Jägaren 3/2012 - Lehtiluukku.fi

3 / 2012 Utgivare: Anmäl dina fällda rådjur, numera straffbart låta bli! s. 66 Så skjuter du bättre med hagelgevär s. 4 www.facebook.com/riistakeskus Är våra vitsvanshjortar genetiskt sköra? s. 38 Kulor för säljakt s. 12 Hjortdjursstammarna behöver hjälp s. 41
Ledaren Om skjutbanor och skjutövningar För jägaren är skjutövningar en nödvändighet. Att få ögonen, händerna och hela kroppen "synkroniserade" så att de är samspelta i skottsituationer grundar sig på återkommande övningar och skott. Och framförallt på att bli medveten om nivån på den egna skickligheten och dess begränsningar. Den bästa platsen för övningarna är en skjutbana där verksamheten är handledd och erfarna skyttar kan ge råd åt varandra. Samtidigt lär sig jägaren en saklig och säker hantering av vapen. Antalet skjutbanor har dock minskat i oroväckande hög grad och bristen på träningsplatser som kan nås med rimliga ansträngningar är skriande i många regioner. I vårt land finns det över en halv miljon skytteintresserade men alldeles för få skjutbanor. T.ex. i huvudstadsregionen och dess närområden är problemet särskilt stort. Det är lång väg till de stora "sportskyttecentren" och de banor som ännu finns räcker inte mera till för den stora skaran skytteintresserade. Ett ur jägarnas synpunkt särskilt hårt bakslag har stängningen av små skjutbanor i byarna varit. Stängningarna har motiverats med än den ena, än den andra orsaken, ibland t.o.m. sådana som ger ett intryck av att vara påhittade. De små av jaktföreningar förvaltade banorna där skjutövningarna kan ske i en bekant och trygg krets i tecknet av trivsam samvaro är ur jägarnas synpunkt de allra viktigaste. Den månghundratusenhövdade jägarskaran vill i första hand nyttja just sådana banor. Till dessa banor täcks även nybörjare styra stegen för att inhämta lärdomar och även mindre aktiva träningssugna kan obehindrat sticka sig in på närbanan för att skjuta några lerduvsronder. På den egna föreningens bana är det också enkelt att panga några tiotal skott i pappälgen och därvid även ofta konstatera att det finns ett behov av mera övning. Aktiva skyttar, av vilka många tränar för att delta i tävlingar, är beredda att köra tiotals kilometer för att komma till banan, men viktigast vore övningsskyttet för skyttar som i praktiken skjuter litet. För dem är tröskeln ofta för hög för att bege sig långt bort för att stå i en kö och vänta på att få skjuta. Skjutbanorna är idrottsanläggningar där det såväl tränas som tävlas och där en stor skara ledande namn och olympiasegrare inom finländsk toppidrott vuxit upp. I idrottslagen anges att lagens syfte är att främja motion och annan idrott samt tävlings- och elitidrott och medborgarverksamhet i anslutning till dessa, att främja befolkningens välbefinnande och hälsa samt att med idrottens hjälp stöda barns och ungas uppväxt och utveckling. Syftet med denna lag är dessutom att med hjälp av motion och idrott främja jämlikhet och tolerans samt stöda kulturell mångfald och en hållbar utveckling av miljön. I lagen föreskrivs att staten och kommunerna ska skapa de allmänna förutsättningarna för idrott. Idrottsverksamheten ska i huvudsak skötas av idrottsorganisationerna. Undervisningsministeriet ska svara för idrottsväsendets allmänna ledning och utveckling och samordningen i idrottssamarbetet inom statsförvaltningen. På det regionala planet ankommer dessa uppgifter på det regionala idrottsväsendet och på det lokala planet på kommunerna. Kommunen ska skapa förutsättningar för kommuninvånarnas idrottsutövning genom att utveckla det lokala och regionala samarbetet samt en hälsofrämjande idrott genom att stöda medborgarverksamhet, tillhandahålla idrottsanläggningar samt ordna idrottsverksamhet med beaktande även av grupper med särskilda behov. Det ovanstående är en rätt så klar text. Är det möjligen även så att det för kostnaderna för en ishall kunde byggas tio utmärkta skjutbanor i regionen? Det lönar sig säkerligen att fundera på den saken. Skjutbanornas tillståndsbyråkrati har visat sig vara betydande. För skjutbanorna har det t.ex. förutsatts miljötillstånd vilket enligt mångas åsikt är en hemvävd idé för att ha ryggen fri och inte skulle behöva vara en förutsättning. Istället för att fatta ett kommunalt beslut har beslutsfattandet hänskjutits till NTM-centralen eller regionförvaltningsverket, varvid den lokala synpunkten förlorats och byråkratin fått rumstera fritt. Kostnaderna har blivit obegripliga, likaså handläggningstiderna. Och förvaltningsdomstolarna har blivit sysselsatta. Den goda förvaltningen och närhetsprincipen samt principerna för objektivitet, proportionalitet och ändamålsenlighet har ofta försvunnit i förvaltningsmaskineriets malströmmar. Resultatet har varit obegripliga tillståndsvillkor och kostnader samt stängningar av skjutbanor och trångmål för de skytteintresserade. På grund av olika byråkratiska turer har också många större banor råkat i trångmål. Inrikesministeriet ligger nu i startgroparna för ett projekt för en revidering av nuvarande lagstiftning om skjutbanor. Avsikten är att så långt som möjligt koordinera revisionen med miljöminsteriets avsikt att förnya handläggningen av miljötillståndsfrågor för skjutbanor. Det finns sålunda hopp om en ljusare framtid för skjutbanornas del. Existerande skjutbanor ska sålunda markeras i planerna vid planläggning av olika grad och samma gäller för reservering av områden för nya skjutbanor. Dessa markeringar ska ha en styrande betydelse vid planläggningen och annan markanvändning. Den styvmoderliga behandlingen har redan hunnit förorsaka alltför många problem för dem som upprätthållit skjutbanor och för de skytteintresserade. Eller ska tanken att skjutövningarna i framtiden huvudsakligen ska ske med tillstånd av markägare i sandgropar och på kalhyggen godkännas? Enligt min åsikt är det bättre att vi har ett fungerande nätverk av skjutbanor som säkerställer ett sakligt och utvecklande fritidsintresse i dess olika former i vårt land. Jari Pigg biträdande direktör Finlands viltcentral PS! Rådjuret friställdes 2005 från jaktlicenspraxisen. Därvid bestämdes om en anmälningsskyldighet för fällda rådjur. I bestämmelsen om detta kriminaliserades dock inte försummandet av denna skyldighet. För närvarande är dock den allmänna uppfattningen att den officiella storleken på rådjursavskjutningen är väsentligt mindre än den verkliga. Nu har bestämmelsen ändrats: Att försumma anmälningskyldigheten för fällt rådjur betraktas nu som en jaktförseelse (se jaktlagen 74 § 2 mom. 6 stycket). För denna jaktförseelse kan den skyldige dömas till böter. 52 Amerikanska fläktar på Jaktmuseet! 2 l Jägaren l 3 l 2012
Innehåll 3 2012 2 Ledaren: Om skjutbanor och skjutövningar Så skjuter du bättre med hagelgevär 4 Fem tips: 12 Kulor för säljakt 15 Viceordförandens spalt: Nya tider hägrar för jakten efter skogshöns 16 Magsäcksprover visar vad gråsälen äter 20 Projekt ger erfarenheter: Laviamäki modellvåtmark i Heinola Medborgarna med i insamlingen av miljöinformation smårovdjuren starka i norr fälttrianglarna 2012 Spårräkningarna i snö: smårovdjuren starka i norr 30 38 Finlands vitsvansstam 28 Vetenskaplig viltkunskap: 30 Spårräkningarna i snö 34 Viltinventeringen i kulturmiljö: 38 Finlands vitsvansstam på en genetiskt skör tråd? jägarna gör sitt bästa 41 Klövviltet behöver hjälp 46 Skogshönsen gynnas när vi sköter kantzoner 50 På vandring med Eki: Förbered dig på det värsta 52 Amerikanska fläktar på jaktmuseet! 54 Nyhetsmagasinet 54 Skrivtävlingens skörd: Som i en saga 56 Jaktturism är social avkoppling 58 Jakten på statens marker: 60 Finns det en epilepsigen? 62 Aktuellt från ministeriet: 64 Åland 65 Som jaktambassadör i världen: 66 Viltcentralen informerar 68 Affärer 71 Adresser Jaktens och viltets värde kan mätas på flera sätt Skogsbilvägarna till nytta för många Nu söks svaret bland våra hundar Beslut om jakten efter sädgås fattas enligt internationellt avtal på en genetiskt skör tråd? Jägaren l 3 l 2012 l 3
Text: Jussi Partanen, Finlands Jägarförbund I Bilder: Aku Ahlholm I Teckningar: Pasi Sairanen Fem tips: Så skjuter du bättre med hagelgevär 4 l Jägaren l 3 l 2012
L Med ett enkelt test kan du ta reda på vilketdera ögat som är det dominerande. Sträck ut ena handen rakt framför dig och låt pekfingret bilda liksom ett korn. Välj ett lämpligt mål några meter bort och sikta på det. Sikta med bägge ögonen öppna och blunda därefter med vänster öga. Om kornet/ pekfringret hålls på plats så är ditt högra öga det dominerande. Om pekfingret flyttar till höger så är det ditt vänstra öga som dominerar. Så ska det se ut, lerduvan gick i bitar. En god skytt kan inte bara träffa utan han kan också avgöra på vilken sida av målet som ett bomskott gick. Hagelbanorna har öppnat igen. Här ska vi gå igenom några grundläggande saker för dig att öva på för bättre träffar i höst när jaktsäsongen har börjat. l Lysande hagelskyttar har ofta en medfödd talang för att träffa. Av någon orsak sitter hagelgeväret som en förlängning av armarna, som hjärnan styr exakt. Men det är meningslöst att avundas dem eftersom varje jägare kan bli en bättre skytt med riktig övning. En nybörjare gör klokt i att börja med skyttets grunder. Först när han (eller hon) förstår och behärskar grunderna kan han börja utvecklas som skytt. Innan du åker till skjutbanan Börja med att ta reda på vilketdera ögat som dominerar. Tipsbild 1 visar hur du ska göra. Om det är "fel" öga som dominerar ska du direkt från början lära dig att blunda med det eller åtminstone kisa. Torrträna anläggning, att finna målet och trycka av hemma med oladdat vapen så mycket som möjligt. Öva att lägga an framför en spegel, med till exempel en bit tejp på spegeln som måltavla. Tips 1: Vilketdera ögat dominerar? Om du är högerhänt och ditt högra öga dominerar så kan du skjuta normalt med ett hagelgevär och hålla bägge ögonen öppna. Om du däremot är högerhänt, men ditt vänstra öga dominerar så blir det hela strax knepigare. När du lägger an bössan mot höger kind så tittar vänster öga på målet snett över kornet på spången och skottet bommar till vänster om målet. För en vänsterhänt skytt går proceduren tvärt om. Det enklaste sättet att råda bot på problemet med fel öga som dominerar är att blunda med det öga som inte befinner sig bakom spången. Jägaren l 3 l 2012 l 5
Tips 2: Öva anläggningen En korrekt anläggning är grunden för ett bra hagelskott och den ska göras likadant varje gång. För en högerhänt skytt går anläggningen till så här: Höger hand börjar lyfta kolven från höften upp till axeln. Vänster hand håller om framstocken och håller piporna i höjd med målet. Greppet om framstocken ska alltid vara likadant, också på jakt. I slutet av anläggningen läggs kolven mot axeln samtidigt som kinden får en stadig kontakt med kolven. Siktlinjen ska nu följa spången. Om skytten står en aning framåtlutad och kolvkontakten med axeln och kinden är stadig så blir rekylen klart lättare att hantera. Håll linjen öga-pipa under hela anläggningen. 6 l Jägaren l 3 l 2012
Skaffa klickpatroner för övningsskotten så inte slagstiften blir skadade. Fortsätt torrträningen med ett rörligt mål. Föreställ dig att målet flyger i en linje från exempelvis fönsterkarmen och följ flyglinjen med geväret. Vid den motsatta fönsterkarmen trycker du av. Koncentrera dig på att fortsätta rörelsen en bit till efter skottet. Om du hejdar geväret när du trycker av så hinner målet komma undan och skottet går bakom. Även om det är ett oladdat vapen som du har i händerna så vänj dig redan hemma vid säker vapenhantering. På en skjutbana ska ett hagelgevär alltid vara brutet och en studsare ha låset öppet. Tips 3: Lär dig rätt spångbild Efter anläggningen ska geväret vara rakt och skytten får inte luta på huvudet. Huvudet, geväret och armarna utgör en helhet som styrs från höfterna och benen. Stillastående mål Börja det egentliga övningsskyttet med ett stillastående mål. Då slipper du stressen med ett mål som rör sig samtidigt som dina skott på kort håll mot en papperstavla avslöjar om du lägger an likadant varje gång och om kolven passar dig. Om du inte har möjligheter att skjuta på en papperstavla så kan du lägga ut lerduvor i tex ett sandtag och skjuta på dem i rask takt. Ta reda på om det på "din" skjutbana finns en plats där du kan öva på stillastående mål. Om det inte finns så föreslå att det byggs en sådan. Med spångbild menas den bild som ditt öga ser efter anläggningen. Ögat befinner sig en aning ovanför spången och målet syns ovanför piporna. När spångbilden ser ut på det här viset går hagelsvärmen en aning uppåt och svärmens centrum befinner sig precis ovanför det främre kornet. Obs! Vid skytte mot rörligt mål ska blicken vara fäst på målet, inte på kornet på pipan! Rörligt mål Det svåraste vid skytte mot rörligt mål är få till den rätta framförhållningen. I praktiken skjuter man på rörliga mål Tips 4: Börja med att skjuta på stillastående mål Lägg spången på hagelgeväret så den sammanfaller med balken under målcirkeln. Hagelsvärmens kärna ska träffa inuti cirkeln ovanpå balken. Ställ dig i utgångsläge, det vill säga med kolven vid höften och stå vänd mot tavlan. En medhjälpare ropar slumpartat ut numret på den tavla som du ska skjuta på, till exempel trean. Höj vapnet och avfyra utan att rätta till anläggningen ett snabbt skott mot nummer tre. Efter skottet sänker du geväret, laddar om och intar ny utgångsställning. Medhjälparen ger numret på nästa mål. Fortsätt enligt anvisningarna ovan ända till den sista måltavlan, som du lämnar oskjuten. Den sista tavlan kan du skjuta med ett noga riktat skott som du sedan kan jämföra med de instinktivt avlossade skotten. - Om hagelsvärmarnas medelpunkt ligger något sånär mitt i målcirklarna så lägger du an korrekt och kolven passar dig. - Om träffpunkten varierar och ligger på olika sidor av målet så lägger du varje gång an på olika sätt och behöver mera torrträning. - Om alla träffar ligger lika i förhållande till målet, men inte mitt i, så kan felet sitta i kolven. Skjut fler provskott för att vara säker på saken. Om du har skjutit 20 till 30 skott och är säker på att felet sitter i kolven så är det idé att ta upp saken med en vapensmed. Instruktionerna för att bygga bildens ställning för testskytte finns på webbadressen www.metsastajaliitto.fi/koeammuntateline. På samma webbsida finns också en utskrivbar version av en lämplig målfigur för hagelskytte. Skjut på exempelvis ett papper i storleken 1,5 m x 1,5 m med fem inritade måltavlor. Ställ dig på tio meters avstånd från tavlan och skjut varje skott med den undre pipan och ladda med lerduvepatroner. Använd en choke med maximal trångborrning. Jägaren l 3 l 2012 l 7
med antingen en jämn framförhållning eller med sving. Skytte med en jämn framförhållning innebär att skytten för pipan med en jämn hastighet framför målet och när framförhållningen stämmer så trycker han av. Den här tekniken passar för skytte mot långsamma mål då det finns tid att bedöma framförhållningen. Att använda den här tekniken på jakt är allt annat än lätt eftersom det finns gott om variabla faktorer i ekvationen. Vid skytte med sving börjar skytten bakom målet och accelererar pipans rörelse för att hinna fatt målet och trycka av när han har passerat det. Därigenom behöver skytten inte grubbla på framförhållningen utan denna ger sig av sig själv. Skytte med sving passar utmärkt för jägare eftersom det ofta handlar om snabba lägen på jakt. Se tipsbild 5 för svingen. För bägge teknikerna gäller att det är oerhört viktigt att vapnet inte stannar när skottet trycks av. Men om du skjuter med framförhållning eller med sving eller med en kombination av bägge teknikerna är en sak som du får prova ut själv. Tips 5: Öva svingen på rörligt mål Skytte med sving går i praktiken till på följande sätt: 1. Lokalisera målet och lyft pipornas mynning i höjd med målet. 2. Den egentliga anläggningen. Piporna följer målet. 3. När anläggningsfasen är klar ska piporna ligga aningen bakom målet. 4. Piporna accelererar efter målet (svingen) och passerar det. Obs att det är kroppen som för vapnet utmed målets flygbana medan blicken är fäst på målet. 5. Tryck av när piporna har passerat målet. 6. Efter skottet får geväret inte stanna utan piporna fortsätter rörelsen. Allt detta sker som en kontinuerlig, snabb serie rörelser. Hagelgrenarna Jaktskytte och trap är utmärkta grenar för att öva sitt grundläggande skytte. Majoriteten av skjutbanorna är avsedda för de här grenarna. Där kan du slipa grunderna för skytte på flygande mål för att längre fram övergå till svårare grenar som compak och sporting. Där får du lära dig att bedöma avstånd, vilket är viktigt vid jakt med hagelgevär. Också viltstigarna bjuder på realistiska jaktförhållanden. Sådana arrangeras av jaktvårdsföreningar, skytteför- eningar och jaktföreningar. En viltstig är en bana anlagt i skogen med olika skyttekontroller. l Artikeln bygger på Jägarförbundets handbok i skytte, Metsästysammunnan ABC. På bilden en bana för jaktskytte. Det finns åtta skjutstationer på banan samt två torn med kastare för lerduvorna. En nybörjarskytt ska gärna börja på stationerna 1 och 7 med motskott på lerduvor som kommer emot honom och frånskott på duvor som flyger ifrån honom. Först när du har blivit säker på de här stationerna ska du övergå till mer krävande stationer. Om det finns erfarnare skyttar på banan så gör ingen hemlighet av att du vill börja med enklare duvor. Mera info om jaktskyttegrenarna finns på: www.metsastajaliitto.fi metsästysammunta 8 l Jägaren l 3 l 2012
OM DU SKAFFAR ETT JAKTTILLSTÅND AV OSS GÖR DU EN INSATS FÖR NATUREN. LÄS MERA: Jakt på småvilt Forststyrelsens tillstånd för jakt på småvilt börjar säljas i juni. Med tillstånd för hönsfågeljakt kan du jaga all småvilt. Du kan också skaffa tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfåglar. Försäljningen av tillstånd för hönsfågeljakt börjar: 5.6. Södra, Västra och Östra Finland 6.6. Posio, Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi 7.6. Nord-Österbotten och Kajanaland 8.6. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Ylitornio 11.6. Enontekiö, Inari, Utsjoki (tillstånd för jakt på ripor) Tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfågel börjar säljas den 12.6. Försäljning Servicenummer 0203 44122 webbutik: www.villipohjola.fi/pika/nettikauppa Tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfågel kan även skaffas från automatnumren: 0600 829003 1 dygn 0600 829004 2 dygn 0600 829005 3 dygn Även ungdomstillstånd (innehåller hönsfågeljakten) kan skaffas från automatnumret 0600 829007 www.metsa.fi/jakt www.metsa.fi/jakt Delta i ABCutbildningen för jaktskytte n Sommarens bansäsong har börjat och det är dags att uppdatera skjutskickligheten inför höstens jakter. Jägarförbundet har gett ut en handbok, en ABC för jaktskytte, som är avsedd för hela jägarkåren som målgrupp. Också kurserna som hör till handboken har startat. ABC-handboken finns också på svenska och heter ABC för jaktskytte. Handboken är åskådligt illustrerad, en grundlig handledning i konsten att bli en bättre skytt på jakt. Den innehåller skytteteori, vapen- och riktmedelsteknik samt praktiska övningar. Boken är lämplig för både nybörjare och längre hunna. Jägarförbundets olika distrikt arrangerar kurser i skytte med handboken som kursbok. Anmäl dig och lär dig nya metoder för att öva upp ditt skytte! Deltagarna i ABC-kurserna får ett eget ex av handboken. Boken finns i Jägarförbundets jaktaffär på nätet, Eräkontti, och kostar 9,90 euro. Webbshoppen har adressen www.erakontti.fi. Kolla upp när följande ABC-kurs ordnas i ditt eget distrikt. Kontaktuppgifterna hittar du på www.metsastajaliitto.fi Piirit. Jägaren l 3 l 2012 l 9
Retkitukun parhaat messu Kesän kuumin videokamera-uutuus vain Retkitukusta! sporT moniToimikamera Q-sCope hD UUTUUS! Laadukkaassa Q-Scope HD monitoimikamerassa on erittäin laaja 170 asteen linssi, jolla kuvaat tarkkaa 720p teräväpiirtovideokuvaa ja otat huikeita 12 megapikselin kuvia. Kamera on kevyt ja vesitiivis peräti 10 metriin saakka. Mukana tulevien runsaiden kiinnikkeiden avulla kiinnität kameran helposti laseihin, tankoon tai ajoneuvoon - vain mielikuvitus on rajanasi! Mukana tulevien kahden akun avulla varmistat sen, että voit kuvata kameralla pidempiäkin jaksoja ilman latausta. Kestävä alumiinirunko takaa kameran kestävyyden myös haastavimmissa olosuhteissa. 179 uuTuus! netti-/puh. a neTTihinT * ** / kk tai alk. 10 249 ta myymälähin eTu 70 jille tilaa · · · · Moottoripyöräilyyn Kalastukseen Metsästykseen Extreme-urheiluun mukana kattava varusteja kiinnikepaketti! Laaja valikoima huipputuotteita edulliseen hintaan! 79 hauDuTuspaTa 3,5 l netti-/puh. tila neTTihinTa * *** / kk tai alk. 9 119 ta myymälähin 44 leaTherman Fuse netti-/puh. tila neTTihinTa * eTu 40 ajille *** / kk tai alk. 9 69 ta myymälähin 29 netti-/puh. tila neTTihinTa * eTu 25 ajille *** / kk tai alk. 9 50 ta myymälähin eTu 29 ajille Tehokas ja kätevä haudutuspata monipuoliseen ruoanvalmistukseen. Ajastin ja lämpötilan säätö. Lasitettu keraaminen pata, pinta rosteria ja lasikansi. neTTihinTa Retkeilijän paras apuväline! Kevyt ja monipuolinen Leatherman Fuse monitoimityökalu. kuunTelulaiTe Hyvä apu luonnossa liikkujille. Eläinten seurantaan ja kuunteluun maastossa ilman, että sinun tarvitsee häiritä eläimiä. 79 kalaTuTka tila netti-/puh. * *** / kk tai alk. 9 129 ta myymälähin 129 eTäisyysmiTTari neTTihinTa * eTu 50 ajille *** / kk tai alk. 9 169 ta myymälähin 39 netti-/puh. tila neTTihinTa * *** / kk tai alk. 9 79 ta myymälähin tila netti-/puh. eTu 40 ajille eTu 40 ajille Löydä kalaparvet ja maksimoi saalis! Pakkaus sisältää kalatutkan, anturikaapelin, kellukkeen, rannehihnan sekä venekiinnikkeen. neTTihinTa Pointer Control laser-etäisyysmittari mittaa kohteet jopa metrin tarkkuudella aina 800 metriin saakka. Näyttää liikkuvan kohteen etäisyyden reaaliajassa. neTTihinTa laserkohDisTin Kohdista aseesi helposti ja nopeasti piippuun kiinnitettävän laserin avulla. Säästät aikaa ja patruunoita. 119 eTrex 10 käsi-Gps netti-/puh. * *** / kk tai alk. 9 139 ta myymälähin 129 WouXun VhF-puhelin netti-/puh. * suomi 8 -asekaappi Suomen aselain vaatimukset täyttävä asekaappi 7-8 aseelle. Runsaasti tilaa myös pitkien aseiden tai pistoolien säilytykseen. Tilavat ovilokerot tavaran säilytykseen. Pehmustettu pohja ja asetuki suojaavat aseita kolhuilta. Vahva kampalukitus Euro Locklukolla sekä 2 avainta. Murtovarma saranarakenne ja panssariovi. Mahdollisuus pultata neTTihinTa seinään. eTu 20 ajille tila *** / kk tai alk. 9 199 ta myymälähin eTu 70 ajille tila Legendaarisen Garmin eTrex perheen uusimpia tuotoksia, jossa yhdistyvät kompakti koko ja käytännöllisyys. Erinomainen kuuluvuus 5-7 km. Pitkä akunkesto. Sisältää radion, pitkäantennin, verkkovirta/tup.syt. laturin, kuulokemikrofonin ja rannehihnan. neTTihinTa 609 asTro 320 koira-Gps ja DC 40+ panta netti-/puh. tila neTTihinTa * *** / kk tai alk.25 749 ta myymälähin 549 monTana 650 T netti-/puh. tila * eTu 140 le ajil *** / kk tai alk. 23 ta 649 myymälähin eTu 100 le ajil 249 netti-/puh. tila ** Patikkaretkelle, metsälle tai vesille. Suuri 4 tuuman kaksisuuntainen värikosketusnäyttö. Esiladattu EurooPaketti sisältää pannan, laturin, käsiosan ja tehoantennin. pan maastokartta 1:100 000. *** / kk tai alk. 12 ta 349 myymälähin eTu 100 le ajil Paino: tyhjänä n. 60 kg Mitat: K 1490 x L 545 x S 350 mm TilaukseT www.retkitukku.fi tai puhelimiTse p. 040 828 1000
tarjoukset. Tilaa heti tästä! TESTIVOITTAJA-kamerat NYT lyömättömään hintaan! 12 megapikselin lähettävä Gsm- kamera! neTTihinTa neTTihinTa 12 megapikselin huippukamera! neTTihinTa paras valoteho! näkymätt it! ömät led 149 netti-/puh. * otiin mökille, k e stall tai rii *** / kk tai alk. 9 229 yymälähinta m 179 * kesTo- i! suosikk eTu 80 ajille tila *** / kk tai alk. 10 ähinta 269 myymäl 249 netti-/puh. * tila netti-/puh. eTu 90 ajille *** / kk tai alk. 12 ähinta 349 myymäl eTu 100lle aji tila poinTer ConTrol 12 mpx stealth riistakamera Tarkat 12 megapikselin kuvat, jotka ovat selattavissa laitteen LCD- värinäytöltä sekä siirrettävissä tietokoneelle. Toimii pimeässä näkymättömillä infrapunaledeillä. Liikkeentunnistin jopa 20 metrin päästä. Pitkä toiminta-aika. Myös laadukas videokuva. Takuu 12 kk. ROISKEVESITIIVIS poinTer ConTrol pC5204 stealth riistakamera Kamera on varustettu 52:lla huomaamattomalla infrapunaledillä, jotka yhdessä laadukkaan kuvakennon kanssa takaavat erinomaisen kuvanlaadun myös pimeässä. Helppokäyttöinen, kuvat siirrettävissä tietokoneelle. Pitkä toiminta-aika tekee laitteen käytöstä huoletonta. Myös laadukas videokuva. Takuu 12 kk. ROISKEVESITIIVIS poinTer ConTrol 12 mpx Gsm stealth riistakamera Metsien kuningas. Tarkat 12 megapikselin kuvat. Näkymättömät ledit ja ulkoinen tehoantenni. Sisäänrakennettu LCD- värinäyttö. Lähettää kuvia kännykkään tai halutessasi sähköpostiin.Herkkä 3-suuntainen liiketunnistin.Toimii erinomaisesti myös pimeässä. Laadukas videokuva. Takuu 12 kk. ROISKEVESITIIVIS lähettävä Gprs- kamera! 19 neTTihinTa neTTihinTa myymälähin netti-/puh. ta 25 tilaajil * HUOMIO! alueella TallenTaVa kameraValVonTa! Copyright Suomen Retkitukku Oy 2011 10 myymälähin netti-/puh. neTTihinTa * ta 19 tilaajille VerkkoVirTaJohTo eTu 6 le eTu 9 ValVonTakylTTi uuTuus ! otiin mökille, k e riistall tai 219 netti-/puh. tilaajille * Soveltuu kaikkiin Pointer Control- kameroihin! Kytke riistakamera helposti verkkovirtaan. Säädettävä jännite 3-12V. neTTihinTa Huomiokyltti ja 2kpl ikkunatarroja. Muistathan ilmoittaa tallentavasta kameravalvonnasta. *** / kk tai alk. 12 ta 319 yymälähin m eTu 100 10 akkuJohTo * 8GB sD-muisTikorTTi *** / kk tai alk. 9 14 ta myymälähin 15 Sopii Pointer Control ja Scout Guard valvonta-/ riistakameroihin. netti-/puh. neTTihinTa * sCouT GuarD sG-550m-8m Gprs riistakamera Tarkat 8 megapikselin kuvat ja tehokas ulkoinen tehoantenni. LCD- värinäyttö ja kaukosäädin. Lähettää edullisesti kuvia kännykkään tai sähköpostiin GPRS- yhteydellä. Tehokkaat infrapunaledit 30 kpl. Uusi herkkä liiketunnistin. Laserkohdistin kameran säätämiseen. Myös tasokas videokuva. Takuu 12 kk. ROISKEVESITIIVIS netti-/puh. eTu 4 le tilaajil *** / kk tai alk. 9 17 ta myymälähin eTu 2 le tilaajil Riistakameran akkujohto 1.5m abikoliittimillä. Helppo tapa kytkeä riistakamera ulkoiseen lyijyhyytelöakkuun. neTTihinTa nyt kaikille pointer Control kameran ostaneille kaupan päälle: Valvontakyltti ja 2kpl ikkunatarroja HUOMIO! 19 lyiJyhyyTelÖakku 12V 7.2ah netti-/puh. * kätevä seinäteline *** / kk tai alk. 9 29 ta myymälähin eTu 10 le tilaajil + (arvo 15,-) alueella TallenTaVa kameraValVonTa! Copyright Suomen Retkitukku Oy 2011 Yhteensopiva PC5204 Stealth,12Mpx Stealth ja 12Mpx GSM Stealth riistakameroiden kanssa. (arvo 19,-) *) Hintoihin lisätään toimituskulut alk. 7,90 . **) Hintoihin lisätään toimituskulut 49,90 , hinta sisältää toimituksen kotipihaan. ***) Todellinen vuosikorko vaihtelee summan ja valitun osamaksukampanjan mukaan. Esim. 36 kk:n maksukampanjalla maksetun 1000 :n ostoksen todellinen vuosikorko on 21,86%. Tarkat ehdot näet tilauksen yhteydessä verkkokaupastamme. RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
Teksti ja kuvat: Erkki Kauppi Kulor för säljakt 20 000 gråsälar och stammen växer med tio procent per år. Vikare finns det ungefär 10 000 av, och av dem finns cirka 6100 i Bottenviken. Vikarpopulationen i Bottenviken växer med en hastighet av cirka 4,5 procent per år. För gråsäl har det i Finland beviljats 1050 licenser för denna jaktsäsong. Under de senaste åren har mindre än hälften av licenserna blivit använda. För vikare har det inte beviljats fler än 30 licenser och de är avsedda för problematiska individer. På den svenska sidan jagas det säl i klart mindre omfattning och det beviljas färre licenser. S 12 l Jägaren l 3 l 2012 Säljakt är en krävande syssla som ofta kan vara till och med farlig på grund av de riskfyllda omständigheterna. Det gäller att fälla sälen där den ligger, annars kommer den undan. Jägaren måste alltså veta hur han osedd smyger an. Dessutom krävs det stor precision av geväret och en patron som reagerar snabbt. l Sälen är havets storvilt. I tusentals år har sälen varit en mycket viktig resurs vars kött, tran och skinn togs omsorgsfullt till vara i hushållen. I själva verket är det sälen som gjorde det möjligt för människan att leva på Grönland och i arktiska förhållanden. Men sedan mitten av förra århundradet har säljakten och jakttraditionen minskat efter hand. Nya material ersatte de arbetsintensiva råmaterial som vi fick av sälarna. Samtidigt minskade sälbestånden kraftigt på grund av miljögifter och ett allt för stort jakttryck, vilket ledde till att sälarna fredades i början av 80-talet också hos oss. Sälen var viktig Vid mitten av nittonhundratalet var säljakten fortfarande viktig för många. Det var ont om älg medan säljakten var någonting stort. En av de inhemska tillverkarna Sako - gjorde lätta kulor och patroner speciellt avsedda för säljakt. I arkiven finns bland annat uppgifter om en sälkula 107A. Den är en tio grams spetsig blyspetskula med mantel av nickelkoppar. Året 1942 konstruerades sälkulorna 111A och 112A. Den förstnämnda har rund spets och väger sex gram medan den andra är en förlängd version på nio gram. Självfallet fanns det också andra kalibrer. För till exempel kalibrerna 6,5 och 7 millimeter fanns flera kulor som användes på säljakt. På grund av sina ballistiska brister uppfyller kulorna med rund spets inte längre dagens krav på kulor för säljakt. På grund av de omfattande skador som sälarna orsakade fiskerinäringen kom säljakten igång igen 1998. Havet hade repat sig och sälbestånden växte med god fart. Enligt VFFI finns det i Östersjöområdet redan långt över Skjut inte säl i vattnet Jägare brukar undvika att skjuta säl i vattnet. Att skjuta en säl som befinner sig i vattnet är förnuftigt bara på grunt vatten och om jägaren har en vattenkikare eller en dykare i beredskap. Om sälen befinner sig på is eller på ett skär så dyker den sannolikt om inte träffen var omedelbart dödande. I sådana fall är utsikterna att hitta den minimala. Att upptäcka en säl och ta sig inom skotthåll är ett kapitel för sig som jag inte ska gå in på här. Det gäller att träffa sälen i huvudet eller i halskotorna med sådan kraft att den blir kvar där den ligger. Vilket innebär en ekvation med faktorerna skjutavståndet, studsarens och kulans precision samt skyttens skicklighet. Det här måste övas in med omsorg för det går inte att prova sig fram typ "om det sku träffa". En säljägarveteran i Kalajoki berättade att när han var ung så tog det några år innan han hade trimmat in geväret och studsaren så att det var mödan värt att ge sig ut på säljakt. På
den tiden hände det att säljägarna låg ute i flera veckor. Ömsom skuffade de båten på isen och ömsom rodde de där vattnet låg öppet. Gamla sälkulor. Test med kalibern 308 Win För att få en bättre uppfattning om olika kulors egenskaper gjorde jag ett test i kalibern 308 Win med några lätta kulor av Barnes, Hornady, Nosler, Sako, Sierra och Speer. Allihop finns i handeln hos oss och bland annat Riistamaa och Oululainen asetarvike.com hjälpte oss med att skaffa fram dem. Idén var att ladda patronerna till högsta tillåtna tryck för maximal kulhastighet. Med benäget bistånd från Sako provade vi fram krutsorter och laddningar för att få maximalt tryck och utgångshastighet på kulorna. Vihtavuoris N130 visade sig vara det effektivaste krutet för de lättare kulorna och N133 för åttagramskulorna. Kulorna vi använde var Sakos 146A; den lättaste på 6,6 gram, en hålkula för varmint och älgbana. Den andra kulan var Barnes TTSX kopparkula med kompositspets, vikt 7,1 g. Den tredje kulan var Hornadys V-Max med röd kompositspets, likaså 7,1 g. Den fjärde kulan var Sakos gamla vanliga 129 A med blyspets, vikt 8,0 g. Den femte kulan var Nosler BT Ballistic Tip med kompositspets, vikt 8,1 g eller 125 grains. Den sjätte kulan var Sierras SP med blyspets, vikt 8,1 g. Den sjunde kulan var Speer TNT, en hålspetskula för varmint, vikt 8,1 g. Den åttonde och sista kulan var den tyngre Barnes TTSX på 130 grains, det vill säga 8,42 g. Vi testade kulornas precision med ett gevär TRG 308 Win där pipan hade Träffbilderna för serier om fem skott på hundra meters avstånd. kortats av till normal jaktstudsarlängd 570 mm. Skjuttestet gjordes utomhus på en hundra meters bana med geväret uppallat med två påsar typ Bench Rest. Omständigheterna var inte de bästa. Under testdagarna växlade vädret rejält och inkluderade även ymnigt snöfall. Klungorna om fem skott varierade därför litet grand, men som bäst gick kulorna alldeles utmärkt. Vi sköt två eller tre träffbilder med varje kula. Trots det usla vädret var det ändå bara två klungJägaren l 3 l 2012 l 13
Sälammunition 308 Win Kula 1 2 3 4 5 6 7 8 146A Barnes TTSX Hornady V-Max 129A Nosler BT Sierra SP Speer TNT Barnes TTSX Vikt g 6,60 7,10 7,10 8,00 8,10 8,10 8,10 8,42 Krut Vihtav. N130 N130 N130 N133 N133 N133 N133 N133 Laddning g 2,950 2,950 2,900 3,000 3,000 3,000 2,950 2,800 Längd mm 68,5 71,5 70,4 68,5 70,3 67,2 70,5 71,5 Tryck bar 4080 4150 4150 4150 4209 4150 4150 4175 Hastighet m/s 1130 1025 990 950 950 915 920 930 Prec. cm/100 11 17 15 18 17 13 12 19 Inträngn cm 26 33 20 24 24 22 23 42 Restvikt 1,6 7,1 1,5 5,1 4,4 5,3 3,0 8,4 Med hjälp av mätresultaten och kulornas ballistiska koefficienter som vi fiskade fram på nätet räknade vi med programmet Ballistic Explorer ut kulornas flygbanor så, att sikthöjden var 4,5 cm och avståndet 150 meter. Med den inställningen gick kulorna en till två cm över på hundra meter och fyra till sex cm under på tvåhundra meter. Om vi ställer in exempelvis Speer TNT på 175 meter så går kulan på hundra meter tre cm över och på tvåhundra meter lika mycket under. Om skjutbanan inte är längre än hundra meter så ställer man in geväret med ett överslag på tre cm. Men det vore ändå bra att få en möjlighet att testa geväret också på längre skjutavstånd. Ett avstånd på tvåhundra meter på en säljakt ställer förstås väldiga krav på både skytten och geväret. Då ska också de yttre förhållandena vara bra och vinden är en faktor som jägaren absolut måste ta hänsyn till. Kulbana 308 Win Kula 1 2 3 4 5 6 7 8 Sako 146A Barnes TTSX Hornady V-Max Sako 129A Nosler BT Sierra SP Speer TNT Barnes TTSX Vikt g 6,60 7,10 7,10 8,00 8,10 8,10 8,10 8,42 Hastighet m/s 1130 1025 990 950 950 915 920 930 Kulbana, avvikelse cm 0 -4,5 -4,5 -4,5 -4,5 -4,5 -4,5 -4,5 -4,5 50 -0,7 -0,3 0 0,2 0,1 0,2 0,2 0,3 100 1 1,4 1,6 1,8 1,7 1,9 1,8 1,9 150 0 0 0 0 0 0 0 0 200 -3,9 -4,7 -5,2 -5,6 -5,4 -5,9 -5,6 -5,7 250 -11,3 -13,2 -14,5 -15,6 -14,7 -16,4 -15,6 -15,8 Vindavdrift 100 3,7 3,0 3,2 3,1 2,6 3,5 3,0 2,8 200 14,3 12,6 13,5 12,9 11,0 15,0 12,6 11,9 Nuförtiden är säljakt ett så pass stort projekt att det inte går utan förberedelser och kunskaper. Jägaren ska på förhand skaffa sig en realistisk bild av studsarens och patronens egenskaper, och av sin egen skicklighet. Det finns förstås också andra kalibrer för säljakt på marknaden än 308 Win. Jaktförordningen stadgar att om ett gevär ska användas till jakt efter rådjur, säl, varg, lodjur, järv, bäver eller mufflon så ska patronens kulvikt vara minst 3,2 gram och anslagsenergin på 100 meters avstånd från pipan vara minst 800 joule. Vilket betyder att också 222 Rem är tillåten. Det går också utmärkt med bland annat 243 Win, 25-06 Rem, 260 Rem, 6,5x55 SE och flera sju millimeters kalibrer. or av tjugo som överskred gränsen för en vinkelminut, 29,1 mm. Med TRG:ns avkortade och rätt tjocka pipa skiljde sig träffbilderna på hundra meters avstånd knappt alls från varandra. Det blev ett par avvikelser i träffbilderna, men det berodde på att dämparen började sitta löst. En jägare ska absolut skjuta in sin egen studsare med den laddning och kula som han tänker jaga med. Kulorna och kulhålen på fem cm djup i vått kopieringspapper, skjutna på hundra meters avstånd. Till vänster Barnes TTSX 7,1 g och till höger Speer TNT 8,1 g. En bunt dagstidningar på 100 meter Vi testade hur kulorna betedde sig genom att skjuta på en bunt blöta dagstid- ningar på 100 meters avstånd. Närmare bestämt var det kulornas inträngning och restvikt som vi mätte. Alla kulor svampade upp sig fort och åstadkom en flera centimeter bred sårkanal. Somliga kulor splittrades medan andra blev avsevärt lättare. De båda Barneskulorna tappade däremot ingen vikt alls. Inträngningen var förstås kopplad till viktförlusten, men denna har inte någon större betydelse eftersom huvudet på en säl inte kräver någon större inträngningsförmåga utan kulan ska svampa upp sig fort. Tabellen nedan visar mätningsresultaten i testet. l Kulorna i samma ordning som i tabellen, räknat från vänster, både i genomskärning och efter skott mot vått papper. 14 l Jägaren l 3 l 2012
Viceordförandens spalt Nya tider hägrar för jakten efter skogshöns När vintern går över i vår dyker alltid frågan om hur djuren klarat vintern upp. Den gångna vintern förefaller att ha varit gynnsam för det förekom bara få kölddagar och mjuk snö fanns det tillräckligt av. Skogshönsens möjligheter att krypa ner i snön var tack vare det lagom djupa snötäcket goda eftersom egentligt skarföre förekom först fram på vårkanten. Snömängden störde inte heller i högre grad hjortdjurens rörlighet. Alla pusselbitar föreföll att ha fallit på plats. Sannolikt har viltet generellt klarat vintern väldigt bra. För dem som rör sig i naturen den här tiden på året lönar det sig därför att njuta av vårens många spel- och parningslekar. Våren är dock en ytterst känslig tid i naturen. Vi som rör oss i naturen bör på alla sätt undvika att i onödan störa djuren under deras reproduktionstid. Den här tiden bör även alla hund- och kattägare se till att husdjuren inte rör sig okopplade i terrängen. I värsta fall kan de orsaka likadan skada som de små rovdjuren. Jord- och skogsbruksministeriet har sänt utkastet till förvaltningsplan för skogshönsen på en omfattande remiss. Yttranden, som ska inlämnas senast i medlet av juni, begärs bland annat av riksviltvårdsrådet och de regionala viltvårdsråden. I förvaltningsplanens första del behandlas förändringarna i skogshönsbestånden samt bakgrunden till skötseln och skyddet av dessa rätt omfattande. I den andra delen presenteras målsättningarna och de egentliga förslagen till åtgärder. De regionala viltvårdsråden har hållit möten och under långa överläggningar begrundat de presenterade förslagen till åtgärder. En aning uppgifter om de regionala viltvårdsrådens ställningstaganden har sipprat ut. Gränsdragningarna för beståndens skötselområden har väckt mycket diskussion. De kommer inte att godkännas i sin föreslagna form. Det är närmast den stora storleken på dessa områden som särskilt - genom att en procentbaserad reglering av jakttiderna är knuten till områdesindelningen - försvårar en ändamålsenlig organisering av jakten. Ett stort område omfattar ett flertal delområden med olika fågeltäthet. Om den i utkastet föreslagna områdesindelningen tas i bruk innebär det för en del områden ett alltför hårt jakttryck och för andra onödiga begränsningar. Som stöd för fastställandet av beståndens skötselområden behövs det mera information som bygger på forskning, annars torde inte en fungerande modell kunna fastställas. Under diskussionerna har även regleringen av jakttiderna varit föremål för livlig debatt. Den grundläggande tiden för jakt efter skogshöns ska vara maximalt lång, från den 10 september ända till utgången av januari. Jord- och skogsbruksministeriet skulle årligen utgående från vilttriangelinventeringarnas resultat fastställa en lämplig jakttid. Ett sådant system möjliggör en snabb reaktion på förändringar i skogshönsbestånden och gränsdragningar som grundar sig på den reella situationen på hösten. Samtidigt förbättras även motivationen för att verkställa triangelinventeringarna och bevara antalet inventerade trianglar. De sistnämnda har idag minskat i bekymmersamt hög grad. På de statliga markerna planeras att inom en nära framtid inrätta nya naturskyddsområden. Dessas areal kommer att omfatta hundratusentals hektar. På under 100 hektar stora områden, som inrättas med stöd av miljöministeriets förordning, ser det ut som om totalt jaktförbud skulle införas. Den gällande naturvårdslagen utgår primärt från att jakt är förbjuden inom alla naturskyddsområden. Det här systemet med att först med stöd av lag förbjuda jakten och sedan söka eventuella lättnader har jag aldrig begripit. Huvudregeln i lagen bör vara att jakt är tillåtet varefter behövliga begränsningar av jakten fastställs från fall till fall i skötsel- och nyttjandeplanen. I vårt land finns det ett omfattande intresse för friluftsliv samt bär- och svampplockning. Generellt sett har jägarna och övriga som utnyttjar naturen utan problem fått plats inom samma områden. Jägaren l 3 l 2012 l 15 Risto Hanhineva vice ordförande Finlands viltcentral
Texti: Kaarina Kauhala & Mervi Kunnasranta, Bilder: Mervi Kunnasranta Magsäcksprover visar vad gråsälen äter G 16 l Jägaren l 3 l 2012 Östersjöns gråsälsbestånd har vuxit under 2000-talet och vid den senaste inventeringen observerades ungefär 24 000 individer. Av dem befann sig cirka 8000 på finskt vatten. Gråsälen har med andra ord återhämtat sig glädjande sedan 70-talets bottennoteringar då det inte fanns fler än några tusen i hela Östersjön. Stammens tillväxt har dock inneburit problem för fisket genom att gråsälarna skadar och plundrar fiskeredskap för det yrkesmässiga kustfisket. Dessutom konkurrerar gråsälarna om samma fiskevatten. l Gråsälen är en utpräglad fiskätare, men ändå en opportunist som äter de fiskar som det finns mest av och som för stunden är enklast att fånga. Det här innebär att födan varierar mellan olika områden och med årstiderna. Gråsälarna är mycket rörliga och söker sig ofta till ställen där fiskarna leker för att jaga. Deras fiskevatten kan ligga så långt som 150 km från platsen där de vilar. Dessutom jagar gråsälarna på varierande djup: i allmänhet dyker de ner till tio eller tjugo meters djup, men de har inga svårigheter med att nå ner till de djupaste partierna i havet. Strömmingen viktigaste bytesfisken Merdelen av gråsälens föda består av strömming, trots att vi i provernas maginnehåll kunde definiera 3913 objekt som representerade inalles 16 fiskarter eller artgrupper. Strömmingens betydelse som föda för gråsälen har ökat under de senaste decennierna efter hand som torsken har minskat. Gråsälarna har ofta ätit vassbuk, men även i mindre grad sik och siklöja samt lax och öring. Dessutom fanns det i magsäckarna mollusker, främst blåmusslor och östersjömusslor, samt skaldjur. Bottendjuren har troligen hamnat i magsäcken på gråsälarna genom att de funnits i magen på fiskar som sälarna ätit, som sik och mörtfiskar. På våren äter gråsälen mycket mindre och två av tre magsäckar var tomma. Från april till början av juni vilar gråsälarna på skär i havsbandet eller på de sista isarna medan de ömsar päls. Då äter de mycket mindre. På våren är gråsälens meny klart ensidigare än på sensommaren och hösten: under pälsömsningen tycks arten leva främst på strömming. Mest strömming fanns det i proverna från Kvarken och Bottenviken eftersom merparten av proverna från Bottenviken var tagna under perioden då sälarna ömsar päls. I Finska viken och Bottenhavet hade gråsälarna inte ätit strömming lika ofta. I Bottenviken var födointaget allra ensidigast medan det i Bottenhavet var mest varierat. Vassbuken kom på andra plats efter strömmingen på gråsälens topplista. Den förekom i födan i synnerhet i Finska viken och den sydvästra skärgården (Skärgårdshavet och Åland), vilket beror på vassbukens sydliga Sent på våren vilar gråsälarna på skär i havsbandet och ömsar päls. Äter fisk av många arter I genomsnitt äter en gråsäl fyra till åtta kg fisk om dygnet, vilket betyder 1400 till 3000 kg fisk per år. Det betyder att Östersjöns samlade gråsälspopulation konsumerar mellan 35 000 och 70 000 ton fisk om året. På gråsälens meny står över 20 fiskarter, men det är några få arter som står för det mesta av konsumtionen. Gråsälen äter strömming, vassbuk, sik, siklöja, lax, mörtfiskar, tånglake och flundror. Ännu på 60- och 70-talet var torsken viktig för gråsälen, men den minskade i betydelse efter hand som torskbestånden i Östersjön gick tillbaka. utbredning. Gråsälar yngre än fem år konsumerade mera vassbuk än de äldre individerna. Sälkutar yngre än ett år är mindre selektiva i sitt ätande än äldre individer, sannolikt på grund av bristande erfarenhet. I magsäcken hos sådana fanns mycket riktigt mest föda i kategorin "övrig fisk", det vill säga att de konsumerade mera osorterad småfisk än de äldre gråsälarna. Mest osorterad småfisk fanns det hos gråsälarna i Finska viken, där kutarnas andel av det totala gråsälsuttaget var störst. Fångar sik på hösten när den leker Gråsälens konsumtion av sik var störst i Bottenhavet och Kvarken. I synner-
Jägare skickade in prover n Gråsälens matvanor undersöktes med magsäckar av sälar som skjutits i de finska havsområdena och som skickades in av jägare under åren 2001 till 2007. Vi fick in prover enbart under jaktsäsongen som på fastlandet går från 16 april till 31 december och på Åland från 16 april till 31 januari. Materialet delades upp i två delar: april till juni och juli till december eftersom gråsälen äter väldigt litet på våren när den fortplantar sig och ömsar päls. På sensommaren och hösten ökar behovet av föda när den bygger upp fettdepåer under huden för vintern. Materialet omfattade 136 magar med innehåll i varierande mängd. Merparten av gråsälarna hade skjutits i Bottenviken i maj. Maginnehållet sköljdes, sållades och torkades. Fiskarna identifierades och deras antal beräknades, huvudsakligen genom att räkna otoliterna, men för identifieringen användes också exempelvis skallben och svalgbågar, hudknölar, fenpiggar, kotor och fjäll. het i Kvarken leker siken till havs. Den här sikvarianten är liten och förekommer i mycket stort antal. Sik fiskas med nät och ryssjor vid kusten och gråsälarna har sannolikt blivit skjutna nära fiskeredskapen. De fem gråsälar som ätit mest sik hade mycket riktigt blivit skjutna nära kusten i Bottenhavet och Kvarken. I gråsälens föda fanns det mera sik på hösten än på våren: i augusti-november innehöll 21 % av magsäckarna sik medan bara 5 % gjorde det på försommaren. Siken bildar stim på hösten där den leker, vilket kan vara förklaringen till den stora andelen i gråsälens föda på hösten. På hösten rör sig gråsälarna och jagar allra aktivast när de förbereder sig för vintern genom att bygga upp ett Loppukeväällä hallit makailevat ulkoluodoilla karvanvaihdossa. Jägaren l 3 l 2012 l 17
De gråsälar som söker sin föda i pontonryssjor är nästan undantagslöst hanar. underhudslager av fett. Det är då som de kan dyka upp där siken leker. Det förekom även bottendjur i magsäckarna, i synnerhet på sensommaren och hösten, vilket tyder på att gråsälarna under hösten har konsumerat stora mängder med fisk som äter bottendjur. Gamla hannar fångar mest lax Det fanns rätt litet lax i vårt material: 11 % av magsäckarna innehöll lax och bara cirka 0,5 % av de konsumerade fiskarna var lax. Å andra sidan innehöll 42 % av de gamla hannarnas magsäckar lax, men materialet var knappt (19 individer). Det förekom lax i synnerhet hos hannar som var äldre än fem år och som hade blivit skjutna på hösten i Bottenhavet. Däremot fanns det inte lax alls i magsäcken hos de gråsälar som hade skjutits i Kvarken. I det här sammanhanget ska vi hålla i minnet att jaktmaterialet kan vara snedvridet: på hösten har gråsälarna kanske oftast blivit skjutna nära fiskeredskap. Det är därför möjligt att materialet inte beskriver hela gråsälspopulationens predation i havet utan är snedvridet på så vis, att gråsälar som jagat lax nära fiskeredskap är överrepresenterade i höstmaterialet. VFFI:s satellitundersökningar har påvisat att de gråsälar som plockar fisk ur ryssjor nästan undantagslöst är hanar, och det var uttryckligen i magsäckar från hanar som vi fann lax också i den här undersökningen. Det förekom små skillnader mellan hanarnas och honornas matvanor. Honorna åt väldigt litet lax och höll sig 18 l Jägaren l 3 l 2012 ensidigare till strömming. Honorna behöver mycket energi under fortplantningstiden och kan därför vara mera selektiva med vad de äter. Även skillnaden i storlek mellan könen kan påverka valet av föda och minska på konkurrensen inom arten. Vi behöver veta mera om vad gråsälen äter eftersom vårt material främst kommer från individer som skjutits på vårisarna i Bottenviken. Dessutom är största delen av de här sälarna honor. Vi tar därför gärna emot prover av hanar som skjutits på våren. Vi behöver också mera prover från de andra havsområdena för att få en bättre helhetsbild av vad gråsälen äter. l Avslutningsvis önskar vi rikta ett varmt tack till alla de jägare som har skickat in prover till oss. Vi önskar också tacka Outi Pöyhönen, Olavi Stenman och Mia Valtonen för arbetet med att identifiera magsäcksproverna samt Petri Timonen och Ritva Koivunen för förarbetet med proverna och åldersbestämningen. % 90 Vår 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Höst Finska viken Sydvästra skärgården Bottenhavet Kvarken Bottenviken Andelen magsäckar Strömming Vassbuk Sik Lax Övrig fisk Diagrammet visar fördelningen av olika födoslag i magsäcksproverna av gråsäl tagna i de olika havsområdena. Vår = april-juni, höst = juli-december.
Shokkihintaan! rajoittava johto sallittu liikkuma-alue tuplajohto, ei signaalia radiolähetin NYT Laaja valikoima huippusuosittuja PetSafe-tuotteita suoraan varastosta! Tarjo 199,- . us ALK kielletty liikkuma-alue T 44,- PetSafe PetSafe 69,Haukunestojärjestelmä Suihkepannat Sitruuna tai tuoksuton. Pannat vedenkestäviä, kevyitä ja ulko- ja sisäkäyttöön arjou Tarjo . us alk s alk. PetSafe Näkymätön pihavahti pienille ja isoille koirille Rajaa lemmikillesi laaja ja viihtyisä juoksualue näkymättömällä pihavahdilla kotipihalle, mökille, mummolaan. Lemmikkisi pysyy vapaana rajaamasi alueen sisäpuolella. Laajenee lisäaidalla tarpeen mukaan. Luo haukkumaton alue yhdelle tai useammalle koiralle. Käyttää ultraääntä haukun hillitsemiseen. Aktivoituu automaattisesti tai manuaalisesti omistajan toimesta. Erillistä pantaa ei tarvita. Tarjo pienikokoisia. Suihkauttaa koiran haukkuessa suihkeen koiran kuonon alueelle. Isoille ja pienille koirille. 119,- . us alk Katso lisää tuotteita verkkokaupasta! · riista-/valvontakamerat · koiratutkat · lihankäsittelytuotteet ym. Peruspaketilla jopa 1400m2 alue (150m kehä)! PetSafe Spraykoulutuspannat Tuoksuton ja vedenpitävä kauko-ohjattava spray koulutuspanta kolmella toiminnolla: ääni, lyhyt suihke ja pitkä suihke. Toimintaetäisyys jopa 275m. www.valiokoiravarusteet.fi uutuus! Kaikkien tarhojen elementit saatavilla myös yksittäin! laajenna! uutuus! PetSafe 3x3 koiratarha Tarjo 499,- us! Premium 4x4 Tarjo Tyylikäs ja neutraali koiratarha kotipihaan tai mökille! Sinkitty ja jauhemaalattu teräsrunko. Uusi kiinnitysmekanismi tekee tarhan kasaamisen helpoksi. Elementin leveys n. 150cm ja korkeus n. 180cm. Verkon silmäkoko 50x100mm, langan vahvuus 4mm. Nerokas kiinnitysjärjestelmä mahdollistaa tarhan asentamisen myös rinteeseen! Sisältää kiinnitystarvikkeet, ovielementin ja 7 kpl peruselementtejä. raj. erä! NYT RAHTI Erittäin lujatekoinen koiratarha Sinkittyä ja jauhepolttomaalattua terästä. Elementin leveys 200 cm ja korkeus 184 cm. Verkon silmäkoko 50x100 mm, langan vahvuus 4mm. Tarhan muoto ei rajoitu neliön muotoon vaan voit rakentaa minkämuotoisen tarhan tahansa myös rinteeseen! Sisältää kiinnitystarvikkeet, ovielementin ja 7 kpl peruselementtejä. s a myö Muist u-uutuus! p huip SMS/MMS E-MAIL/GPRS koti-pihaan!* 0,- 742,raj. erä! NYT RAHTI koti-pihaan!* us! 0,- Huippu-uutuus Uovision UM-565 Anna vanha riistakamerasi vaihdossa Uskomaton VAIHTOTARJOUS! 100 kpl erä - vain nopeille! GPRS E-MAIL/GPRS GPRS Tarjo SMS/MMS Myyntihinta 339,Hyvitys 100,Maksat vain 239,- Uovision UM-565 Uutuus! 219,- us 8MP Riista- ja valvontakamera Suomenkielinen käyttövalikko. Ihmissilmälle huomaamaton mustasalama - erinomainen valvontakäyttöön. GPRS-lähetyksen ansiosta kuvat puhelimeesi ja/tai sähköpostiisi. Lähetä kuvia rajattomasti sopivalla puhelinliittymän datapaketilla. SG-550M-8M 8MP riistakamera Uusi 8MP malli suositusta SG-550MMS riistakamerasta. GPRS ei erillisiä lähettimiä - kaikki yhdessä! Valmiusaika jopa kuukausia. Videossa myös äänen tallennus. Erittäin helppo asennus. Langaton kaukosäädin. Värinäyttö. Tehokas infrapunasalama! laite kuin laite - hyvitys 100,- maksat339,- 239,vain Normaali myyntihinta Suomenkielinen valikko! Täysin näkymätön inframustasalama! www.valiokoiravarusteet.fi Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme! tai soita 0500 176 596 * Ei koske erikoisalueille tapahtuvia toimituksia. Erikoisalueita löytyy mm. saaristosta ja Lapin läänistä. Hintoihin lisätään toimituskulut ellei toisin ole mainittu.
Veli-Matti Pekkarinen, viltvårdsplanerare & Teemu Lamberg, viltvårdsrådgivare, Finlands viltcentral Projekt ger erfarenhet: Laviamäki modellvåtmark i Heinola På 1830-talet sänktes Konnivesis yta med 1,7 meter. På den tiden var avsikten med att sänka sjöarnas vattenyta att få bördig strandjord för att föda den fattiga befolkningen. Sänkningen av vattennivån orsakade vattenbrist i viken nedanför Laviamäki rusthåll, och så påbörjades en över sekellång igenväxning. Den avlånga viken som blivit utan vatten tjänade de näraliggande jordbruken som lerupptagningsplats. Som en följd av upptagningen av jordförbättringsmedel var de före detta lergroparna de enda ställena med öppet vatten på hela området. På senhösten 2011 avlöstes sommarens tranor vid det vassbevuxna området av Hembygdsvåtmark-projektets grävmaskin med lång arm. Avsikten var att återställa den mångfald som för Konnivesis del fallit i glömska. Återigen handlade man enligt tidens anda och enligt bästa förmåga. l Vid avrinningsområdet ovanför våtmarksobjektet finns ekonomiskogar och dränerade myrområden. Terrängen är brant, vilket leder till att avrinningarna som orsakats av nederbörden är snabba. I och med invallningen kommer våtmarken att fungera som utjämnare av översvämningstopparna. Samtidigt kan man binda fasta ämnen och upplösta näringsämnen i våtmarksbassängens flora och rika vattenfauna. Återställandet av området kommer att erbjuda sjöfåglarna och många andra arter en mångsidig livsmiljö. saikartad vattenflora. På plats avslöjades dock den karga sanningen. Sänkningen av Konnivesis yta samt de kraftiga jord- och skogsbruksdräneringarna på det cirka 450 hektar stora avrinningsområdet hade påskyndat våtmarkens igenväxning, speciellt under de två senaste årtiondena. Under torra somrar avdunstade ytan med öppet vatten bort nästan helt och hållet och skapade en ogenomtränglig djungel av helofyter. I öster och väster avgränsar sig våtmarken enligt de branta terrängformationerna i en hundra meter bred och trehundra meter lång sänka. Terrängmässigt lämpar sig platsen utmärkt för en våtmark som grundas genom fördämning. Objektets randområde i väster består i huvudsak av lövträdsdominerad frodig terräng, där trädbeståndet når ända ut till vattenlinjen. På den östra sidans strandremsa samt från våtmarkens norra del höggs björk- och granmassaved för att bana väg för grävmaskinen, samtidigt förutsåg man den stigande vattennivån. På detta sätt skapades ett öppet område för sjöfåglarna samt en grund strandlinje för vadare. En del av strandträdbeståndet kommer att vara i kontakt med vattnet, vilket innebär att mångfalden kommer att öka i form av rottorkade träd. Inom några år efter grävningsarbetet påskyndas återställandet av den naturenliga miljön till exempel med klibbalsgrupper. Vid mjukmarken vid inloppsdikets mynning grävdes en sedimenteringsbassäng för fasta ämnen. En räcka av sammanlänkade lågvattendammar på våtmarkens åkersida effektiverar behandlingen av ytavrinningsvattnen. Dammarna förädlas under följande smältvattenperiod till kläckerier för vattenryggradslösa djur. Mera öppet vatten och en jämnare strömning Vid våtmarkens norra del ökade höjningen av vattennivån och grävandet märkbart på ytan med öppet vatten. Samtidigt fördelade sig vattenströmningen jämnare till våtmarkens olika delar. I söder avgränsar sig området till en tjugo meter bred grunddamm samt till ett separat vattenregleringssystem som nedsänkts i fördämningsvallen, i detta fall en regleringsbrunn av plast, dvs. en munk. Med hjälp av munken regleras vattenståndet under våtmarkens skötselarbeten eller eventuella iståndsättningsarbeten. Vid behov kan vattenståndet sänkas före våröversvämningarna. Sålunda kan man utjämna översvämningstopparna, som orsakas av smältvattenströmmarna. När strömmarna mattas av binds fasta ämnen och upplösta näringsämnen V 20 l Jägaren l 3 l 2012 Terrängformationerna lämpar sig för fördämning Våtmarksobjektens viktigaste egenskaper är fördelaktiga terrängformationer, markägarnas hängivenhet samt grannsämja. Allt detta uppfylldes vid det cirka tre hektar stora Hembygdsvåtmark Life-modellobjektet vid Laviamäki i Heinola. Efter att ha svarat på våtmarksenkäten tog Minttu Lavemäki aktivt del i utvecklandet av det område som hon hade anmält till projektet. På basen av flyg- och kartbilderna såg stället ut som ett läroboksexempel på en våtmark med öppet vattenområde och mo- Grävningsarbetena vid Laviamäki Hembygdsvåtmark utfördes med en grävmaskin med lång arm. Valet av rätt utrustning höjde på effektiviteten och möjliggjorde jordflyttningen på ett ställvis mycket mjukt underlag. Veli-Matti Pekkarinen