Jägaren 5 l 2014 Jakten stimulerar regionalekonomin Jakttiderna för skogshöns s. 65
l 5 l 2014 Aku Ahlström Tommy Arfman Innehåll Mårdhundarna sprider sig i skärgården, s. 40 Marko Svensberg Violetta Nowak CIC Jakten är bästa avkoppling, s. 14 Vildsvinet kommer – är du redo? s. 48 3 Ledaren 4 Oma riista: Om så på en stubbe i skogen 6 Kall försommar gav färre hönsungar 8 Ett kvartssekel med vilttrianglar 12 Jägarna stimulerar regionalekonomin 14 Jakten är bästa avkoppling 18 Ordförandens spalt 20 Målsättningarna för hjortdjursbeståndet, del 3 23 Aktuellt från ministeriet 26 Blykulor och blyhalten i älgkött 30 Hanteringen av högvilt – goda sätt och metoder 34 Älgen gillar inte Trico 36 Älgkalvarna blir allt mindre 38 Även gränsbevakarna övervakar jakten 40 Mårdhundarna sprider sig i skärgården 2 l Jägaren 5 l 2014 Dovhjorten en utmärkt landskapsvårdare, s. 56 44 Mårdhundsjakten fortsätter i Lappland 46 Hermelinen 47 Korsningar mellan fälthare och skogshare undersöks 48 Vildsvinet kommer – är du redo? 52 Skötseln av övergångszoner, del 4 54 Projekt förenar skoglig ekonomi med viltvård 56 Dovhjorten en utmärkt landskapsvårdare 58 Pieksämäkiungdomar provade på jakt och fiske 62 Rovdjursutställning åker buss 64 Nyhetsmagasinet 66 Åland 68 Juniorsidan 69 Affärer 71 Adresser
Ledaren Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Den elektroniska kundtjänsten Oma riista är dagens melodi Viltförvaltningen öppnade i början av sommaren tjänsten Oma riista. Avsikten är att stegvis utveckla en praktisk kanal genom vilken jägaren när och var som helst kan sköta alla kontakter med viltförvaltningen och viltforskningen. I tjänstens inledande version ingår redan verktyg för verksamhetsledarna i jaktvårdsföreningarna för skötseln av sina föreningars ärenden, samt en viltlogg som är avsedd för alla jägare. Via tjänsten kan också kvotjakternas björn- och gråsälsfångst samt rådjursjakternas fångst anmälas. Under den fortsatta utvecklingen av tjänsten kommer skötseln av jaktkortsärenden, meddelanden om viltobservationer och elektronisk behandling av älginformation att tas med och under de närmast kommande åren all sådan skötsel av ärenden, som det överhuvudtaget är möjligt att sköta elektroniskt. Tjänsten Oma riista är ett samprojekt för viltaktörerna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Finlands viltcentral ansvarar för styrningen av systemets utveckling och tjänstens upprätthållande. Viltforskningen utvecklar viltinformationens statistikföring och utnyttjande i forskningen. Forststyrelsen fogar sina egna jakttjänster och sin egen insamling av information till tjänsten och utnyttjar samtidigt själv denna. Moderniseringens väsentliga motiv är givetvis att ge kunderna en bättre och kostnadseffektivare service. Vårt yngre jägargarde känner sig mera hemma inom informationsteknikens område och rentav skyggar för de traditionella pappers- och telefontjänstkanalerna, eftersom både den privata och den offentliga sektorns tjänster i allt snabbare takt går över till nätverkstjänster. För viltförvaltningens del sker övergången dock stegvis och de gamla kanalerna fungerar ännu parallellt. Vi är medvetna om att också jägare som står utanför informationsnäten måste kunna sköta sina ärenden. Tjänsten Oma riista erbjuder alla jägare en möjlighet att föra en personlig jaktdagbok. Utöver uppgifterna om fångstens art kan platsen och tiden för fällandet an- tecknas detaljerat. Det finns också utrymme för en kort beskrivning av tilldragelsen och plats för ett fotografi. I fortsättningen kommer det också att finnas utrymme för anteckningar om viltobservationer. Viltförvaltningen förbinder sig att upprätthålla och spara dessa data. De öppnas via gränssnittet så att jägaren kan spara dem och också använda sina egna data med hjälp av mobilapplikationer som kommersiella aktörer producerar. Till den här viltdatabasen anknyter ett annat väsentligt motiv för att utveckla tjänsten; en förbättring av kvaliteten på viltkunskaperna och en utökad omfattning. Motiveringen av det hållbara nyttjandet kräver i framtiden allt bättre information, särskilt då det gäller arter som är fåtaliga eller på tillbakagång. Från den här databasen överförs information till forskningen och statistikproduktionen. Uppgifterna från viltforskningens traditionella system för uppföljning av stammarna av älg och stora rovdjur samt från viltinventeringarna kommer i fortsättningen från tjänsten Oma riista. Preciserande och projektfokuserad informationsinsamling kan kanaliseras via tjänsten. Utvecklandet av datasystem kräver pengar. Statsfinansernas situation är stram och nedskärningstrycket hårt. I nuläget finns några höjningar av jaktvårdsavgiften inte inom synhåll. Oma riista kan inte sparkas igång med ett snabbt jätteprojekt, utan det alternativ som vi har valt är en smidig utveckling, en liten bit åt gången genom att tänja på de disponibla resurserna. Därför kommer arbetet att dra ut på tiden. Sättet att fungera har den fördelen, att utvecklingsarbetet hela tiden kan preciseras utifrån responsen från kunderna och gjorda erfarenheter. Det är skäl att komma ihåg, att den nättjänst som vi utvecklar bara är en del av en servicehelhet, som finansieras med jaktvårdsavgiften. Jägarförsäkringen, jaktvårdsföreningarnas tjänster, kommunikationen via hemsidorna, tidningen Jägarens sex nummer per år samt också viltcentralens övriga förvaltnings- och främjandeuppgifter sköts med den jaktvårdsavgift som jägaren betalar, 33 euro per år. Jägaren 5 l 2014 l 3
Ari Kontiainen & Laura Ticklén, Finlands viltcentral Oma riista: Om så på en stubbe i skogen Oma riista är en tjänst för jägare som viltförvaltningen har öppnat på nätet. Tjänsten innebär ett stort framsteg för viltförvaltningen i vårt land – och av gensvaret att döma har den slagit väl ut. I föregående nummer berättade vi om tjänstens grundprinciper, om hur du skaffar ett användarnamn och hur mobilappen fungerar. Den här gången ska vi svara på frågor som folk ofta ställer och ge tips för hur du får ut det mesta av din egen sida på tjänsten. Registreringen steg för steg 1. Måste jag ha ett giltigt jaktkort för att kunna registrera mig? Det behöver du inte. Du behöver inte ett jaktkort för att skapa ett användarnamn på Oma riista. Det du behöver är en egen mejladress och nätbankskoder eller mobilt id. Med ditt Oma riista-användarnamn kan du också logga in på tjänsten riistakolmiot.fi; alla som inventerar trianglar är ju inte nödvändigtvis jägare. 2. Kan jag registrera mig med min frus eller en kamrats bankkoder? Det kan du inte. På grund av autentiseringen går det inte att registrera sig med en annan persons uppgifter. Utifrån bankkoderna eller mobil-id:t letar tjänsten ur befolkningsregistercentralen fram ditt namn, din födelsetid och dina kontaktuppgifter. Vi har velat göra tjänsten så användarvänlig som möjligt och begär inte sådan information som vi kan få ur andra databaser, som befolkningsregister och jägarregistret. Tjänsten ber dig om ditt telefonnummer och ett lösenord som du väljer själv. Din epostadress fungerar som ditt användarnamn. 4 l Jägaren 5 l 2014 3. Kan mitt barn registrera ett eget användarnamn? Jodå, så fort barnet har fyllt 15. Yngre barn kan tyvärr inte använda tjänsten Oma riista själva eftersom bankerna inte beviljar användarnamn åt ungdomar under 15 och operatörerna inte beviljar certifikat. På grund av autentiseringen kan inte heller operatörerna lägga till användare manuellt. En vuxen som barnet känner kan dock med sitt jägarnummer skriva in vilt som barnet har fällt i sin egen logg, färdigt i väntan på att barnet ska bli gammalt nog att registrera sig (se punkt 11). 4. När jag registrerar mig i Oma riista ber tjänsten mig att gå till Vetuma – vad är det? Vetuma är en elektronisk betalnings- och identifieringstjänst som är gemensam för hela den offentliga förvaltningen. Den drivs av statens center för informations- och kommunikationsteknik, Valtori. Vetuma används inte bara av viltförvaltningen utan också av bland annat Skatteförvaltningen, Patent- och registerstyrelsen, Folkpensionsanstalten samt ett stort antal kommuner och samkommuner. 5. Namnet jag använder är inte det samma som mitt officiella namn – vad ska jag göra? När du registrerar dig och använder tjänsten kan du skriva in ditt smeknamn på sidan för egna uppgifter. I övriga fall använder tjänsten ditt fullständiga namn som det hämtar från befolkningsregistercentralen. 6. Kan jag lita på att administratören inte kommer åt mina uppgifter? Det kan du. Det här sköts av utvald personal inom viltkoncernen som inte har tillgång till ditt personnummer, lösenord eller det du
antecknar i viltloggen. Viltcentralens personal går in på tjänsten främst för att godkänna lagstadgade anmälningar om fällt vilt och för att uppdatera jaktvårdsföreningarnas uppgifter. 7. Fungerar tjänsten också på svenska? Det gör den. Tjänsten Oma riista fungerar på både svenska och finska. Du kan byta språk när du loggar in eller medan du är inloggad. Skriv in fällt vilt 8. Vilka arter kan jag skriva in i min viltlogg? I detta nu kan du skriva in alla jaktbara fåglar och däggdjur, och fredlösa djur som förekommer i vårt land. 9. Var finns den elektroniska blanketten för anmälning av fällt vilt? Den elektroniska anmälningen om fällt vilt görs för djur som du har antecknat i viltloggen. Gör så här: 1) logga in i tjänsten, 2) skriv in viltet i viltloggen och spara, 3) öppna anmälningsblanketten genom att klicka på knappen som har dykt upp bredvid anteckningen du nyss gjorde och 4) fyll i de uppgifter som krävs och skicka in blanketten för godkännande. Det är bara uppgifterna på anmälningsblanketten som kommer till viltförvaltningens kännedom. Tjänsten Oma riista ber dig göra en anmälan om de jaktbara arter som det just då går att lämna in en elektronisk anmälan för. I detta nu kan en elektronisk anmälan om fällning göras för gråsäl, björn och rådjur. Inom kort ska det också bli möjligt för lodjur, varg, utter och järv. 10. Kan jag utöver fällningarna också skriva in observationer av vilt i min viltlogg? Det går för närvarande inte, men blir eventuellt möjligt så småningom. 11. Min kamrat har fortfarande inte registrerat sig; kan jag anmäla vilt som han har fällt? Det kan du. Du kan skriva in viltet i viltloggen på din kamrats namn bara du har hans jägarnummer. När han har registrerat sig överförs viltet till hans viltlogg. 12. Går det att skriva in flera jaktbara fåglar på samma gång? Det går för närvarande inte. Tills vidare är det bäst att notera antalet djur av samma art som en minnesanteckning, till exempel i fältet för beskrivningar. 13. Går det att göra en lagstadgad anmälan om fällt vilt i tjänstens mobilapp? Med mobilen går det att skriva in fällt vilt i din viltlogg, men för att fylla i en lagstadgad anmälan behöver du en dator. Webbplatsen Oma riista är i skrivande stund ännu inte anpassad för att fungera i tablettdatorers webbläsare. 14. Mobilen antecknade jaktstugan där vi befann oss som platsen för fällningen. Kan jag flytta positionen till rätt ställe? Det kan du, men mobilen registrerar platsen där viltet skrivs in. Det är fortfarande inte möjligt att flytta platsen med mobilen, men med en dator går det enkelt att flytta det fällda viltet till rätt plats. 15. Hur vet jag att min anmälan om fällt vilt är godkänd? Med trafikljusen bredvid noteringen kan du följa med hur din lagstadgade anmälan framskrider: rött = anmälan ogjord, gult = anmälan gjord, grönt = anmälan godkänd. För att ljuset ska växla från rött till gult krävs att anmälningsblanketten fylls i och skickas in. Växlingen från gult till grönt hänger på viltmyndigheternas kontroll. Också mobilen visar hur anmälningen framskrider. 16. Polisen kräver bevis på att jag har anmält viltet till myndigheterna – vad ska jag göra? När du har sparat anmälningen får du ett bekräftelsemejl som du kan visa polisen som bevis för att du har anmält ett vilt med anmälningsskyldighet. 17. Om jag tappar min mobiltelefon, förlorar jag då allt som jag har skrivit in i viltloggen? Det gör du inte. Alla anteckningar som du har gjort med mobilen sparas i tjänsten på nätet och du når dem oavsett apparat. 18. Är tjänsten saalis.riista.fi fortfarande i bruk? Det är den inte. Från och med augusti görs lagstadgade anmälningar om fällt vilt på tjänsten Oma riista i stället för saalis.riista.fi som var i bruk i fjol. Alla anmälningar kan fortfarande göras på pappersblanketter, men handläggningen av dem går långsammare. 19. Varför ser tjänsten annorlunda ut för min kamrat? Bland annat verksamhetsledare och kontaktpersoner för jakttillstånd och dispenser har fler funktioner på sin sida. Den som har beviljats tillståndet ser bland annat alla fällningsanmälningar som har gjorts på tillståndet och kan på så vis följa med hur jakten framskrider. På Oma riista upprätthåller verksamhetsledarna för sina jaktvårdsföreningar den offentliga kontaktinformation och händelsekalender som finns utlagda på riista.fi. 20. Jag lämnade in ett förbättringsförslag, men fortfarande har ingenting hänt? Vi utvecklar fortlöpande Oma riista enligt önskemål och behov. Att bygga upp en elektronisk ärendehantering i ett läge där viltförvaltningen har flera system, både äldre och yngre, är som ett parti schack där man måste göra väl avvägda och logiskt riktiga drag. Alla önskemål är antecknade och realiseras i viktighetsordning. 21. Med vilka apparater kan jag använda tjänsten Oma riista? Tjänsten Oma riista kan användas med både datorer och mobiltelefoner bara man installerar den avgiftsfria appen Oma riista som finns på Google Play och App Store. Känns Oma riista obegriplig att använda? Körde du fast? Ställ dina frågor på frågetimmen om tjänsten! Informationssystemets upphovsman, projektchef Ari Kontiainen, svarar på frågorna. Tid: måndagen 15.9 kl 16 –17 Plats:: www.facebook.com/riistakeskus Jägaren 5 l 2014 l 5
Pekka Helle, Katja Ikonen & Jukka Rintala, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Kall försommar gav färre hönsungar Tätheterna ändå nästan genomsnittliga fungerade mycket riktigt felfritt. Ungefär 70 den låga produktionen av ungar finns det emelLiksom i fjol rekommenderades procent av resultaten skickades in med det nya lertid en stor andel gamla fåglar i beståndet att inventeringarna av systemet,vilket gjorde det lättare att hålla den och de hör till de värdefullaste individerna med vilttrianglar skulle göras med snäva tidtabellen. På webbplatsen riistakolmi- tanke på häckningen nästa år. Även av detta snäv tidtabell vid månadsskiftet ot.fi gick det nästan i realtid att följa med hur skäl är det motiverat att begränsa jakten. juli-augusti. Finlands viltcentral, inventeringen framskred.Tjänsten har utveckjord- och skogsbruksministeriet lats av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet,Fin- Tjädertätheten genomsnittlig viltcentral, Forststyrelsen och Finlands Tjäderns genomsnittliga täthet för hela landet och VFFI hade kommit överens lands jägarförbund och ingår i det EU-finansierade (3,6 fåglar/km2 skogsmark) var en fjärdedel om att tidtabellen skulle vara projektet LifeData.Den kommer att komplette- lägre än året innan, och minskningen var relasnäv för att förordningen ras med en mera avancerad informationssök- tivt jämn i hela landet. I relation till en längre om jakttider skulle bygga ning och materialet för tidigare år kommer att tidsperiod var tjädertätheten dock ganska bra; överföras till samma databas. lika stor som medelvärdet för de tio föregåenpå färsk information och de åren. kunna utfärdas i tid. Under Junikylan krävde sin tribut De största tjädertätheterna utmed invenden rekommenderade Inventeringsdagarna inföll under en exceptio- teringslinjerna noterades i Norra Karelen och inventeringstiden 26 juli till nellt varm period. Antalet dagar med värme- Kajanaland. 3 augusti inventerades 707 Ungarnas andel av tjäderstammen (32 %) var bölja under sensommaren kommer att gå till vilttrianglar och resultatet var statistiken som rekordartat. Eftersom den re- klart lägre än medelvärdet för de föregående klart den 4 augusti för utkastet kommenderade inventeringstiden var så kort åren. I Mellersta Finland och Tavastland stannasom nio dagar gick det knappt alls att välja in- de andelen ungar under 25 procent, vilket innetill förordning. I skrivande stund (20 augusti) är antalet inventerade trianglar uppe i 870. Resultaten för de drygt 700 trianglarna gav en god uppfattning om hur fågelstammarna hade utvecklats medan resultaten som inkommit senare har närmast preciserat resultaten på jaktvårdsföreningsnivå. Trots den forcerade tidtabellen gick inventeringen med alla sina moment exemplariskt - från terrängarbetet till de färdiga resultatrapporterna. Ett stort tack för er insats, alla ni som deltog! Vi såg ivrigt fram emot sommarens inventeringar. I fjol lyckades hönsfåglarnas häckning väldigt bra och fågelbestånden var på sina håll starka. Det kyliga vädret i juni väckte dock farhågor om hur hönsfåglarna hade lyckats med häckningen. Emotsedd var också den internetbaserade appen som nu användes för första gången. Med den kunde observationerna skrivas in direkt i databasen utan den omständliga och tidskrävande manuella proceduren. Systemet 6 l Jägaren 5 l 2014 venteringsdag efter vädret.Eftersom vi saknar erfarenhet av inventering under sådana förhållanden vet vi inte hur fåglarna beter sig eller kan bedöma inventeringens effektivitet. För alla arter var tätheterna en fjärdedel mindre än i fjol, vilket främst berodde på det svaga häckningsresultatet. Mellan de olika delarna av landet fanns inga nämnvärda skillnader i förändringarna. De noterade tätheterna är dock nästan genomsnittliga, utom för ripan vars täthet låg klart under långtidsmedelvärdet. Tjäderns, orrens, järpens och ripans sammanlagda täthet, 18 fåglar per kvadratkilometer skogsmark, var aningen lägre än genomsnittet för tidigare år. Skogshönsens minskning i täthet från i fjol var avsevärd, men vi ska hålla i minnet att fågelstammarna var starka i fjol då vi i flera regioner noterade de högsta tätheterna sedan millennieskiftet. Av det här skälet bör vi ställa årets inventeringsresultat i relation till medelvärdena för en längre tidsperiod. Trots den låga andelen unga fåglar är den totala tätheten i flera regioner dubbelt större än arternas långtidsmedelvärde. På grund av bär att häckningsresultatet var väldigt svagt. Både den genomsnittliga storleken på kullarna (3,4) och andelen hönor med kullar av alla hönor (31 %) var lägre än normalt. Tjäderns överlevnadsgrad låg aningen under genomsnittet: andelen vuxna fåglar låg på 51 procent av den totala mängden fåglar i fjol. Orren minskade Liksom tjädern minskade också orren med ungefär en fjärdedel från i fjol.I Nyland och Sydöstra Finland noterades en minskning på cirka 50 procent. Utvecklingens riktning var tämligen likartad över stora områden.På västkusten och i Norra Karelen stod orrstammen kvar på fjolårsnivå eller ökade en aning. Medelvärdet för hela landet var cirka 15 procent lägre än under de tio föregående åren eller genomsnittet för hela triangelinventeringsperioden. De största orrtätheterna (över 9 individer/ km2) noterades i Kajanaland och Norra Karelen. Även för orren låg andelen ungar (37 %) klart under vilttrianglarnas medelvärde. Skillnaden mot fjolåret var iögonenfallande eftersom häckningen då lyckades utomordentligt väl.
Sydöstra Finland 39 4,4 ? ? ? 21 Kajanaland 4,6 ? ? 27 10,0 ? ? 43 4,5 82 29 3,5 5,3 ± Ungar % 10,0 ? Förändr % 19 42 9,1 Täthet ± ? Ungar % Täthet 6,1 Täthet 2,8 ? ? 21 4,0 ? ? 27 5,8 63 Täthet Södra Tavastland 26 Södra Savolax 70 3,7 ? 23 6,9 ? ? 31 6,4 Förekomsterna av järpe minskade från i Mellersta Finland fjol med en dryg fjärdedel i förhållande Lappland 137 3,5 ? 36 2,9 ? ? 44 1,7 till medelvärdet för hela landet.På många Uleåborg 120 4,2 ? 33 8,6 ? ? 43 4,2 orter minskade tätheterna med över 40 Österbotten 78 3,2 ? ? 24 8,5 ? 36 4,3 procent,men på grund av de lokala skillna- Norra Tavastland 30 3,7 ± 27 6,1 ? 44 9,4 derna gick det inte att urskilja några stör- Norra Karelen 69 5,2 ? 40 9,7 ± 47 7,6 Norra Savolax 54 3,1 ± 31 7,1 ? ? 39 10,0 re enhetliga områden med minskning. 18 2,2 + 41 7,5 + 43 6,2 Kust-ÖsterbotDet är bara i Nyland och Södra Savo- ten lax som järpstammen verkar vara nästan Satakunta 55 3,7 ? ? 34 6,5 ? 47 8,1 Nyland 19 2,3 ? ? 41 4,5 ? ? 26 9,3 som förut. 10 3,8 ? 52 5,3 + 14 6,6 Järpstammen står nu på en cirka 20 Egentliga Finland procent lägre nivå än genomsnittet för 870 3,6 ? 32 6,6 ? 36 6,8 hela inventeringsperioden. De största regionala tätheterna noterades i Nyland, Tavastland och Savolax.Den lägsta tätheten no- Regionala skillnader för ripan terades i Lappland där tätheten inte har varit så Ripstammen i norra Finland verkar ha minskat här låg på femton år. med drygt 30 procent. Förändringen har det Järpens häckningsresultat var inte lika regionala draget att i Uleåborg och Kajanaland svagt som tjäderns och orrens, och var bara var minskningen brant medan den i Lappland aningen sämre än medeltalet för de senaste var mildare.Även noteringarna längre söderut åren. Medelvärdet för kullarnas storlek var pekar på en klar tillbakagång från i fjol, även dock lågt för arten. om materialet är knappt. Tätheterna ligger reDäremot låg järpens överlevnadsgrad för jält under medelvärdet för de senaste tio åren vintern (47 %) klart under genomsnittet. I Lapp- och i jämförelse med hela inventeringsperioland och Kajanaland var den avsevärt svagare den är skillnaden ännu tydligare. Ripan lyckades jämförelsevis väl med häckän i övriga delar av landet. 31 35 ? ? 23 ? ? 53 0,6 ? ? 68 ? ? 35 ? ? 48 1,6 ? 70 ± 51 46 0,9 ? ? ? ? 37 ? ? 50 ? ? 48 ? 43 + 38 ? ? 41 ± 51 ? ? 24 ? 40 1,0 ? ? 63 Förekomsten av skogshöns (fåglar per kvadratkilometer skogsmark) och andelen ungar (den procentuella andelen ungar av alla observerade fåglar) i juli-augusti 2014. Förändringen i förekomst från fjolåret är uttryckt med plus- och minustecken (± förändring < 15 %, + och – förändring 15-30 %, ++ och – – förändring >30 %). För ripan presenterar vi enbart uppgifterna för norra Finland där materialet var tillräckligt. ningen: andelen ungar som noterades i Lappland (70 %) är den största i vilttrianglarnas 26-åriga historia.Överlevnadsgraden från i fjol somras till i somras var däremot synnerligen svag och låg rejält under genomsnittet. För Övre Lappland får vi en bättre uppfattning med hundassisterade inventeringar. Enligt dem har riporna högst uppe i norr till och med blivit fler sedan i fjol, vilket betyder att resultaten för triangelinventeringarna handlar om en förändring från Skogslappland och söderut. Orre Järpe Sami Tossavainen, Suomen riistakeskus. Tjäder Ripa Förändr % Järpe Förändr % Orre Ungar % Förändr % Tjäder Ungar % Järparna en femtedel under genomsnittet Inventerade trianglar Även kullarnas medelstorlek - 3,5 ungar – var klart mindre än normalt, liksom andelen hönor med ungar av alla hönor (34 %). Orrens överlevnadsgrad (48 %) nådde inte heller upp till genomsnittsnivån. Tjäderns, orrens och järpens genomsnittliga täthet (fåglar per kvadratkilometer skogsmark) jaktvårdsföreningsvis i juli-augusti 2014. Resultaten har räknats så, att informationen från föreningens vilttrianglar är inkluderad i sin helhet, och till det har lagts alla trianglar som befinner sig inom en radie av 50 km från föreningens mittpunkt, men med minskande betydelse ju längre bort de ligger. Färgskalan är inte den samma för arterna. För varje art mörknar färgen från tätheten 0 till den största medeltätheten; för tjädern 8, orren 13 och järpen 20 fåglar per kvadratkilometer skogsmark. Jägaren 5 l 2014 l 7
Text och bilder: Reijo Orava Ett kvartssekel med vilttrianglar – ett samarbete för viltets bästa har systemet avkastat vetenskapligt tillförlitlig men samtidigt även praktiskt användbar kunskap om hur olika fenomen interagerar. Informationen har använts i tiotals avhandlingar och ett flertal doktorer har fått sin doktorshatt genom forskning som bygger på inventeringarna. Handledning och uppmuntran vid vetenskapligt arbete liksom en strävan att göra detta arbete internationellt känt har utgjort Harto Lindéns lysande livsverk. I maj 1987 skrev tidningen Jägaren för första gången om den planerade totalförnyelsen av inventeringarna. Bristerna hos den linjeinventering Internationellt för hönsfåglar som hade använts i drygt två decennier hade noterats enastående och tanken på en förnyelse av hönsfågelinventeringarna hade efter hand Vi frågade professor Harto Lindén mognat. Primus motor i förnyelsen var viltforskaren Harto Lindén. Jaktchef vad han tycker är de två främsta Jukka Keränen på Kajanalands jaktvårdsdistrikt spelade en framträdande behållningarna av triangelinventeringarna för vilthushållningen roll vid utformningen. T anken var att vi skulle övergå till fasta, kompassräta inventeringslinjer för att försäkra oss om slumpmässigheten och få fram vilttätheter som bättre stämde överens med verkligheten. Dessutom skulle inventeringen inte bara omfatta skogshönsen utan även det övriga småviltet, och ge kompletterande information om hjortdjuren och de stora rovdjuren. Därför skulle inventeringen också göras på vintern som en räkning av spår i snön. Försöken inleddes 1987 Planen utvecklades och i augusti 1987 sparkade man i gång de första försöksinventeringarna enligt det nya systemet. Det här hände i Satakunta jaktvårdsdistrikt. Under den fortsatta planeringen hade inventeringslinjen fått formen av en liksidig triangel och benämningen ”vilttriangelinventering”. Genom en gemensam insats av viltforskningen, jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten, jaktvårdsföreningarna Hösten 1987 skrev tidningen Jägaren om inventeringen av den första vilttriangeln i vårt land. Det hände i Nakkila. Test- och startfasen räckte ett drygt år och 1989 rullade systemet i gång i full skala. 8 l Jägaren 5 l 2014 och naturligtvis även jägarna och jaktföreningarna som gjorde fältarbetet nådde det nya systemet sin nuvarande omfattning i början av 90-talet. Under de första åren inventerades drygt 1000 trianglar och under årens lopp har det grundats sammanlagt bortåt 1900 stycken. Pionjärerna i pension Viltforskningsinstitutet har upprepade gånger informerat om triangelinventeringarna,i synnerhet i tidningen Jägaren. Under de första åren bestod den typiska författartrojkan av Eero Helle, Harto Lindén och Marcus Wikman. Idag har de här pionjärerna gått i pension eller håller på att göra det. Systemet med triangelinventeringar började avkasta en massiv mängd information om viltbeståndens storlek och årliga variationer. I kombination med information om skogsresurserna och miljöerna som djuren lever i i vårt land. - Triangelinventeringssystemet har gett Finland internationellt rykte som ett land där man sköter viltstammarna med ett helhetsgrepp, är emeritusforskarens första spontana svar. - Vi har koll på alla viltarter av betydelse, hur de förekommer regionalt och hur stammarna utvecklas. Ett motsvarande inventeringssystem finns inte i något annat land, fortsätter Lindén. För det andra framhåller Lin-
Meiltä saa Bonusta! dén den enastående sammanhållningen och samarbetsviljan hos vilthushållningens aktörer: jägarna, jaktföreningarna, viltförvaltningen, viltforskningen och det övriga forskarsamfundet som forskar om vilt samarbetar helt fantastiskt. Det är enligt Lindén Professor Harto Lindéns livsgärning har varit att utveckla triangelinventeringssystemet, uppmuntra till vetenskaplig användning av informationen och fungera som en internationell galjonsfigur för vårt inventeringssystem. Lindén går i pension i slutet av månaden. triangelinventeringssystemets förtjänst. Ny utvecklingsfas pågår När triangelinventeringssystemet planerades hoppades man att det skulle gå att utveckla ett system där det vore möjligt att förutsäga hönsfågelstammarnas utveckling under följande år, som ett stöd för regleringen av jakttiderna. Saken undersöktes och nu vet vi att det inte går att förutsäga stammens storlek utifrån föregående år med tillräcklig noggrannhet. Häckningsresultatet beror i hög grad på väderleken. Eftersom det inte har gått att utveckla en tillräckligt exakt prognosmodell så har vi börjat trimma triangelsystemet så, att vi använder resultaten för innevarande sommar.Det grundas nya trianglar och inventeringsaktiviteten pekar uppåt. Inventeringsperioden har tidigarelagts till juli. Vi snabbar upp insamlingen av inventeringsresultaten genom att övergå till rapportering på nätet och efter hand till smarttelefoner.Dessutom har viltförvaltningen trimmat sina tidtabeller så,att eventuella beslut om jakttiderna hinner träda i kraft till hösten samma år.. Onnistuneen jahtikauden eväät Agrimarketista! METSÄSTYSLIPPIS, ORGANIC 15,- US! UUTU METSÄSTYSLIIVI JELOU FOX M Käännettävä harrasteliivi sekä metsästäjille että koiraharrastajille. Toinen puoli oranssia camokuviollista pehmeää materiaalia ja toinen puoli keltainen huomioväri tehosteheijastimilla. Runsaasti taskuja molemmin puolin. Kahisematon kangas. 69,- l I år har inventeringen av vilttrianglar pågått i ett kvartssekel i sin fulla omfattning. 1989 gjordes inventeringen för första gången i full skala. TARJOUS! 23,50 l Triangelinventeringarna är internationellt sett ett unikt system för att ta fram vetenskapligt tillförlitlig information om viltstammarna. Metoden visar en ansvarstagande inställning till viltresurserna. Materialet samlas in av frivilliga jägare, vilket sammanför vilthushållningens aktörer till ett gott samarbete. l En ny fas i triangelinventeringarnas utveckling har börjat. Resultaten av sommarinventeringen används nu när besluten om höstens jakt fattas. Tack vare nya informationssystem klarar vi den snäva tidtabellen. Framtidens triangelinventerare matar i terrängen in informationen i sina smarttelefoner och direkt in i systemet. TARJOUS! JAHTI&VAHTI ENERGIA Aktiivisten koirien täysravinto, joka sisältää tasapainoisessa suhteessa kaikki koirasi tarvitsemat ravintoaineet, vitamiinit ja kivennäiset. (Norm. 27,50) Voimassa 30.9. saakka. 27,90 JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA Erittäin lihaisa täysravinto aikuisille koirille, joilla on korkea energiantarve. (Norm. 30,95) Voimassa 31.10. saakka. kaikki mainoksen tuotteet myös verkkokaupastamme: www.agrimarket.?. Valikoimat vaihtelevat myymälöittäin. agrimarket.fi
Poimintoja Kärkkäisen tavaratalon yli 100 000 tuotteen valikoimasta: 9 90€ Sniper KYNSIKKÄÄT Villakynsikkäät thinsulat vuorella. Sopii hyvin aluskäsineeksi ja jahtiin. 7 90€ Huikea valikoima! Anar FLEECEKÄSINEET Lämmin camo fleecekäsine thinsulate vuorella ja vedenpitävällä kalvolla. - Koot l,xl,xxl 169 4 € Alpina K9 METSÄSTYSKENGÄT Pohjoiseen maastoon räätälöity, täysin vedenpitävä jalkine, jonka käyttömukavuusalue menee aina -20c asti. Joustava pohja, mutta tarpeellisen kiertojäykkä kantaosa. Kuulalaakeroidut nauhalenkit, Alpitex-kalvo, 2mm täysnahka. 1-vuoden tuotetakuu 90€ Anar Luondu Pro LIPPALAKKI Kiinteällä maastokasvosuojalla varustettu metsästyslippalakki. Suojaa niskaa myös suoraan lentäviltä hirvikärpäsiltä. Koko: Säädettävä 39 € Anar Junior MAASTOPUKU Kevyt puuvillainen maastopuku junioreille. Uusi maastokuvio airsoftiin, metsälle ja vapaa-aikaan. Koot 110cm-160cm 45 € Anar MAASTOPUKU Perinteinen puuvillainen maastopuku metsälle ja vapaa-aikaan. kevyt materiaali. Koot s-xxxl Uutuus! 7 90€ Sniper HIRVILAKKI Kevyt lainmukainen hirvilakki safetycamo. - Säädettävä koko 5 90€ Hirvipipo Virallinen pipo hirvijahtiin. Pipossa hieno metsästysaiheinen logo. - Yksi koko. 19 90€ Anar Safety METSÄSTYSLIIVI Metsästysliivi uudella turvacamo kuviolla, Liivissä korkea tuulelta suojaava kaulus., pehmeä kahisematon pintakangas, radiopuhelintasku antennipaikalla, selkätasku sekä vetoketjulla suljettavat lämmittely taskut kevyellä fleecevuorella. Ohut mesh verkko lisää hengittävyyttä. 799 889 € Garmin Astro 320 & T5 panta ja seurantalaite Yhdessä Astro® 320 käsilaitteen kanssa kestävä ja vesitiivis T 5 auttaa paikallistamaan koiran tarkasti jopa 14.5 km matkan päästä. T5 on varustettu erittäin herkällä, niskan puolelle sijoitetulla GLONASS-GPS ?vastaanottimella, jonka tehokkaamman satelliittipaikannuksen ansiosta koiran sijainnin selvittäminen nopeutuu. Laite ei myöskään kadota yhteyttä peitteisessä maastossa tai syvissä rotkoissa. € Garmin Alpha 100 & T5 GPS koiratutka Alpha® 100 ja T 5 -yhdistelmä vie taattua Garmin ?laatua olevan paikannuksen aivan uudelle tasolle. Koirien kanssa metsästäminen on entistäkin turvallisempaa ja hallitumpaa. Voit seurata jopa 20 koiraa jopa 14.5 km etäisyydeltä lisäpantojen avulla, jotka myydään erikseen. Tarjous voimassa: Ylivieska, Oulu, Lahti Verkkokaupan asiakaspalvelu: ? 010 430 3030 (arkisin klo 8–16) 10 l Jägaren 5 l 2014
Tervetuloa ostoksille Kärkkäiselle Iihin, Lahteen, Ouluun ja Ylivieskaan! MiklaGuard SG2 LIIPAISINVAROITIN 149 € MiklaGuard SG2 päällekkäispiippuisten haulikoiden vahingonlaukauksen estolaite. MiklaGuard SG2 hälyttää ääni- ja valomerkillä, mikäli olet inhimmillisen erehdyksen seurauksena unohtamassa aseen varmistimen auki. Asetta oikein käytettäessä MiklaGuard ei hälytä, ainoastaan varsinaisen ampumatilanteen ulkopuolella mikäli ase on yli 5 sek varmistamatta, MiklaGuard muistuttaa varmistamattomasta aseesta.MiklaGuard opastaa myös oikeanlaiseen aseen käyttöön. MiklaGuard ei kuitenkaan poista miltään osin aseen käyttäjän omaa vastuuta ja huolellisuutta aseen käsittelyssä. Perfect Line MX-80 PISTOOLIJOUSI Huipputehokas 80lb pistoolivarsijousi - Ergonominen, yksinkertainen, turvallinen. - Auto-Turvamekanismi virittämiseen. - Alumiiniä ja lasikuitua - Paketissa 10 nuolta. Muista lisänuolet! 25 € 3pkt 10 € Perfect Line pistoolijousen nuolet 10kpl Nuolet pistoolijouseen - 10 kpl/pkt - Materiaali: alumiini 49 € PERFECT LINE 15-20LB CAMO TALJAJOUSI Täydellinen jousisetti aloittelijalle. Paketissa 2 nuolta, nuoliteline, nuolihylly, rannesuoja, sormisuoja sekä säätötähtäin. - Uudet vetotaljat, vetovastus 70%kevyempi - Vetovastus 15-28 paunaa - Nuolen nopeus jopa yli 100km/h - Suositeltu nuoli 24"-26" 25 7 7 Teeren soidinääntä matkivalla pillillä houkuttelet linnut jahtipaikallesi Pyyn metsästyksen helpottamiseksi suunniteltu pilli houkuttelee uteliaat linnut jahtipaikallesi. 90€ HUBERTUS TEERIPILLI 452 6 90€ MTM KIVÄÄRINPATRUUNATASKU Kestävämpi vaihtoehto kiväärinpatruunoiden kuljetukseen. Kestää vettä ja kosteutta, pitää patruunat paikallaan kolisematta. Sopii kaliibereille 22,222,223 ja 7,62x39 90€ HUBERTUS PYYPILLI 462 3kpl 10 € MTM PATRUUNARASIA Haulikon patruunat kätevästi rasiaan. - Rasian vetoisuus 25 patruunaa - Mallit 12/70-12/76 ja 12/89 patruunoille 4kpl € PERFECT LINE 1X40 RED DOT TÄHTÄIN Punapistetähtäin 11mm kiskolle. Sopii, ilma ja pienoiskivääreihin sekä muihin aseisiin 10 € Sniper SAMETTITEERI Houkutin teeri. Vetoketjulla suljettava, helppo täyttää. Kärkkäinen Ii Sorosentie 2, 91100 Ii ? 010 430 3820 Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, 15700 Lahti ? 010 430 3630 Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, 90400 Oulu ? 010 430 3020 Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, 84100 Ylivieska ? 010 430 3000 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Jägaren 5 l 2014 l 11
Mikko Rautiainen, specialplanerare, och Jukka Bisi, vildmarkschef, Forststyrelsen Tuomo Karsikas Jägarna stimulerar regionalekonomin Nu är det bevisat. För Jägarna som åkte till Lappland spenderade jämnt ett år sedan skrev vi sammanlagt 10,9 miljoner euro på sina resor. i Jägaren en artikel om ett projekt i startgroparna, där Forststyrelsen skulle utreda hur Dessutom går det åt pengar på hemorten der i penninganvändningen mellan de olika reinnan avfärden och under resans gång. De här gionerna. Jaktresorna längre söderut i landet mycket pengar jägare och fiskare siffrorna lämnades dock utanför undersök- varar färre dagar och då går det inte åt lika med Forststyrelsens tillstånd ningen. mycket pengar. spenderar på sina jakt- och kunde vi notera att en jägare Undersökningen omfattade småviltjägare, fiskeresor, och hur detta visar sig älg- och björnjägare, och fiskare som hade somDessutom jagar i regionen där han bor spenderar i i de regionala ekonomierna. Nu skaffat tillstånd för statsmark. genomsnitt mindre pengar än jägare från anhar vi resultaten. Jägarna gjorde dra regioner. Nyttan störst i norr och öster av med över 24 miljoner euro Statsmarkerna ligger i de norra och östra de- Hållbarhetens nya dimensioner under sina jaktresor. T illsammans med Ruraliainstitutet vid Helsingfors universitet undersökte Forststyrelsen hur jägare och fiskare som löst tillstånd av Forststyrelsen spenderade sina pengar under 2013. Vi fick in drygt 8000 svar på enkäten. Ett exempel: en hönsjägare som har åkt till Lappland gör där av med i genomsnitt 417 € under sin jaktresa. Minuthandeln, det vill säga främst matinköpen, står för den största utgiftsposten, 152 €, medan bränslet står för 94 € och boendet för 114 €.De övriga utgifterna utöver detta uppgår till nästan en femtilapp. 12 l Jägaren 5 l 2014 larna av landet och det är dit som merparten av Forststyrelsens jakt- och fisketillstånd går. Dessutom är resorna norrut och österut längre, vilket innebär mera utlägg och på så vis större nytta för regionalekonomin. Exempelvis de jägare som åkte till Lappland spenderade på sina resor sammanlagt 10,9 miljoner euro.För Kajanaland var motsvarande siffra 5,6 miljoner euro och för Norra Österbotten 3,3 miljoner euro. Penninganvändningens direkta sysselsättande effekt, räknat på andelen av bruttonationalprodukten,uppgick i Lappland till 135 årsverken, i Kajanaland till 83 årsverken och i Norra Österbotten till 42 årsverken. Som förväntat finns det avsevärda skillna- Möjligheterna till jakt och fiske på statsmark som Forststyrelsen erbjuder är en kostnadseffektiv verksamhet. Den finansieras inte med statliga budgetmedel utan med intäkterna från tillståndsförsäljningen. Verksamheten är dessutom ekologiskt hållbar. Utifrån de här nya siffrorna kan vi göra bedömningen att jakten och fisket på statsmark står på en ekonomiskt fast grund.De gästande jägarnas och fiskarnas pengar har den största upplivande effekten på ekonomin i regionerna med utflyttning och åldrande befolkning. Även sådana ekonomiska värden hos skogen som inte tidigare har gått att mäta kan nu åskådliggöras med regionalekonomiska
Region Tillståndsjägarnas penninganvändning i milj € på statsmarker Den regionala bruttonationalproduktens direkta sysselsättande effekt enligt andel (årsverken) Lappland 10,9 135 Kajanaland 5,6 83 Norra Österbotten 3,3 42 Norra Karelen 2,5 37 Övr tillsammans 1,8 23 Totalt 24,1 320 Jägarna som åkte till Lappland spenderade sammanlagt 10,9 miljoner euro på sina resor kalkyler. Starka viltstammar gör det möjligt för allt fler att jaga och detta visar sig även i regionernas ekonomi. Varje kull med hönsungar är en ekosystemtjänst som kan mätas i exempelvis euro, om vi så önskar! Företagarna vinner på det Forststyrelsens och Ruralias undersökning visar att de som jagar och fiskar på statsmarker använder tjänster på sina resor. Det här bildar en stomme för många företagare. - Under de senaste åren har jaktlagen som jagar på statsmark blivit klart fler,berättar Kauko Uusitalo som basar för Valkeisjärvi camping i Lestijärvi. Och visst är det sant. De som kommer längre ifrån behöver ett högkvarter för sitt jagande och alla vill inte tillbringa hela resan i tält. Att försöka boka boende i björnmarkerna i östra Finland under säsong kan visa sig överraskande knepigt. Jaktguiden Ville Varis i Viitasaari guidar sina kunder till både jakt och fiske på statsmarker. - Det går rätt fort att komma underfund med forsfisket bara någon står bredvid och visar, förklarar Ville. Det är inte bara jakten och fisket som är viktiga utan Ville tycker också att det är viktigt att ha tillgång till eldplatser som blir underhållna. Följande steg vore att grunna på hur vi kan gynna utvecklandet av tjänster kring jakt- och fisketurismen. Hur kan vi förädla och utveckla produktionen av tjänster så, att turisterna återkommer och blir till maximal nytta för den regionala ekonomin? Framtiden följningen av de regionalekonomiska effekterna.Vi prövar också nya sätt att modellera ekonomin för att höja informationens tillförlitlighet och vidareutvecklar metoderna för insamling av information. Det vore möjligt att göra regionalekonomiska utredningar också kring exempelvis jaktföreningars verksamhet. Det vore högst intressant att beräkna hur mycket vitsvansjakten i Egentliga Finland eller möjligheterna till hönshundsutbildning i Södra Österbotten gynnar ekonomin i regionerna. Sannolikt handlar det om betydande summor. Till jakten hör också annan användning av pengar, vilket bland annat har undersökts i en undersökning av den finska jägarens profil (Toivonen 2009, VFFI utredningar). Det vore på sin plats med en djupdykning i ämnet. Styr kanske jaktinstinkten till och med en jägares val av bil eller sommarstugeort? Även det ekonomiska värdet av den fria jakträtten i norra Finland vore förtjänt av en egen undersökning. Det regionalekonomiska projektet har redan presenterats på flera internationella forum. Folk är intresserade av vår undersökning. Än en gång är jägarna och fiskarna förtjänta av ett stort tack för sin beredvillighet att svara på enkäten! Vår undersökning bekräftar att vildmarkshushållningen även har en regionalekonomisk betydelse, som dessutom utan tvekan strukturerar Forststyrelsens roll. Med tillståndsförsäljningen stöder vi den regionala produktionen av tjänster och skapar förutsättningar för den att utvecklas. JAHTIMIEHILLE… Kivääreitä syksyn jahtiin! Henry .45-70 vipulukkokiv, piippu 18,43” UUTUUS ...............................850,00 Tikka T3 308 win tai 30-06 Hunter + 3-9X40 DH kiik ..............................890,00 Tikka T3 308 win Lite + BSA 3-9X40 DH kiikari ......................................... 890,00 Ruger KM77-GS Scout 308 win STS/matta ............................................. 1290,00 Ruger American 308 win 22” synt. ...............................................................650,00 Browning X-bolt Composite kal 30-06 ........................................................990,00 Winchester SXR Vulcan 9,3X62 Battue ....................................................... 1390,00 Uusi lähetys Henry aseita saapunut maahan!! Henry .22 pumppupienoiskivääri H003T UUTUUS! ..............................550,00 Henry .22 WMR pumppu magnum, H003M UUTUUS! ........................590,00 Henry US Survival .22 LR H002B .....................................................................390,00 Henry vipulukko .22 H001T Octagon piippu ...........................................540,00 Henry 22 vipulukko .22 H001 ........................................................................435,00 Henry 22 GOLDEN BOY vipulukko .22 H004 ............................................700,00 Henry 22 GOLDEN BOY LARGE LOOP H004L ............................................700,00 Henry 22 WMR GOLDEN BOY MAG .22 mag HOO4M ...........................700,00 Henry vipulukko magnum .22 WMR H001M kivääri ...590,00 Henry magnum .22 WMR + Pentaflex 3-9x kiikari + jalat ....................640,00 LAADUKKAAT VIXEN KIIKARI JAHTINMIEHILLE! Vixen VII/VIII sarja, 30 vuoden takuu, valopisteristikko 30mm runkoputki 1-4X24 Duplex ristikko IR/PISTE, UUTUUS! ................................................810,00 ........................ ....................... ... ... ........... 1-6X24 Duplex ristikko IR/PISTE .....................................................................990,00 .................... .......... 1,5-6X42 Duplex ristikko IR/PISTE ..................................................................810,00 ......... ............ .. ....... 2,5-10X50 Duplex ristikko IR/piste, UUTUUS! ............................................990,00 ...................... ......... 2,5-10X56 Duplex ristikko IR/piste ................................................................850,00 .............. 1150,00 5-20X50 Duplex ristikko IR/piste , korkeat säätötornit ....................... 6-24X58 Duplex ristikko IR/piste, korkeat säätötornit ........................ 1270,00 Vixen VI sarja, 5 vuoden takuu 1” (25,4mm) runkoputki Duplex ristikko. Ei valopistettä. 2-8X32 ..........................................410,00 3-12X40 ........................................430,00 4-16X44 ........................................495,00 Duke pyyntiraudat: Duke 120 ..................... 12,00 Duke 160 ....................................................... 19,00 Duke 220-2 ................ 24,00 Duke 280 ........................................................ 30,00 Duke 330 .................... 36,00 Minkkiloukku Ihjäl puinen ...................... 55,00 Supiloukku 134x28x32 kahdella luukulla, metallia .................................120,00 SafePower SS3492 hyväksytyt asekaapit. Kun valitset kaappia niin vertaa painoa ja hintaa, se kertoo kaapin rakenteen. Älä luota peltikaappehin, valitse aseillesi kunnon turvakaappi. Hintoihin lisätään rahti. SP66 Asekaappi ..... 570,00€ 125x40x30 cm 93 kg SP88 Asekaappi ..... 720,00€ 150x 55x40 cm 152 kg SP99 Asekaappi ..... 990,00€ 150x65x55 cm 200 kg SP88 Asekaappi ..... 890,00€ numerolukolla, mitat SP88 SP99 Asekaappi ...1340,00€ numerolukolla, mitat SP99 KYSY TUOTTEISTA KAUPPIAALTASI TAI SUORAAN MEILTÄ! Varastossamme runsaasti käytettyjä metsästys– ja urheiluaseita. Kysy tuotteistamme kauppiaaltasi tai meiltä tai vieraile sivuillamme www.asetalo.com Kotisivumme: www.asetalo.com • E-mail: asetalo@asetalo.fi LIIKKEEMME AVOINNA MA-PE 9.00-17.00, LA 10.00-13.00 MAAHANTUONTI-, TUKKU-, POSTI- JA VÄHITTÄISMYYNTILIIKE PL 32, 34801 VIRRAT. Puh. (03) 4755 371, fax (03) 4753 151 Forststyrelsen fortsätter uppJägaren 5 l 2014 l 13
Text och bild: Aku Ahlholm, specialplanerare, Forststyrelsen Jakten är bästa avkopplingen Forststyrelsen har publicerat den första heltäckande undersökningen i historien som handlar om välbefinnandet hos dem som rör sig ute i naturen. Undersökningen visar att jakten har en oerhörd betydelse för folkhälsan i vårt land. N ästan alla jägare upplever att jakten får dem att koppla av psykiskt (93 %) och höjer konditionen (92 %). Dessutom ökar det sociala välbefinnandet. För att ha maximal effekt ska jaktresan vara över en vecka lång, göras tillsammans med kamrater och gå till Lapplands vida ödemarker. Forststyrelsen har alltså publicerat den genom tiderna första omfattande undersökningen där man har utrett vilken betydelse naturen har för finländarnas välbefinnande. Forststyrelsen och diakonianstalten i Uleåborg undersökte hur jakt- och fiskeresorna till statens marker påverkar det sociala, psykiska och fysiska välbefinnandet. Samtidigt undersöktes också hur naturen påverkar hälsan och välbefinnandet hos dem som rör sig i nationalparkerna. Hönsjakten mest avkopplande Eftersom finländarna jagar över fem miljoner dagar om året verkar jakten ha en oerhörd effekt på folkhälsan i vårt land. Av allt att döma höjer jakten välbefinnandet ännu mer än fiske och friluftsliv, men å andra sidan har friluftsfolkets svar samlats in och analyserats med litet annorlunda metoder. Majoriteten av jägarna som svarade på enkäten hade köpt Forststyrelsens tillstånd för hönsjakt och de flesta kom från landskapen Nyland, Norra Savolax och Norra Österbotten. Jakten efter hönsfågel verkar vara svaret på den finska jägarens drömmar. Där ökar det psykiska och fysiska välbefinnandet extra mycket. Den typiska jägaren Den typiska fiskaren Den typiska vandraren Vem? En nyländsk man, över 45 år En nyländsk man, under 45 år En kvinna från Helsingfors, över 45 år Kopplar bäst av med: Kamraterna eller familjen Hellre kamraterna än familjen Goda vänner Kopplar bäst av i: Övre Lappland, övriga Lappland, Koillismaa, Kajanaland Övre Lappland Till de populäraste hör Pallas-Yllästunturi, UK-parken, Björnrundan, Noux Favoritställe: Vidsträckt ödemark Plats med naturfiske En avlägsen nationalpark med vildmarkskänsla dit hon åker en gång om året för att vandra Dagsetapp: 10 km om dagen Inga långa dagsetapper 11,4 km om dagen Höjer välbefinnandet mest: Hönsfågeljakt Naturfiske i älvar och forsar Landskapet, den friska luften, naturens ljud och tystnaden Övrigt: Om jaktresan är över en vecka lång så ökar välbefinnandet i alla delområden. Om resan är mer än två veckor lång så minskar de positiva effekterna När en fiskare fiskar naturfisk har fångsten inte lika stor betydelse för välbefinnandet som vid fiske efter utplanterad fisk. Upplever ingen ensamhet i naturen. Vandrandet höjer humöret och stärker kamratbanden Med den typiska jägaren och fiskaren menas en som skaffar sitt tillstånd från Forststyrelsen. 14 l Jägaren 5 l 2014
Kvinnor förstår att njuta av jakt Även om kvinnorna bara utgör en liten del av de jägare som köper jakttillstånd av Forststyrelsen (3 %) så visar undersökningen att kvinnorna i till och med högre grad än männen upplever att jakten höjer deras välbefinnande på alla delområden. Höjningen av det sociala välbefinnandet fick av kvinnorna vitsordet 4,6 på en skala från ett till fem. Det psykiska välbefinnandet, det vill säga avkopplingen på jakt, fick av kvinnorna vitsordet 4,7 och det fysiska välbefinnandet,det vill säga höjningen av konditionen, vitsordet 4,6. Kvinnorna gav med andra ord nästan fulla poäng åt hur väl en jaktresa förbättrar deras välbefinnande.Medelvärdet för herrarnas svar låg i varje delområde 0,2 poäng lägre,men även det är mycket högt. Samma fenomen gäller även för fiske och friluftsliv i national- Jakt verkar höja välbefinnandet ännu mer än fiske och friluftsliv parkerna. Även om herrarna njöt av att röra sig ute i naturen så upplevde kvinnorna i klart högre grad en höjning av sitt välbefinnande. Lappland ger mest frid i sinnet Upplevelsen av hur mycket jakten ökar välbefinnandet påverkas även av ålder, sällskap, var jakten äger rum och jaktresans längd. Åldersgruppen 25-44-åringar som lever mitt i livet njuter mest av jaktresorna, avgjort mera än pensionärerna som ju har mycket mera fritid. De finländska jägarna gillar att resa till Lappland. Ju längre norrut eller österut de åker, desto bättre. Jaktresorna till övre Lapp- land höjer jägarnas välbefinnande mest av alla Lapplandsresor. Men inte bara Lappland utan också jaktresorna till Koillismaa och Kajanaland piggar upp mera än jakt i södra Finland. Forststyrelsens undersökning visar också att jägarna inte är sådana enstöringar som vi gärna föreställer oss. De som jagade tillsammans med familj eller kamrater uppgav att resan höjde deras psykiska (4,5) och fysiska (4,5) välbefinnande i högre grad än de som reste ensamma. En intressant detalj i sammanhanget är det, att för fiskarna är situationen en annan: de kopplade bättre av med kamrater än med sin familj även om fiske tillsammans med familjen höjer välbefinnandet mera än fiske på egen hand. US UUTU Osu varmasti Flitigt ute i naturen En jaktresas avkopplande verkan är större ju längre resan varar – till en viss gräns. Störst effekt har en resa som är minst en vecka men högst två veckor lång. Efter två veckor börjar jägarna ansättas av hemlängtan och vardagsbekymmer, och känner att de har fått nog. De upplever att resan inte längre höjer det sociala, psykiska eller fysiska välbefinnandet. Den här färska undersökningen av välbefinnandet är särskilt värdefull med tanke på hur mycket finländarna rör sig ute i naturen. I nationalparkerna noteras 2,2 miljoner besök om året. Räknar vi alla parker som upprätthålls av Forststyrelsen och övriga besöksmål så blir det över fem miljoner besök per år. I statens skogar jagas det sammanlagt cirka 800 000 dagar om året. Sammanlagt jagar finländarna drygt fem miljoner dagar om året. Undersökningen av välbefinnandet utkom i början av september: Kaikkonen H., Korpelainen R. (2014). Terveyttä ja hyvinvointia kansallispuistoissa – tutkimus kävijöiden kokemista vaikutuksista. Forststyrelsen. Kaikkonen H. (2014). Terveyttä ja hyvinvointia valtion mailta – tarkastelussa metsästäjät ja kalastajat. Forststyrelsen. 3M™ Peltor™ WS™ SportTac™ Light Valitse mitä haluat – tai et halua – kuulla Kun puhutaan osumatarkkuudesta, kuuleminen on yhtä tärkeää kuin näkeminen. Metsästäjän on kuultava niin risun katkeaminen, koiran haukku kuin kutsu radiopuhelimestakin. 3M™ Peltor™ WS™ SportTac™ Light terävöittää aistejasi ja parantaa jahdin onnistumismahdollisuuksia. 3M™ Peltor™ SportTac™ -tuotesarjassa on useita metsästykseen ja ammuntaan soveltuvia kuulonsuojaimia. Tutustu ja hanki omasi! 3M Peltor SportTac –kuulonsuojaimia myyvät valtuutetut työsuojelualan yritykset, metsästys- ja erätarvikeyritykset sekä hyvinvarustetut rautakaupat. www.3m.fi/suojaimet Jägaren Peltor_WS_Sport_Tac_Ad_90x271.indd 1 5 l 2014 l 15 22.8.2014 8:18:55
Ordförandens spalt Tauno Partanen styrelsens ordförande Finlands viltcentral Ansvar eller begänsningar? När det här skrivs är triangelinventeringen av skogsfågel undanstökad och jag har hunnit smälta resultaten under omkring en vecka. Inventeringen genomfördes under stekheta förhållanden, vilket garanterat också inverkade på resultaten. Under en sådan värmebölja söker sig fåglarna till fuktiga platser och trycker hårt för att släppa inventeraren förbi utan att avslöja sig själva. Med största sannolikhet resulterade vår inventering inte i någon överskattning av fågeltätheterna. Som vi på förhand hade på känn sjönk fågeltätheterna klart jämfört med året innan. Vi bör dock komma ihåg, att året innan var ett toppår. Därför var fågeltätheterna ändå nu rimliga, på sina ställen rentav utmärkta. Utan det nuvarande triangelinventeringssystemet hade vi antagit att skogsfågeltätheterna varit klart lägre, för vädret under försommaren var exceptionellt ogynnsamt under skogsfåglarnas äggkläckningstid. Jord- och skogsbruksministeriets utkast till förordning om begränsning av skogsfåglarnas jakttider är som bäst på remiss. I utkastet föreslås motiverade begränsningar av jakttiderna för rätt omfattande områden och delvis även relativt långvariga begränsningar. För dalripan verkar situationen i Södra Finland vara rätt tröstlös, så fredning inom vidsträckta områden är enda alternativet. De presenterade begränsningarna för tjädern, orren och järpen inom vissa områden har väckt mycket diskussion bland jägarna. Enligt jaktlagen kan jakttiderna begränsas för en viss tid eller jakten helt förbjudas om beståndet av någon viltart äventyras inom ett visst område. Därför frågar vi oss om tjädern, järpen och orren är äventyrade på alla de områden där det har införts begränsningar? I viltkoncernens strategiska mål nämns bl.a. att viltbestånden ska hållas livskraftiga och att vilthushållningen skapar välfärd. På de privata markerna fastställer jaktföreningarna stränga kvoter för skogsfågelarterna, vilket redan som åtgärd begränsar jaktens omfattning för varje ansvarsmedveten jägare. Genom att fastställa begränsningar ger vi delvis nämnda välfärdsmål en örfil. Är vi kanske ibland rentav onödigt trångsynta när det gäller jakttiderna för skogsfågel? Spelar det 18 l Jägaren 5 l 2014 i princip någon roll om vi skjuter de få kvotfåglarna i början av jaktsäsongen i september eller sedan i oktober när det värsta jakttrycket för skogsfåglarnas del redan har ebbat ut efter att älgjakten inletts? Många jägare vill inte ens bege sig ut på skogsfågeljakt genast i början av jaktsäsongen, bl.a. på grund av älgflugorna. Det finns ett gammalt finskt talesätt som säger att skogen inte bjuder på det sista den har. För järpens del kan vi dessutom konstatera att järpe som regel fälls bara så att säga som en biprodukt vid jakt efter annat vilt: ytterst få jägare beger sig på jakt enkom för att jaga järpe. För gräsanden, krickan och bläsanden visar inventeringsresultaten en betydande förbättring jämfört med fjolåret. Visserligen har bläsandsbeståndet vid en granskning i ett längre tidsperspektiv haft en tydlig nedgång. Senaste vinter var dock uppenbart gynnsam för simänderna och fåglarna klarade vintern bättre än normalt. Vad gäller de vanligaste andarterna kommer jag inte ihåg att det någonsin skulle ha behövts ens en tanke på begränsningar av jakten. Höstens jakttider är publicerade i detta nummer av tidningen, så läsarna känner redan till slutresultatet. Enligt min åsikt är det värt att dryfta dessa frågor och målet bör vara att allt mer ansvar överförs på jägarna själva. Den finländska jägaren är såpass upplyst att då han (eller hon) observerar att skogsfågelbestånden har glesnat så beger sig han (eller hon) inte alls ut på skogsfågeljakt utan inriktar jakten på annat vilt eller söker sig till helt andra intressen. I början av augusti inledde det nyutsedda riksviltvårdsrådet och de nytillsatta regionala viltvårdsråden sina mandatperioder. Största delen av de regionala viltvårdsrådens medlemmar byttes ut enligt en på förhand överenskommen rotationsordning och av riksviltvårdsrådets medlemmar är omkring hälften nya. Jag önskar de nya viltvårdsråden lycka till och ett framgångsrikt arbete för viltets bästa. Det kommer inte att råda någon brist på utmaningar under den kommande treårsperioden. De erfarenheter som vi fått under de första viltvårdsrådens verksamhet ger dock utmärkta riktlinjer för fortsättningen!
VALMISTETTU VASTAAMAAN INTOHIMOASI METSÄSTYKSEEN UUTUUS Nighthunter 8×30 LRF UUTUUS Yhdistää Nighthunter sarjan maailmankuulun Ranger Xtreme 8×56 korkearesoluutio-optiikan sekä Steinerin legendaarisen Ison 56 mm objektiiviläpimitan ja erinomaisen kestävyyden. Kiikarin innovatiivinen laserteknologia valonläpäisykykynsä ansiosta Ranger Xtreme on oiva valinta mahdollistaa etäisyyden mittauksen aina 1,700 metriin asti. metsästäjälle, joka vaatii kiikariltaan hämäränäköominaisuuksia varhaisen aamun ja iltahämärän heikkoihin valaistusolosuhteisiin. SAKO OY, PL 149, 11101 RIIHIMÄKI SAKO FIRST CLASS KAUPPIAAT LÖYDÄT OSOITTEESTA WWW.SAKOSUOMI.FI www.steiner.de
beståndet s r ju d t r jo h a r för det egn a g in n t t ä ls å M DEL III Mikael Wikström Mikael Wikstrom Stammens åldersfördelning Hjortdjuren kan vara förhållandevis långlivade och med stigande ålder påverkas deras egenskaper väsentligt. De äldsta älgarna som påträffats i Finland har varit i 20 – 25 år gamla, men det är i åldern 6½ - 10½ som älgarna är på toppen av sina liv. Vid den åldern har älgarna den största kroppsvikten och den största produktiviteten. Det är viktigt att beakta då målsättningarna för det egna älgförvaltningsområdet fastställs. 20 l Jägaren 5 l 2014 Fullvuxna hondjur är högproduktiva. Här en vitsvanshind med tre kalvar.