välinen viestintäjärjestelmä. Veloitukseton maastokartta-aineisto koko Suomesta. Panta us! o j r a T 699,- SportDOG Tek 1.0 Huippuus! o 549,j r Ta 449,- ärinä Ääni/v su t u l Kou illa 749,modul Kompakti, kevyt, helppokäyttöinen. koira GPS-panta ja kämmentietokone vedenpitäviä. GPS-panta DryTek? -tekniikalla, virrankestoltaan 2h latauksella vähintään 20 tuntia jatkuvaa käyttöä. Reittipisteiden syöttö ja kompassi. Suomenkielinen käyttövalikko. 599,- Garmin Astro 320 ja DC40-panta Panta us! o j r a T 569,- Tracker Classic +Intello -panta Uusi erittäin monipuolinen koira-GPS. Garminin navigointiominaisuudet ovat tunnetusti parasta laatua. us! Tarjo 599,- Bellman 1900 luolatutka 249,- 7,90 Vakuumipakkaajat /100 kpl tarjous Suositut Pyydä suuremmista Premium eristä! vakuumipussit ilmakanavoidut ja sileät Duo 50x2 us! Tarjo 1999,- 2499,- us! 999,- Tarjo us! 399,Tarjo 499,- Katso lisää tuotteita netistä! Lite lihamylly us! Tarjo 149,- Haudutuspata 349,- us! Tarjo MaxiPLUS Tarjous! 699,lihamylly 899,- Mini Deluxe Uusi malli! IP67 suojattu, vedenpitävä ja iskunkestävä polykarbonaattikotelo. Ladattava akku ja laturi. Akun kesto jopa 16h. 5v. takuu! Huippuus! 449,Tarjo Erätuotteet nettohintaan - suoraan maahantuojalta! alk. /vuosi kun teet Jahtiliittymäsopimuksen Ultrapoint koira-GPS Tracker uutuus! HUIPPUUUTUUS! Ilmakuvartat ja maanmittauslaitoksen tarkkalaatuiset kartat. Meri- ja GT-kartat. Supernopea paikannus (viive n. 1 sek.). Erittäin helppokäyttöinen. kk/24kk kk/24kk Uusi herkkä GPS-vastaanotin pysyy kartalla. GSM-kuuluvuus jopa tuplasti parempi ja akunkesto jopa 50% pidempi G400-malliin verrattuna. Android 2013 -ohjelmisto Tarjous! 59,- PRO MAGNUM tai TRACKER G500 POINTER MAGNUM tai TRACKER G400 kun teet Jahtiliittymäsopimuksen Tracker G500 Black Magnum POINTER Pro Saunalahdelta huippuedulliset pantatarjoukset us! Tarjo 69,- Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme! www.valiokoiravarusteet.fi tai soita 0500 176 596 Hintoihin lisätään toimituskulut. Oikeudet muutoksiin pidätetään. Tarjoukset voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää.
Text: Mikael Wikström, Jaana Kekkonen och Jon Brommer I Bild: Mikael Wikström Stort vitsvanshjortprojekt i Västra Nyland Under jaktsäsongen 2012?2013 förverkligas en omfattande undersökning av vitsvanshjorten i Västra Nyland. Syftet är att samla in information om kroppsstorlek och horn, ålder och genetik på samtliga fällda fullvuxna individer. Med några få undantag samarbetar områdets alla jaktföreningar och jaktlag i insamlingen av de nödvändiga uppgifterna. Av alla fällda vuxna vitsvansar tas huvud, en provbit och slaktvikten till vara. En bild med logona för de samarbetande parterna. Forskningsprojektet Vitsvans-DNA samarbetar med förvaltningsprojektet Klöv 2020 och internationella jakt- och viltvårdsrådet CIC. 8 l Jägaren l 6 l 2012 D l Denna studie görs i samarbete med Vitsvanshjort-DNA- projektet, Internationella jakt- och viltskyddsrådet (CIC) samt jaktföreningar och jaktlag som deltar i Klöv 2020. För att kunna förvalta en vitsvanshjortstam behövs information om åldersfördelningen och om hur åldern påverkar individernas utveckling. Syftet med studien är bland annat att kartlägga ålderfördelningen på de fällda hanarna och honorna samt hur djurens kroppsvikt och hornstorlek påverkas av åldern. Dessutom undersöks vitsvanshjortens genetiska variation och hur de genetiska faktorerna styr kroppsstorleken och hornens utveckling. Förutom omfattande frivilligarbete gör Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse och Societas pro Flora et Fauna Fennica det möjligt att förverkliga denna forskning. Det finns 71 jaktföreningar och jaktlag i Västra Nyland som jagar på sammanlagt cirka 140 000 hektar. Nästan alla föreningar deltar i forskningsprojektet. Dessa föreningar kommer uppskattningsvis att fälla 1 200 vitsvanshjortar under jaktsäsongen 2012?2013 och av de fällda djuren kommer ungefär 500 att vara fullvuxna. Eftersom det är möjligt att få väldigt omfattande material, kan jägarna få tillförlitlig information om områdets vitsvanshjortstam. I samband med undersökningen mäts slaktvikten på varje vitsvanshjort. I samband med slakten tas dessutom tillvara en provbit från muskeln och huvudet av de fullvuxna individerna. Den exakta åldern uppskattas med hjälp av underkäken. Storleken på hornen bestäms av officiella trofédomare som är auktoriserade av CIC. DNA kommer i sin tur att isoleras från provbitarna vid Helsingfors universitets laboratorium. När all nödvändig information samlats in från de fällda djuren, är syftet att på ett särskilt ställe visa upp alla horn och övrig information om varje djurs ålder och kroppsvikt. Där kan den som är intresserad av vitsvanshjorten bekanta sig med dem. Efter detta returneras hornen till ägarna. Om alla uppgifter om de fällda fullvuxna djuren kan samlas in med hjälp av jaktföreningarna kommer denna studie att ge en mängd ny information om den näst viktigaste viltarten i Finland. l
Jyri Rauhala, jaktchef, Finlands viltcentral I Bild: Mikael Wikström Vitsvanshjortens framtid på jägarnas ansvar Jaktledarna och de som erhållit jaktlicenser i västra delen av södra Tavastland samlades i början av september i Jockis för att fundera på jakten efter vitsvanshjort inför den kommande säsongen. Forskare Mikael Wikström från västra Nyland hade bjudits in som sakkunnig. S l Situationen för vitsvanshjorten har i stor utsträckning utvecklats likartat både i Tavastland och i Nyland. I många regioner har utöver stammens storlek speciellt handjurens andel av stammen och handjursstammens dåliga kvalitet orsakat oro. Situationen för rådjuren och älgarna verkar inte heller vara speciellt bra. Förändringarna som kan skönjas i nyckeltalen för vitsvansbeståndet i södra Tavastland kan dateras till åren 2008/2009. Senare har det kunnat konstateras att samverkan av de olika dödsorsakerna, d.v.s. effektiv jakt, lodjuret Ainakin toinen sarviAinakin toinen sarvi- Molemmat sarvipuoliskot haarautumaton: puolisko haarautumaton: haarautuneet, sisälev. alle korvien: VOIDAAN KAATAA VOIDAAN KAATAA EI KAADETA Båda sidorna är förgrenade Åtminstone ena sidan Åtminstone ena sidan och hornens inre bredd är är oförgrenad: är oförgrenad: mindre än öronens bredd: HJORTEN KAN FÄLLAS HJORTEN KAN FÄLLAS HJORTEN FÅR BLI ÄLDRE Ainakin toinen sarviAinakin toinen sarvi- Molemmat sarvipuoliskot haarautumaton: puolisko haarautumaton: haarautuneet, sisälev. alle korvien: VOIDAAN KAATAA VOIDAAN KAATAA EI KAADETA Båda sidorna är förgrenade Båda sidorna är förgrenade Båda sidorna är förgrenade och hornens inre bredd är och hornens inre bredd är och hornens inre bredd är mindre än öronens bredd: klart större än öronens bredd: klart större än öronens bredd: HJORTEN FÅR BLI ÄLDRE HJORTEN KAN FÄLLAS HJORTEN KAN FÄLLAS Molemmat sarvipuoliskot Molemmat sarvipuoliskot Molemmat sarvipuoliskot haarautuneet, sisäleveys alle haarautuneet ja sisäleveys haarautuneet ja sisäleveys korvien: selvästi yli korvien: selvästi yli korvien: 10 l Jägaren l 6 l 2012 EI KAADETA VOIDAAN KAATAA VOIDAAN KAATAA och trafikdöden, sist och slutligen varit för mycket för vår hjortstam. Utvecklingen har även senare varit likadan, och även om det minskande antalet hjortkrockar är någonting mycket positivt och länge efterlängtat, kom utvecklingen genom sin plötslighet som en sorts överraskning. Frågan kan ställas om hjortstammens utveckling är under kontroll och om den faktiska utvecklingen av stammen är känd. Mikael Wikström skriver om ämnet i nummer 3/2012 av tidskriften Jägaren under rubriken: Klövviltet behöver hjälp. Projekt som har för avsikt att förbättra populationernas kvalitet har därför startats både i västra Nyland och i södra Tavastland. I Nyland går projektet under namnet KLÖV 2020/SORKKA 2020 och startades år 2009. Planen i södra Tavastland som har som mål att befrämja vitsvansbeståndet blev färdig i september och fick namnet ETELÄ-HÄMEEN VALKOHÄNNÄT 2015 (Vitsvansarna i södra Tavastland). Mot en mera balanserad stam Speciellt i södra Tavastland har situationen i en viss utsträckning varit svår, eftersom hjortstammen traditionellt är skarpt indelad i en östlig och en västlig del. På den östra sidan kan stammen på vissa områden anses vara i praktiken obefintlig, vilket delvis har lett till att det varit svårt att få till stånd gemensamma målsättningar. I Jockis presenterade Mikael Wikström de principer enligt vilka processen skulle kunna framskrida. Hjortstammen påverkas under alla förhållanden även av annat än jaktdödligheten, och i förhållande till antalet djur som ska fällas under följande jaktsäsong borde vinterstammen vara två gånger större. När de stora rovdjurens inverkan är betydande måste koefficienten höjas. Det är bortom allt tvivel att lodjursstammens inverkan på hjortstammen är betydande.
Omasta kontista Passion -kirja (Eugéne Reiter) for Hunting and Wildlife in Europe Englanninkielinen 400 sivuinen upeasti kuvitettu suurteos! Recommend by Face and CIC Tarjoushinta 99 ? (119?) Juha Mäntysaari På mötet i Jockis funderar drygt 150 jaktledare över vitsvansviltets situation. Forskare Mikael Wikström var inbjuden som sakkunnig till mötet. Vinterstammens naturliga sammansättning förutsätter också att fördelningen mellan han- och hondjur är någorlunda i balans, kalvarnas andel av stammen efter jakten kunde lämpligen ligga på 20 ? 30 %. Handjurens ringa antal märks även nu som en allt lägre kalvvikt som orsakats av en senare dräktighet, och de sent födda kalvarnas utgångsläge är inte speciellt mycket att skryta med. För att få igång en positiv utveckling måste både stammens könsfördelning fås i jämvikt och medelåldern höjas. Utgångspunkterna för utvecklingsarbetet är goda, eftersom vår hjortstams genetiska variation är på en någorlunda skaplig nivå oberoende av att populationen har fått sin början från ett litet antal individer. Förbättring av hornkvaliteten Handjuret är biologiskt fullvuxet vid cirka 6-7 års ålder. Ett stort problem är att fullvuxna hanar utgör en obetydlig del av hjortstammen. Det existerar säkert ett flertal olika verksamhetsmodeller som kunde förbättra situationen, men oberoende av om man diskuterar ett eller annat tillvägagångssätt är målet entydigt: handjurens proportionella andel av stammen måste ökas och deras medelålder måste höjas. I planen ETELÄ-HÄMEEN VALKOHÄNNÄT 2015 valdes som grundrekommendation det råd som presenteras i schemat. I den presenterade modellen ger man de handjur som anses ha horn med utvecklingspotental en möjlighet att bli äldre. Syftet med det presenterade schemat är ingalunda att alla individer som fyller förutsättningarna ska fällas. De kan väljas ut som byte då de påträffas regelbundet på området. Erämiehen luonto (Martti Hahtola) 38? Kirjan ainutlaatuiset kuvat ovat täynnä elämää. Kuvat teksteineen tarjoavat paljon tietoa riistaeläimistä ja auttavat tunnistamaan myös pihojen lajistoa. Elämää suurempia Eräretkiä ja Pystykorvat kairassa DVD:t 23,90? /kpl Jägarnas ansvar Båda de ovan nämnda utvecklingsplanerna grundar sig på ett frivilligt utvecklande av jakten. Som styrverktyg fungerar även den i bestämmelserna angivna jaktlicensprocessen. Hos oss har det ändå ansetts att dess roll är mest ändamålsenlig vid skötsel av minimistammar som är nära sina uthållighetsgränser. Speciellt för vitsvansviltets del är det naturligast att jaktvårdsföreningarna uppställer de kvantitativa målsättningarna, medan det är befogat att bestämma de kvalitativa målsättningarna på en bredare bas. I västra Nyland har det visat sig att den målmedvetna verksamheten fört med sig goda resultat. När samarbetet kan arrangeras på tillräckligt bred grund syns också resultaten någorlunda snabbt. l Meiltä myös lahjakortit! Muista hyödyntää Metso -arpajaisten voitot (alennuskoodilla) Eräkontin verkkokaupassa! a aupp ok Verkk hntti.fi 24 k era o . www Eräkontti Avoinna arkisin ma-to 10-17, pe 10-18 Keskittämällä ostoksesi Eräkonttiin, tuet Suomen Metsästäjäliiton toimintaa! Metsästäjä l 9410, 6 l 2012 l 11 ERÄKONTTI, Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki, p. 010 440 www.erakontti.fi
Ilkka Ala-Ajos & Veli Lappalainen I Bild: Veli Lappalainen I Teckning: Kaarlo Nygren Vitsvansbockar i siktet En sned ålders- och könsfördelning är det största problemet i vår vitsvanshjortstam idag. Med hjälp av selektiv jakt går det ändå att ändra på stammens struktur i önskad riktning. Det viktigaste är inte det som bärs ut ur skogen, utan det som blir kvar efter jakten. Läs hur informationen om ålder och horntroféernas mätresultat skulle kunna stöda skötseln av vitsvanshjortstammen och förbättra hornkvaliteten. P l Principen med selek- tiv jakt innebär att förvalta hjortstammen på ett sådant sätt, att den kvarhålls strukturellt livskraftig och produktiv. De jaktmetoder och vanor som pågått under många år, har resulterat i att hjorthanarna idag i allmänhet är snarast ?tonårspojkar?. Målet med hjortförvaltningen har liknat älgens, dvs. en så bra avkastning av kalvar som möjligt med ett litet kapital. Kalvarna har också utgjort den största delen av avskjutningen. För att kunna öka produktiviteten bör målet vara en höjning av den genomsnittliga åldern för hjorthanarna i stammen, vilket i sin tur skulle öka andelen hjorthanar som uppnår troféklass. Det är fortfarande aktuellt med en sådan princip att tyngdpunkten i beskattningen riktas mot kalvarna. En ojämn beskattning av de vuxna djuren håller dock på att leda till en försämring av produktiviteten. Av olika skäl har man strävat till att spara på honorna och jakttrycket har riktats för mycket mot 3-4 åriga hanar, dvs. den produktiva medelåldersklassen. En ganska vanlig kommentar när en ung hjortbock med sex- eller åtta taggar har blivit fälld tycks vara ?det var en så vacker bock att??. Det verkar som om det nästan är en regel att fälla dylika halvvuxna hornhuvuden, även om det står mycket sämre utvecklade ?pinnbockar? alldeles bredvid. 12 l Jägaren l 6 l 2012 Ett antal fällhorn från en 1,5-årig åttataggare till en 4,5-årig tiotaggare. På det vänstra hornet atypiska taggar. Hanen dukade under efter brunsten i den stränga kölden i januari 1987. Hos hjortdjur som vitsvanshjorten är det vanligt att det föds något fler hanar än honor. När kalvarna vanligtvis skjuts som s.k. könlösa, är hankalvarnas andel i avskjutningsstatistiken ca 52 %. Det naturliga förhållandet mellan hanar och honor bland vuxna hjortar bör vara 1,2; med andra ord ca 1,2 honor per hane. Det lönar sig att kontinuerligt studera den vuxna populationens könsfördelning. Det är dessutom skäl att vid en uppskattning fästa uppmärksamhet på skillnaden hur terrängen och tiden utnyttjas beroende på kön. De äldre hjorthanarna vistas mera i skogen under året, särskilt under brunstperioden. När stammen har en optimal struktur bildar hanarna också egna vinterflockar efter brunsten. Om beskattningen är jämn och tidvis sparsam kommer stammen att bestå av individer med stora horn. På så vis kvarstår även fler produktiva bockar i medelåldern, vilket senare märks som en ökning av individerna i troféklass. När jakttrycket ökar av olika skäl är det lätt hänt att det fälls för mycket avelshanar som närmar sig den produktiva åldern. CIC Finlands utställnings- och trofékommissions arkiv innehåller över 400 mätresultat på vitsvanshjorttroféer som bedömts på troféutställningar mellan åren 1977 och 2012. Sedan 2009 har det också gjorts åldersbestämningar. Åldersdata på troféer som mätts tidigare är ofullständiga, men baserat på hela materialet kan det klart och tydligt konstateras att horntroféer kan utvecklas till medaljklass i regel vid 5-7 års
Här några av de finaste hornen som jaktföreningen Lokalahden Urheilumetsästäjät fällt under det senaste decenniet. ålder. Åldern på bra avelshanar är från 3-4 år och uppåt. Under en lång tid har beskattningen av vitsvanshjorthanar riktats för mycket på den s.k. medelåldersklassen (3,5?4,5 åringar). Av denna anledning når allt färre hanar just nu de faktiska troféklasserna, dvs. massiva hornvolymer. Allmänt om hornutvecklingen ? Hornens framtida grundform och kva- litet syns redan på 1,5?2,5 åriga hanar. ? På en 1,5-årig hjortbock som utvecklas väl kan hornen i bästa fall ha 3+3 taggar eller ännu mer, och hornstången kan mäta över 40 cm. ? Det individuella taggantalet utvecklas oftast vid 4 års ålder ? äldre hanar kan få exceptionella former på taggarna. ? Det är inte vanligt med över tio taggar bland de typiska hornformerna. ? Hornens volym är som störst vid 5 - 7 års ålder. Mätresultat av hornstänger och taggar ? På en fin hjortbock (som ska sparas) som är 1,5 år kan hornstången vara mer än 40 cm och längden på taggarna 5-15 cm. ? Taggarna på horn av medaljklass är 15?30 cm långa, längden på t.ex. ögontaggen är över 15 cm. ? På en svagt utvecklad hane (som ska fällas) på 1,5 år förblir hornhalvor- nas stänger eller längden på den ena stången under öronhöjd och ögontaggarna saknas. ? Stark asymmetri kan ses som en dålig egenskap i samtliga åldersklasser ? individens hornstänger är anmärkningsvärt olika långa, korta hornstänger eller avsaknad av taggar eller korta taggar. ? Kransens omkrets är 10?20 cm på medaljklassens horn, omkretsen på hornstången mellan taggarna i genomsnitt 10?20 cm. ? Dessa mått på omkrets speglar hornens massa och är riktgivande för individens ålder. ? Genomsnittligt utlägg på medaljhorn är 50-55 cm och längden på hornstängerna 60-80 cm. Nyckeln till hållbar beskattning av hanar ? Som en allmän regel sparas hanar med 6-8 taggar, med undantag av starkt asymmetriska horn. Redan på två-tre år producerar detta förfarande ett betydande tillskott av hanar som uppnår medaljklass. ? Vid ett jaktligt uttag av hanar läggs fokus på unga individer (1,5?2,5 åriga), som har max 1+1(2) eller 2+2(3) taggar eller som saknar delar (asymmetri). ? En hane med horn som inte når öronbredd kan alltid fällas. ? Äldre bockar fälls (4+5, 5+5 eller mera) först när djuren är i s.k. skörde- mogen ålder (5 år >). Vi rekommenderar också att även skördemogna hanar som har betydliga anomalier eller asymmetri i hornen ska fällas. Hornen kan vara massiva även om hornstängerna och taggarna är korta men tjocka. ? En riktlinje är bredden på hornens utlägg i förhållande till bredden mellan öronspetsarna. Detta är ganska lätt att iaktta och är en anledning till fällning. Enligt trofémätningsstatistiken bör utlägget ändå vara åtminstone 50 cm. Baserat på det faktum att hanarna ofta har ett utlägg på 50 cm först när de närmar sig medaljklass. ? Beroende på olika horntyper eller anlagstypen har några av de över 5,5 åriga hanarna maximalt taggantal eller endast 6 eller 8 taggar. Då är den totala massan på hornstängerna ändå redan betydligt större än hos de yngre lovande individerna med motsvarande taggantal. En viltkamerabild av en 5,5 år gammal hane med sändarhalsband. Bilden tagen 14 september i år. Den fick sitt halsband 2008 som 1,5-åring. Årets fällhorn vägde 2,592 kg och var 0,495 kg tyngre än fjolårets. Det betyder cirka 50 CIC-poäng. Trofédata berättar Till exempel var var fjärde trofé i mätdata bara 4+4, dvs. åttataggare. Detta kan bero på ärftlighet och förblir därför vissa individers maximala taggantal. Andelen guldmedaljhorn hos 8-taggarna är 6 %, silvermedalj 28 % och andelen bronsmedalj 42 %. Också andelen 8-taggade troféer som inte nådde medalj var 35 %. Enligt trofédata är den genomsnittliga bredden på utlägget på samtliga horn 49 cm, varierande från 39 cm till 69 cm. Den genomsnittliga bredTabell 1 TROFÉDATA FÖR VITSVANSHJORT Guld Silver Brons Ej medalj Utlägg Min 38,8 40,0 36,0 34,4 34,4 Utlägg medeltal 52,2 49,7 47,9 43,2 49,3 Utlägg Max 68,7 65,9 58,7 56,3 68,7 4+4 taggar (st) 8 42 39 19 108 4+4 andel 5,9 % 27,6 % 41,5 % 34,5 % 24,7 % medaljhorn (st) 136 152 94 55 437 Poäng medeltal Alla 340,1 Jägaren l 6 l 2012 l 13
Medaljer och avskjutning regionvis 8000 60 1,5 år: hornen 40 4000 20 0 a dr Sö kortare än Avskjutning Antal medalje 6000 öronen eller helt olika 2000 nd la st a v Ta rra No nd la st a v Ta a lig nt e Eg nd la Fin S a nt ku a at nd la Ny n na An 0 on gi re 2 år: Medalj Avskjutning ögontaggar saknas Trofédata avslöjar att största delen av medaljhornen (29 %) har fällts i Egentliga Finland. Lika bra är utmärkelsen i Nylands hjortavskjutning (27 %). 70 % av alla guldmedaljhorn har fällts inom dessa områden. Flest guldmedaljhorn har fällts i Nyland. (Figur 1) 80 Medaljhorn Guld 60 Medalj Fullvuxen: saknar 40 St taggar eller stängerna 20 tjocka med 0 a dr Sö nd tla as v Ta rra No nd tla as v Ta a lig nt e Eg nd la Fin S a nt ku a at nd la Ny n na An on gi re korta taggar Den selektiva jakten efter hanar inleds redan vid 1,5 års ålder. Om medaljhornen jämförs med den årliga avskjutningen har Nyland producerat mest horn i alla Hanar som saknar taggar eller uppvisar andra horndefekter fälls. medaljklasser.( Figur 2) den på horn av guldmedaljklass är 52 cm och bronsmedaljhorn 48 cm och de som inte nådde medaljklass 43 cm. Sammanfattningsvis kan vi säga att de hjorthanar som inte nådde medalj, och även de som nått bronsmedaljgränsen, har i regel varit för unga när de fällts, under fem år gamla. Lokalahden Urheilumetsästäjät ry. i Egentliga Finland har bedrivit selektiv hjortjakt på ett exemplariskt sätt. Föreningen har ända sedan början av 2000-talet följt de gemensamt överenskomna spelreglerna. En betydande del av avskjutningen är fortfarande kalvar, av de vuxna djur som fälls är ungefär hälften honor. Föreningen tillåter hjorthanarna att åldras och således har andelen skördemogna bockar med stora horn ökat i stammen. Förutom en god kalvproduktion producerar stammen även hanar av troféklass. Föreningens riktlinje lyder: det är tillåtet att fälla en bock under hösten och brunsten, men hornen bör vara 14 l Jägaren l 6 l 2012 av medaljklass, annars tillfaller köttet föreningen. I slutet av säsongen fälls även övriga hjorthanar, men då framför allt från den svagare sidan. Man turas om att fälla horn av medaljklass. Under de senare åren har avskjutningen och handlingsplanen, som man gemensamt bestämt om, gett mycket bra resultat. Inom föreningens ca 7700 hektar stora område har det fällts över 20 av de bästa hanarna i troféklass i Finland. Det viktigaste för beskattningens helhet är en hållbar dimensionering. Den beaktar lodjursstammen och effekterna av andra dödlighetsfaktorer, och är baserad på en inventering som granskar stammens struktur och andra inventeringsmetoder. Hållbar jakt efter hjorthanar som producerar medaljklasstroféer höjer medelåldern på hjorthanarna och säkrar hjortstammens produktivitet och kvalitativa hjortjakter. Nu är det hög tid för en översyn av attityder och praxis. l Åldersbestämning Åldern på vitsvanshjortar kan bestämmas utgående från tandutvecklingen och slitaget. Genom att kombinera mätdata på hornen med åldern får man en realistisk bild av områdets uttag och hjortstam och man lär sig hurdana horn djuren i de olika åldersklasserna bär. Det finns en handbok om åldersbestämning av vitsvanshjort (på finska), som kan beställas från Finlands viltcentrals butik. CIC Finlands utställnings- och trofékommission kräver att djurets käkben lämnas in för åldersbestämning tillsammans med horntroféerna till utställningar. Länken till troféernas mätprogram (på finska): www.riista.fi Metsästäjälle Trofeet Yleisimpien trofeiden pisteytyksien laskentaohjelma.
Ordförandens spalt Regleringen av viltbestånden förnyas Aktuell information och förvaltningsplaner Höstens jaktsäsong har inletts och vi har fått in de första uppgifterna om viltets faktiska tillstånd såsom jägarna själva upplevt det. För skogshönsens del förefaller det som om vårens miserabla förhållanden skulle ha beskattat fågelkullarna hårt, särskilt i Lappland. Om häckningens misslyckande berättar även observationerna av honfåglar som inte haft kycklingar. I den sydliga delen av vårt land lyckades förökningen mycket bättre, i en del av landet rentav utmärkt. Beslutet om jakttiderna för hönsfåglar fattades under den gångna hösten redan för andra gången på ett från tidigare avvikande sätt genom att tillämpa den av lagstiftningen givna möjligheten att beakta resultaten från vilttriangelinventeringen då beslutet gjordes. Utifrån inventeringsresultaten förkortades jakttiden i de sex lappländska kommunerna med en månad i slutet. Den förkortade jakttiden väckte ett starkt motstånd hos många lappländska jägare. En del av de nordliga spetsjägarna hade önskat att jakttiden skulle ha kortats av i början av jakttiden. Triangelresultaten bjöd dock på såpass krassa fakta att det var helt motiverat att begränsa jakttiderna. I genomsnitt för hela landet kan vi konstatera att älgstammen håller önskad nivå. Den målsatta älgtätheten på 2-4 älgar / 1000 ha har uppnåtts i nästan hela landet. Älgtätheten varierar dock kraftigt mellan olika områden. Vid förvaltningen av älgstammen är det viktigt att sträva till en stabilare älgstam. Under tider av hård avskjutning har stammens struktur blivit kraftigt snedvriden inom många av älgens ekonomiområden. Ett överdrivet sparande på älgkor har ofta förhindrat en nedskärning av stammen trots att antalet jaktlicenser har utökats. Många jaktvårdsföreningar har börjat rätta till snedvridningen genom att ge rekommendationer som gäller antalet horntaggar. Syftet med rekommendationerna är att spara fertila tjurar med 6 -10 taggar i deras bästa ålder. Likaså har en minskning av kalvuttaget rekommenderats. Förvaltningsplanen för älgstammen, som blir klar vid årsskiftet, ska förvisso ge vägkost för en bättre förvaltning av älgstammen. Apropå älgar så har vi också fått tråkiga nyheter från fältet. Under hösten lopp har det uppdagats ett flertal fall av tjuvjakt på älg eller försök till tjuvjakt. De här ?viltbovarna? bör ställas inför rätta och svara för sina gärningar, eftersom tjuvskyttarna alltid äter från andras tallrikar! Det är varje jägares skyldighet att så långt möjligt hjälpa polismyndigheterna vid utredningen av sådana fall. Noggranna anteckningar om alla misstänkta personer som rört sig i närheten av brottsplatserna kan vara av avgörande betydelse vid utredningen av jaktbrott. En av de regionala viltvårdsrådens viktigaste uppgifter är att höra intressegrupperna i viltärenden och bereda grupperna tillfälle att delta i beredningen av dessa ärenden. Under oktober ordnade de regionala viltvårdsråden möten för intressegrupperna. Temat vid dessa sammankomster var de stora rovdjuren och konflikterna som de ger upphov till. De för behandlingen av stora rovdjursfrågor ansvariga tjänstemännen vid jord- och skogsbruksministeriet deltog i regionernas sammankomster och presenterade riktlinjer och grunder för den bedrivna policyn för de stora rovdjuren. I de här mötena deltog också representanter för vilt- och fiskeriforskningsinstitutet samt för viltcentralens personal i egenskap av sakkunniga. Särskilt jakten på varg med stöd av dispens inom områden med tät förekomst av varg väckte livlig diskussion. Risto Hanhineva styrelsens viceordförande Fnlands viltcentral Utgående från nämnda möten har det sammanställts regionala sammandrag om konflikter som berör de stora rovdjuren. Sammandragen har behandlats och godkänts i respektive regionalt viltvårdsråd. Dessutom kommer en sammanfattning av de stora rovdjurskonflikterna inom viltcentralens verksamhetsområde att sändas till riksviltvårdsrådet via viltcentralen. Rådet utarbetar ett riksomfattande ställningstagande i frågan. Förhoppningsvis kommer behållningen av de här mötena att framgå tydligt av den förvaltningsplan för vargen som kommer att uppdateras inom de närmaste åren! Jägaren l 6 l 2012 l 15
Slutförsäljning av den populära Alaska 2012 kollektionen Vi tömmer lagret! Resten av Alaska ja Alaska Light och Light Camo HD TM jaktställ Den nya generationens jaktställ för en rörlig jägare. Designad och testad tillsammans med finländska jägare. Som mål har vi haft ett komplett jaktställ. Iklädd i det lätta Alaska light jakstället upplever du njutning och framgångsrik jakt. Upp till 35 % lättare ? ? Passar för åretrunt- bruk A Är vattentät och andas, precis som det lovades. Det allra bästa jaktstället som jag har använt. B Jussi Kamula, Siikalatva C D E Jaktstället är alldeles underbart! Den sitter bra, är lätt, känns behagligt mjuk och den ser bra ut! Jari Pussila, Liminka Vid köp av Alaska Light eller Camo HD jaktställ får du jaktkeps och säkerhetsväst på köpet, helt gratis! Restparti -20 % F I J G RESTPART TM O? sammanlagt värde 54,80 ? H I ENDAST K Jaktkeps 119 ? ? norm. 149 orange signalfärgad Säkerhetsväst Safety Camo -mönstrad * FÖRMÅN L -20 % , betala Julhandla nu % ränta i februari! 0 BESTÄLLNINGAR www.retkitukku.fi KUNDTJÄNST p. 040 828 1000 vardagar kl. 9-17
ktställ till nettopris för de snabbaste! Tekniskt övermäktig ? överlägsen i komfort Alaska Light jaktställs teknik och komfort har höjt jatktklädernas standard till en helt ny nivå! Vid tillverkning av Alaska Light jaktställ har man använts sig av den allra senaste membrantekniken i material och ytbehandlingar. Den andas och är vind- och vattentät. Allsidigt testad. Passar för åretrunt- bruk. Superlätt Torkar snabbt Tack vare den moderna materialteknologin är materialet otroligt lätt (upp till 35% lättare). Den avancerade HI-DRY? behandlingen gör att ytmaterialet är vatten- och smutsavvisande. Den nya AntiWhistler? behandlingen gör att yttyget inte prasslar. Flertal tekniska finesser Alaska Light jaktställs tekniska detaljer: Avancerat material och ytbehandling I. Förhöjd midja på ryggen J. Många justeringsbara funktioner: bl.a. kragen, midjan, i nedkant, armmuddar, benlängd K. Formsydda knän L. Justerbar benlängd M. Grönbrun färg med mörkbruna effekter A. B. C. D. E. Justerbar löshuva Vattentät och andas Vattentäta dragkedjor Extra-tejpade sömmar Ventilerande armhålor med dragkedja F. Fodermaterial som andas G. Dragkedja med X-Strong? avdragare H. Många fickor: sammanlagt 7 st. Modern membranteknik Alaska Light -jaktställ med camomönster Alaska Light Camo HD jaktställ har samma tekniska egenskaper som Alaska Light jaktställ. Den enda skillnaden är färgen. C TM Restparti -25 % A B D E F I J H G RESTPART En äkta Camo HD -mönster ENDAST TM Alaska Camo HD? innehåller många välvalda detaljer från den finländska naturen. Vid sammanslagning av dessa uppfann vi det första finska diskreta camomönstret, som används på yttyget på Alaska camo jaktställ. Julhandla nu, betala i februari. Betala först i slutet av februari till 0 % ränta (uppläggningsavgift 3,95 ?). I K * 134 ? ? norm. 179 FÖRMÅN L -25 % , betala Julhandla nu % ränta i februari! 0 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
Alaska kollektionens mest mångfasetterade jaktställ ? restparti -25%! Alaska Superior jaktställ - fungerande teknik, elegans och bekvämlighet Superior-klassens elegans Alaska Superior erbjuder, förutom sina tekniska finesser, elegans, värdighet och komfort för ett aktivt åretrunt- bruk. Slittåligt material och välfungerande detaljer. Testat membran Den allra senaste membrantekniken gör materialet vattentätt och ventilerande. Testats i världens ledande testlaboratorier. Alaska Superior -jaktställs tekniska detaljer: A. Avtagbar huva B. Fullständigt vattentät och andas C. Vindslå framför dragkedjan D. Extra tejpade sömmar E. Ventilerande armhålor med dragkedja F. Fodermaterial som andas G. Rejäla storlekar H. Dragkedja med X-StrongTM avdragare I. Många tekniska finesser såsom patronfickor, antennhållare och gummibeklädda tryckknappar J. Många fickor: C sammanlagt 11 st. E Superior jaktställ Alaska Superior-jaktställ är designad för aktivt åretrunt-jaktbruk ? vi har inte snålat med något. Den framställdes av de mest slitstarka materialen enligt den nya generationens teknologi. Alaska Superior är kungen i skogen in i de minsta detaljerna. Vid köp av Alaska Superior jaktställ får du en jaktkeps och säkerhetsväst på köpet, helt utan kostnad! O? sammanlagt värde 54,80 ? F K L Restparti -25 % A B D G H I J reSTParTi eNdaST * 149 ? M Jaktkeps ? norm. 199 5% FÖrMÅN -2 orange signalfärgad Säkerhetsväst Safety Camo -mönstrad K. Förhöjd midja på ryggen L. Många justeringsbara funktioner: bl.a. kragen, midjan, i nedkant, armmuddar, benlängd M. Formsydda knän N. Justerbar benlängd O. Skogsbrun färg med grafit effekter N , betala Julhandla nu % ränta i februari! 0 beSTÄLLNiNGar www.retkitukku.fi kuNdTJÄNST p. 040 828 1000 vardagar kl. 9-17
Populära Alaska Kodiak Light jaktkängor ? Ett restparti -23%! Den nya generationens jaktkänga Teknisk överlägsenhet i alaska-membran kängor Slitstakt och tåligt oxläder. Överdelen tillverkad av Nubuc-läder. Stadigt skaft (26cm) 200 g Thinsulate foder som passar för åretrunt- bruk FootShape? passform ? sitter bra på foten Mjuk och följsam plös, lätt att ta på och av Kodiak Light Starka skosnören som är lätta att fästa, länkar av metall jaktkänga Extra vaddering vid bakkappan för hälsenan Gummihätta i spetsen och i hälen Formpassad för hälen 3-lagers innersula stöder, värmer och andas Alaska Kodiak Light representerar den allra senaste tekniken vad gäller lätta jaktkängor. Kodiak Light är helt vattentät tack vare det nya Rain-Stop® X-Proof membranet. Speciellt vatten- och smutsavvisande ytbehandling extraGrip? yttersulan är tålig, följsam och kylisolerad Förstärkt mellanlager för hård användning TM Som bonus vid köp av Kodiak Light ? jaktkängor får du Alaska jaktsockoror utan kostnad! O? reSTParTi eT eNdaST * 99 ? ? norm. 129 3% FÖrMÅN -2 DryTech Teknisk strumppa av bästa möjliga material. Materialet är 85% bomull, 10% nylon och 5% elastan , betala Julhandla nu % ränta i februari! 0 Restpartiet -23 % värde 14,90 ? NÄTPriS NÄTPriS * 49 ? * ? 34 * 79 ? * ? 59 ÄLL aLaSka ST Vid kÖP aV Softshell ÄLL aLaSka ST Vid kÖP aV Teddy-FLeeCe karibu-SoFTSheLL Den varma Alaska Teddy - fleecejackan är designad för män som har hund eller som står på pass. Materialet andas och den passar även vid lager på lager klädsel. Jackan har sex rymliga fickor, förlängd bakdel, stadig krage och tumlänk vid handen. Behagligt mjuk fleece. Sänkt pris vid köp av Alaska Light, Camo HD och Superior ställ. Det bästa valet för jakt och fritid. Har en Rain-Stop® Softshell-membran som gör jackan vattenavvisande, vindtät och låter jackan andas. Många praktiska detaljer såsom rymliga fickor, ventilerande armhålor med dragkedja, hög krage och justerbar nedkant. Mjuk softshell-material som inte prasslar. Färgen är grönbrun. Sänkt pris vid köp av Alaska Light, Camo HD och Superior ställ. TM Julhandla nu, betala i februari. Betala först i slutet av februari till 0 % ränta (uppläggningsavgift 3,95 ?). TM RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
Även dessa kläder till lagerrensningspriser! ? beställa nu! NÄTPRiS TrekLite R X-ligHT SNOW cAMO HD jAkTSkAlSTÄll VentureHeat EPic Ett lätt X-Light Snow Camo HD skalställ är enkelt att klä på ett vanligt jaktställ. Det passar speciellt bra vid vinterjakt. En äkta Snow Camo HD mönster garanterar den bästa maskeringen i en snöig terräng. Materialet är vattenavvisande och slittåligt Rip-Stop tyg. Hellång YKK-dragkedja. En behändig förvaringspåse medföljer. Håller fingrarna varma i vinterkyla! För arktiskt klimat designade kvalitativa värmehandskar med membran passar för kälkåkare, pimplare och för vintersportare. Du kan lätt justera värmen med en 3-stegs knapp. Handflatsdelen av läder, 100 g Thinsulate vadd. Max drifttid för batteriet 8 timmar. Paketet innehåller: Venture heat EPIC handskar, 2 st. laddningsbara batterier, en laddare och en förvaringspåse. Storlekar: M, L och XL. TM lADDNiNgSbARA VÄRMEHANDSkAR TM TM NÄTPRiS jÄTTESuccÉ! * 990 ? coolDry TEkNiSk SOckAR NÄTPRiS * 299 ** ? / mån eller från 9 60 ? ala betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 ? Skarp HD-storbild och kvalitativt ljud ? kvalitativ vapenvideokamera ? lätt att fästa och använda TARgET HDTM -vapenvideokamerapaket Varje jägares dröm! Med en vapenkamera sparar du dina jaktstunder på en kvalitativ HD-video. Lätt att fästa och använda! Ett monteringsfärdigt hundvideokamerapaket innehåller * bet julhandla nu, ? Testad av professionella % ränta i februari! 0 ? kvalitativ 135° äkta HD-storbild ? Tjusig storlek, stark och tålig konstruktion Ett monteringsfärdigt Burrel Target HD? -vapenvideokamera, stångvapenvideokameraoch snabbfästen, förvaringspåse, handledsrem, paket innehåller USB-kabel, laddare, bruksanvisning Burrel CamDog HD? -hundkamera, en vattentät skyddsbox, en hundsele, en USB-kabel, en laddare, extra fästen, bruksanvisning * NYHET! Titta på tillläggstillbehör på nätet NÄTPRiS * 149 ? ** ? / mån eller från 11 TRÖjA Den eleganta och varma Alaska tröjan har en skyddande ribbad krage, nedkant och muddar. En stark YKK-kort dragkedja, tygförstärkta axlar och armbågar. Formpassad. Passar utmärkt vid jakt och fritid. Materialet är 80 % ull, 20 % nylon. Färgen är grönbrun. fiNlANDS TE POPulÄRAS lAgER! RENSNiNg Effektiv infraröd! TREkliTE -MEMbRANSTÄll SOfTSHEll-TAkki TrekLite® -membranställ med sin funktionalitet gör utomhusbesöken till en trevligare upplevelse än tidigare - i vilket väder som helst. Färger: röd jacka och svarta byxor för damer, turkos jacka och svarta byxor för herrar och damer. Storlek: XXS-XXXL. Vattenavvisande och vindtät jacka försedd med ett Rain-Stop® Softshell ?membran för utomhusbruk och fritid. Många funktionella egenskaper som underlättar bruket. Yt-materialet är ljudlöst softshell och fodermaterialet mjukt och behagligt fleece. Färger: turkos för herrar och damer och svart för damer. Ny och toppmodern membranteknologi, utmärkt vattentäthet och andningsbarhet. Testad i världs ledande testlaboratorier. Softshell lAgER! RENSNiNg * 99 ? ? norm. 129 ÖRMÅN fÖ -23 betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 lAgER! RENSNiNg! Vorot kiinni! n Valovoimaine optiikka lAgER! RENSNiNg fÖRMÅN ? Kompakt storlek ? Effektiv centrerad infraröd ? Ny ergonomisk design betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 59 ? norm. 79 ? 5 fÖRMÅN -2 betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 bESTÄllNiNgAR www.retkitukku.fi kuNDTjÄNST p. 040 828 1000 vardagar kl. 9-17 ? norm. 279 ? En förbättra optik (gEN1+) ? Noggrann 5x förstoring ? långt tittaravstånd fÖRMÅN 30 ? betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 POiNTER cONTROl 4x50S nattkikare buRREl NigHT ViSiON gEN1+ 5x50 nattkikare POINTER CONTROL 4x50S nattkikare är ett fantastiskt hjälpmedel i omständigheter som saknar dagsljus. Med hjälp av intern infraröd förstärkare får du mer ljus i bäckmörker. Med nattkikaren kan du lätt följa hur vilt rör sig. Enheten passar utmärkt när du rör dig i mörkret i terrängen eller sjön. Uusi BURREL NIGHT VISION GEN1+ är en nattkikare försedd med en effektiv optik för krävande användare. Lättanvänd, snabb igångsättning. Effektiv infraröd och noggrann 5x förstoring garanterar ljusare och skarpare bilder på långa avstånd. Tittaravstånd upp till 200 meter. AVSTÅNDSMÄTARE * -20 * 249 ? ? norm. 199 TrekLite 100 % vattentätt och ® andningsbar Rain-Stop * fÖR ? JAKT ? SJÖN ? SPÅRNING ? ÖVERVAKNING 159 ? R värde 9,90 ? 129 ? ? norm. 359 fÖRMÅN * cAMDOg HDTM -hundvideokamerapaket 1490 ? TrekLite O? ? NÄTPRiS Passar till alla vapen Ett litet parti populära nattkikare till extrapris! R Köp ett TrekLite membranställ så får du CoolDy sportsockar på köpet! * Se på hur din hund arbetar med vilt på en HD-kvalitetsvideo med en omåttligt populär Burrel CamDog HD? -hundvideokamera DryTech VARMA ARR YllESOckARR 39 ? 59 ? För en snabb beställare! 0 ST ENDAST 5 lAgER! E R NSNiNg för En hundsele alla raser NÄTPRiS NYHET! Ett litet restparti mycket populära Burrel-videokameror! kg-679E jÄgAR-VHf En fantastiskt skarp avståndsmätare för jägare. Den mäter objektet med en meters precision upp till 800 m avstånd. Scan funktionen finns för mätning på realtid av rörliga objekt. lAgERRENSNiNg! 98 * ? ? norm. 129 4 2 fÖRMÅN Kvalitativ VHF-telefon med mångsidiga funktioner.26 förinställda kanaler. 5W sändningseffekt, hörbarhet upp till 5-7 km. fRÅgA EfTER kOMPiSOffERT! julhandla nu, betala i februari. Betala först i slutet av februari till 0 % ränta (uppläggningsavgift 3,95 ?). TEAM PRO PluS jÄgAR-VHf lAgERRENSNiNg! 119 * ? ? norm. 129 0 1 fÖRMÅN ? NYHET! En ny förbättrad version av testvinnaren (TM 2007). Med den största tillåtna sändningseffekten har telefonen mycket hörbarhets avstånd, upp till 5-7 km. Paketet är färdigt att använda, lättanvänd. NÄTPRiS * 249 ? ? / mån eller från 14 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta **