• Utgivare: 5 / 2011 n Tidninge Jägaren 60 år OBSERVERA! s. 12 Jakten med finsk spets är en levande tradition, s.16 JAKTTIDERNA FÖR SKOGSFÅGLARNA, Finlands viltcentral är en serviceorganisation, s.6 Kalibrer för fågelstudsare, s.56
• Gästskribenten Tiger vi och godkänner rovfågelshatet? Även under den här sommaren har det bland amatörornitologer pratats om folk som förstör rovfågelbon. Saken har flera gånger nått över nyhetströskeln i radio, press och TV. Varje år får personer som ringmärker rovfåglar veta om tiotals förstörda bon. Som ett särskilt hänsynslöst exempel vill jag nämna ett örnbo som förstördes i Lappland i fjol. Gärningsmannen hade fällt boträdet och huggit upp det till ved på brottsplatsen. Själv är jag bättre insatt i läget i södra Österbotten, där okända personer systematiskt saboterar häckningen i vissa trakter. På ett utsatt ställe, som hålls under noggrann uppsikt, har antalet häckande duvhökar minskat under 2000-talet med en tredjedel, från cirka 30 par till cirka 20. I den här trakten förstör okända personer varje år häckningen för ungefär en fjärdedel av det totala antalet fågelpar. Det är ingen liten siffra! Dessutom har också skogsbruket försvagat förutsättningarna för duvhöken att häcka i trakten. Vi har redan i flera år och i gott samförstånd fört allvarliga samtal med jaktorganisationen i regionen, men trots det fortsätter vandaliseringen. Det är en liten grupp människor som står bakom den avsiktliga vandaliseringen av bona. Därmed ställer de också till det för alla jägare. Vid möten med olika personer och intressegrupper om rovfågelhatet får jag en känsla av att jägarna tiger och godkänner. Är det faktiskt så? Dessutom anar jag att också den yngre jägargenerationen tänker i banor som "bort med jävelskapet!". Är det faktiskt fortfarande så att det forntida rovfågelhatet förs vidare från generation till generation? Om det förhåller sig på det viset så har jägarna en lång väg kvar att vandra på upplysningens väg. Nästan varje år påträffas det vid myrkanter bulvaner med vässta och svartmålade cykelhjulsekrar instuckna. Det är ett lömskt och plågsamt försåt för rovfåglar. Den senaste "pigg-orren" som jag fått höra om påträffades i Perho i början av juli. Men förstörelsen av duvhöksbon påverkar inte skogshönsbestånden och i praktiken inte heller duvhökens bestånd. Hönsfåglarna påverkas nämligen främst av väderleken när ägggen kläcks och av skogsbruket inklusive dikningar och kalhuggningar. En stor skara jägare äger dessutom själv skog och deras metoder att sköta skogen har en avsevärd inverkan på hönsbestånden. Det är därför klokt att överväga skogsodling utan kalhuggningar och att lägga igen diken i myrlaggar och skogskanter ­ sådana hör ju till de viktigaste miljöerna för kullarna. Är lösningen på problemet en effektiverad övervakning i egen regi (jaktövervakare) eller att ge myndigheterna mera resurser? Det är undertecknads förhoppning, som jag delar med många andra natur- och fågelvänner, att det ska bli ett slut på det avsiktliga förstörandet av rovfåglars bon och skjutandet av häckande fågelhonor vid boet. Den förföljelse som bevisligen har pågått under de senaste åren kan innebära en imageförlust för hela jägarkåren. Övervakningen i egen regi borde fungera bättre och jägarna borde själva anmäla jaktbrott och naturskyddsbrott till myndigheterna. Att döda en rovfågel är ett naturskyddsbrott och den skyldige kan dömas till fängelse i maximalt två år. En jaktförening som godkänner att medlemmar förföljer rovfåglar kan jämföras med en kriminell liga som skyddar sina medlemmar. Vi vinner alla på att brottslig verksamhet rensas ut. I hopp om konstruktivt samarbete med alla parter, även jägarna! Jouni Lamminmäki Fågelföreningen Suomenselän Lintutieteellinen Yhdistys Vad tycker du? Godkänner jägarna tyst dödandet av rovfåglar? Berätta din åsikt på adressen www.riista.fi/vieraskyna 64 Skogshönsen fortsatte att öka 2 l Jägaren l 5 l 2011
• Innehåll 5 2011 2 Gästskribenten: Tiger vi och godkänner rovfågelshatet? 4 Vildmarkskalendern 5 Ledaren 6 Finlands viltcentral är en serviceorganisation 20 Jaga etiskt med hund 10 Ordförandens spalt: 12 Jakttiderna Om vapendebatten och en del annat... 13 Nyhetsmagasinet och viltfrågesport 16 Jakten med spets är en levande tradition 20 Jaga etiskt med hund 24 Ur Pilvis dagbok, del 5: Hemma och på resa n Tidninge aren Jäg 60 år 30 Hjortdjurens jaktlicenser 31 Elektroniskt älgobskort 32 Ålandsnytt 34 Nyheter från Övre Lappland om den tidigarelagda älgjakten 38 Halsbandsälgarna och höstens jakt 40 JAKTLERDUVAN ­jaktkarnevalen för ungdoma i Kust-Österbotten 42 Är hönsfåglarna hotade? 52 Jägaren och Metsästäjä speglar jägarnas värld, del 3 56 Kalibrer för fågelstudsare 59 CIC ­ det internationella rådet som främjare av viltvården och jakten Det behövs mera kunskaper om sädgåsens häckning och om fångsten 60 Aktuellt från ministeriet: 62 Resultaten av sjöfågelinventeringarna 2011 64 Skogshönsen fortsatte att öka 66 Vetenskaplig viltkunskap: Med vargen som videts väktare 68 Ett enda skott kan förstöra din hörsel 70 Jakten på statens marker: Statens marker erbjuder jaktmöjligheter för alla 72 Idéer för jaktturismens utveckling 74 Pappilanluhta ­en pärla mitt i stan ­ behövs det vattenväxter? 76 Att anlägga en våtmark 79 Novellpristävling med jakttema för ungdom 80 Extra satsning på viltvården i statens skogar 82 Jaktturismen ger glesbygden inkomster 84 På vandring med Eki: ­jaktkarnevalen för ungdoma i Kust-Österbotten 40 JAKTLERDUVAN Kläder efter väder 86 Ännu hinner du delta i jaktmuseets insamlingstävling 88 Kvalitet i viltbehandlingen: Tillverkning av viltkorv 90 Finlands viltcentral och Tracker informerar: Terrängnavigatorn för jägare har uppdaterats 91 Viltcentralen informerar 92 Affärer 95 Adresser Jägaren l 5 l 2011 l 3
• Text och bild: Eerikki Rundgren Vildmarkskalendern SEPTEMBER Dalripan har försvunnit nästan helt från södra Finland. Den största enskilda orsaken till att arten minskat är den kraftfulla bearbetningen av våtmarker. De sydligaste säkerställda häckningsobservationerna finns nu så högt uppe i norr som på gränsen mellan Satakunta och Södra Österbotten. Bildens ripmamma som hetsigt försvarar sin kull håller till i Lauhanvuori nationalpark i Isojoki. OKTOBER Det finns hundratals raststugor i Finland, men knappast någon vet det exakta antalet. Redan enbart på den av Jouni Laaksonen upprätthållna webbplatsen "autiotuvat on line" på adressen http://koti.kainuu. com/joula/at/#Aluejako, finns det uppgifter om 482 raststugor i Norra Finland. I den senaste i fjol färdigställda hotklassificeringen definieras dalripan som en missgynnad art. För att återuppliva ripbestånden har man börjat återställa fåglarnas tidigare häckningsmyrar och dessutom begränsat jakten kraftigt. Det går att kontrollera jaktbegränsningarna och fredningstiderna antingen i den här tidningen eller på Finlands viltcentrals webbsajt på adressen www.riista.fi Älgjakten börjar 24.9 utom i Enontekis, Enare, Muonio och Utsjoki kommuner, där man kan jaga redan mellan 1.9 och 20.9. Efter en kort paus fortsätter jakten mellan 11.10 och 31.11. Orsaken till den tidigarelagda jakttiden, som tillämpades första gången i fjol, är att få älgjakten bättre anpassad till midvinternattens och vinterns antågande. Raststugorna är avsedda för kortvarigt bruk av dem som rör sig med muskelstyrka. Det är inte förenligt med god sed att använda stugan i dagar som bas för sitt jakt- eller fiskesällskap. Vid sidan av större grupper bör även den enskilda vandraren boka en reserveringsstuga eller en uthyrningsstuga att ha som bas under en längre jaktresa. Lövbranden är över i slutet av september i Lappland, och på andra håll i Finland i mitten av oktober. Ödemarkerna, nationalparkerna och strövområdena är nästan helt tomma på vandrare efter lövbrandssäsongen. I södra Finland kan fina vandringsväder fortsätta ända in i december, men i norr kan snön stoppa färden till fots redan i början av oktober. I oktober minskar den ljusa tiden hela tiden och temperaturen kan variera från plusgrader till rejäl köld. Oktober är å ena sidan en krävande men å andra sidan även en mycket givande tid att vandra. I bästa fall gör den skarpa nattkylan våtmarkerna gångbara och inte ens det mest bländande solskenet kan smälta rimfrosten som fastnat på träd och stigar. Älgens utbredningsområde täcker hela landet med undantag för fjällområdena i Lappland. Älgens utbredning norrut sammanfaller inte med tallens norra gräns trots att detta är en utbredd tro. De populäraste trädarterna i älgens vinterföda är rönn, vide, asp och en framom björk och tall. Bildens älg vandrar nära Ravdoskaidi i Utsjokidalen. 4 l Jägaren l 5 l 2011
• Ledaren I höst blåser nya vindar ­heder åt vilttrianglarna! Rätt många jägare har redan inlett säsongen med jakt efter ringduva eller and. När det här numret av Jägaren utkommer har också harjakten börjat och en hel del harhundar är ute i markerna och nosar efter dofter. Säsongen på hönsfåglar börjar om några dagar och inventeringarna har kommit med goda nyheter för dem som tänker sig ut i fågelmarkerna. Älgjägarna uppe i nordligaste Finland har redan satt igång medan vi i söder ännu får ge oss till tåls i ungefär en månad. Tanken går till jaktmarkerna, upp på höjderna, ner i skogens dunkel, ut till åkerkanten, upp på fjället eller ner till strandkanten. Jägaren känner djup frid och blir andäktig till sinnes. Den som väntar på något gott väntar så gärna. I år ska jägarna vara uppmärksamma på att fredningarna av viltet inte längre går till på samma sätt som förut. Samtidigt som viltförvaltningslagen förnyades reviderades också 38 § i jaktlagen. För första gången regleras nu begränsningarna i jakten med en förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Tidigare kunde ju också jaktvårdsdistrikten besluta om begränsningar i jakten inom sitt verksamhetsområde. I början av augusti avgav ministeriet sin förordning om begränsningar i jakten på sädgås och den nittonde augusti för tjäder och ripa. Det betyder för hönsfåglarnas del att resultaten av sommarens triangelinventeringar kan läggas till grund för årets begränsningar och fredningar. Det förklarar varför det i årets julinummer av Jägaren inte fanns något meddelande om begränsningar, utan enbart jakttiderna enligt jaktförordningen. Jag uppmanar därför läsarna att studera jaktbegränsningarna i det här numret och även notera att begränsningarna nu följer landskaps- och kommungränser, inte de tidigare gränserna för jaktvårdsdistrikten. De lovliga tiderna och begränsningarna i jakten på hönsfåglar bygger på de färska resultaten av triangelinventeringarna som gjordes i slutet av juli och början av augusti. Utifrån inventeringarna beräknade Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet tätheterna för hönsfåglarna i landet, vilket betyder att ministeriets förordning bygger på pinfärska vetenskapliga fakta. Tanken slog mig att vårt arrangemang kanske ändå hör till världstoppen i branschen? Vi har all orsak att rikta vårt hjärtligaste tack till alla medverkande, både myndigheter och forskare, men framför allt till Er som räknar trianglarna! Jag önskar er härliga stunder i skog och mark! Jägaren l 5 l 2011 l 5 PS! I spalten Gästskribenten lyfter amatörornitologen Jouni Lamminmäki fram ett känsligt ämne som ofta förknippas med jägare. Har attityderna till rovfåglarna följt med till 2000-talet eller ruvar jägarna fortfarande på rovdjurshat? Varje jägare är en ambassadör för vårt gemensamma intresse. Tänk därför efter vilken bild av jakten du vill ge. Jari Pigg chefredaktör
• Projektipäällikkö Reijo Orava, Suomen riistakeskus är en serviceorganisation Idén med den processartade verksamheten är enkel. Den utgår från kundernas behov och förväntningar. Det begrundas vilka produkter eller tjänster som kan tillfredsställa kundens behov. Processerna planeras ­ åtgärder och användningen av resurser ­ så att önskade tjänster åstadkoms. Det utreds vilka uppgifter eller material som behövs och varifrån de anskaffas. Så här skriver Kai Laamanen, som hör till landets mest erfarna konsulter för utveckling av processbaserade organisationer och processer. R 6 l Jägaren l 5 l 2011 Finlands viltcentral är en serviceorganisation. Organisationens funktioner organiseras enligt principen för processartad funktion. Utgångspunkten för planeringen av processerna är skyldigheter som samhällets lagstiftning ställer samt tjänster som kunderna behöver. Målet är nöjda kunder. l I viltförvaltningslagen har det för viltcentralen föreskrivits tjänster som i stor utsträckning betjänar samhället. Viltcentralen ska erbjuda service åt alla som är intresserade av vilthushållningen ävensom åt medborgare som drabbats av olägenheter och skador som orsakats av vilt. För jägarna, som givetvis är en central kundgrupp, producerar viltcentralen i lag föreskrivna tjänster. Viltcentralen genomför och verkställer den viltpolitik, för vilken riksdagen och statsrådet dragit upp riktlinjerna. Statsförvaltningen är här viltcentralens kund. Enligt den nya viltförvaltningslagen har viltcentralen även en viktig roll vid beredningen av viltpolitiken. Via vilt- vårdsrådens verksamhet ska viltcentralen engagera olika medborgar- och intressegrupper i utarbetandet av förvaltningsplaner för viltbestånden. Till utgångspunkt för planeringen av Finlands viltcentrals organisation och verksamhet har tagits ett processartat funktionssätt. Figur 1 visar en processkarta som beskriver centralens processorganisation. I centrum av viltcentralens processkarta finns verksamhetens kärnprodukter: hållbar vilthushållning, tjänster och offentliga förvaltningsuppgifter. Kärnprocesser kallas de funktionskedjor som producerar tjänster som kunderna behöver ­ eller mervärde, som saken mera teoretiskt ofta uttrycks. Kärnprocesserna producerar tjänster för kunderna För viltcentralen har tre kärnprocesser fastställts: Processen Tjänster producerar på personnivå inriktade direkta tjänster. Processens mest centrala kunder är jägare som betalar viltvårdsavgift, men också alla andra medborgare. I slutet av artikeln beskrivs processen Tjänster närmare. Målet för processen Hållbar vilthushållnings verksamhet är att viltbestånden bevaras livskraftiga, viltskadorna hålls på en rimlig nivå och att jakten verkställs etiskt och ansvarsfullt. Processens kunder är i första hand olika institutioner och organisationer. Dessa är bl.a. statsförvaltningen, som via resultatstyrningen "beställer" tjänster ssom samhället behöver av centralen. Kunderna kan också vara näringsidkare, aktörer inom vilthushållningen eller av medborgarna bildade samfund. Vilthushållningsprocessens tjänster består bl.a. av förvaltningsplaner för viltbestånden, årliga beskattningsplaner för viltbestånden, viltdata samt råd och stöd gällande förebyggnde av skador. I viltcentralens organisation har viltvårdråden ­ ett riksråd och 15 regionala ­ en central roll i vilthushållningsprocessen. Rådens uppgift är att sörja för hörandet av intressegrupperna samt att engagera dessa i beredningen av viltpolitiken. Ett centralt arbetsredskap i denna uppgift är de art- eller livsmiljörelaterade förvaltningsplanerna för viltet. Om och när processens mål för verksamheten realiseras gagnas de enskilda medborgarna indirekt av processernas
• Figur 1: Finlands viltcentrals processKommunikation Stödprocesser Regionerna karta. I processorganisationens grundidé ingår tanken om kontinuerlig utveckling och förbättring av verksamheten. Därför ska verksamhetens resultat och kundernas belåtenhet mätas forlöpande Strategiarbete och ledning Styrprocesser Visioner, värden och strategier Kundernas behov, viltpolitiken Hållbar vilthushållning Tjänster Offentliga förvaltningsuppgifter Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Uppföljning och utvärdering av verksamheten Kärnprocesser Stödprocesser Interna tjänster På respons och utvärdering av verksamheten grundad fortlöpande förbättring Att antalet viltarter blivit mångsidigare och att viltbestånden vuxit har gjort viltet till något som berör nästan alla medborgare på ett eller annat sätt. resultat. En stor utmaning är dock det faktum att medborgarnas förväntningar på viltpolitikens resultat delvis är motstridiga sinsemellan. Det förväntas rikliga fångster av vilt men å andra sidan borde någon art som orsakar skador tas bort helt, åtminstone lokalt. Någon annan tycker att djur inte ska få utnyttjas alls genom jakt. I arbetet söks det alltså kompromisser och med dem är inte alla kunder nödvändigtvis nöjda. Även de offentliga förvaltningsuppgifter viltcentralen har givits i lagstiftningen är organiserade enligt processprincipen. Processens mest centrala kundgrupp är sökande av olika tillstånd; jaktföreningarna söker jaktlicenser och de som drabbats av viltskador söker dispenser. Chefen för de offentliga förvaltningsuppgifterna, som har utnämnts av av ministeriet, svarar för processen. Han är inte underställd viltcentralens förvaltningsorgan eller ledning. processer för interna tjänster, har som uppgift att producera stödprocesser som kärnprocesserna behöver, t.ex. ekonomi- och personalförvaltning eller kontors- och datasystemtjänster. Stödtjänsterna är organisationens motor, som håller hjulen igång. Strategiarbetet och ledningen hör igen till styrprocesserna, som fastställer verksamhetens inriktning, sörjer för kärnverksamhetens mänskliga och ekonomiska resurser och sätter frågorna i viktighetsordning så att möjligast nyttiga och effektiva resultat ska kunna uppnås med knappa resurser. Också viltvårdsråden deltar i beredningen av viltcentralens strategiska planer. verksamhet inleddes i början av mars övergick de interna tjänsternas och de offentliga förvaltningsuppgifternas processer till ett processartat verksamhetssätt, även om det skedde med temporär bemanning. Också strategiarbetets processer har startat. Av kärnprocesserna övergår däremot tjänster och hållbar vilthushållning till den nya processmodellen från början av 2012. Arbetsgruppen som under jaktchef Juha Kuittinens ledning berett realiserandet av processen Tjänster har indelat processen i fyra delprocesser på grundvalen av kundsektorn. Delprocesserna och dessas nyckelkunder framgår av figur 2. Processens tjänster fokuseras direkt till personkunderna. På lokal nivå betjänar jaktvårdsföreningarna samma kunder och därför har den stödtjänst viltcentralen erbjuder jaktvårdsföreningarna placerats i den här processen. Målet är att viltförvaltningens tjänster visar sig så enhetligt som möjligt för kunden. Tjänster för ny jägare Kunder hos Tjänsten för ny jägareprocessen är till för medborgare som är intresserade av jakt och önskar bli jägare, särskilt ungdomar. Processen producerar grundläggande fakta om vad Tjänsterna organiseras som processer Viltcentralens processorganisation startar i två steg. När viltcentralens Stöd- och styrprocesserna betjänar kärnverksamheten Stödprocesserna, som grupperats som Målet är att viltförvaltningens tjänster visar sig så enhetligt som möjligt för kunden. Jägaren l 5 l 2011 l 7 Nöjda kunder Lagstiftning
• jakt är och hur kontakt med den här hobbyverksamheten erhålls. Tjänstens medel är elektroniska media, men även stöd av det ungdomsarbete som bedrivs i föreningar, jaktföreningar och skolor. I det här arbetet har även organisationer som utövar hobbyn en viktig uppgift. Efter att intresset tänts är följande skede på den nya jägarens väg avläggande av jägarexamen. Den och den kurs som föregår examen organiseras av den lokala jaktvårdföreningen. Gemensamt anmälningsförfarande, kursmaterial, handböcker och material är tjänster som ingår i viltcentralens process och målet är att alla dessa utvecklas så att de fungerar i en modern elektronisk informationsförmedlingsmiljö. Processens ansvarsområde upphör efter att den nya jägaren införts i jägarregistret. Jägartjänster Jägartjänsternas kunder är betalare av jaktvårdsavgiften som antecknats i registret, omkring 380 000 jägare. Viltcentralen producerar lagstadgade tjänster för dem. De viktigaste av dessa är jägarförsäkringen och jaktkortet samt jägarregistrets tjänster. Att hålla jägarkåren ajour om ändringar av lagstiftningen samt producera aktuell information i anknytning till jakten och viltet samt jakten och dess etik är centralt. Informationen förmedlas till jägarna genom tidningen Jägaren och webbsajten riista.fi. Publiceringen av sex nummer i året av tidningen Jägaren / Metsästäjä och distributionen av tidningen till alla jägare samt uppätthållandet av det elektroniska mediet är viltcentralens kommunikations ansvarsområde. Betalarna av jaktvårdsavgift förväntar sig berättigat även många andra tjänster av viltcentralen, men det är skäligt att komma ihåg att hela viltförvaltningen finansieras och bl.a. alla ovan relaterade tjänster produceras för en avgift som uppgår till 30 euro per år. Processen Tjänster Kund Delprocesser Nyckelkund Ungdomar Skolelever Medborgare Tjänster för ny jägare Jägartjänster Registrerade jägare Tjänster för allmänheten Medborgare Stöd av jaktvårdsföreningarna Jvfs verksamhetsledare och funktionärer Figur 2: Delar och nyckelkunder i Finlands viltcentrals process Tjänster Tjänster för allmänheten Att antalet viltarter blivit mångsidigare och att viltbestånden vuxit har gjort viltet till något som berör nästan alla medborgare på ett eller annat sätt. De stora rovdjuren eller t.ex. kaninerna i huvudstaden gör att medborgarna behöver information eller hjälp för att sköta den situation eller det problem som orsakats av viltet. För att lösa den här kundgruppens informations- och rådgivningstjänster har processen Tjänster för allmänheten planerats. För att genomföra tjänsten kommer ett team för dessa tjänster att grundas. Teamets arbetsredskap är telefon och e-post. Målet är att ge uttömmande svar på möjligast många frågor redan vid den första kontakten, men de mest knepiga frågorna styrs till specialister för besvarande. Utgående från frågor som upprepas ofta utvecklas en informationstjänst som fungerar på nätet. Processen kommer naturligtvis att tjäna också jägarnas behov av information. Jord- och skogsbruksministeriet har utsett styrelsen för Finlands viltcentral för tiden 1.6.2011­31.12.2014. Styrelsens sammansättning är följande: Ordinarie medlem Tauno Partanen ordförande Risto Hanhineva viceordförande Asko Keski-Nisula Einari Kapiainen Mikael Antell Veikko Ahola Heikki Lehtinen Jord- och skogsbruksministeriet Vesa Ruusila Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Aarno Puttonen Jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund MTK Marko Mikkola Finlands viltcentral, Norra Tavastland suppleant Pentti Pulkkinen Jari Huhtamella Esko Savukoski Leo Houhala Martin Hägglund Markku Pärssinen Risto Timonen Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Riitta Rahkonen Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Vesa Malila Jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund MTK Sirpa Kuhlström Finlands viltcentral, Södra Tavastland frivilligt arbete och styrelserna ansvarar för deras verksamhet, men för de praktiska uppgifterna svarar särskilt verksamhetsledaren. Därför har föreningens verksamhetsledare fastställts som nyckelkund i stödprocessen för jaktvårdsföreningar och en delprocess finslipas för att stöda verksamhetsledarens funktion utan att för den skull glömma föreningens övriga funktionärer. Till tjänsterna hör bl.a. kurser och rådgivning samt gemensamma datasystemtjänster. Stödet av jaktvårdsföreningarna förstås också som en ekonomisk fråga. I samband med den reform viltförvaltningslagen innebar framfördes det även från riksdagshåll att föreningarnas statsbidrag målmedvetet bör utvecklas så att åtminstone kostnaderna för handhavandet av de frivilliga offentliga förvaltningsuppgifterna ska kunna ersättas. Den här frågan sköts i samband med processerna för viltcentralens strategiarbete och ledning. l Stöd av jaktvårdsföreningarna Jaktvårdsföreningarna och viltcentralen betjänar samma kunder. Därför bör även serviceprocesserna ses som gemensamma och bör sammansvetsas. Jaktvårdsföreningarnas verksamhet grundar sig på Artikelserien om gestaltandet av Finlands viltcentrals organisation fortsätter: 6/2011 Viltcentralen skapar förutsättningar för en hållbar vilthushållning 1/2012 Viltcentralens processorganisation startar 8 l Jägaren l 5 l 2011
• VALITSE AITO SUOMALAINEN Automatisoidut toiminnot ­ vähemmän muistettavaa! Jälkipelit SYYSTARJOUS NOPEILLE! Täysi Pointer-paketti Magnum-panta+TH3-ohjelma+Nokia C5-00 Sonera, Saunalahti tai DNA-liittymillä valmiiksi asennettuna. MULLISTAVA UUTUUS! TÄYSIN UUDISTUNUT JAHTIOHJELMISTO · IlmaisetmaastokartatSuomesta · Vainyksivuosimaksu ­ kaikki toiminnot ja palvelut · Eierilisenssejäjatuotenimiä kännykästä tai netistä ­ vaikka heti maastossa! NYT USKOMATTOMAAN YHTEISHINTAAN! 649,Hintoihin lisätään toimituskulut. Pointer Magnum-panta Tehokas, nopea, varmatoiminen, uusi A-GPS paikantaa koiran jopa sisätiloista, vesitiivis ja iskunkestävä, erittäin pienikokonen, toiminta aika jopa 10 vrk... katso kaikki huippuominaisuudet verkkokaupasta! Myös pelkkiä pantoja tarjoushintaan! Rajaton määrä karttoja! 59,- /vuosi EIMUITA KULUJA! TRACKER G400-PANTA 18,90 Tilaa puhelimitse 0500 176 596 tai verkkokaupasta www.valiokoiravarusteet.fi 24kk sopimus VAiN Säästä keskittämällä: Vaihda kaikki liittymäsi Saunalahteen · · · KäytäydellisestiLive-pantoihin sekäjahtipuhelimeen. Voithankkiamyöspelkänliittymän. Säästäpaljon:Vaihdakaikki liittymäsiJahtiliittymiin. JAHTiLiiTTYMÄ /kk Tekniset tiedot · 150tekstiviestiä/kk · Vapaadatamäärä · 3G-verkossa384kbit/snopeus · 2G-verkossaverkonmaksiminopeus (30­160kbit/s) · Tulossamyyntiinsyyskuussa 6,90 /kk VAiN UUTUUS! norm. 449,PetSafe Stealth Pitkä kantomatka, kompakti muotoilu, yhdenmukaistettu 868 MHz, automaattinen suuntavalaisu. Mukana paristot. 499,- Tracker Classic+Intello 449,- Uusi malli! 459,- MUISTA! verkkokaupasta Riistakamerat Laaja valikoima PetSafe-tuotteita Koiratarhat ja -talot Bellman Luolatutka Digitaalinen vastaanotin. Toimintasäde 10cm­60m maaperästä riippuen. Valmiusajat panta n. 100 h, vastaanotin n. 200 h. Vastaanotin ja teholähetin. Paketti tuo käyttäjälle maksimaalisen kantaman. Mukana säilytyskotelo. Maxi -lihamylly Kapasiteetti jopa Compact 28 vakuumipakkaaja Kammion mitat (mm) 385x380x100, sauman mitat (mm) 260x8, pumpun kapasiteetti 10 m3/h, nettopaino 44 kg. 150 kg/h Soveltuu erinomaisesti metsästäjille ja poromiehille. Edullisuutensa ansiosta loistohankinta myös kotikäyttöön. Nosturivaaka Lihakoukut 499,- Mini Deluxe -vakuumipakkaaja 249,29, 10 kpl norm. 950,- 999,HUIPPUSUOSITTU! Maksimi punnituspaino 300kg. Minimi punnituspaino 2 kg, tarkkuus 0,1kg. Mukana kaukosäädin ja laturi. Vaa´assa ladattava akku. Ruostumatonta terästä. Erittäin suorituskykyinen. Soveltuu ilmakanavoiduille pusseille. Saumausleveys 400 mm. Paino 12.5 kg. Laadukkaat ja kestävät RST-koukut. 90 LISÄÄ TUOTTEITA NETISSÄ! Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme! AINAEDULLISEENHINTAAN ! SUORAANMAAHANTUOJALTA 399,- www.valiokoiravarusteet.fi 0500 176 596 Hintoihin lisätään toimituskulut. Monipuolinen pikkumylly jokaisen kodin tarpeisiin. Näppärä koko helpottaa varastointia mutta kätkee sisäänsä tehokkaan paketin. Mukana leikkuuterät ja makkarasuutin. Huippuedulliset ja laadukkaat Premiumvakuumipussit ja rullat. 1000 kpl Lite -lihamylly HUIPPUSUOSITTU! 149,- norm. 299,- Vakuumipussit 100 kpl PREMIUM-LIHANKÄSITTELYTUOTTEET VERTAA HINTOJA! Hinnat alkaen 7,90 71,10
• Ordförandens spalt Om vapendebatten och en del annat... Inte heller detta år har gått utan en debatt om att strama åt vapenlagen. Förhoppningsvis har myndigheterna vett och sans att först vänta in effekterna av de lagändringar för jaktvapen som de redan har beslutat om innan de huvudstupa störtar iväg för att svänga ihop nya paragrafer. I synnerhet de nya förslagen om förvaring av jaktvapen har bjudit på häpnadsväckande läsning. Om det blir verklighet med obligatorisk förvaring i exempelvis jaktstugor skulle det måla in fritidsjakten i ett hörn eftersom långt ifrån alla föreningar har en egen stuga. Dessutom finns det en stor grupp jägare som inte ens hör till någon jaktförening. På insändarsidorna i några tidningar har det också torgförts radikala åsikter som att den gemensamma nämnaren för de tragiska skjutningarna är att de skyldiga har jägarbakgrund. Enligt min uppfattning stämmer det här inte alls. Vapnen som skaffades för de chockerande massmorden hade från första början skaffats i ett helt annat syfte än jakt. Vid handläggningen av ansökningar om dispens för jakt på fredlösa fåglar gjorde jaktchefen på Norra Savolax en intressant beräkning av den uppskattade ekonomiska skada som de sökande uppgav. För björktrastens del uppgick den uppskattade skadan till cirka 13 euro per beviljad fågel. Majoriteten av de beviljade dispenserna handlade nämligen om björktrastar. För kråka och skata var den uppskattade skadan per beviljat tillstånd klart mindre. För gråtrut och tamduva var uppskattningen däremot nästan dubbelt större än för björktrasten. Det är gårdar med bärodlingar som har problem med björktrastar medan de övriga fågelarterna drabbar också andra yrkeskategorier på landsbygden. Självfallet måste vi komma ihåg att skadorna är uppskattningar, men vi kan trots det konstatera att de ekonomiska skadorna på bärodlingarna i mitt hemlandskap som orsakas av fredlösa fåglar uppgår till cirka 470 000 euro. Det är häpnadsväckande mycket! Om vi jämför de uppskattade skador som fredlösa fåglar orsakar med till exempel de skador som älgen orsakade skogsbruket ifjol, så är fågelskadorna inalles ungefär tre gånger så stora! Det kommer säkert som en överraskning inte bara för mig! Visserligen uppgår skadorna på skogsbruket bara till cirka 34 euro per beviljad licens. Under året 2010 uppgick skadorna som de stora rovdjuren orsakade i landskapet där jag bor till sammanlagt cirka 37 000 euro. "Gärningsmännen" bestod av två lodjur, åtta björnar och två vargar. Den största enskilda posten var ett lodjur som skadade en hund för 16 500 euro. De beviljade älglicenserna är redan skickade till dem som ansökte och när den här tidningen utkommer så har älgjägarna i landets fyra nordligaste kommuner redan kavlat upp ärmarna. I landet som helhet har antalet licenser minskat med cirka sju procent från i fjol och minskningen var särskilt stor i Kajanaland. Under hösten hålls det regionala möten med intressegrupper som ingår i beredningen av älgens förvaltningsplan. På mötena formuleras regionernas syn på saken och målsättningar för hur älgbestånden ska skötas. De olika regionerna skiljer sig nämligen väldigt mycket från varandra och därför är det avgörande viktigt att varje regions särdrag blir beaktade i tillräckligt hög grad när förvaltningsplanen görs upp. Lyckligtvis har älgjägarna år för år lärt sig att ta allt större ansvar för att älgstammen ligger på en lämplig nivå, men fortfarande finns det gäng som jagar sina sista licenser ända till sista december även om inte minsta lilla klöv skulle ha synts till i trakten på flera veckor. Dessutom beskyller somliga jägare de licensbeviljande myndigheterna för att bevilja allt för mycket licenser. På den här punkten finns det ett klart behov av en förändring i attityderna. Det enda som har betydelse för älgarnas framtid är ju vilka och hur många älgar som finns kvar i markerna efter jakten! Tauno Partanen tf. styrelseordförande Finlands viltcentral 10 l Jägaren l 5 l 2011
• Karhusarja Olemme kehittäneet kolme metsästyskivääriä, jotka parhaiten soveltuvat suurriistan jahtiin peitteisessä maastossa ja vaativissa sääoloissa. Nämä ovat saaneet mallinimet karhujen mukaan.Yhteistä kaikille ovat kunnolliset avotähtäimet. Piippujen pituus on hivenen tavanomaista lyhyempi, mutta tasapainon vuoksi läpimitta vastaavasti paksumpi. Etuhihnalenkin hela on piipun ympäri pujotetulla teräshelalla ja kestää kovaakin käsittelyä. Black Bear Sako 85 Black Bear yhdistää mattamustan synteettisen soft touch -tukin tyylikkääseen mattamustaan metalliin.Tämä monipuolinen kivääri on suunniteltu helposti mukana kulkevaksi joka sään kivääriksi. Brown Bear Sako 85 Brown Bear malli on suunniteltu suurriistan metsästäjän tarpeita huomioiden. Kiväärin suora ruskea laminaattitukki yhdistettynä mattamustiin metalliosiin luo säänkestävän ja tyylikkään kokonaisuuden. Kodiak Tämä ase on tehty metsästäjälle, joka haluaa jykevän suurriistaluodikon vaativaan metsästykseen. Piippu on normaalimalleja hiukan lyhyempi ja paksumpi. Koska ase on tarkoitettu vaarallisenkin suurriistan pyyntiin, kaliipereja on vain kaksi, molemmat erinomaisia tähän tarkoitukseen: .338Win.Mag. tai .375H&H Magnum. Tämä ase pitää ottaa käteen ja sillä on ammuttava, vasta silloin voi ymmärtää, miksi se on rakennettu. SAKO FiRST CLASS KAuPPiAAT LöYdäT OSOiTTeeSTA www.SAKOSuOmi.Fi SAKO OY, PL 149, 11101 RiihimäKi
• Metsästysajat 1.8.2011­31.7.2012 OBS! ** Tjäder: Skogsfåglarnas jakttider jaktåret 1.8.2011-31.7.2012 (Källa: JSM:s förordning om förbud av jakt på tjäder och ripa under jaktåret 2011-2012) Tjädern är helt fridlyst i landskapet Egentliga Finland samt i landskapet Nyland med undantag för kommunerna Lappträsk, Lovisa och Mörskom. Tjäder får jagas 10.9.­30.9. i landskapen Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland samt i de till landskapet Birkaland hörande kommunerna Akaa, Kangasala, Lempäälä, Nokia, Birkala, Punkalaidun, Pälkäne, Tammerfors, Urjala, Valkeakoski och Vesilahti, i de till landskapet Satakunta hörande kommunerna Euraåminne, Eura, Vittis, Kjulo, Raumo och VILTARTER Änder *1 Sjöfåglar *2 Guding Åda och unge Sothöna Grågås och sädgås** Kanadagås Morkulla Orre Järpe Tjäder** Dalripa** OMRÅDE Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Landskapena Norra Savolax, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland. Enontekis, Enare, Utsjoki. Fjällripa Rapphöna Enontekis, Enare, Utsjoki Landskapena Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga dellar av landet med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. Fasan Ringduva Skogshare och fälthare Vildkaninen Ekorre Europeisk bäver Kanadensisk bäver Bisamråtta Räv, mårdhund, mink, iller, i farm uppfödd fjällräv, grävling Mård Hermelin Lo Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. Hela landet Hela landet Hela landet Säkylä samt i de till landskapet Nyland hörande kommunerna Lappträsk, Lovisa och Mörskom. I den övriga delen av landet får tjäder jagas under den i jaktförordningens 24 § fastställda tiden, dvs 10.9­31.10.2011. ** Ripa: Ripan är helt fridlyst i landskapen Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Österbotten, Norra Karelen och Norra Savolax samt i de till landskapet Kajanaland hörande kommunerna Kuhmo, Paldamo och Sotkamo ävensom i landskapet Norra ÖsterbotJAKTTIDER/ POIKKEUSLUPA-AIKA 20.8. klo 12.00-31.12. 1.9.-31.12. 1.6.-31.12. 20.8. klo12.00-31.12. 20.8. klo12.00-31.12. 20.8. klo 12-31.12. Gråsäl 20.8. klo12.00-31.12. 20.8. klo12.00-31.12. 10.9.-31.10. 10.9.-31.10. 10.9.-31.10. 10.9.-31.10. Mufflon Älg Vildsvin Vikare VILTARTER Utter ten med undantag för kommunerna Haukipudas, Ijo, Kiminge, Kuusamo, Uleåborg, Pyhäntä, Pudasjärvi, Siikalatva, Taivalkoski, Utajärvi och Yli-Ii. Inom de områden där jakt på ripa är tillåten är jakttiden den i jaktförordningens 24 § fastställda, dvs 10.9­31.10..2011. I landskapet Lappland får ripa jagas under den i jaktförordningens 24 § fastställda tiden, dvs 10.9­31.10 och i kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki 10.9­31.3. I övriga delar av landet är ripan i enlighet med jaktförordningens 24 § helt fridlyst. JAKTTIDER/ POIKKEUSLUPA-AIKA Se. www.riista.fi OMRÅDE Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens. I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av utter. Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 10 § avsedd dispens. Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 10 § avsedd dispens. Hela landet Se. www.riista.fi 1.9.-15.10., 16.4.-31.5. 16.4.-31.12. 1.6.-29.2. (Hona med ungar får inte dödas) 1.9.-30.11. 24.9.-31.12. Hela landet Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. Enontekis, Enare, Utsjoki, Muono 1.9.-20.9. ja 11.10.-30.11. 24.9.-31.1. 24.9.-31.1. 1.9.-31.1, 16.5-15.6. 1.9.-31.1. 20.8.-31.10. (Hona som åtföljs av under ett år gammal unge får ej dödas, ej heller yngre unge). 20.8.-31.10. (Hona som åtföljs av ungar få inte dödas, ej heler under ett år gammal unge). 1.1.-31.12. Se. www.riista.fi 10.9.-31.3. 10.9.-31.3. 10.9.-31.10. Vitsvans-, dovhjort Skogsvildren Rådjur, bock Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet I renskötselområdet, med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om jaktlagen föreskrivna dispenser. 10.9.-31.10. 1.9.-29.2. 10.8.-31.10. 1.9.-29.2. 1.9.-31.3. 1.12.-31.1. 20.8.-30.4. 20.8.-30.4. 1.10.-19.5. Hela jaktåret (Höna med ungar får inte dödas 1.5.-31.7.) 1.11.-31.3. 1.11.-31.3. 1.12.-29.2. (Hona med ungar får inte dödas) 1.12.-28.2 Get och killing Brunbjörn I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens för fångst eller dödande av björn 20.8-31.10 (med undantag för björnhona som åtföljss av under ett år gammal unge) 20.8-31.10. I övriga delar av landet med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens 1.1-31.12. Varg Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens. Därtill kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens beviljas för att fånga eller döda varg. Hela landet Hela landet Med av Finlands viltcentral med stöd av i JL 4! § avsedd dispens. I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av lo (med undantag förlohona som åtföljs av under ett år gammal unge). Se. www.riista.fi Anmärkningar: *1) Gräsand, kricka, årta, bläsand, stjärtand, skedand, brunand, vigg och knipa. *2) Alfågel, stor- och småskrake. Obs! Användning av drivande hund i rådjursjakt är tillåten endast mellan 25.9.-31.1. ** Observera ovannämnda begränsningar i jakttiderna för skogshönsfåglar under jaktåret 1.8.2011-31.7.2012. ** Observera även begränsningarna av jakttiderna för sädgås på sidan här intill 12 l Jägaren l 5 l 2011
• Nyhetsmagasinet Unga kan fortsättningsvis avlägga skjutprovet n På s. 68 i tidningen Jahti-Jakt nr 3 ingår nyheten att unga under 15 år inte pga kraven för vapeninnehavstillstånd kan avlägga skjutprov. Uppgiften var dock felaktig och har även rättats på Finlands Jägarförbunds webbsajt. Nedan ett utdrag ur JSMs förordning om skjutprov: 7 § Skjutvapen och patroner Skjutvapenprovet ska avläggas med ett vapen till vilket skytten har ett giltigt innehavs- eller parallelltillstånd enligt skjutvapenlagen (1/1998). Om skytten är under 15 år får han använda ett vapen som tillhör en person över 18 år på det sättet som det föreskrivs i skjutvapenlagens 88 §. Vapnet och patronerna ska uppfylla kraven i 16 § 2 mom. punkt 2 i jaktförordningen när det gäller provet i rådjursskytte, och 16 § 2 mom. punkt 3 när det gäller provet i älgoch hjortskytte samt 16 § 2 mom. punkt 4 när det gäller provet i björnskytte. 8 § Handlingar som krävs för skjutprovet Före skjutprovet ska skytten för övervakaren av provet visa upp ett giltigt jaktkort eller det kommande årets jaktkort som skytten har betalat avgiften för samt på yrkan bevisa sin identitet. Därtill ska skytten före skjutprovet för övervakaren av skjutprovet visa upp ett giltigt innehavs- eller parallelltillstånd, som avses i skjutvapenlagen, till det vapen som skytten använder vid sskjutprovet. Du kan påverka förvaltningsplanen för älgstammen genom att svara på enkäten senast den sista oktober på adressen www.riista.fi/hoitosuunnitelmat ** Jakttiden för sädgåsen förkortades n Jord- och skogsbruksministeriet har gett en förordning om ett partiellt förbud av jakten på sädgås under jaktåret 2011-2012. Med hjälp av förbudet minskas jakttrycket på sädgåsens häckningsbestånd genom att skjuta fram inledningen av jakten inom en stor del av häckningsområdena och flyttstråken. Syftet med förordningen är även att säkerställa att jakten bedrivs enligt den i jaktlagen föreskrivna principen om hållbart nyttjande. Utgående från givna utlåtanden förlängdes förbuden med en vecka. Jakttiderna för sädgåsen landskaps- och kommunvis: Med början 20.8 kl. 12 - 31.12. I landskapet Lappland har jakten på sädgås inte begränsats med den av ministeriet givna förordningen med undantag för kommunerna Posio, Ranua och Simo. 1.9-31.12 I landskapet Kajanaland, till landskapet Lappland hörande kommunerna Posio, Ranua och Simo, till landskapet Norra Karelen hörande kommunerna Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes och Valtimo samt till landskapet Norra Österbotten hörande kommunerna Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski. 17.9-31.12 I landskapen Södra Karelen, Södra Österbotten, Södra Savolax, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Birkaland, Österbotten, Norra Savolax, Päijänne-Tavastland, Satakunta, Nyland, Egentliga Finland, Norra Karelen med undantag för kommunerna Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes och Valtimo samt i landskapet Norra Österbotten med undantag för kommunerna Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski. Tillstånd för jaktradio kan sökas av Kommunikationsverkets nya elektroniska tjänst n För radiotelefon som är avsedd för hobbyverksamhet eller arbetskontakter (t.ex. jaktradio) kan PMR-tillstånd för privatradionät sökas av Kommunikationsverkets nya elektroniska tjänst. Tillståndet betalas i nätbanken.. Tillsvidare kan endast för hobbyverksamhet och arbetskontakter avsett 68 MHz tillstånd (t.ex. jaktradio) sökas av tjänsten. Tjänsten finns på Kommunikationsverkets webbsajt på adressen https://eservices.ficora.fi Av tjänsten kan ny radiolicens sökas, uppgifterna på gällande licens kontrolleras eller uppsägning av licensen ske. På tjänsten kan inte ändringar på licens som är i kraft göras. Ansökan om licens förutsätter inte inloggning, men kontroll av egna transaktioner och för uppsägning av licens ska inloggning till tjänsten ske med hjälp av antingen personlig bankkod, elektroniskt personkort eller Katsoigenkänningstecken. Det elektroniska systemet kommer senare att utvidgas till verkets övriga tjänster. Ytterliggre info om användningen av 68 MHz jaktradion ges genom Kommunikationsverkets kundmeddelanden: http://www.ficora.fi/index/ viestintavirasto/asiakastiedotteet/radiotaajuudet/2011.html. Livsmedelslagen ändras ­ ändringarna gäller även kött av vilt n I den ändring av livsmedelslagen som trädde i kraft 1.9.2011 föreskrivs att kontroll av köttet från villebråd i fortsättningen kan ske endast i godkänd inrättning för hantering av vilt. Hittills har kött av vilt villebråd som varit avsett för inhemsk konsumtion med tillstånd och på åtgärd av kommunalveterinär även kunnat kontrolleras på annat håll än i inrättning för hantering av vilt, slakteri eller renslakteri. Denna s.k. slakteriskjulspraxis upphör nu men ges en två år lång övergångsperiod fram till den 31.8.2013 under förutsättning att kommunalveterinären gett slaktskjulet tillstånd innan lagändringen trädde i kraft 1.9.2011. Med stöd av hittills gällande livsmedelslagstiftning har jägare och jaktföreningar kunnat leverera kött av vilda harar, kaniner och fåglar till minutförsäljning (affärer och restauranger) utan köttkontroll. Det har räckt med en anmälan om verksamheten till kommunens myndighet för livsmedelsövervakning. Den här möjligheten ska bibehållas och utvidgas att omfatta även kött av vilda hjortdjur och kunna levereras utan köttkontroll till lokal minutförsäljning. Gå till adressen www.riista.fi ajankohtaista på nätet och läs hela artikeln Kommunikationsverket börjar bevilja tillstånd för spårnings- och uppföljningssändare n Från 12.8.2011 beviljar Kommunikationsverket tillstånd för spårnings- och uppföljningssändare (bl.a. hundpejlar) på frekvenserna 155 MHz. Ytterliggare info: http://www.ficora.fi/index/viestintavirasto/asiakastiedotteet/radiotaajuudet/2011/P_21.html Viltfrågesport 4 Svaren på sida 91 9) Får björn skjutas vid åtel? 1. nej x. ja 10) Vid jakt efter flera viltarter är det förbjudet att använda mekaniskt hjälpmedel som avger ljud. Vilket av följande vilt får jagas med sådant hjälpmedel? 1. gråsäl x. varg 2. räv 11) Hur många patroner får det gå i magasinet på ett halvautomatiskt gevär vid jakt på fågelvilt? 1. 5 x. 3 2. 2 12) Björnkött undersöks alltid för trikiner innan det får användas. Vilken av följande arter bär också ofta trikinparasiter? 1. skogshare x. lodjur 2. bäver 13) Är det tillåtet att skjuta en förvildad katt med miniatyrgevär? 1. ja x. nej 2. bara under speciella omständigheter 14) Hur många älglicenser har beviljats för höstens jaktsäsong? 1. 25 700 x. 62 300 2. 55 600 15) I vilket landskap brukar det fällas mest dovhjort? 1. Södra Tavastland x. Egentliga Finland 2. Nyland 16) Skogshönsen verkar ha lyckats med häckningen i år. Jord- och skogsbruksministeriet besluter i augusti om eventuella begränsningar i jakten. Var kan du kontrollera eventuella begränsningar innan du inleder jakten? 1. viltcentralens hemsida x. jord- och skogsbruksministeriets hemsida 2. vilt- och fiskeriforskningsinstutets hemsida 1) Hur många björnar får högst fällas under jaktåret 2011-12 med dispens av viltcentralen? 1. 189 x. 263 2. 110 2) Jakten på sädgås börjar senare än vanligt i stora delar av landet. När börjar den i Österbotten? 1. 17.9.2011 x. 10.9.2011 2. 1.10.2011 3) För jakt på rapphöna krävs numera licens i största delen av landet. I vilket av följande landskap krävs det fortfarande ingen licens? 1. Österbotten x. Satakunta 2. Egentliga Finland 4) Hur många dagar tillbringade de finska småviltjägarna sammanlagt på jakt under 2010? 1. 420 000 x. 1,4 miljoner 2. 2,6 miljoner 5) VFFI har beräknat att värdet på köttet från de hjortdjur som fälldes 2010 uppgår till c 61 miljoner euro. Vilket var kilopriset? 1. 12 e x. 18 e 2. 6 e 6) Hur gammal måste man vara för att få börja jaga i Finland? 1. 15 v x. 18 v 2. åldersgräns finns ej 7) Hur stor del av de som löste jaktkort 2010 deltog i älgjakten? 1. 60% x. 25% 2. 41% 8) När börjar jakten på hjortdjur med drivande hund? 1. 20.8.2011 x. sista lördagen i september 2. 1.9. Jägaren l 5 l 2011 l 13
• Heidi Lahtinen Jakten med spets är en levande tradition M Antti Korhonen kopplar av på jakt med sin spets. Det nära samarbetet med hunden är så belönande att han inte tänker återgå till jakten med stötande hund. Kimmo Pöri Jakten med spets är en levande tradition. Skallet ljuder klart och jämnt i den friska lugna höstluften. Fågeln som sitter på sin gren har lugnat sig, lyssnar på hundens skällande och märker inte jägaren som likt en indian kommer smygande. Beväpningen och utrustningen har förändrats, men skallet är sig likt sedan urminnes tider. 16 l Jägaren l 5 l 2011
• M Tjäder och orre en htin i La eid H l Med globala mått mätt är hönsjakten med skällande fågelhund en sällsynt jaktform. Vår nationalhund den finska spetsen är mästare i grenen med småkusinen norrbottenspets som god tvåa. I genomsnitt alltså, för de bästa norrbottenspetsarna når utan tvekan upp till den finska spetsens nivå eller till och med förbi. De stora ryska laikorna är av tradition hundar som jagar det mesta och därmed varierar också laikans intresse för fågel. Men den finska spetsen prioriterar ändå med största sannolikhet att skälla på skogshöns som satt sig i träd. I utbildningssyfte eller för prov är det tillåtet att skälla skogshöns till den sista februari. I Sverige är det tillåtet att jaga tjädertuppar och orrtuppar till den 31 januari. Inte i flykten utan på gren Till de största tabbar som en jägare kan göra som jagar fågel med spets är att skjuta fågeln i flykten. Vid den här jakten har husse och hund varsin uppgift att sköta och går det bra så får bägge till slut skörda frukten av samarbetet ­ en gemensamt fälld fågel. En jägare som skjuter fågeln i flykten berövar sin hund möjligheten att hitta fågeln där den sitter på sin gren och inleda ståndskallet under trädet. Uppgiften är inte alla gånger så lätt för hunden och kräver träning och upprepning för att lyckas. Särskilt förkastligt är det att skjuta fågeln i flykten när hunden är en valp, men med brist på tålamod kan jägaren fördärva också en vuxen hund. Hunden kan börja fråga sig varför den ska göra sig besväret att leta rätt på fågeln där den sitter om jägaren tycks kunna fixa den ändå? Charmen med att jaga med en spets handlar ju inte om att fälla en massa fågel utan om samarbetet mellan människa och hund. Trots hundens tappra försök händer det ändå oftare att fågeln smiter än faller, men det hindrar inte att dagen blir en höjdare. - När fågeln väl faller så är det pricken över i på jakten. Det är belöningen för det goda samarbetet mellan husse och hund. Men jakten når faktiskt sin fullbordan redan när hunden får till ett gott skall som jägaren kan smyga på och får uppleva stämningen, funderar Antti Korhonen som bor i Siilinjärvi. Till de största tabbar som en jägare kan göra som jagar fågel med spets är att skjuta fågeln i flykten. de starkt hos somliga individer. Men de är lätträknade, de hundar som faktiskt prioriterar ekorre före fågel. Det finns också uppfödare som i sitt avelsarbete gynnar älginstinkten som även den gömmer sig hos rasen. Även om den finska spetsen klart prioriterar skogshönsen så förlänger de flitigaste spetsägarna jaktsäsongen med små rovdjur ända till vårkanten. De som jagar med norrbottenspets är däremot i genomsnitt mera intresserade av att jaga också annat vilt än skogshöns. Bägge spetsarna är små och aktiva, och hänger gärna med där det händer. Oavsett om ens hund helst jagar älg eller skogshöns så är det väl värt att klämma in också änder, mård och mårdhund i jaktsäsongen. I praktiken är det oftast orre och tjäder som hunden skäller. Alla hundar är inte intresserade av järpe, åtminstone inte på äldre dar, och även de som är intresserade behöver särskild talang för att skälla järpe. I motsats till de större skogshönsen har järpen inte ro att lyssna på hundens skällande utan flyger sin väg alldeles för fort för att jägaren ska hinna fram, och slår sig ner i nästa sitträd utom synhåll. En spets med jaktinstinkt är av naturen intresserad av hönsfåglar. Det kan man ofta se redan på valpar, hur de blir liksom elektrifierade när de hör vingslagen av ett skogshöns eller nosar i en grop där orren vältrat sig. Det viktigaste vid utbildningen av en spets är att ge hunden möjligheter att lära sig. Redan som valp ska den få göra sig hemmastadd i skogen i lugn och ro och i egen takt. Som studiematerial kan användas fasaner som ju inte är särskilt skygga för folk när de väl satt sig på en gren. Om den som gärna vill skaffa sig en valp saknar erfarenhet av att jaga med spets så är det bäst att inte vara blyg utan försöka hänga med på "studieresa" med någon som har erfarenhet. Dunkla detaljer brukar klarna när man själv får se och pröva på. A la indian till skallet Idén med spetsjakt är mycket enkel. En bra hund söker av terrängen framför jägaren och på sidorna med en radie på typ 250 till 400 meter. Med fem till femton minuters mellanrum återkommer hunden till husse för att hålla konOckså de stora laikorna, som den här västsibiriska, kan vara intresserade av att skälla fågel. Under det senaste halvseklet har uppfödarna försökt forma den finska spetsen till en renodlad fågelhund. Även om de har lyckats rätt väl med uppgiften så strömmar ekorrblodet fortfaran- Jägaren l 5 l 2011 l 17 Heidi Lahtinen
• Även om den finska spetsen klart prioriterar skogshönsen så förlänger de flitigaste spetsägarna jaktsäsongen med små rovdjur ända till vårkanten. takten och stämma av gångriktningen. Poängen är att hunden ska hitta de fåglar som trycker i terrängen utan att fåglarna blir varse människan. Jägaren ska därför avancera alldeles tyst och lugnt. I allmänhet är en takt på en till en och en halv kilometer i timmen lämpligt, beroende på hur hunden söker och hur väl jägaren känner hundens sökmönster. I Lappland där landskapet är öppet är takten vanligen litet raskare. Om fågeln som hunden stöter upp bara upptäcker hunden men inte människan så flyger den i regel inte långt innan den slår i ett träd. Om fågeln däremot blir varse jägaren så är det lätt hänt att den drar iväg utom räckhåll för hunden. När hunden når fram till trädet som fågeln sitter i börjar den skälla ståndskall. En finsk spets presterar maximalt drygt 120 skall per minut medan en norrbottenspets tar det litet lugnare. Efter några minuter lugnar sig fågeln n tine Lah di i He Spetsen lokaliserar fågeln med väderkornet och sin skarpa hörsel. En norrbottenspets är ett lika gott val som en finsk spets för fågeljakten. jag sticker ut på fågeljakt så kan jag gå mina egna vägar och i egen takt, säger Korhonen. För att kunna jaga skogshöns med spets behövs det tillräckligt stora jaktmarker, där träden ska vara såpass stora att fågeln känner sig trygg när hunden skäller. Charmen med jaktformen ligger inte i att fälla en massa fåglar utan i samarbetet mellan husse och hund. En jägare som håller ett öga på hunden och naturen omkring sig kan ana sig till att nånting är på gång redan innan hunden börjar skälla. Den som har erfarenhet kan av terrängen utläsa var någonstans fågeln kan tänkas hålla hus. Vingslagen eller fågelns läte får pulsen att öka takten och den tvåbenta jägaren att stelna till. Hittar hunden fågeln? Börjar skallet? När jakten är seriös satsar både jägaren och hunden hundra procent. Det är inte ovanligt att jägare med spets nöjer sig med att promenera med hunden som kamrat, men poängen med jakten är att uppleva den tillsammans. Bara den som har upplevt jaktens spänning kan förstå den. och börjar lyssna på hunden och det är då som jägaren ska passa på. Att smyga på skallet är en konst. Jägaren ska undvika rörelser i sidled och närma sig i en så rak linje som möjligt, samtidigt som han utnyttjar terrängens möjligheter till betäckning. Om det inte finns någonting att dölja sig bakom så är det bäst att åla. Klädseln ska vara prasselfri och i en färg som smälter in i terrängen. Ansiktet, som ju är ljust, kan med fördel döljas under hattens brätte eller mössans skärm. När beväpningen utgörs av ett hagelgevär måste skytten lyckas smyga sig fram till 25 till 35 meters håll, beroende på hur fågeln sitter. Ett kombigevär är ett förträffligt vapen för en jägare med spets, i synnerhet i snårigare terräng. I Lappland är det vanligt att jaga enbart med fågelstudsare. I Sverige fortsätter säsongen Antti Korhonen kritiserar de senaste årens korta jaktsäsonger, som gör det svårare att utbilda unga hundar. För äldre hundar skjuts det vanligen mycket sansat med fågel. En fågel eller två som bonus för gott arbete räcker till för de flesta jägare. - Själv har jag redan i flera år inlett jaktsäsongen i Sverige där säsongen på skogshöns börjar den 25 augusti. Den svenska jaktsäsongen fortsätter ända till den sista januari, med det undantaget att hönorna blir fredade redan i november, berättar Korhonen. - Men jag har gjort mig hemmastadd också skogarna kring Savukoski. Om jag av nån orsak inte kan åka till Lappland så fattas liksom en viktig bit av hösten. I motsats till läget för några år sedan så finns det i dagsläget ett gott utbud på valpar av finsk spets och norrbottenspets. Finska spetsklubben företräder bägge raserna, så det bästa sättet att hitta sig en jaktkamrat är genom klubbens valprådgivare. Priset på valparna varierar i någon mån, men brukar ligga på mellan 700 och 1000 euro. För den som är intresserad av de större laikorna, det vill säga en valp av ryskeuropeisk, östsibirisk eller västsibirisk laika, är det bäst att vända sig till Finska laikaklubben. l En man och hans hund Antti Korhonen, som har jagat i hela sitt liv, övergick i början av 2000-talet från jakt med stötande fågelhund till jakt med spets och har inte en tanke på att byta tillbaka. - Det bästa med att jaga med en spets är samarbetet mellan husse och hund, och friheten. Älgjakten, för att ta ett exempel, är en så noggrant reglerad sällskapsjakt att det inte finns utrymme för några egna idéer. När jycken och 18 l Jägaren l 5 l 2011 Soile Torvinen
• Ett träffande val CHIRUCA-SKODON FÖR ÅRETRUNTBRUK BULLDOG BOA Storlekar 38-47 Scotchgard-behandlad nubuck och vattentätt Ultimate Gore-Tex®-foder, BOA® snörning, TPU-förstärkta sidor och Vibram® Hunting slitsulor av gummi. ALASKA Storlekar 38-47 Scotchgard-behandlad vattenavstötande nubuck. Vattentätt Gore-Tex® Durotherm-foder håller fötterna varma. Förstärkt häl och tåspets. Rostskyddade H.R.T.-snörfästen. Vibram®Hunting slitsulor av gummi. HUSKY HIGH Storlekar 38-47 DOGO BOA Storlekar 38-47 Vattentätt box-calfläder och nappa Gore-Tex® foder. Svarta rostskyddade H.R.T.-snörfästen. Halvstyv innersula. Vibram® Hunting slitsulor av gummi. SCANDINAVIA Storlekar 38-48 Ytan Scotchgard-behandlad vattenavstötande nubuck. Under nappafodret vattentät Gore-Tex®-film. Snabb och säker BOA® snörning, en garanti för kängans ypperliga passform. Skyddande skospets av gummi, TPU-förstärkta sidor och Vibram® Hunting slitsulor av gummi. Scotchgard-behandlad vattenavstötande nubuck. Vattentätt Ultimate Gore-Tex® foder. Halvstyv innersula. Rostskyddade H.R.T.- snörfästen, TPU-förstärkta sidor och Vibram® Hunting slitsulor av gummi. REMES KATALOG FÖR 2011 HAR UTKOMMIT! VAPENAFFÄR MARKUS REMES OY www.remes.fi Studera katalogen på nätet eller hos din närmaste återförsäljare! Försäljning: Vapen- och sport- affärer i hela landet Jägaren l 5 l 2011 l 19
• Tommy Arfman Jaga etiskt med hund 1. I Finland är jakten med hund en mycket gammal tradition och en storartad upplevelse. Vi har en gammal jaktkultur i vårt land. De första stammarna som vandrade in efter istiden försörjde sig på jakt och fiske. Hundarna har alltid utgjort en integrerad del av vår jaktkultur. De finska hundraserna är mycket riktigt utpräglade jakthundar och en del av ett värdefullt kulturarv. Men hur klarar dagens och morgondagens jakt med hund en etisk granskning? Den finska jaktlagen har följande att säga om jakt med hund. l Jakten ska ske i enlighet med 20 § i jaktlagen: Jakt skall bedrivas i enlighet med principerna för bärkraftigt nyttjande och så att viltbestånden inte äventyras, att naturen inte skadas i onödan och att djuren inte vållas onödigt lidande. Viltbeståndens fortbestånd bör säkerställas genom ändamålsenlig viltvård. Jakt skall bedrivas så att människor eller egendom inte utsätts för fara eller skadas. Dessutom stadgar jaktförordningens 12 paragraf följande om nyttjandet av hund vid jakt efter hjortdjur: Vid jakt på hjortdjur får inte användas okopplad drivande hund med större mankhöjd än 28 centimeter. Dessutom finns det i lagen en begränsning i användningen av drivande hund som stadgar att det är förbjudet att använda drivande hund på jakt under tiden 1.3 till 19.8. Dessutom begränsas användningen av hund av att hundar ska hållas kopplade från 1.4 till 19.8. Undantag kan göras om det finns något vilt som får jagas under den här tiden. Bara det inte är en drivande hund. I praktiken betyder det här att hunden används på jakt efter små rovdjur, fredlösa fåglar och i någon mån för att apportera sjöfågel. Det här är alltså ramarna för hur och när hundar får användas. Ansvaret för att jakten går etiskt till faller på den enskilda jägaren. En gråzon Det finns ingen lag som kan garantera att jakten med hund i praktiken sker på ett etiskt godtagbart sätt. Om vi tittar närmare på paragraf 20 så ser vi att den är entydig. Ansvaret faller som sagt alltid på den enskilda jägaren och på hundföraren. Lagen förbjuder inte klart och tydligt exempelvis drevjakt på klövvilt i djup snö. När skaren bär går det också att använda hund. Då är det möjligt att jaga exempelvis hjort och rådjur med en låg, drivande hund. De två senaste vintrarna var goda exempel på det här. En ansvarskännande jägare börjar inte driva vilt under sådana förhållanden, men i praktiken sker det ändå. En annan metod med hundar som också rör sig i en gråzon beträffande lagligheten är att låta två eller flera hundar avlösa varandra i drevet efter samma vilt. Eller metoden att driva ett vilt i 20 l Jägaren l 5 l 2011