Jäg ar en 4 l 2015 Insamlingen av sjöfågelvingar; du ställer väl upp? Oma riista fixar det mesta på nätet
2 l Jägaren 4 l 2015 Jägaren Nr. 4/2015 64. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 9.9.2015. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress : Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion : Ansvarig chefredaktör: Reijo Orava Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Laura Ticklén, puh. 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Erkki Kiukas, Jouni Tanskanen, Laura Ticklén, Marko Svensberg, Petri Vartiainen och Henna Väyrynen Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn. 030 600 2301 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri : Hansaprint 2015/Jag15_04 Pärmfoto : Reijo Orava Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Egentliga Finland: Hadvalantie 8 7B, 21500 Pikis tf jaktchef Jörgen Hermansson, tel. 029 431 2342 tf viltplanerare Heli Paavola, tel. 029 431 2343 Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi jaktchef Jukka Keränen, tel. 029 431 2231 viltplanerare Marko Paasimaa, tel. 029 431 2232 förvaltningssekreterare Ritva Juntunen, tel. 029 431 2233 Kust-Österbotten: Långgatan 4, PB 16, 66531 Kvevlax jaktchef Stefan Pellas, tel. 029 431 2311 förvaltningssekreterare Lena Södergård-Ahlskog, tel. 029 431 2313 Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi jaktchef Sami Tossavainen, tel. 029 431 2304 viltplanerare Urpo Kainulainen, tel. 029 431 2252 Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä jaktchef Jukka Purhonen, tel. 029 431 2241 viltplanerare Olli Kursula, tel. 029 431 2242 förvaltningssekreterare Seija Kiiveri, tel. 029 431 2243 Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu jaktchef Juha Kuittinen, tel. 029 431 2291 viltplanerare Reijo Kotilainen, tel. 029 431 2292 Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 029 431 2301 viltplanerare Ohto Salo, tel. 029 431 2305 förvaltningssekreterare Tuula Ruuskanen, tel. 029 431 2303 Norra Tavastland: Labkotie 2, 36240 Kangasala jaktchef Jani Körhämö, tel. 029 431 2281 tf. viltplanerare Otto Hölli, tel. 029 431 2284 förvaltningssekreterare Leena Särkijärvi, tel. 029 431 2283 Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors jaktchef Visa Eronen, tel. 029 431 2331 viltplanerare Antti Piironen, tel. 029 431 2332 förvaltningssekreterare Carola Lönnfors, tel. 029 431 2333 Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila jaktchef Antti Impola, tel. 029 431 2321 viltplanerare Reima Laaja, tel. 029 431 2322 förvaltningssekreterare Tuija Korhonen, tel. 029 431 2323 Sydöstra Finland: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn jaktchef Erkki Kiukas, tel. 029 431 2221 viltplanerare Jouni Tolvanen, tel. 029 431 2222 förvaltningssekreterare Airi Karvinen, tel. 029 431 2223 Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva jaktchef Petri Vartiainen, tel. 029 431 2211 viltplanerare Teemu Lamberg, tel. 029 431 2212 förvaltningssekreterare Tuula Varjus, tel. 029 431 2213 Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus jaktchef Jyri Rauhala, tel. 029 431 2201 viltplanerare Sirpa Kuhlström, tel. 029 431 2203 viltplanerare Marko Muuttola, tel. 029 431 2116 Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 029 431 2261 viltplanerare Harri Hepo-oja, tel. 029 431 2262 förvaltningssekreterare Ritva Oksanen, tel. 029 431 2263 Österbotten: Vapaudentie 32–34 B 22, 60100 Seinäjoki jaktchef Mikael Luoma, tel. 029 431 2271 viltplanerare Juha Heikkilä, tel. 029 431 2272 förvaltningssekreterare Sirpa Hakala, tel. 029 431 2273 Laitiala centrum: Metsästäjäntie 39, 16790 Manskivi fältchef Ilkka Ala-Ajos, tel. 029 431 2116 Huvudstadsregionens jägarbyrå: Paula Laukkanen, tel. 040 347 2400 REGIONKONTOR Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret c/o GoExcellent Munksnäs allén 25 00330 Helsingfors tfn 030 600 2301 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Internetbutik tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi
Jägaren 4 l 2015 l 3 Innehåll l 4 l 2015 5 Pääkirjoitus: Finansierat med jaktvårdsavgiften 7 Jakttiderna 9 Ordförandens spalt: Regeringsprogrammet stöder vilthushållningen 11 Jaktkortet i mobilen 12 Spara dina observationer av vilt 14 Använd licensnumret vid avskjutningsanmälan 16 Konstnären Seppo Polameri 20 Dirigenten som laddar upp på jakt 22 Viltråden inleder en ny period 26 Vimmel i våtmarkerna 28 Naturskönhet och viltvård 30 Planeringen av våtmarker: några erfarenheter 32 Insamlingen av sjöfågelvingar 34 Sjöfågelstammarna minskar 36 Gräsanden 37 4H-jaktklubben provade på andjakt 38 SRVA: Skräck i Björneborg! 40 Plansch: Fälthare 42 Skogen förändras och tjädern med den 44 Låt oss visa hur viktigt det är med viltskogsvård! 46 Vilthushållningen blir allt internationellare, del 5: Rovdjuren känner inga landsgränser 48 CIC: Smittsamma djursjukdomar i fokus 50 Björnar från Ryssland 52 Jaktkortet är också en jägarförsäkring 54 Handläggningen av dispenser: Från ansökan till beslut 56 Viltförvaltningslagen: Viltcentralens beslut kan överklagas 58 Tre jägare på ett sälskär 61 Gråsälen – hur tar vi vara på den? 62 När Satakunta jvd grundades 64 Viltforskningens historia, del 4: Samarbete och miljöfrågor 68 Finska företag förädlar viltkött 70 Vilt på grillen 72 Viltvårdens årsklocka 74 Nyhetsmagasinet 77 Jakt och jägare 78 Åland 80 Skapa ett användarnamn på Oma riista Björntelefonen har dragits in, s 74 A smo R aimo ah o Spara dina observationer av vilt, s. 12 Dirigenten som varvar ner på jakt, s. 20 Vir ve Mäk ir an ta Företagen som förädlar viltkött, s. 68 Ka is a H ut tunen
SportDOG Tek 2.0 koiratutka on täysin uusittu paikannuslaite parannellulla ikonivalikolla, jossa navigointi on erittäin nopeaa ja helppoa. Paikkatiedot saat käsilatteeseesi reaaliaikaisesti äänihälytyksinä, jolloin sinun ei tarvitse irroittaa käsiäsi aseesta tai katsettasi kohteesta. Laitteessa esiladattu 1:120 000 värikartta, jolla voit seurata jopa 21 koiraa yhtäaikaisesti. NYT MEILTÄ! SportDOG Tek 2.0 täysin toimintavalmis tutkapaketti! 699,-(799,-) NYT 50 KPL ERÄ! 3 VUODEN TAKUU HAUKKULASKURI VESITIIVIS PANTA IP67 ÄÄNIJA VÄRINÄHÄLYTYS PITKÄ TOIMINTA-AIKA EUROOPAN MAASTOKARTAT SIS. HINTAAN KATSO LISÄÄ WWW.KOIRAVARUSTE.FI KOLMEN SEKUNNIN PÄIVITYS LAAJA LUPAVAPAA TAJUUSALUE ÄÄNIOHJAUS JA SEISONTAHÄLYTYS NOPEUSNÄYTTÖ TEK 2.0 HUIPPU-UUTUUS 0€ BESTDOG HEIJASTINPANTA ARVO 19,90 MAKSAT VAIN SPORTDOG VILKKUVALO ALASKA AUTOMUKI ALASKA URHEILUSUKAT 2PR FOODMASTER PRO VEITSISETTI 0€ 0€ 0€ 5,90€ 9,90€ ARVO 19,90 ARVO 19,80 ARVO 19,90 ARVO 29,90 ARVO 79,90 BESTDOG REFLEX-HIHNA MAKSAT VAIN TILAUKSET OSOITTEESTA WWW.KOIRAVARUSTE.FI TAI PUHELIMITSE 0400 551 110 (ARK. 8-16) OULU RAUTIONKATU 2 C (ARK. 9-17) KOSKENPÄÄ KAIVANNONTIE 51 (KE-TO 8-16) OSTA NYT – MAKSA LOKAKUUSSA! KORKO 0% TUHANSIA HUIPPUTUOTTEITA EDULLISIN HINNOIN! UUSI VERKKOKAUPPA AVATTU! 20 VUOTTA laatua ja palvelua! Juhlavuosi! TILAAJAETU YLI 100€ OSTOKSESTA!
Jägaren 4 l 2015 l 5 Finlands viltcentral har under de två senaste åren klarlagt med en enkät om jägarna anser att de får valuta för pengarna av jaktvårdsavgiften. Nästan 90 procent av dem som svarade var nöjda. Det är ett gott resultat med tanke på att det ändå är fråga om en lagstadgad avgift av skattenatur. Visserligen hade vi när frågan ställdes först talat om för jägarna vad allt vi åstadkommer med summan 33 euro. Avgiften finansierar inte bara viltcentralens utgifter för verksamheten utan också jaktvårdsföreningarnas verksamhet, jägarförsäkringen och tidningen Jägaren, som sprider aktuell viltinformation till var och en med jaktkort. Med avgiften stöder vi också jaktmuseets verksamhet och finansierar ett antal projekt som främjar vilthushållningen. ”Finansierat med jaktvårdsavgiften” är en slogan, logo och stämpel som hädanefter ska slås på meddelanden och publikationer med mera som har producerats med jaktvårdsavgiften. På det här viset önskar vi lyfta fram det speciella med vår viltförvaltning den bygger ju på att jägarna ställer upp, jobbar på talko och betalar en jaktvårdsavgift. Modellen som skapades för nästan 60 år sedan bär och fungerar fortsättningsvis. Vanliga människors vilja att påverka i frågor som är viktiga för dem, och en lagstiftning som tryggar möjligheterna att inkluderas har skapat en vi-känsla hos jägarna för viltstammarna och viltförvaltningen. Folk ställer upp och är även beredda att finansiera verksamheten. Nu när det nya regeringsprogrammet har börjat omsättas i praktiken visar verksamhetsoch finansieringsmodellen åter en gång sin livsduglighet. Programmet sätter kurs på ny tillväxt och öppnar flera positiva framtidsperspektiv för vilthushållningen. Inom bioekonomin jobbar man med att ta fram nya möjligheter till produkter, tjänster och företagsverksamheter, och vilthushållningen befinner sig i absoluta centrum av dagens bioekonomi. Viltet och fisken rymmer outnyttjade möjligheter. Det gäller bara att se dem och ta vara på dem, utan fördomar. Modellen med en jaktvårdsavgift säkrar basfinansieringen för viltförvaltningen, även om inbesparingarna inom den offentliga förvaltningen utgör ett viktigt verktyg i regeringsprogrammet för hanteringen av underskottet i finanserna. Inbesparingarna har självfallet konsekvenser för viltförvaltningen. Viltinventeringarna som koordineras av viltforskningen och verkställs av jägarna skapar det vetenskapliga fundamentet för viltförvaltningens beslutsfattande och är oersättliga. Nu hotas de av nedskärningar eftersom viltforskningen är förlagd till Naturresursinstitutet och finansierad med offentliga skattemedel. I regeringsprogrammet utgör digitaliseringen ett viktigt verktyg för att öka förvaltningens ändamålsenlighet och effektivitet. Inte heller viltförvaltningen är förskonad från detta. Digitaliseringsprojektet Oma riista har redan kommit lovande igång. Automatiseringen av insamlingen och hanteringen av informationen om viltet är en nödvändig effektiveringsåtgärd för att viltforskningens allt knappare personalresurser ska kunna koncentreras till det väsentliga, det vill säga till forskningen och till att utveckla användningen av inventeringsresultaten. Vi kommer att överföra alla tjänster inom den offentliga viltförvaltningen till portalen Oma riista och därför rekommenderar jag jägarna att inte vänta med att registrera sig där. Tjänsten finansieras med jaktvårdsavgifter och är skapad för att jägarna ska kunna delta i verkställandet av regeringsprogrammet och få ännu bättre service än förut. Finansierat med jaktvårdsavgiften Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Ledaren
6 l Metsästäjä 4 l 2015 1390 € KAMPANJATARJOUS
Jägaren 4 l 2015 l 7 Jakttider 1.8 2015 – 31.7 2016 ART REGION ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Änder *1 Hela landet 20.8 kl 12.0031.12 Sjöfåglar *2 Hela landet 1.9 – 31.12 Guding Hela landet 1.6 – 31.12 Åda och unge Hela landet 20.8 kl 12.0031.12 Sothöna Hela landet 20.8 kl 12.0031.12 Grågås Kontrollera området Se kartan Sädgås Hela landet Fredat Kanadagås Hela landet 20.8 kl 12.0031.12 Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00. 31.12 Orre Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Järpe Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Tjäder Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Dalripa Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Fjällripa Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Rapphöna Landskapena Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga dellar av landet med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. 10.9 – 31.10 10.9 – 31.10 Fasan Hela landet 1.9 – 29.2 Ringduva Hela landet 10.8 – 31.10 Anmärkningar: *1) Gräsand,kricka,årta, bläsand,stjärtand, skedand,brunand,vigg ochknipa. ART REGION ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Skogshare och fälthare Hela landet 1.9 –29.2 Vildkanin Hela landet 1.9 – 31.3 Ekorre Hela landet 1.12 – 31.1 Europeisk bäver Med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. 20.8 – 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 – 30.4 Bisamråtta Hela landet 1.10 – 19.5 Räv Landskapet Lappland Övriga landet 1.8 – 30.4 1.8 – 14.4 Mårdhund, mink, iller, i farm uppfödd fjällräv Hela landet Hela jaktåret (Höna med ungar får inte dödas 1.5. – 31.7.) Grävling Hela landet 1.8 – 31.3 Mård Hela landet 1.11 – 31.3 Hermelin Hela landet 1.11 – 31.3 Lo Med av Finlands viltcentral med stöd av i JL 41 § avsedd dispens. I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av lo (med undantag förlohona som åtföljs av under ett år gammal unge). I renskötselområdet I övriga dellar av landet 1.1 – 31.12 1.10 – 29.2 1.12 – 29.2 Utter Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens. I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av utter. Tiderna framgår av dispensbesluten Tiderna framgår av dispensbesluten Vikare Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 10 § avsedd jaktlicens. 1.9 – 15.10, 16.4 – 31.5 Gråsäl Med stöd av jaktlagen 10 § inom ramen för given regional kvot. Kontrollera kvoten på www.riista.fi 16.4 – 31.12 Vildsvin Hela landet 1.6 – 28.2 (Hona med ungar får inte dödas) Mufflon Hela landet 1.9 – 31.1 Älg Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. Enontekis, Enare, Utsjoki, Muono 26.9 – 31.12 1.9 – 20.9 och 11.10 – 30.11 Vitsvans-, dovhjort Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. 26.9 – 31.1 Skogsvildren Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. 26.9 – 31.1 Rådjur, bock *3 Get och killing Hela landet Hela landet 1.9 – 31.1, 16.5 – 15.6 1.9 – 31.1 Brunbjörn I renskötselområdet, med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om jaktlagen föreskrivna dispenser. Kontrollera kvoten på www.riista.fi I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens för fångst eller dödande av björn (med undantag för björnhona som åtföljs av under ett år gammal unge) I övriga delar av landet med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens 20.8 – 31.10 (Hona som åtföljs av under ett år gammal unge får ej dödas, ej heller yngre unge). 20.8 – 31.10 (Hona som åtföljs av under ett år gammal unge får ej dödas, ej heller yngre unge). 1.1 – 31.12 Varg Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens. Därtill kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens beviljas för att fånga eller döda varg. Tiderna framgår av dispensbesluten Tiderna framgår av dispensbesluten *2) Alfågel,stor-och småskrake. Grågåsen fredades för tre år (1.8 2013 – 31.7 2016) i vissa landskap och kommuner i inlandet. I artens huvudsakliga utbredningsområde – utmed havskusterna – är jakten däremot inte begränsad utan i normal ordning tillåten 20.8 – 31.12. Jakt efter grågås är förbjudet i landskapen Södra Karelen, Södra Savolax, Kajanaland, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Birkaland, Norra Karelen, Norra Savolax och Päijänne-Tavastland. Likaså är jakten förbjuden i kommunerna Alajärvi, Alavus, Evijärvi, Kuortane, Lappajärvi, Soini, Vimpeli och Ähtäri i landskapet Södra Österbotten; i kommunerna Halsua, Lestijärvi, Perho och Veteli i landskapet Mellersta Österbotten; i landskapet Lappland förutom i kommunerna Kemi, Keminmaa, Torneå och Simo; i kommunerna Itis och Kouvola i landskapet Kymmenedalen, och i kommunerna Haapajärvi, Haapavesi, Kuusamo, Kärsämäki, Nivala, Pudasjärvi, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Reisjärvi, Siikalatva, Utajärvi och Taivalkoski i landskapet Norra Österbotten. Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, järpe, ripa och fällripa) bestäms i slutet av augusti och läggs ut på vår hemsida. De publiceras också i följande nummer av tidningen Jägaren. Fredningstiderna när de icke fredade fåglarna häckar l kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast:iNorraÖsterbotten,KajanalandochLappland 1.5–31.7,iNorraSavolaxochNorraKarelen1.4–31.7ochiövrigalandet10.3–31.7 l skataiNorraSavolax,NorraKarelen,NorraÖsterbotten,KajanalandochLappland10.4–31.7 ochiövrigalandet1.4–31.7 l korpirenskötselområdet10.4–31.7(iövrigalandetfredadåretom) l kolonierav gråtruthelaåret *3) Användningavdrivandehund irådjursjaktärtillåtenendast mellan26.9–31.1
FD S Finn-Savotta Oy, Karstula Ahti Huvila Oy, Soini Aseja Optiikkahuolto H. Korhonen, Kajaani Asepaja M. Vuorela, Ylistaro Carlson Oy, Kuopio ja Mikkeli Eräkellari Oy, Kaustinen Eräkontti Oy, Riihimäki Forssan Ase ja Retkeily, Forssa Green Trail Oy, Pieksämäki HH-Sport, Alahärmä HH-Sport, Iisalmi HH-Sport, Kiiminki HH-Sport, Kokkola HH-Sport, Nivala HH-Sport, Raahe Häijään Urheilutarvike, Häijää Intersport Mäkimaa, Tornio J. Kärkkäinen Oy, Oulu, Lahti ja Ylivieska Juvan Rauta ja Maatalous, Juva Karhulan Ase ja Erä, Kotka Kesport Alajärvi Kesport Jalasjärvi Kesport Äänekoski Keuruun Saha ja Erä, Keuruu Kuusamon Tärppi Oy, Kuusamo Ollin Erä ja Kalastus Ky, Rovaniemi Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi Rajan Ase Aseseppä E. Jänönen, Lieksa Sepon Urheilu ja Patruuna, Juankoski Simonen Oy, Sodankylä Tasalan Kuukkeli Oy, Suomussalmi Urheilu ja Lelu Oy, Ylivieska Urheiluase Oy, Helsinki Varustenet, Helsinki Kampanja voimassa 1.6.-15.10.2015 Nordis Oy_Lyijy Lihaksi_Metsästäjä nro 3_2015_210x297.indd 1 21.4.2015 15:03:43
Jägaren 4 l 2015 l 9 Tauno Partanen Ordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt Vi har nyligen fått en ny regering och med den ett regeringsprogram som har nagelfarits på olika håll. För vilthushållningens del finns det i programmet en passus om att sköta möjligheterna till jakt och fiske, som hör till livet i Finland. Även om jakten inte nämns på särskilt många ställen i programmet så kan vi konstatera att det skapar en god grund för den offentliga viltkoncernen att realisera sin strategi. Fisket nämns flera gånger i programmet. I programmet står också att det ska göras en utredning av rekreationsoch turismbruket av skog och vatten för att öka välfärden med tillhörande företagsverksamhet. Jag skulle tro att vilthushållningens och jaktens effekter på välfärden får en framträdande plats i utredningen. Inte heller i den beräkning av vilthushållningens totala värde som Finlands viltcentral har beställt av Naturresursinstitutet lär välfärdseffekterna bli förbisedda, även om fokus ligger på konkret ekonomi. På det traditionella seminariet på Gustavelund i maj gjordes en genomgång av hur viltkoncernens ovannämnda strategi har implementerats. Ett av de viktigaste målen är att vilthushållningen ska skapa välfärd. När vi fick höra våra närmaste intressegruppers utvärdering av vad viltcentralen och viltkoncernens övriga aktörer har åstadkommit, så stärktes vår uppfattning att den valda strategin och åtgärderna som har vidtagits för att realisera strategin har varit riktiga och väl valda. Likaså kan vi i efterhand konstatera att det var ett riktigt beslut som fattades år 2009 då Jägarnas centralorganisations representantmöte enhälligt beslöt att genom en ändring i viltförvaltningslagen börja planera grundandet av Finlands viltcentral. Utan det här genomgripande beslutet skulle förvaltningen av viltärenden sannolikt se alldeles annorlunda ut än den gör idag. Inte heller skulle det finnas just någonting kvar av viltförvaltningens självständighet. Dessutom kan vi konstatera att det inte är ofta som beredningen av en lag engagerar fältet på samma vis som när viltförvaltningslagen bereddes – och genom samarbetet nådde vi ett utomordentligt resultat! Dispenserna för beståndsvårdande jakt efter varg ledde till en mängd överklaganden till förvaltningsrätterna. Några av dem meddelade verkställighetsförbud för dispenserna och fortfarande är inte alla besvär behandlade. Åtminstone Östra Finlands förvaltningsdomstol har redan behandlat besvären och enhälligt förkastat dem till alla delar. Med största sannolikhet får vi vänta på högsta förvaltningsdomstolens utslag innan de slutliga riktlinjerna klarnar för besvären över dispenserna för den beståndsvårdande jakten efter varg. Beträffande besvärsrätten för de skadebaserade dispenserna för varg har vi däremot redan fått besked i högsta förvaltningsdomstolens årsbok med utslagsredogörelser. Där slås det fast att en förening i Birkaland som överklagade inte har besvärsrätt i Kajanaland. Vi följer med största intresse med hur de olika förvaltningsrätterna bedömer de här fallen med dispenser för beståndsvårdande jakt efter varg eftersom de är väldigt likartade. Vilket beslut kommer högsta förvaltningsdomstolen att fatta om ärendet går vidare dit? Undertecknad hade i början av juni tillfälle att för första gången närvara vid renparlamentet i Rovaniemi. Evenemanget var väl organiserat och gav en positiv eftersmak. Årets tema var gemenskap och ämnet belystes ur olika vinklar i flera föredrag. Vad gemenskapen beträffar har vi jägare mycket att lära av dem som jobbar med renskötsel. Med mera fokus på gemenskap vore det möjligt att ge bland annat jaktföreningarna en vitaminspruta i verksamheten. Om vi till på köpet kunde rycka upp ogräset avund jägare emellan, så skulle effekten bli desto större. Regeringsprogrammet stöder vilthushållningen
12 l Jägaren 4 l 2015 Ville Hokkanen & Ari Kontiainen, Finlands viltcentral Spara dina observationer av vilt Följande kliv för nättjänsten Oma Riista är att jägarna ska kunna spara observationer av sådant vilt och sådana icke fredade djur som nämns i jaktlagen, med exakta koordinater. Du kan anteckna lodjuret som stryker kring byn, det du ser på älgpasset, djuren på bilderna från viltkameran eller varför inte info om hunden när den gör väl ifrån sig på jakt. et första steget innebär att man skriver in sina observationer på nätet. Följande steg, att kunna skriva in dem i mobilen, kommer senare i höst. De inskrivna observationerna är vars och ens privata anteckningar och publiceras inte, varken observatören, koordinaterna, fotografierna eller den kompletterande informationen. Det ackumulerade, anonyma materialet bildar underlag för den viltplanering som görs på Finlands viltcentral, Naturresursinstitutet och Forststyrelsen. Till en början blir det möjligt att spara basuppgifterna för observationer av vilt; djurarten, antalet, könet, den exakta platsen, tidpunkten och datumet. Dessutom går det att komplettera observationerna med information och lägga in ett foto. Senare kommer de här egenskaperna att byggas ut så att jägaren kan komplettera med information om sådant som häckning, döda djur eller en ringmärkningsring. Följande steg i utvecklingen är funktionerna för observationer av älgar och stora rovdjur. De ska utvecklas steg för steg så att en kontaktperson för stora rovdjur kan spara sina observationer på plats i terrängen. Han gör det i mobilen och informationen överförs automatiskt till Tassen-systemet. I höst ska sparandet av älgobservationer under jaktsäsongen testas på olika håll i landet av utvalda jaktlag. Det är meningen att insamlingen av avskjutningsoch observationsinformation ska slås ihop och de traditionella obskorten utgår hösten 2016. I höst jobbar vi fortsättningsvis med de gamla vanliga älgobskorten, men man kan redan nu börja lära sig hur det elektroniska sparandet av observationer går till. Om jägarna övergår till de elektroniska systemen i tillräcklig omfattning så blir det bland annat möjligt att planera älgavskjutningen medan jakten pågår eftersom informationen uppdateras så gott som i realtid. Dessutom är det nya observationsmaterialet mycket exaktare än förut eftersom man sparar koordinaterna för varje observation. Insamlingen av observationsinformation fungerar som en observationsdagbok för jägare och naturvänner, där det också går att skriva in användbar information om hunden när den gör väl ifrån sig på jakten. Viltforskningen får tillgång till ett större observationsmaterial för olika analyser. Systemet gör det också möjligt att upphöra med pappersformulär för olika viltenkäter. Det kan användas bland annat vid kartläggning av bävrar och inventeringar i terrängen, och redan under innevarande sommar går det att skriva in observationer av sädgäss. I våra skogar finns hundratusentals viltkameror som kontinuerligt håller ett öga på viltet. Nu skapar vi en plats där deras observationer kan sparas. En jägare kan anteckna älgar som besöker slickstenar och utfodringar, och av det här materialet kommer Naturresursinstitutet att skapa ett viltkameraindex jämsides med dagens älgindex. Det är tänkt att samma system ska tillämpas också på hjortar. Likaså skapar vi en plats där föreningar och jaktvårdsföreningar kan spara resultaten av flygoch terränginventeringar. Informationen är bevarad och kan utnyttjas även i framtiden. Viltinformationen bildar underlaget för den hållbara jakten och genom att spara observationerna så bidrar vi till att säkra jaktens framtid. I synnerhet informationen om de sällsynta djuren kan vara värdefullare än vi anar eftersom den information som vi får fram med dagens system inte är särskilt exakt eller komplett. D Möjligheten att skriva in observationerna i mobilen kommer i höst
Jägaren 4 l 2015 l 13 l På nätet: oma.riista.fi l I mobilen: Android, Windows Phone, iOS l Säker registrering l Personligt, hemligt lösenord l Elektroniskt jaktkort l Enkelt att samla viltinformation, du kan spara avskjutningsoch observationsinformation l Du kan göra lagstadgad avskjutningsanmälan, följa med läget, godkänna anmälningar l Information, uppdrag, händelsekalender för jaktvårdsföreningen Juh a Ol lil a Gratistjänsten Oma riistas användarvänliga egenskaper i korthet:
14 l Jägaren 4 l 2015 Ari Kontiainen, Finlands viltcentral Använd licensnumret vid avskjutningsanmälan Använd licensnumret så är det enkelt att skriva in vilt som har fällts med licens eller dispens i tjänsten Oma riista, och att göra en avskjutningsanmälan. Harri Norberg, Finlands viltcentral ”Sanslöst enkelt” lll Marko Kunnari, som är planerare på Forststyrelsens naturtjänster i Lappland, använder tjänsten Oma riista flitigt. Med stöd av Forststyrelsens rävdispens för Övre Lappland har han under den gångna vintern bokfört 202 rävar. Det har gett honom en grundmurad kännedom om nättjänstens goda och dåliga sidor. – Att skriva in viltet går väldigt lätt och enkelt. Programmet fungerar helt enkelt sanslöst bra, berättar Kunnari. Kunnari kommer inte på någonting särskilt att klaga på. – Okej, det vore bra att kunna klicka upp kartan till helskärm, så skulle det gå fortare att pricka in fällningarna på kartan, i synnerhet när djuren är utspridda över ett stort område. På den här punkten har tjänsten redan uppdaterats sedan rävjakten avslutades och numera går det att förstora kartan, men Kunnari önskar att den kunde klickas till helskärm, om så i form av ett popupfönster. – I övrigt fungerade kartan smidigt utan Marko Kunnaris kartor över rävavskjutningen i Övre Lappland och hur de visas i Oma riista. en som ansöker om licens kan i Oma riista se vilka licenser som har beviljats. Om den som har beviljats licens eller som jagar med licens använder licensnumret när han skriver in viltet som han har fällt så kan han följa med hur användningen av licensen framskrider och enkelt göra den lagstadD
Jägaren 4 l 2015 l 15 Marko Kunnari har skrivit in hundratals fällda djur i nättjänsten Oma riista. något krångel med att pricka in djuren på rätt plats, berättar han. Dessutom önskar sig Kunnari möjligheten att mat in koordinater. Åtminstone tills vidare är den funktionen förbehållen moderatorn för att det inte ska uppstå några fel. Marko Kunnari anser att när det nu samlas in viltdata på det här viset så kan informationen i fortsättningen bli till nytta på många olika sätt i Övre Lappland bland annat för arbetet med att skydda den hotade fjällräven. gade avskjutningsanmälningen när jakten är avslutad. Nättjänsten kontrollerar att licensnumret är i rätt form, att licensen gäller och dessutom också vilka djur som ingår i licensen. Risken för att skriva fel är alltså minimerad. Användningen av licensnumret underlättar proceduren bland annat därför att det kan vara många som jagar icke fredade fåglar med dispens. Var och en av dem kan själv bokföra sin avskjutning med licensnumret, vilket gör det lättare för dispensinnehavaren att sammanställa jakten och göra avskjutningsanmälningen. Licensinnehavaren ser avskjutningen som är bokförd på licensnumret och kan med ett klick godkänna eller förkasta specifika rapporter när han gör avskjutningsanmälningen. När Finlands viltcentral beviljar en dispens går det i vissa fall även att bevilja tillstånd för jaktmetoder som är förbjudna i lag. Vid vissa typer av dispens går det att skriva in sådana metoder i vår nättjänst. Djuren som har fällts med förbjudna metoder rapporteras i enlighet med direktiven även till den Europeiska unionen. Även i det här fallet förenklar den elektroniska tjänsten rapporteringen. Det kommer också att bli möjligt att bokföra vilt med licensnumret i appen Oma riista – följ med våra meddelanden. Skriv in och anmäl ditt fällda vilt på oma.riista.fi A nt ti Jo ha nsso n
16 l Jägaren 4 l 2015 Henna Väyrynen Konstnären Seppo Polameri: Naturen och jakten hans motiv Årets huvudutställning på Finlands Jaktmuseum är en hedersbevisning för konstnären Seppo Polameri, född 1936. Utställningen Seppo Polameri Erätaiteen mestari, det vill säga jaktkonstens mästare, presenterar konstnärens omfattande produktion med jaktmotiv från illustrationer till målningar. När Polameri påbörjade sina konststudier var han redan en ivrig jägare, men anade inte att naturen och jakten skulle bli hans gebit. Så småningom var det ändå dit som vägen förde honom. olameri, som utbildade sig till grafiker i Helsingfors, har bakom sig en lång och mångsidig karriär. Han har gjort illustrationer till tidningar och över 70 böcker, målningar, grafik och det som han troligen är mest känd för, dioramorna på Naturhistoriska centralmuseet. För tidningen Metsästys ja Kalastus har Polameri, berättar han, gjort illustrationer i över 50 år – Ursprungligen skulle det bli modernistisk konst, men naturen som motiv tog överhanden och det började komma uppdrag för naturoch jaktmotiv. Själv skulle jag beskriva mig som en traditionsbevarare, säger Polameri med ett skratt. Polameri säger att inbjudningen att hålla en jubileumsutställning på Finlands Jaktmuseum kom som en överraskning. Han betraktar utställningen som en hedersbevisning och berättar att det var ett jättejobb att välja ut de nästan hundra verken till utställningen. – Jag ställer ut arbeten ur både privata samlingar och egna, och en del av dem är till salu. De flesta verken handlar om jakt, men där finns också några med fiskemotiv. P Ilj a K o iv is to En jaktkonstnär ska vara intresserad av jakt
Jägaren 4 l 2015 l 17 Konstnären Seppo Polameri: Naturen och jakten hans motiv Jakten som grund för konsten Polameri har jagat aktivt sedan han var ung och upplever att det är viktigt för en jaktkonstnär att känna jakten på djupet. Han fällde sin första fågel, en orre, som 13-åring och några år senare fick han en spets som jaktkamrat. – Pappa tog mig med på jakt och lärde mig jaga, och där tändes intresset för jakten. Det finns en tjusning i jakten som är svår att förklara och som ung trivdes jag bättre i skogen än i skolan, beskriver Polameri sitt förhållande till jakten. Sina första illustrationer med jaktmotiv gjorde Polameri redan under studietiden på 60-talet för tidningen Metsästys ja Kalastus. Att han själv jagar har varit nyttigt när det gäller detaljer, som till exempel hur en jägare är utrustad. – En jaktkonstnär ska vara jägare själv eller intresserad av ämnet, betonar Polameri. Jakten har gett konsten mycket, men konsten har också – anser Polameri – påverkat jaktupplevelsen. – På jakt studerar man naturen med alldeles andra ögon och fäster uppmärksamhet vid detaljer. God jaktkonst rör sig mellan realism och konst När Seppo Polameri begrundar sin karriär och sin konst konstaterar han att det har varit viktigt för honom att främja och lyfta fram jaktkonsten i vårt land. – I Sverige har jaktkonsten längre traditioner Seppo Polameri – Erätaiteen mestari 24.4–27.9 Finlands Jaktmuseum, Riihimäki Målningar med naturoch jaktmotiv samt grafik Fritt inträde med giltigt jaktkort www.metsastysmuseo.fi Åtta veckor gamla beaglevalpen Nappi i husse Seppo Polameris famn. Seppo Polameri med ett landskap i Tavastland, ”Maisema Hämeestä”. Besökarna på Finlands Jaktmuseums jubileumsutställning får gissa antalet vilt i verket och delta i en utlottning. Bland de rätta svaren lottas det ut grafik av Polameri och bland alla svar handböcker i artidentifiering från Finlands viltcentral. än i Finland. När jag började min karriär fanns här en lucka på den punkten. God jaktkonst är enligt Polameri inte fotorealism och konstnärer ska inte konkurrera med fotografer om exakthet. En konstnär ska snarare kunna sluta i tid, så att verket även bär spår av redskapet, det vill säga av pennan eller penseln. Men i jaktkonst ska det ändå gå att identifiera detaljerna. – Betraktaren ska kunna se om det är en tjäderhöna eller tjädertupp på bilden, slår Polameri fast. Som sitt mest minnesvärda arbete under årens lopp nämner Polameri illustrerandet av A. E. Järvinens verk Valitut tarinat som utkom 1978. – Jag förberedde mig genom att åka till Lappland och studera Järvinens favoritlandskap, och gjorde bilderna med en marmoreringsteknik. Att fånga tidsandan innebär en särskild utmaning för den som illustrerar böcker. Enligt Polameri utspelar sig jaktböcker i allmänhet i flydda tider och bilderna kräver att illustratören sätter sig in i tidsperioden. – Men till sin grundläggande natur har jakten som yrke eller hobby ändå inte förändrats under årens lopp, grunnar Polameri. Väsentligt för den som illustrerar böcker är ändå, tycker Polameri, att han utgår från texten. – Illustratören ska ackompanjera författaren. Kvällsstämningen på andjakt inspirerar Seppo Polameri har gjort jaktresor både inomlands och utomlands och berättar att han är särskilt förtjust i andjakten, både som jaktform och som motiv. – Det är någonting alldeles speciellt med andjakten tidigt på hösten, med kvällsstämningen och väntandet i vassen. Polameri har inte bara målat tavlor med änder som motiv utan också en hel del hönsfågeljakt, eftersom jägaren-konstnären också har jagat höns. Fortfarande händer det att han målar hönsmotiv och ibland blir det beställningsarbeten som till exempel födelsedagsgåvor. Polameri har inte bara haft jakt som intresse utan även jakthundar, och sådana har han haft ett tiotal. – Främst har jag haft stövare för harjakt, men numera är det inte längre så viktigt att knipa ett vilt. Det bästa med jakten är när hunden sköter drevet väl. Henn a Väy ry nen
18 l Metsästäjä 4 l 2015 RAJOITETTUJA ERIÄ VAIN NOPEILLE! Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, 84100 Ylivieska ? 010 430 3000 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, 15700 Lahti ? 010 430 3630 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, 90400 Oulu ? 010 430 3020 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Ii Sorosentie 2, 91100 Ii ? 010 430 3820 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Verkkokaupan asiakaspalvelu: ? 010 430 3030 (arkisin klo 8–16) KÄRKKÄISELTÄ EDULLISESTI KAIKKI METSÄSTÄJÄLLE 99€ METSÄSTYSTEKSTIILIT: Parhaat merkit metsälle! Acme KYYHKYPILLI Muovinen aitoääninen kyyhkypilli. Kestävää muovia, Ripustusmahdollisuus. Tarjous voimassa: Ylivieska, Oulu, Lahti ANAR 47 MUSTA ASEKAAPPI Asekaappi 4 7 aseelle. Korkeus: 1560 mm. Leveys: 370 mm. Syvyys: 320 mm. Paino: 50 kg Corsivia SAVIKIEKKO 150 KPL Viimekauden myyntiykkönen. Tasalaatuinen savikiekko harjoitteluun ja kilpailuihin. 25€ 269€ 1490€ Armusa Veloz 32g HAULIKONPATRUUNA Metsästyspatruuna kyyhkyja kanalintujahtiin. Kaliiberiin 12/70 Koot 2,75mm 3,5mm 25 kpl/pkt Armusa Becada 40 g HAULIKONPATRUUNA Minimagnum metsästyspatruuna kaliiberi 12/70 10 patruuna/rs Haulikoot 2,9mm-3,9mm Armusa Pla-3 36 g HAULIKONPATRUUNA Kaliberiin 12/70 Haulin koot 2.9mm-4,25mm 25 kpl/rasia PGH KYYHKYMAGNEETTI Tehokas kyyhkynhoukutin jahtipaikalle. Näkyy ja houkuttelee ohilentäviä lintuja metsästäjän ulottuville. Ei sisällä kyyhkyjä. Kauko-ohjattava malli, jossa säädettävä pyörimisnopeus.s PGH KYYHKYNKUVA Pinottava kyyhkynkuorikuva. Samettipinta ei kiiltele auringossa. Nokian Jalkineet Koli SAAPPAAT Nilkasta istuva pitkävartinen malli vaativaan eräkäyttöön. Uusi pitävä maastokäyttöön kehitetty Erä-pohja sopii sekä metsämaastoon että kivikkoisille alustoille. Sniper KAHLUUSAAPPAAT Perinteiset kumi-/pvc -kahluusaappaat metsästäjälle ja kalastajalle. Kengissä kätevä vyökiinnitys. Koot: 41-46 PGH MOOTTORISORSA Moottoroitu laskeutuva sinisorsa. -Kaukosäädin -Muovijalalla Lincoln Premier 12/76 28 HAULIKKO Metsästyshaulikko öljytyllä pähkinäpuutukilla. Kullattu liipaisin, upeat kaiverrukset ja neljä vaihtosupistajaa. Baikal MP-27 12/76 HAULIKKO Ejektoreilla varustettu Baikal ventiloidulla tähtäinkiskolla. Vaihtosupistajat. Automaattivarmistin Rajoitettu erä! Anar KASVONAAMIO Hupussa ylöskäännettävä silmäsuoja, joka suojaa muita naamioita tehokkaammin. Säädettävä koko. Anar 3-D NAAMIOPUKU Hengittävä 3D naamioasu metsälle. Camo Systems 1,4 x 3 m NAAMIOVERKKO Kevyt ja kestävä naamioverkko alkusyksyn jahteihin, jolloin kasvillisuus on vielä pääosin vihreää. Verkon toinen puoli on vihreä ja toinen puoli ruskea. Acme SORSAPILLI Perinteinen sorsapilli, jolla houkuttelet sorsat jahtipaikallesi. MTM Throw II KIEKONHEITIN Helppokäyttöinen ja varmatoiminen kiekkolinko. Hunter 8 NAAMIOTELTTA Metsästykseen tai luontokuvaukseen sopiva teltta pikapystytyksellä. Useita kuvausja ampumaikkunoita. Anar Deluxe 11 ASEKAAPPI Asekaappi 7-11 aseelle. Viisitappinen lukitus, seinäja lattiakiinnitysmahdollisuus sekä turvasaranat. Korkeus: 1560 mm, Leveys: 535 mm, Syvyys: 310 mm. Mahtivalikoima erillaisia asekaappeja lisää osoitteessa www.karkkainen.com 790€ 990€ 490€ 89€ 69€ 950€ 529€ 790€ 54€ 1990€ Nordik Crow VARISPILLI Erittäin voimakasääninen varispilli, jolla voi houkutella myös muita varislintuja. PGH VARIKSEN KUVA Samettipintainen variksenkuva. Huuhkaja HOUKUTUSKUVA Aidon näköinen huuhkaja, jonka siipiä voi heilutella narua nykimällä. 39€ 29€ 390€ 99€ 349€ 490 690 10€ 3kpl/ 10€ PGH SORSANKUVA Uudet isommat sorsankuvat pyytävät ja houkuttelevat paremmin. 1990
Metsästäjä 4 l 2015 l 19 RAJOITETTUJA ERIÄ VAIN NOPEILLE! Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, 84100 Ylivieska ? 010 430 3000 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, 15700 Lahti ? 010 430 3630 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, 90400 Oulu ? 010 430 3020 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Ii Sorosentie 2, 91100 Ii ? 010 430 3820 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Verkkokaupan asiakaspalvelu: ? 010 430 3030 (arkisin klo 8–16) KÄRKKÄISELTÄ EDULLISESTI KAIKKI METSÄSTÄJÄLLE 99€ METSÄSTYSTEKSTIILIT: Parhaat merkit metsälle! Acme KYYHKYPILLI Muovinen aitoääninen kyyhkypilli. Kestävää muovia, Ripustusmahdollisuus. Tarjous voimassa: Ylivieska, Oulu, Lahti ANAR 47 MUSTA ASEKAAPPI Asekaappi 4 7 aseelle. Korkeus: 1560 mm. Leveys: 370 mm. Syvyys: 320 mm. Paino: 50 kg Corsivia SAVIKIEKKO 150 KPL Viimekauden myyntiykkönen. Tasalaatuinen savikiekko harjoitteluun ja kilpailuihin. 25€ 269€ 1490€ Armusa Veloz 32g HAULIKONPATRUUNA Metsästyspatruuna kyyhkyja kanalintujahtiin. Kaliiberiin 12/70 Koot 2,75mm 3,5mm 25 kpl/pkt Armusa Becada 40 g HAULIKONPATRUUNA Minimagnum metsästyspatruuna kaliiberi 12/70 10 patruuna/rs Haulikoot 2,9mm-3,9mm Armusa Pla-3 36 g HAULIKONPATRUUNA Kaliberiin 12/70 Haulin koot 2.9mm-4,25mm 25 kpl/rasia PGH KYYHKYMAGNEETTI Tehokas kyyhkynhoukutin jahtipaikalle. Näkyy ja houkuttelee ohilentäviä lintuja metsästäjän ulottuville. Ei sisällä kyyhkyjä. Kauko-ohjattava malli, jossa säädettävä pyörimisnopeus.s PGH KYYHKYNKUVA Pinottava kyyhkynkuorikuva. Samettipinta ei kiiltele auringossa. Nokian Jalkineet Koli SAAPPAAT Nilkasta istuva pitkävartinen malli vaativaan eräkäyttöön. Uusi pitävä maastokäyttöön kehitetty Erä-pohja sopii sekä metsämaastoon että kivikkoisille alustoille. Sniper KAHLUUSAAPPAAT Perinteiset kumi-/pvc -kahluusaappaat metsästäjälle ja kalastajalle. Kengissä kätevä vyökiinnitys. Koot: 41-46 PGH MOOTTORISORSA Moottoroitu laskeutuva sinisorsa. -Kaukosäädin -Muovijalalla Lincoln Premier 12/76 28 HAULIKKO Metsästyshaulikko öljytyllä pähkinäpuutukilla. Kullattu liipaisin, upeat kaiverrukset ja neljä vaihtosupistajaa. Baikal MP-27 12/76 HAULIKKO Ejektoreilla varustettu Baikal ventiloidulla tähtäinkiskolla. Vaihtosupistajat. Automaattivarmistin Rajoitettu erä! Anar KASVONAAMIO Hupussa ylöskäännettävä silmäsuoja, joka suojaa muita naamioita tehokkaammin. Säädettävä koko. Anar 3-D NAAMIOPUKU Hengittävä 3D naamioasu metsälle. Camo Systems 1,4 x 3 m NAAMIOVERKKO Kevyt ja kestävä naamioverkko alkusyksyn jahteihin, jolloin kasvillisuus on vielä pääosin vihreää. Verkon toinen puoli on vihreä ja toinen puoli ruskea. Acme SORSAPILLI Perinteinen sorsapilli, jolla houkuttelet sorsat jahtipaikallesi. MTM Throw II KIEKONHEITIN Helppokäyttöinen ja varmatoiminen kiekkolinko. Hunter 8 NAAMIOTELTTA Metsästykseen tai luontokuvaukseen sopiva teltta pikapystytyksellä. Useita kuvausja ampumaikkunoita. Anar Deluxe 11 ASEKAAPPI Asekaappi 7-11 aseelle. Viisitappinen lukitus, seinäja lattiakiinnitysmahdollisuus sekä turvasaranat. Korkeus: 1560 mm, Leveys: 535 mm, Syvyys: 310 mm. Mahtivalikoima erillaisia asekaappeja lisää osoitteessa www.karkkainen.com 790€ 990€ 490€ 89€ 69€ 950€ 529€ 790€ 54€ 1990€ Nordik Crow VARISPILLI Erittäin voimakasääninen varispilli, jolla voi houkutella myös muita varislintuja. PGH VARIKSEN KUVA Samettipintainen variksenkuva. Huuhkaja HOUKUTUSKUVA Aidon näköinen huuhkaja, jonka siipiä voi heilutella narua nykimällä. 39€ 29€ 390€ 99€ 349€ 490 690 10€ 3kpl/ 10€ PGH SORSANKUVA Uudet isommat sorsankuvat pyytävät ja houkuttelevat paremmin. 1990
20 l Jägaren 4 l 2015 Riikka Mäkinen Dirigenten som laddar upp på jakt: Ingen vanlig jägare ängs en dammig sandväg cyklar jag hem till den berömda dirigenten. Till höger slingrar sig ån Lepsämänjoki och ute på åkrarna står det jakttorn här och var. Grannens två taxar är ute på sin dagliga promenad. Tre duvor flyger upp från en dikeskant. Det här är landskapet där dirigenten bor, kopplar av och lever landsbygdsliv. Det är kanske svårt att föreställa sig att killen med hagelgevär som lurar i snåren är den samma som 2013 dirigerade självständighetsdagens festkonsert i Tammerforshuset. Santtu-Matias Rouvali började jaga för ungefär tio år sedan. Först var det slagverksläraren som tog Rouvali med sig till skjutbanan. Sedan var det pappans jagande kollega i Lahtis orkester som sa ”häng med, det är på det här viset som jag kopplar av”. Kör till, det kan ju vara trevligt som motvikt till jobbet, minns Rouvali att han tänkte. Och på den resan blev det. Småvilt på egen åker Tillsammans med sin sambo köpte Rouvali för ett par år sedan en gård i Lepsämä i Nurmijärvi. Den öppnade möjligheter till landsbygdsliv och jakt som fritidsintresse. Rouvali är medlem i jaktföreningen i byn, Lepsämän riistamiehet, och jagar småvilt på sin egen åker, som duvor och gäss, för då rår han själv över sitt jagande. Matlagningen ingår i jagandet: ”Jag lagar alltid mat av det som jag har skjutit!” I sommar ska Rouvali anlägga en viltåker på sin mark. Där finns också en utfodring för hjort och rådjur, men jobbet med att hålla igång den faller mest på grannen. Tiden räcker ju inte till allt. På landet får man vara sig själv Ute i världen är Finland känt för sina dirigenter och 29-åriga Rouvali för traditionen vidare. 2013 utsågs han till överkapellmästare för Tammerfors filharmoniker. Rouvali är även gästdirigent för Köpenhamns filharmoniska orkester. Han har dirigerat ett antal symfoniorkestrar från Stockholm och London till Tokyo. Det innebär hundratals musiker och repertoarer, många länder, berömmelse och resande. Jakten och naturen balanserar upp jobbet och tystnaden ingår i den här hobbyn. Det är bra att ens hobby kräver tystnad och stillhet, funderar Rouvali. Det har ett medicinskt värde. För den som är en berömd och framgångsrik dirigent innebär arbetslivet en hel del elegans. ”Folk gör allting för en”, förklarar Santtu. ”De beställer taxi, bär ens väskor, håller koll på tidtabellen, hämtar fracken.” Jakten, fisket, naturlivet och livet på landet balanserar upp det här mycket bra. ”På landet kan jag köra omkring med en gammal jeep om jag vill. Man får vara alldeles vanlig och får fixa saker själv. Det är mycket skojigare än att bli uppassad”, funderar Santtu. Rungande applåder! Orkestern och kören har överträffat sig själva. Publiken applåderar för fjärde gången upp dirigenten på podiet Vid femtiden på morgonen går Santtu-Matias Rouvali ut till åkerkanten för att vakta på duvor och vid åtta åker han iväg till Tammerfors för att öva med orkestern. På kvällen dirigerar han en konsert för en tusenhövdad publik och efter det åker han hem igen till Nurmijärvi. Det är ingen alldeles vanlig dag för en jägare, men inte heller för en dirigent. Rouvali är bägge. L Tiden räcker ju inte till allt