ANDJAKT ENLIGT GAMLA SKOLAN KRÄVER SKICKLIGHET SAKNAS KULLAR I LODJURS UPP SKATTNINGEN? BJÖRNJAKTENS FRAMTID – NULÄGET STÅLHAGEL I TRADITIONELLA HAGELGEVÄR JAKTÅRET 2026–2027 JAKTTIDERNA OCH -BEGRÄNSNINGARNA Blir vitkindade gåsen och storskarven jaktbara? 4/2026 Tidningen når fler än 300 000 jägare
JAKTEN 10 Jakttiderna 2026-2027 12 Begränsningarna i sjöfågeljakten 2026 16 Andjakt enligt gamla skolan kräver kunskap 38 Så förbereder du dig för älgprovet 42 Jakt med båt 46 Berätta om jakten! 50 Gott uppförande till heders på jakten i norr 52 Precisionsjämförelse mellan jaktpatroner – hur många skott krävs det? 54 Stålhagel i traditionella hagelgevär 58 Viltreceptet 62 Lönsam och hållbar jaktturism 64 Jaga smart VILTET 26 Saknas det kullar i lodjursuppskattningen? 30 Blir vitkindade gåsen och storskarven jaktbara? 44 Fågelhundarna ställer upp för fåglarna AKTUELLT 4 Nyheter 20 Ungdomsredaktionen 24 SRVA-jägarefickskytteutbildning i östra Finland 28 Kuhmoinen – frivilliga öppnar dörren till jakten 36 Duvjakt på biblioteket 40 Stamvårdande jakten på björn 60 När jaktkamraten blir gammal – hur samtalar vi om det svåra? 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Ordförandens spalt 49 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 48 Utbildning och prov för jakthundar – undantag från skyldigheten att hålla hund kopplad 16 Andjakt enligt gamla skolan kräver kunskap 26 Saknas det kullar i lodjurs uppskattningen? 10 Jakttiderna 20262027 30 Blir vitkindade gåsen och storskarven jaktbara? Jägaren 4/2026 2 Innehåll
Framtidsutsikter A ntalet personer som löser jaktkort har sjunkit under trehundratusen. Den här sjunkande trenden innebär utmaningar för frivilligarbetet; kommer detattfinnastillräckligtmångaparhänderförallade frivilliga uppgifter som är nödvändiga för att viltförvaltningen ska fungera? Det är viktigt att vi bevarar och utvecklar jägarnas faktiskaochdirektainflytandeiviltförvaltningen.Föratt inte behöva stapla allting på de frivilligas ork och ekonomiskulleviocksåbehövameraresurser.Detvorefintom vi kunde täcka åtminstone en liten del av SRVA:s kostnader,tillexempelurmedlenförtrafikskadeförsäkringar. Skötseln av livsmiljöer spelar en avgörande roll för bevarandet av möjligheterna till jakt. Jägarna uträttar ett betydelsefullt arbete för bland annat det viltvänliga skogsbruket, iståndsättningen av våtmarker och jakten på mink och mårdhund. När arbetet görs tillsammans med markägarna skapar det bestående resultat och goda relationer. EU har lastat väldiga målsättningar för iståndsättningsarbetet på oss. Det frivilliga naturvårdsarbetet som jägarna och markägarna uträttar skulle kunna täcka en betydande del av skyldigheterna kostnadseffektivt. Här är det läge att stämma av med verkligheten. Om en iståndsättning ska lyckas hänger inte på om någon har avgränsat området med rödpenna på kartan utan på att arbetet ska göras på tillräckligt stora arealer. Jägarnas arbete för livsmiljöerna syns på indikatorerna och arealerna bara vi hittar ett sätt att inkludera frivilligarbetet i iståndsättandet. Detta med hänsyn taget till markägarens äganderätt och bestämmanderätt. Jakten utgör en liten del av primärproduktionen som i sin tur bildar grunden för vårt lands naturresursekonomi, stöder regionalekonomin, försörjningsberedskapen och vår nationella säkerhet. För att vi ska kunna bygga vår framtid också på naturresursekonomin bör vi åstadkomma en nationell enighet om det hållbara nyttjandet av våra naturresurser. Centralt är här att trygga verksamhetsförutsättningarna för primärproduktionen. Viltmaten utgör ytterligare ett sätt att göra jakten till enännumerintegreraddelavhelheten.Detvorefintatt kunna erbjuda viltmat också åt dem som inte jagar. Jag önskar er alla en säker och givande inledning på jaktåret! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 54 Stålhagel i traditionella hagelgevär 12 Begränsningarna i sjöfågeljakten 2026 Ledar n 3 Jägaren 4/2026
Nyhet r Den här sommaren räknar vi vilttrianglarna från 25 juli till 9 augusti. Det är säkrast att göra inventeringen under de två första veckorna för att informationen ska hinna till beredningen av förordningen om jakttider. U nder 20-talet har skogshönsens stammar varit starka, men under de senaste åren har de pekat nedåt. Kommer stammarna redan denna sommar att vända uppåt eller fortsätter utförslöpan? Hur häckningen lyckas avgör om det blir ett bra eller dåligt fågelår. Bara boet slipper plundring så utgör de två första veckorna efter kläckningen den mest kritiska etappen för ungarnas överlevnad. Ihållande kyligt väder under de första levnadsveckorna utgör den största faran. Våren var ovanligt tidig och varm. Lovade den gynnsamma förhållanden för kullarna? Sommarens triangelinventeringar ger oss besked på den punkten, om hur det gick med fortplantningen. Triangelinventeringen utgör en fantastisk demonstration av jägarnas frivilliga arbete. Resultatet bildar underlaget för besluten om höstens jakttider. Med kompletta sommarinventeringar säkerställer vi hållbarheten för jakten på skogshönsen och tryggar kontinuiteten för jakten på lång sikt. Triangelinventeringarna utgör med andra ord bästa tänkbara intressebevakning för jakten! I hopp om milda inventeringsdagar Finlands viltcentral och Naturresursinstitutet Vi lottar ut tio viltkameror bland deltagarna VilottaruttioNITEforce Concept 2-viltkamerorblandsamtliga som ställer upp för sommarinventeringen av vilttrianglar. I utlottningen deltar alla som under sommaren rapporterar resultaten för sin triangel i tjänstenoma.riistakolmiot.fi. SOMMARINVENTERINGEN AV SKOGSHÖNS NÄRMAR SIG Den här sommaren räknar vi vilttrianglarna under tiden 25.7 till 9.8. Vi rekommenderar att jägarna gör räkningen senast söndagen den andra augusti. Då hinner resultaten säkert till beredningen av förordningen om jakttiderna. H AN N U HU TT U Jägaren 4/2026 4
Se det rätta svaret på sidan 64 SER DU VAD BILDEN FÖRESTÄLLER? Med viltvinkel på iståndsättningsplanen Finlands viltcentral deltar aktivt i det nationella arbetet med iståndsättningsplanen. Vi bidrar med vinklar på vilthushållningen och jakten. Iståndsättningsförordningen kommer att ha en omfattande inverkan på olika livsmiljöer med betydelse för viltstammarna. Syftet är att hitta lösningar som stöder stärkandet av mångfalden i naturen och samtidigt tar hänsyn till den hållbara vilthushållningens behov. Viltcentralen betonar att en lyckad iståndsättning förutsätter ett brett samarbete mellan markägarna och de övriga intressegrupperna och att frivilligheten ska vara en grundläggande princip. Iståndsättandet ska handla om att vårda arternas livsmiljöer och får inte begränsa jakten. Markägarna ska fortsättningsvis ha rätt att besluta om hur jakten ska gå till på platsen. Ett lönsamt jordoch skogsbruk beaktar viltet utgående från markägarna. Dessutom behövs det jakt också i skyddsområden. Viltcentralens experter sitter med i fyra av de fem arbetsgrupperna för iståndsättningsplanen. Beredningen av planen fortsätter och ingår i Finlands EU-skyldigheter. I höst skickas den på remiss till kommissionen och uppdateras under nästa år utifrån kommentarerna. Bräcklig låda vållar björnen lidande! Att gillra slagfällor slarvigt är ansvarslöst och oftast även olagligt. En vårdslöst gillrad fälla för små rovdjur kan vålla ett enormt lidande. Lådan ska vara hel, hållfast och omsorgsfullt stängd. Ingången får vara högst åtta centimeter stor. En välgjord låda hindrar effektivt stora rovdjur och hundar från att bryta sig in och nå slagjärnet. En hafsigt utförd gillring innebär i praktiken en inbjudan till plågor. Det vill vi verkligen inte utsätta våra björnar för! TE RO SA LM EL A Utkastet inkluderar en mängd av viltcentralens målsättningar. Bland det viktigaste som vilthushållningen lyfter fram kan nämnas Sotka-våtmarkerna och Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren. Dessa fortsätter med en långvarig finansiering för arbetet. Vi har även lyckats inkludera ett stort antal åtgärder för att göra det viltvänliga skogsbruket och skogsbruksmetoderna mångsidigare. Nytt i Oma riista! Om du vill kan du nu få omedelbara aviseringar till din telefon om nya bilder från viltkameran eller en daglig sammanfattning. Du kan hantera aviseringarna separat för varje kamera. Jägaren 4/2026 5
Ställ klövdjuren och rovdjuren på samma bord! I vår (2027) när de regionala viltråden fastställer sina nya mål för hjortdjuren kommer besluten att ha en större politisk tyngd än de har haft på många år. De kommande målen för stammarna visar om regionerna tar hänsyntillflerartsförvaltningensbetydelseelleromvi fortsätter med den skenbara balansgången där älgen bär ansvaret. I ekosystemen är det ju så, att allting påverkar allting annat; klövdjuren konkurrerar med varandra om födan samtidigt som de står på menyn för de stora rovdjuren. Flerartsförvaltningen låter kanske som ett monsterord påhittat av forskare, men när vi skalar av det byråkratiska så handlar det om någonting som alla som rör sigiskogenalltidharvetat;attdetfinnsettväxelspel mellan arterna. Markägarna förväntar sig att betningsskadorna i planteringarna ska förbli rimliga, skogsbranschen måste varaförutsägbar,trafikenkräverfärreviltolyckorochnaturskyddet påminner oss om balansen mellan rovdjuren och bytesdjuren. Jägarna bär det praktiska ansvaret, men det går inte att lasta hela ansvaret för klövdjurspolitiken på dem. Det ställs således väldiga krav på det regionala beslutsfattandet för att vi ska ha helheten under kontroll. Inom viltråden måste medlemmarna kunna jämka ihop biologiskaforskningsdata,skogsbruketsbehov,trafiksäkerheten och jägarnas förhoppningar om livskraftiga hjortdjursstammar. Det här kräver kompromisser där vi måste kunna ersätta känslorna med vetenskapliga fakta och samarbete på lokalnivå. I vår kommer viltråden alltså att jämka ihop målsättningarnasåattviklararavatttillämpaflerartsförvaltningen i praktiken för att besluten ska vara regionalt förnuftiga och rättvisa och stå på en hållbar grund. De regionala viltråden drar upp riktlinjerna för vartåt vi är på väg, men på detaljnivån görs jobbet i jaktföreningarna och jaktlagen. I sina bästa stunder är jakten en fantastisk hobby och tradition, men framför allt är den ett ansvarsfullt och hållbart nyttjande av en naturresurs. JUHANI KUKKONEN Ordförande Finlands viltcentral Delta i min undersökning om en hållbar livsstil! Doktoranden Tiia Tuomisto på Helsingfors universitet efterlyser deltagare till sin undersökning där hon granskar jakten som en del av en hållbar livsstil. Är du en jägare som försöker leva ekologiskt och etiskt hållbart? I ditt liv ingår kanske inte bara jakt utan också miljömedvetenhet, etiska och ekologiska konsumtionsvanor och självförsörjning. Som forskningsmetod använder jag deltagande observation och intervjuer, och jag gör undersökningen i höst. Tveka inte att kontakta mig om beskrivningen ovan passar in på dig: tiia.t.tuomisto@helsinki.fi Instagram: tutkija_tuomisto Friskvårdsoch kulturförmånen ska även omfatta jakt och fiske Användningsområdet för den rekreationsförmån som arbetsgivaren erbjuder håller på att utvidgas till att gälla jaktoch fisketjänster. I fortsättningen kan förmånen användas till exempel för statliga jakttillstånd, jaktoch fiskevårdsföreningars gästkort, vildmarksguidetjänster och banavgifter på skjutbanor. Rekreationskupongen är avsedd för tjänster, så den kan inte användas för att köpa utrustning, såsom vapen eller ammunition. Reformen är tänkt att träda i kraft genom en lagändring under innevarande år 2026. Antalet timmar för SRVA-uppdrag som gäller stora rovdjur och klövvilt I förhållande till viltcentralernas landareal samlades flest arbetstimmar för storviltsassistans i Egentliga Finland, Nyland och Södra Tavastland, och minst i Lapplands, Kajanalands och Uleåborgs viltcentralsregion. Siffrorna på kartan visar hur många SRVA-arbetstimmar som samlades i regionen per 1000 hektar landareal. K lumn Jägaren 4/2026 6
Nyhet r AKTUELLT I OMA RIISTA Jägaren ● Kontrollera att jaktkortet och skjutprovet är giltiga. ● Betala jaktkortet i Oma riista om det inte är giltigt. ● Anteckna genast alla dina fällningar och observationer i viltloggen. Då sköter du automatiskt dina lagstadgade skyldigheter och anmälningar till föreningen / jaktlaget / licensinnehavaren. ● Se efter att du har laddat ner den senaste versionen av appen i telefonen. Föreningens eller jaktlagets kontaktperson ● Inför ändringarna i licensbeslutet för hjortdjur på kartan över jaktområdet och uppdatera ändringarna i områdesinformationen. ● Skapa jaktgrupperna för den nya jaktsäsongen, utse jaktledarna och koppla licensen till grupperna. Licensinnehavaren ● Fördela jaktlicenserna för hjortdjur mellan deltagarna. Oma riista helpdesk hjälper dig vardagar 9.00-15.00, tfn 029 431 2001 eller oma@riista.fi Förbered dig för jägarexamen med en ny handbok Vi på Finlands viltcentral får ofta frågan om hur gammal en Handbok för jägare får vara för den som förbereder sig för jägarexamen innan den blir för gammal. Numera går jägarexamen till så, att vi för varje examenstillfälle lottar ut frågorna ur en stor frågebank. Eftersom boken uppdateras fortlöpande så rekommenderar vi att du använder en handbok som är tryckt 2025 eller i år. I de tidigare upplagorna kan det saknas stoff som examensfrågorna handlar om. 47 000 NÄSTAN BETALADE JAKTKORTET I OMA RIISTA I FJOL Nu kan du betala jaktkortet också i Oma riista Det går att betala jaktkortet i tjänsten Oma riista med de vanligaste sätten att betala på nätet. Logga in i Oma riista-appen eller nättjänsten. Klicka fram dina egna uppgifter och fortsätt till jaktkortet. Fortsätt till betalning och följ anvisningarna. Ditt jaktkort träder i kraft så fort betalningen är gjord och visas i både appen och nättjänsten. Observera, att om du inte har betalat för innevarande jaktår (20252026) så kan du i tjänsten välja mellan att betala jaktvårdsavgiften (dvs jaktkortet) för det pågående eller det nya jaktåret. Med det nya jaktåret avses perioden 1.8 2026–31.7 2027 och avgiften kan betalas från och med 15 juli. Om betalningen skulle misslyckas kan du mejla oss på adressen maksut@riista.fi . Alla de andra vanliga betalningssätten fungerar fortfarande. OBS! Du betalar väl inte pappersfakturan (bilagan i tidningen) för jaktåret 2026-27 OCH samma faktura i Oma riista! Jaktkort Metsästyskortti Hunting Card / Jagdschein 1.8.2026 – 31.7.2027 Jägaren 4/2026 7
Nyhet r Hundra prepkurser för jägarexamen på sju år! Ilkka Leino som är verksamhetsledare på Åbonejdens jaktvårdsförening höll i april sin hundrade (!) prepkurs för jägarexamen. – Under de här sju åren har det blivit bortåt tusen deltagare. Till det viktigaste hör säkerheten och etiken, och förstås att känna igen djuren, berättar Leino. Han firade milstolpen med en viltmiddag. FORSKNING: Fler hjortdjur ger färre borreliafall En inhemsk undersökning visar att en hög hjortdjurstäthet eventuellt minskar förekomsten av sjukdomen borrelia hos människor. Här i vårt land dröjer det vanligen två år från det att fästinghonan suger blod och lägger ägg tills avkomman kan smitta människor. En hög hjortdjurstäthet borde med andra ord öka risken för borrelia med en tvåårig fördröjning. Men en nyligen gjord undersökning visar att detta inte nödvändigtvis är fallet. Forskarna upptäckte att risken för borrelia minskar när hjortdjurstätheten ökar. Det här kan bero på utspädning. Hjortdjuren är inte värdar för borrelia, vilket betyder att fästingar som suger blod av hjortdjur inte blir smittade. I artikeln konstaterar forskarna också att faktorerna som påverkar förekomsten av borrelia är komplexa och regionala, och därmed inte generellt tillämpbara. Förekomsten av borrelia påverkas av bland annat den förlängda växtperioden, det fuktigare klimatet och splittringen av skogar. Du kan läsa forskningsartikeln här: https://link.springer.com/article/10.1186/ s13071-025-07162-7 STATISTIK I SIKTET Ansökta älglicenser JAKTÅR ANTAL ANTAL/ 1000 HA ÄNDRING FRÅN FJOLÅRET 2018-19 59 545 0,41 2019-20 59 599 0,4 0,1 2020-21 55 285 0,34 -7,2 2021-22 52 190 0,33 -5,6 2022-23 45 718 0,29 -12,4 2023-24 39 529 0,26 -13,5 2024-25 40 436 0,28 2,3 2025-26 44 163 0,29 9,2 2025-26 47 743 0,3 8,1 Det regionala viltrådets ordföran de, viltkocken Martin Hägglund, trollade fram älgburgare till middagen. Hälsningar framfördes av jaktchefen Jörgen Hermansson, jaktvårdsföreningens ordförande Juha Aalto, MariAnna Hovi som är verksamhetsledare för Jägarför bundets distrikt Egentliga Finland och Jukka Nikkari som höll ett anförande om vapen. I Finland följer antalet ansökta älglicenser trenderna för stamuppskattningen, vilket innebär att jägarna anpassar jakten efter stammens utveckling. När älgstammen minskar ansöks det om färre licenser, och när den ökar ansöks det om fler. Det kallas för ansvarsfullhet. ER IK KA RI TS Jägaren 4/2026 8
Jakttid rna 2026–2027 SJÖFÅGLARNA OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Gräsand, kricka, årta 1), bläsand 1), stjärtand 1), skedand 1), vigg 1), knipa Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Sothöna 1) Fredad i hela landet Se www.riista.fi Brunand 1) Fredad i hela landet Se www.riista.fi Alfågel 1) Kontrollera områdena, tiderna och begränsningarna på s 12 1.9 – 31.12 Småskrake 1) Hela landet 1.9 – 31.12 Storskrake 1) Hela landet 1.9 – 31.12 Ejder 1) Höstjakt förbjudet. Se www.riista.fi Grågås 1) På remiss osäker. Se sidan 13 Se www.riista.fi Sädgås 1) På remiss osäker. Se sidan 13 Se www.riista.fi Kanadagås Hela landet på åker 10.8–20.8 kl 12.00 Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Vitkindad gås 1) Ny viltart. Se sidan 30. Se www.riista.fi Storskarv 1) Ny viltart. Se sidan 30. Se www.riista.fi 1) Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällt vilt ÖVRIGA FÅGLAR OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Rapphöna Landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. 1.9 – 31.12 I övriga landet med jaktlicens av Finlands viltcentral enligt JL § 10. 1.9 – 31.12 Fasan Hela landet 1.9 – 28.2 Ringduva Hela landet 10.8 – 31.10 SMÅVILTET OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Skogshare och fälthare Hela landet 1.9 – 28.2 Vildkanin Hela landet 1.9 – 31.3 Ekorre Hela landet 1.11 – 28.2 Europeisk bäver Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL § 10 20.8 – 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 – 30.4 Räv I landskapet Lappland 1.8 – 30.4 I övriga landet 1.8 – 14.4 Uppfödd fjällräv och iller 1) Hela landet Hela jaktåret (hona med ungar får inte dödas 1.5 – 31.7) Grävling Hela landet 1.8 – 31.3 Mård Hela landet 1.8 – 31.3 Hermelin Hela landet 1.8 – 31.3 Utter Med dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet 1) Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällt vilt SKOGSHÖNSEN OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Orre, Järpe, Tjäder, Ripa, Fjällripa Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, järpe, ripa och fjällripa) bestäms och läggs ut på vår webbplats www.riista.fi 7.9.2026 Se www.riista.fi SÄLARNA OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Östersjö vikare Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi 16.4 – 31.12. Gråsäl Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi 16.4 – 31.12 Jägaren 4/2026 10
KLÖVDJUREN OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Vildsvin 1) Hela landet 1.8 – 31.7 Sugga med kultingar är fredad 1.3 – 31.7 Mufflon Hela landet 1.9 – 31.1 Älg Enligt JL § 26 med jaktlicens beviljad av Finlands viltcentral: I kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland. 1.9 – 20.9 Vaktjakt på åkrar i landskapen Kajanaland och Norra Österbotten utom i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski 1.9 – 2.10 Vaktjakt på åkrar i övriga landet 1.9 – 9.10 (inte i landskapet Lappland) I landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland 3.10 – 15.1 I övriga landet utom i landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland Obs! Älgjakt med hund är förbjudet i renskötselområdet 1.1 – 15.1 (Gäller inte hund vid eftersök på skadat djur). 10.10 – 15.1 Vitsvanshjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 25.9 Vaktjakt (inte i landskapet Lappland) 26.9 – 15.2 Skogsvildren Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 26.9 – 31.1 Dovhjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 25.9 Vaktjakt (inte i landskapet Lappland) 26.9 – 31.1 Rådjur 1) 2) Hela landet 1.9 – 15.2 Råbock i hela landet 16.5 – 15.6 1) Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällt vilt 2) Rådjur: Drivande hund enligt JF § 12 får användas från 26.9.2026 STORA ROVDJUREN OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Björn I renskötselområdet med stöd av statsrådets förordning (452/2013) om i jaktlagen föreskrivna dispenser, med stöd av 8 §. 20.8 – 31.10 (hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar) I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom avsedd dispens beviljas för fångst eller fällande av björn. 20.8 – 31.10 (hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar) Varg Statsrådets förordning om kvoterad jakt på varg (1433/2025). Se kvoten på www.riista.fi 1.12-10.2 Lodjur Dispens enligt JL § 41 a 3 mom kan beviljas för att fånga eller fälla ett lodjur (utom hona med unge yngre än ett år) i renskötselområdet och övriga landet. 1.10 – 28.2 renskötselområdet 1.12 – 28.2 övriga landet ÖVRIGA DE VIKTIGASTE SKADLIGA FRÄMMANDE ARTERNA Mink, mårdhund, bisamråtta, tvättbjörn och sumpbäver I hela landet utan fredningstid DE ICKE FREDADE FÅGLARNAS FREDNINGSTIDER UNDER HÄCKNINGEN Kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast I landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5 – 31.7, i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4 – 31.7 och i övriga landet 10.3 – 31.7 Skata I landskapen Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 10.4 – 31.7 och i övriga landet 1.4 – 31.7. Korp I renskötselområdet 10.4 – 31.7 (i övriga landet fredad hela året). Kolonier av gråtrut Hela året Kaja 10.3 – 31.7 Gör bytesanmälan genast efter fällningen. Lagen kräver att den ska göras inom sju dagar. Det smidigaste är att göra anmälningen i Oma riista, men du kan också göra den på viltcentralens pappersblankett. Anmälningen ger oss exakt information om jakten på de sällsynta och de försvagade arterna. Vi behöver informationen för att uppskatta jaktens hållbarhet. Med informationen säkrar vi jaktens hållbarhet och kontinuitet. DEN OBLIGATORISKA BYTESANMÄLAN Skott → Träff → Anteckning i Oma riista Jägaren 4/2026 11
Jakttid rna 2026–2027 SOTHÖNA Jakten på sothöna är förbjuden. Begränsningarna i sjöfågeljakten 2026 De med rött inramade jakttiderna för sädgås, grågås och sothöna befinner sig på remiss. Där kan det ännu bli ändringar. Kontrollera de slutliga begränsningarna på riista.fi före jakten! EJDER Höstjakten på ejder är förbjuden. DE FÖRSVAGADE JAKTBARA SJÖFÅGLARNA Finlands viltcentral rekommenderar att jägarna helst jagar gräsand, kricka och knipa, och undviker att jaga stjärtand, vigg, årta, skedand och bläsand. BRUNAND Jakten på brunand är förbjuden. ALFÅGEL Jakten på alfågel är förbjuden utom i havsområdet och på öar och skär i havsområdet. I havsområdet gäller en kvot på fem (5) alfåglar per jägare och dygn. Jakttiden är 1.9–31.12. Kom ihåg bytesanmälningen! Kontrollera på riista.fi! Jägaren 4/2026 12
DET GÄLLER JAKTENS FRAMTID! Insamlingen av sädgåsbilder behöver mera bilder Anteckna den fällda sädgåsen i Oma riista och skicka en bild på gåsens huvud och ena vinge till hanhi@riista.fi. Skriv fällningsdagen och kommunen som rubrik för mejlet. Med bildinsamlingen samlar vi data om hur underarterna fördelar sig. Informationen kan användas för att exempelvis förstora jaktområdet. Om informationen däremot är otillräcklig måste vi följa försiktighetsprincipen. Vi uppmanar jägarna att delta i den frivilliga inhämtningen av info om sädgåsläget genom att anteckna alla obs av sädgäss under jaktdagen i Oma riista. Den insamlade informationen är konfidentiell och används enbart för att utveckla uppskattningen av den häckande stammen. De sparade observationerna kan inte öppet knytas till något visst område. Öva artidentifiering före jakten. På hösten flyttar gässen i blandade flockar där den fredade bläsgåsen kan ingå. Grågås ● Jakt på grågås är tillåtet vid kusterna (kartan) från 20.8 klockan 12 till 31.12 samt på åkrar vid kusterna 10.8–20.8 klockan 12. ● I övriga delar av landet är jakt på grågås förbjudet. ● En dygnskvot på två grågäss per jägare. ● Obligatorisk fällningsanmälan. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista; detta för att klarlägga jaktens fördelning i tid och rum. ● Förbjudet att jaga med föda som lockbete 10.8–20.8 klockan 12. ● 10.8–20.8 klockan 12 får grågås jagas enbart på åkrar med konventionell odling av spannmål och andra växter där syftet är kommersiellt eller som foder för produktionsdjur. Stödberättigade viltbeten och små viltåkrar får inte utnyttjas vid jakt. SÄDGÅS GRÅGÅS Sädgås Taigasädgås ● UTKASTET: 20.8 klockan 12.00 till 27.8 2026 i landskapet Kajanaland och i landskapet Lappland med undantag av kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki samt på havssidan om europaväg E8 i kommunerna Torneå, Keminmaa, Kemi och Simo; i landskapet Norra Österbotten utom i kommunen Karlö samt på havssidan om europaväg E8 i kommunerna Ijo, Kalajoki, Kempele, Limingo, Lumijoki, Uleåborg, Pyhäjoki, Brahestad och Siikajoki. ● Jakt skulle ändå vara tillåtet i området mellan Europaväg E8 och regionväg 813. I landskapet Norra Karelen i kommunerna Ilomants, Juga, Lieksa och Nurmes samt i landskapet Norra Savolax i kommunerna Rautavaara och Sonkajärvi. ● En säsongkvot på en (1) sädgås gäller i det nordliga jaktområdet. ● Jakt med foder som lockbete och på åkrar är förbjudet. ● Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällningar. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista. Tundrasädgås ● Utkastet: 1.10–30.11 2026 i landskapen Södra Karelen och Kymmenedalen; i landskapet Södra Savolax i kommunerna Enonkoski, Hirvensalmi, Juva, S:t Michel, Mäntyharju, Puumala, Rantasalmi, Nyslott och Sulkava; i landskapet Norra Karelen i kommunerna Heinävesi, Ilomants, Joensuu, Kitee, Kontiolahti, Liperi, Rääkkylä och Tohmajärvi; i landskapet Norra Savolax i kommunerna Joroinen och Varkaus; i landskapet Päijänne-Tavastland i kommunerna Itis och Orimattila samt i landskapet Nyland i kommunerna Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Pukkila. ● Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällningar. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista. Kontrollera på riista.fi! Jakttiden för sädgås 2026 20.8 kl 12 – 27.8 1.10 – 30.11 20.8 kl 12 – 27.8 och 1.10 – 30.11 Ingen jakt Jakttiden för grågås 2026 10.8 – 31.12 Ingen jakt Lä nt ine n ka nn an ho ito alu e Ete läi ne n ka nn an ho ito al ue Jägaren 4/2026 13
Sjöfågeljakt är tillåtet enbart i dagsljus Tidpunkterna för sjöfågeljakten är bundna till solens uppoch nedgång. Det första skottet får skjutas en timme före solens uppgång och det sista en timme efter solens nedgång. Sjöfågelarterna liknar ofta varandra och i svag belysning är identifieringen svår också för erfarna jägare. Svårigheten att skilja arterna åt är erkänd i flera länder som därför har infört begränsningar för sjöfågeljakt i skymning. Det enklaste sättet att kontrollera tidpunkterna för solens uppoch nedgång i ditt jaktområde är att göra det i Oma riista. Du hittar tiderna i menyn som du får fram när du klickar på ”Mer” nere till höger. Blyhagel och skymningsjakt är förbjudet OBS! H AN N U HU TT U → Tidpunkterna för solens uppoch nedgång hittar du på Oma riista. Observera förbuden mot blyhagel Här i landet har vi två olika förbud mot blyhagel. Förbudet mot sjöfågeljakt med blyhagel gäller som känt för jakten på samtliga sjöfåglar oavsett plats. I våtmarker och i skyddszonen kring sådana får blyhagel inte användas alls, oavsett vilket vilt som jagas. Förbudet gäller såleds inte bara för sjöfåglar utan också för allt annat vilt. Det enklaste sättet att kontrollera våtmarksområdena som har ett absolut förbud mot blyhagel är att göra det i Oma riista. Navigera till kartvyn och välj Områden med blyhagelförbud. I skrivande stund lider den treåriga förordningen om förbud mot jakt i skymningen mot sitt slut medan en ny förordning är under beredning. Den nya förordningen kommer sannolikt att vara likadan som den nuvarande, men läs de slutliga formuleringarna på riista.fi före jakten! Jakttid rna 2026–2027 Jägaren 4/2026 14
Tervetuloa WeHuntiin – 800 000 metsästäjän kotiin. Sama tuttu Tracker. Nyt osana WeHuntia. Tuttu ja luotettava koiraseuranta Samat Tracker-pannat. Sama tuttu karttanäkymä. Kaikki, mihin olet luottanut, on edelleen mukana. Nyt käytössäsi on sovellus, jolla hallitset myös koko muun jahdin. Koko jahti yhdessä paikassa Suunnittele jahti, hallitse passipaikat ja pidä koko seurue kartalla reaaliajassa. Yhteensopiva useiden metsästyslaitteiden, kuten Burrel-riistakameroiden, valikoitujen älykellojen ja suosittujen koirien paikannuslaitteiden kanssa. Koiranohjaajasta jahdinjohtajaan – jokaiselle omat työkalut, kaikki samassa sovelluksessa. ALOITA TÄSTÄ Kirjaudu samoilla tunnuksilla kuin Tracker-sovelluksessa tai luo uusi tili, jos olet uusi käyttäjä. 1. Pantasi, koirasi ja ryhmäsi odottavat sinua valmiina sovelluksessa. 2. Valitse koirien ja metsästäjien seuranta sekä jakaminen joko seuraa seuruetta -toiminnolla tai aloittamalla jahti. 3. Jahti alkaa tästä. Lataa ilmaiseksi – lue lisää osoitteessa wehunt.app
Utfodring av sjöfåglar med spannmål kan lokalt leda till avskjutningsmängder som inte är hållbara. En återgång till de traditionella jaktmetoderna är därför på sin plats. TexT och bilder Jarkko Nurmi J ägarna har insett att jakten med föda som lockbete får negativa konsekvenser. På grund av ”upprustningsspiralen” blir det allt vanligare med lockfoder. Sjöfåglarna upphör att vara jämnt fördelade över sina naturliga livsmiljöer. I stället flyger fåglarna av och an från utfodring till utfodring. För unga jägare återstår oftast att ro på fågeltomma insjöar om de inte har tillträde eller möjligheter till effektiv utfodring. Med roddbåt kan ungdomarna ändå fortfarande komma till skott bara uthålligheten räcker till och de är villiga att lära sig jaktformer som kräver jägarfärdigheter och kunskaper om ändernas beteende. Kvällsoch morgonsträck I skymningen flyger änderna till platserna där de betar. Kvällssträck är ett välkänt fenomen, men morgonsträck kan vara ännu livligare. Vid den här jaktformen söker sig jägaren till en insjövik med fräkenbestånd, maskerar båten och lägger ut sjöfågelbulvaner för att därefter locka med pipa för att kalla in fåglarna inom skotthåll. Med camohuva och camohandskar smälter jägaren in i miljön, ett blekt ansikte och bleka händer lyser långa vägar i skymningen på andpasset. Ofta går det att dölja båten bland kaveldun eller i annan hög växtlighet. Sjöfåglarna landar som en fortsättning på bulvanflocken. Lägg därför ut bulvanerna så, att den bakre ändan på bulvanflocken ligger optimalt för skytten. Ofta händer det ändå att änderna bara gör en sväng nära bulvanflocken. Om tidpunkten inte är den rätta eller om änderna upptäcker jägaren så struntar de i bulvanerna. Du kan öka bulvanernas effekt genom att lära dig använda en lockpipa. Men ofta börjar lockpipan fungera bättre först senare på jaktsäsongen. Det rekommenderas att jägaren ska ha en apporteranAndjakt enligt den gamla skolan Jägarfärdigheterna och naturkännedomen i huvudrollen de hund, men det går att klara sig utan om man placerar sig rätt och inte skjuter för tidigt. Välj också passet så, att änderna faller i öppet vatten. Vid sjöfågeljakt får det första skottet skjutas tidigast en timme före soluppgången och det sista skottet senast en timme efter solnedgången. Du finner de lagliga jakttiderna i Oma riista. Uppflogsjakt på änder med roddbåt eller vadande Till sjöfågeljaktens finaste stunder hör, enligt min åsikt, skottlägen där en eller flera gräsänder flyger upp framför båten. På rätt skjutavstånd syns fågelns färgteckning och arbestämmningen kan göras snabbt och lätt. En gräsand som flyger upp befinner sig för ett ögonblick nästan på stället; tajma skottet där. Den här formen av jakt, efter uppflygande änder, lyckas bäst med en kamrat vid årorna. Den ena ror utmed vassruggen medan den andra sitter skottklar i fören. Men visst går det också att jaga utan en roende kamrat om jägaren hopar med hagelbössan bredvid sig. Det knepiga är då att hinna skjuta eftersom jägaren först ↑ Den första fällda gräsanden. → Strax flyger änderna upp! Jägaren 4/2026 16
En gräsand somflygeruppbefinner sig för ett ögonblick nästan på stället; tajma skottet där. 17 Jägaren 4/2026
måste ordna med årorna innan hen griper hagelgeväret och får anden på kornet. Uppflogsjakten är effektiv i september när de flyttande änderna anländer. Jägaren får ofta och nästan ha sjön för sig själv eftersom andjaktens inledande rusning hastigt svalnar efter augusti. Roddaren ska röra sig så tyst som möjligt med båten, ta vara på luckor i växtligheten och utnyttja vinden, den kan vara avgörande. Den som tyst avancerar mot vinden kan närma sig änderna utan att det hörs. Andjakt längs med diken Att jaga längs med öppna diken kan ge gott resultat. I mina egna jaktmarker i Österbotten med sjöar i åkerlandskapet har denna jaktform varit lyckad. Taktiken fungerar främst under andjaktens första dagar då änder flyttar från sjöarna till åkeroch skogsdiken. Det här gäller i synnerhet på platser med högt jakttryck. Ofta → Bärgad! ↓ Våtmarkerna som höstregnen skapar på åkrar kan vara riktiga andmagneter. Jägaren 4/2026 18
blir det lungt vid och på sjöarna redan på eftermiddagen eftersom sjöfåglarna ligger mitt ute på sjön eller i åkerdiken i närheten. Dit flyttar också jag och ofta återvänder jag med några gräsänder. Att jaga längs med dikena med fast mark under fötterna ger lättare skott på kortare håll. Det är också idé att kolla små våtmarker ute på åkerslätten. Andjakt på åker a la Perälä För sjöfågeljägare i Insjöfinland öppnar sig en intressant möjlighet. Redan i början av augusti besöker gräsänderna sädfälten och den här jaktformen är där känd och väl utnyttjad. Sjöfågeljägarna i de låglänta odlingsmarkerna i södra och sydvästra Finland har möjligheter till en längre andjaktssäsong än jägarna i inlandet. Under milda höstar dröjer nämligen änderna kvar länge vid kusten. Flyttningen är påfrestande för sjöfåglarna och under milda vintrar händer det att de övervintrar i Finland bara det finns öppet vatten. Höstens säsongsvåtmarker är därför givande ”pop up-objekt” för sjöfågeljägarna. Sjöfågeljägaren Aki Perälä i Egentliga Finland har upptäckt det här och följer noga med höstregnen. Regnens intensitet och mängd har ökat med klimatförändringen – på hösten regnar det allt oftare och skurarna kan bli kraftigare än förut. På det viset uppstår det säsongvåtmarker ute åkrarna som kan vara riktiga andmagneter. – Rekognosceringen är nyckeln till en lyckad andjakt ute på fälten, berättar Perälä som har specialiserat sig på lockjakt efter ett flertal viltarter. Det går att ta reda på vilka åkrar änderna nyttjar genom att observera kvällsoch morgonsträcken under flera dagar. Flygriktningarna från vattendragen till åkrarna visar åkrarna där änderna betar. Sjöfåglarna betar gärna på åkrar vid havet eller en sjö, eller utmed åar och utfallsdiken som rinner från ett större vattendrag. Men betena kan också ligga på överraskande ställen längre ifrån. – Efterhand som hösten framskrider och regnen tilltar utnyttjar också krickor, bläsänder och stjärtänder åkrarna som bete, berättar Perälä om sina erfarenheter. Säkerheten främst Till andjakten enligt den gamla skolan hör också att beakta säkerheten. Förutom vapensäkerhetens grundregler gäller fölande vid jakt från roddbåt. Vetämäjärvi i Alavus – mitt viktigaste andställe P å 1960-talet sänktes sjön Vetämäjärvi med cirka 70 centimeter för att öka arealen åker. Den grunda norra delen utvecklades till ett fågelparadis som blomstrade på 70och 80-talet. Den djupare södra ändan var och är fortfarande gammelgäddornas rike. Redan i mopedåldern fällde jag i strandsnåren ett par gräsänder som flög upp. För att hämta dem räckte skaften på gummistövlarna inte till – när jag närmare tänker efter så vadade jag ända upp till naveln i vatten… Sedan dess har jag lärt mig mera om hur änderna beter sig och har slipat fångsttaktiken. Numera väntar jag på nordlig septembervind som hämtar flyttande änder till sjön. Då ger jag mig ut och hopar i motvind med roddbåten. Vid lämpligt väder flyger änderna upp alldeles intill mig, bara ljuden drunknar i vinden. En av lärdomarna har varit hur segt änderna trycker dolda i växtligheten, i synnerhet i början av jaktsäsongen. Ofta simmar de lugnt undan när båten närmar sig och jägaren tror att sjön är tom. Också här kläckte min kamrat och jag ett knep – den ena ror och den andra vadar. Ofta flyger änderna upp först när man närmar sig dem från båda hållen. Vetämäjärvi är ett bra ställe för andjakt enligt den gamla skolan. Svetten rinner när jag vadar i fräkenruggarna och fötterna sjunker ner bortåt 30 centimeter i bottendyn och de gamla bisamhålorna får mig att snava. Själv njuter jag mest av sjöfågeljakt som får mig att svettas en smula och ger mig upplevelsen att jag förtjänar bytet genom att anstränga mig och lära mig om viltets levnadssätt och beteende. Den som jagar uppflygande änder med båt och kamrat; turas om att ro och vara skytt. Även om skottet skulle få änder att flyga upp också bakom båten så är det för riskfyllt om båda skjuter på en gång. I bästa fall slår det bara lock för kamratens öron. Aktiva hörselskydd är att rekommendera. Vid kvällsoch morgonflygningen och vid skott på uppflygande and ska jägaren undvika låga skott eftersom det kan finnas andra jägare dolda i vassen. Med stålhagel ska det finnas minst tvåhundra meter säkert skjutfält och med volframhagel ännu mera. Det samma gäller för nedåtriktade skott på grund av rikoschettrisken. AK I PE RÄ LÄ Jägaren 4/2026 19
Ungd msredaktionen I höst har många unga jägare framför sig en flytt till en annan ort för att börja studera. Redan flyttningen i sig väcker tankar och funderingar, men uppbrottet kan bli särskilt jobbigt om du måste lämna jakten på hemorten. TexT Suvi Seppänen bilder Suvi Seppänen och Taisto Seppänen I höstas flyttade jag till en annan ort och började fundera på mitt eget jagande och min framtid. Jag har alltid bott på en liten ort och jakten är och har varit min livsstil. Plötsligt bodde jag i en storstad där jakten inte utgör någon betydande del av livet och jag har flera hundra kilometer till mina jaktmarker. Jag var tvungen att vänja mig vid tanken att jag inte kunde jaga varje veckoslut. Det var en väldig förändring. Tidigare kunde jag köra hem på en timme från gymnasiet. I min nya skola studerar vi ibland också på veckosluten och det går åt mycket tid till studierna. Dessutom går det tid till resandet, vilket på sikt blir tungt. Pengarna utgör också ofta en tung faktor för en studerande; de går åt i synnerhet till resandet. På den punkten är jag ändå lyckligt lottad eftersom föräldrarna bidrar till resekostnaderna, men jaktresorna kräver ändå mera besvär och planering än förut. Jag funderade också på hur mitt jägargäng skulle ställa sig till flyttningen. Skulle de fortsätta att ta mig på allvar om jag bara jagar då och då? Men jag oroade mig i onödan eftersom de såg positivt på min flytt. Några av dem började till och med berätta om sin egen studietid på olika håll i landet. Det påminde mig om att färre jaktHur går det med jakten när en ungdom flyttar hemifrån? Även om du inte kan jaga varje veckoslut så hjälper dig foton och videor att vara i anden närvarande. ↓ Du behöver inte sluta jaga bara för att du flyttar till en annan ort. I höstas hann jag flera gånger på jakt och några gånger blev det till och med en fällning! Jägaren 4/2026 20