VÅRBOCKSJAKTEN HAR CHARM VILTET INGÅR I FÖRSÖRJNINGS BEREDSKAPEN VAPENSÄKERHETEN VID SKJUTPROVET SKOGSVILDRENENS TUDELADE FRAMTID VILTÅKERN ÄR FÄLTVILTETS BARNKAMMARE 3/2022 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JA?0322.indd 1 22/04/2022 10.31
22 Rapphönan – knubbisar som ger landsbygden färg 26 Viltet ingår i försörjnings beredskapen 40 Troféhorn – varför mäter vi sådana? 42 Vapensäkerhetens regel 2 – Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte tänker skjuta JAKT 10 Vårjakten på råbock har charm 29 Det hände sig på jakt 30 En jägares utrustning: Barfotaskor 38 Jaktföreningen är markägarens samarbetspartner 40 Troféhorn – varför mäter vi sådana? 42 Vapensäkerhetens regel 2 – Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte tänker skjuta 44 Vapensäkerheten vid skjutprov 60 Recept a la Kati Pohja 62 Ta vara på hela fågeln VILTET 14 Värdefulla fågelvatten inkluderade i minkoch mårdhundsjakten 22 Av kärlek till viltet 26 Viltet ingår i försörjnings beredskapen 32 Ut och räkna sjöfåglar 34 Våtmarksliv i direktsändning 48 Stängsel skyddar skadeutsatta odlingar 54 Flygräkningen av älgar – en nordlig specialitet AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 46 JV-föreningarna står vid ett vägskäl 56 Brott och straff 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Vice ordförandens spalt 59 Ministeriet informerar FORSKNING 50 Minkoch mårdhundsbekämpningen skapar häckningsfrid i skärgården 52 Skogsren– nuläget och den närmaste framtiden för stammen LAGAR & LICENSER 58 Skjutprovet med lånat gevär? 59 Kom ihåg att också anmäla fällda råbockar Jägaren 3/2022 2 Innehåll 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0322.indd 2 22/04/2022 10.33
14 Värdefulla fågelvatten inkluderade i minkoch mårdhundsjakten 10 Vårjakten på råbock har charm Vapensäkerhetens regel 2 – Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte tänker skjuta Alla grubblar vi på framtiden V i lever i omvälvande tider och grubblar på framtiden för vår verksamhet. Osäkerheten avsätter sina spår också i jaktvårdsföreningarna, som ju utgör ryggraden i hela viltförvaltningen. I synnerhet frivilligarbetet drabbas av de stigande kostnaderna. Mitt i världens tumult och konflikter är det ändå en lättnad att se att vi lever i ett organiserat samhälle där civilsamhället funger så bra att ett flertal viktiga uppgifter kan skötas med frivilliga krafter. I viltsektorn visar sig detta ute på jaktvårdsföreningarnas vidsträckta arbetsfält, med förvaltningen av hjortdjursstammarna som ett gott exempel. Samarbetet mellan jaktvårdsföreningarna, jaktföreningarna och jaktsällskapen har, medan jaktåret lider mot sitt slut, uppnått goda resultat med bland annat förvaltningen av vitsvanshjorten. Samtliga involverade är värda ett stort tack! Behovet av det här jobbet tar aldrig slut. Frivilligfältet har visat sig kunna hantera också besvärliga problem, bara verksamhetsförutsättningarna och samarbetet mellan de olika grupperna fungerar. Artikeln där jaktvårdsföreningarna står vid ett vägskäl lyfter fram utmaningarna som realiteterna och stämningarna på fältet skapar. Där upplever man att byråkratin ökar och att befolkningen blir äldre, vilket drabbar flera områden. Till våra gemensamma uppgifter hör att säkra framtiden. Lyckligtvis har flera jv-föreningar redan börjat. Man har slagit ihop jv-föreningar, infört nya verksamhetssätt och utökat samarbetet. Dessutom är flera nya samgångar under planering på olika håll i landet. Det är viktigt att varje hörn av landet utvecklar sina egna skräddarsydda verksamhetsmodeller som säkrar framtiden. Det är min förhoppning att de här planerna som pågår på olika håll i landet ska framskrida utan avbrott. Ni utför ett pionjärarbete och utgör ett föredöme för oss alla! JARI VARJO direktör, Finlands viltcentral GE TT Y IM AG ES Ledar n 3 Jägaren 3/2022 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0322.indd 3 22/04/2022 10.33
J akten, hjärnans storlekstillväxt och den teknolo giska utvecklingen har alla tre växelverkat med varandra under människans evolution. Vi blev toppredatorer tack vare vår överlägs na intelligens. Jakten spelade där en avgörande roll eftersom hjärnan kräver 22 gånger mera metabolisk energi än den övriga kroppsvävnaden. Tack vare den energirika köttdieten kunde det naturliga urvalet gynna en större och högre utvecklad hjärna. Efter hand som hjärnan växte ökade framgångarna som jägare, vilket i sin tur ökade andelen kött i dieten. Vilket i sin tur tillät en fortsatt hjärntillväxt och till slut en kulturell evolution. Inledningen på den mänskliga jägarbanan var dock blygsam. Våra förfäder som levde för 65 mil joner år sedan knaprade tidvis på insekter. Vår och chimpansens gemensamma förfader var sannolikt en opportunistisk jägare som i likhet med dagens chimpanser jagade mindre djur. Apmänniskan som för drygt sex miljoner år sedan separerade från vår gemensamma förfader var sannolikt en jägare på minst samma nivå eftersom arten levde på en viltrik och trädbevuxen savann. För ungefär tre miljoner år sedan var människo släktets tidigaste företrädare, homo habilis, den händiga människan, redan en god jägare. Hjärnan var en tredjedel större än apmänniskans halvliters hjärna. Habilis kunde behandla djurkroppar med stenredskap, bland annat för att komma åt den näringsrika benmärgen. För nästan två miljoner år sedan uppstod homo erectus, den upprätta människan, som var den första renodlade jägaren och samlaren. Hjärnvolymen var nu uppe i en liter, vilket förklarar att stenredskapen hade blivit bättre och jakten framgångsrikare. Habi lis var anpassad till en rörlig livsstil och förmådde utvandra från Afrika. För ungefär 700 000 år sedan utvecklades homo erectus till den storvuxna heidelbergmänniskan som spred sig över nästan hela jorden utom till de arktiska och subarktiska delarna. Hjärnvolymen överskred litern med råge och heidelbergaren behärskade elden och stod på toppen av näringspy ramiden. I Schöningen i Tyskland har man påträffat välbevarade och drygt 300 000 år gamla spjut med träspets samt ben av spjutfällda vildhästar. För ungefär 250 000 år sedan utvecklades heid elbergmänniskan till neanderhalmänniskan i västra Eurasien och denisovamänniskan i östra Eurasien. Båda började förse spjuten med stenspets. Isotop analyser av ben visar att åtminstone neanderthala ren åt mycket kött. De här arkaiska homoarterna hade en hjärnvolym på halvannan liter, vilket i proportion till kroppsstorleken var av samma klass som den moderna människan, som utvandrade från Afrika under den senaste istiden. Homo sapiens trängde ut sina föregångare, troligen tack vare sin mera utvecklade sociala organisation. Som jägare och samlare var vi en del av naturen, men under de senaste tiotusen åren har jordbru ket och boskapshållningen förändrat livet. Vårt förhållande till naturen förändrades i varierande riktningar. För blott ett fåtal är jakten längre det främsta sättet att skaffa mat, men väldigt många har jaktinstinkten i behåll. Vi har ju varit jägare under nästan hela männ iskosläktets tre miljoner år långa historia! MARKKU NISKANEN Skribenten är docent vid Uleåborgs universitet och forskar i människans evolution. Han är särskilt intresserad av de kulturella sprången som har förändrat vår biologi. Jakten gjorde oss till människor Jägaren 3/2022 4 Gästskribenten 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0322.indd 4 22/04/2022 10.41
R ovaniemi jvf är jätten i norr med drygt 7000 medlemmar. Föreningen har fattat beslutet att satsa på ungdomsverksamheten i samarbetet med skolorna. Vi märkte att det var fler och fler pojkar och flickor som skrev examen. Redan den föregående verksamhetsledaren drömde om att öka takten i ungdomsarbetet här i norr, berättar Junttila. Verksamhetsledaren har sett att medelåldern på de aktiva i jaktföreningsverksamheten stiger och han anser att en breddning av ungdomsarbetet behövs för att säkra framtiden. Allt färre skolelever har i släkten en kontaktyta till jakten. Informationen till skoleleverna hör därför till jvf:s viktigaste uppgifter i framtiden, förutspår Junttila. I Rovaniemi har man kavlat upp ärmarna och satt igång med ungdomsarbetet i skolorna. 2019 godkände staden jaktkurserna som ett tillvalsämne i läroplanen och där finns fem lärare som kan hålla kursen för jägarexamen. Vi har de aktiva lärarna att tacka för att skolsamarbetet utvecklas. De har outtröttligt talat för jaktundervisningen, berömmer Junttila. Verksamheten utvidgas Rovaniemi jvf ansökte om en tvåårig finansiering av jordoch skogsbruksministeriet för att kunna utvidga verksamheten och utveckla den till en form som även andra föreningar kan använda. Projektet inleds i april och gör det möjligt att anställa en verksamhetsledare på heltid. Vi ska delta i en större omfattning än förut i skolornas dagliga verksamhet, jobba tätare ihop med lärarna och erbjuda skoleleverna ett ännu bredare kursmaterial, visionerar Junttila. Nytt material att dela ut I Rovaniemi har man under vårens examenstillfällen delat ut faktapaketet för nya jägare till deltagarna. Paketet innehåller det viktigaste som de nya jägarna bör kunna och veta samt en presentation av aktörerna i branschen. De nya jägarna hälsas välkomna till jägarkåren. Paketet har tagits väl emot och Junttila är övertygad om att de rykande färska jägarna ska finna det intressant. Tröskeln att tillägna sig paketet är sannolikt lägst genast efter examen, tänker sig Junttila. ROVANIEMI ÖKAR TAKTEN I UNGDOMSARBETET För Aleksi Junttila som är verksamhetsledare på Rovaniemi jv-förening tändes gnistan till ungdomsarbetet när han ordnade examenstillfällen för jägarexamen. Nu ska takten i ungdomsverksamheten öka! TexT Mirja Rantala Bilder Väinö Lasanens privata album och Aleksi Junttila PÅ JÄGARKURSEN LÄR MAN SIG NYTT STOFF Väinö Lasanen fick paketet för nya jägare sedan han skrivit jägarexamen i Rovaniemi. Han har hunnit kika på innehållet och tycker att det verkar intressant. Det bästa sättet att nå ungdomarna är ändå i de sociala medierna och i skolan, funderar Lasanen. Lasanen fyller snart 15 och kom till kursen med sin bror eftersom han ända sedan barnsben har strövat i skogen. Han har följt med pappa på älgjakt några gånger och har ett par kamrater som jagar och de tycker att det är en prima hobby. Den förberedande kursen är nyttig, tycker Lasanen, även om den gick på kvällstid och resan dit var lång. Man lär sig alltid nånting nytt om viltet. Det jag visste minst om var jaktlagstiftningen och mest självstudier krävde artigenkännandet, i synnerhet fåglarna, summerade han kursens håvor. Följande steg för Lasanen är att ansöka om parallelltillstånd för pappans gevär och skjuta älgprovet. Verksamhets ledaren Aleksi Junttila bedriver ett nära samarbete med intresse grupperna för att göra ungdomar jaktintresserade. För Väinö Lasanen som har strövat i skogen sedan barnsben var jakten ett självklart val. Jägaren 3/2022 5 Nyhet r 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0322.indd 5 22/04/2022 10.41
TEPPO KAKKONEN Vice ordförande Finlands viltcentral De sociala medierna som informationskanal S å sent som för ett par decennier sedan fungerade bokserien Tapiola som en wikipedia för jägare, men numera kan vi klicka fram informationen på några sekunder på nätet. Där finns till och med videor om så gott som alla jaktformer, på gott och ont. Vid utbildningen av nya jägare handlar samtalet ofta om att leta efter information för jägare. I dagsläget är det många som söker sig till eller hamnar i kanalerna för jägare på nätet, där det visserligen finns ett överflöd av information men även desinformation. En fråga som ställs i en Facebookgrupp blir genast besvarad, men kvaliteten på svaren varierar. I regel finns alldeles korrekta svar i mängden, men de riskerar att drunkna bland alla stolligheter. Toksvaren verkar ju ofta vara så väl underbyggda! Alltså föreligger här faran att godkänna det svar som passar bäst ihop med frågan. Ett välunderbyggt toksvar kan ju låta som dagsens sanning. Svårigheterna är konkreta eftersom frågorna ofta handlar om lagstiftningen. Till de återkommande hör frågorna om tillståndsprocessen vid vapenanskaffning, skillnaderna mellan olika orter och handläggningstiderna. Även frågorna om vapenlån är det många som grunnar på, både nya och erfarna jägare. Debatten om okopplade hundar och lösa katter spinner på oavbrutet. Lagen ger klara besked i frågan utan några konstigheter, men ändå sprakar debatten på. Det är således inte förvånande att det är så lätt för dem som letar efter information att hamna på villovägar. Var hittar jag då det rätta svaret? Ingen annanstans lika snabbt som på Facebook, men inom rimlig tid hittar den som söker det rätta svaret i flera källor. Polisens webbplats ger uttömmande svar om bestämmelserna för innehav av skjutvapen. På Finlands viltcentrals webbplats finner du svaret på det mesta som jägare grunnar på. Den som frågar går inte vilse. Viltcentralens kundtjänst svarar på mejlade frågor. Tidningen Jägarens videor nu också på Youtube Webbtidningen Jägaren publiceras på adressen www.jagarentidningen.fi. Till flera av artiklarna hör en video och nu börjar vi lägga ut dem på Youtube. Prenumerera på vår kanal! Livsmedelsverket: Öppen information om djursjukdomar Afrikansk svinpest, avmagringssjuka (CWD) hos hjortdjur, sorkechinokocker, trikinella, rabies, fågelinfluensa, harpest, kaningulsot och myksomatos – öppen information (på finska) om de här djursjukdomarna finns nu på nätet. För några av sjukdomarna går informationen tillbaka ända till 2011. Några av sjukdomarna har lyckligtvis inte påträffats i vårt land. Bland de påträffade sjukdomarna har 9975 djur undersökts för trikinella (åren 2011-2022) och av dem var 2711 smittade. På webbsidan för den öppna informationen finns en karta som visar hur ojämnt parasiten förekommer i landet. I Södra Savolax var 43,2 procent av de undersökta vilda djuren smittade, men bara 5,4 procent i Lappland. avointieto.ruokavirasto.fi Till LIVSMEDELSVERKETS uppgifter hör också att följa med sjukdomarna hos de vilda djuren. Särskilt viktigt är att i enlighet med principen One Health följa med förekomsterna av sjukdomar som från vilda djur kan smitta människor eller husdjur. K lumn Jägaren 3/2022 6 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0322.indd 6 22/04/2022 10.42
AV ÄLGLICENSERNA ANSÖKS I OMA RIISTA Mer än 99 % Mårdhundstalko för vaktande jägare Efter brunsten börjar mårdhundarna äta upp sig med glupande aptit och därför är våren en utmärkt tid för att vakta på mårdhund. Här följer några tips: ? Åteln är ett utmärkt lockbete. Men det fungerar inte alltid med en öppen åtel. Gräv då ner den i stället. Med ett doftämbar stannar åteln utom räckhåll under marken medan röret leder upp dofterna. ? En vältajmad spridare sprider ut det lockande torrfodret först i skymningen då fåglarna har dragit ner på aktiviteten. Med spridaren inställd på ett par cykler kan man till och med lyckas lära mårdhundarna att besöka platsen vid bestämda klockslag. Kombinationen av torrfoderspridning och lockande dofter är effektiv! ? Utnytta den moderna tekniken. Ett infrarött nattsikte förlänger jakten långt in på kvällen. @mr.heimonen En jägare i Mellersta Finland, signaturen @mr.heimonen, tog itu med vårens viltvårdssysslor så fort snöläget det medgav. ”Solen värmde så skönt och det var vår i luften, så jag förde ut ett par slickstenar. På skidor med pulkan på släp, för ännu fanns det mycket snö kvar. Mårdhundsfällan hade töat fram i solskenet så jag gillrade den på samma gång.” Under de första veckorna fick slickstenen inga besökare, men en grävling gick i fällan. AKTUELLT Jägaren ? Kontrollera i Oma riista att skjutprovet gäller. Föreningens /jaktsällskapets kontaktperson ? Rita in jaktområdena för björnjakten i licensansökningen, och ge områdeskoden åt licensansökaren. ? Inför ändringarna i licensbeslutet för hjortdjur på jaktområdeskartan och uppdatera områdesuppgifterna. Licensansökaren (björn) ? Skapa licensområdena för ansökningen om jaktlicens för björn som privatperson, Områden > samlicensområden. Verksamhetsledaren ? Gör OFU-föredragningarna med aktörernas namnförslag för jvf:s styrelse. Oma riista helpdesk hjälper dig vardagar 12.00–16.00, tfn 029 431 111 och email oma@riista.fi. På jagarentidningen.fi hittar du en video som berättar mera om förberedelserna för vaktjakt. AN TT I SA AR EN M AA Jägaren 3/2022 7 Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Nyhet r 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0322.indd 7 22/04/2022 10.42
Finlands viltcentral deltar i Riihimäkimässan Den internationella jaktoch fiskemässan i Riihimäki arrangeras 9-12 juni. Finlands viltcentral deltar som vanligt i mässan och står på samma plats som förut i Jaktoch fiskehallen (Erähalli) vid ingången Portti 2. På samma avdelning hittar du också Forststyrelsen, Naturresursinstitutet, Lantmäteriverket och Jordoch skogsbruksministeriet. Välkommen! Ohjelma-areena Sako Areena Messutoimisto Media Portti 1 Portti 2 Portti 3 Huoltoportti Huoltoportti Vesitorni Huoltoportti Huoltoportti 343 364 367 385 391 399 544 402 461 463 414 441 431 421 415 430 452 507 516 513 522 625 611 602 606 491 490 389 480 539 Huoltoportti Ensiapu Salpauss eläntie 486 Erähalli Premium Tour 2022 Eränkävijän ykköstapahtuma! Pvm Paikkakunta Yhteistyössä 27.-28.5. Rantasalmi Hotel & Spa Resort Järvisydän 3.-4.6. Forssa/Tammela Metsoase 18.6. Muhos Muhoksen Rhy, Erä ja Kalastus Kurre Oy 2.7. Loimaa Suomen Ase ja Retkeily Oy 6.8. Lohtaja Eräkellari Oy Premium Tour 2022 -kiertueen jokaisella paikkakunnalla järjestämme, yhteistyössä Team Karhukoplan kanssa, karhunmetsästysseminaarin ja ampumaradalla on luvassa toiminnallista ammuntaa sekä tuote-esittelyjä. Osallistumalla tapahtumiin pääset mukaan myös upeiden palkintojen arvontaan! Lue lisää kotisivultamme sekä fb-sivultamme. Tervetuloa! Nordic Distribution Oy NorDis www.nordis.fi www.facebook.com/NorDisOy Nordis Oy_Premium Tour 2022 Metsästäjä nro 3_210x275.indd 1 11.4.2022 9.34.38 Den finska björnstammen har slutat växa Naturresursinstitutet (Luke) uppskattar att det finns mellan 2250 och 2400 björnar i landet före jakten som börjar i augusti. Uppskattningen är ungefär 16 procent mindre än i fjol. Under de senaste fyra åren har björnjakten varit intensivare än förut och stammens tillväxt verkar ha stannat. – Det här motsvarar vårt stamvårdande mål att bryta tillväxten som inleddes 2014. Men avbrottet i tillväxten är ojämnt fördelat; björnarna minskade tydligast i östra Finland där avskjutningen var stor medan björnarna i västra Finland till och med blev aningen fler, berättar forskare Samuli Heikkinen på Luke. Uppskattningen av björnstammen Uppskattningen av björnstammen bygger på rovdjurskontaktpersonernas bokförda observationer av kullar. Utifrån dem uppskattar man sedan antalet kullar. Under fjolåret bokfördes 1129 observationer av björnkullar med minst en unge yngre än ett år. Antalet kullar beräknades till mellan 212 och 246. Det totala antalet individer får vi fram genom att multiplicera antalet kullar med 10. FINLANDS VILTCENTRAL SÖKER EN VILTPLANERARE I NYLAND FÖR FAST ANSTÄLLNING Till viltplanerarens uppgifter hör planering och rådgivning inom vilthushållningen, att stöda jaktvårdsföreningarna, samarbeta med intressegrupperna samt att sköta särskilt fastställda offentliga förvaltningsuppgifter. Tjänstens placeringsort är Finlands viltcentrals regionkontor i Helsingfors. Tjänsten förutsätter följande: ? För branschen lämplig yrkeshögskoleeller högskoleexamen ? Kännedom om verksamheten i jv-föreningarna och förvaltningen ? God kännedom om jakt och vilthushållning ? Goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska och svenska ? Nöjaktiga kunskaper i engelska ? Förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga ? Beredskap för flexibla arbetstider och resor ? Beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals organisation Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren i branschen och den anställda tillträder den 1.8 2022 eller enligt avtal. Ansökningen riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 31.5 2022 kl 15.15, i första hand elektroniskt till adressen kirjaamo@riista.fi och i andra hand till adressen Finlands viltcentral, Registratorskontoret, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Märk mejlet / kuvertet: Tjänsten som viltplanerare i Nyland FÖR YTTERLIGARE INFORMATION KONTAKTA: Kommunikationschef Klaus Ekman, tfn 029 431 2103, klaus.ekman@riista.fi Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen, 029 431 2104, sauli.harkonen@riista.fi 2600 2400 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 200 4 200 6 201 2 201 3 201 8 200 9 201 5 202 200 5 201 1 201 7 200 8 201 4 201 9 200 7 201 201 6 202 1 Björnstammen i Finland Stammens övre gräns Stammens undre gräns N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET Jägaren 3/2022 8 Nyhet r 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0322.indd 8 22/04/2022 10.42
Premium Tour 2022 Eränkävijän ykköstapahtuma! Pvm Paikkakunta Yhteistyössä 27.-28.5. Rantasalmi Hotel & Spa Resort Järvisydän 3.-4.6. Forssa/Tammela Metsoase 18.6. Muhos Muhoksen Rhy, Erä ja Kalastus Kurre Oy 2.7. Loimaa Suomen Ase ja Retkeily Oy 6.8. Lohtaja Eräkellari Oy Premium Tour 2022 -kiertueen jokaisella paikkakunnalla järjestämme, yhteistyössä Team Karhukoplan kanssa, karhunmetsästysseminaarin ja ampumaradalla on luvassa toiminnallista ammuntaa sekä tuote-esittelyjä. Osallistumalla tapahtumiin pääset mukaan myös upeiden palkintojen arvontaan! Lue lisää kotisivultamme sekä fb-sivultamme. Tervetuloa! Nordic Distribution Oy NorDis www.nordis.fi www.facebook.com/NorDisOy Nordis Oy_Premium Tour 2022 Metsästäjä nro 3_210x275.indd 1 11.4.2022 9.34.38 Jägaren 3/2022 9 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0322.indd 9 22/04/2022 10.42
Vårjakten på råbock har charm När rådjuren är skötta på rätt sätt får jägaren möjligheter att njuta av soluppgångarna på senvåren och samtidigt även av råbocksjaktens charm. TexT och bilder Panu Hiidenmies V årjakten på råbock, även kallad vårbocksjakten, har blivit populärare efter hand som rådjuren har blivit fler. Men den vårliga jakten är en upplevelse även utan byte! Fåglarna kvittrar, våren doftar och fälthararna skuttar. Allt detta och ännu mer får jägaren uppleva under vårbocksjakten som börjar inom kort. Men de tidiga morgnarna utanför den egentliga jaktsäsongen är också värda en tidig väckning, även om rådjursbeståndet i jaktmarkerna inte skulle tåla beskattning. På morgonpasset eller under en morgonsmygning På senvåren betar och strövar råbockarna också mitt på dagen. Jägaren 3/2022 11 10-13_Keva?tpukin_lumo_JA?0322.indd 11 22/04/2022 10.42
kan du räkna och inventera viltet. I vårjakten på råbock, liksom vid all annan jakt, ingår det selektiva som en väsentlig komponent. Därför är det förnuftigt att observera och lokalisera viltet på litet längre sikt. Rådjuren är revirtrogna, vilket underlättar. Som en tyst observatör På bockjakten gäller i högsta grad talesättet att ju långsammare du rör dig desto mer ser du. Under vårjakten kan du leta efter bocken genom att röra dig ljudlöst och långsamt mot vinden. Men råkar du på folk så begriper de knappast varför du bär på ett gevär på senvåren, så var beredd på att besvara frågor. Talesättet passar alldeles utmärkt här. Den som rör sig väldigt långsamt och alldeles ljudlöst mot vinden och döljer sig i växtligheten kan överraskande få en skottchans. I synnerhet i ett brutet åkerlandskap där små skogspartier skiljer åkrarna från varandra kan jägaren lyckas smyga sig inpå ett rådjur som han bedömer som lämpligt. Säkerheten framför allt Under den vårliga bockjakten är det inte nödvändigt för jägaren att gå klädd i varselfärger, men å andra sidan skadar det inte heller. Det går utmärkt att dölja sig i växtligheten även om rådjuret har skarp syn. Men minsta rörelse avslöjar däremot jägaren direkt. Oavsett om passet befinner sig nere på marken eller uppe i ett jakttorn så måste de ? Råbocken hävdar revir och markerar det genom att gnida hornen mot stammar och grenar. Hittar du geten så finner du bocken. Vanligen upptäcker jägaren först geten. Då befinner sig bocken sannolikt nära. ? Råbocken föll under vårjaktens första morgon. På bockjakten gäller i högsta grad talesättet att ju långsammare du rör dig desto mer ser du. Jägaren 3/2022 12 10-13_Keva?tpukin_lumo_JA?0322.indd 12 22/04/2022 10.43
övriga jägarna i grannskapet vara underrättade. Det är alltså förnuftigt att koordinera vårjakten på råbock även om lagstiftningen inte direkt kräver det. Kulbanan och skottvinkeln blir riskablare när skytten befinner sig på marken. Dessutom är rådjuret mindre än de övriga hjortdjuren, så kulan passerar lättare igenom kroppen och fortsätter ut på andra sidan. Jaktformen innebär således ett antal säkerhetsaspekter för jägaren att beakta. Vårbocksjaktens charm Rådjuret är i mångas tycke vårt vackraste hjortdjur, och det med rätta. Rådjuret är gracilt, elegant och uttrycksfullt; ett fascinerande djur. Troféerna är uppskattade och köttet är eftertraktat. Kanske har rådjuret fortfarande nyhetens behag eftersom det finns många som ännu inte har provat på rådjursjakt. För somliga jägare står rådjuret överst på listan. Vårjakten på rådjur är helt klart laddad med starka känslor. Naturen har precis slagit ut i blom och bjuder jägaren på varmare väder än den gångna vinterns kyla. Någon brådska finns det ju inte heller. Jakten är lugn och ljudlös. Jägaren observerar och njuter av naturen med öppna sinnen. Jakten på råbock pågår från 16 maj till 15 juni. I början av säsongen är det fortfarande knappt om växtlighet och naturen går i brunt och grått, men mot slutet är läget redan ett helt annat. Löven har spruckit fram och gräset står högt. Även råbocken har ändrat färg; från den gråaktiga vinterpälsen till den rödbruna sommarpälsen. Det sista mötet Ofta är det så att råbocksjägaren redan känner individen som han är ute efter. Kanske hade han ögonen på den där bocken redan i fjol? Kanske satt han före säsongen i lä vid en ängskant för att se om bocken hade överlevt vintern. Den anländer i kvällningen till något av betena inom reviret med en get eller flera. De hornfejade småträden och kvällsskallen visar var reviret är beläget. Mitt i kvällsfriden kan det uppstå ett häftigt rusande när bocken med kraftiga skall jagar bort en konkurrent. Jägarens tålmodiga väntan och ljudlösa smygning får till slut sin belöning. Där står bocken nu, fridfullt betande. Jägaren kontrollerar med handkikaren att det säkert är rätt individ, tar gott stöd för geväret, kontrollerar kulfånget och låter skottet splittra kvällsfriden. Jägaren 3/2022 13 10-13_Keva?tpukin_lumo_JA?0322.indd 13 22/04/2022 10.43
Värdefulla fågelvatten inkluderades i jakten på mink och mårdhund ? Jakten med ställande hundar utgör en hörnsten i arbetet med att decimera mårdhundarna. Med viltkameror vid åtlar avslöjar vi mårdhundarna i trakten och höjer effekten i jakten med ställande hund rejält. D et ambitiösaste målet ligger dock framför oss under följande jaktår. Fångsten måste optimeras till sådan effektivitet att minkarna och mårdhundarna på objekten blir färre. Projektplanerarna och de engagerade jägarna inleder den upptrappade jakten under inkommande jaktår. Fångst i enhetliga fångstområden I fågelvattnen bildas nu enhetliga fångstområden för jakten på de främmande rovdjuren. Men utan tillstånd av jaktföreningarna som innehar jakträtten på objekten hade det inte gått att inleda någon systematisk fångst. Hittills har projektet gjort bortåt hundra avtal om fångstområden, vilket gör det möjligt för fångstmännen att jaga i föreningarnas marker. Till projektet har även anslutits områden där det hittills inte har bedrivits någon minkoch mårdhundsjakt alls. Skyddsområdena i Enäjärvi som ägs av Björneborgs stad utgör ett exempel på det här. Fångstområdet finns vid Kumo älvs utlopp och där pågår en systematisk jakt i områden som är enhetligare än förut. Läget är likadant på många andra objekt runt om i landet. Hundratals engagerade fångstmän Vi närmar oss sommaren och antalet engagerade jägare närmar sig trehundra. I många värdefulla fågelvatten jobbar i detta nu fyra fångstmän med en gruppledare som svarar för koordineringen på fältet. FångstgrupperM IK KO TO IV O LA Forststyrelsens och Finlands viltcentrals Helmi-projekt mot de främmande rovdjuren har inletts som förväntat. Så gott som samtliga 73 fågelvatten på listan omfattas nu av fångsten. TexT Mikko Toivola Jägaren 3/2022 14 14-15_Helmi-hankkeen_vuosi_JA?0322.indd 14 22/04/2022 10.43
na inkluderar experter på fällor och jägare med grythundar och ställande hundar. Från fältet har vi ofta fått höra att Helmiprojektet har skapat ny systematik i fångsten. Fångstgrupperna har försetts med ett stort antal fällor och smärre ersättningar betalas ut för jägarnas omkostnader. Forststyrelsens och viltcentralens planerare som jobbar med projektet står i regelbunden kontakt med fångstgruppernas ledare. Man utformar det praktiska tillsammans för att skapa en optimalt effektiv helhet som passar förhållandena i varje våtmark. Planeringen av den här helheten börjar på allvar under nästa jaktår. Antalet projektobjekt, engagerade fångstmän, viltkameror och fällor. LÄGET 1.4.2022 ST Fågelvatten 66 Fångstmän 254 Mårdhundsfällor 460 Minkfällor 1436 Viltkameror 280 Värdefulla fågelvatten inkluderades i jakten på mink och mårdhund M IK KO TO IV O LA TE PP O KA KK O N EN allesi koir Lihaisaa laatua Kevään aikana myymälöihin saapuvat uudistuneet, Suomessa valmistetut Jahti&Vahti-kuivamuonat. Tuhannet ihmisten parhaat ystävät nauttivat niitä päivittäin ja voivat hyvin. Lihaisat, kotimaassa valmistetut täysravinnot soveltuvat kaikkien koirien erilaisiin tarpeisiin ja kaikkiin elämänvaiheisiin. Tunnistat ne uusista säkeistä. Valitse parasta koirallesi erinomaisella hinta-laatusuhteella. Tulossa kevään aikana! ja ht iv ah ti. fi Energia | Extra Energia | Kana ja Riisi | Junior | Kevyt | Lammas ja Riisi | Pentu | Viljaton Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. SUOMEN SUOSITUIN KOIRANRUOKA 14-15_Helmi-hankkeen_vuosi_JA?0322.indd 15 22/04/2022 10.43
BURREL S12 HD+SMS LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA (TEHDASHUOLLETTU) Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12 MP kuvat, Full HD -videot, etäohjaus ja mustasalama. RAJOITETTU ERÄ! 159,90 Norm. 199,90 AINA EDULLINEN • PARHAAT BRÄNDIT • 20 000 TUOTTEEN VALIKOIMA KATSO KAIKKI MESSUTARJOUKSET OSOITTEESSA RETKITUKKU.FI Nämä ja paljon muita erämessutarjouksia osoitteessa retkitukku.fi APEX PRO METSÄSTYSPUKU MUSTA/RUSKEA Erityisesti aktiiviseen ja liikkuvaan metsästykseen suunniteltu puku, jossa tekniset ominaisuudet ovat huippuluokkaa. 249,Norm. 329,SÄÄSTÄ 80€ Erityisesti aktiiviseen ja liikkuvaan metsästykseen suunniteltu puku, jossa tekniset ominaisuudet ovat huippuluokkaa. APEX PRO CAMOPUKU BLINDTECH INVISIBLE II 249,Norm. 329,SÄÄSTÄ 80€ ALASKA SUPERIOR II -NAISTEN CAMOPUKU, BLINDTECH INVISIBLE Kevyt verkkovuori, vedenpitävä Rain-Stop -kalvo, teipatut saumat sekä vettähylkivät YKK-vetoketjut. 229,Norm. 299,SÄÄSTÄ 70€ ALASKA COMFORT MIESTEN HOUSUT, MUSTA/HARMAA Hiljaiset ja kevyet Alaska Comfort-housut soveltuvat erinomaisesti sekä metsästykseen että vapaa-aikaan. Koot: XS-3XL. 39,90 Norm. 79,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA FREEDOM MIESTEN HOUSUT, VIHREÄ/HARMAA Kestävästä ja hengittävästä materiaalista valmistetut housut sopivat täydellisesti kaikenlaiseen ulkoiluun. Koot: XS-3XL. 59,90 Norm. 99,90 KATSO HINTAA! ALASKA TREKKING LITE PRO MIESTEN HOUSUT, ORANGE / GREY Soveltuvat erinomaisesti niin vapaa-aikaan, metsästykseen, kalastukseen kuin vaellukseenkin. Koot: 2XS-4XL. 59,90 Norm. 79,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA TEDDY MIESTEN TAKKI, MOSS BROWN Korkea kaulus ja hihoissa peukalolenkit. Erittäin lämmin takki niin metsästykseen kuin vapaa-aikaan! 49,90 Norm. 69,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA SNIPER MIESTEN HUPPARI, BLINDTECH INVISIBLE Soveltuu myös metsästystakiksi alkukaudesta. Lämmin, mutta hyvin hengittävä materiaali. Koot: 2XS-4XL. 59,90 Norm. 79,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA DAWSON MIESTEN FLEECETAKKI, ORANSSI Vedenja tuulenpitävä takki metsästykseen sekä vapaa-aikaan. Pintakangas erikoishiljaista fleeceä. Koot 2XS-4XL. 59,90 Norm. 79,90 100 KPL ERÄ! BURREL POCKET PRO 10X25 -KATSELUKIIKARIT Kulkevat helposti mukana kaikilla metsästysja ulkoiluretkilläsi. Tarkka myös hämärässä. 10-kertainen suurennos. 59,90 Norm. 74,90 50 KPL ERÄ! BURREL EXTRA VHF-RADIOPUHELIN Erinomaisen äänenlaadun metsästysradio järeällä tehoakulla. 16 esiohjelmoitua kanavaa. VOXja kuiskaustoiminnot. 129,90 Norm. 179,90 65 KPL ERÄ! Tarjoukset voimassa 12.6. asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. SORDIN SUPREME BASIC -AKTIIVIKUULOSUOJAIMET Laadukkaat, voimakkaita ääniä tehokkaasti leikkaavat aktiivikuulosuojaimet. Sopivat rata-ampujille ja metsästäjille. 129,90 Norm. 159,90 MESSULÖYTÖ! VIKING TROPHY 4.0 -KUMISAAPPAAT, VIHREÄ Soveltuu erinomaisesti liikkuvalle metsästäjälle ja kalastajalle. Erittäin kevyt ja erinomaisesti istuva saapas. 69,90 Norm. 89,90 100 KPL ERÄ! ALASKA RIFLEMAN -ASEREPPU 25L Monipuolisilla säädöillä varustettu asereppu. Harjattu, äänetön pintakangas. Rintaremmi ja lantiovyö. Sivuilla verkkotaskut. 89,90 Norm. 129,90 SUOSIKKI! 16-17_Ilmoitus_JA?0322.indd 16 22/04/2022 10.43
BURREL S12 HD+SMS LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA (TEHDASHUOLLETTU) Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12 MP kuvat, Full HD -videot, etäohjaus ja mustasalama. RAJOITETTU ERÄ! 159,90 Norm. 199,90 AINA EDULLINEN • PARHAAT BRÄNDIT • 20 000 TUOTTEEN VALIKOIMA KATSO KAIKKI MESSUTARJOUKSET OSOITTEESSA RETKITUKKU.FI Nämä ja paljon muita erämessutarjouksia osoitteessa retkitukku.fi APEX PRO METSÄSTYSPUKU MUSTA/RUSKEA Erityisesti aktiiviseen ja liikkuvaan metsästykseen suunniteltu puku, jossa tekniset ominaisuudet ovat huippuluokkaa. 249,Norm. 329,SÄÄSTÄ 80€ Erityisesti aktiiviseen ja liikkuvaan metsästykseen suunniteltu puku, jossa tekniset ominaisuudet ovat huippuluokkaa. APEX PRO CAMOPUKU BLINDTECH INVISIBLE II 249,Norm. 329,SÄÄSTÄ 80€ ALASKA SUPERIOR II -NAISTEN CAMOPUKU, BLINDTECH INVISIBLE Kevyt verkkovuori, vedenpitävä Rain-Stop -kalvo, teipatut saumat sekä vettähylkivät YKK-vetoketjut. 229,Norm. 299,SÄÄSTÄ 70€ ALASKA COMFORT MIESTEN HOUSUT, MUSTA/HARMAA Hiljaiset ja kevyet Alaska Comfort-housut soveltuvat erinomaisesti sekä metsästykseen että vapaa-aikaan. Koot: XS-3XL. 39,90 Norm. 79,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA FREEDOM MIESTEN HOUSUT, VIHREÄ/HARMAA Kestävästä ja hengittävästä materiaalista valmistetut housut sopivat täydellisesti kaikenlaiseen ulkoiluun. Koot: XS-3XL. 59,90 Norm. 99,90 KATSO HINTAA! ALASKA TREKKING LITE PRO MIESTEN HOUSUT, ORANGE / GREY Soveltuvat erinomaisesti niin vapaa-aikaan, metsästykseen, kalastukseen kuin vaellukseenkin. Koot: 2XS-4XL. 59,90 Norm. 79,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA TEDDY MIESTEN TAKKI, MOSS BROWN Korkea kaulus ja hihoissa peukalolenkit. Erittäin lämmin takki niin metsästykseen kuin vapaa-aikaan! 49,90 Norm. 69,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA SNIPER MIESTEN HUPPARI, BLINDTECH INVISIBLE Soveltuu myös metsästystakiksi alkukaudesta. Lämmin, mutta hyvin hengittävä materiaali. Koot: 2XS-4XL. 59,90 Norm. 79,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA DAWSON MIESTEN FLEECETAKKI, ORANSSI Vedenja tuulenpitävä takki metsästykseen sekä vapaa-aikaan. Pintakangas erikoishiljaista fleeceä. Koot 2XS-4XL. 59,90 Norm. 79,90 100 KPL ERÄ! BURREL POCKET PRO 10X25 -KATSELUKIIKARIT Kulkevat helposti mukana kaikilla metsästysja ulkoiluretkilläsi. Tarkka myös hämärässä. 10-kertainen suurennos. 59,90 Norm. 74,90 50 KPL ERÄ! BURREL EXTRA VHF-RADIOPUHELIN Erinomaisen äänenlaadun metsästysradio järeällä tehoakulla. 16 esiohjelmoitua kanavaa. VOXja kuiskaustoiminnot. 129,90 Norm. 179,90 65 KPL ERÄ! Tarjoukset voimassa 12.6. asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. SORDIN SUPREME BASIC -AKTIIVIKUULOSUOJAIMET Laadukkaat, voimakkaita ääniä tehokkaasti leikkaavat aktiivikuulosuojaimet. Sopivat rata-ampujille ja metsästäjille. 129,90 Norm. 159,90 MESSULÖYTÖ! VIKING TROPHY 4.0 -KUMISAAPPAAT, VIHREÄ Soveltuu erinomaisesti liikkuvalle metsästäjälle ja kalastajalle. Erittäin kevyt ja erinomaisesti istuva saapas. 69,90 Norm. 89,90 100 KPL ERÄ! ALASKA RIFLEMAN -ASEREPPU 25L Monipuolisilla säädöillä varustettu asereppu. Harjattu, äänetön pintakangas. Rintaremmi ja lantiovyö. Sivuilla verkkotaskut. 89,90 Norm. 129,90 SUOSIKKI! 16-17_Ilmoitus_JA?0322.indd 17 22/04/2022 10.43
Sommaren närmar sig och det blir åter igen dags för aktiv skytteträning på bana. Men hur kommer jag i gång? Sommaren är kursernas tid och en av dem är Finlands Jägarförbunds ABC för jaktskytte. TexT Hanna Metsälä Bilder Hanna Metsälä och Teija Metsälä A BC för jaktskytte är en utbildning särskilt avsedd för nya jägare, där man går igenom jaktskyttets grunder och grundligt behandlar de olika delområdena. Kursdagen är sex timmar lång och indelad i en hageldel och en studsardel. I augusti i fjol deltog jag i en ABC-kurs i Orimattila och lyckades locka med mig min mamma som är nybakt jägare. För mig var kursdagen en lysande repetition av sådant som jag kunde från förut. ABC-utbildningarna ordnas runt om i landet och kursen kostar inte mer än en femtilapp. Vapensäker på banan och på jakt Före den praktiska skytteträningen lär sig deltagarna förstå säker vapenhantering; hur ABC för jaktskytte En utbildning för säkerheten på jakt ett gevär fungerar, hur man hanterar det, hur man bär det på skjutbanan och hur man tar hänsyn till de övriga på skjutbanan. Vapensäkerheten kan aldrig betonas för mycket. Men när man väl lärt sig det rätta sättet så sitter det i ryggmärgen. Var och en ansvarar för att hen hanterar sitt vapen korrekt och säkert, utan fara för andra eller sig själv. En ansvarsfull jägare vet hur man ska hantera sitt vapen! Med god gruppanda Deltagarna delades in i små grupper som cirkulerade runt de olika stationerna. Dagen var indelad i tre stationer. På den första testade vi träffbilder med hagelgeväret med olika choker, studerade patronerna och proGeväret träffade mitt i prick! ? Orimattila bjöd på en lysande inramning för lerduveskyttet. Jägaren 3/2022 18 Ungd msredaktionen 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0322.indd 18 22/04/2022 10.44
Med miniatyrgevär övade vi på både stående och löpande älgtavla. Miniatyrgevär är utmärkta att öva med eftersom rekylen inte är nånting att vara rädd för och geväret ger klara besked om skytten gör fel. Miniatyrgeväret förlåter ingenting så skytten måste lära sig att krama av skottet. vade hur geväret och skytten passade ihop. Vi gick också igenom den rätta skjutställningen. Det är viktigt att den blir rätt från början eftersom det är svårare att rätta till en felaktig ställning. Studsarskyttet gjorde vi med miniatyrgevär mot älgtavla, både stående och löpande. Ett miniatyrgevär är utmärkt för att nöta in skyttets grunder eftersom rekylen inte är nånting att fundera på. Följande etapp handlade om att skjuta in geväret; där sköt vi in oss på en fågeltavla. Dagens emotsedför varandra så blev vi fort bekanta eftersom vi delade samma intresse och värderingar. För fortsatt vapensäker jakt ABC-utbildningen ger en bra och säker grund för korrekt vapenhantering, som man sedan får vidareutveckla på egen hand. Utbildningen är lämplig också för vana skyttar eftersom det aldrig skadar med repetition. Som intyg på genomgången utbildning får deltagarna ett jaktskyttekort och värdefulla kunskaper för fortsatt vapensäker jakt da höjdpunkt var lerduveskyttet där vi sköt trap, det vill säga en gren där duvan alltid flyger ifrån en. Arbetet i små grupper fungerade väldigt bra, tyckte jag, eftersom det hjälpte inlärningen och skapade en känsla av trygghet. Samtliga i gruppen står på samma startlinje och lär sig nya saker, så man behöver inte spänna sig. I en liten grupp finns det tid för var och en, och gruppandan växer. Särskilt fint var att alla stödde varandra ända från början! Även om vi började som främlingar Vi övade inskjutning av gevär på en fågeltavla. Det blev en lekfull tävling om vem som skjuter den tätaste klungan. UNGDOMSREDAKTIONEN SÖKER FÖRSTÄRKNING Är du en jaktintresserad ungdom som gillar att skriva och/eller fotografera? Skulle du gilla att kläcka idéer till nya artiklar i vår tidning? V i söker jägare under 18 år till vår ungdomsredaktion som vill dela med sig av sitt jaktintresse till tidningens läsare. Som redaktör får du inte bara värdefull erfarenhet utan också ett honorar för publicerade texter, foton och videor. Vid behov hjälper redaktionen dig med att bygga upp artiklarna. Din personlighet och kreativitet får gärna synas i det du skriver. Vi sätter också värde på kunskaper om sociala medier. LÅTER DET HÄR INTRESSANT? Mejla i såfall din fritt formulerade ansökan till metsastaja@riista.fi senast den andra juni. Berätta kortfattat om dig själv och ditt jagande, och om ditt skrivande och fotograferande. Varför skulle just DU passa som ungdomsredaktör på tidningen Jägaren? Till ansökningen kan du bifoga ett foto som du har tagit eller en länk till en video eller blogg. Jägaren 3/2022 19 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0322.indd 19 22/04/2022 10.44
Att bereda jorden, så en viltåker och observera viltet gör jakten ännu intressantare. TexT Lauri Liuko Bilder Lauri Liuko och Ilkka Liuko D et finns många goda skäl att anlägga en viltåker. Den ger skogens djur skydd och föda – från fåglar till älgar – och berikar mångfalden i naturen. En bra viltåker lockar djur även långt ifrån, vilket medverkar till att bevara livskraften i ens egna jaktmarker. Dessutom ger viltåkern ypperliga möjligheter till observationer av viltet och stamvårdande jakt. Under hösten är det förnuftigt att allt emellanåt rekognoscera utmed viltåkern beväpnad med enbart kikare. Det är ett utmärkt sätt att följa med viltet och enskilda individer. Den selektiva jakten fungerar också utmärkt eftersom du kan jämföra individer av samma art. Ett välgjort rekognosceringsarbete ökar dessutom utsikterna till fällning i början av säsongen eftersom du har lärt känna djurens vägval och tidtabeller. Om du dessutom anlägger en utfodringsplats vid viltåkern så blir den ännu attraktivare för viltet. Var ska jag så min viltåker? Om du tänker anlägga en viltåker är det förnuftigt att planera den tillsammans med markägaren. En bra viltåker är tillgänglig för många olika viltarter och dessutom lätt att nå för jägaren. Det bör gå att nå den åtminstone med en ATV-fyrhjuling. Väg ända fram gör det alltså lättare att både anlägga och underhålla åkern. Till exempel övergivna skogsängar, åkrar som tagits ur bruk och impediment med ogräs är alla tänkbara kandidater. Viltåkern behöver inte vara stor. Inte heller behöver den odlas lika effektivt som kommersiella åkrar. En åkerlapp mitt i skogen ger viltet en välkommen omväxling i dieten utan att innebära något nämnvärt avbräck för jordbrukaren. Viltåkern blir Anlägg en viltåker och förbered nästa jaktsäsong ännu attraktivare om det finns vatten att dricka i närheten och skyddande träd runt omkring. När och vad ska jag så? Beträffande bearbetningen av viltåkern finns det säkerligen hur många sätt som helst. Vanligen sår man åkern i mitten av juni. Fuktigheten är en faktor som påverkar såningstiden. Före sådden ska marken bearbetas och ytan luckras upp så att åkern torkar och eventuella ogräs dör. Låt viltåkern torka några dagar före sådden som ofta består av någon fröblandning för vilt, men även havre, ärter med flera odlingsväxter är viltdelikatesser. Efter sådden är det bra att välta eller harva åkern en gång. På det viset blir inte fröna kvar på ytan utan hamnar någon centimeter under. En viltåker ska inte vara någon monokultur utan du kan så den i segment med olika växter. Dessutom bör man variera växtföljden med några års mellanrum så inte några växtsjukdomar kan etablera sig. Jägaren 3/2022 20 Ungd msredaktionen 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0322.indd 20 22/04/2022 10.44