Sädgåsen fredad i hela landet Jägaren Tjänsten oma.riista.fi öppnar! Triangelinventeringarna på nätet 4 l 2014
l 4 l 2014 Petteri Kontila Innehåll Jari Niskanen Mera sjöfågel än i fjol s. 22 Tanja Kopsa Marko Muuttola Varför jagar jägarna? s. 4 Effekt i mårdhundsjakten s. 44 3 Ledaren 4 Varför jagar jägarna? 8 Jaktmässan i Riihimäki 12 Begränsningar i jakten efter grågås och sädgås 13 Ordförandens spalt 16 Sjöfågeljakt på samfällda vattenområden 20 Sjön Kauljärvi lever upp 22 Mera sjöfågel än i fjol 26 Triangelinventeringarna nu på nätet 27 Forststyrelsen utredde triangelnätverken 28 Inventeringen av vilttrianglar 30 Inventeringen av fälttrianglar 32 Aktuellt från ministeriet 34 Grävlingen 38 Lodjur nära hus 40 Vindkraftverken påverkar viltet 42 Debatt om naturskyddsområden 2 l Jägaren 4 l 2014 Jaktlägret är sommarens höjdare s. 66 44 48 50 52 54 56 58 62 65 66 68 71 72 74 77 78 80 Mera effekt i mårdhundsjakten Skötseln av övergångszoner, del 3 Viltskogsvård – en fin möjlighet En modern kanal till jägarna Egenkontrollplan för slaktskjulet Oma.riista – ny tjänst för jägare Målsättningar för hjortdjursbeståndet, del 2 En kvinna med många järn i elden Bok om tjädern och om troféer På ungdomsläger växer man som jägare Välsmakande vilt för alla åldrar Juniorsidan Åland Nyhetsmagasinet Jakttiderna – se även riista.fi Affärer Adresser
Ledaren Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Viltkunskapen avgör - smarttelefonerna hjälper Viltkunskapen, eller i det aktuella fallet bristen på sådan, har än en gång visat sin betydelse. Jord- och skogsbruksministeriet har beslutat avbryta jakten efter sädgås åtminstone för ett år framåt. Nyheten fick jägarna att gnugga sina ögon och en del av dem att fnysa av ilska. Det är inte den nuvarande formen för den finländska jakten som äventyrar gåsbeståndet, var den snabba repliken. Det är jakten i övervintringsområdena och den av svanarna orsakade konkurrensen om häckningsplatserna. Ministeriets beslut beror på att vi inte har tillförlitliga uppgifter om orsakerna till taigasädgåsbeståndets utveckling. Vi vet att beståndet har gått kraftigt tillbaka, men vi har inte tillräckligt exakta uppgifter om det häckande beståndets storlek och produktion av ungar, ej heller om avskjutningen i vårt land eller utmed flyttlederna. Därför är ministeriet tvunget att tillämpa försiktighetsprincipen och fatta det här svåra beslutet för att stoppa gåsbeståndets nedgång. En annan viktig orsak till beslutet är att Finland tagit på sig ansvaret för ledningen av beredningsarbetet för en internationell förvaltningsplan för taigasädgåsbeståndet. Syftet med förvaltningsplanen är att producera modeller för hur ovannämnda luckor i informationen ska fyllas. Om och när uppgifterna har sammanställts blir det möjligt att årligen uppskatta omfattningen på den hållbara jakten och komma överens om fördelningen av kvoten mellan länderna utmed flyttleden. Om inte en sådan förvaltningsplan, som täcker artens totala flyttled, kan åstadkommas upphör jakten efter arten slutligt på grund av redan fattade internationella beslut. För att vi ska vara trovärdiga bör vårt land nu i egenskap av huvudarkitekt för gåsplanen vara ett föredöme för de övriga länderna. Förbud råder nu för jakten efter taigasädgås i delpopulationerna i häckningsområdena i vårt land och Sverige samt i övervintringsområdet i Danmark. Genom vårt föredöme kan vi nu förutsätta, att även Sverige skyddar taigasädgåsen effektivare under höstflyttningen och övervintringen. Inom viltförvaltningen pågår ett projekt som syftar till att uppdatera insamlingen och utnyttjandet av viltinformationen till modern nivå. För att tjäna som en del av tjänsten Oma.riista.fi utvecklas en lösning som grundar sig på smarttelefoner. Med hjälp av en sådan kan en jägare redan ute i terrängen anmäla viltobservationer eller fällt vilt. För jägaren blir anmälningarna automatiskt en egen personlig dagbok och uppgifterna förmedlas anonymt till viltforskningen för utnyttjande. Syftet med det nya viltinformationsprogrammet är att underlätta och effektivera insamlingen av viltinformation. I fortsättningen kommer alla lagbundna fångstrapporter och viltforskningens tidigare insamlingar av information att ske med hjälp av den nya appen, men en särskilt stor möjlighet öppnar sig för förbättrande av den regionala och artvisa noggrannheten vid statistikföringen av småvilt. I framtiden kan det bli möjligt att vi med hjälp av appen får veta nästan fullständigt hur mycket vilt och vilka arter vi fäller. Tillräckligt detaljerad statistik erhålls till och med på jaktvårdsförenings- och jaktföreningsnivå. Ett lyckat genomförande av viltinformationsprojektet är till fördel för hela vilthushållningen och den finländska jaktens framtid. Kravet på hållbart nyttjande av naturresurser blir allt starkare såväl i vårt eget land som globalt. För den finländska viltresursens del kan vi inte möta kravet på annat sätt än med en täckande och tillförlitlig information. Om informationen saknas kan försiktighetsprincipen även leda till onödiga begränsningar. För teknikens del är viltkännedomens tid snart för handen. Det enda som behövs är att vi jägare entusiasmeras och binder oss vid det här funktionssättet. Jägaren 4 l 2014 l 3
Kaisa Huttunen Jägarnas motiv och svårigheter undersöktes med intervjuer I våras gjordes på Finlands viltcentrals och Jägarförbundets uppdrag en omfattande undersökning med djupintervjuer. Syftet var att kartlägga behovet av att förnya arrangemangen kring jägarexamen och att utreda vilka motiverande faktorer och svårigheter som jägarna upplever, och deras behov av tjänster. Vid intervjuerna klarnade det bland annat att skytteträningen i dagsläget upplevs som besvärlig och att jägarna önskar sig fler kurser för att bredda sitt jaktliga kunnande. Varierande motiv för att jaga Undersökningen påvisade att de som skriver jägarexamen gör det av väldigt olika skäl. Alla har inte för avsikt att börja jaga.Somliga är enbart intresserade av viltvårdsarbete, somliga av att utbilda jakthundar och somliga skriver provet för att kunna ärva jaktvapen. Å andra sidan kan de här personerna längre fram bli intresserade av att börja jaga. 4 l Jägaren 4 l 2014 Intresse för naturen som hobby: l Fiske, svampplockning, bärplockning, vandring l Sportskytte l Ärvt vapen l Jakthundar som hobby (främst kvinnor) l Goda jaktmöjligheter l Tid att börja jaga (alterneringsledig, pensionerad, arbetslös eller annat uppehåll) l Matintresserad l Vill vara självförsörjande l Intresserad av vild mat l Spänning l Social samvaro, kamrater l Nätverkande, speciellt i affärslivet l Intresserad av viltvårdsarbete l Jakten en familjetradition De som skriver jägarexamen drivs ofta av ett eller flera av ovannämnda motiv. Vid intervjuerna framgick det att det ursprungliga motivet med tiden kan förändras. Motivet för att skriva jägarexamen kan ha varit exempelvis utbildning av en jakthund, men längre fram kan jagandet bli en livsstil för den här personen, som väljer arbete och boningsort så att de stöder jaktintresset. Hobbyn kan med tiden byggas ut: till en början är personen Jari Niskanen I våras lät Finlands viltcentral och Jägarförbundet göra en omfattande undersökning med djupintervjuer tillsammans med forskare Kaisa Huttunen. Undersökningen kartlade behovet av att förnya arrangemangen kring jägarexamen och utredde jägarnas motiv, svårigheter och behov av tjänster. Intervjuerna gjordes i Södra Finland,Egentliga Finland, Lappland, Kajanaland och Norra Karelen. De intervjuade valdes ut av Helsingfors och Nurmijärvi jaktvårdsförening, i diskussionsgrupper i de sociala medierna och genom rekommendationer. Inte bara jägare intervjuades utan även personal på jaktvårdsföreningarna och deltagare i en prepkurs för jägarexamen arrangerad av Åbonejdens jaktvårdsförening. Vi är skyldiga personalen på de ovannämnda jaktvårdsföreningarna ett stort tack för att undersökningen gick så väl, liksom även personerna som hjälpte till med att välja ut de intervjuade samt naturligtvis också de intervjuade själva! ki a Mä Minn Den nordligaste intervjun gjordes på Metsämiehentie i Sodankylä.
kanske bara intresserad av att jaga skogshöns, men blir senare också intresserad av andra viltarter och jaktformer. Brist på jaktmöjligheter och kamrater dämpar intresset Att komma igång med jagandet är inte lätt, i synnerhet inte för nybörjare som inte har jägare bland släkt och vänner. Bristen på jaktmöjligheter beror ofta på att personen inte har blivit antagen som medlem i någon jaktförening och det försvårar enligt undersökningen möjligheterna för intresset att bli en hobby. Likaså begränsas jaktaktiviteten om personens jaktförening befinner sig långt borta från hemorten: det går mycket pengar till bränsle och av tidsmässiga skäl går det inte att jaga på vardagar och veckoslut. För en person i den här belägenheten inskränker sig jaktmöjligheterna ofta till semesterdagar som sparats till hösten, i synnerhet om personen fortfarande förvärvsarbetar. De här problemen berör främst den växande skaran av jägare som bor i städer. På grund av bristen på kunskaper, färdigheter och jaktmöjligheter kan intresset för jagandet slockna, eller så får personen nöja sig med att jaga några dagar om året. Skyttet väcker debatt Utbildning på önskelistan Bland de erfarna jägarna var man bekymrad över den allmänna försämringen av skjutskickligheten och vapenhanteringen. Somliga jägare befarar att om det händer olyckor så leder det omedelbart till en skärpning av praxis för beviljandet av vapentillstånd. I synnerhet nybörjare och kvinnor är osäkra på sitt eget skytte, men även män som jagat länge vill utvecklas som skyttar. Av intervjuerna framgick det att många jägare är osäkra på var skjutbanorna finns, deras öppettider, priser och system. Dessutom försvåras skytteträningen av att skjutbanor läggs ner. Det händer också att den som vill träna blir störd av en nedlåtande attityd på banan: att han blir trakasserad där. Skärpningen av polisens tillståndspraxis har på vissa orter försvårat skytteträningen för nybörjarjägare. Även om det tyvärr alltid finns personer med en nedlåtande attityd till skytteträning och säker vapenhantering, så visar undersökningen att jägarna är ansvarsfulla med en uppriktig vilja att utvecklas som skyttar. De intervjuade önskade mycket riktigt att informationen om skjutbanorna, var de finns och hur de fungerar, skulle finnas samlad någonstans och att attityden till skytteträning skulle vara mera uppmuntrande. Nybörjarjägare är väldigt intresserade av den skjututbildning som jaktvårdsföreningarna och Jägarförbundet ordnar och önskar att utbudet vore större. Jägarna är i allmänhet väldigt intresserade av kurser i olika jägarfärdigheter, jakt och omhändertagande och utnyttjande av fällt vilt. De som letar efter kurser för jägare gör det främst genom att googla och utbudet är stort. Inte bara viltcentralen och jägarförbundet ordnar kurser utan även bland annat marthorna, medborgarinstituten och olika kommersiella arrangörer.I detta nu är dock kännedomen om kurserna väldigt splittrad och slumpen avgör vad man hittar. Älgjaktens särskilda svårigheter Vid intervjuerna grunnades det också på förgubbningen i jaktföreningarna. I synnerhet älgjaktlagen behöver nytt blod,men samtidigt är man i jaktlagen rädd för att ungdomar och folk utsocknes ifrån på grund av jobb och familj inte kan binda sig till jagandet som pågår hela hösten. Dessutom vill man i älgjaktlagen bara ha personer som det går att lita på beträffande skjutskicklighet och vapenhantering. För personer som inte hör till ett älgjaktlag återstår bara att försöka skaffa tillstånd på statsmark, men då behövs det ett jaktlag och att sätta ihop ett sådant kan vara svårt eftersom majoriteten av de sökande ska vara personer som saknar andra möjligheter till älgjakt.I dagsläget kan ändå en sådan person tas i beaktande som är medlem i en jaktförening som jagar älg, men inte får vara med i föreningens älgjaktlag. Slöseri med entusiasm och erfarenhet? I skaran med personer som inte hör till någon jaktförening finns det gott om sådana som är intresserade av viltvård och andra talkoarbeten, och gärna ställer upp som hundförare. Samtidigt önskar sig många föreningar fler par händer och i jaktlagen kan det saknas goda spårhundar och apportörer. Utanför föreningarna har också sådana personer blivit som väldigt gärna skulle jaga, men som inte har någon i bekantskapskretsen som kunde hjälpa dem i gång. Samtidigt finns det i jägarkåren ett väldigt vetande och kunnande som har vunnits genom praktiska erfarenheter och som inte nödvändigtvis har någon nästa generation att föras vidare till. I synnerhet de ålderstigna veteranerna skulle kanske gärna ha sällskap på jakten,i synnerhet om de av hälsoskäl inte längre vill jaga ensamma. Jaktföreningarna kunde hjälpa till med att sammanföra de här människorna och underlätta förmedlingen av kunskap. Jägaren 4 l 2014 l 5
TILLSAMMANS UPPLEVER VI MER. INGMAR FRIDA NYA TRACKER G1000 MAXIMAL: Nya Tracker G1000 MaximalTM är världens första hund pejl som använder 3G-och 2G nätverk. Det innebär bättre mottagning under extrema förhållanden och säkrare drift när det är rusning i GSM nätet. Pejlens Tracker SmartTM strömhantering ger lång drifttid. Lätt och kompakt, G1000 är byggd för att hålla. Pejlens tjocka glasfiberförstärkta skal och stötdämpande skydd för elektroniken, samt den externa antennen är tillverkade för att hålla extremt hård användning. Nya Tracker Live 2.0TM är en modern tjänst som kombinerar hundar och jägare. Nyheten säkrar positionerng i svåra och problematiska lägen. G1000 ÄR BYGGD FÖR ATT HÅLLA OCH HÖRAS Varför skulle du köpa gammal teknik när den nya 3G-eran har börjat? 3G+2G GARANTERA DEN BÄSTA MOTTAGNINGEN I EXTREMA MILJÖER Live 2.0 möjliggör den bästa realtids positionering som fins på marknaden. Alla i sälskapet har hundens position till sitt förfogande med 2 sekunders mellanrum. VÄLLKOMMEN MED PÅ TRACKERS TESTDAG DEN 2. AUGUSTI! MER INFO HITTAR DU PÅ WWW.TRACKER.FI.
Happy Branding Company MATS ASTRID GUNNAR VÄRLDENS FÖRSTA 3G-HUNDSÄNDARE! Ny Tracker 2.0 programvaran är enkel att använda, mångsidiga och moderna terrängkartprogram till din mobiltelefon. Du kan styra din hund och jaktgruppen med hjälp av programvaran. Programmet har en femfaldig backup-anslutning till pejlen och automatisk säkerhetskopiering. Det gör också fjärrövervakning med tex din hem dator mycket enkelt. EN LICENS TÄCKER ALLA TJÄNSTER, SKOG-OCH SJÖKORT SAMT LIVE 2.0 TJÄNSTEN Vi tror på kraften i att göra saker tillsammans. Den perfekta jaktupplevelsen skapas när ett gemensamt mål uppfylls. För att kunna göra rätt beslut behöver du pålitlig realtidsinformation. Utan den infomationen är det omöjligt för gruppen att jobba efektivt. Tracker är världens smartaste kommunikationssystem för jägare. Tracker 2.0 är gjord för dem som vill leva i detta ögonblick, här och nu. Den är tillverkad för grupper av vänner som vill uppleva den perfekta jaktupplevelsen. Tillsammans. HITTA DIN NÄRMASTE ÅTERFÖRSÄLJARE: WWW.TRACKER.FI
Marja Martikainen Entusiasm, information och prylar på jaktmässan Den internationella jaktmässan i Riihimäki drog över 600 utställare och drygt 40 000 besökare. På viltcentralens avdelning presenterades välfärden som vilthushållningen skapar genom jakt- och naturupplevelser av mångahanda slag, informerades om viltcentralens verksamhet och svarades på frågor. lll Mässan pågick från torsdagen den femte till söndagen den åttonde juni och drog folk så det blev trängsel i idrottsparken i Riihimäki. Viltcentralens mässavdelning fanns inne i idrottshallen, där det var behagligt svalt i motsats till värmeböljan utanför som emellanåt nådde bortåt 30 grader. Mikael Luoma som är projektchef för vargförvaltningsplanen som är under beredning intervjuades på lördagen på mässcenen av kommunikationschef Klaus Ekman och var därefter anträffbar på viltcentralens avdelning. Luoma berättade om de olika stegen i arbetet med förvaltningsplanen och förklarade huvuddragen i planens syften. Tyngdpunkten i beredningen av vargförvaltningsplanen ligger nu på frågan hur och på vilka villkor de som bor i vargområden kan acceptera varg i sina hemtrakter. Solen gassade för hela slanten! Jyri Lehtinen från Pöytyä skrev jägarexamen för ungefär fem år sedan och blev kort därefter intresserad av att tävla i jaktskytte. Jakthagel är favoriten, men han har även provat på trap. Jyri är ivrig jägare och jagar helst duva och älg. Martti Levaste (till v) har kommit till mässan från Strömfors. Han var intresserad av Forststyrelsens jakttillstånd i norra Finland. Jaktchef Jouni Tanskanen hjälpte honom reda ut begreppen med tillståndsförsäljningen. Tanskanen berättade också, att om vädret håller i sig kan det bli årtiondets fågelhöst. Riihimäkiborna Airi och Hannu Karjalainen grunnar tillsammans med Marko Svensberg på viltcentralen vad det kan vara för ett djur som lämnar spillning under farstukvisten på deras stuga i Pertunmaa. Kan det månntro vara en mårdhund, grävling eller mård? Paret Karjalainen fick goda råd och en broschyr om hur man avhyser vilt som flyttat in i en byggnad. 8 l Jägaren 4 l 2014
Vapenaffären Markus Remes satsade i år också på en utomhusavdelning där företaget presenterade sitt stora sortiment med tält och vindskydd, norska Bergans klädkollektioner för jakt och friluftsliv, och Chirukas jägarkängor. På Finlands viltcentrals avdelning kunde besökarna delta i en artidentifieringsfrågesport och titta på det stora filmutbudet. Ett ex av Handbok för jägare är aldrig fel! Försäljningschef Tapio Jouti på Eräkala demonstrerade det hetaste på duvjaktsfronten; det vill säga rörliga duvbulvaner. Hjorts avdelning var av traditionellt snitt och där presenterades importörens alla nyheter och självklart också lite gammalt. Företaget har ju verkat sedan 1881! Jägaren 4 l 2014 l 9
På konservatorföreningens avdelning såg rapphönorna så livs levande ut att de kunde ha flugit sin kos när som helst. Corrotechs roterande vapenskåp gjorde intryck; kan man äntligen få ut geväret ur skåpet utan att kikarna trillar i golvet? Trackers VD Markus Salmenpohja presenterar företagets senaste tillämpning. I tälthallen var det hett som i en tältbastu. På lördagen var det tjockt med folk vid HH Sports monter. Christian Krogell som är chef för Enheten för naturens rekreationsanvändning på jord- och skogsbruksministeriet i samspråk med produktutvecklingschefen Kari Kuparinen på Sako. 10 l Jägaren 4 l 2014 Ungdomsverksamhet på FinnEnterprises avdelning. Wilhelmina Wadstein förevisar stolt sitt eget enkelskottsgevär. FinnEnterprise stöder varje år bl.a. Tjäderungdomslägret på Hangö udd. Verksamhetsledare Panu Hiidenmies på Finlands Jägarförbund väntar på att naturpälsauktionen ska börja. Kaukomarkkinats Lafayette har en stark ställning på marknaden.
TIKKA T3 - BLACK EDITION • Tikka T3 Lite .308 • Burris Fullfield E1 2-7x35 • Optilock jalusta ja renkaat • Tikka asepussi • Sako asehihna • 14x1 Sako-kierre 1 099€ sh. (pakettisäästö 636€) SAKO A7 - BLACK EDITION • Sako A7 Synthetic .308 tai 30-06 • Burris FourX 3-12x56 • AseUtra SL5 Black • Optilock jalusta ja renkaat • Sako asepussi • Sako asehihna • 14x1 Sako-kierre sh. 1 899€ (pakettisäästö 733€) SAKO 85 - BLACK EDITION • Sako 85 Black Bear .308, 30-06 tai 9,3x62 • Steiner Nighthunter Xtreme 1-5x24 • Optilock jalusta ja renkaat • Sako asepussi • Sako asehihna sh. 2 990€ (pakettisäästö 1130€) PATRUUNATARJOUS! Black Edition kivääripaketin ostajalle • .308 Sako Range 8,0g • .308 Sako Hammerhead 11,7g SAKO OY, PL 149, 11101 Riihimäki SAKO FIRST CLASS kauppiaat löydät osoitteesta www.sakosuomi.fi sh. 69€ (norm. 84€) Vastaava paketti 30-06 patruunoita sh. 79€ (norm. 95€) ja 9,3x62 patruunoita 15,0g/18,5g sh. 119€ (norm. 143€) Yksi patruunapaketti per kivääripaketti Metsästäjä 4 l 2014 l 11
Jord- och skogsbruksministeriet har med en förordning förbjudit jakt efter sädgås för ett års tid i hela landet. På grund av taigasädgåsens tillbakagång har jakten efter sädgås varit begränsad sedan 2010. Syftet är att få stammen som häckar i Finland att återhämta sig och stöda återhämtningen utmed hela flyttvägen. Begränsningarna i jakten har dock inte räckt till för att hejda tillbakagången och därför är det nu nödvändigt med en tillfällig fredning. I Hannu Huttu nformationen om uttaget av sädgås är fortsättningsvis väldigt osäker och bristfällig utmed taigasädgåsens hela flyttväg. I vårt land har man försökt klarlägga underarternas andel av sädgåsavskjutningen för att få veta hur stor del av avskjutningen som är taigasädgås och hur stor del tundrasädgås. Informationen är viktig ef- 12 l Jägaren 4 l 2014 tersom tundrasädgåsen, som flyttar genom Finland, har en stabil och stor stam. Tyvärr gav insamlingen av vingprover inte tillräckligt många bidrag. Enligt det internationella AEWA-avtalet om bevarandet av flyttande sjöfåglar är jakt efter taigasädgås inte tillåtet utan en internationell förvaltningsplan. EU-kommissionen Taigasädgås Jari Kostet Sädgåsen fredades i hela landet Tundrasädgås har rekommenderat medlemsstaterna att inte tillåta jakt efter sädgås.Finska staten har dock reserverat sig mot beslutet,men har utfäst sig att se till att jakten, om den fortsätter, ska begränsas med nationell lagstiftning så att den inte påverkar den minskande populationen av taigasädgås negativt. Begränsningar även i Danmark och Sverige I Danmark upphör jakten efter taigasädgås i praktiken helt och hållet tack vare tidsmässiga och geografiska begränsningar i gåsjakten. I Sverige har sädgåsen varit fredad i häck-
Förvaltningsplanen stöder skötseln och jakten Under Finlands viltcentrals ledning bereds i detta nu en internationell förvaltningsplan för taigasädgåsen. Den borde bli klar hösten 2015 och träda i kraft 2016. Innan förvaltningsplanen är klar och den hållbara avskjutningen utmed flyttvägen kan fastställas måste vi försöka få stammen att sluta minska. Analyser som VFFI gjort av tidigare års ringmärkningar tyder på att överlevnadsgraden hos den häckande stammen är låg. Vi kan dra en obestridlig slutsats av forskningsresultaten: överlevnadsgraden för både de unga och de vuxna gässen måste höjas och det snabbaste sättet är att reglera jakten. I detta nu är detta i själva verket det enda snabba sättet med tämligen säker verkan att hejda tillbakagången eller åtminstone bromsa upp den. Eftersom vi är medvetna om den negativa utvecklingstrenden hos taigasädgåsstammen och statistiken för både stammen och avskjutningen är behäftad med brister,så måste vi gå försiktigt fram och begränsa jakten. I Finland bereds inte bara en internationell förvaltningsplan utan också en nationell plan för sädgåsstammen, och i utkastet presenteras flera åtgärder för att säkra hållbarheten i jakten efter sädgås i vårt land. Tryggandet av hållbarheten kommer sannolikt att kräva en reglering av skyldighet att anmäla avskjutningen, en precisering av regleringen av jakten och en effektivering av inventeringarna i övervintringsområdena. Dessutom ska sädgåsens häckningsområden i vårt land utredas och uppskattningarna av produktionen av ungar preciseras. Finlands viltcentral har inlämnat ett förslag till ministeriet om en fredning av sädgåsen för jaktåret 2014-15 för att få taigasädgåsstammen att vända uppåt så fort som möjligt. På det här viset försäkrar vi oss om att arten förblir jaktbar även i framtiden. Hannu Huttu ningsområdena. Jakt har varit möjligt bara i de allra sydligaste delarna av landet där arten övervintrar, med vissa begränsningar. Dessutom skjuts det sädgäss i södra och mellersta Sverige för att förhindra skador på odlingar, men det planeras regionala begränsningar.De svenska myndigheterna har informerats om den strikta finska och danska linjen. Dessutom har Finland lämnat in ett skriftligt spörsmål till Nordiska rådet om den svenska jakten efter sädgås. De sädgäss som häckar i eller nära Finland flyttar över Bottniska viken till Sverige och vidare till Danmark. I Estland skjuts ett stort antal gäss,men uttaget består huvudsakligen av tundrasädgäss samt möjligtvis några hundra taigasädgäss som häckar i Sibirien.Jakten hos grannen i söder påverkar således inte de taigasädgäss som häckar i Finland. Fredningen av grågåsen fortsätter i inlandet lll Efter ett förslag inlämnat av Viltcentralen fredade jord- och skogsbruksministeriet i fjol somras grågåsen i inlandet för tre år. Syftet med fredningen är att trygga hållbarheten i jakten efter grågås och få arten att breda ut sig även i inlandet. Vid havskusterna fortsätter jakten i normal ordning. Under de senaste decennierna har grågåsstammen vuxit kraftigt i Finland och de övriga nordiska länderna. I Sverige häckar arten i stort antal i de inre delarna av landet. Hos oss har hittills bara ett fåtal gäss häckat i inlandet, men antalet ökar hela tiden. Även observationerna av flyttande grågäss i inlandet har ökat klart och görs i varje landskap. För att snabba på grågässens utbredning har det gjorts planer för utsättningar. För över tio år sedan sattes grågäss ut i Ule träsk, men de grågäss som förekommer där nu är av okänt ursprung. I fjol och i år har försök med utsättningar gjorts i Maaninka i Norra Savolax. Grågåsen är ett värdefullt vilt och väl värd insatser för att arten ska öka och breda ut sig i inlandet. Grågässen kan i viss mån orsaka skador på odlingar, men omfattningen väntas vara liten. lll Grågåsen fredades för tre år (1.8 2013-31.7 2016) i vissa landskap och kommuner i inlandet. I artens huvudsakliga utbredningsområde – utmed havskusterna – är jakten däremot inte begränsad utan i normal ordning til?låten 20.8-31.12. Jakt efter grågås är förbjudet i landskapen Södra Karelen, Södra Savolax, Kajanaland, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Birkaland, Norra Karelen, Norra Savolax och Päijänne-Tavastland. Likaså är jakten förbjuden i kommunerna Alajärvi, Alavus, Evijärvi, Kuortane, Lappajärvi, Soini, Vimpeli och Ähtäri i landskapet Södra Österbotten; i kommunerna Halsua, Lestijärvi, Perho och Veteli i landskapet Mellersta Österbotten; i landskapet Lappland förutom i kommunerna Kemi, Keminmaa, Torneå och Simo; i kommunerna Itis och Kouvola i landskapet Kymmenedalen, och i kommunerna Haapajärvi, Haapavesi, Kuusamo, Kärsämäki, Nivala, Pudasjärvi, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Reisjärvi, Siikalatva, Utajärvi och Taivalkoski i landskapet Norra Österbotten. Jägaren 4 l 2014 l 13
Ordförandens spalt Tauno Partanen Styrelseordförande Finlands viltcentral Öppna spjällen - tuta och kör Det blev inte någon sommar i år heller utan frostnätter halvvägs in i juni. I en del av landet föll det också snö under midsommarveckan. Åter en gång skötte naturen om att hjortronplockarna inom vissa områden inte behöver utrusta sig med alltför stora ämbar. Också för hönsfågelkullarna var högsommarens köldknäppar såpass kyliga, att följderna kommer att vara synliga i hönsfågelbeståndens tätheter på hösten. Så småningom börjar det klarna vad den nya naturvårdslagen, som godkändes under föregående regeringsperiod, betyder för jakten i Södra Finland och i de naturskyddsområden som har grundats. Under de senaste åren har bl.a. lagarna om grundandet av Skärgårdshavets, Sibbo storskogs, Kolovesi och Södra Konnevesis nationalparker behandlats i riksdagen. För jaktens kontinuitet har lagtexten och tolkningen av denna varit rätt så hård: generellt har jakten inom alla dessa områden förbjudits och kan bara med några få välmotiverade undantag fortsätta. Områdesvisa specifika undantag från jaktförbudet är för Södra Finlands del tillåtna endast i Kolovesi och Skärgårdshavets nationalpark. I Kolovesi är en fortsättning på älgjakten tillåten eftersom det de facto reellt är fråga om en utvidgning av en redan tidigare grundad nationalpark. Visserligen är även älgjakten tillåten, men bara med tillstånd av den myndighet som ansvarar för förvaltningen av området och gäller för invånarna i kommuner som särskilt nämns i lag och därtill i områden som markerats på karta. För invånare i andra kommuner än de nämnda är älgjakten i området avslutad. I Bottenhavets nationalpark är jakten efter gråsäl tillåten närmast för att säkerställa fiskerinäringens kontinuitet. Ytterligare är höstjakten efter sjöfågel tillåten med tillstånd av Forststyrelsen på vissa i lag särskilt angivna skär. I Södra Konnevesi nationalpark skulle drevjakt efter älg vara möjligt, men älgar får inte skjutas inom parkområdet. Älgarna bör alltså drivas från sjöns öar 14 l Jägaren 4 l 2014 för att skjutas på annan plats. Problemet är att alla jaktföreningar inte har jakträtt på fastlandet. Det vore givetvis möjligt att skjuta inom vattenområdet, men därmed är mångahanda risker förbundna. I praktiken förefaller det som om många av öarna i området med tiden skulle förvandlas till skyddade oaser där jägarna inte i alltför hög grad stör dem. I statsrådets förordningar med närmare föreskrifter för de nygrundade nationalparkerna har statsmakten även i ökande grad börjat lyssna på jägarna. Finlands viltcentral har i samråd med Finlands Jägarförbund aktivt varit med och sökt lösningar. Ett bra exempel på det här samarbetet är statsrådets förordning om naturskyddsområden i Saimenområdet. Det har väckt särskild förvåning att inte Finlands viltcentral kallades för att höras när riksdagens miljöutskott behandlade frågor som hör till viltcentralens kompetensområde. Vid behandlingen av Kolovesi nationalpark inbegärdes ett skriftligt utlåtande av viltcentralen, men för de övriga nationalparkernas del lämnades viltförvaltningens mest centrala organisation totalt på sidan av miljöutskottets behandling. Mindre uppmärksamhet bland jägarna har det av EU:s kommission drivna utkastet till skjutvapendirektiv fått. Enligt utkastet ska bl.a. halvautomatvapen förbjudas för civilpersoner. Samtidigt ska kapaciteten för dessa vapens magasin begränsas. En ytterligare risk är att dessa vapen enligt ett framfört önskemål förses med apparatur för identifiering som grundar sig på biometrisk identifiering, så att ingen annan person än den registrerade innehavaren kan använda vapnet. Utkastet har behandlats i riksdagen av såväl förvaltningsutskottet som stora utskottet och har godkänts utan nationella undantag. Trots att större delen av jägarna anser förslaget vara helt förnuftsvidrigt, finns det inte några garantier för att det ännu i något skede förändras till karg verklighet – åtminstone till någon del. För jägarnas del är frågan så pass viktig, att det är skäl att försöka påverka utkastet med alla tillgängliga medel!
VX-6 CDS 3-18x50 VALAISTU G4 –RISTIKKO € 1.679,- VX-6 CDS 2-12x42 VALAISTU G4 –RISTIKKO € 1.379,- MAAILMAN KESTÄVIN JA LUOTETTAVIN OPTIIKKA. Urheiluoptiikkatuotteet joutuvat joka kerta koetukselle kentällä. Niitä testataan haastavissa ja vaihtuvissa sääolosuhteissa sekä vaikeassa maastossa liikuttaessa. Myös rekyylin kesto joutuu testiin keskisytytteistä patruunaa ampuvia kivääreitä käytettäessä. Näissä tilanteissa vaaditaan erinomaista suorituskykyä. Siksi optisten laitteidemme on läpäistävä alan tiukin testausohjelma ennen kuin ne ovat valmiita mukaan metsästysretkelle tai kilpailutapahtumaan. Näin myös pyrimme varmistamaan, että saat investoinnistasi parhaan mahdollisen hyödyn. Katso testit osoitteesta Leupold.com/rugged Saatavana suomenkielinen Leupold –kuvasto. Kysy lähimmältä jälleenmyyjältäsi Katso lähin jälleenmyyjä: www.hjorth.fi ja www.ase.fi, hinnat voimassa sitoumuksetta 30.9.2014 asti VX-6 CDS 1-6x24 DX -RISTIKKO € 1.049,VALAISTU DX TAI G4 -RISTIKKO € 1.229,-
Otto Hölli, Finlands viltcentral, och Jenny Fredriksson, Centralförbundet för fiskerihushållning Sjöfågeljakt på samfällda vattenområden På ett samfällt vattenområde är det delägarlaget som ordnar sjöfågeljakten. Besluten om fördelningen av jakträtten fattas på delägarlagets stämma medan det är bestyrelsen som verkställer besluten om jakträtt. I enlighet med jaktlagens 6 § tillkommer rätten att bedriva jakt och bestämma om jakten områdets ägare. När det gäller ett samfällt vattenområde är det delägarna som besluter om de frågor som tillkommer ägaren och detta görs på delägarlagets stämma. Delägarlaget kan vara konstituerat och har då stadgar och en bestyrelse. Ett delägarlag för ett litet samfällt vattenområde, som en smärre å eller en bäck, kan också vara icke konstituerat. I jaktlagen och i synnerhet i jaktlagens tredje kapitel finns allmänna bestämmelser om hur jakt ska bedrivas och de här bestäm16 l Jägaren 4 l 2014 melserna gäller även för delägarlag.Likaså gäller lokala förbud och begränsningar, om vilka jord- och skogsbruksministeriet eventuellt har utfärdat en förordning,även för samfällda områden. Däremot reglerar jaktlagen inte fördelningen av jakträtten inom delägarlaget. I allmänhet sätts det inga kvantitativa begränsningar för jakten efter sjöfågel, vilket betyder att jakten kan bedrivas fritt i enlighet med jaktlagen.Inte heller är det nödvändigt att delägarlaget separat besluter om fördelningen av jakträtten mellan delägarna.För att undvika oklarheter är det ändå tillrådligt att delägarstämman även i sådana fall behandlar jaktärenden och konstaterar delägarnas jakträtt. Jämlikhet också på jakt Utgångspunkten är att delägarna i ett samfällt område har rätt att utnyttja området i enlighet med lagen och delägarlagets stadgar,sålunda att ingen hindrar någon annan delägare att använda området på motsvarande sätt. I en situation där områdets användningssyfte gör det omöjligt för alla delägare att utnyttja området i en utsträckning som mot- svarar vars och ens behov ska användningen av området ordnas i proportion till vars och ens andel. Detta görs med en överenskommelse eller på ett sätt som delägarlaget fattar beslut om. Ett behov av att fördela jakträtten kan uppstå exempelvis genom en begränsning i enlighet med jaktlagen. Sjöfågeljakt i proportion till ägandet Om rätten till jakt efter sjöfågel måste begränsas är utgångspunkten den,att jakträtten fördelas i proportion till vars och ens ägoandel. Detta kan göras så, att delägarstämman slår fast den totala mängd som får fällas och fördelar kvoten mellan delägarna i proportion till vars och ens ägoandel. Utgångspunkten kan också vara en kronologisk fördelning av jaktturerna mellan delägarna i proportion till vars och ens ägoandel. Om delägarna önskar reglera jakten geografiskt ska det likaså finnas tydliga grunder som inte kränker jämlikheten mellan delägarna. Exempelvis en fördelning som utgår från strandägandet är inte någon giltig grund. En
Hannu Huttu På samfällda vattenområden regleras sjöfågeljakten av jaktlagen och lagen om samfälligheter. strandägare kan inte ha större rätt till vattenområdet utanför hans strand än övriga delägare. Kom ihåg att ett djur inte får skjutas närmare än 150 meter från ett bebott hus utan uttryckligt tillstånd av ägaren eller innehavaren. Detta gäller även delägarna i ett delägarlag. Beslutens laglighet ska alltid ställas i relation till frågan om varje delägare kan använda sin jakträtt på delägarlagets hela område och om han kan göra det på ett sådant sätt att principen om jämlikhet inte rubbas eller att inte någon av delägarna ges en ogrundad fördel i förhållande till någon annan delägare. Begränsningarna och undantagen ska alltid ha motiveringar som kan härledas till jaktlagen eller lagen om samfälligheter. Utomståendes rätt till jakt efter sjöfågel Det är inte ovanligt att någon av delägarna önskar ge jakträtt åt andra än delägare,exempelvis familjemedlemmar,ortsbor eller sommargäster. I jaktlagen finns inte någon motsvarighet till 18 § i lagen om fiske, som stadgar att en delägare fritt får överlåta sin fiskerätt till någon annan. En delägare i ett samfällt vattenområde får inte överlåta sin jakträtt till någon annan utan beslut av delägarlaget eller de övriga delägarnas medgivande. Om delägarstämman så besluter kan dock en utomstående ges jakträtt och för jakträtten får uppbäras en avgift. Bestyrelsens befogenheter specificerade Enligt lagen om samfälligheter kan det i ett delägarlags stadgar stå att delägarlagets bestyrelse kan utöva beslutanderätt i stället för delägarstämman i smärre frågor som berör delägarlaget och som är nämnda i stadgarna. Organiserandet av jakten är sällan en smärre fråga, vilket innebär att det är stämman som ska besluta om fördelningsgrunderna för jakträtten. Bestyrelsen kan dock beviljas en viss beslutanderätt om delägar- stämman har beslutat om fördelningens allmänna principer. Befogenheterna måste dock vara tillräckligt specificerade. Bestyrelsen kan exempelvis svara för de praktiska arrangemangen kring jakten bara stämman har specificerat till vem jakträtt kan säljas, till vilket pris och hur stor kvot. För att jaktärendena alltid ska behandlas med tillräcklig omsorg vore det förnuftigt att nämna jakten i delägarlagets stadgar för årsstämmans föredragningslista. Utarrendering av jakträtten Delägarlagets stämma kan besluta att arrendera ut jakträtten till exempelvis en jaktförening. Arrendeavtalet kan gälla hela jakträtten eller enbart en del av den. I det senare fallet behåller delägarna en del av jakträtten medan jaktföreningen bestämmer över sin del. Om jakträtten arrenderas ut i sin helhet är det arrendatorn som bestämmer om hur jakträtten ska användas. I det här fallet har delägarlaget och delägarna ingen jakträtt på det samfällda området utan jakträtt kan enbart beviljas av jakträttsinnehavaren. HYVIÄ N! TARJO SUURI N E UKSIA M Kesport Niskasen SUO ! SUURI ASEPÄIVÄ 2014 Laukaan Leppävedellä 9.8. klo 11–17 Ilmainen kiväärien koeammunta! Paikalla esittelijöitä mm: Sako • Beretta • Benelli • Sauer • Blaser • Caesar Guerini • HW-company • Lapua • Norma • Browning • CZ • Meopta • Zeiss • Ultrapoint • Tracker • Genzo • Una • Sasta • Pinewood • Fjällraven • Haglöfs • Lenz-sukat • Kartanokuva • Keljon konehuolto ... ja paljon muuta. Lisätiedot, niskanen.fi. niskanen.fi/verkkokauppa Kauppakatu 6, ÄÄNEKOSKI • 0207 189 802 Jägaren 4 l 2014 l 17
Poimintoja Kärkkäisen tavaratalon yli 100 000 tuotteen valikoimasta: 59 € ANAR LUONDU 3 ERÄPUKU Runsaat taskutilat ja istuva leikkaus. Puku on suunniteltu suomalaiselle metsästäjälle ja kalastajalle. Tiivis pintakangas on vettähylkivää. Puvussa runsaat säädöt. Vetoketjukiinnitteisen hupun voit nopeasti irrottaa tai kiinnittää tilanteen mukaan.Tekniset tiedot:Materiaali: 65% polyester, 35% puuvillaVuori: 100% polyesterAikuisten koot: 48/S, 50/M, 52/L, 54/XL,56/XXL, 58/XXXL 80 65 € € ANAR 3-D NAAMIOPUKU Täydellinen naamioasu varis, kyyhky ja sorsametsälle. Kevyt hengittävä verkkomateriaali. Vetoketju. Sarjaan saatavissa myös kuvassa näkyvät 3D hanskat, sekä kasvonaamio. Materiaali: 100 % polyester ANAR BIVDU PRO METSÄSTYSPUKU Ympärivuotiseen käyttöön suunniteltu tyylikäs metsästyspuku hyvillä hengittävyys- ja vedenpitävyysominaisuuksilla. Harjattu pintakangas mahdollistaa äänettömämmän liikkumisen luonnossa. Useita tilavia taskuja, fleecepinnoitetut lämmittelytaskut, ohut hengittävyytä parantava mesh-verkkovuori, painonapein kiinnitettävän huppu, hartia- ja kyynärpäävahvikkeet, helman ja vyötärön kiristys ja muita tarpeellisia ominaisuuksia pienellä rahalla. Materiaali: polyester, kuitu. Tasarahalla takuulla sopivasti! 25 19 90€ HUNTER NAAMIOVERKKO Peittävä naamioverkko perinteisellä maastokuosilla. - Kevyt ja helppo kuljettaa. - Mitat: 180 x 400 cm 49 € Voyager 300 kumivene Ilmalla täytettävän Voyager 300 veneen koko on 243 x 102 cm ja siinä on tilaa kahdelle aikuiselle ja yhdelle lapselle. Kantavuus 190 kg. Airot voi kiinnittää veneen reunoille, kun niitä ei tarvita. Veneen perässä on paikka onkivavalle. Pakkaus sisältää veneen, airot (124 cm) ja paikkatarran.Mitat: 243 x 102 cmMax. paino: 190 kgKantokahvatPuhallettavia sivutaskujaSoveltuu 2 hengelle. Pituus, cm: 243 € MUSTANG LIUKUKANSI SAVUSTUSLAATIKKO Perinteinen pikku aski, ei sähköä, vain tulta ja haketta. -pituus 45 cm -leveys 23 cm -kork. 16 cm -pinta harjattu -kaksi ritilää -rasvapelti -pohja 0,4mm -kansi 0,8mm 5 10L LEPPÄ 90€ BORNIAK SAVUSTUSPURU Verkkokaupan asiakaspalvelu: 18 l Jägaren 4 l 2014 Savustuspuru 10 litran pussissa. Testattu koostumus parhaaseen ja tasaiseen lopputulokseen. 010 430 3030 (arkisin klo 8–16)
Tervetuloa ostoksille Kärkkäiselle Iihin, Lahteen, Ouluun ja Ylivieskaan! 4 90€ 7 9 Metsästyspatruunat kyyhky ja varisjahtiin. - Lataus 32g - 25 kpl/pkt - Koot 2,75mm - 3,5mm - Kaliberiin 12/70 - Lataus 36g - Haulin koot 2.9mm-4,25mm - 25 kpl/rasia 90€ ARMUSA BECADA HAULIKONPATRUUNA espanjalaisvalmisteinen minimagnum metsästyspatruuna - kaliiberi 12/70 - lataus 40g - 10 patruuna/rs -haulin koot 2,9mm-3,9mm 45€ 90€ ARMUSA PLA-3 ARMUSA VELOZ HAULIKONPATRUUNA HAULIKONPATRUUNA 6kpl 3kpl 10 39 90 SK 308 KIVÄÄRINPATRUUNA 50 kpl Huippulaadukas harjoituspatruuna Lapua By SK. 8 gramman kokovaippaluoti ja jälleenladattava hylsy. 149 10 € € HUNTER SAMETTIPINTAINEN KYYHKYNKUORIKUVA Tasaisesti purua polttava generaattori takaa tasaisen savustustuloksen. Tuottaa savua yhdellä ttäytöllä jopa 7-8 tuntia. Yleismalli joten sopii myös muihin markkinoilla oleviin savustimiin. Lisävarusteena saatavana kylmäsavustus adapteri generaattorin ja suvustuskaapin väliin. - Jännite 230v - Teho max 110w - Tilavuus 2l - Paino noin 2kg - Pituus 366mm - Leveys 182mm Korkeus 247mm 229 € MUSTANG ELECTRONIC SÄHKÖSAVUSTIN electronisesti ohjattu savustin , 4 ritilää, 37x33cm , käyttökytkin paneeli savustimen päällä, 230V-50Hz, harjattu teräksinen ovi. Kärkitulet erikoishinta! 449 Ratapatruunat sopivasti. 250kpl/ltk -Kanta 8mm -Trap7,5 ja Skeet 9 - Lataus 24g - Kaliiberiin 12 Irtorasioina 5,90/rs. HUNTER SORSANKUVAT Meiltä sorsankaaveet edullisimmin. LENTÄVÄ 90€ HUNTER 90 KYYHKYNKUVA Samettipintainen kyyhkyn kuorikuva ei kiiltele auringossa ja on helppo kuljettaa pienessä tilassa. € BORNIAK GD-01 SAVUGENARAATTORI 9 ARMUSA 24g TRAP JA SKEET RATAPATRUUUNAT € BORNIAK UW-70 SAVUSTUSKAAPPI Tilava savustuskaappi, jolla saat ruokasi maistumaan entistäkin paremmalta. Sinkitty runko kestää paremmin ulkoilmassa. 500 w termostaatti säätää lämpötilan juuri haluamallesi tasolle. Kaappiin mahtuu kerralla jopa 10kg lihaa. - Jännite 230v - Vastus 500 Tilavuus 70l - Paino noin 10kg. Tarjous voimassa: Ylivieska, Lahti Varmista paremmat saaliit laskeutuvaa kyyhkystä muistuttavalla kyyhkynkuvalla. Kuvassa irroitettavat siivet ja pyrstö. Kuva kiinnitetään puuhun tai oksaan mukana tulevalla metallikaarella. Kaari mahdollistaa kaaveen liikkumisen elävästi tuulessa 599 € BORNIAK UW-150 SAVUSTUSKAAPPI Sinkitty tilava savustuskaappi, johon mahtuu kerralla jopa 20kg lihaa. Tällä asvustimella saavutat parhaat lopputulokset tasaisen maun, värin ja koostumuksen. Säädetävä teho lämpötilan mukaan 700w-1400w. - Jännite 230v - Teho max 1400w - Tilavuus 150l Paino 20kg - Korkeus 995mm - Syvyys 475mm - LEveys 530mm Tarjous voimassa: Ylivieska, Oulu, Lahti Kärkkäinen Ii Sorosentie 2, 91100 Ii 010 430 3820 Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, 15700 Lahti 010 430 3630 Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, 90400 Oulu 010 430 3020 Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, 84100 Ylivieska 010 430 3000 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Jägaren 4 l 2014 l 19
Marja Martikainen SJÖN KAULJÄRVI LEVER UPP Kauljärvi i Laitila var en torrlagd och försumpad före detta sjö mitt i odlingsmarker, där det inte gick att odla någonting och inte trivdes djuren där heller. Genom ett samarbete mellan en jaktförening och markägarna restaurerades platsen och idag vimlar det av liv i sjön och ortsborna har fått en pärla. Med regleringen av vattennivån har byborna också sluppit översvämningarna. inledningen till diskussionerna om åns och våtmarkens framtid. För att NTM-centralen ska bevilja stöd för en våtmark ska det vara en jaktförening eller någon annan registrerad förening som gör ansökningen. Till ansökare för våtmarksprojektet utsågs jaktföreningen Laitilan Kaiku ry. Föreningen har ett gott nätverk i trakten och räknar ungefär 180 aktiva jägare och tjugo till trettio markägare. - Ansökningen hade lika gärna kunnat göras av en marthaförening, men eftersom våtmarker och jakt hör ihop så föll det sig naturligt att välja Kaiku, förklarar Laaksonen. Förbindelse för framtiden S jön Kauljärvi är ungefär 13 hektar stor och får sitt vatten från ett 500 till 600 hektar stort tillrinningsområde. Så sent som för några år sedan var platsen en huvudvärk som på vårarna svämmade över åkrar och vägar. Efter flera misslyckade dräneringsförsök var stället bevuxet med buskar och tvinbjörk. - Vi grunnade på vad vi skulle göra med sjön eftersom den var värdelös.År 2008 var det i tidningen Jägaren en artikel om att man kunde få stöd till iståndsättning av våtmarker. Jag kontaktade Jörgen Hermansson som är viltplanerare på Egentliga Finland och så rullade det igång,berättar Kari Laaksonen som är primus motor för projektet och markägare. I oktober 2008 höll vi ett möte som blev 20 l Jägaren 4 l 2014 Kauljärvi är numera en naturpärla som förhindrar översvämningar och renar lakvattnet, förklarar Kari Laaksonen, drivande kraft i projektet. Styrgruppen med fyra medlemmar tog itu med att bereda ärendet för jaktföreningens styrelse.I slutet av januari 2010 biföll föreningen enhälligt förslaget att ansökningen skulle göras i Kaikus namn. Att binda sig till projektet var ändå inget hastigt avklubbat rutinärende. Medlemmarna i jaktföreningen oroades av det enorma talkoarbetet som också skulle binda jägarna i framtiden till skötselarbetet. När en våtmark väl är anlagd krävs det röjningar och annat underhåll för att bevara den. För att säkra kontinuiteten krävs det dessutom årliga rapporter om våtmarkens tillstånd och utförda arbeten.Stötestenen var dock den garanti på 140 000 euro som några av jägarna personligen borgade för sedan staden hade dragit sig ur. - Det var ett jätteprojekt för en jaktfören-