Jägaren 5/2025 - Lehtiluukku.fi

Så känner du igen daloch fjällripan JAKTTIDERNA FÖR SKOGSHÖNSEN JAKTÅRET 2025–2026 BJÖRNJAKTEN GICK I STÅ VILTKAMERABILDERNA NU I OMA RIISTA VITSVANSHJORTEN EN MÄSTARE PÅ LUKTER ATT STICKA ELLER INTE STICKA? MISSTÄNKT VARGHYBRID VAD GÖRA? 5/2025 Tidningen når fler än 300 000 jägare
JAKTEN 9 Jakttiderna för skogshönsen 2025-2026 14 På älgoch hjortjakt ansvarar alla för sina beslut 20 Ungdomsredaktionen 30 SRVA: jv-föreningarna skolar in sina frivilliga 38 Vildmarksetikett för jägare 40 Utfodring av rådjur och hjortar 48 Waterfowlers Network förenar europeiska jägare 52 Vem får det fällda viltet? 54 Att sticka eller inte sticka? 56 Stålhagelpatroner och gamla hagelgevär 58 Viltreceptet 64 Jaga smart VILTET 12 Resultatet av vilttriangelinventeringarna 16 Misstänkt varghybrid – vad göra? 18 Viltkamerabilderna nu i viltforskningens tjänst 24 Vargens år 28 VargLIFE-projektet: en sammanfattning 32 Vitsvanshjorten – en mästare på lukter 44 Norrmännen undersöker älgarnas svaga produktion av kalvar 46 Dalripan och fjällripan 62 Sjöfågelinventeringarna: Produktionen av ungar ökade AKTUELLT 4 Nyheter 60 Ju mer fällningar desto mer viltkött 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Ordförandens spalt 51 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 51 Björnjakten gick i stå igen 24 Vargens år 32 Vitsvanshjorten – en mästare på lukter 54 Att sticka eller inte sticka? 18 Viltkamerabilderna nu i viltforskningens tjänst Jägaren 5/2025 2 Innehåll
16 Misstänkt varghybrid – vad göra? 9 Jakttiderna för skogshönsen 2025-2026 Jakten kräver att vi samarbetar K ommunikationen oss människor emellan har förändrats under de senaste åren. För min egen ålders klass känns det främmande att all kontakthållning har blivit elektronisk, i synnerhet när vi läser i nyheterna att det för ungdomar känns främmande att mötas ansikte mot ansikte – och i värsta fall känns skrämmande! Men självklart finns det också fördelar med att sköta kontakterna elektroniskt. Bland jägarna visar sig den här förändringen på flera sätt. Tidigare hälsade vi också på okända som vi mötte på skogsvägar eller i terrängen det gick till och med att samsas vid brasan med vilt främmande människor! Det här är värt att bevara. Det är trevligare och tryggare för oss alla om vi hälsar på varandra och besvarar hälsningar. Då känns det inte skrämmande att passera genom en passkedja på älgjakt eftersom jägaren på passet har svarat på vinkningen. Naturligtvis önskar vi jägare att vi inte ska utsättas för onödiga störningar under en jakt, men vi respekterar och förstår andra som rör sig i terrängen. En god vana är därför att vid ett möte berätta varför man själv befinner sig i skogen. Särskilt viktigt är det att hålla kontakten med jakträtts innehavarna, alltså markägarna. En allt större del av dem bor långt borta från sina ägor och jobbar med annat än jordoch skogsbruk. Det krävs smidig och saklig kommunikation med dem för att beviljas jakträtt och få hålla den. Dit hör inte att tjafsa eller hålla sig med alternativa verkligheter, och det samma gäller för att bevara jaktens samhälleliga godtagbarhet. Det tar tid att odla personliga kontakter, men hälften är vunnet för den som uppträder saklig och ser till att ord och handling stämmer överens. I bästa fall fungerar jägaren som markägarens ögon och öron, och rapporterar om sådant som skador på skogen och misstänkta personer. För oss jägare har det blivit skördetid igen. Vi ska handla enligt bestämmelserna och god jägarsed, och sakligt informera dem som vi möter på jaktstigen. På det viset bevarar vi jaktens goda rykte och godtagbarhet i samhället. JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledar n 3 Jägaren 5/2025
Vi gör tidningen Jägaren för alla som är intresserade av jakten, viltet och naturen oavsett om du hellre läser den i pappersform eller på nätet. För att tidningen ska motsvara läsarnas önskemål ännu bättre än förut ber vi dig delta i läsarundersökningen som vi gör tillsammans med Aikakausmedia. Din åsikt hjälper oss att göra Jägaren till sådan intressant och givande läsning som just du vill ha – nu och i framtiden. Delta och påverka – tack för att du ställer upp! Den här QR-koden eller adressen link.webropol.com/s/jagaren tar dig till enkäten. Svarstiden går ut den fjärde oktober. Vi lottar ut en viltkamera Uovision Glory 4G LTE Cloud bland samtliga deltagare (värde 389 euro). Samt fem stycken produktpaket från Finlands viltcentral. Hjälp oss att utveckla tidningen Jägaren – din åsikt är viktig! Delta i vår stora läsarundersökning!
Jägare – så här hjälper du fjällräven Efter en paus på drygt 25 år har det mest hotade däggdjuret i vårt land – fjällräven – återvänt till kalfjällen i vårt land och fått ungar. Men det här hunddjuret, som är anpassat till en extremt hård livsmiljö, är fortsättningsvis hotat. Till fjällrävens konkurrenter hör rävarna, som blir allt fler bland fjällen delvis för att vi människor lämnar efter oss lockande ätbarheter, både människomat och slaktrester efter vilt. WWF påminner med sin kampanj om att varje jägare, friluftsmänniska och fiskare kan påverka överlevnaden för fjällräven. Lämna inte matrester efter dig i fjällen utan ta med dig hem allt som du hade med dig dit. Ta vara på det fällda viltet på en rastplats med avfallshantering och utedass med komposter. Om du inte kan ta bioavfallet och slaktresterna med dig eller kompostera dem så gräv ner dem och lägg några rejäla stenar ovanpå så inte räven kommer åt godbitarna. WWF Finland deltar i det nordiska projektet Felles Fjellrev – Together for the Arctic Fox som delfinansieras av EU-fonden Interreg Aurora. Kartläggningen för fågelatlasen avslutad – jägarna spurtade Kartläggningen för vår fjärde fågelatlas är avslutad. Detta var atlasens fjärde häckningssäsong. Jägarna deltog i kartläggningen genom att anteckna sina observationer av jaktbara och icke fredade fåglar i tjänsten Oma riista. Observationerna av jaktbara och icke fredade fåglar som har antecknats under perioden 1.2 till 15.8 kontrolleras och sparas under hösten i atlasmaterialet i tjänsten laji.fi. Den inledande granskningen av observationerna visar att anteckningsaktiviteten har varit högre i år än under tidigare år. Det exakta antalet observationer och den regionala fördelningen klarnar efter genomgången av materialet. Kartläggningen för fågelatlasen görs med ungefär femton års mellanrum. Den ger oss viktig information om förändringarna hos häckningsutbredningen för fågelarterna som påträffas hos oss. Resultatet beaktas också vid regleringen av jakten på de jaktbara fåglarna, bland annat vid bedömningen av hållbarheten hos jakten på sjöfåglarna med negativ utveckling. Finlands viltcentral tackar samtliga jägare som har deltagit i kartläggningen och sporrar er att fortsätta anteckna era observationer i tjänsten Oma riista – året om! Ytterligare information: lintuatlas.fi PE TR I PI IS IL Ä / FO RS TS TY RE LS EN / W W F JA RI PE LT O M ÄK I Jägaren 5/2025 5 Nyhet r
Med tro på framtiden I bland verkar jägarna få vänta i evigheter. De ansöker om dispenser, och kvoter blir spikade, men sedan vänder överklagandena allting på ända. Under de senaste åren har mången björnjakt blivit liggande på förvaltningsrättens bord, innan passen ens har blivit utsedda. I decennier har förvaltningen av björnstammen handlat om samarbete. Observationerna som har blivit insamlade under jakterna har utgjort en värdefull del av uppskattningen av stammen. Men när det blir stopp för jakten så blir det också färre observationer. Björnarna blir fler för varje år som går. Enligt Natur resurs institutet kan stammen till och med fördubblas till 2030. Det här innebär att jakten kan motiveras på ekologiska, sociala och ekonomiska grunder. Den kan inte längre ignoreras i det oändliga. Ändringen av vargens skyddsstatus i EU visade att direktiven inte är huggna i sten. Därför bör björnen vara följande art vars skyddsstatus omprövas. När björnen utvidgar sitt utbredningsområde ökar mötena med människor och det blir vanligare med olyckor och skador. Då ökar också det politiska och förvaltningsmässiga trycket på förändringar. Jägarna har nu en klar uppgift; vi ska fortsätta observera, aktivt anteckna observationerna och vara tydliga med skälen till att vi jagar. Efter hand som vi vet mer så ökar förhoppningsvis också allmänhetens förståelse, så vi slipper rundgången med överklaganden. Ur viltförvaltningens synvinkel utgör den stamvårdande jakten inget hot utan ett verktyg för att reglera stammen och ha de negativa konsekvenserna under kontroll. När den uppdaterade informationen, bestämmelserna och samarbetet fungerar som de ska så lufsar björnen lagligt i pass. Då finns det inte någon som vinner eller någon som förlorar, utan det handlar om att ansvaret ligger där som det ska ligga. JUHANI KUKKONEN Ordförande Finlands viltcentral Utredningsman föreslår toppkoordinator för natur-, jaktoch fiskeövervakningen Jaktoch fiskeövervakningen i vårt land kräver en total översyn, säger utredningsman Jukka Bisi i sin landsomfattande utredning av jaktoch fiskeövervakningen som är beställd av Östra Finlands polisinrättning. I övervakningsutredningen listar Bisi fjorton utvecklingsförslag. Som viktigaste åtgärd betraktar utredningsmannen att dagens jaktoch fiskeövervakare ska ha en samordnare på riksnivå. Den här personen skulle kunna placeras hos polisen, Forststyrelsen eller en separat myndighet. Den här toppkoordinatorn bör ha förmågan att skapa en nationell lägesbild av jakt-, fiskeoch naturbrottsligheten. Den frivilliga jaktoch fiskeövervakningen bör också infogas som ett stöd för myndigheternas övervakning och som en informationsproducent. Dagens frivilliga övervakare som arbetar ensamma skulle förenas till övervakningsteam om fem till femton personer med en erfaren ledare. Vi skulle behöva ungefär 150 sådana övervakningsteam och deras ledare ska nätverka med andra myndighetspersoner. Totalfinansieringen för jaktoch fiskeövervakningen bör höjas från dagens fem miljoner euro till åtta miljoner. Ur viltförvaltningens synvinkel utgör den stamvårdande jakten inget hot utan ett verktyg för att reglera stammen. STATISTIK I SIKTET Allt det här arrangerade jv-föreningarna under 2024 Skjutprovstillfällen 3 594 Godkända skjutprov 37 567 Triangeloch linjetaxeringar 4 245 Kurser för jägarexamen 392 Jägarexamensprov 1 120 Antal skrivna jägarprov 6 649 Övriga utbildningar och kurser 672 Besiktningar av viltskador 660 Bokförda obs av stora rovdjur 54 570 SRVA-uppdrag 14 188 Arrangemang för ungdomar 1 674 Övervakningsuppdrag 706 Kom ihåg risken för fågelinfluensa! Fågelinfluensaviruset H5N1 smittar inte människor lätt, men kan göra oss allvarligt sjuka. Även sällskapsdjur och husdjur kan insjukna. Om du misstänker att ett djur som du har påträffat lider av fågelinfluensa ska du anmäla det till en officiell veterinär. Massdöd och massinsjuknande bland fåglar ska alltid anmälas. Använd skyddshandskar och andningsskydd om det är nödvändigt att hantera djuret. thl.fi/lintuinfluenssa > svenska K lumn Jägaren 5/2025 6
AKTUELLT I OMA RIISTA Jägaren ? Du kan betala jaktkortet i tjänsten Oma riista. ? Anteckna genast alla dina fällningar och observationer i viltloggen; på det viset sköter du dina (eventuella) lagstadgade skyldigheter och anmälningar automatiskt till föreningen / jaktlaget / licensinnehavaren. ? Jaktkortsintygen för jakt utomlands skriver du ut i tjänsten Oma riista. ? Kontrollera att du har laddat ner den senaste uppdateringen i appen. Jaktledaren ? Godkänn de föreslagna fällningarna och observationerna i Oma riista inom sju dygn. ? Kontrollera att jaktområdet är uppdaterat och att gränserna i licensbeslutet är införda. ? Bestäm passplatserna i Oma riista och anslut till jaktområdet. Medlemmarna i föreningen ser passplatserna i OR-appen när de väljer föreningens område. Föreningens kontaktperson ? Kontrollera att samtliga medlemmar i föreningen har fått en inbjudan till tjänsten Oma riista. ? Kontrollera att de obligatoriska jaktledaranmälningarna har blivit gjorda innan jakten börjar. Oma riista-helpdesk hjälper dig vardagar kl 1215, tfn 029 431 2001 eller e-post oma@riista.fi 38 291 ÄLGLICENSER BLEV BEVILJADE Anteckna dina hjortobservationer! Finlands viltcentral uppmanar jägarna att göra hjortobservationer. Anteckna observationerna i Oma riista under hjortjakten. På det viset blir det varken svårt eller besvärligt. Observationsmaterialet som på det här viset blir skapat bildar underlag för uppskattningen av hjortstammen. Vi får data om stammens könsstruktur och kalvproduktion på ortsnivå. Varje jägare bokför själv sina synobservationer i Oma riista. I motsats till älgobservationerna behöver jaktledaren inte godkänna hjortobservationerna. Du bommade väl inte infon? Oma riista är en viktig kanal för information. För att infon säkert ska nå dig, aktivera aviseringarna. Med en Android-telefon: ? Öppna Inställningar Välj någondera, beroende på telefonen: ? Appar > Aviseringar ? Aviseringar > Appaviseringar ? Fortsätt till Oma riista och aktivera Aviseringar. Med en iPhone/iOS: ? Öppna Inställningar ? Välj Notifieringar ? Välj Oma riista i applistan ? Aktivera notifieringarna PA SI NI EM IN EN TE RO SS AL M EL A Jägaren 5/2025 7 Nyhet r
Den afrikanska svinpesten sprider sig i vårt närområde Under årets sommar har det förekommit många fall av afrikansk svinpest i Estland, Lettland och Polen. I Estland har sjukdomen konstaterats i fem separata svingårdar, av vilka fyra är mycket stora. För att hindra sjukdomen från att sprida sig har esterna varit tvungna att avliva drygt 17 000 svin. Anmäl misstänkta fall av pest Livsmedelsverket påminner om att det är avgörande att vi är uppmärksamma och jobbar förebyggande. Likaså är det väldigt viktigt att anmäla symptom som kan bero på pest. Detta för att vi ska upptäcka sjukdomsfall på ett tidigt stadium och effektivt kunna förhindra ytterligare spridning. Det är viktigt att anmäla vildsvin som påträffas döda till den kommunala veterinären eller till länsveterinären så att Livsmedelsverket kan undersöka kroppen. Och, som vi har sagt förut; kom ihåg att skicka in prover av fällda vildsvin till Livsmedelsverket! Sprid inte smitta oavsiktligt! ? Vid hemresa från utlandet: ta inte med dig kött, korv eller andra animaliska produkter – de kan bära ASF-virus. Destruera överbliven matsäck. ? Utomlands: undvik att röra vilda djur, i synnerhet vildsvin. ? Tvätta och desinficera kängorna och ytterkläderna efter jaktresan. Vapensäkerhetens fyra regler 1. Betrakta alltid ett vapen som om det vore laddat Anta aldrig att ett vapen är oladdat. Börja alltid med att kontrollera om vapnet är laddat och följ därefter de övriga reglerna. 2. Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte tänker skjuta Ett vapen får enbart riktas mot sådant som du i tankarna är beredd att skjuta på, även om du inte tänker göra det. Detta gäller även om vapnet skulle vara oladdat (se regel 1). 3.Hållfingretbortafrånavtryckaren Ett vapen avfyrar inte sig självt, utan det är någon som gör det. Håll fingret rakt och utanför varbygeln ända tills du har målet i siktet. 4. Var säker på målet Skjut inte på någonting som du inte har identifierat. Skjut inte på en skugga, ett ljud eller en silhuett om du inte kan se målet tydligt. Kolla också bakgrunden, så att en kula som går genom målet eller hagel som bommar målet inte orsakar fara. De här reglerna gäller alltid och i alla situationer! ELLIT ERÄTULILLA Älgjaktenförkvinnor17–19oktober I drygt tjugo år har vi ordnat damjakten Ellit Erätulilla som ger kvinnor en möjlighet att delta i älgjakt. I år åker vi för första gången till Södra Österbotten och gästar jaktföreningen Kurikan Metsästysseura ry. ? Vi har plats för 28 deltagare (cirka 18 kvinnor på pass och 10 kvinnor i drevet). ? Deltagaravgiften 399 euro inkluderar helpension: inkvartering i Willa Rikiina, två jaktdagar, transporterna under jakten och en försäkring. ? Ytterligare information och bindande anmälningar senast 25 september: info.elliteratulilla@gmail.com. TE RO SS AL M EL A TE RO SS AL M EL A TH O M AS O HL SS O N SKÄRPT UPPMÄRKSAMHET! Jägaren 5/2025 8 Nyhet r
Jakttiderna för skogshönsen 1.8 2025–31.7 2026 Färgerna på kartorna visar jakttiderna kommunvis. Namnen med fet stil är landskap och efter kolonet räknas de kommuner upp där jakttiden gäller. TJÄDER 10.9–10.12 och 10.1–31.1 Lappland: Kemi, Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Ranua, Rovaniemi, Simo, Sodankylä, Tervola, Torneå och Övertorneå. 10.9–10.12 Södra Savolax, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland. Lappland: Enontekis, Enare, Kemijärvi, Pelkosenniemi, Posio, Salla och Savukoski, Norra Österbotten: Ijo, Kuusamo, Ulåborg, Pudasjärvi, Taivalkoski och Utajärvi. 10.9–10.11 Södra Karelen, Södra Österbotten, Kajanaland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Birkaland, Österbotten, Norra Karelen, Norra Savolax och Satakunta. Lappland: Utsjoki, Norra Österbotten: Alavieska, Haapajärvi, Haapavesi, Karlö, Kalajoki, Kempele, Kärsämäki, Limingo, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Nivala, Oulainen, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Brahestad, Reisjärvi, Sievi, Siikajoki, Siikalatva, Tyrnävä, Vaala och Ylivieska. 10.9 –30.9 Nyland, Egentliga Finland. Vinterjakt på tjädertupp är tillåtet i det blåmarkerade området. JÄRPE 10.9–10.11 Södra Österbotten, Södra Savolax, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Birkaland, Österbotten, Päijänne-Tavastland, Satakunta, Nyland och Egentliga Finland. 10.9–10.10 Södra Karelen, Kajanaland, Lappland, Norra Karelen, Norra Österbotten och Norra Savolax. FREDAD Kymmenedalen 9 Jägaren 5/2025
Du finner jakttiderna på webbplatsen jagarentidningen.fi och i Oma riista-appen. Kartbilderna följer Lantmäteriverkets kommunindelning 1/2025. Du kan kontrollera landskapens och kommunernas gränser på Lantmäteriverkets webbplats: maanmittauslaitos.fi/sv ? Kartor ? Kartprodukter ? Statistisk baskarta RIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Utsjoki och Enare. INGEN JAKT I övriga delar av landet. FJÄLLRIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Enare och Utsjoki. INGEN JAKT I övriga delar av landet. Vinterjakt på orrtupp är tillåtet i det blåmarkerade området. Jakttiderna för skogshönsen 1.8 2025–31.7 2026 ORRE 10.9–10.12 och 10–31.1 Lappland: Kemi, Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Ranua, Rovaniemi, Simo, Tervola, Torneå och Övertorneå. 10.9–10.12 Lappland: Enontekis, Enare, Kemijärvi, Pelkosenniemi, Posio, Salla, Savukoski och Sodankylä. 10.9–10.11 Södra Karelen, Södra Österbotten, Södra Savolax, Kajanaland, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Kymmenedalen, Birkaland, Österbotten, Norra Karelen, Norra Österbotten, Norra Savolax, Päijänne-Tavastland och Satakunta. Lappland: Utsjoki. 10.9–10.10 Mellersta Finland, Nyland och Egentliga Finland. Jägaren 5/2025 10
Superior Pro Monipuolisin vedenpitävä metsästyspukumme Vedenpitävyys: 20 000 mm Hengittävyys: 20 000 g/m 2 /24 h PFC-vapaa käsittely hylkii likaa ja vettä (DWR) Ekologinen valinta valmistettu kierrätyskuiduista KÄYTTÖLÄMPÖTILAT < -20°C -10°C 0°C 10°C 20°C 30°C > Erittäin hiljainen • Vedenpitävä ja hengittävä APS-kalvo • Ventilaatiot takissa ja housuissa SAATAVILLA SEURAAVISSA VÄREISSÄ Ruskea Blaze SafetyMix BlindTech Invisible TILAA OSOITTEESTA: WWW.ALASKA1795.COM | WWW.WIDFORSS.FI MYÖS NAISILLE KOOT Miehille: S-4XL Naisille: XS-2XL 349€ Takki + housut alk. Takki 239€ Housut 179€
Det kyliga vädret och sorkstammarnas variationer har satt sina spår bland hönsfåglarna. Tjädern och orren fortsatte sin lätta utförsbacke. Järpen förblev stabil. Dalripans nedgång blev ännu kraftigare och produktionen av ungar blev på många håll blygsam. TexT Andreas Lindén och Katja Ikonen B örjan av sommaren var på många håll kall och ruggig, tills det strax innan mitten på juli växlade till en lång och torr värmeperiod. Skogshönsens små ungar behöver insekter att äta för att utvecklas, och utbudet på sådana är bäst vid varmt väder. Hönsens produktion av ungar lyckas därför bäst om senvåren och försommaren är varma. Betraktat ur det här perspektivet så anlände sommarvärmen för sent. Skogshönsen räknades under perioden 26 juli till 10 augusti. I landet som helhet har tjäderns och orrens lätta nedgång fortsatt medan järpen ligger kvar på fjolårsnivå. De här arternas tätheter ligger nu nära långtidsmedelvärdet. Dalripans tydliga nedgång har fortsatt; både den totala stammen och de observerade tätheterna för de vuxna individerna har blivit mindre och är väldigt låga. Riktningen torde klarna nästa år Typiskt för skogshönsen är de regionala variationerna som går i tydliga vågor. Till exempel orrstammen följer i flera regioner en regelbunden cykel om sex till sju år, men om vädret försvagar produktionen av ungar så kan detta påverka cyklernas rytm. Det har redan gått åtta, nio år sedan den senaste vågdalen (2016-2017). Nästa år klarnar det om vi redan i år nådde den följande vågdalen. I norr blev hönsfåglarna svagare I norr har skogshönsen i det stora hela blivit färre sedan fjolåret. I Lappland och i Norra Österbotten har i synnerhet orrarna och riporna blivit klart färre. I Kajanaland går det utför för riporna medan orrarna och järparna har blivit fler. Ripan är en nordlig fågel och i landet som helhet har stammen minskat med nästan en fjärdedel. I Lappland minskade riptätheten med 24 procent, i Norra Österbotten med 69 procent och i Kajanaland med 43 procent. Regionvis ligger tätheterna nu klart under respektive långtidsmedelvärde. Ripans produktion av ungar och genomsnittliga kullstorlek har under årets sommar Triangelinventeringarna Dåligt år för dalripan, men för övriga som i fjol F rskning Jägaren 5/2025 12
varit klart svagare än normalt. Andelen hönor med ungar är den lägsta i inventeringens historia. I Norra Österbotten är tätheten och andelen kullar de lägsta i inventeringens historia. Försvinner ripan i söder? I söder förekommer ripan så sparsamt att det inte går att följa arten med triangelinventeringar. Mängden observerade ripor blir för liten. I de sydligaste regionerna där arten fortfarande förkommer, som i Österbotten, Mellersta Finland och Norra Karelen, har tätheterna varit otroligt låga sedan 2010. I årets inventering av vilttrianglar har, i de nämnda regionerna, observationer gjorts enbart i Österbotten. Det är fullt möjligt att arten kommer att försvinna inom kort från de här regionerna, bland annat på grund av att klimatuppvärmningen gör livet svårare för dem. I bakgrunden påverkar flera faktorer Flera landlevande rovdjur livnär sig främst på små gnagare. Sorkarnas cykliska variationer påverkar skogshönsens häckning. När det finns ont om sorkar så övergår rovdjuren till att plundra markhäckande fåglars bon på ägg och ungar. Tjäder Orre Järpe Ripa VILTCENTRALSREGION AN TA L TR IAN GL AR TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K S Tavastland 20 2,7 ± 25 2,7 4,2 – 35 3,2 9,5 ++ 38 4,4 S Savolax 54 3,1 – 26 3,8 5,3 – 47 4,1 10,6 + 36 4 SÖ Finland 42 3,8 + 34 3,7 5,8 ± 31 3,5 6 ± 26 3,7 Kajanaland 83 3,3 ± 50 4,6 9,6 ++ 63 4,7 4,9 + 54 3,7 0,7 – 71 6,0 M Finland 72 3 ± 40 3,8 5,3 – – 42 3,8 6,6 ± 41 5 Lappland 115 4,8 ± 38 3,1 4 – 43 3,9 2 ± 41 4,3 1,2 – 45 3,8 Uleåborg 110 3,1 ± 33 3,5 7,5 – 53 3,9 4,2 ± 56 4,2 0,2 – – 29 8,0 Österbotten 73 3,6 ± 34 4 7,6 ± 42 4,1 5,8 ± 46 4 0,2 ± 89 8,0 N Tavastland 29 2,6 – 23 3 4,1 – 38 3,9 8,5 – 37 3,3 N Karelen 63 3,3 – 27 3,9 7,6 ± 53 4,3 6 ± 44 3,9 N Savolax 52 2,1 ± 32 4 8,1 – 48 4 8,7 ± 50 3,7 K-Österbotten 17 4 ++ 13,3 ++ 28 3,8 12 ++ 41 4,6 Satakunta 45 3,3 – – 19 3,3 5,9 – 46 4,2 8,1 ± 52 4 Nyland 15 3 – – 32 2,3 6,6 + 40 3,4 11,4 ++ 51 4,7 Eg Finland 11 2 – 20 1 5,2 ++ 51 5 6,4 – 51 4,2 Hela landet 801 3,2 ± 29 3,3 6,7 ± 45 4,0 7,5 ± 44 4,1 0,2 – – 59 5,5 Skogshönsens tätheter (individer/km2 skogsmark), andel ungar (%) och genomsnittliga kullstorlek i juli-augusti (läget 11.8 2025). De regionala 90-procentiga konfidensintervallen anges med fet stil om de avviker från långtidsmedelvärdet. De anges med rött om värdet ligger ovanför medelvärdet och med blått om värdet ligger under medelvärdet. För ripan ger vi enbart siffrorna för norra Finland där materialet räcker till. Värden som bygger på färre trianglar än 25 är behäftade med en avsevärd statistisk osäkerhet. Förändringarna i täthet sedan fjolåret är uttryckta med plusoch minustecken: ± förändring < 15 % / + och – förändring 15–30 % / ++ och – – förändring > 30 %. Triangelinventeringen Vilttrianglarna är en inventeringsmetod som har utvecklats för barrskogsbältet. Inventeringen görs i fasta, liksidiga trianglar och arbetet har gjorts varje sommar sedan 1988. I Lappland finns det vilttrianglar i Skogslappland medan vi i Övre Lapplands fjällområden gör en separat hönshundsassisterad linjetaxering av riporna. Sommarräkningen av vilttrianglar bildar underlag för förvaltningen av skogshönsen och den hållbara beskattningen. Materialet är flitigt anlitat i den vetenskapliga forskningen. Resultaten i den här artikeln bygger på uppgifterna från 801 vilttrianglar. Åter en gång har jägarna ställt upp och gjort en berömlig insats! Under rådande förhållanden kräver terrängarbetet stora ansträngningar och ett beundransvärt engagemang! Ett stort tack till er alla som ställde upp och skapade kvalitetsdata om viltet! I år har det funnits exceptionellt lite sorkar i Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland. Söder om den här landsändan har det däremot funnits gott om sorkar i landets östra delar. En granskning av de senaste tio åren visar att hönsfåglarnas andel kullar i år är de lägsta för tjädern och ripan. Noteringen lägger sig alltså därmed nere bland inventeringshistoriens sämsta siffror. För orren och järpen ligger kullandelen nära långtidsmedelvärdet. Kullstorlekarna ligger dock nära fjolårets siffror och skiljer sig knappt alls från det normala – ripan undantagen. Skogshönsungarnas möjligheter att överleva påverkas också av bärskörden på sensommaren och hösten. Blåbärsskörden är i år normal medan lingonskörden väntas bli bättre än genomsnittet. Men bärskörden kan ändå inte uppväga ett svagt häckningsresultat; effekten syns ännu inte i triangelinventeringarna på sensommaren. BI LD ER : JA AK KO AL AL AN TE LA O CH PE N TT I SO RM UN EN Jägaren 5/2025 13
Jägarna gör klokt i att förbereda sig för jaktdagen; med skärpt uppmärksamhet på säkerheten kan vi förebygga många situationer som kunde ha blivit farliga. TexT Joni Saunaluoma och Marko Mikkola S kytten ansvarar alltid för att skottet som han skjuter är riskfritt. Ta reda på de säkra skjutriktningarna på förhand före en tänkbar skottchans. Finns det i närheten hus, bilar, andra jägare, friluftsfolk, hundar? Om skytten känner minsta lilla tvivel ska han låta bli att skjuta. Ett oskjutet skott förargar ju inte mer än ett ögonblick. Riskfritt på passet På en sällskapsjakt ligger planeringen av passen på jaktledarens ansvar. Det är han (eller hon) som funderar ut var passen ska vara utplacerade. Utöver fällandet ska jaktledaren också tänka på säkerheten; hur undvika skador och farliga situationer? Det bästa vore om passen skulle vara utmärkta i terrängen, och likaså de förbjudna skjutriktningarna. Då har jägaren inga svårigheter med att hitta till rätt plats och ser dessutom vartåt han inte får skjuta. Det är oerhört viktigt att varje skytt befinner sig på rätt plats, enligt jaktledarens plan och anvisningar. För att säkert hitta till den rätta platsen är det förnuftigt att använda appar som Oma riista och hundpejlsprogram. Då ser jägaren också (i bästa fall) grannpassen och grannjägarna. Säkerheten ingår också i jaktens goda namn och rykte I jaktsällskapets jaktkultur ska säkerheten vara en faktor som man inte tummar på. Om någon glömmer att plocka ur patronerna så ska jaktkamraten omedelbart – men vänligt – påpeka det. Fällningar får inte göras på säkerhetens bekostnad. Inte heller får någon flina åt ett beslut att inte skjuta. Den strikta säkerhetskulturen syns också utåt och skapar en känsla av säkerhet för de övriga som rör sig i naturen. När vi dessutom tillsätter ett positivt uppträdande vid möten så bevarar vi jaktens goda rykte – eller till och med förbättrar det. Säkerheten på älgoch hjortjakt: Alla ansvarar för sina beslut Jaktledaren På varje jaktdag ska det finnas en utsedd jaktledare. Det är hans (eller hennes) uppgift att planera hur jakten ska genomföras i praktiken. Jaktledaren ger de deltagande jägarna direktiven och anvisningarna för jakten och säkerhetsanvisningarna som de ska följa. Om någon av deltagarna inte följer direktiven och anvisningarna kan jaktledaren utesluta personen från jakten. Finlands viltcentral utbildar årligen jaktledare, både på distans och som närundervisning. På utbildningarna läggs särskild vikt vid säkerheten. Jaktledarna understryker alltså säkerhetsaspekterna för jaktdeltagarna och ger dem anvisningarna som de ska följa, men i sista hand ansvarar varje enskild jägare personligen för sina beslut. TE RO SA LM EL A Jägaren 5/2025 14
Det är viktigt att så fort som möjligt eliminera en varghybrid som påträffas i naturen. Misstanken kan uppstå om djuret beter sig avvikande eller ser annorlunda ut, men den definitiva bekräftelsen kräver alltid en DN-analys. TexT Mari Lyly bild Mari Tikkunen M ed varghybrid avses en korsning mellan varg och hund. En avkomling i fjärde generationen efter korsningen klassas hos oss fortfarande som en skadlig främmande art som inte får säljas, köpas, hållas eller släppas ut i frihet. I naturen kan det alltså hända att en varg och en förvildad hund parar sig. Det är viktigt att vi håller vargen genetiskt rasren och därför avlivar samtliga hybrider. Hybrider påträffas oftare än förut i Finland 2021 tog Naturresursinstitutet (Luke) i bruk en ny och förbättrad analysmetod, SNP-systemet, som även kallas varghundspanelen. När forskarna med det här verktyget analyserade DNA-prover från tidigare insamlingssäsonger påträffade de i materialet fem korsningar (Pyhäjoki 2016, Tohmajärvi 2016, Raseborg 2016–2017, Nystad 2020). Så vitt vi vet är de här individerna nu döda. Sedan insamlingssäsongen 2021-2022 har vi varje år påträffat hybrider i DNA-materialet, de allra flesta i Sydöstra Finland. Sedan 2022 har Luke i sina analyser identifierat 25 separata hybridindivider. Tio av dem är med säkerhet döda. Misstänkt varghybrid – vad göra? Vargens utseende varierar med årstiderna. Den här individen fångades på bild på försommaren när den byter till sommarpäls. Jägaren 5/2025 16
Varför är det viktigt att upptäcka hybriderna? För att hålla vargarna renrasiga och för deras genetiska mångfald är det viktigt att vi upptäcker och avlivar hybriderna. Korsningarna är därför inte inräknade i vår inhemska vargstam; om de här individerna förökar sig så försvagar de ju vargstammen! Eliminerandet av hybrider kräver både myndighetsresurser och insatser av frivilliga jägare. Även om det inte behövs någon dispens av viltcentralen för att avliva en varghybrid så är tillståndet viktigt för jägarnas rättssäkerhet. På förhand går det ju inte att vara säker på att en individ faktiskt är en korsning! Varghundarnas beteende kan orsaka bekymmer eftersom de kan vara mindre människoskygga än renrasiga vargar. När sådana tassar omkring vid bebyggelse kan det leda till skador och farliga situationer. Hybrider har avlivats både på order av polisen (senast 2023) och med dispens av Finlands viltcentral (jaktåret 2024–2025 tio DNA-bekräftade individer). DNA är det tillförlitligaste verktyget för identifiering Även om hunden härstammar från vargen så krävs det en DNA-analys för att tillförlitligt fastställa om en individ är en varg, en hund eller en korsning. Med varghundspanelen som analysmetod har vi i DNA-materialet identifierat korsningar i andra och tredje led. Där är andelen hundgener redan relativt liten. Varje år samlar vi in avföringsprover av vargar under insamlingsperioden november till februari som stöd för uppskattningen av vargstammen. DNA-insamlingen är landsomfattande och görs av frivilliga och viltcentralspersonal. Insamlingen är dessutom ett oumbärligt verktyg för att upptäcka hybrider. I bästa fall blir hybriderna upptäckta fort, alltså redan i den första generationen. Arbetet som de frivilliga uträttar är otroligt viktigt eftersom vi på det här viset får in prover från hela Varg-Finland. Under insamlingssäsongen 2024-2025 fick vi in sammanlagt 1 353 DNA-prover för analys. 74 procent av analyserna lyckades. Av dessa var 16 prover av hybrider och där identifierade vi tolv olika individer. Vilket inkluderade några döda. Exteriören och beteendet kan ge ledtrådar Exteriört beror hybridens utseende på moderhundens ras. Likaså varierar färgen på vargarnas päls med både årstiden och individen. Därför kan det vara omöjligt att avgöra enbart utifrån utseendet om en individ är en renrasig varg eller en hybrid. Ändå kan en avvikande färg och struktur, eller ett atypiskt beteende vara indikatorer på att vi behöver ett DNA-prov från den här individen. Det här är särskilt viktigt om det tidigare har påträffats hybrider i trakten. Vad göra om du misstänker en hybrid i trakten? ? Anmäl (viktigt!) misstanken till viltcentralens regionkontor. Den effektiverade DNA-insamlingen görs (bedöms från fall till fall) av viltcentralen och institutet. ? Syftet med insamlingen av DNA-prover är att få klart besked om djurets dna och samtidigt en preciserad uppfattning om eventuella andra hybrider i trakten. ? Om så krävs kan prover samlas in också utanför den egentliga säsongen. ? DNA-proverna ska vara färska (vid varmt väder högst dygnsfärska) för att analysen ska ha goda utsikter att lyckas. ? En DNA-analysbekräftad hybrid fälls med en dispens beviljad av viltcentralen. ? Vid ett möte med en hybrid i naturen gäller samma regler som för övriga stora rovdjur; gå inte närmare djuret utan gå därifrån. Om du har hund; håll den kopplad. Anmäl observationen till rovdjurskontaktpersonen och jv-föreningen. Beträffande de misstänkta hybriderna ska insamlingen av DNA-prover alltid avtalas separat med viltcentralen. På det viset försäkrar vi oss om att proverna faktiskt blir analyserade och att resultaten blir klara i skyndsam ordning. Avgörande för den effektiverade provinsamlingen är utbildade provinsamlare som kan identifiera spår och avföring efter stora rovdjur. Samtliga varghybrider som har påträffats sedan 2022 finns listade på webbplatsen luonnonvaratieto.luke.fi. På institutets webbplats finns en sammanställning av ofta ställda frågor om varghybriderna. Varghundarnas beteende kan orsaka bekymmer eftersom de kan vara mindre människoskygga än renrasiga vargar. JA AK KO AL AL AN TE LA Jägaren 5/2025 17
I vårt land förfogar jägarna över tiotusentals viltkameror som följer med djuren. Tack vare tjänsten Oma riista har det nu blivit möjligt att ställa det här bildmaterialet till viltforskningens förfogande. Vilket gynnar både jägarna, viltförvaltningen och viltforskningen. TexT Ville Hokkanen T ack vare Oma riista kan jägarna nu få sina viltkamerabilder inspelade så att de kan bläddra igenom dem och anteckna sina observationer av vilt. Funktionen underlättar för jägarna eftersom det på det här sättet går snabbare och enklare att bläddra fram bilderna som intresserar. Visionen: automatisk igenkänning för uppskattning av stammarna Det långsiktiga målet för funktionen är att skapa automatiserad igenkänning av viltarter. I vår framtidsvision gör den artificiella intelligensen (AI) jobbet med att känna igen de jaktbara djuren på bilderna som kameran skickar till Oma riista, både stillbilder och videor. Det här materialet skulle vi också kunna använda till populationsmodelleringar och undersökningar av stammarnas storlek och struktur. För att AI med tiden ska lära sig att scanna videoband och automatiskt plocka ut bilder av vilt behöver vi mellansteg där människan berättar för AI-algoritmerna vad bilderna föreställer. Därför framskrider processen steg för steg. Om vi lyckas med det här så blir det möjligt att året om Viltkamerabilderna i viltforskningens tjänst Det är enkelt att lägga till viltkameran i Oma riista. Lägg till bildens e-postadress som kamerans mottagande adress. Det går fort att bläddra igenom bilderna. Jägaren 5/2025 18
sedan en egen epostadress åt kameran som fungerar som mottagande adress. När kameran börjar skicka bilder till Oma riista så visas bilderna efter varandra. Det är enkelt att bläddra och klicka upp bilder som intresserar. När bilden är öppnad och djuret identifierat som jaktbart kan du anteckna observationen med några få klick. Positionen och tidpunkten är ju redan kända. Om det finns flera arter på samma bild så går det att bokföra dem separat. Ett par som har fångats på bild utgör ett oerhört värde fullt material för foskningen. Bilderna sparas i två veckor. Eftersom en viltkamera kan skicka hundra tals bilder per dygn blir bilderna inte spa rade permanent utan sparas i två veckor. Därefter raderas de. Bilderna som har omvandlats till en observation blir däremot sparade permanent, med tillhörande anteck ningar. Antalet kameror per användare är begränsat till tio stycken. Den fortsatta utvecklingen av funktionerna På listan över utvecklingsönskemål finner vi stöd för videoklipp, delningsfunktioner, tänkbara föreningsfunktioner, större sparka pacitet och gränssnitt för informationsöver föring. Egenskaperna kommer att tillföras steg för steg enligt tillgängliga resurser. Vem ser mina bilder och hur blir de behandlade? ? I princip är bilderna personliga. ? Viltcentralen granskar bilder enbart om särskilda skäl föreligger. ? En video eller stillbild som har omvandlats till en observation visas för viltcentralens anställda samt viltforskare på Luke och universiteten. ? Om misstanken uppstår att i tjänsten har sparats material som stider mot användningsvillkoren kan OR-tjänstens huvudanvändare granska materialet och radera det, och förhindra otillåten eller osaklig användning. ? När bildmaterialet behandlas på Finlands viltcentral eller av viltforskare raderar de bilder med personer. Viltkamerabilderna i viltforskningens tjänst få in ett automatiserat material om samtli ga viltarter. Samtidigt förbereder vi oss för viltin venteringar som på grund av klimatför ändringen är snölösa. Viltkamerorna ger oss ett nytt verktyg som också fungerar för flerartsförvaltningen av de stora rovdjuren och hjortdjuren, förutsatt att vi kan nå en tillräckligt hög grad av automatisering. I framtiden kan det således bli möj ligt att få tidiga prognosmodeller eller uppskattningar via informationen om de stora rovdjurens kullar som har influtit redan under våren och sommaren – detta med tanke på höstens jakt. Det skulle också bli möjligt att uppskatta storleken på hjort djurens stammar med ännu större träffsäkerhet före jakten – detta utifrån observationerna av kalvar. För dem som har betalat jaktvårdsavgiften Det skulle inte krävas någon separat avgift för kamerafunktio nerna i Oma riista, men de skulle vara tillgängliga enbart för dem som har betalat jaktkortet. Till en början skulle funktionerna finnas enbart i Oma riistaappen. För att komma igång med funk tionen krävs det att du godkänner användarvillkoren. Användaren förbinder sig att överlåta bild och videomaterialet till Finlands viltcentral och viltforskningen. I gengäld får jägaren tillgång till ett enkelt sätt att gå igenom videorna från sina viltkameror och bokföra observationerna. Tjänsten konkurre rar inte heller med de kommersiella aktörerna som bildarkiv utan erbjud er ett okomplicerat sätt att omvandla bilder till viltobservationer. Appen finns för Android och iOS från och med version 2.8.0. Lätt att komma igång med I Oma riistaappen skapar du en viltkamerapunkt, det vill säga att du bestämmer positionen för kameran. Därefter fyller du ut med information som om kameran står vid en slicksten, en utfodring, en viltstig, en åtel eller på någon annan plats. Tjänsten skapar Funktionen fungerar med samtliga viltkameror som skickar bilderna som epostbilagor. När du väljer en bild visas den förstorad och du kan anteckna observationen. Jägaren 5/2025 19
För många ungdomar är sommarlägret höjdpunkten på sommarlovet. Själv deltog jag i jaktföreningen Jupon Eräs Tjäderläger, som mest handlade om skytte. Jag deltog i lägret fyra år i följd och det här var mitt andra år som talkojobbare eftersom jag hade blivit för gammal för att delta. TexT och bilder Kerttu Korpi N är vi steg ur bilen så var lägercentrets gårdsplan redan full med bekanta ansikten och mina gamla lägervänner kom springande för att krama mej och min bror. Alla var väldigt glada; återseendet var en stund som jag inte glömmer i första taget. Lägerprogrammet, den toppenfina skytte utbildningen och den goda maten får deltagarna att återkomma år efter år. Men det är lägervännerna som jag har fått som är den främsta orsaken till att jag vill fortsätta vara med. Vi bor på olika orter och träffar inte varandra mellan lägren. Det är trist, men å andra sidan blir lägret på det viset ännu värSkytte, jägarfärdigheter och vänskap defullare. Varje läger lämnar underbara minnen efter sig så det förvånar mig inte alls att också lägerarrangörerna trivs och är beredda att ordna lägret på nytt, år efter år. Juha Haapamäki, som är biträdande verksamhetsledare på Jägarförbundets Lapplandsdistrikt och snart går i pension, har ställt upp som utbildare på lägret i åtminstone 25 år. Drivkraften som får honom att delta i arrangerandet av lägret är, berättar han, att han gillar att jobba med ungdomarna och tänker på jaktens framtid. – Syftet med lägret är att tända gnistan för jakten som hobby. Det är fint att se hur ungdomarna trivs på lägret och för många är lägret sommarens höjdpunkt. Det glädjer mig att se hur deltagarna blir lägerkamrater och gärna kommer tillbaka följande år, berättar Haapamäki. Han bedömer att lägrets betydelse för ungdomarna sträcker sig längre än programmet; betoningen ligger också på att hålla rent och snyggt, ordning och gott uppförande, och sociala färdigheter. – Jag vet förstås inte hur dagens ungdomar har det hemma hos sig; om de ställer skorna i ordning i tamburen, bäddar sängen och håller hemmet rent och städat. LägJägaren 5/2025 20 Ungd msredaktionen