Jägaren 5/2012 - Lehtiluukku.fi

Utgivare: 5/2012 Med hönshund på jakt s. 10 Jakten efter skogshöns börjar 10.9 s. 64 Blykulor vs blyfria, s. 46 Vargens och hundens genetik, s. 42 Första SRVA-banan i Kajanaland såg dagens ljus, s. 56
Ledaren Återupplivandet av sädgåsbeståndet kräver internationellt samarbete Orsakerna till beståndsvariationerna hos flyttfåglar är mångahanda. Det kan exempelvis bero på förändringar i övervintrings- eller häckningsområdenas livsmiljöer, konkurrens mellan arter, miljögifter eller jakt inom häcknings- eller övervintringsområden eller invid flyttvägar som överskrider fågelbeståndets tolerans. Ur de jägares synpunkt, som utnyttjar vilttillgångarna, är den gamla skyddsbetonande reaktionen på ett bestånds tillbakagång inte alltför motiverande. När arten fredas och den försvinner från förteckningen över jaktbara arter upphör viltvårdarens intresse för vård av artbeståndet ifråga. Ännu många år efter detta utsätts naturskyddsideologin för hård kritik. Ändå är jägarnas deltagande i skyddsaktiviteterna ytterst värdefullt. Vid uppföljningen av bestånden och skötseln av livsmiljöerna behövs alla naturintresserades insatser. Beståndsvården för arter som håller på att gå tillbaka och säkerställandet av ett hållbart nyttjande förutsätter kännedom om orsakerna till kräftgången och korrekta åtgärder för undanröjande av orsakerna. För flyttande arters del bör åtgärdsprogram utarbetas utmed artens hela flyttväg. Det här förutsätter ett gränsöverskridande samarbete mellan alla länder där arten ifråga har årligen återkommande livsmiljöer. Områdets omfattning beror på arten: Nordeuropa räcker till för ett flertal arter men för vissa arters del bör även Ryssland, Medelhavsländerna och länder i Afrika fås med. På den amerikanska kontinenten finns det modeller för en beståndsvård som grundar sig på arternas flyttvägar den här metoden kallas där för Flyway Management. Vårdåtgärderna för de flyttande sjöfågelarternas bestånd och livsmiljöer samt dimensioneringen av jakten är planerad för hela flyttvägens sträckning. Till detta bör även vi sträva här på den gamla kontinenten. Syftet med en internationell förvaltningsplan för fåglarnas flyttvägar är ett avtal om en långsiktig, ekologiskt och socialt hållbar beståndsvård; uppföljning av bestånden och bytet, skyddsåtgärder och dimensionering av jakten. Idag fattas också beslut om den finländska jakten vid internationella forum, vi må sedan tycka om det eller inte. Parterna i den afrikansk-eurasiska överenskommelsen för beskydd av flyttande vattenfåglar (AEWA) kom på våren överens om att skärpa beskyddsklassen för sädgåsens underart taigasädgåsen, som häckar på barrskogszonens myrar. Beståndet av arten har minskat kraftigt. Jakten är för närvarande tillåten endast inom ramen för den internationella förvaltningsplanen. EU bifogade till beslutet en reservation som går ut på att jakten efter taigasädgås får fortsätta i EU-länderna till dess den internationella förvaltningsplanen har färdigställts. Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral 26 Skogshönsen på nästan samma nivå som i fjol krasch i Lappland Taigasädgåsen är en underart av den i Finland häckande sädgåsen. Därför har viltförvaltningen i vårt land under ledning av jord- och skogsbruksministeriet aktiverats i frågan. Den nationella förvaltningsplanen för sädgåsen är under arbete och därtill har vi i syfte att återuppliva beståndet av taigasädgås inlett förberedelser för utarbetandet av en på flyttvägsfilosofin grundad internationell förvaltningsplan för arten. Finland är även redo att åta sig ansvaret för ledningen av projektet. Det här är så att säga en spelöppning. Om vi lyckas kan samma operation upprepas även för övriga sjöfågelviltarter på retur. På tillståndet för taigasädgåsen har vi även reagerat genom att för andra året i följd begränsa jakttiden för sädgås. Viltförvaltningens förhoppning är att jägarna har förståelse också för obekväma beslut. Kritik av begränsningarna och bekymmer över avbrottet i jakttraditionen är förståeligt, men om vi inte lyckas vända utvecklingens kräftgång tar jakten efter sädgås slut för eviga tider. PS! Jakten efter skogshöns börjar den 10 september i hela landet med undantag för begränsningarna för tjäder och ripa. Om skogshönsens utveckling kräver en begränsning av jakten så kortas jakttiden av från slutet av säsongen. De regionala jakttiderna publiceras på internetsidorna www.mmm.fi och www.riista.fi i början av september. 2 l Jägaren l 5 l 2012
Innehåll 5 2012 2 Ledaren: Återupplivandet av sädgåsbeståndet kräver internationellt samarbete - bestånden stärks med naturvård i ekonomiskog 4 Förvaltningsplanen för skogshönsen nästan klar 6 På viltets villkor 10 Med hönshund på jakt: 14 Ordförandens spalt: Samarbetet mellan människa och hund en njutning Från bärskogarna hän mot det nya jaktåret krasch i Lappland räcker orken till? 26 Skogshönsen på nästan samma nivå som i fjol 28 Här ska grundas trianglar 29 Så grundar du en vilttriangel 32 Vähä-Komu våtmark i Pyhäjärvi: Kiselgur och en våtmark för fåglar 32 Vähä-Komu våtmark i Pyhäjärvi: Kiselgur och en våtmark för fåglar 38 Sjöfåglarnas häckningsstammar sommaren 2012 40 Aktuellt från ministeriet: Viltvårdsråden spjutspetsar för den nya viltpolicyn 42 Vargens och hundens genetik, del 1 45 Jakten på statens marker: 46 Blykulor vs blyfria 52 En svensk soldat i det civila 56 Suomussalmi jaktvårdsförening kavlade upp ärmarna: Kajanalands första SRVA-bana såg dagens ljus Fördelen med hemmaplan Jakten är en investering i naturen 72 Viltets vänner 58 Vetenskaplig viltkunskap: 60 Nyhetsmagasinet 64 Skrivtävlingens skörd: Min bästa jaktupplevelse På vandring med Eki: 66 Presentation av medlemmarna i viltcentralens ledningsgrupp 68 Vad sysslar Jaktmuseets intendent med? 70 Märkliga händelser 72 På vandring med Eki: Viltets vänner 76 Finländarna åker oftast på självständiga jaktresor 78 Viltspelet nu online! 80 Åland 82 Det händer i regionerna 84 Affärer 87 Adresser Jägaren l 5 l 2012 l 3
Arto Marjakangas, projektchef, Finlands viltcentral Förvaltningsplanen för skogshönsen nästan klar - bestånden stärks med naturvård i ekonomiskog Förvaltningsplanen för skogshönsen är så gott som klar och bara finslipningen återstår. I planen presenteras ett flertal praktiska åtgärder som med sin sammanlagda effekt hjälper oss att hålla skogshönsbestånden livskraftiga så att de kan jagas hållbart. Som den främsta orsaken till skogshönsens mångåriga nedgång betraktas ogynnsamma förändringar i deras livsmiljö. Den viktigaste målsättningen i förvaltningsplanen är därför att höja kvaliteten på ekonomiskogarna som livsmiljö för skogshönsen. Antti Saraja 4 l Jägaren l 5 l 2012
l I vårt land åtnjuter skogshönsen en grundmurad popularitet bland jägarna, trots att fågelhöstarna vanligtvis har varit rätt magra i decennier. Tjädern, orren och på sina håll även järpen minskade avsevärt från 60-talet till 80-talet, men från 90-talet har stammarna i genomsnitt varit stabila. Däremot har ripbestånden i landets södra och mellersta delar minskat dramatiskt fram till dags dato. Hos ripstammen i Lappland är däremot ingen långtidsförändring synlig. Skogshönsens årliga beståndsvariationer beror på ett flertal olika faktorer som vädret och sorkstammarnas variationer, som vi inte kan påverka. Beståndens genomsnittliga storlek beror däremot främst på livsmiljöernas antal och kvalitet, vilket vi kan påverka. För skogshönsen har problemet varit det, att vissa strukturella drag hos dagens skogar avviker från skog i naturtillstånd, som fåglarna under årtusendenas lopp har anpassat sig till. Förvaltningsplanen togs fram av Forststyrelsens naturtjänster under åren 2009-2010. Ett stort antal experter och företrädare för olika branscher deltog i arbetet eller hördes. Kycklingarna äter av de larver och andra småkryp som finns i blåbärsriset, och växtdelar som blommor och blad. Efter en kalhuggning brukar det mesta av blåbärsriset försvinna. Blåbäret breder främst ut sig med sina jordstammar, men de trasas sönder av markberedning och det nyare fenomenet stubbrytning. Det effektivaste sättet att säkra riset är att göra gallringarna i rätt tid. Då får fältskiktet mera ljus och ristäcket kan återhämta sig fortare. Ett annat sätt är att sköta skogen i olikåldriga bestånd. Det talas också om kontinuerligt skogsbruk. Ett sådant passar på växtplatser där trädbeståndet kan förnyas underifrån utan markberedning. Blåbäret växer i regel i täta bestånd i övergångarna mellan mo och våtmark. Tillsammans med kärr utgör den här biotopen nyckelbiotoper för hönskullarna. Det är väldiga arealer övergångszoner och kärr som har dikats ut för skogsodling. Vi kan förbättra tillståndet för nyckelbiotoperna genom noggrannare planering och restaurering av iståndsättningsdiken. hänsyn till skogshönsens behov och att vi även erbjuder de privata skogsägarna detta. Möjligheterna att beakta viltets krav på sin livsmiljö i skogsskötseln kommer att blir bättre. När skogslagen inom kort förnyas får skogsägarna större valfrihet att välja skogsskötselmetoder. I förvaltningsplanen föreslås att det ska grundas modellområden för skötseln av livsmiljöer på olika håll i landet och samfällda skogar med tyngdpunkten lagd på viltet. Målsättningen ska Iståndsättningen av ripmyrar har visat sig vara en framgång: på de iståndsatta myrarna uppstår det fort nya riprevir. vara att sköta livsmiljöerna i privatskogar på en högre nivå än på beståndsnivå. Skötseln av skogarnas kantzoner är föremål för ett projekt som leds av Finlands viltcentral och kallas Riistaa reunoilta (se Jägaren 3-2012). Det bästa som en enskild jägare kan göra för skogshönsen är att ställa upp på inventeringar. Resultaten från sommarinventeringen av vilttrianglar har blivit ännu viktigare eftersom jakten numera regleras utifrån årets siffror. Den avsvalnade inventeringslusten ska återupplivas med en kampanj. För planeringen av hållbar jakt krävs det inte bara siffror på beståndens storlek utan också tillförlitlig information om avskjutningen. Ett av problemen med dagens avskjutning är att rapporterna inte är bundna till platsen. Därför planeras nu ett system av typen jaktdagbok där informationen om avskjutningen ska samlas in från jägarna med större noggrannhet än förut. Kan ripan räddas? En stor del av de fällda riporna skjuts i övre Lappland. Skötseln av fjällripans bestånd går huvudsakligen till på två sätt: med en täckande uppskattning av stammens storlek som underlag för dimensioneringen av jakten och vid behov med jakt efter smårovdjur. I landets södra och mellersta delar har ripbestånden gått i botten under de två senaste decennierna på grund av att ripbiotoperna har blivit färre; myrar har dikats ut och beskogats, och vintrarna har varit milda. För ripans del vore det bästa att spara de icke-fredade myrar i naturtillstånd som finns kvar. Iståndsättningen av ripmyrar har visat sig vara en framgång: på de iståndsatta myrarna uppstår det fort nya riprevir. När det gäller iståndsättning finns det att välja på: det finns drygt 800 000 hektar dikade myrar som det inte lönar sig att iståndsättningsdika. Ekonomiskogen har potential Problemen med livsmiljöerna handlar i hög grad om busk- och fältskiktet i skogsbestånden. Receptet mot detta kallas "behärskat oskött". Bäst uppfylls skogshönsens krav på sin miljö i blandskog med stor variation. Och poängen är att skötselåtgärderna i livsmiljön ofta inte kostar någonting. I dagsläget gallras nästan en halv miljon hektar skog per år och röjs 160 000 hektar plantskog. Det är väldiga arealer. Och det snabbaste sättet att åstadkomma resultat är att ta hänsyn till skogshönsens behov vid skötseln av plantskog och gallringsbestånd. Vid gallringar har det varit praxis att röja bort undervegetationen alltför grundligt, trots att alla skogshöns behöver det skydd som undervegetationen erbjuder. Förbättringsmetoderna är enkla: vi sparar enskilda och grupper av undertryckta träd, och snår. Den andra ytterligheten företräds av oskötta unga bestånd som är allt för täta för alla andra än järpen. Gallringar som utförs i rätt tid gynnar således också skogshönsen. Skogshönsen och klimatförändringen Under de senaste årtiondena har skogshönsen lidit av slaskvintrar och en svag produktion av ungar eftersom fåglarna har inlett häckningen för tidigt. Åren 2010 och 2011 gynnade väderleken äntligen hönsen med "gammaldags" köldvintrar med lös snö som borgade för god övervintring och varma somrar som gav ett utmärkt häckningsresultat. Enligt prognoserna kommer dock uppvärmningen av klimatet att fortsätta. Det kan vi inte påverka genom viltvård, men genom att sköta om livsmiljöerna kan vi lindra och sakta ner uppvärmningens negativa effekter på skogshönsen. l Jägaren l 5 l 2012 l 5 Från teori till praktik Minimikraven för naturvården i skogen definieras i lagstiftningen och kompletteras med direktiv och rekommendationer. Forststyrelsen åtog sig rollen som föregångare och de viktigaste målsättningarna och åtgärderna för livsmiljöerna i utkastet till förvaltningsplan infördes därför så fort de blivit klara i Forststyrelsens miljöguide för skogsbruket 2011. Det är viktigt att vi utvecklar skogsbruksplaneringen så att den tar Blåbär gör susen Blåbäret är den överlägset viktigaste växten i fältskiktet för skogshöns i alla åldrar och i synnerhet för ungarna.
Jarkko Nurmi, Gilbert Ludwig, Heli Siitari & Pekka Helle På viltets villkor Hannu Huttu Regleringen av jakttiderna för skogshönsen bygger nu på färska resultat triangelinventeringarna och på hönsens naturliga beståndsvariationsomr Lade du märke till att jakttiderna för skogshönsen inte blev publicerade i julinumret av Jägaren som de brukade? Du hittar dem tyvärr inte heller i det här numret, eftersom inventeringarna fortfarande var i full gång när tidningen gick i tryck. Jord- och skogsbruksministeriet och Finlands viltcentral informerar om jakttiderna i början av september när resultaten från årets triangelinventeringar är klara. Syftet med den nya verksamhetsmodellen är att bygga regleringen av jakten på så färsk inventeringsinformation som möjligt för att kunna anpassa jakten till hönsstammarnas variationer och jaga hållbart. Tidigare bestämdes jakttiderna utifrån fjolårets information, men i år fattas besluten utifrån aktuella siffror. 6 l Jägaren l 5 l 2012 I l I början av september utfärdar Jordoch skogsbruksministeriet en förordning om jakttiderna för skogshönsen utifrån färska resultat från vilttrianglarna. Syftet med den här flexibla verksamhetsmodellen som har blivit möjlig tack vare förnyelsen av viltförvaltningen är att trygga jaktens hållbarhet. Inventerarna skriver in resultaten på viltforskningsinstitutets webbsida så fort de är klara med inventeringen och så börjar informationen om skogshönsens beståndstätheter strömma in från varje hörn av de finska skogarna. Den här informationen om viltet går från barrskogarna till ett förvaltningsbeslut på en vecka eller två, vilket är enastående med globala mått mätt. Det är jägarnas talkoinsatser som gör det hela möjligt. Den nya verksamhetsmodellen utvecklas fortlöpande och i år har viltcentralen och Jyväskylä universitet klarlagt skogshönsens naturliga variationsområden. Besluten om jakttiderna fattas på viltets villkor och metoden leder till enastående informationshanteringstillämpningar i vårt land. Finlands viltcentral och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet fungerar som experter vid tolkningen av den färska triangelinformationen och i slutändan av den här samarbetskedjan utfärdar jord- och skogsbruksministeriet i början av september en förordning om
besluten kan göras utifrån den senaste viltinformationen är enastående i vår värld och den vidareutvecklas fortlöpande som ett nära samarbete mellan forskare och viltförvaltning. Användningen av färska triangelresultat gör det också möjligt att i framtiden förlänga jaktsäsongen under goda hönsår. Det här kräver dock vidare utredningar, en grundlig översyn av nätverket av vilttrianglar och ändringar i jaktlagstiftningen. JÄGARE, observera detta om jakttiderna för skogshöns! Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar en Hönsfåglarnas variationer känner inte förvaltningsgränser Att identifiera de regionala grunddragen hos skogshönsens beståndsvariationer och samtidigheten hos variationerna hör till det viktigaste vid regleringen av jakten. Bestånden varierar i olika takt i olika delar av landet och även inuti ett landskap kan det finnas flera variationsområden. I Österbotten har jägare som jagar med spets insett det här för flera årtionden sedan: så följer exempelvis Suomenselkä en annan cykel än delar av jordbruks-Österbotten. Finlands viltcentral och Jyväskylä universitet inledde i våras ett forskningsprojekt där man med hjälp av triangelmaterialet försöker identifiera de områden där beståndsvariationerna tidsmässigt sammanfaller. För behandlingen av forskningsmaterialet svarade Gilbert Ludwig och Heli Siitari på Jyväskylä universitet. De backades upp av forskaren Pekka Helle på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. förordning om jakttiderna för skogshöns i början av september när resultaten av triangelinventeringarna är klara. Jakten börjar den 10 september i hela landet i alla de regioner där jord- och skogsbruksministeriet inte har totalförbjudet jakt, se s 64. Om skogshönsens utveckling kräver en begränsning av jakten i någon region så kortas jakttiden av från slutet. De regionala jakttiderna publiceras på jordoch skogsbruksministeriets och Finlands viltcentrals hemsidor www.mmm.fi och www.riista.fi i början av september. Informationen publiceras i alla medier. de administrativa gränserna. Jyväskylä universitet tog itu med att lägga ett komplicerat biologiskt pussel för att dela in hönsfågelbestånden i olika områden utifrån samtidigheten hos deras beståndsvariationer. Beståndsvariationerna följer inte förvaltningsgränserna Vid undersökningarna av beståndsvariationernas samtidighet använde vi statistisk tidsserieanalys som grundmetod med en populationsekologisk infallsvinkel. Undersökningen byggde på resultaten av triangelinventeringarna under åren 1989 till 2011. Vi delade in materialet i ett nät av rutor om 100 x 100 km som täckte hela landet, inalles 36 områden. Därefter räknade vi för varje ruta ut, separat för orre, tjäder och järpe, de årliga totaltätheterna för perioden 1989 till 2011. För att undersöka beståndsvariationernas geografiska samtidighet använde vi hierarkisk gruppering, det vill säga klusteranalys. Utifrån resultaten gjorde vi för varje art upp en egen alternativ skötselområdesindelning utifrån kravet att områdena skulle vara enhetliga. I den slutliga modellen lade vi mera vikt vid samtidigheten hos orrens och tjäderns beståndsvariationer än vid järpens, eftersom dessa två är utsatta för ett större jakttryck. På det viset fick vi fram områdeskartorna här invid för orrens och tjäderns naturliga beståndsvariationer. Landskapens gränser är inritade med rött. Om det blir aktuellt med begränsningar i jakten efter skogshöns används uttryckligen Jägaren l 5 l 2012 l 7 Det biologiska pusslet som stöd för viltförvaltningen Att beståndsvariationerna sammanfaller och är samtidiga innebär att skogshönsbestånden i ett visst område varierar i takt. Utifrån ett omfattande hönsinventeringsmaterial har vi kunnat påvisa att det förekommer en rätt utpräglad synkronicitet (samtidighet) hos de olika skogshönsens (tjäder, orre, järpe) beståndsvariationer i ett och samma område. Den regionala samtidigheten inom skogshönsarterna och mellan dem har enligt gjorda undersökningar försvagats under de senaste 20 till 25 åren. Även beståndsvariationernas regelbundna rytm på sex till sju år har blivit diffus. Det ligger sannolikt flera orsaker bakom de här försvagningarna, men vilka de är känner vi fortfarande inte riktigt till. För att regleringen av jakten och förvaltningsbesluten ska stöda den hållbara jakten ska de tillämpas på de naturliga hönsfågelområdena oavsett från råden. Besluten om jakttiderna för skogshönsen bygger numera på färsk viltinformation. Användningen av färsk information kan öppna framtida möjligheter till en förlängning av jakttiderna när viltbestånden är starka nog. jakttiderna. Utgångsläget för jakten efter skogshöns är perioden 10.9 till 31.10, men om hönsbeståndens tillstånd kräver det så kortas jakttiden av från slutet av säsongen. Färsk information kan ge längre jaktsäsong En verksamhetskedja där förvaltnings-
innebära en administrativ kompromiss som inte fungerar på viltets villkor. Årets skogshönsbeslut bygger på färsk information Redan under innevarande höst har viltförvaltningen kunnat använda färska forskningsresultat vid beslutsfattandet. Den förordning som jord- och skogsbruksministeriet utfärdar under de närmaste veckorna för skogshönsens jakttider bygger på resultaten av triangelinventeringarna i juli-augusti och fågelbeståndens utveckling i de olika regionerna. Viltcentralens regioner (de före detta jaktvårdsdistrikten) och Viltoch fiskeriforskningsinstitutet deltar i processen som experter. De gav jordoch skogsbruksministeriet sin syn på hönsbeståndens regionala utveckling och behovet av reglering av jakten. Vi struntade i förvaltningsgränserna och utgick i stället från att fågelbestånden skulle skötas utifrån de naturliga variationsområden som vi funnit i vår forskning. Där det behövdes så begränsades jakten på landskapsnivå. Enligt viltcentralens syn på saken tryggar en verksamhetsmodell av det ovan beskrivna slaget på bästa sätt framtiden för den hållbara jakten efter skogshöns. När förvaltningsbesluten bygger på färsk information motiverar det jägarna att fortsätta inventera vilttrianglar. Det nya systemet har mest skördat beröm, men somliga jägare har förargat sig över att det blir svårare att planera jaktsemestrarna eftersom jakttiderna slås fast först i början av september. Det är dock meningen att systemet ska fungera på viltets villkor och att jaktens hållbarhet är den viktigaste aspekten. När informationshanteringsmodellerna står på en så stabil forskningsmässig och administrativ grund kan vi i framtiden utveckla olika verktyg med vilka jaktföreningar kan fatta sina egna beslut om fällningskvoter utifrån färsk inventeringsinformation. Det skulle minska på statsförvaltningens behov av att utfärda begränsningar i jakten. Dessutom kan användningen av färsk information öppna framtida möjligheter till en förlängning av jakttiderna när viltbestånden är starka nog. l Orrstammens naturliga beståndsvariationsområden Tjäderstammens naturliga beståndsvariationsområden Användningen av färsk information kan öppna framtida möjligheter till en förlängning av jakttiderna när viltbestånden är starka nog. landskapen som förvaltningsenheter. Det första vi noterar på kartorna är att hönsfåglarnas naturliga variationsområden inte följer de förvaltningsgränser som människan har dragit upp. att arten egentligen inte tål jakt i något skede alls av variationerna. Att de tydliga cyklerna försvann vid mitten av 80-talet och att samtidigheten har försvagats har gjort det ännu svårare att planera och reglera jakten. Forskningen visar att samtidigheten hos beståndsvariationerna kan, även om den har försvagats, användas vid planeringen av jakten. Resultaten ger vid handen att Finland grovt räknat kan delas in i sju till åtta naturliga beståndsvariationsområden. De lösningar som vi presenterar bygger på ett omfattande material. De står på en stadig biologisk grund och de tar hänsyn till både samtidigheten hos beståndsvariationerna i områdena och genomsnittstätheterna. En förminskning av de presenterade områdena är ingenting som vi enligt den här undersökningen kan rekommendera, men å andra sidan skulle en förstoring Samtidigheten hos beståndsvariationerna kan användas vid planeringen av jakten Regleringen av jakten efter skogshöns var lättare på 1960- och 70-talet än den är i dag eftersom variationerna på den tiden hade tydliga toppar och dalar med cirka sex till sju års mellanrum, med uppgångar och nedgångar mellan ytterligheterna. Nu på 2010-talet är situationen en annan. Även om speciellt orren har återhämtat sig någorlunda från sin mångåriga nedgång i flera regioner så är skogshönstätheterna (i synnerhet hos tjädern) i vissa områden sådana 8 l Jägaren l 5 l 2012 Läs mera om inventeringen av skogshöns på adressen http://www.rktl.fi/riista/riistavarat/ metsakanalinnut_2012/
Karhusarja Sako 85 Grizzly Sako 85 Black Bear Sako 85 Brown Bear Sako 85 Kodiak SAKO OY, PL 149, 11101 RiihimäKi SAKO FiRST CLASS KAuPPiAAT LöYdäT OSOiTTeeSTA www.SAKOSuOmi.Fi
Juha Immonen Med hönshund på jakt Samarbetet mellan människa och hund en njutning "Hunden står som en staty och jag närmar mig med försiktiga steg. Den står fullkomligt stilla, men är laddad med spänning och utstrålar självsäkerhet. Nosen pekar på en stövelhög videbuske strax framför. När jag hunnit fram till hunden ger jag kommandot att stöta upp! Hunden tar ett kort språng och ur riset kring videbusken flyger åtta ripor upp. Jag blåser i visselpipan som kommando till hunden att stå still samtidigt som jag lägger an hagelgeväret efter de flyende fåglarna. Jag får ripan längst till vänster på kornet och skottet får den att störta till marken. Jag ger hunden kommandot apport. " 10 l Jägaren l 5 l 2012
De trädlösa fjällen och den karga naturen i Lappland är en upplevelse som hönshundsjägaren sent ska glömma. Gunilla Hansson D Med luftvittring, inte markvittring l Det fina med att jaga med hönshund når sin kulmen med jägarens och hundens samarbete fram till skottet, som blir den naturliga fortsättningen på ett lysande förarbete. Jägaren som fungerar som hundförare avgör var det ska jagas, men det är hunden som avgör hur. Fåglarnas skygghet under olika tider på hösten och olika dagar gör att hunden måste lära sig hur den just idag ska närma sig dem utan att de tar till flykten, löpande eller flygande. En hund som kan sin sak har förmågan att nagla fast fåglarna på precis rätt avstånd. Det är fullkomligt obegripligt hur skickligt en erfaren hönshund kan hantera det här momentet. Inte ens skygga fåglar smiter från hunden medan jägaren däremot kan skrämma iväg dem redan på tjugo, trettio meters håll när han kommer stövlande. Den här dagen verkar riporna bete sig alldeles normalt. Jag hänger upp ripan på ryggsäcken. Hunden har fått vila sig en stund efter sin insats och färden fortsätter längs ungefär samma höjdkurva. Erfarenheten har visat att fåglarna under en och samma dag ofta håller till på ungefär samma höjd över havet. Dessutom verkar det just här finnas gott om kråkbär att äta. Vinden vrider till nästan motvind, vilket är utmärkt för en hund som följer luftvittring. Oerfarna hundar trasslar ofta till det med markvittringen och väldigt ofta slutar det med att de kolliderar med fåglarna. Min bruna hund i sin röda väst pilar upp och ned för fjällets sluttning. Det är storartat att titta på när en hund som är avlad till det här arbetet jobbar, energiskt och utan att framhäva sig själv. Den tycks ha ett outtömligt förråd av kraft och gåpå. Jag har strövat i bortåt tjugo minuter från föregående skott och njutit av hundens arbete, till på köpet i ett andlöst vackert landskap. Sådana här dagar förlänger livet - det är jag övertygad om. Långt borta vid horisonten reser sig snötäckta toppar på den norska sidan. Här har den första snön ännu inte fallit, men inom ett par veckor kommer någon morgon att finna marken svept i vitt. Först då ser man hur mycket ripor det finns i trakten, när man kan se spåren efter dem i snön. I mitten av september är höstens färgprakt redan avslutad och på den här höjden har björkarna fällt sina löv och förbereder sig för en ny lång vinter. Jägaren l 5 l 2012 l 11
Från åker till fjäll Jag visslar in hunden till paus och utser en rastplats vid en liten fjällbäck och uppmanar den att dricka i bäcken. Den lapar gärna i sig av det iskalla, kristallklara vattnet. Trots att den under söket har korsat flera liknande bäckar så har den varit för koncentrerad på att leta efter ripor för att dricka. Men nu är det paus och lovligt att dricka. Med droppande nos återvänder den från bäcken till mig, slickar sig om läpparna och lägger sig strax ovanför mig i sluttningen. En erfaren hund begriper att vila när det är rast. Nosen sjunker strax ner på en tuva, men ögonen följer mig uppmärksamt. Det är en aning lä för vinden där vid bäcken. Bäckfåran har under årtusendenas lopp gnagt ett ärr i fjällsidan och jag kopplar av, lyssnar till bäckens sorl och den eviga vinden som susar högre upp på fjället. I fjol höstas fick jag njuta av min hunds arbete i ett åkerlandskap. Att ha hönshund är ingen enahanda hobby utan det bjuds på explosiv action i augusti när det jagas morkulla i frodiga Orörda jaktmarker och svindlande landskap så långt ögat når närmare sin skapare än så här kommer man inte på denna jorden. strandskogar, ripa i fjällen på hösten och fasan i december på åkerslätten. Eftersom fasanjakten pågår ända till sista februari så har det somliga vintrar varit fullt möjligt att jaga med hönshund i ett helt halvår. Jämfört med säsongen för hönsfågel är det riktigt lyxigt. Hunden njuter också av den långa säsongen och de omväxlande jaktmarkerna. Det är härligt att se hur en erfaren hund kan inte bara hantera fåglarna utan också förändra sitt sök efter terrängen och vinden. En hund som söker med stor bredd på fjället minskar avsevärt på sökbredden i skog, med slag på maximalt cirka hundra meter på vardera sidan av gångriktningen beroende på terrängen. I fjällen kan slagen nå en vidd på bortåt en halv kilometer, och på åker någonting där emellan. Trots att söket är stort håller hunden kontakt med sin förare och är utan förbehåll inställd på samarbete. Vid jakt i åkerlandskap är det dikena som står för utmaningarna. Det är där som fasantupparna trycker och de är ena rackare på att löpa. Det krävs ett stort mått gåpå-anda av hunden för att få en fasantupp att trycka i diket. Vid jakt på åker kan vilttätheterna dessutom vara av en helt annan klass än i skog eller på fjäll. Det innebär måttliga sträckor att vandra, men jakten förlorar inte sin utmanande prägel för det. Det handlar ju trots allt om vilda fåglar som försöker rädda sitt skinn med alla till buds stående medel som naturen har försett dem med. Jag kommer fortfarande livligt ihåg vad som hände på en jakt i december då en fasantupp löpte iväg med hunden långt in i ett granbestånd. Hunden lyckades till slut ställa fasanen och efter kommandot stöt var det bortåt tio fasaner som brakade upp. Det ska vara en hund med starka nerver som lyssnar på förarens kommandon i ett läge där flera skyttar försöker plocka ner en fågel. mar sedan. Det är ungefär fyra timmar dagsljus kvar så jag kan fortsätta min färd utan brådska. Om ett par timmar ungefär är jag tillbaka vid kåtan och hinner laga middag åt mig utomhus och koka kaffe till efterrätt. Jag makar på mig en aning och jycken stiger upp. Ska vi fortsätta, verkar den undra. Jag kränger ränseln på ryggen och lägger hagelgeväret brutet över axeln och pekar ut riktningen för hunden vartåt vi fortsätter. Den återupptar omedelbart sitt oerhört stiliga sök, som om vilan varat länge nog. Strax därpå beger sig hunden med högburet huvud högre upp på fjället än hittills under dagen och försvinner bakom ett stort stenblock. Jag fortsätter färden i den utpekade riktningen, men hunden hörs inte av. Bestämt har den hittat fågel, grunnar jag högt för mig själv och börjar kliva upp mot stället där jag såg den senast. När jag närmar mig blocket slår jag instinktivt av på farten. Motlutet har tagit på krafterna och jag drar efter andan ett slag innan jag tar några steg till för att kolla bakom blocket. Det första jag ser är en röd väst, men i en liksom märkvärdig ställning. Sedan upptäcker jag jycken; tydligen har den varit på väg upp för slänten när vinden har kommit med vittring nedifrån och den har tvärstannat och står nu liksom alldeles bakvänt. Jag följer riktningen som nosen pekar i och upptäcker fem ripor på en alldeles öppen plats. Två av dem verkar inte bry sig alls om hunden medan de tre andra ligger tryckta mot marken. Riporna befinner sig klart lägre än hunden. Jag tar mig runt blocket så att jag kan ta mig till cirka tjugo meters håll utan att bli upptäckt av dem. Jag utser en plats från vilken jag ger hunden kommandot stöt och laddar geväret. Men det räcker med en pytteliten, knappt skönjbar rörelse av mig för att riporna ska ta till vingarna. De är sju stycken. Ett blås i pipan och återigen kornet på en ripa ytterst i flocken. Och efter skottet återigen kommandot apport. Utmärkt jobbat berömmer jag hunden när den återvänder med en ungfågel som redan är stor som en fullvuxen. Bra jobbat! Och åter igen är det dags för en paus. Skogsfågel en utmaning också för erfarna hönshundar Den här gången finns det inget vatten, men å andra sidan räckte omgången ju knappt ens en kvart. Jag drar av mig skjortan som blivit svettig av klivandet upp för branten och stoppar den i ränseln och sätter mig på mitt sittunderlag. Jämför fåglarna. Bägge är av årets Ripjakten är hönshundens kärna Solen har passerat middagshöjd för ett par tim12 l Jägaren l 5 l 2012
Ett träffande val CZ hagelgevär när du vill ha kvalitet! nYheter 12/76 VALNÖT CZ-uSa CZ 712 halvautomatiskt hagelgevär 12/76 CZ 712 är en gasomladdad halvautomat med baskyl av lättmetallegering. Nytt på modellen är en säkring för slagstiftet som blockerar det så länge låset är öppet. Säkringen sitter på insidan av varbygeln. Pipans yta är hårdförkromad i svart. 12/76 VALNÖT CZ-uSa CanvaSbaCk canvasback hagelbock 12/76 Ett magasin och fem byteschoker som standardutrustning. Baskylen förkromad i svart. Modellen har ejektor. Stocken är av valnöt med avrundad botten på pistolkolven. 12/76 VALNÖT CZ-uSa uPland ultralight hagelbock 12/76 CZ-USA Upland Ultralight är extremt lätt, väger bara 2,72 kg. Modellen passar därför fint unga jägare och damer. Den har en avtryckare med pipväljare samt fem byteschoker. Fler träFFande val hittar du i remeS katalog! VAPENAFFÄR MARKUS REMES OY www.remes.fi Se katalogen på nätet eller hos närmsta återförsäljare Försäljning: Vapen- och sportaffärer i hela landet modell, men ändå lika stora som fullvuxna. Det är mera vitt på den senare. Jag grunnar på hur jakt med hönshund efter fjällripa och dalripa är varianter av samma jakt, men ändå alldeles olika. Jakt i skog kräver av hunden en god förmåga att hålla kontakt med föraren och förmåga att hantera fåglarna som brukar vara skyggare. I höstas ställde min hund en tjädertupp och en tjäderhöna i ett träd. Överraskningen var stor när jag närmade mig hunden och antog att fåglarna fanns på marken, och plötsligt brakade två stora svarta tjädrar iväg över huvudet på mig. Häpnaden var såpass stor att bägge gick min näsa förbi. Jag kom aldrig till skott. Järpen är i allmänhet svår att ställa, men en hund med skarpt väderkorn kan vid lämplig väderlek lyckas ställa järpen i ett träd. Gamla orrtuppar är väldigt skygga och låter sig knappt någonsin ställas. Tjädertuppar däremot lägger benen på ryggen och sprintar iväg och är de allra svåraste för en hönshund att ställa. Dessutom kräver skogshönsens relativt låga beståndstätheter att allting klaffar de sällsynta gånger då jägaren får fågelkontakt under en dag på jakt. För det mesta är det fågeln som drar det längre strået. Även om min hund är rätt driven när det gäller fjällripa och fälthöns, så har vi inte riktigt kom- mit igång med skogshönsen. Såpass mycket knepigare har den avdelningen varit för oss. När tankarna återvänder till nuet känner jag en liten rysning av nordvästvinden som har torkat min svettiga rygg medan jag pausade. Jag häver rän- seln på ryggen och pekar ut riktningen för hunden; till kåtan som skymtar en dryg kilometer ifrån och nedanför. Åter en gång har jag fått uppleva en makalös dag tillsammans med min fina hund. Den här dagen förlänger livet - det är jag säker på! l En hönshunds koncentrerade stånd - orörlig men ändå laddad med dynamik och självförtroende underbart! Jägaren l 5 l 2012 l 13
Ordförandens spalt Från bärskogarna hän mot det nya jaktåret Utgående från den utmärkta hjortronskörden och de givande hjortronplockningsfärderna har den regniga sommaren erbjudit traditionellt goda möjligheter åtminstone i östra Finland att gissa rätt om hurdan viltsituationen kommer att vara under det kommande jaktåret. Grankärren och de trädbevuxna myrarna är som känt även utmärkta livsmiljöer för hönsfåglarnas kycklingkullar. Det innebär att bärplockarna knappast kan undgå att stöta på dessa kullar. Mina självupplevda observationer visade att det fanns rätt så hyggligt med kycklingkullar i skogen men att åtminstone en del av kullarna föreföll att ha drabbats av ett kännbart svinn. Den regniga och kyliga sommaren kan ha inverkat på kullarnas överlevnad. Visshet om detta får vi inom kort när de första resultaten av triangelinventeringarna presenteras. Därför vore det synnerligen viktigt att vi ökar på antalet vilttrianglar, för från och med senaste höst har vi haft möjlighet att utnyttja färskaste möjliga forskningsresultat vid regleringen av jakttiderna. De slutsatser som dragits utgående från triangelinventeringsmaterialet har som känt varit ytterst tillförlitlitliga. Därför spelar ett tillräckligt täckande nätverk av trianglar en helt central roll om vi vill utnyttja våra vilttillgångar hållbart. För jaktföreningarnas del erbjuder de färska resultaten ett utmärkt underlag för dimensioneringen av byteskvoter och i fortsättningen bör därför dessa resultat utnyttjas ännu effektivare. Det föreligger inte nödvändigtvis alltid grunder för att behålla kvoterna oförändrade om de prognoser trianglarna givit ser ut att möjliggöra en litet rejälare uttag och givetvis även tvärtom! För ett par år sedan lyfte viltförvaltningen fram sädgåsjaktens hållbarhet. Redan då gjordes det begränsningar av jakten efter sädgås. I det här Jägarnumrets ledare ges en förtjänstfull översikt av dagens situation för sädgåsjaktens kontinuitet. Sädgåsfrågan understryker på ett utmärkt sätt det faktum att "känslospröten" hela tiden bör vara på alerten det är inte klokt att till varje pris hålla sig till tidigare praxis om situationen förändras snabbt. Den inom viltkoncernen tillsatta strategi- och prognosgruppen kommer i fortsättningen att inneha en central roll för att vi med hänsyn till fortsättningen ska kunna göra de rätta dragen vid rätt tidpunkt. Via olika kanaler har det i berömvärd utsträckning kommit respons från jägarna gällande vid respektive tidpunkt aktuella frågor. Innevarande sommar verkar särskilt björnsituationen i Mellersta Finland inge bekymmer. Björnar har nästan dagligen setts på gårdarna. I förvaltningsplanen för björnstammen ingår Mellersta Finlands region i björnens utbredningszon. Området anses vara särskilt viktigt för björnstammens spridning mot väster och söder. Björnstammen inom området har dock under de senaste åren ökat stadigt och exempelvis VFFI:s uppskattning av produktionen av ungar under innevarande år uppgick till 25 ungar. Samtidigt uppgick antalet beviljade stamvårdande jaktlicenser till endast sju björnar inom hela Mellersta Finland, vilket innebär att risken för att stammen fortsätter att växa bara ökar. Därför infinner sig ohjälpligt frågan om naturen fungerar så som det skrivits i förvaltningsplanen för björnstammen? Eller går det så att den goda tillgången på näring leder till att det inte sker någon spridning av björnar mot väster och söder utan istället uppkommer lokala ohållbara koncentrationer! Också för Norra Savolax del har björnstammen förblivit på i stort sett samma nivå under ett tiotal år trots att området i flera riktningar gränsar till områden med klart tätare björnstam. I riksdagen har det nyligen lämnats ett åtgärdsinitiativ till regeringen om utarbetande av en strategi för de stora rovdjuren i vårt land. Initiativet har undertecknats av över hundra riksdagsledamöter som representerar alla partier. Även i regeringsprogrammet har det antecknats att en utomstående expert ska utvärdera hur den i vårt land bedrivna stora rovdjurspolicyn har lyckats. Inom närmaste framtid torde ministeriet utse utvärderaren. Det är en utmärkt sak att stora rovdjursfrågorna under de närmaste åren tas upp öppet även på riksdags- och statsrådsnivå. Ute i bygderna har diskussionen om de stora rovdjuren nuförtiden redan en tendens att bli en vardaglig fråga så vi väntar intresserat på hur frågan avancerar på politisk nivå! 14 l Jägaren l 5 l 2012 Tauno Partanen styrelseordförande Finlands viltcentral
Parhaat uutuudet nettohintaan Retkitukku.fi TM retkitukku.fi MetSÄStÄJÄN VerkkOkAuPPA tM korkea laatu edullinen hinta tilaamisen helppous: netti ja puhelin Nopea toimitus edullisesti suoraan tehtaalta Asiantunteva ja reipas asiakaspalvelu Alan nopeimmin kasvava verkkokauppa tuoteuutuudet aina ensimmäisenä Hyödynnä nopean tilaajan edut! kampanja voimassa 30.9. asti (Ei koske asekaappeja, koiratutka-. Garmin- ja Zodiac -tuotteita) Yli 100 ostoksesta Alaska Ranger -metsästyslakki · Näkyvä huomioväri · Hyvin istuva säädettävä malli (56-60cm) + arvo 19,90 Yli 250 si ostoksesta lisäk Ilmainen toimitus 0 Etujen arvo yht. 28,80 - 34,80 VOITA HUIKEA METSÄSTYSMATKA!Control inter (Ei koske asekaappeja, koiratutka-, Garmin- ja Zodiac-tuotteita) Tässä lehdessä mm. nämä uutuudet: Tutustu Alaska-metsästyspukuja -jalkinemallistoon sivut 16-19 Alaska Alaska Alaska Alaska Light -metsästyspuku Light Camo HD -metsästyspuku Superior -metsästyspuku kodiak Light -metsästysjalkineet tM Burrel- tai Po kuvaa ja lähetä paras taltioimasi kaato, koiravideokameralla eolaseilla, ase- tai -vid voittaa huikean kalastustilanne. Voit tai jokin muu jahti- tai hdelle! metsästysmatkan ka Pääpalkinto Unelmien villisikajahtireissu Viroon kahdelle! ailusta ja katso lisätietoja kilp w.retkitukku.fi palkinnoista ww Arvo 1200 3.palkinto Kamerauutuuksia metsästäjille s. 20-21 Burrel target HD -asevideokamera tM 2.palkinto 300 lahjakortti Retkitukkuun ien Lisäksi ar vomme kaikk 200 lahjakortti Retkitukkuun Burrel CamDog HD -koirakamera tM ttia Retkitukkuun kolme 100 lahjakor t ja osallistu: Katso kilpailun ohjee ku.fi ebook.com/retkituk retkitukku.fi tai fac osallistuneiden kesken Olight M20S-X Warrior asevalo s. 22 Aseeseen kiinnitettäväksi mukana tulevalla täydellisellä varustepaketilla *) Hintoihin lisätään toimituskulut 8,90 , 14,90 (asusteet ja kengät) **) Hintoihin lisätään toimituskulut 49,90 (asekaapit), hinta sisältää toimituksen kotipihaan. ***) Todellinen vuosikorko vaihtelee summan ja valitun osamaksukampanjan mukaan. Esim. 36 kk:n maksukampanjalla maksetun 1000 :n ostoksen todellinen vuosikorko on 21,86%. Tarkat ehdot näet tilauksen yhteydessä verkkokaupastamme. RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
Uusi teknologia uskomaton keveys: Huippusuositut Alaska -mets Alaska Light ja Light Camo HD metsästyspuvut Uuden sukupolven puku liikkuvalle metsästäjälle. Suunniteltu ja testattu yhdessä suomalaisten metsästäjien kanssa käyttämällä maailman edistyksellisintä materiaaliteknologiaa tavoitteena täydellinen metsästyspuku. Kevyellä Alaska light -puvulla koet parhaita ja onnistuneita eränautintoja. Jopa 35 % kevyempi Saatavana myös camokuosilla! Ks. viereinen sivu TM A " puku on aivan loistava! istuu hyvin, on mukavan pehmeän tuntuinen, kevyt ja hyvän näköinen! Jari pussila, liminka B C E F I J G H D Syysetu! Lintujahtiin Passiin Koirajahtiin Kalastukseen Eräretkeilyyn Nopealle tilaajalle Alaska-lakki ja -turvaliivi kaupan päälle! light -puvun ostajalle ruskea lakki Camo hDTm -puvun ostajalle camolakki K metsästyslakki arvo 19,90 149 99 vastaavat 4 a NeTTihiNT eille Nop * turvaliivi safety Camo -kuviolla arvo 34,90 eTu 350 L TilaukseT www.retkitukku.fi tai puhelimiTse p. 040 828 1000 klo 9-17
ästyspuvut syyshintaan Teknistä ylivoimaa ylivertainen käyttömukavuus huippukevyt Nopea kuivuvuus Runsaasti teknisiä ratkaisuja edistykselliset materiaalit ja käsittelyt uutta kalvoteknologiaa Uusi Alaska Light -puku nostaa metsästysvaatteiden teknisyyden ja käyttömukavuuden täysin uudelle tasolle! Alaska Light -puku hyödyntää uusimpia materiaaleja, pintakäsittelyä ja kalvoteknologiaa. Erinomainen vedenpitävyys ja hengittävyys. Monipuolisesti testattu. Uuden materiaaliteknologian ansiosta uskomaton keveys (jopa 35% kevyempi). Edistyksellisen hi-DRYTM -käsittelyn ansiosta pintakangas hylkii vettä ja likaa. Uusi antiWhistlerTM -käsittely tekee puvun pintakankaan käytössä äänettömäksi. Alaska Light -puvun teknisiä yksityiskohtia: A. Säädettävä irtohuppu B. Täysin vedenpitävä ja hengittävä C. Vesitiiviit päävetoketjut D. Extra-teipatut saumat E. Kainalotuuletus kaksisuuntaisella vetoketjulla F. Hengittävä vuorimateriaali G. Päävetoketjuissa pitävät X-strongTM -vetimet H. Paljon taskuja: yht. 7 kpl I. Selästä korotettu vyötärö J. Runsaasti säätöjä: mm. kaulus-, helma-, vyötärö-, hihansuu- ja lahjesäätö K. Muotoonommellut polvet L. Lyhennettävät lahkeet M. Väri vihertävän ruskea, tumman rusk. tehosteet Alaska Light -metsästyspuku camokuviolla Uusi Alaska Light Camo HD -metsästyspuku on teknisiltä ominaisuuksiltaan, kuten Alaska Light -puku. Ainoa ero C on värissä. TM Muista Syysetu! A B E D F I J G H aito Camo hD -kuvio TM K Uusi Alaska Camo hD sisältää tarkoin valittuja yksityiskohtia suomalaisesta luonnosta. Näistä yhdistelemällä syntyi suomen ensimmäinen huomaamaton camokuvio, joka on siirretty Alaska-camopuvun pintakankaaseen. TM 179 49 vastaavat 5 a NeTTihiNT eille Nop * eTu 370 L Nopealle yli 250 tilauksesta toimituskulut 0 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
Alaska-malliston monipuolisin metsästyspuku syyshintaan Alaska Superior puku teknisyys, tyylikkyys ja mukavuus Superior-luokan tyylikkyyttä Superior metsästyspuku Alaska Superior -puku suunniteltiin kovaan ympärivuotiseen metsästyskäyttöön mistään ei tingitty. Se valmistettiin kestävimmistä materiaaleista hyödyntäen uuden sukupolven teknologiaa. Alaska Superior on jokaista yksityiskohtaa myöten todellinen metsien kuningas. Alaska Superior tarjoaa teknisten huippuominaisuuksien ohella tyylikkyyttä, arvokkuutta ja mukavuutta kovaan ympärivuotiseen käyttöön. Testattu kalvo Uutta huippukalvoteknologiaa, erinomainen vedenpitävyys ja hengittävyys.Testattu maailman johtavissa testilaboratorioissa. Alaska Superior -puvun teknisiä yksityiskohtia: A. Säädettävä irtohuppu B. Täysin vedenpitävä ja hengittävä C. päävetoketjussa edessä tuulilista D. extra-teipatut saumat e. Kainaloventilaatiot vetoketjulla F. Hengittävä vuorimateriaali G. Reilumpi mitoitus H. Vetoketjuissa kestävät X-StrongTM -vetimet I. Runsaasti teknisiä lisäominaisuuksia, kuten patruunataskut, antennipidike ja kumipäällysteiset nepparit C J. paljon taskuja: E yht.11 kpl K L F K. Selästä korotettu vyötärö L. Runsaasti säätöjä: mm. kaulus-, vyötärö-, helma-, vyötärö-, hihansuu- ja lahjesäätö M. Muotoon ommellut polvet N. Lyhennettävät lahkeet O. Väri metsän ruskea, tehosteväri grafiitti A B D G H I J Syysetu! Ympärivuotinen Monikäyttöinen Passiin Koirajahtiin Kalastukseen Nopealle tilaajalle Alaska-lakki ja -turvaliivi kaupan päälle! M metsästyslakki arvo 19,90 199 49 vastaavat 6 N A NETTIHINT PEILLE NO * turvaliivi Safety camo -kuviolla arvo 34,90 ETU 450 TILAUkSET www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE p. 040 828 1000 klo 9-17
Huippukevyt ja käyttömukava Alaska Kodiak Light -metsästyskenkä Uuden sukupolven metsästyskenkä Uusi rainstop X-Proof -kenkien erikoiskalvo TM Kodiak Light metsästyskengät Alaska Kodiak Light edustaa uusimman teknologian kevyttä metsästysjalkinetta. Kodiak Light on Rain-Stop® X-Proof -erikoiskalvon ansiosta täysin vedenpitävä ja hengittävä. Kenkä on istuvuudeltaan, käyttömukavuudeltaan ainutlaatuinen. TM Alaska Kodiak Light edustaa RainStop® X-Proof TM -kenkäkalvollaan maailman edistyksellisintä kalvoteknologiaa. X-Proof TM takaa täydellisen vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Testattu vaativissa kenkälaboratorioissa, sekä ankarissa maasto-olosuhteissa. Alaska-kalvokengän teknistä ylivoimaa Vahvaa, kulutusta ja piston kestävää naudan nahkaa. Kengän yläosa nupukkia. Tukeva varsi (26cm) Thinsulate 200g vuori: soveltuu ympärivuotiseen käyttöön pehmeä hyvin avautuva iltti helppo pukea ja riisua Vettä ja likaa hylkivä erikoispintakäsittely edistyksellinen FootShapeTM -leikkaus hyvä istuvuus extra-pehmuste akillesjänteelle Kantapäälle muotoiltu kantakuppi ExtraGripTM -ulkopohja on pitävä, rullaava ja kylmyyttä eristävä Vedenpitävä Istuva Kevyt Kestävät helposti kiristettävät nauhat ja lujat metalliset nauhankiristyslenkit Kärjessä ja kannassa kuminen kivisuoja Tekninen 3-kerros sisäpohja tukee, lämmittää ja hengittää Vahvistettu kiertojäykkä välipohja kovaan käyttöön UUTUUS! TILAA HETI DrYTEcH TEkNISET METSäSTYSSUkAT TM Kodiak Light -metsästyskenkien ostajalle laatuotsalamppu A NETTIHINT NOPEILLE Metsästyskäyttöön suunniteltu hyvin istuva kevyt tekninen metsästyssukka siirtää kosteuden jalalta ulompiin kerroksiin. Miellyttävä jalalle. Soveltuu käytettäväksi sekä metsästysjalkineessa että kumisaappaassa. Villa 85%, nylon 10%, elastaani 5%. NETTIHINTA kaupan päälle! 129 50 vastaavat 2 * ETU 121 H15 WAVE -OTSALAMPPU · Huipputehokas · 3 säädettävää valotehoa Cree XM-L ledi rä 100 kPL E 14 netti- * 90 ta 24,90 myymälähin 10 ETUuh. tilaajille /p · Maksimivalovoima 1050cd, valokeila noin 65m 0 Arvo 49 Nopealle yli 250 tilauksesta toimituskulut 0 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
Huippu-uutuus! Burrel HD -koiravideokamera shokkihintaan HUippUUUTUUS! ERä piENi LiSä REC äe kut n Nameraealjas K ivällä v pä ka rodulle jo CAMDOG HDTM -koiravideokamera Näe koirasi riistatyöskentely terväväpiirtovideona huippusuosion saavuttaneen Burrel CamDog HDTM -koiravideokameran avulla. Videoresoluutio Videoformaatti Kuvausaika max. 1080p MOV max. 4 h 359 netti-/puh. NETTiHiNTA * *** / kk tai alk. 17 499 yymälähinta m ETU 140lle tilaaji Asennusvalmis koirakamerapaketti sisältää: Burrel CamDog HDTM -koirakamera, vesitiivis suojakotelo, koiravaljas, USB-kaapeli, verkkolaturi, lisäkiinnikkeet, käyttöohjeet Suomenkieliset valikot Koirakameravideoita tuotteen www-sivulla ·Ammattilaisten testaama ·Laadukas 135° aito HD-laajakuva ·Näppärä koko pieni, kevyt ja istuva ·Luja ja kestävä rakenne upotusvesitiivis Pieni erä rajuja syystarjouksia toimi heti HD-ViDEOLASiT Uutuus! Tallenna parhaat hetkesi harrastuksissa. Tarkka HD 720p -videokuva. Tukee jopa 32GB MicroSDmuistikorttia. Uusi tyylikäs muotoilu ja väri. Entistäkin kestävämpi rakenne. ETäiSyySMiTTARi HAUDUTUSpATA 3,5 L / kk tai alk. 9 ta 179 myymälähin netti-/puh. 129 *** NETTiHiNTA * ETU 50 tilaajille Huipputarkka metsästäjän etäisyysmittari mittaa kohteet jopa metrin tarkkuudella aina 800m saakka. Scan-toiminto liikkuvan kohteen reaaliaikaiseen mittaamiseen. / kk tai alk. 12 ta 169 myymälähin netti-/puh 129 *** NETTiHiNTA * ETU .40 tilaajille Helppo tapa valmistaa ruokaa aromeja hukkaamatta. Sopii monenlaiseen ruoanvalmistukseen Ajastin ja lämpötilan säätö. Lasitettu keraaminen pata. Verkkovirtakäyttöinen. NETTiHiNTA myymälähin net 59 * ETU 40 ajille ti-/puh. tila ta 99 MAASTOAKKU XTREME pOwER pACK Xp60 Erittäin pieni ja kevyt, mutta tehokas XP60 antaa lisävirtaa elektronisiin laitteisiin maastossa. NETTiHiNTA 2990 myymälähin * LASER- NETTiHiNTA KOHDiSTiN Kohdista aseesi helposti ja nopeasti aseeseen kiinnitettävän laserin avulla. Säästät samalla aikaa ja rahaa! ETU 9,1 tilaajille netti-/puh. ta 39 myymälähin net 39 * ETU 40 e ajill ti-/puh. tila ta 79 KG-679E METSäSTyS-VHF Laadukas VHF-puhelin monipuolisilla toiminnoilla. 26 esi-ohjelmoitua kanavaa. 5W lähetysteho,kuuluvuus jopa 5-7km. LOpUT S80 BATON Max 750 lm, 260 m kantama. Iskunkestävä (2,0m). Ladattavan akun kesto jopa 80 h. 15,5cm x 4cm 277 g 119 netti-/puh. NETTiHiNTA * FUSE Retkeilijän paras apuväline. Kevyt (170g) ja monipuolinen. NETTiHiNTA *** / kk tai alk. 9 a 149 suositushint U ET 30 myymälähin 42 netti-/puh. * tilaajille ETU 27 tilaajille ta 69 KySy pORUKKATARJOUSTA! * 129 *** / kk tai alk. 9 199 ta myymälähin NETTiHiNTA netti-/puh. ETU 70 ajille tila TiLAUKSET www.retkitukku.fi tai pUHELiMiTSE p. 040 828 1000 klo 9-17