Jägaren 4/2023 - Lehtiluukku.fi

RINGDUVAN – EN FRAMGÅNGSSAGA DEN SVAGA ÄLGSTAMMEN KRÄVER ÅTGÄRDER ETT FORSKNINGS FAKTUM: JAKTEN HAR GOTT RYKTE JAKTÅRET 2023 – 2024 JAKTTIDERNA OCH BEGRÄNSNINGARNA 4/2023 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JÄ0423.indd 1 01_Kansi_JÄ0423.indd 1 20.6.2023 8.49 20.6.2023 8.49
22 Ringduvan – en vinnare 30 Vitsvanshjorten är ett värdefullt vilt 52 Ordning och reda på andbulvanerna JAKT 16 Nordamerika: Jägarna är sjöfåglarnas väktare 18 Ett Via Dolorosa mitt i duvparadiset 26 Markägarna och jägarna är bekymrade – tar älgjakten slut? 44 Olika platser för duvjakt 52 Ordning och reda på andbulvanerna 56 Viltrecept a la Micke Björklund 58 Gott med grillat VILTET 22 Ringduvan – en vinnare 30 Vitsvanshjorten är ett värdefullt vilt 38 Av kärlek till viltet 48 Försommaren är älgkalvarnas tid 50 Motflerartsförvaltning 66 Uppskattningen av vargstammen 2023 68 Ersättningar för kolbindning skulle gynna det viltvänliga skogsbruket 70 Från valp till jakthund 72 Säkerheten framför allt AKTUELLT 5 Nyheter 10 Jakttiderna och -begränsningarna 34 Ungdomsredaktionen 40 Finländarna är positivt inställda till jakten 54 Brott & Straff 60 Jv-föreningarna är betydande skjutbaneadministratörer 62 Skjutbanorna i medvind 73 Jakt och jägare 75 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 65 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 64 Fördelningsgrunderna för jaktlicenser för hjortdjur Jägaren 4/2023 2 Innehåll 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0423.indd 2 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0423.indd 2 20.6.2023 8.50 20.6.2023 8.50
58 Gott med grillat 10 JAKTTIDERNA OCH -BEGRÄNSNINGARNA 2023-2024 Skymningsjakten på sjöfågel blir kanske förbjuden Finländarna ställer sig positiva till jakten V art femte år görs en undersökning av finländarnas inställning till jakten. Även den här gången är resultatet intressant och viktigt eftersom vi behöver markägarnas stöd och den stora allmänhetens godkännande för att kunna fortsätta. Kärnan i resultatet är denna; 60 procent av finländarna ställer sig positiva till jakten, 27 procent är neutrala och bara 12 procent är negativa. Undersökningen undersökte också några andra frågor, som vi presenterar här och i kommande nummer. I undersökningen framträdde den stora allmänhetens stöd för naturvårdsarbetet som jägarna uträttar och ett intresse för att konsumera viltkött om sådant skulle finnas på butikshyllan till ett rimligt pris. Resultatet speglar erfarenheter i utlandet; exempelvis i Nordamerika är jaktens godtagbarhet starkt knuten till att bytet tas till vara som mat. Det här stöder också vårt traditionella tänkesätt, att allt vilt vi fäller i naturen ska hanteras med respekt och tas till vara med största omsorg. Trots att vi numera lever i ett teknologiskt samhälle har principen om att respektera viltet inte förändrats. Lägg också märke till att andelen svarare med en negativ inställning till jakten har ökat med två procent och att andelen svarare med en neutral inställning har ökat med tre procent. Detta beror säkerligen delvis på polariseringen av det offentliga samtalet och på negativa bieffekter, som att olagligheter och brist på god jägarsed har funnit vägen in i samtalet. Från detta bör vi alla ta avstånd! En majoritet av den stora allmänheten bildar sin uppfattning om jakten genom jägare som man känner. Pressen och televisionen kommer på följande plats i listan över informationskällor. Det här förpliktigar oss alla. Jakten är vårt intresse och den lever och utvecklas med bilden som var och en av oss ger av den. Skördetiden närmar sig för oss jägare. Vi ska vårda vårt kunnande, våra hundar och vår utrustning. Vi ska sörja för säkerheten och bära vårt ansvar, och koncentrera oss på de viltarter som tål att beskattas. På det viset bygger vi jägare en ljusnande framtid! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledar n 3 Jägaren 4/2023 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0423.indd 3 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0423.indd 3 20.6.2023 8.50 20.6.2023 8.50
H istoriskt sett har jakten varit nödvändig för människans överlevnad. Även i nutid har jakten en koppling till näringslivet genom regleringen av djurstammarna och skyddandet av husdjuren. Men för en majoritet är jakten inte en nödvändighet utan ett kärt intresse. Så varför jaga? Vad får en människa att använda sin begränsade fritid till att ströva i skogen med ett gevär i händerna? Jag ställde frågan till några jägare i den yngre generationen. Samtliga är stadsbor med föräldrar som inte jagar. De hade hittat till jakten i vuxen ålder utan några jaktliga familjetraditioner. Vad är det som år efter år får dem att söka sig till jakten? Jag fann sex svar på frågan. Kontakten med naturen framträdde som ett grundläggande tema. För att finna livet som du vill ha måste du bli ett med naturen och kunna läsa naturens språk. Den som promenerar är en åskådare medan den som jagar måste ta sig fram med öppna sinnen och kontinuerligt spana efter olika ljud, terrängformer och rörelse. Måste ingå i naturen. Efter ett par tysta och orörliga timmar på passet är upplevelsen meditativ naturen har accepterat dig som en del av sig, och fåglarna och gnagarna rör sig obekymrat runt omkring dig. Jakten leder dig djupt in i naturen – till stunder och ställen som du aldrig annars skulle uppleva. Ett prima jaktsällskap är likaså avgörande. Där fäster man sig inte vid vad kamraterna jobbar med i det civila utan envar löser in sin plats med sina meriter som jägare. Att tillsammans jobba för ett gemensamt mål, framgångarna och motgångarna, och de gemensamma måltiderna och nätterna i skogen skapar en djup sammanhållning. När jaktkamraterna efter en lång dag samlas för att äta och fira dagens jakt så är den delade glädjen och den starka samhörigheten påtagliga. Man kan inte heller påstå att inte själva jagandet skulle ha en dragningskraft. När jägaren har lyckats läsa naturens tecken rätt och viltet närmar sig siktet, då skärps sinnena, adrenalinet pumpar och närvaron är total. Världen runt omkring försvinner och kvar finns bara jaget och bytet. I den stunden har jägaren kontakt med sin inneboende uråldriga jägarinstinkt. Dessutom är jakten en syssla där man ständigt lär sig och utvecklas. För den som i början strövade i skogen blind och döv är det en oerhörd upplevelse att börja förstå naturen och var de olika viltarterna har sin gång. Samtidigt innebär varje ny art en omstart från ruta ett. Att jaga tjäder är någonting alldeles annat än att jaga rådjur. Tillsammans med en jägarkollega som bor på orten och har decenniers erfarenhet kan man i de nya jaktmarkerna skapa sig en förståelse för hur de olika arterna beter sig i den här trakten. När det kommer till kritan är jakten det mest etiska sättet att konsumera kött. I stället för att plocka en maskinellt plockad och vacuumförpackad höna uppfödd i bur ur frysdisken har djuret som du har fällt fått leva i frihet i naturen. Jägaren kan överblicka hela processen ända fram till tallriken, vilket ofta väcker ett kulinariskt intresse. Efter hand som frysen fylls på känns det fint att kunna bjuda sina vänner på bästa tänkbara middag, lagad på egenhändigt jagat kvalitetskött. Slutligen finns det också någonting nästan heligt närvarande i jakten. En av mina vänner medgav att han inte var det minsta troende, men att jakten hade blivit som en nästan religiös ritual i hans liv: – Det är som en helig rit; vi åker och jagar, och hoppas att Tapio ska skänka oss lycka. När skogens gudar visar sin välvilja respekterar vi bytet och offrar en liten sup åt Tapio som tack. Vi står i förbindelse med mänsklighetens uråldriga traditioner och själva fundamentet för att vara människa. Vi äter inte för att överleva utan befinner oss överraskande nära levnadssättet som rådde här i landet under förflutna årtusenden. Människan var ödmjuk inför naturen, som var så mycket större än hon själv. Vi utförde våra riter för att hedra naturen, som ett element i livets heliga kretslopp. FRANK MARTELA Skribenten är docent i välfärdspsykologi och forskar i lycka och livets mening på universitetet Aalto. Varför jagar du? Jägaren 4/2023 4 Gästskribenten 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 4 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 4 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
en liksidig triangel med en total längd på 12 kilometer. Tre inventerare går i bredd och bokför samtliga skogshöns som flyger upp inom ett 60 meter brett stråk. Inventeringarna görs av frivilliga jägare. Under de senaste åren har ungefär 6 000 personer ställt upp för sommarinventeringen och de har räknat tusen vilttrianglar. Sommarinventeringen av vilttrianglar är koncentrerad till skogshönsen medan vi på vintern räknar spåren efter jaktbara däggdjur. SOMMARINVENTERINGEN AV VILTTRIANGLAR NÄRMAR SIG I år pågår inventeringen av vilttrianglar från 22 juli till 6 augusti. Den inkluderar arterna tjäder, orre, järpe och ripa samt morkulla, skogshare och björn. V i rekommenderar att inventeringen görs under de två första veckorna, alltså före det sista veckoslutet. Resultaten bildar underlag för jaktförordningen och då hinner de säkert med. För att resultaten ska vara färska rekommenderar vi att de skickas in på webbplatsen oma.riistakolmiot.fi. Triangelinventeringarna görs i månadsskiftet juli-augusti och visar tätheterna för skogshönsen och hur de har lyckats med häckningen. Fjolårets inventering visade att skogshönsens tätheter låg kvar på samma nivå som året innan. För både tjädern och orren blev de vuxna fåglarna fler tack vare den goda produktionen av ungar sommaren 2021. Höstens jakttider bestäms utifrån inventeringsresultaten så fort inventeringen har avslutats. Förordningen för jakttiderna på skogshönsen skickas ut på remiss under den senare halvan av augusti och den slutliga förordningen träder i kraft strax innan jakten på skogshönsen börjar. Du finner jakttiderna på webbplatsen riista.fi och i Jägaren på nätet. Resultattjänsten och artpresentationerna flyttar efter hand till webbplatsen https://luonnonvaratieto.luke.fi/ > svenska. I skrivande stund finner du på den nya webbplatsen graferna och tabellerna för både sommaroch vinterinventeringen. Inventeringen görs av frivilliga Vilttrianglarna är fasta rutter i terrängen för inventering av skogsvilt. En vilttriangel är YTTERLIGARE INFORMATION: • riistakolmiot@luke.fi > svenska • riistakolmiot.fi > svenska • luonnonvaratieto.luke.fi > svenska TU O M O TU RU NE N Jägaren 4/2023 5 Nyhet r 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 5 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 5 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
Olagligheter i älgskogen I massmedierna har vi kunnat följa med hur en omfattande undersökning av tjuvjakt framskrider. Fallet handlar om ett savolaxiskt jaktsällskaps älgjakter i Kajanaland och började nystas upp när det uppdagades skillnader mellan de faktiska fällningarna och de anmälda. Tack vare ett utomordentligt samarbete mellan polisen i östra Finland, gränsbevakningen och forststyrelsens jaktövervakare utvidgades undersökningen till att omfatta olagligt dödande av stora rovdjur och djur som är fridlysta enligt naturvårdslagen. Enligt nyheterna har tiotals personer varit involverade i olagligheterna. Verksamheten har alltså varit både organiserad och systematisk. Å jägarnas vägnar riktar jag ett varmt tack till de ovannämnda myndigheterna för att de skyldiga kommer att lagföras. En verksamhet av det här slaget är sämsta tänkbara reklam för jakten som enligt en färsk undersökning åtnjuter ett stort förtroende bland finländarna. Hur förkastligt det än är att tjuvjaga så borde vi diskutera och analysera orsakerna till de här olagligheterna. Kan det vara ett symptom på att allting inte står rätt till i folkets djupa led? Kan ett av skälen vara en djup frustration över rovdjurspolitiken i vårt land och domstolarnas beslut om dispenser för stora rovdjur? Det finns många som inte begriper att i Sverige, som följer samma EU-bestämmelser, så fungerar den stamvårdande jakten medan domstolarna här i Finland gör klart strängare tolkningar av lagen. Likaså är det begripligt att jägarna oroar sig för att förlora sin jakthund i en vargattack. Det finns säkerligen många orsaker, men i samtal med jägare är det de ovannämnda skälen som gång på gång blir nämnda. Men oavsett orsaken så är det ett faktum att ingenting blir bättre av att bryta mot lagen det gör enbart enorm skada för vårt intresse, jakten! TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Andbonuset – ett förmånskort för jägare Den finska viltvårdsstiftelsen (Suomen Riistanhoito-Säätiö) lanserar ett förmånskort som stöder inhemska livsmiljöer, sjöfåglar och våtmarksarter. Andbonuset är digitalt och i kraft 12 månader i taget. För inköpspriset får kortinnehavaren tillgång till vissa exklusiva förmåner. Intäkterna från förmånskorten går via viltvårdsstiftelsen till iståndsättningar av livsmiljöer för sjöfåglar. Ytterligare information finner du på viltvårdsstiftelsens webbplats: riistasaatio.fi Kom ihåg OFU-repetitionsutbildningen För somliga examinatorer för skjutprov och jägarexamen, jaktövervakare och jf-föreningsrepresentanter vid terrängbesiktningar av viltskador upphör den femåriga utnämningen. Kontrollera hur det förhåller sig för dig under ”Egna uppgifter” i nättjänsten Oma riista. För att kunna fortsätta med uppdraget krävs det en ny utnämning, vilket i sin tur kräver att du går en repetitionsutbildning före den sista juli. Repetitionskursen sköter du i första hand själv på webbplatsen viltinfo.fi. Logga in med ditt Oma Riista-lösenord för att komma till den officiella repetitionsutbildningen i vyn för kurser. Repetitionsutbildningen är öppen enbart för personer vilkas uppdrag går ut den sista juli. För jaktvårdsföreningarnas nya OFU-funktionärer ordnas utbildningarna på distans på nätet eller som närstudier. Datumen för utbildningarna läggs ut i händelsekalendern på riista.fi (https:// riista.fi/sv/jakt/sok-evenemang/). Den som så önskar kan också gå repetitionsutbildeningen på ett webbinarium. Jaktvårdsföreningens styrelse föreslår personen som har gått utbildningen till uppdraget och Finlands viltcentral fattar utnämningsbeslutet. För en jaktvårdsförenings företrädare vid terrängbesiktningar av viltskador finns inget lagstadgat utbildningskrav, men även för det här uppdraget ska jvf föreslå personerna som utnämns i stället för dem som avgår. Ytterligare information om utbildningarna finner du på riista.fi/ sv/jakt/sok-evenemang/ eller kontakta viltplaneraren i din region. Repetitions kursen sköter du i första hand själv på webbplatsen viltinfo.fi K lumn Jägaren 4/2023 6 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 6 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 6 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
@nierra_pohjanpystykorva Kaisu Pulju bor i Sodankylä och är året om på språng med sin nioåriga norrbottenspets Nierra. ”Nierra har varit i gång med mig i hela sitt liv. På vintrarna skidar vi sisådär 1000 kilometer och där emellan cyklar vi. Inga pauser här inte, jag vill att hon ska vara i form när jaktsäsongen börjar. Nierra har inga bekymmer med skidandet eller cyklandet. När vi cyklar löper hon snyggt bredvid och är inte rädd för cykeln eller trafiken. Jag har en cykelstång för kopplet. Nierra är alldeles uppenbart begåvad och det går framåt på alla fronter; när vi motionerar och när vi jagar och på fågelskallprov. Min jaktkamrat, fågelskällaren Nierra!” ANTALET ÖVNINGSSKOTT MED GEVÄR PER ÅR 25 000 000 AKTUELLT Jägaren ? Ett nytt jaktår börjar. Kontrollera i tjänsten Oma riista att jaktkortet och skjutprovet är giltiga. ? Du kan skriva ut inbetalningskortet för jaktvårdsavgiften i tjänsten Oma riista. ? Anteckna genast samtliga fällningar och observationer i viltloggen. Då sköter du automatiskt dina lagstadgade skyldigheter och anmälningar till föreningen /jaktlaget / licensinnehavaren. ? Kolla att du har laddat ner den senaste versionen av appen i telefonen. Föreningens eller jaktlagets kontaktperson ? Inför ändringarna i licensbeslutet för hjortdjur på kartan över jaktområdet och uppdatera ändringarna i områdesinformationen. ? Skapa jaktgrupperna för den nya jaktsäsongen, utse jaktledarna och koppla licensen till grupperna. Licensinnehavaren ? Fördelar jaktlicenserna för hjortdjur mellan deltagarna. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar kl 12-16, tfn 029 431 111 eller e-post oma@riista.fi Rätt skruv ger säkra konstruktioner Säkerhetsoch kemikalieverket (Tukes) har fått anmälningar om tillbud där användningen av fel typ av skruv har orsakat att ställningar och konstruktioner av trä har rasat. Tukes har fått kännedom om flera fall där dessa lösviktsskruvar i korrosivitetsklass C1 avsedda för torra inomhusutrymmen har använts för bärande tillfälliga och permanenta träkonstruktioner utomhus. Även jakttorn för älgjakt har rasat som en följd av att skruvförband har gett efter. I konstruktioner utsatta för väder och vind räcker det alltså inte med ”vanliga” elförzinkade skruvar. För tryckimpregnerat virke är RST eller syrafast skruv det rätta valet. Korrosivitetsklassen bör vara minst C3 när det är fråga om tryckimpregnerat virke och finländska väderförhållanden. Jägaren 4/2023 7 Nyhet r Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 7 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 7 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
Anteckna dina observationer av sjöfåglar! Vi behöver veta mera om utbred ningen för de häckande fåglarna här i landet och du kan hjälpa oss genom att anteckna dina observa tioner i Oma riista. Antecknandet tar bara 15 se kunder och du behöver inte åka iväg någonstans. Dina vardagliga observationer på sommarstu gubryggan, i blåbärsskogen eller på fisketuren är redan de till stor hjälp. Om intresset räcker till kan du åka till någon plats där det finns mycket fåglar att observera. Anteckningarna i Oma riista om par, bon och kullar läggs in i ett rutnät om 10 x 10 km i den pågående fågelatlasen. Den exakta platsen för observationen och dina personuppgifter skickas däremot inte vidare. Resultaten från sjöfå gelinventeringarna går automa tiskt vidare till fågelatlasen. Så här enkelt är det att anteckna en observation i Oma riista: (Kolla att du har den senaste versionen om du gör det i mobilappen) ? Ny observation ? Välj arten du har observerat ? Välj en beskrivande obstyp ? Om du ser ett sjöfågelpar, välj obstypen par ? Om du ser en kull, välj obstypen kull och ange antalet fåglar (honan + ungarna) ? I mobilversionen fyller appen automatiskt i positionen, datumet och tiden; på nätet gör du det själv ? Kolla att positionen anger de observerade fåglarna ? Spara Hinnat voimassa toistaiseksi, oikeudet hintamuutoksiin pidätetään. Ajantasaisen hintatiedon saat Elisan verkkosivuilta, asiakaspalvelusta tai myymälästä. BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 24,90 €/kk, 12 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 3 99 € /KK BURREL LIITTYMÄT ALK. NOPEAN TILAAJAN ETU Kaupan päälle Burrellippis ja kylmälaukku 200 ensimmäiselle tilaajalle! BURREL S22 WA -VALVONTAPAKETTI TARJOUS VOIMASSA 31.8 ASTI. 896209_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 896209_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 13.6.2023 10.55 13.6.2023 10.55 Nyheter för jaktföreningar i Oma riista Funktionerna för jaktföreningar hittar du i Oma riista i vyn för statistik. Där kan du ta fram ny information om viltet i föreningens marker, exempelvis för sommar och vintermötet. Fällningarna som föreningens med lemmar och jaktgäster antecknar i Oma riista ingår i de nya och mera omfattan de fällningsrapporterna som det går att bearbeta efter ens egna behov. Du kan överskådligt se exempelvis de fällda orrarna som en tidsserie. Nytt är också rapporterna om hur uppskattningen av antalet kvarståen de klövdjur efter avslutad älgjakt har utvecklats sedan 2016. I Oma riista finns dessutom nu möjligheten att spara information om antalet hjortar vid räkningen på våren. Beträffande viltvården kan förening ens kontaktperson numera anteckna de vilt och naturvårdsarbeten som med lemmarna gör. Efter hand som åren går så kan man genom rapporterna jämföra variationerna mellan olika år. ? Anmälningen om avslutad jakt visar att antalet bebodda bävervinterbon befinner sig i stadig tillväxt. Närmare information om de nya funktionerna hittar du i tidningen Jägaren på nätet, under aktuellt för junijuli i år. Jägaren 4/2023 8 Nyhet r 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 8 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 8 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
Hinnat voimassa toistaiseksi, oikeudet hintamuutoksiin pidätetään. Ajantasaisen hintatiedon saat Elisan verkkosivuilta, asiakaspalvelusta tai myymälästä. BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 24,90 €/kk, 12 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 3 99 € /KK BURREL LIITTYMÄT ALK. NOPEAN TILAAJAN ETU Kaupan päälle Burrellippis ja kylmälaukku 200 ensimmäiselle tilaajalle! BURREL S22 WA -VALVONTAPAKETTI TARJOUS VOIMASSA 31.8 ASTI. 896209_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 896209_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 13.6.2023 10.55 13.6.2023 10.55 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 9 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 9 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
OBLIGATORISK AVSKJUTNINGSANMÄLAN J ordoch skogsbruksministeriets förordning är ute på remiss. Om det inte görs några ändringar i utkastet så kommer jakten på sjöfågel i fortsättningen att vara tillåten endast under dygnets ljusa tid. Enligt utkastet är jakttiden bunden till solens uppgång och nedgång på det viset att jakten får inledas en timme före soluppgången och ska avslutas en timme efter solens nedgång. Se efter i förordningen när den har trätt i kraft! Det lättaste sättet att se efter om förordningen har trätt i kraft är att kontrollera jakttiderna på webbplatsen riista.fi. Om förordningen träder i kraft gäller den för jaktåren 2023 till 2026. Solens uppgång och nedgång Tiderna för solens uppgång och nedgång på orten där du jagar finner du på meteorologiska institutets webbplats www.sv.ilmatieteenlaitos.fi > Väder och hav. Du kan också ladda ner meteorologiska institutets väderapp i telefonen. Stöder de utsatta sjöfågelarterna Det är inte ovanligt att olika sjöfågelarter liknar varandra till kroppsform och storlek. I svag belysning är det också för erfarna jägare svårt att se skillnaderna. I många Skymningsjakt på sjöfågel föreslås bli förbjudet GE TT Y IM AG ES länder har man insett det här och har begränsat jakten i skymning. Det är jordoch skogsbruksministeriets avsikt med den här förordningen att stöda de utsatta arterna. Jakttid rna 2023–2024 Skott ? träff ? anteckning i Oma riista! Rådjur, vildsvin, iller, sädgås, grågås, bläsand, stjärtan, årta, skedand, vigg, ejder, alfågel, storskrake samt sothöna. För de här arterna ska fällnings anmälan göras till Finlands viltcentral. Dessutom omfattar skyldigheten även brunand och småskrake, för vilka ett tidsbestämt jaktförbud gäller. Gör fällningsanmälningen genast efter fällningen så blir den inte glömd. Lagen kräver att anmälningen ska göras inom 7 dagar. Uppge följande: ? Datum och kommun för fällningen ? Art och antal ? Jägarens namn och jägarnummer ? För vildsvin och rådjur dessutom kön och uppskattad ålder ? För vildsvin även platsens koordinater Det enklaste är att göra anmälningen i Oma riista. Du kan också göra den på viltcentralens pappersblankett. Syftet är att precisera informationen om jakten på de arter som är fåtaliga och försvagade för att kunna bedöma jaktens hållbarhet. Viltinformationen bildar underlag för den hållbara jakten och jaktens kontinuitet. KONTROLLERA före jakten begränsningarna för skymningsjakten, sothönan, småskraken, sädgåsen och grågåsen! Jägaren 4/2023 10 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 10 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 10 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
JAKTTIDERNA 1.8 2023 – 31.7 2024 Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, ripa, järpe, dalripa) bestäms och läggs ut på vår webbplats www.riista.fi 8.9 2023. ART OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Gräsand, kricka, årta*, bläsand*, stjärtand*, skedand*, vigg*, knipa Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 sothöna* PÅ REMISS osäker Brunand* Fredad i hela landet Se www.riista.fi Alfågel* I havsområdet 5 alfåglar/dygn, i övriga landet fredad 1.9 – 31.12 Småskrake* PÅ REMISS osäker Se www.riista.fi Storskrake* Hela landet 1.9 – 31.12 Ejder*, guding Höstjakt förbjudet 1.6 – 15.6 Grågås PÅ REMISS osäker Se riista.fi Sädgås* PÅ REMISS osäker Se riista.fi Kanadagås Hela landet på åker Hela landet 10.8 – 20.8 kl 12 20.8 kl 12.00 – 31.12 Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Orre Kontrollera jakttiden Se riista.fi Järpe Kontrollera jakttiden Se riista.fi Tjäder Kontrollera jakttiden Se riista.fi Ripa Kontrollera jakttiden Se riista.fi Fjällripa Kontrollera jakttiden Se riista.fi Rapphöna Landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga landet med jaktlicens av Finlands viltcentral enligt JL § 10. 1.9 – 31.12 1.9 – 31.12 Fasan Hela landet 1.9 – 29.2 Ringduva Hela landet 10.8 – 31.10 Skogshare och fälthare Hela landet 1.9 – 29.2 Vildkanin Hela landet 1.9 – 31.3 Ekorre Hela landet 1.11 – 29.2 Europeisk bäver Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL § 10 20.8 – 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 – 30.4 Räv I landskapet Lappland I övriga landet 1.8 – 30.4 1.8 – 14.4 Uppfödd fjällräv och iller* Hela landet Hela jaktåret (hona med ungar får inte dödas 1.5 – 31.7) Grävling Hela landet 1.8 – 31.3 Mård Hela landet 1.8 – 31.3 Hermelin Hela landet 1.8 – 31.3 Lodjur Dispens enligt JL § 41 a 3 mom kan beviljas för att fånga eller fälla ett lodjur (utom hona med unge yngre än ett år) i renskötselområdet och övriga landet. 1.10 – 29.2 1.12 – 29.2 ART OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Utter Med dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet Östersjö vikare Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi. 1.8 – 31.12.2023 16.4. – 31.12.2024 Gråsäl Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi. 16.4 – 31.12 Vildsvin* Hela landet 1.8 – 31.7. Sugga med ungar är fredad 1.3 – 31.7. Mufflon Hela landet 1.9 – 31.1 Älg Enligt JL § 26 med jaktlicens beviljad av Finlands viltcentral: I kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland. I landskapen Kajanaland och Norra Österbotten utom i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski Vaktjakt i övriga landet I landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland I övriga landet utom i landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland 1.9 – 20.9 1.9 – 6.10 1.9 – 13.10**** 7.10 – 15.1 14.10 – 15.1 Obs! Älgjakt med hund är förbjudet i renskötselområdet 1.1 – 15.1.** Vitsvanshjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 29.9 vaktjakt**** 30.9 – 15.2 Skogsvildren Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 30.9 – 31.1 Dovhjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 23. 9 vaktjakt**** 24.9 – 31.1 Råbock* *** Get och killing* *** Hela landet Hela landet 1.9 – 15.2, 16.5 – 15.6 1.9 – 15.2 Björn I renskötselområdet med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om i jaktlagen föreskrivna dispenser, med stöd av 7 §. Kontrollera kvoten på riista.fi. I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom avsedd dispens beviljas för fångst eller fällande av björn. 20.8 – 31.10, hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar 20.8 – 31.10, hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar Varg Med av viltcentralen beviljad dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet ANMÄRKNINGAR: * KOM IHÅG SKYLDIGHETEN ATT ANMÄLA FÄLLT VILT ** Gäller inte hund vid eftersök på skadat djur *** Rådjur: Drivande hund enligt JF § 8 får användas först efter 30.9 2023 **** Inte i landskapet Lappland DE VIKTIGASTE SKADLIGA FRÄMMANDE ARTERNA Mink, mårdhund, bisamråtta, tvättbjörn och sumpbäver, i hela landet utan fredningstid DE ICKE FREDADE FÅGLARNAS FREDNINGSTIDER UNDER HÄCKNINGEN ? Kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast I landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5 – 31.7, i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4 – 31.7 och i övriga landet 10.3 – 31.7. ? Skata i landskapen Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 10.4 – 31.7 och i övriga landet 1.4 – 31.7. ? Korp i renskötselområdet 10.4 – 31.7 (i övriga landet fredad hela året). ? Kolonier av gråtrut hela året. ? Kaja 10.3 – 31.7. Jägaren 4/2023 11 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 11 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 11 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
SMÅSKRAKE Enligt förslaget ska jaktförbudet hävas. BRUNAND ALFÅGEL EJDER SOTHÖNA Begränsningarna i sjöfågeljakten 2023 Arterna som är inramade med rött befinner sig i skrivande stund på remiss. För dem kan det alltså ännu bli ändringar. Kontrollera de slutliga begränsningarna på riista.fi före jakten! Jakt på brunand är förbjudet. Enbart jakt på ejderhane (guding) är tillåtet 1-15 juni i ett avgränsat område i ytterskärgården: https://kartta.paikkatietoikkuna.fi/ ? KARTTATASOT? Aluesuunnittelu ja rajoitukset ? Uroshaahkan metsästysalue. Gör fällningsanmälan! Enligt förslaget ska jakten förbjudas. Jakten på alfågel är förbjuden utom i havsområdet och på öar och skär i havsområdet. I havsområdet gäller en kvot på fem (5) alfåglar per jägare och dygn. Jakttiden är 1.9–31.12. Kom ihåg fällningsanmälningen! STORSKRAKE Var uppmärksam med identifieringen! För storskrake gäller normal jakttid 1.9–31.12. Kom ihåg att anmäla fällningen! DE FÖRSVAGADE JAKTBARA SJÖFÅGLARNA Finlands viltcentral rekommenderar att jägarna helst jagar gräsand, kricka och knipa, och undviker att jaga stjärtand, vigg, årta, skedand och bläsand. Det samma gäller för sothöna och småskrake. Se dem nedan! Jakttid rna 2023–2024 UTKASTET! Kontrollera jakttiderna på riista.fi Jägaren 4/2023 12 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 12 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 12 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
Grågås ? Jakt på grågås är tillåtet vid kusterna (karta) 20.8 kl 12 till 31.12 samt på åkrar vid kusterna 10.8–20.8 kl 12 ? I övriga delar av landet är jakten förbjuden ? En dygnskvot på två grågäss per jägare ? Obligatorisk fällningsanmälan. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista, detta för att utreda jaktens fördelning i tid och rum. ? Förbjudet att jaga med föda som lockbete 10.8–20.8 kl 12. ? 10.8–20.8 får grågås jagas enbart på åkrar med konventionell odling av spannmål och andra växter där syftet är kommersiellt eller som foder för produktionsdjur. Stödberättigade viltbeten och små viltåkrar får inte utnyttjas vid jakt. ? Följ läget på www.riista.fi. SÄDGÅS GRÅGÅS Sädgås Taigasädgås ? Utkastet: 20.8 kl 12.00–27.8 2023 i landskapet Lappland, utom i kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki samt på havssidan om europaväg E8 i kommunerna Torneå, Keminmaa, Kemi och Simo. I landskapet Norra Österbotten i kommunerna Ijo, Muhos, Kuusamo, Uleåborg, Pudasjärvi, Utajärvi, Taivalkoski och Vaala, utom på havssidan om europaväg E8 i kommunerna Ijo och Uleåborg samt på södra sidan av riksväg 22 i kommunerna Muhos, Uleåborg, Utajärvi och Vaala. ? En säsongkvot på en sädgås gäller i det nordliga jaktområdet. ? Jakt med foder som lockbete och på åkrar är förbjudet. ? Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällningarna. Anteckna dem och dina observationer i Oma riista. Tundrasädgås ? Utkastet: 1.10– 30.11 2023: I landskapen Södra Karelen och Kymmenedalen, i landskapet Södra Savolax i kommunerna Enonkoski, Puumala, Nyslott och Sulkava, i landskapet Norra Karelen i kommunerna Kitee, Liperi, Rääkkylä och Tohmajärvi, i landskapet Päijänne-Tavastland i kommunerna Itis och Orimattila samt i landskapet Nyland i kommunerna Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Pukkila. ? Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällningarna. Anteckna dem och dina observationer i Oma riista. ? Följ läget på www.riista.fi. Jakttiden för grågås 2023 10.8 – 31.12 Ingen jakt Lä nt ine n ka nn an ho ito alu e Ete läi ne n ka nn an ho ito al ue VINN EN VILTKAMERA! Anteckna fällningen i Oma riista och skicka en bild så deltar du i utlottningen! Insamlingen av sädgåsbilder tar fart! Anteckna fällningen i Oma riista och skicka bilden till hanhi@riista.fi. Bland de deltagande jägarna lottar vi ut tre viltkameror. Under de senaste åren har avskjutningen legat på en måttlig nivå, vilket betyder att vinstchanserna är rätt goda. Skicka in en bild på gåsens huvud och vinge. Skriv fällningsdatumet och kommunen som rubrik. Vi uppmanar jägarna till frivillig produktion av viltdata om sädgåsläget genom att anteckna samtliga sädgåsobservationer under jaktdagen i Oma riista. Den insamlade informationen är absolut konfidentiell och används enbart för att utveckla uppskattningen av den häckande stammen. Observationerna kan inte offentligt lokaliseras till något visst område. Öva artidentifiering före jakten. Under höstflyttningen rör sig gässen i blandade flockar där det bla förekommer fridlysta bläsgäss. Jakttiden för sädgås 2023 20.8 kl 12 – 27.8 1.10 – 30.11 Ingen jakt UTKASTET! Kontrollera jakttiderna på riista.fi före jakten Jägaren 4/2023 13 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 13 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 13 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 95 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. RIISTAKAMERA BURREL S12HD + SMS3 199,Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Huomaamaton inframustasalama. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös gol in. Pinseeker-pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 159,NORM. 199,00 | 30 PV ALIN 199,00 € Laadukkaat vedenpitävät kiikarit niin lintubongarille kuin metsästäjällekin. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 299,Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA METSÄSTYSKENGÄT VIKING VILLREIN II BOA GTX 189,Tukevat kengät metsästyskäyttöön. GORE-TEX® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon vaikeakulkuisessa maastossa. JAHTI&VAHTI ENERGIA 12 KG 36 95 2,77 €/KG Tarkasti suunniteltu ja valmistettu aktiivisen koiran täysravinto. Lihaisa koostumus, sulavuudeltaan erinomaiset raaka-aineet. JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA 12 KG 42 95 3,22 €/KG Erittäin aktiivisen koiran Suomessa valmistettu täysravinto. Sisältää runsaasti energiaa ja E-vitamiinia. JAHTI&VAHTI KOIRIEN LOHIÖLJY 1 L 21 99 21,99 €/L Runsaasti elimistölle tärkeitä omega-3 rasvahappoja, sisältäen erityisesti EPA:a ja DHA:a. Hankkija_Metsästäjä4_420x275_2023.indd 2 Hankkija_Metsästäjä4_420x275_2023.indd 2 13.6.2023 13.42.58 13.6.2023 13.42.58 Hankkija_Metsästäjä4_420x275_2023.indd 3 Hankkija_Metsästäjä4_420x275_2023.indd 3 14-15_Ilmoitus_JÄ0423.indd 14 14-15_Ilmoitus_JÄ0423.indd 14 20.6.2023 8.55 20.6.2023 8.55
13.6.2023 13.42.58 13.6.2023 13.42.58 TARJOUS VOIMASSA 31.8.2023 SAAKKA. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi LIPPIS+KASVONAAMIO LIVE DEOYS GEAR 9 99 Maastokuvioitu lippis, jossa kasvonaamio. Kevyt ja ilmava naamio alkusyksyn kyyhky-/sorsajahteihin. SUPILOUKKU 36 X 31 X 107 CM 79 95 MINKKILOUKKU 16 X 18 X 72 CM 34 95 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 95 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. NAAMIOVERKKO LIVE DECOYS GEAR 1,5 X 3 M 19 99 Kevyt ja kestävä naamioverkko, joka pakkautuu kuljetettaessa pieneen tilaan. Kolmiulotteinen Natural Blind -metsäkuvio maastouttaa erittäin hyvin. MÄYRÄLOUKKU 116X41X46 CM 139,Kotimainen, vankkarakenteinen paksusta 3,5 mm verkosta valmistettu loukku. Silmäkoko 1x2”. Paino: 13 kg. IRROTETTAVA HYTTYSVERKKO SUOJAA MYÖS HIRVIKÄRPÄSIÄ JA PUNKKEJA VASTAAN! METSÄSTYSPUKU HAGHUS HOSSA 59 95 Kevyt hupullinen anorakkipuku hyttysverkolla. Tilava vetoketjullinen etutasku. Housuissa kaksi tilavaa taskua. Tehokkaasti maastouttava digicamo -väritys. KYTTÄYSKOPPI 129,Kevyt ja nopeasti kasattava kyttäyskoppi, jossa on integroitu tuoli. Tähystys-/ampuma-aukot eteen ja sivuille. Vetoketjulla suljettava oviaukko. Suomalaiseen maastoon sopiva väritys. Mukana kanto-/säilytyspussi. Mitat kasattuna: Korkeus n. 135 cm, syvyys n. 105 cm, leveys n. 85 cm. Hankkija_Metsästäjä4_420x275_2023.indd 3 Hankkija_Metsästäjä4_420x275_2023.indd 3 13.6.2023 13.43.00 13.6.2023 13.43.00 14-15_Ilmoitus_JÄ0423.indd 15 14-15_Ilmoitus_JÄ0423.indd 15 20.6.2023 8.55 20.6.2023 8.55
Nordamerika: Jägarna är sjöfåglarnas väktare Med jaktbegränsningar, iståndsättningar och skydd av livsmiljöer lades grunden till en guldålder för sjöfåglarna i Nordamerika. Där har nämligen änderna och gässen blivit fler samtidigt som nästan alla andra fåglar har blivit färre. TexT Brian Lovett, Bilder Jarkko Nurmi H imlen är fylld med gäss. Våtmarkerna är fyllda med gräsänder. Vid kusten är vikarna fulla med dykänder. Sådana här syner är vanliga i Nordamerika, men utan samarbete och insatser av bekymrade jägare och naturvårdare hade de kunnat dö ut för årtionden sedan. För ett drygt århundrade sedan gick det brant utför för flera arter och läget var kritiskt för sjöfåglarna. Men med hjälp av pionjärerna för skyddandet av sjöfåglar inleddes en ny era av ansvarstagande i början av 1900-talet. Arbetet ledde till en förnuftigt reglerad och vetenskaplig förvaltning av sjöfåglarna. Vilket gjorde det möjligt för de nordamerikanska gässen och änderna att trivas och blomstra trots svårigheterna i vår nutida värld. – Jag är övertygad om att det var sjöfågeljägarnas vilja att skydda fåglarna som ledde till att tillståndet för sjöfåglarna inte är lika bedrövligt som för många andra nordamerikanska fågelarter, säger doktor Scott Petrie, chef för Delta Waterfowl i en nyskriven artikel av Kyle Wintersteen. – I hundra år har fågeljägarna gång på gång stått inför svåra val och de har varje gång valt att ta ansvar. När de europeiska invandrarna vällde in i Amerika på 1700och 1800-talet inleddes en kommersiell jakt på sjöfågel i stor skala. Det var vanligt att skjuta med enorma hagelgevär (eller snarare smärre kanoner) som fällde dussinvis med fåglar med ett enda skott. Dessutom lockade man till sig sjöfåglar med utfodring och levande artfränder. Det var en effektiv jaktmetod som avkastade tunnvis med färskt andkött för den växande befolkningen. Vid sekelskiftet 1900 gick det brant utför för många sjöfågelarter på grund av den kommersiella jakten och förlusterna av livsmiljöer. Men viltvårdens och viltskyddets föregångare vaknade upp och började jobba för en förändring. Jägarna insåg att de måste delta aktivt i förvaltningen av sjöfåglarna, och bildade därför skyddsgrupper, som organisationen Delta Waterfowl. Det fick regeringen att lyssna. Lagstiftning och viltkunskap Året 1900 blev det förbjudet att föra tjuvjagat vilt över en delstatsgräns och 1913 fick delstaterna befogenheter att fatta beslut om flyttfåglarna. Det gjorde slut på vårjakten och gav myndigheterna befogenheter att I Nordamerika bygger sjöfågeljakten på dagskvoter som övervakas. Jägarna ska kunna känna igen sjöfåglarna. Det är förbjudet att jaga i skymning och vid utfodringsplatser. För att lyckas med jakten ska jägarna lära sig att använda lockpipa och bulvaner. Jägaren 4/2023 16 16-17_Pohjois-Amerikan_vesilinnut_JÄ0423.indd 16 16-17_Pohjois-Amerikan_vesilinnut_JÄ0423.indd 16 20.6.2023 8.56 20.6.2023 8.56
Sjöfågeljägare – OBS! Det nordamerikanska föredömet visar att jägarna har kraft att vända nedåtgående sjöfåglar uppåt. Nu tar vi här i Finland följande steg på samma väg. Finlands viltcentral har drivit flera internationellt prisbelönade projekt, viltfolket har anlagt hundratals våtmarker och Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren skyddar de 73 värdefullaste fågelvattnen. Men jakten är fortfarande inte begränsad i någon större utsträckning. Nu införs begränsningar i skymningsjakten och jag tror att fortsättning följer i form av kvoter. Vartåt riktlinjerna pekar ser vi i jordoch skogsbruksministeriets strategi för ansvarsfull sjöfågeljakt. Just nu håller Helsingfors universitet på med en utredning om sjöfågeljakt med foder som lockbete. Även om jakten inte är grundorsaken till problemen så måste vi reagera. Under årens lopp har sjöfåglarna förlorat så mycket som 90 procent av sina naturliga häckningsområden; mink och mårdhund far iväg med ägg och ungar, och eutrofieringen gör ont värre. Jakten med foder som lockbete avkastar mycket fågel och passar därför inte in i bilden. Viltförvaltningen arbetar utifrån villkoren som jaktens hållbarhet dikterar. Den bästa intressebevakningen för jakten är att ta väl hand om viltet – det vinner jägaren alltid på. Jag är övertygad om att en majoritet av jägarna efterlyser åtgärder för att vända sjöfåglarnas utveckling uppåt. Strategin för ansvarsfull sjöfågeljakt inkluderar också drastiska åtgärder. Men tänk om konceptet fungerar och vi kan få stammarna att växa som de gör i Nordamerika? Då skulle både välmåendet som sjöfågeljakten skapar och fåglarna räcka till för fler; fåglarna skulle fördela sig jämnare över landet och arterna skulle vara jaktbara i stället för fredade. Tänk på det! Text och bilder JARKKO NURMI införa begränsningar i jakten. 1916 slöts ett avtal om de flyttande fåglarna mellan USA och Kanada, vilket befäste det formella samarbetet om skyddandet av jaktbara och icke jaktbara fåglar. Senare anslöt sig även Mexiko. 1934 års Migratory Bird Hunting Stamp Act skapade ett program som är bättre känt under namnet federal duck stamp. Jägarna blev då skyldiga att skaffa ett speciellt ”andmärke” och för intäkterna har man skaffat miljoner hektar livsviktiga livsmiljöer för sjöfåglarna. 1937 fick viltvården ytterligare en betydande inkomstkälla när tillverkningen av jaktgevär och jaktpatroner belades med en skatt. Dessutom har oräkneliga våtmarker och häckningsmiljöer skyddats genom andra program. Samtidigt reglerades jakten på sjöfågel allt mer detaljerat och flera gammalmodiga jaktmetoder blev förbjudna. Viltinformationen blir använd Sedan 1974 har USA och Kanada gjort omfattande inventeringar av sjöfåglarna för att undersöka förhållandena i våtmarkerna på våren och storleken på den reproduktiva stammen på fastlandet. Inventeringarna bildar underlag för jakttiderna och begränsningarna. Svindlande resultat 2022 uppgick den reproduktiva andpopulationen i Nordamerika till 34,2 miljoner. Sedan mitten av 90-talet har jägarna kunnat njuta av de längsta jaktsäsongerna och de största kvoterna som lagen någonsin har tillåtit. Vägen har inte varit lätt, i synnerhet inte i början. Förändringar upplevs som besvärliga och det finns alltid folk som protersterar mot begränsningarna Bakom vården av sjöfåglarnas livsmiljöer ligger ett stort maskineri. Vissa våtmarker sköts som störningsfria fågelbanker. I sådana gäller också tillträde förbjudet för fiskar. Fiskarna dödas för att förhindra konkurrens om födan. I skötselanvisningarna för det här fågelvattnet står det ”Kill the fish”. av de traditionella jaktmetoderna senast kanske mot förbudet mot blyhagel vid sjöfågeljakt, i början av 90-talet. Men stämningarna har förändrats sedan dess och andjägarna ser framåt och ställer upp för att skydda fågelstammarna och vårda livsmiljöerna. Jaktmöjligheter för kommande generationer Andjakten har utvecklats i en viltvänligare riktning med betoning på förnuftiga metoder som inte överbelastar populationerna. Målet är inte längre att maximera bytet. – Jägarna var de ursprungliga beskyddarna. Vid sekelskiftet 1900 inledde de rörelsen som vi känner den idag, uppger Petrie i artikeln om Delta Waterfowl. – På den tiden fanns det knappt alls fågelbongare eller annat friluftsfolk. Jägarna insåg hoten mot sjöfåglarna och det övriga viltet, drev igenom lagändringar och satsade egna pengar för att de flyttande fåglarna skulle blomstra som de gör idag. Men det är vanligt att icke-jägare inte vill inse det här eller helt enkelt inte vet, men de fiffigaste gör det. Och som grädde på moset vill jägarna att det ska fortsätta så här. På det viset får också kommande generationer njuta av de otroliga sjöfågelresurserna i Nordamerika, som jägarna har bidragit till att rädda. Jägaren 4/2023 17 16-17_Pohjois-Amerikan_vesilinnut_JÄ0423.indd 17 16-17_Pohjois-Amerikan_vesilinnut_JÄ0423.indd 17 20.6.2023 8.56 20.6.2023 8.56
På duvjakt krävs det spaning på flockarna, goda råd och en gnutta tur för att lyckas. TexT och bilder Antti Saarenmaa P å den stora åkern odlades ärter, och en del hade redan torkat och gulnat. Den här tidiga augus timorgonen smattrade regnet mot vindrutan på bilen trots att det enligt prognosen borde ha upphört. Det bekymrade mig en smula eftersom duvor inte låter sig lockas av bulvaner när det regnar. Jag hade jagat ringduva med bulvaner några gånger tidigare, och varje gång vid nytröskade åkrar eller ärt odlingar. Jag hade jagat med skalbulvaner och kikat på jaktbloggar och diskussionsforum på nätet för att hitta de bästa tipsen. Som att ställa bulvanerna i Vform på åkern med spetsen mot vinden och näbbarna likadant, så landar duvorna där mitt ibland dem. Men jaktlyckan hade ändå alltid blivit rätt blygsam. Den här gången hoppades jag att det skulle gå bättre. Helkroppsbulvanerna (av hög kvalitet!) som en Ett Via Dolorosa mitt i duvparadiset kamrat i min jaktförening en gång hade skaffat fanns i en lada vid åkerkanten, fritt till utlåning. Ett par dussin luddiga duvbulvaner och en motordriven duvkarusell, prydligt instuvade i en stor säck. Med säcken och ka mouflagenätet i händerna styrde vi, min jaktkamrat och jag, stegen till åkerkanten för att inreda ett gömsle under grenarna på en gran. Morgonen var disig och duggig, och verkade allt annat än lovande. Vi lade ut duvbulvanerna i morgondunklet, utsåg lämpliga passplatser och hällde upp kaffet. Jag bekla gade att min kamrat hade fått utstå en tidig väckning i onödan; i det här regnvädret skulle det knappast bli några duvor. Men ett vingfladder avbröt tankegången när två duvor landade bland bulvanerna. Vi stelnade till och trodde knappt våra ögon. De följande två duvorna flög en sväng över bulvanerna och försvann i diset. Så visst flyger duvorna! Nya lärdomar Vi ändrade på skalbulvanernas uppställning i ärtåkern. Efter en konsultation per mobil med min jaktkamrat Ta neli Sinisalo i Yläne hade jag fått ett rakt svar angående uppställningen av bulvaner. ? En helkroppsbulvan ser äkta ut för både duvor och människor. ? Tidiga väck ningar bjuder på fina upplevelser, som de här tranorna. Jägaren 4/2023 18 18-21_Kyyhkyparatiisi_JÄ0423.indd 18 18-21_Kyyhkyparatiisi_JÄ0423.indd 18 20.6.2023 8.56 20.6.2023 8.56
– Har du någonsin sett att duvor alltid skulle landa i V-formation på en åker? Eller att de alltid skulle beta med näbben i motvind? Han hade rätt. Jag åtog mig att spana noggrannare på fåglarna och faktiskt; ute på åkern bildade duvorna några smärre klungor och de rörde på sig hela tiden. Nykomna duvor landade helst i mellanrummen mellan grupperna. Även skalbulvanerna blev sågade av Sinisalo. – Tycker du faktiskt att en sådan ser ut som en fågel? Allt emellanåt fungerade skalbulvanerna alldeles bra och drog duvor till sig, men de gjorde dem inte särskilt intresserade av att landa. Med de luddiga bulvanerna hände det däremot nästan varje gång. Skillnaden var tydlig. Morgonflygningen blev till sist ändå alldeles hyfsad. Det dystra ruggiga vädret fortsatte hela morgonen. Det blev just inga skottchanser eftersom duvorna alltid dök upp överraskande i duggregnet. Trots det var jag beredd att äta upp mina ord och ändra åsikt. Visst flyger duvor i regn också ibland, bara matbordet känns intressant. En annorlunda september I början av säsongen rör sig duvorna i vårt jaktområde främst i små grupper och bulvanerna verkar fungera. Efter hand som säsongen framskrider samlar de sig till allt större grupper och kavalkaden på två dussin bulvaner hade tappat effekten som den hade i augusti. Under de sista jakterna studerade jag under eftermiddagspasset hur flockar på tjugotalet duvor samlade sig i de höga tallarna på andra sidan åkern. De satt där i timmar tills uppskattningsvis 500 ringduvor flög upp som ett väldigt klot och landade på åkern som en svärm vandringsgräshoppor. Behöver det sägas att jag fick sitta alldeles i fred med mina bulvaner? På fel sida av åkern. Hur ska man kunna veta var en sådan jätteflock tänker landa? ? Att smälta in i terrängen är viktigt. Här lyckades vi fint med att gömma oss under granarna vid åkerkanten. Familjens retriever fick hänga med för att jobba. Barnen fick viktiga uppgifter att sköta och blev glada. 19 Jägaren 4/2023 18-21_Kyyhkyparatiisi_JÄ0423.indd 19 18-21_Kyyhkyparatiisi_JÄ0423.indd 19 20.6.2023 8.56 20.6.2023 8.56
Några tips för duvjakten ? Spana, spana, spana. Du måste hitta duvorna. ? Den rätta tiden att slå till är när duvorna betar. I övermorgon kan det vara för sent. ? Satsa på kvalitetsbulvaner. ? Placera ut bulvanerna naturligt i små grupper. ? Ju större flock du tänker locka desto fler bulvaner behöver du. ? En duvkarusell lockar duvor också på längre håll, men det händer att den skrämmer bort dem. ? Om duvorna avbryter inflygningen är någonting fel med kamoufleringen, duvkarusellen eller bulvanernas placering. ? Ett par kråkbulvaner en bit ifrån väcker duvorna förtroende. – Nä, inte finns där någon logik, kommenterade Sinisalo. Kanske är det ändå bättre att koncentrera sig på att jaga små flockar? Den oberäkneliga ringduvan På morgonpasset är duvornas flykt vanligen aktiv och kort. Eftermiddagspasset är klart längre, men fåglarna landar sällan vid bulvanerna. Det kunde gå en halv timme mellan att det hände något. Ringduvan visade också sin oberäkneliga sida. Om du dagen innan på just det här passet såg 50 duvor som pickade i sig ärter så ser du följande dag inte ens skymten av en fjäder. Än en gång fick jag ett gott råd av mina jaktkamrater. Medan ärterna mognar och tröskningen närmar sig kan duvorna byta bete från dag till dag, vilket ökar knepighetsgraden för jägaren efter hand som säsongen framskrider. En aktiv och resultatinriktad jägare spanar därför aktivt med kikare utmed åkrarna för att hitta ställena som är duvornas favoriter just nu. En jägare som får en möjlighet att jaga i början av säsongen på ett välbesökt duvbete medan det mesta av ärterna fortfarande står, får skatta sig lycklig. För mig blev duvjakten i höstas något av en Via Dolorosa, en smärtans väg, trots att den egentligen var givande och trivsam. Ärtåkern var fullkomlig, ett riktigt paradis för duvor, men bättre jaktlycka hade krävt bättre tajming och upplägg ända från början. Duvbröst i stekpannan blev ändå ingen ovanlig maträtt den hösten. Om jag bara hade vetat redan i början det som jag på slutet fick lära mig i praktiken och genom andras goda råd! Men den kommande säsongen står jag rustad med djupare kunskaper! Enligt undertecknad smakar duvbrösten bäst saltade och pepprade och stekta i smör. Jaktlyckan med bulvaner varierade mellan inga duvor alls och ett halvdussin. Även om vi gärna hade knipit fler duvor så räcker det gott med några spännande skottchanser för en finfin jaktdag. För mig blev duvjakten i höstas något av en Via Dolorosa, en smärtans väg, trots att den egentligen var givande och trivsam. Jägaren 4/2023 20 18-21_Kyyhkyparatiisi_JÄ0423.indd 20 18-21_Kyyhkyparatiisi_JÄ0423.indd 20 20.6.2023 8.56 20.6.2023 8.56