ÄLGJAKT MED STÄLLANDE HUND FASANEN ETT JAKTBART FÄLTHÖNS ANTECKNA HJORTOBSERVA TIONERNA I OMA RIISTA JAKTÅRET 2021-2022 JAKTTIDERNA FÖR SKOGSHÖNSEN TIPS FÖR LOCKJAKT PÅ JÄRPE 5/2021 Tidningen når fler än 300 000 jägare
22 Lockjakten på järpe fascinerar 58 Jägarinsats för de försvagade sjöfåglarna 44 Handkikaren och säkerheten på jakt 26 Fasanen – ett mångsidigt fälthöns JAKT 14 Mika Pihlaja, en jägare från 90-talet 22 Lockjakten på järpe fascinerar – 7 tips 26 Fasanen – ett mångsidigt fälthöns 30 Älgjakt med ställande hund – en jaktform i förändring 37 Från massutfodring till lockmatning 40 Skjut in geväret förnuftigt 44 Handkikaren och säkerheten på jakt 50 En jaktledares dag 52 Varför lockar inte älgjakten? 60 Recept a la Kati Pohja 64 Livräddning, del 3: Nedkylning hotar skadad person 68 Övernattning i skogen – Stämningsfullt under bar himmel VILTET 38 Gräsanden: Så bestämmer du åldern 48 Ändringar i observerandet av hjortar 58 Jägarinsats för de försvagade sjöfåglarna 66 Mårdhundsuppföljning från fälld älg 70 Hållbar jakt i Sotka-våtmarkerna AKTUELLT 5 Nyheter 9 Jakttiderna för skogshönsen 2021-2022 18 Ungdomsredaktionen 73 Jakt och jägare 74 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 63 Ministeriet informerar FORSKNING 54 Triangelinventeringarna gav uppmuntrande resultat 56 Resultatet av sjöfågelinventeringen LAGAR & LICENSER 62 Jaktkartan och licensbeslutet ska stämma överens Jägaren 5/2021 2 Innehåll
48 Ändringar i observerandet av hjortar 9 Jakttiderna för skogshönsen 2021-2022 Jakten är ett mångfacetterat intresse D en som följer med den offentliga debatten undrar ibland om vi förmår förmedla en rättvisande bild av jaktens komplexitet. Den traditionella fågeloch hjortdjursjakten är välbekant för många, men till jägarnas vidsträckta arbetsfält hör så mycket mer, från storviltsassistansen till jakthundarna, naturoch viltvården, och viltmatskulturen, för att nu göra ett plock ur högen. Det här och mycket mer görs som frivilligarbete av jägarna, jaktföreningarna och jaktlagen, och administreras av jaktvårdsföreningarna med frivilliga krafter, ända upp till de offentliga förvaltningsuppgifterna. Även om vårt intresse väcker känslor både för och emot så råder det totalt sett i vårt land en positiv inställning till jakten. Ansvaret för att bevara och utveckla jakten vilar på oss alla. Vi har inte nått nuläget genom en slump utan dagsläget bygger på flera generationers arbete. Decenniers målmedvetet arbete har utvecklat jakten till ett intresse för hela folket, vilket ju bidrar till den gynnsamma inställningen! Vårt intresse är känt och vi måste vårda det ansvarsfullt även i fortsättningen. Det framtida Finland kännetecknas av en ännu större mångfald så vi bör utveckla vår verksamhet med öppna ögon. Vi kan bland annat påverka viltets livsmiljöer och därmed också bevarandet av mångfalden i naturen. Ett gott exempel på detta är det viltvänliga skogsbrukets metoder. Vi ska vidareutveckla jaktens etik och säkerheten på jakt. Själva kan vi också bli bättre på att se mångfalden hos jakten och jägarkåren. Vi behöver engagera folk på bred front, oavsett vilken del av verksamheten som just du är intresserad av. Låt oss alltså vara öppna och utveckla vår verksamhet tillsammans! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledar n 3 Jägaren 5/2021
J ag inleder med att lägga korten på bordet: jag har aldrig jagat! Jag är sinnebilden för den urbana människan som snällt fångar sin mat i närbutiken, beväpnad med bankkort och en kass att stoppa bytet i. Å andra sidan har jag jakthundar, två retrievrar, som pryder soffan. Den ena av dem, en hane, tog jag en gång till ett anlagsprov. Det blev godkänt och domaren skrev omdömet: ”Hunden klarade provet föredömligt – trots ägaren.” Jakten är således inte mitt trumfkort, men framtiden är det eftersom jag är framtidsforskare till yrket. Jag jobbar alltså med att granska förändringar i ett vidare perspektiv och grunna på olika framtidsscenarier, också överraskande sådana. Hur kommer det att gå för jakten i framtiden? Fram tidsforskaren skärskådar jakten som vilket annat forsk ningsobjekt som helst, via olika trender. Megatrenderna är de stora globala utvecklingsriktningarna som har pågått en längre tid. Den som spanar in i framtiden gör klokt i att hålla ett öga på dem. Till megatrenderna hör bland annat klimatförändringen, befolkningsökning en, förändringarna i befolkningsstrukturen (i somliga länder, som i Finland, åldras befolkningen medan det i andra finns väldiga mängder unga), urbaniseringen, den ekologiska krisen, digitaliseringen och den teknologis ka utvecklingen. För jaktens del utgör klimatförändringen och den ekologiska krisen relevanta trender. Klimatförändring en påverkar naturen även i vårt land. I själva verket värms de nordliga breddgraderna upp snabbare än genomsnittet. Det här innebär att nya djurarter kommer att invandra till vårt land. Till de tänkbara nykomling arnas skara hör bland annat tvättbjörn, europeiska scha kal och vit stork. Den avskyvärda fästingen utvidgar för varje år sitt utbredningsområde norrut. Till den ekologiska krisens megatrender hör också försvagning en av mångfalden i naturen. När skog fälls för att ge utrymme åt åkrar, vägar och städer krymper djurens livsutrymme, vilket även påverkar djurpopulationernas storlek. En befolkningsökning behöver vi finländare ändå inte oroa oss för eftersom befolkningsmängden med nuvarande utveckling börjar minska år 2031. Finländar na är ett folk som åldras i rask takt; globalt sett hör vi till topp fem beträffande åldrande befolkning. Dessutom är vårt land redan nu synnerligen urbaniserat; Enligt statistiken bor mellan 70 och 84 procent av finländarna urbant. När vi slår ihop de här megatrenderna ställs vi inför frågan om det i framtiden finns tillräckligt med unga ivriga jägare eller om jakten riskerar att bli en utdöende konst, liksom konsten att koka hembränt? Digitaliseringen förvandlar det ena efter det andra till bitform. Numera går det att jaga parkerad i soffan där hemma med en hagelbössa av plast och panga på hjortar i teven. Sitter månntro framtidens jägare i soffan med chipspåse i näven, fångad i datorspelens förtrollade värld, eller förmår han slita sig från den digitala störtflo den för att bege sig ut i naturen? Som upplevelsevärld är ju skogen nästan gratis i jämförelse med det digitala! Framtiden kan alltid överraska. Det kan gå så, att en urban, medelålders kvinna som undertecknad påträffas hurtigt traskande i älgskogen, med siktet inställt på ekologiskt kött. Kanske kommer skribenten att hitta rasriktig syssel sättning för sina hundar i stället för att låta dem slappa i soffan? ELINA HILTUNEN är futurist, företagare och författare. Samt matte till två retrievrar. Nya arter, digitala hjortar, upplevelser för urbant folk och ekokött? Jägaren 5/2021 4 Gästskribenten
Med belysning och nattsikte går det att jaga också i mörker. DISPENS FÖR BELYSNING OCH NATTSIKTE PÅ HJORTJAKT Finlands viltcentral har beviljat Finlands jägarförbund en dispens för tiden 1.9 2021 – 15.2 2022. Inom dispensområdet är det tillåtet att vid vaktjakt på vitsvanshjort använda belysning och elektroniskt nattsikte. D et handlar om ett försök i undersö kande syfte för att effektivera jakten på vitsvanshjort på orter där vi inte har lyckats skära ner stammen. Med belysning och nattsikte går det att jaga ock så i mörker. Syftet är att utreda metodens användbarhet bland annat för dispensförfa randet för att förhindra skador. Deltagandet är frivilligt Finlands jägarförbund informerar senare om hur intresserade anmäler sig till försöket. Jägarförbundet godkänner även andra än sina medlemsföreningar Användningen av dispensen förutsätter ett medgivande av licensmottagaren och för en samlicens ett medgivande av den förvaltningsmässiga innehavaren och ifråga varande licensdeltagare. Hjortarna som fälls under försöket räknas till det normala licensförfarandet. Varje jägare skaffar sin utrustning på eget ansvar och känner till att försöket är tidsbestämt. Det finns en risk för att utrust ningen inte längre kan användas efter försö ket. Men i sig är utrustningen laglig och kan fortsättningsvis användas vid eliminering av mårdhund. Deltagarna rapporterar till Finlands jägarförbund. Dispensområdet Jaktvårdsföreningarna i viltcentralsregionen Egentliga Finland. Satakunta: Jaktvårdsföreningarna Björneborg, Ulfsbydistriktet, Lavianejden, KumoKauvatsa, Mouhijärvidistriktet, Sastamala, AlaSatakunta, Punkalaidun, SäkyläKjulo, Harjavalta, Euranejden och LounaisSatakunta. Norra Tavastland: Jaktvårdsföreningarna Nokianejden, Tammerfors, Lempäälänejden, Jalanti och SääksmäkiValkeakoski. Södra Tavastland: Jaktvårdsföreningarna Urjala, Jokilääni, Loppi, ForssaTammela, HattulaKalvola, Renkonejden, Janakkala och HausjärviRiihimäki. Nyland: Jaktvårdsföreningarna Hyvinge, Nurmijärvi, Vanda, Helsingfors, Esbo Grankulla, Kyrkslätt, Vihtis och Högfors, Lojo, NummiPusula, Sammatti, Karislojo och Västra Nyland. Dessutom: Om dispensmottagarens jaktområde sträcker sig utanför någon av ovannämnda jaktvårdsföreningar så omfattar dispensen ändå hela jaktområdet. Ytterligare information: Som förvaltningsmässig innehavare av dispensen räknas Finlands jägarförbund, som ger ytterligare information. Jägarförbundet informerar om hur intresserade anmäler sig till dispensen och hur jakten rapporteras. Jägaren 5/2021 5 Nyhet r
Så jagar du med slagjärn En björn som i Lieksa fastnade med tassen i ett slagjärn för små rovdjur har blivit ett hett samtalsämne. Men slagjärn för små rovdjur som gillras på rätt sätt utgör ingen fara för människor, sällskapsdjur eller fredade djur. Placera slagjärnet i ett rör eller en låda som är stabil och tillräckligt lång. Gör ingångshålet så litet att andra arter, som uttrar eller björnar, inte når slagjärnet. Använd enbart felfria slagjärn som lätt avgillras. Om ett stort djur som en björn försöker bryta sig in i fällan ska slagjärnet slå igen och bli ofarligt innan djuret når det. Fäst gärna en lapp på fällan som berättar att den är laglig. En artig jägare lämnar dessutom sina kontaktuppgifter. På webbplatsen vieraspeto.fi/sv/ hittar du mera information om hur du placerar och gillrar minkfällor. Finlands viltcentral uppmuntrar alla naturvårdsintresserade att delta i bekämpningen av de främmande rovdjuren. Ytterligare information om de här rovdjuren och elimineringen av dem finner du på webbplatsen vieraspeto.fi/sv/. TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Ett rikt utbud av jaktupplevelser J ägarna har åter igen inventerat vilttrianglarna på talko. Inom den utsatta tiden räknades 945 trianglar och resultatet visar att hönsstammarna har fortsatt växa i större delen av landet. Tjädrarna har blivit 6 % fler, orrarna 19 % och järparna 32 %, även om de regionala variationerna är stora. Förordningen för jakttiderna är ute på remiss och enligt den skulle i delar av östra och norra Finland jakttiden på orre och tjäder fortsätta till december medan toppjakten i januari på tjäderoch orrtuppar skulle bli tillåten på stora nya områden i öster och norr. Vårt inhemska system för insamling av viltdata har åter en gång visat att det fungerar. Något motsvarande finns inte någon annanstans i världen. Vi har orsak att vara stolta över vårt moderna och flexibla sätt att fastställa jakttiderna! Hjortarna blir allt fler i områdena med tät stam och det väcker känslor. Viltcentralen beviljade nyligen Finlands jägarförbund dispens för vaktjakten under den här säsongen så att det blir tillåtet att använda nattsikten och artificiell belysning i ett begränsat område med tät stam. Bland jägarna har det här överraskande dispensbeslutet blivit ett hett samtalsämne. Det har till och med undrats om vitsvanshjortarna håller på att omskapas till skadedjur i klass med mårdhunden. Här är det på sin plats att påpeka att det bara handlar om en kompletterande metod för en enda säsong för regleringen av hjortarna i det täta området. Det är fullkomligt frivilligt att delta i försöket. Enligt min uppfattning skulle det vara negativare för jägarna om hjortarna i de täta områdena och därmed även skadorna skulle fortsätta att öka. Även björnjägarna står inför en rekordartad jakt. Jämfört med fjolåret har antalet dispenser ökat med drygt sjuttio! Det nya jaktåret har börjat och bjuder jägarna på ett rikt och mångsidigt utbud av jaktupplevelser. Så lyckas du med jakten på de främmande rovdjuren Webbplatsen vieraspeto.fi som öppnades i början av året kommer under hösten att kompletteras med nya informativa videor och tips. Med korta filmer visar vi bland annat hur du placerar en minkfälla och betar den. Webbplatsen vänder sig till alla som vill veta mera om minken och mårdhunden och om de olika jaktmetoderna. Titta in på vieraspeto.fi/sv/! Slagjärnet är placerat inuti ett kraftig låda och ingångsöppningen är så liten att inga andra djur än föremålet för jakten kan nå fällan, som är placerad där minken har sin gång. K lumn Jägaren 5/2021 6 Nyhet r
VX-5HD RUGGED PERFORMANCE. RELENTLESS CLARITY. Huippulaadukas Leupold VX-5HD -sarja. Hinnat alkaen 1179 €. maahantuonti: KATSO HINNAT JA MALLIT WWW.ASE.FI
200 000 Är du den tvåhundratusende registrerade personen som använder Oma riista? Drömgränsen närmar sig När den här tidningen går i tryck har Finlands viltcentrals tjänst Oma riista drygt 197 000 användare. Vi närmar oss alltså drömgränsen, det runda jämna antalet 200 000! www.oma.riista.fi @metsalla_ja_metsassa Nea Laihanen som bor i Villmanstrand hade i somras tid att ägna sig åt konst medan hon väntade på det nya jaktåret. På väggen i familjens väderskydd hade i åratal hängt en träbit, sågad ur en stubbe. – Där på väggen hade ytan fått en fin patina. Jag tittade på den flera gånger tills inspirationen slog till. Jag visste direkt att jag skulle bränna in en älgtjur och en älghund i träytan. Numera hänger konstverket vid ytterdörren där jag bor. Med materialpaketet De stora rovdjuren på spåret lär eleverna känna de stora rovdjuren i Finland De fyra stora rovdjuren i Finland är björn, varg, lodjur och järv. De spelar en viktig roll i naturen eftersom de jagar andra djur. Hos människan väcker de såväl beundran som oro och till och med rädsla. Med hjälp av det gedigna skolmaterialet får eleverna lära sig om den finländska naturen genom björnen, lodjuret, vargen och järven. De lär sig att känna igen rovdjurens spår, se mångfalden i naturen och fundera på temat ur flera synpunkter. I materialet beskrivs också hur man bör bete sig om man möter ett stort rovdjur. De stora rovdjuren är ett mer mångsidigt tema än vad man först skulle tro. Utöver artpresentationer innehåller materialet även diskussioner av skador som rovdjuren orsakar, rovdjursjakt, rovdjuren i kulturen, de känslor som vargen väcker, yrken i vilka man jobbar med de stora rovdjuren och rovdjursforskning. Skolmaterialet är åldersanpassat till två grupper, i versioner för ÅK 3–6 och ÅK 7–9. För vardera åldersgruppen finns separata lärarhandledningar och uppsättningar av stordiabilder. I materialet ingår videor, aktiviteter, affischer och en broschyr om rovdjurens spår. Välkommen att följa de stora rovdjuren på spåret! * * * Skolmaterialet har tagits fram av projektet VargLIFE år 2021. VargLIFE är ett projekt som genomförs av Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral, Forststyrelsen, Polisinrättningen i Östra Finland och Nylands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund. Projektet reflekterar synsätt av upphovsmannen. Europeiska kommissionen och EASME är inte ansvariga för materialet eller användningen av innehållet i det. Skolmaterialet får kopieras fritt och användas vid undervisning och i pedagogiskt syfte. https://riistahavainnot.luke.fi/cms/ suurpedot/koulumateriaalit Jägaren 5/2021 8 Nyhet r PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden.
Jakttiderna för skogshönsen 1.8.2021–31.7.2022 Färgerna på kartorna visar jakttiderna kommunvis. Namnen med fet stil är landskap och efter semikolonet räknas de kommuner upp där jakttiden gäller. 10.9–10.11 Södra Karelen, Kajanaland, Mellersta Finland och Kymmenedalen, Lappland: Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Tervola, Torneå och Övertorneå samt Norra Österbotten: Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski. 10.9–10.10 Lappland: Enontekis, Enare, Kittilä, Kolari, Muonio, Sodankylä och Utsjoki. 10.9–10.11 Södra Österbotten, Södra Savolax, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Birkaland och Österbotten, Lappland: Enontekis, Kemi, Keminmaa, Kolari, Pello, Simo, Tervola, Torneå, Utsjoki och Övertorneå. 10.9–10.10 Södra Karelen och Kymmenedalen 10.9–30.9 Nyland och Egentliga Finland TJÄDER 10.9–10.12 och 10.1–31.1 Norra Österbotten, Kajanaland: Hyrynsalmi, Kuhmo och Suomussalmi. Norra Karelen: Heinävesi, Ilomants, Joensuu, Kitee, Kontiolahti, Lieksa, Liperi, Outokumpu, Polvijärvi, Rääkkylä och Tohmajärvi samt Lappland: Enare, Kemijärvi, Kittilä, Muonio, Pelkosenniemi, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski och Sodankylä. 10.9–10.12 Egentliga Tavastland, Norra Savolax, Päijänne-Tavastland och Satakunta samt Kajanaland: Kajana, Paltamo, Puolanka, Ristijärvi och Sotkamo samt Norra Karelen: Juuka och Nurmes. Vinterjakt på tjädertupp är tillåtet i det blåmarkerade området. JÄRPE 10.9–10.12 Södra Österbotten, Södra Savolax, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Birkaland, Österbotten, Norra Karelen, Norra Savolax, Päijänne-Tavastland, Satakunta, Nyland, Egentliga Finland samt Norra Österbotten: Alavieska, Haapajärvi, Haapavesi, Karlö, Ijo, Kalajoki, Kempele, Kärsämäki, Limingo, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Nivala, Oulainen, Uleåborg, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Brahestad, Reisjärvi, Sievi, Siikajoki, Siikalatva, Tyrnävä, Utajärvi, Vaala och Ylivieska. 9 Jägaren 5/2021
Jakttiderna finns angivna på adresserna jagarentidningen.fi och i Oma riista-appen. Kartbilderna följer Lantmäteriverkets kommunindelning 1/2021. Kontrollera landskapens och kommunernas gränser på Lantmäteriverkets webbplats: maanmittauslaitos.fi ? Kartor ? Kartprodukter ? Statistisk baskarta DALRIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Enare och Utsjoki. 10.9–31.10 Lappland: Kittilä, Muonio, Pelkosenniemi, Posio, Salla, Savukoski och Sodankylä samt Norra Österbotten: Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski. Fredad I övriga delar av landet FJÄLLRIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Enare och Utsjoki. Fredad I övriga delar av landet ORRE 10.9–10.12 och 10.1–31.1 Kajanaland, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Norra Karelen och Norra Savolax, samt Lappland: Enare, Kemijärvi, Kittilä, Muonio, Pelkosenniemi, Posio, Ranua, Salla, Savukoski och Sodankylä. 10.9–10.12 Södra Österbotten och Satakunta Vinterjakt på orrtupp är tillåtet i det blåmarkerade området. Jakttiderna för skogshönsen 1.8.2021–31.7.2022 10.9–10.11 Södra Karelen, Södra Savolax, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Birkaland, Österbotten och Päijänne-Tavastland samt Lappland: Enontekis, Kemi, Keminmaa, Kolari, Pello, Rovaniemi, Simo, Tervola, Torneå, Utsjoki och Övertorneå. 10.9–10.10 Nyland och Egentliga Finland TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 Burrel+ palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita, sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. VUODEN KOVIN RIISTAKAMERAUUTUUS BURREL S12 HD+SMS PRO (BURREL+) Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraa Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) value pack sisältää: • Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) riistakamera • Sandisk 16 Gb muistikortti • Burrel riistakameran turvakotelo • Alaska lippis Burrel-logolla • 12.0 Megapikselin still-kuvat ja FullHD videokuvaus äänellä (1080p) • Verkkotuki 4G-, 3Gja 2G-verkoille • FullHD 1080p videot @ 30 fps. Myös videoiden lähetys • IP68 suojaluokituksen kotelo • 2.0” väri LCD-näyttö • 12kk Burrel+ lisenssi. • Myyntipakkaus sisältää itseaktivoitavan Burrel SIM-kortin 7,74 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 278,64 €. 50 € Säästä norm. 329 € Value pack rajoitettu erä VAIN ELISALTA! Kätevä mm. luontokuvaukseen, riistanvalvontaan tai vaikkapa omaisuudenvalvontaan. 37203_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 20.8.2021 13.30 Jägaren 5/2021 10
TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 Burrel+ palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita, sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. VUODEN KOVIN RIISTAKAMERAUUTUUS BURREL S12 HD+SMS PRO (BURREL+) Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraa Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) value pack sisältää: • Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) riistakamera • Sandisk 16 Gb muistikortti • Burrel riistakameran turvakotelo • Alaska lippis Burrel-logolla • 12.0 Megapikselin still-kuvat ja FullHD videokuvaus äänellä (1080p) • Verkkotuki 4G-, 3Gja 2G-verkoille • FullHD 1080p videot @ 30 fps. Myös videoiden lähetys • IP68 suojaluokituksen kotelo • 2.0” väri LCD-näyttö • 12kk Burrel+ lisenssi. • Myyntipakkaus sisältää itseaktivoitavan Burrel SIM-kortin 7,74 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 278,64 €. 50 € Säästä norm. 329 € Value pack rajoitettu erä VAIN ELISALTA! Kätevä mm. luontokuvaukseen, riistanvalvontaan tai vaikkapa omaisuudenvalvontaan. 37203_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 20.8.2021 13.30
En bra affär sedan 1911! 10 år i Finland 110 år i Sverige Genzo Värmeväst Arctic 6000 mAh Värmeväst inklusive Panasonic batteri som ger komfortabel värme i upp till 18 timmar! Bäst i test! 149,00 € Genzo Komradio 70XTM Populär jaktradio som vunnit tester i både Finland och Sverige! 3 års garanti. 299,00 € Bäst i test! Bradley Smoker Digital 6-galler Rök 599,00 € Zeiss Victory HT 3-12x56 ASV+ H Riktmedel 60 1990,00 € Aimpoint® ACRO C-1 Rödpunktsikte 569,00 € Stolsryggsäck Vindrarp Lätt och slitstark stolsryggsäck av aluminium. 59,00 € Barnjaktställ Forest 99,50 € Orange Regnponcho Kraftig och slitstark poncho med ärmar och hög synlighet. 29,00 € Genzo Treksta Lynx Boa 8 tum 189,00 € Crispi Titan Brown GTX 369,00 € Pard NV008P Kraftfullt digitalt dagoch nattsikte som ger en väldigt tydlig bild under natten. 629,00 € Pard NV007S 940nm 549,00 € Genzo Vakuumförpackare ProPack V4 299,50 € Inkl. inskjutningsstöd Värde 595:Storsäljare Härkila Dog Keeper II Jaktställ 749,00 € Allt för jakten Jaktställ Creek 229,00 € Stone Jaktställ 199,00 € Nyhet! Rough GTX Jaktställ Herr Art.nr. 808491055383 Jaktställ för hundföraren. Tillverkat i en mycket skön och slitstark kvalitet med förstärkningar. Med en garanti på hela 5 år. 749,00 € Inkl. värmeväst Värde 1495:Bolyguard BG584G åtelkamera med molntjänst 199,50 € Inklusive 3 månaders HylteSIM Alla priser är inklusive moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisjusteringar. Gäller så långt lagret räcker. Eventuell fraktkostnad tillkommer. Se resten av vårt breda sortiment på www.hylte.fi Handla online från vårt breda utbud dygnet runt! OBS! För tillfället är vår webbshop endast på finska. Öppettider i butik: må-fre: 9-17 (begränsat urval) info@hylte.fi Hylte Hunting & Outdoor Vaunusepäntie 4, 68660 PIETARSAARI
En bra affär sedan 1911! 10 år i Finland 110 år i Sverige Genzo Värmeväst Arctic 6000 mAh Värmeväst inklusive Panasonic batteri som ger komfortabel värme i upp till 18 timmar! Bäst i test! 149,00 € Genzo Komradio 70XTM Populär jaktradio som vunnit tester i både Finland och Sverige! 3 års garanti. 299,00 € Bäst i test! Bradley Smoker Digital 6-galler Rök 599,00 € Zeiss Victory HT 3-12x56 ASV+ H Riktmedel 60 1990,00 € Aimpoint® ACRO C-1 Rödpunktsikte 569,00 € Stolsryggsäck Vindrarp Lätt och slitstark stolsryggsäck av aluminium. 59,00 € Barnjaktställ Forest 99,50 € Orange Regnponcho Kraftig och slitstark poncho med ärmar och hög synlighet. 29,00 € Genzo Treksta Lynx Boa 8 tum 189,00 € Crispi Titan Brown GTX 369,00 € Pard NV008P Kraftfullt digitalt dagoch nattsikte som ger en väldigt tydlig bild under natten. 629,00 € Pard NV007S 940nm 549,00 € Genzo Vakuumförpackare ProPack V4 299,50 € Inkl. inskjutningsstöd Värde 595:Storsäljare Härkila Dog Keeper II Jaktställ 749,00 € Allt för jakten Jaktställ Creek 229,00 € Stone Jaktställ 199,00 € Nyhet! Rough GTX Jaktställ Herr Art.nr. 808491055383 Jaktställ för hundföraren. Tillverkat i en mycket skön och slitstark kvalitet med förstärkningar. Med en garanti på hela 5 år. 749,00 € Inkl. värmeväst Värde 1495:Bolyguard BG584G åtelkamera med molntjänst 199,50 € Inklusive 3 månaders HylteSIM Alla priser är inklusive moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisjusteringar. Gäller så långt lagret räcker. Eventuell fraktkostnad tillkommer. Se resten av vårt breda sortiment på www.hylte.fi Handla online från vårt breda utbud dygnet runt! OBS! För tillfället är vår webbshop endast på finska. Öppettider i butik: må-fre: 9-17 (begränsat urval) info@hylte.fi Hylte Hunting & Outdoor Vaunusepäntie 4, 68660 PIETARSAARI
Hagelbössan som Mika fick som konfirmationspresent fungerar fint, men lerduvorna tenderar att komma undan. Jägaren 5/2021 14
P appa Hannu var väldigt välvilligt inställd till hobbyn och 1995 fick Mika ett hagelgevär i konfirmationspresent. Det var en Tikka M 912 och den sattes direkt i aktiv tjänst på skjutbanan. Utöver tränandet fick bössan självfallet också jaga på riktigt, hönsfåglar och änder. Mika minns med saknad hur det ännu på 90-talet var tillåtet att jaga sädgås. Det rådde ingen brist på gäss och det var inte ovanligt att han efter skoldagen stack iväg raka spåret till gåsmyren. – Jag bosatte mig nästan på Mustaasneva efter skolan. Visst blev det fällningar, men inte var jag ju ensam där, minns Mika. Bland Mikas skolkamrater var det väldigt vanligt att skaffa sig jaktkort. För mer än hälften av pojkarna var det en självklarhet, minns han. Som beväring till skjutbanan på permissionerna Mika åkte flitigt till Karijokibanan för att skjuta ”skogsuggla”, det vill säga jaktversionen av skeet-skyttet, som på Jägarförbundet kallas jakthagel. Under beväringstiden gällde det att ta sig till skjutbanan, för det var ju inte med hagelgevär som beväringarna övade. – När jag hade permission åkte jag hem och bytte kläder och sedan åkte vi till Karijokibanan för att skjuta skogsuggla, berättar Mika. När den här intervjun görs åker vi självfallet också till skjutbanan i Karijoki för att minnas 90-talet. Mika sköt sina sista skott på den här banan just på 90-talet. Konfirmationshagelbössan har inte heller sett användning på ett bra tag. – Somliga patroner verkar vara drygt 20 år gamla, säger han och småler. Det syns att konfirmationshagelbössan har fått samla damm. Lerduvorna börjar splittras i normalt tempo först när Mika byter till hagelgeväret som han nuförtiden aktivt skjuter med. Med det inkörda Mossberg pumpgeväret ryker mer än hälften av lerduvorna. – Då på 90-talet åkte jag rätt flitigt hit till skjutbanan och till slut blev det alldeles hyfsade resultat. På den tiden räckte tiden till också för studsarbanan och han har skjutit fulla poäng i älgserien i fler än en tävling. Även om Mikas pappa Hannu inte hade jaktkort på nittitalet så var han ofta till stor hjälp på harjakt. – Vi hade ingen hund så pappa fick göra hundjobbet på harjakterna, och visst fällde vi harar även om drevhastigheten inte var svindlande, skrattar Mika. Föreningsarbete och ungdomsarbete Först på 00-talet blev Mikas pappa Hannu intresserad av att skaffa jaktkort. Lill-Mikas egentliga inspiration och förebild var morfar Aaro Ala-Kyyny som var vida känd för sitt kunnande som jägare och fiskare. Kanske var det morfars intresse som fick Mika att bli så aktiv också i föreningsverksamheten. I jaktföreningen Päntäneen Metsästysseura har han fungerat som sekreterare, ordförande och vice ordförande. Styrelsemedlem har han varit i åratal. Och är det MIKA PIHLAJA, EN JÄGARE FRÅN 90-TALET Till gåsmyren efter skolan Mika Pihlaja, som har levt i hela sitt liv i Päntäne i Kauhajoki, fick i början av 90-talet plötsligt en idé; han skulle skaffa jaktkort! Trots att hans föräldrar på den tiden inte jagade beslöt grabben att börja studera till jägarexamen och han lyckades på första försöket. TexT och bilder Olli Kangas år Laddning av patroner pågår i jaktföreningens stuga. Jägaren 5/2021 15
fortfarande. Intresset för att sköta gemensamma ärenden har numera gått så långt att Mika har blivit invald i stadsfullmäktige. – Där ska jag driva jaktföreningsfrågor och andra föreningsfrågor. Ungdomsarbetet har alltid legat mig varmt om hjärtat, funderar Mika apropå det som motiverar honom. Ungdomsarbete har han ägnat sig åt på många olika sätt. Det mest spektakulära projektet är dansgruppen De små svanarna (Pienet Joutsenet) som Mika och hans kamrater har utvecklat. Gubbarna ”dansar balett” i strumpbyxor och kjol! Populariteten är enorm; på många bröllop, födelsedagskalas och festivaler har folk beundrat och förfärats av de lurviga ballerinornas framfart. Självfallet har gruppen också uppträtt på ett flertal jaktföreningstillställningar. En terriercocktail inledde hundlivet Vid millennieskiftet skaffade Mika sin första hund. Den var en korsning mellan tysk jaktterrier och strävhårig foxterrier, och jaktinstinktinkten gick inte av för hackor. – Jycken fungerade på marken, på havet och i luften. För den fällde jag många rävar och ett oräkneligt antal mårdhundar. Till på köpet apporterade den sjöfåglar och drev rådjur och hjort, minns Mika sin mirakelhund. – Den hade så korta ben att den fick driva rådjur också, med 90-talets bestämmelser, berättar Mika. I skrivande stund bebos hundgården hos Mika av en jämthund och några karelska björnhundar. Samt ett rivjärn med attityd, en korsning mellan tax och terrier. Någon stövare har han för tillfället inte, men den saken blir åtgärdad inom kort. – En sådan jycke borde det finnas i varje hus, funderar Mika apropå sin brist på stövare. Domarkortet för älg blev fixat redan på 90-talet. Med hunden Kelmi som föddes 2009 fick provintresset en raketstart. – Med Kelmi fick jag direkt alla ”cirkuspoäng”, det vill säga fulla poäng för hur hunden jobbade, så vi deltog flitigt i prov, berättar Mika. 12-åriga karelska björnhunden Kelmi får inte längre hänga med på björnjakt, men älg kan bli aktuellt i höst. – I övrigt är Kelmi pigg, men hörseln är nästan helt borta, förklarar Mika. Även Mikas son Aaro och hustru Tanja har älgdomarkort. – Det underlättar när det finns domare i familjen, så behöver jag inte leta land och rike kring efter domare, utbrister Mika glatt. Sonen Aaro jagar ivrigt och hustrun har nyligen skaffat jaktkort. Men pandemin och den allmänna brådskan försenade skaffandet av vapenlicens, men när den detaljen nu är ordnad så är det älgjakt som intresserar henne. – Förhoppningsvis hänger jag med nästa höst, funderar Tanja. Av parets fyra barn jagar den äldsta, Aaro, medan den yngsta, Vihtori, tänker skaffa jaktkort i höst. Döttrarna Laura och Bertta är inte särskilt jaktintresserade, men Bertta åker ofta till hundutställningar, så kanske det tänder jaktgnistan så småningom. Björnjakten är favoriten I år blir det Mika Pihlajas tjugoandra höst på älgjakt. Den största förändringen under den här tiden har varit utvecklingen av gps för hundar. Som positivt betraktar Mika också rådande licenspraxis. Även stora hundar ska akta sig för den här korsningen mellan terrier och tax. Jaktföreningens fältkök står på familjen Pihlajas gård. Folk hyr den ofta. Välgörenhet kan också bedrivas i strumpbyxor. Gruppen De Små Svanarna förbereder sig för en föreställning. Jägaren 5/2021 16
– Det beviljas mycket licenser och jägarna får besluta om hur många som fälls. Vi kan jaga stamvårdande och det är en bra sak, funderar Mika. Mika har fungerat som rovdjurskontaktperson i ett tiotal år. Vargobservationerna blir fler, en gång i veckan på olika håll här i Kauhajoki. Järvar finns det överraskande mycket av, men björnar bara allt emellanåt, berättar han. Självfallet deltar Mika i SRVA-verksamheten och efter hand som rådjuren och hjortarna blir fler så behövs assistansen allt oftare också i Kauhajoki. – På 90-talet fanns här knappt alls några hjortar eller rådjur, men nu får SRVA rycka ut ungefär var annan vecka, bekräftar Mika. Likaså har bävern dykt upp efter 90-talet som vilt i Kauhajokitrakten. Till och med i Päntäneån simmar det bävrar. Från sin strandgrill har Mika flera gånger sett en plattsvans. – Rekordet var tre lekande ungar på en gång, och de brydde sig inte ett dugg om folk, berättar Mika förvånat. Mika är en jägare med många strängar på sin lyra och björnjakten utgör den största upplevelsen i detta nu. Hittills har det inte blivit mer än en fällning, men det är uppenbart att saldot inte stannar där. Intervjun görs en dag i juli, men i tankarna är Mika redan i augusti och semesterveckan då han reser österut. – Den 18 augusti börjar min enveckassemester och då åker vi till Uimaharju för att jaga björn. Björnjakten är i detta nu klar etta, konstaterar han. Gamla Kelmi får inte följa med, men en av hans döttrar, Friitu, gör det för att lära sig jaga björn. Mika fällde sin första björn 2012. Kanske stupar den andra i augusti? Mika, som är känd för att vara en utmärkt kock, grillar ofta över öppen eld. Mikas hustru Tanja är också älghundsdomare, med ett färskt jaktkort i fickan dessutom. Mikas pappa Hannu skaffade jaktkort först på 00-talet. Med mamma Tuula löper träarbetena som på räls. Jägaren 5/2021 17
I nnan man släpper hunden på en holme är det klokt att ta reda på hur holmen ser ut. Finns det smala ställen där man kan ställa sig på pass eller berg som djuren brukar följa? Den som känner naturen på ön kan också sluta sig till var viltet brukar hålla till. Harar håller gärna till i täta enesnår och under granar, och undviker öppen terräng på grund av havsörnarna. Även på en ö är det avgörande att veta hur både hunden och viltet tänker. På en ö går det rätt enkelt att kalla in hunden Vad kan vara skönare att lyssna på än en drivande hund? En erfaren hund kan till och med styra viltet till jägaren, vilket underlättar jakten. En ung hund behöver däremot övning och ibland handledning, men det är värt besväret. TexT och bilder Elisabeth Mattson Hundjakt på holme Jägaren 5/2021 18 Ungd msredaktionen
Samarbete förenar jägarkåren J ag var nyligen på en tillställning där jag diskuterade dagens jaktkultur med jägare från flera andra föreningar. Samtalet böljade hit och dit, men i minnet fäste sig särskilt ett samtal om dagens samarbete mellan jägare och jaktföreningar. Nuförtiden är jakten ett intresse som, rent ut sagt, blir allt svårare att ägna sig åt på grund av alla påbud. Dessutom vinglar jaktens image i offentligheten allt efter hur medierna presenterar jagandet och jägarnas uppträdande ute i naturen tillsammans med andra människor. Som jag ser det vore det med tanke på jaktens framtid oerhört viktigt att vi börjar samarbeta på tvären över fältet och osjälviskt, och höjer oss över gnabbet föreningar emellan. Vi ska sluta tänka i hierarkier och vara likvärdiga jaktkamrater med varandra. Oberoende av boningsort, viltet man jagar, ens sociala ställning eller någon annan ovidkommande faktor så skulle vi jägare genom vittfamnande samverkan kunna visa vilken fin, ansvarsfull och traditionsrik hobby vi ägnar oss åt. Möjligheterna som ett utökat samarbete skulle skapa är säkerligen större än någon ens kan föreställa sig. Ett storskaligt och fungerande samarbete kräver förstås både ansträngningar och attitydförändringar av jägarna. Vi kan börja med att skrota tänkesätten där ”jag” och ”vår förening” har förkörsrätt. Gammalt groll ska glömmas och vi måste lära oss förstå att vi alla, när det kommer till kritan, är ute i samma ärende när vi jagar. Utifrån det föregående utlyser jag därför en utmaning. Varje förening kunde under den kommande jaktsäsongen kontakta sina grannföreningar för att tillsammans grunna på möjligheter till samarbete. På det viset skulle vi efter hand skapa en ännu enhetligare och ännu starkare jägarkår, vilket skulle ge oss en stabil och ansvarsbärande fortsättning in i framtiden. LAURI LIUKO bor i Kangasala, går i gymnasiet och jagar " Naturen och musiken är de två viktigaste sakerna för mig här i livet" eftersom området är begränsat – om den inte simmar därifrån förstås. Om det finns smala ställen på ön så går det inte att ta sig runt dem, så det är bra platser att koppla hunden. Intressant höst utlovas Jag har jagat i åratal med hund på öar av varierande storlek och form. En hunds hela levnad har jag fått uppleva, från valp till slutet. Utbildandet av unga hundar visar hur olika hundar tänker och fungerar. Vår finska stövare (Lady, 2008-2020) var lugn som en filbunke hemma, men slarvade i ungdomen när hon skulle nosa igenom enesnår eftersom hon var så uppskruvad. Men hon blev klokare med åren och lärde sig att hararna brukar sitta precis där. Om det inte fanns harar på holmen så återvände hon och förväntade sig att vi skulle fortsätta någon annanstans. Vår drever är av en helt annan sort. Klinga (2020-) är uppspelt hemma, men när vi har övat att följa blodspår så koncentrerar hon sig hundra procent och håller med tanke på sin ålder nosen duktigt i marken. I skrivande stund har vi ännu inte jagat, men vi tränar viktiga färdigheter som att följa blodspår och apportera i vatten. Tanken är att utbilda Klinga till en allsidig jakthund som driver allt från rådjur till hare och apporterar sjöfågel i havet. Det sistnämnda övade vi genom att kasta käppar i vattnet för henne att hämta, men nu har vi övergått till gamla knipvingar, för att hon ska få känna på fjädrarna och knipdoften. Återstår för Klinga att begripa att hon ska komma tillbaka med knipvingen och inte tugga den i sig… En hund som jagar i skärgården bör tidigt lära sig båtvett så den håller sig lugn på sjön. K lumn Ungd msredaktionen 19 Jägaren 5/2021
Flickan som fällde en galt M immu Juntunen jagar vilt av alla de slag, men i Juntusranta är vildsvinet sällsynt. – Vildsvinet hade rumsterat på mormors grannes åker och vi hade redan tillbringat en kväll vid åkerkanten. Men då befann sig svinet på ett sådant ställe att det inte gick att skjuta. Följande kväll stod galten på ett bra ställe och då fällde jag den. Vi tog ett trikinprov på den fällda galten och den visade sig vara parasitfri. Mimmu berättar att det åtminstone blir köttfärs av svinet och av skallen en trofé. Den fällda galten är på alla sätt och vis speciell eftersom vildsvin så sällan påträffas så här långt norrut. Och ännu sällsyntare är det att ett svin blir fällt eftersom svinen är svårjagade. Ett vildsvin kan utan bekymmer avverka tiotals kilometer på en dag och luktsinnet är utmärkt. En allsidig jägare Mimmu berättar att hon jagar det mesta och huvudsakligen med hund. Hemma finner vi sex hundar; tre norska gråhundar, två bretoner och en plotthund. Favoritjaktformen är ändå älgjakt. Mimmu hör till ett älgjaktlag och deltar med liv och lust. I höst blir det också aktuellt med björnjakt och fågeljakt. Hennes största jägardröm är att fälla en björn. Därför har hon också skjutit björnprovet. När hon inte jagar sysslar hon med hundarna och rider. Mimmu har följt med på jakt sedan barnsben och jaktkortet skaffade hon hösten 2019. Nu tänker hon skaffa parallelltillstånd för hagelgevär och studsare. Då går det att jaga på egen hand, vilket öppnar nya möjligheter att åka på jaktresa. Det bästa med jakten är att vara ute i naturen, tycker Mimma. Det är en viktig sak som förenar jägarna och övriga naturvänner! I juni fällde femtonåriga Mimmu Juntunen i Juntusranta i Suomussalmi ett sällsynt vilt; ett vildsvin. Det var en galt och hon fällde den på vaktjakt vid en åker. TexT och bild Reetta Hokkanen ANNONS V ilket djur skapar förödelse på gården eller uträttar sina behov på stranden vid sommarstugan? Har svalorna fått ungar ännu? Vem rör sig vid saltstenen som placerats ut i skogen eller på utfodringsplatsen? Orsakade höststormen skador? Viltkameror är praktiska hjälpmedel för fastighetsägare, naturvänner och jägare. Naturfotografer kan göra inspelningar på HD-nivå av djur som annars är svåra att fånga på bild. Viltkameror inte bara lär oss nytt om naturen, de är även ett bra alternativ för kostnadseffektiv övervakning av egendom. I bästa fall hjälper kameran till att komma både vilt och objudna gäster på spåren. En viltkamera som installerats på en hustomt, en affärsfastighet eller en sommarstuga kan erbjuda värdefull hjälp till exempel för att reda ut inbrott. Vid installationen av kameran är det viktigt att du ser till att du inte gör sig skyldig till olovlig observation eller avlyssning av grannen. Det måste finnas information i form av skyltar eller dekaler vid inspelande kameraövervakning. För att få placera ut kameror i naturen måste du alltid ha markägarens tillstånd. Låt kameran övervaka medan du själv sover i lugn och ro. Eller ha direktkontakt med naturen nästan i realtid. Moderna viltoch övervakningskameror är mångsidiga och väderbeständiga digitala hjälpmedel som även kan användas till att skydda egendom. Bildkvaliteten är dessutom förvånansvärt bra. Digital övervakning hemma och i skogen VILTKAMERAN ÖVERVAKAR OUTTRÖTTLIGT Oavsett regn eller sol – allt finns i molnet Uovision Compact 4G LTE Cloud En 20 megapixlars kamera för alla som uppskattar bra bildkvalitet. Spelar även in Full HD-videor. Effektiv och diskret infrasvart blixt för mörkerinspelning. Väderskyddet skyddar mot naturkrafter året runt. En kompakt viltkamera som är enkel att installera obemärkt. Uovisions sändande och fjärrstyrda testvinnarkameror passar utmärkt för naturfotografering. 279 € Snabba bilder och videor En snabb internetuppkoppling hjälper dig att få ut allt av viltkameran. DNA Laitenetti Plus -abonnemang En förmånlig partner till viltoch övervakningskameror som även passar pejlhalsband och hemalarm. Framtaget för överföring av bild och video på HD-nivå från 3Goch 4G-enheter. Dataöverföringshastighet 5 Mbit/s. Pris från 4,90 €/mån. Köp i DNA Kauppa eller i DNA Nettikauppa. dna.fi/laitenetti Laddningsbart Laitenetti till DNA Super Prepaid-abonnemang Du kan även köpa ett Laitenetti-datapaket till DNA Super Prepaid-abonnemanget. Enklast skaffar du DNA Super Prepaid (4,90 €) och Laitenetti (29,90 €) från R-kiosken. Laddningsbara Laitenetti till DNA Super Prepaid-abonnemanget gäller i 180 dygn. Laitenetti-datapaketets överföringshastighet är 5 Mbit/s. dna.fi/laitenetti DNA tipsar Filma inte i smyg Om du har tänkt placera en vilteller övervakningskamera i terrängen, måste du be markägaren om lov för att få göra det. Du måste även informera om övervakningen till exempel med skyltar eller dekaler. Stör inte grannens hemfrid, om du filmar på din tomt. DNA_advertoriaali_oikea_sivu_SWE.indd 2 20.8.2021 12.49 Jägaren 5/2021 20 Ungd msredaktionen