Jägaren 2/2023 - Lehtiluukku.fi

PÅ SÄLJAKT SÅ FÖLJER DU BLYHAGELBEGRÄNSNINGARNA KLÖVDJURSBYTET – EN JÄMFÖRELSE DEN SAKLIGASTE VINNER I DE SOCIALA MEDIERNA FLER BEHÖVS SOM RÄKNAR SJÖFÅGLAR HAVETS STORVILT 2/2023 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JA?0223.indd 1 01_Kansi_JA?0223.indd 1 27.2.2023 14.28 27.2.2023 14.28
JAKT 10 Vildsvinsjakt med ställande hund 16 I stadsmiljö blir säkerheten ännu viktigare 22 Från valp till jakthund, del 4 24 Säker säljakt på isen 26 På säljakt 29 Säljakt – så här kommer du igång 34 Säkerheten framför allt: Första hjälpen-väskan är väl med? 35 Ett företag som stöder de anställdas jaktintresse 38 Utrustningen: Styckningsknivar 52 Det hände sig på jakt – Den krångliga älgtransporten 56 Viltrecept a la Micke Björklund VILTET 30 Klövdjuren i våra grannländer 36 Av kärlek till viltet 40 Vargens återkomst 58 Forskning: Kråkfåglarna är effektiva boplundrare 60 Jordbruketsnyafinansieringsperiod skapar möjligheter för viltvården AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 44 Brott och straff 46 Så här följer du begränsningen av blyhagel 48 Resultatet av läsarundersökningen 50 Den sakligaste vinner – när det handlar om jakt på nätet 53 Så gör du en utmärkt Oma riista-karta 61 Kan du det här? 62 Jaktvårdsföreningarna i siffror 2022 64 Störst i landet med omfattande utbildningsverksamhet 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 55 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 54 Från observation till fällning – hjortdjurslicensen steg för steg 55 Ansök om hjortdjurslicens i april 40 Vargens återkomst 30 Klövdjuren i våra grannländer 55 Ansök om hjortdjurslicens i april 46 Så här följer du begränsningen av blyhagel Jägaren 2/2023 2 Innehåll 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0223.indd 2 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0223.indd 2 27.2.2023 14.28 27.2.2023 14.28
Nya jägare innebär nya tänkesätt och nya infallsvinklar. Välkommen till jakten! U nder fjolåret fick jägarkåren drygt 8000 nya medlemmar som hade skrivit jägarexamen. Detta är den största mängden på många år. De som hade utbildat våra nya jägare och ordnat examenstillfällena lyckades utomordentligt väl och väckte intresset för jakt. Vi är alltså inne på rätt spår! Däremot var det 1500 färre som betalade jaktvårdsavgiften än året innan. Nedgången beror delvis på de uteblivna utländska jägarna på grund av pandemin, men det främsta skälet är att jägarna blir äldre. Den här utvecklingen var väntad och det enda sättet att rädda jaktens framtid är att locka nya jägare till oss. Vi borde kunna arrangera det så, att de som har skrivit jägarexamen också kommer igång och att jakten blir ett livslångt intresse för dem. Å andra sidan är det ett faktum att dygnets timmar är splittrade på ett annat sätt idag än de var under tidigare decennier. Livet kan slå in på andra spår för långa tider. Det viktigaste är därför att var och en, så långt hans eller hennes livssituation det tillåter, är välkommen till jakten. Jägarnas behov och intressen varierar. Jaktmöjligheterna finns till övervägande delen i bygder som folk flyttar ifrån. Glesbygderna glesnar i en oroväckande takt medan befolkningen ökar i städerna och regionerna omkring dem. Svårigheten ligger i att få de här två att möta varandra och göra de nya jägarna intresserade av inte bara jakten utan också av viltvården och frivilligarbetet, som ju utgör viltförvaltningens fundament. Mycket hänger på våra attityder. Nya jägare innebär nya tänkesätt och nya infallsvinklar. Det gällar att kunna, och framför allt att vilja, förena de nya tankarna med de traditionella. Jag vill därför hälsa alla nya jägare välkomna till jakten, till vårt intressanta och mångfacetterade intresse! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 10 Vildsvinsjakt med ställande hund Forskning: Kråkfåglarna är effektiva boplundrare 58 Ledar n 3 Jägaren 2/2023 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0223.indd 3 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0223.indd 3 27.2.2023 14.28 27.2.2023 14.28
J ag började jaga för 40 år sedan. Det berättar i alla fall min första vapenlicens. Under de första åren strövade jag omkring i skogarna efter småvilt, mest i Rääkkylä i min egen förenings marker. Senare jagade jag också änder i Liperi. Efter det falnade jaktintresset, men jag fortsatte ändå betala jaktvårdsavgiften, så min jägarexamen inte skulle löpa ut, tänkte jag. Jakten gick i stå för ett drygt decennium. I fjol beslöt jag mig ändå för att skaffa ett älggevär med tillhörande tillstånd. Det blev en intressant process – anskaffningstillståndet drog ut på tiden i bortåt två månader på grund av pandemin. Eftersom det hade gått så lång tid sedan föregående gevärsköp ingick en intervju hos polisen i processen. Där gick vi igenom min livssituation, från privatlivet till jobbet och nyttjandet av rusmedel. Till slut blev tillståndet beviljat och jag fann ett lämpligt gevär. Vad har då förändrats under decenniernas gång? Kartsystemen för jägare har tagit ett digitalt jättesprång. Mest imponerad blev jag av älgjaktlagets effektiva användning av hundpejlar och appar för kommunikationerna. Jaktkamraterna, som hade erfarenhet av jobbet med hundar, kunde räkna ut vartåt älgarna skulle bege sig, och (med en lätt överdrift) älgens kön och vikt med tio kilos noggrannhet. En annan förändring var hur drastiskt landskapet hade vuxit igen kring de nordkarelska byarna. Avverkningar och planteringar som hade vuxit upp till yngre gallringsskogar hade format om landskapet så, att jag också på gamla bekanta ställen från förr måste stanna och se efter var jag egentligen befann mig. Drevjakten på älg och vaktjakten på hjort var nya upplevelser för mig. Kamraternas jaktkunnande imponerade på mig som nybörjare. Dreven startade som planerat, linjerna hölls raka och jakten leddes med fast och säker hand. För vaktjakten fick jag av Ilari Pirttilä goda råd som ledde till en lyckad fällning. Rovdjuren och regleringen av dem är ett ämne som jägarna ofta pratar om. På Naturresursinstitutet har jag haft tillgång till det väldiga uppföljningsmaterialet och maskineriet för informationsinhämtningen. Bakom en stor del av materialet finns en väldig skara frivilliga materialproducenter, det vill säga i det här fallet jägare. Informationen om stammarna som tas fram måste ha täckning och vara korrekt. Det går inte att lappa luckor i datan med matematiska modeller. När vi sedan ska fatta beslut om jaktkvoter och jakttider måste vi också ta hänsyn till regleringen på nationell nivå och EU-nivå. Efter min jakthöst kan jag rekommendera er som har pausat jagandet att återuppta intresset. Jaktens värld har förändrats, men en sak är sig lik. Den som rör sig i skogen som jägare ser och hör mycket mer än den som bara promenerar. ANTTI ASIKAINEN Skribenten är forskningsöverdirektör på Naturresursinstitutet En gång jägare, alltid jägare Jägaren 2/2023 4 Gästskribenten 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 4 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 4 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
? En parräkning en vårmorgon under parningstiden kan bli en svindlande upplevelse. Vi rekommenderar! ? Tabellen ger de riktgivande inventerings tiderna om våren fram skrider normalt. Inventeringsresultatet kan också skickas in till Naturresursinstitutet som brev eller med e-post till adressen vesilinnut@luke.fi. Tillsammans med Naturhistoriska centralmuseet tar Naturresursinstitutet varje år fram en uppskattning av sjöfågelstammarnas tillstånd. Vi behöver den här informationen för planeringen av skötseln av sjöfåglarnas livsmiljöer och dimensioneringen av jakten. Och för att bevara mångfalden i vattenmiljöerna. SJÖFÅGELINVENTERINGARNA NÄRMAR SIG – VI BEHÖVER FLER SOM RÄKNAR Finland är ett betydande häckningsområde för många europeiska änder. Därför bär vi ett särskilt ansvar för att följa med hur sjöfågelstammarna utvecklas. TexT Olli Kursula och Markus Piha D et främsta syftet med inventeringarna är att följa med hur stammarna förändras och sätta siffror på ändernas årliga häckningsresultat i olika vattendrag på olika håll i landet. Samtliga arter som räknas är sjöfåglar. Sjöfågelinventeringen görs varje år på samma permanenta observationspunkter och kallas punkträkningar. I maj räknas sjöfågelparen två gånger. Den första parräkningen görs ungefär en vecka efter islossningen och den andra två, tre veckor senare. I juli räknas kullarna på samma punkter. Inventeringen är enkel Den som räknar behöver en kikare och anteckningsmaterial. Det tar bara fem till femton minuter att räkna en punkt. Alltså hinner man under en och samma morgon inventera flera punkter. Uddar, strandklippor, fågeltorn och bryggor med god utsikt över vattnet utgör lämpliga platser för en inventeringspunkt. För att materialet ska vara representativt är det önskvärt att räkningarna varje år görs på samtliga typer av vattendrag i trakten. Även om det något år skulle bli ett avbrott i räknandet på någon punkt så är det bäst att fortsätta följande år eftersom även avbrutna tidsserier kan användas vid beräkningen av indexet för förändringarna hos fågelstammarna. Vi ser särskilt gärna att inventerandet återupptas på gamla, insomnade punkter. Resultaten kan skickas in på nätet Resultatet från inventeringspunkterna kan skickas in på nätet till Finlands artdatacenter (https://laji.fi/) som koordineras av Naturhistoriska centralmuseet. Jägare kan logga in med sitt Oma riista-lösenord. OMRÅDE PARRÄKNING 1 PARRÄKNING 2 KULL RÄKNINGEN Sydoch sydvästkusten 1-8.5 22-29.5 1 – 20.7 Inlandet i södra och mellersta Finland 8-15.5 22-29.5 1 – 20.7 Norra Finland 20-29.5 5-12.6 1 – 20.7 YTTERLIGARE INFORMATION OCH ANMÄLNINGAR: ? https://www.luke.fi/sv/uppföljningar/ uppfoljning-av-sjofaglar ? vesilinnut@luke.fi ? https://www.riistainfo.fi/sv/ansvarsfull-jagare/ ansvarsfull-fageljagare/2-uppfoljningar/ PE TR I JA UH IA IN EN Jägaren 2/2023 5 Nyhet r 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 5 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 5 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
Svårigheten med att förvalta både skogen och älgen F inlands viltcentral publicerade de nedslående resultaten av en kvalitetskontroll som hade gjorts i första gallringar i Mellersta Finland. Över hälften av objekten hade gallrats i strid med skogslagen och var för glesa, och inte ett enda av dem uppfyllde rekommendationerna för god skogsvård. För skogsägarna innebär det här betydande produktionsförluster under beståndets omloppstid. Skogsägarna har högljutt debatterat älgskadorna i skogen. Varje skada är självfallet förarglig, men glömmer vi någonting som är viktigare? I exempelvis Norra Savolax ersattes i fjol älgskador, inklusive värderingskostnaderna, för cirka 25 000 euro. Vid samma tid fanns det cirka 65 000 ha försenade plantskogsskötselobjekt och ca 80 000 ha försenade första gallringar. Dessutom blev Kemera-stöd för cirka 20 miljoner euro oanvända. Vore det alltså klokare att i fortsättningen koncentrera sig på plantskogsskötseln och första gallringarna i rådgivningen till skogsägarna? Om vi vill öka virkesproduktionen och kolbindningen. Älgstammen i vårt land har halverats sedan millennieskiftet, men läget varierar förstås i olika delar av landet. Älgskadorna har ändå inte minskat i samma proportioner eftersom andelen odlad tall har minskat och vinterbetena koncentrerar sig till allt färre objekt. Samtidigt har de stora rovdjuren blivit fler. Vi kan alltså på goda grunder fråga oss om ekvationen går ihop! Det finns ett behov av att utveckla förvaltningen så, att den omfattar flera arter, där älgstammen ingår i förvaltningen av de stora rovdjuren. Detta ingår samtidigt i den hållbara jakten; efter hand som älgarna blir färre så försvagas ju jaktföreningarnas verksamhetsförutsättningar. Jaktföreningarna utgör en betydelsefull komponent i landsbygdskulturen och vi behöver dem också i framtiden, både för viltförvaltningen och skötseln av många andra samhälleliga funktioner. TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Byte av jaktvårdsförening Om du vill byta jaktvårdsförening ska du skriftligt skicka följande uppgifter till Jägarregistret: namnet och jägarnumret samt den nuvarande och den nya jaktvårdsföreningen. Underteckna anmälningen. Gör anmälningen senast den 30 april så hinner den till jaktkortet för jaktåret 2023-2024. metsastajarekisteri@riista.fi eller Jägarregistret, PB 22, 00331 Helsingfors eller 029 431 2002 (vardagar kl 9–16) Den som har betalat jaktvårdsavgiften kan vara medlem i den jaktvårdsförening inom vars verksamhetsområde han eller hon huvudsakligen jagar eller i den förening inom vars verksamhetsområde hans/hennes hemkommun ligger. Byt till e-faktura för jaktvårdsavgiften senast den 30 april Gör ett avtal om e-fakturering med din bank så får du fakturan för jaktvårdsavgiften för jaktåret 2023-2024 som e-faktura till banken. Betala fakturan senast på förfallodagen så får du jaktkortet med nummer fyra av tidningen Jägaren. Kortet är lika stort som ett bankkort. Gör så här: ? Logga in på nätbanken. ? Gör ett avtal om ny e-faktura. Välj Finlands viltcentral som betalningsmottagare och skriv Viltvårdsavgift i meddelandefältet. ? Ange ditt personnummer. Avtalet om e-faktura behöver inte förnyas varje år. FINLANDS VILTCENTRAL SÖKER EN KOMMUNIKATIONSCHEF till centralkontoret i Helsingfors JAKTCHEF till Södra Tavastland VILTPLANERARE till Sydöstra Finland för tiden 1.8-3.12 2023 riista.fi/sv/viltforvaltningen/ finlands-viltcentral/lediga-jobb/ K lumn Jägaren 2/2023 6 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 6 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 6 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
UNDER 2022 SKÖTS SKOTT PÅ SKJUTPROVEN 1 000 000 @pohjosentuulia Kuusamoborna Henna och Lassi Kyrönkari har en tvååring som ivrigt har följt med på jakt, både i bärsele och på egna ben i riset. ”Julgubben hade äntligen med sig en leksaksbössa, som vi nu har övat säker vapenhantering med. Senast vi var på skjutbanan och övade att sikta på tavlan så sköt ungen visst en älg. Ingen dålig träff alltså! När vi kommer hem ska också leksaksbössan alltid ställas i vapenskåpet med de andra gevären. Han förstår hur och varifrån köttet kommer på tallriken, och det är fint. Som kvällssaga tittar han helst på Jägarens artidentifiering och på dagarna är han gärna ute på äventyr.” UNGDOMSLÄGER 8-11 JUNI Välkommen på ett veckoslutsläger tillsammans med andra jaktintresserade ungdomar! Lägret ordnas i Siiponkoski åcentrum i Haapajärvi. Målgruppen är 11-16-åriga pojkar och flickor, men även föräldrar kan delta. På lägerprogrammet bland annat: ? Prepkurs för jägarexamen och tillfälle att skriva examen ? Skytteutbildning med gevär och pilbåge (på skjutbana) ? Karta och kompass i terrängen ? Jakthundar – presentation och demo ? Jakt på små rovdjur och tillverkning av fällor ? Dragrodd ? På fritidsprogrammet simulatorskytte, rökbastu, korvgrillning Vi tar emot 45 deltagare i anmälningsordning. Sista anmälningsdagen är 20 maj. Lägeravgiften är 105 €/person. För jägarexamen tillkommer 20 €. Inkvartering i egna tält. Förfrågningar och anmälningar: Miika Niskala, tfn 044 445 6404, miika.niskala@haapajarvi.fi Häng med och snickra en knipholk! Finlands viltcentral och Finlands jägarförbund ordnar den 25-26 mars (kl 9-16) snickeridagar för knipholkar. Dagarna ingår i Knipholksprojekt Finland. Holkdagarna äger rum i Joensuu, på parkeringsområdet vid Voimatie 12. Idéns ”pappa”, Risto Virtanen, står för materialet och tanken är att deltagarna ska snickra ihop flera hundra holkar under de två dagarna. På köpet bjuder arrangörerna på info om sjöfåglarna, jakten och naturen. Ta med dig en skruvdragare med TX20-spets och 15 euro i kontanter. Syftet med knipholksprojektet är att underlätta häckningen för kniporna. Holksnickrarna förbinder sig alltså till att sätta upp en holk i terrängen, skicka in koordinaterna till projektet och skriva en årlig häckningsrapport som även den skickas in. I paketet ingår förstås också att sköta om den årliga servicen på holken. Anmälningar och materialreservationer senast 20 mars till: Kai-Eerik Nyholm, kai-eerik.nyholm@riista.fi, tfn 029 431 2295 Jägaren 2/2023 7 Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Nyhet r 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 7 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 7 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
Nyhet r JSM utlyser specialunderstöd för projekt som utvecklar jaktvårdsföreningars verksamhet och främjar vilthushållningen JSM utlyser specialunderstöd för projekt som utvecklar jaktvårds föreningars verksamhet och främjar vilthushållningen Ministeriets projektunder stöd för jaktvårdsföreningar kan sökas från 27 januari. Special understöd beviljas projekt som stöder sammanslagningen av jaktvårdsföreningar och ledning en av föreningarnas verksamhet. Understöd kan på ansökan beviljas för följande ändamål som preciseras i ansökningsan nonsen: ? Projekt som stöder sam manslagning av jaktvårds föreningar ? Projekt som stöder yrkes mässig ledning av jaktvårds föreningars verksamhet. Syftet med stödet för yrkesmäs sig ledning av verksamheten är att utveckla verksamhetsleda rens yrkesroll och därigenom rikta resurser till jvförening ens verksamhet eller till flera jvföreningars verksamhet och utveckla samarbetet mellan dem. Även projekt för sam manslagning av jvföreningar beviljas fortsättningsvis stöd. Besluten om understöd som stöder sammanslagningar av jaktvårdsföreningar och yrkes mässig ledning av jvföreningar kan fattas under pågående ansökningstid. Ansökningar kan göras fortlöpande. Understöd för ettoch fleråriga projekt Understöd kan beviljas för både ettåriga och fleråriga projekt som genomförs inom statsbud getens tidsram. Ministeriet kan dock förbinda sig till att betala ut stödet högst inom tidsfristen för användningen av anslaget. Understöden för jaktvårdsfören ingar kan vara högst tvååriga. Ansökningsannonsen, ansökningsanvisningarna och ansökningsblanketterna finner du på jord och skogsbruksmi nisteriets webbplats: mmm.fi/ sv/specialunderstöd. Ministeriet avser att senare i år utlysa ett specialunderstöd för projekt som utvecklar jaktvårds föreningarnas verksamhet och främjar vilthushållningen. FÅNGSTFLOTTE MED SLAGJÄRN Stoppa minkinvasionen före sommaren! Naturresursinstitutet samlar information om jakten och avskjutningen Naturresursinstitutet (Luke) sammanställer varje år statistik över jakten. Den bygger på en jägarenkät som posten i början av året distribuerar till 7500 slumpartat utvalda jägare. Det är viktigt att samtliga mottagare svarar på enkäten, även de som inte har jagat eller fällt något vilt. Antalet svar måste vara tillräckligt stort för att statistiken ska bli tillförlitlig. I fjol låg svarsprocenten på 58. Under 2021 jagade ungefär två tredjedelar av dem som hade betalat jaktvårdsavgiften. Antalet har legat på samma nivå under de senaste åren. En majoritet, drygt 80 procent, av dem som hade jagat jagade småvilt. Av dem fällde cirka 116 900 jägare, alltså drygt 70 procent, något vilt. Nästan 60 procent av dem som hade jagat jagade hjortdjur. Ringduvorna stod för den största avskjutningen; i medeltal elva duvor per jägare som hade fällt vilt. Jaktstatistiken finner du på adressen https://www.luke.fi/sv/statistik/jakten. Det är ofta knepigt att hitta bra platser för slagfällor. Under vårflödet hamnar slagjärn som har gillrats vid vattenbrynet lätt långt ut från stranden, blir igengräsade och kräver omplacering. Slagfällor som gillras på låglän ta platser blir igen lätt och plötsligt förvand lade till undervattensfällor. En fångstflotte är lösningen på problemet. På flotten befinner sig slagfällan alltid där minkarna rör sig och risken för oavsiktlig bifångst minskar. Se videon med tips för hur du bygger en lätt, okomplicerad och billig fångstflotte som dessutom kan plockas isär. Så sätt igång med att bygga och utveckla en flotte för din egen minkjakt! Några erfarenhetsbaserade tips ? Minken följer diken. Dikeskorsningar är därför toppenställen för en fångst flotte! ? Fäst gärna två pontoner under brädan som bär fällan; då hålls också en tyngre låda ovanför vattenytan. ? Dra upp flotten på land till vintern. Vårsolen töar fort fram den så den kan börja jobba igen. Kvarläm nad i diket kan den bli insnöad och infrusen. KOM IHÅG MAX 8 CM PÅ INGÅNGS HÅLET! Jägaren 2/2023 8 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 8 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 8 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
Kaarina Kauhala in memoriam Kaarina Kauhala, mångårig specialforskare på VFFI och därefter på Luke, avled under julen efter en hastigt framskriden sjukdom. Från 1986 arbetade Kauhala hela sitt yrkesliv som viltforskare och doktorerade på mårdhundens ekologi 1992. Med tiden breddade hon sitt forskningsfält till de övriga mellanstora däggdjuren, som grävling, räv, mink, hare och bäver. Under sitt sista decennium koncentrerade hon sig i sin forskning på sälarna. Kaarina var expert på de medelstora däggdjuren och publicerade ungefär 100 vetenskapliga artiklar och ett stort antal texter om vilt. Kaarina var i själ och hjärta en naturmänniska och i synnerhet hundarna stod henne nära; flera av hennes egna hundar var viltspårschampion. HEIKKI HENTTONEN OTSO HUITU 306 106 jägare löste jaktkort Antalet jägare som betalade jaktvårdsavgiften i fjol var ungefär tusen färre än året innan. Över hälften av dem var 30-59 år. Jägarna under 30 utgjorde 12 procent och jägarna över 60 utgjorde 37 procent. Enligt statistiken har jägarnas medelålder stigit, men inte särskilt mycket. Året 2018 var medelåldern 50,6 år och året 2022 51,6 år. Herrarnas medelålder var ungefär 9 år högre än damernas. Under de senaste åren har antalet jägare under 18 långsamt ökat och i slutet av fjolåret var de drygt 10 400. För att vår inhemska jaktkultur ska bevaras och utvecklas måste vi släppa in ungdomarna i jakten och viltvården. Enligt en kommande lagändring ska jaktvårdsavgiften för ungdomar under 18 sänkas från 20 euro till 10 euro för jaktåret 2023-2024. Det här är tänkt att sänka tröskeln för de unga jägarna. Ännu fler skrev jägarexamen 8 049 nya jägare skrev jägarexamen i fjol. Antalet var en klar ökning från året innan då 7 281 personer gjorde det. 29,5 procent av de nya jägarna var kvinnor. 10-14-åringarna utgjorde den klart största åldersgruppen bland de nya jägarna. Medelåldern för samtliga nya jägare låg på 29,3 år. Andelen kvinnor fortsätter växa Andelen kvinnor i jägarkåren har gått stadigt uppåt sedan millennieskiftet. Då fanns det cirka 9 000 kvinnor som jagade. Nu är de uppe i cirka 29 600. Kvinnorna som löser jaktkort blir ungefär tusen fler per år. Skogsskadorna under 2021 Enligt Naturresursinstitutets inventeringsdata uppgick skadorna som hjortdjuren hade vållat på skog under 2021 till totalt 587 000 hektar i landet som helhet. Mängden skador hade ökat från året innan och mängden skadade planteringar var störst i områdena med den största älgtätheten. 2021 ersattes skadorna med 627 000 euro ur medlen från licensavgifterna för hjortdjur. Läs Timo Leskinens (MTK) blogg i ämnet på jagarentidningen.fi Antalet jägare som löste jaktkort 2022 åldersgruppsvis 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5000 Herrar Damer 5-9 1014 1519 2024 2529 3034 4044 5054 6064 7074 8084 3539 4549 5559 6569 7579 8589 90Antalet personer som skrev jägarexamen 2022 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 Herrar Damer 5-9 1014 1519 2024 2529 3034 4044 5054 6064 7074 8084 3539 4549 5559 6569 7579 8589 90Podden Sorkkia ja sarvia berättar mera om antalet jägare jagarentidningen.fi Jägaren 2/2023 9 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 9 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 9 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
Här i vårt land är vildsvinsjakten fortfarande rätt sällsynt och speciell. I somliga trakter finns det dock en etablerad population och där har jakten utvecklats med åren. I Pyttis har man stannat för jakt med ställande hund. TexT och bilder Antti Saarenmaa J ägarna inleder jakten med att leta efter spår. Pyttis bon Sauli Joas kör längs skogsvägen och spanar utmed vägkanterna. En svinflock lämnar tydliga spår efter sig i nysnön och det är vad vi letar efter. Vi hoppas att flocken som har observerats tidigare inte har lämnat trakten under natten. Samtidigt och på andra sidan såten spanar Jan Vildsvinsjakt med ställande hund Jägaren 2/2023 10 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 10 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 10 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
Ylhäinen utmed en annan skogsbilväg. Bak i bilen åker Jans jämthund Kara av samma ras som en stor del av älghundarna här i landet. Kara är fyra år och för henne har drygt tio svin blivit fällda. För Jans föregående hund, Neiti, fälldes drygt 150 vildsvin. Inga färska spår dyker upp. De äldre spåren, de som leder in i såten, berättar för oss att svinen finns kvar. Jakten kan alltså börja. Vildsvinen följer gärna samma gamla spår – Där har de antagligen varit och bökat, pekar Sauli Joas. Intill skogsområdet finns en åker där svinen ofta bökar efter föda. Där släpper vi hunden och jägarna ställer sig på pass utmed de nykollade skogsvägarna, ifall svinen skulle bryta sig ut. Efter en stund är såten inringad med skyttar, i synnerhet där det finns gamla spår. Om svinen inte låter sig ställas så hinner kanske någon av skyttarna genskjuta dem innan de lämnar trakten. Hunden släpps på de färska spåren vid åkerkanten och vi stannar en stund och avvaktar. Den avverkar några hundra meter i ett huj och börjar strax därpå skälla. Svinen befinner sig alltså nära åkern och enligt pejlen började skallet direkt efter söket. Men vildsvinen låter sig inte stressas av hunden så vi avvaktar vidare. Hunden jobbar modigt och uthålligt Svinen förflyttar sig till en plats mellan de två skogsvägarna och gör ett par försök att korsa den ena vägen, men skyttarna förhindrar utbrytningen. För undertecknad som aldrig har jagat svin förut är det en upplevelse. Hunden växlar mellan att hejda svinen och lugnt följa efter dem. Skyttarna håller sig uppdaterade och resultatet låter inte vänta på sig. – Det är vanligt att en ställande hund siktar in sig på Se videon om den spännande vinterjakten på vildsvin i Pyttis! jagarentidningen.fi ? Det går inte att undgå att se spåren efter vildsvinsflocken på åkern. Det här jägargänget jagar allra helst med ställande hundar och i synnerhet med jämthundar. En hund med svinrutin håller lagom press på svinen utan att driva iväg flocken. Jägaren 2/2023 11 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 11 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 11 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
något av svinen och följer det, för att senare återvända och fortsätta med de andra svinen i flocken, berättar Joas. Så gick det även nu. Det hände ett par gånger att ett svin lämnade flocken, men när utbrytaren blivit fälld återvände hunden till svinflocken. Som stannade kvar i skogspartiet mellan vägarna. – En hund jobbar bäst när den vågar vara riktigt nära svinen. Då hålls svinen på plats och de vågar sällan trotsa hunden, bara den är tillräckligt djärv och går på. Om hunden däremot är för försiktig och ger efter så ser svinet sin chans och får övertaget eller smiter, berättar Jan Ylhäinen. Ylhäinens hund skäller och skallet går emellanåt upp i varv. Han förklarar att det visar att hunden befinner sig tätt inpå något svin. Komma nära även när snön krasar En ensam galt som följer flocken innebär mera jobb för både hunden och jägarna. Sådant kan hända när brunsten närmar sig. Jaakko Läättis jämthund började skälla på galten och höll igång i över en timme i täta gransnår. Galten undvek Läätti tills han kunde fälla den på alldeles nära håll, när Ylhäinen hade lyckats genskjuta och hejda den. – Ett vildsvin reagerar annorlunda än en älg på en jägare som kommer smygande. En gång gick jag till ett skall på frasande skare och svinet visste precis var jag befann mig, men gick bara långsamt undan med hunden efter sig. Någon rusning för att fly gjorde den inte, berättar Lätti. Joas nickar instämmande. Det är inte alls säkert att ett svin skulle smita från skallet när det hör jägaren komma. Ställande hundar fungerar också i trånga såtar För Joas och Ylhäinen är vildsvinsjakten med ställande hund en klar favorit. De båda jägarna berättar att de har provat på olika jaktformer och hundraser, men att de i sitt eget jagande har stannat för ställande hund. I Om hunden är för försiktig och ger efter så ser svinet sin chans och får övertaget eller smiter. För Pyttisborna går hanteringen av vildsvinen på rutin. Provtagningen har sin plats i tågordningen när svinen passas och flås. Galten stupade till slut, i ett tätt gransnår. Det blev fort trångt på bilflaket när jakten hade kommit igång på allvar. Jägaren 2/2023 12 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 12 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 12 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
synnerhet för jämthunden som har en tillräckligt stor frigångshöjd. Under press rör sig vildsvinet långa vägar med god fart, men med en ställande hund får man någorlunda kontroll på svinets framfart, vilket underlättar utplaceringen av skyttar och håller jakten inom snäva gränser. Eftersom svinen gärna följer samma stigar och vägar är jakten med utställda skyttar effektiv och ger resultat. De båda jägarna har också erfarenheter av drivande hundar och Ylhäinen betraktar metoden som effektiv i vissa typer av jaktmarker. När jaktområdet det tillåter har Ylhäinen ibland använt en drivande hund tillsammans med en ställande hund. Undertecknad som inte har jagat vildsvin förut såg en hel del likheter med älgjakten, och sådana finns det verkligen. Men svinjakten visade sig vara väldigt aktiv och hålla ett högre tempo. Om jaktlaget är litet får man lov att växla passplatser för att hindra svinen från att fly från såten. Jakten håller tempot uppe, men är ändå inget rally. Tvärtom visade sig jaktdagen vara en lagom kombination av lugnt väntade och gasen i botten. – Här i vårt land jagar vi vildsvin med flera olika hundraser och beroende på upplägget så fungerar det, funderar Ylhäinen. Om jakten ska hållas på ett snävt avgränsat område och skyttarna är fåtaliga så är de ställande hundarna enligt Joas och Ylhäinen det bästa valet. Vad önskar sig Jan Ylhäinen av en ställande hund på vildsvinsjakt? ? Den ska ha mod att gå tätt inpå svinet. Det begränsar svinets manöverutrymme. ? Fallenhet för vildsvin. Det är med svinen som med de stora rovdjuren – alla hundar passar inte till allt. ? Där det finns vildsvin finns det ofta också älgar. Om hunden ska jaga vildsvin ska man inte jaga älg med den. Det minskar risken för att hunden ska växla från svin till älg. ? Hunden ska vara modig, men inte aggressiv eller ilsken. Det kan bli ödesdigert i närkamp med ett vildsvin. ? När jakten gick upp i varv ombads också artikelförfattaren att byta från kamera till gevär. ? Jaktföreningarna Pyhtään Erämiehet och Ahvenkosken Metsästäjät jagade tillsammans i gott samförstånd. Jägaren 2/2023 13 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 13 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 13 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
Vildsvinsjakten är intressant och krävande. Vad bör en jägare veta om jakten, provtagningen, tillvaratagandet och den afrikanska svinpesten? Läs mera på: HUIPPU-UUTUUS BURREL S22 WA VALVONTAPAKETTI – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Burrel S22WA Valvontapaketti • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää seinäkiinnikkeen, valvontakyltin ja ikkunatarrat 24,90 €/kk, 12 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 9 99 € /KK SIS. RAJATTOMAN 4G -LIITTYMÄN JA BURREL+ -PALVELUN BURREL PLUS -LIITTYMÄ 897066_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 897066_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 3.2.2023 9.13 3.2.2023 9.13 14_Vastuullinen_villisianmetsa?sta?ja?_JA?0223.indd 14 14_Vastuullinen_villisianmetsa?sta?ja?_JA?0223.indd 14 27.2.2023 14.33 27.2.2023 14.33
HUIPPU-UUTUUS BURREL S22 WA VALVONTAPAKETTI – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Burrel S22WA Valvontapaketti • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää seinäkiinnikkeen, valvontakyltin ja ikkunatarrat 24,90 €/kk, 12 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 9 99 € /KK SIS. RAJATTOMAN 4G -LIITTYMÄN JA BURREL+ -PALVELUN BURREL PLUS -LIITTYMÄ 897066_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 897066_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 3.2.2023 9.13 3.2.2023 9.13 14_Vastuullinen_villisianmetsa?sta?ja?_JA?0223.indd 15 14_Vastuullinen_villisianmetsa?sta?ja?_JA?0223.indd 15 27.2.2023 14.33 27.2.2023 14.33
I stadsmiljö blir säkerheten ännu viktigare I Vanda finns det på sina håll täta viltbestånd, vilket skapar överraskande mycket möjligheter för jakten. Men den urbana miljön innebär samtidigt också begränsningar. TexT och bilder Mirja Rantala J uhani Laitinen, som är verksamhetsledare på Vanda jv-förening, är väl insatt i svårigheterna med jakt i bebyggelse. Vanda är den fjärde största staden i landet, räknat till antalet invånare, och är tätt bebyggt. Dessutom splittras staden av flygfält, tågbanor och motorvägar. – Vi har nästan 10 000 hektar jaktmarker för hjortdjur i Vanda, men älgjakten begränsas av flygfält, gator och bebyggelse, Vandajägarna har ändå ett brett urval vilt att jaga. Här, strax ytter om huvudstaden, jagar man älg, vitsvanshjort, rådjur och småvilt. Skogshöns och sjöfåglar finns det däremot ont om. Å andra sidan finns det gott om ringduvor på åkrarna och även kanadagås är tänkbart. Fältharar finns det så mycket som man hinner jaga, förklarar Laitinen och berättar hur han nyligen såg elva fältharar på en åker. Då var det svårt att slita stövaren därifrån! Fällor till utlåning Även de främmande rovdjuren känner sig hemma i Vanda. Utmed åarna finns det minkar och i villaområdena mängder av mårdhundar. Verksamhetsledaren får ofta påringningar om mårdhundar. Minken och mårdhunden lever gott i tätorterna och är aktiva också på vintern eftersom det finns fågelbord och annat ätbart som människan bjuder på. – Vi får ofta frågor om skabbiga mårdhundar och rävar. För några år sedan skaffade vi fällor som folk får låna, berättar Laitinen. Laitinen visar låntagarna hur fällan gillras och betas, Juhani Laitinen visar en låntagare hur fällan fungerar. Jaktvårdsföreningen sköter om avlivningen av fångade djur. Lyssna på avsnittet om jakt i bebyggelse på podden Sorkkia ja sarvia jagarentidningen.fi Jägaren 2/2023 16 16-17_Vantaan_taajamaela?imet_JA?0223.indd 16 16-17_Vantaan_taajamaela?imet_JA?0223.indd 16 27.2.2023 14.34 27.2.2023 14.34
och informerar om lagstiftningen för jakt med fällor. Den som tänker gillra en fälla behöver tillstånd av jakträttsinnehavaren. I en tätort innebär det i praktiken husbolaget eller tomtägaren. Fällan ska kontrolleras varje dag. – Man håller fällan gillrad i ett par, tre veckor. Som bete har jag föreslagit bland annat torrfoder för hundar. Om det blir napp ska man ringa till mig. Somliga djur avlivar Laitinen själv och somliga avlivas av frivilliga på jv-föreningen. Avlivningen kan i regel göras på plats. Avlivningen av jaktbara djur, som rävar, kräver ibland transport till en annan plats. – Den här fällan är mindre än en Kanu och enkel att lyfta in i en paketbil. Fällorna lånas ut ungefär 20-30 gånger per år. Låntagarna brukar uppskatta hjälpen som jv-föreningen erbjuder. Rådgivning efterfrågat Verksamhetsledaren på en jv-förening i Vanda stads storlek svarar dagligen i telefon och på mejl. Han får ofta frågor om skadade djur och om djur som skadar planteringar eller byggnader. Föreningen har också små fällor som kan lånas ut om bekymret handlar om mårdar som rumsterar på vinden. För mårdfångsten har Laitinen ett tips. – Köp en grillad broiler och beta med benen. Det fungerar bäst. Men det händer ofta att föreningen inte kan bistå med annat än goda råd om skydd mot skador. I Vanda är det i synnerhet rådjursbesöken i folks trädgårdar som vållar bekymmer. I tätbebyggda områden är det ofta omöjligt att jaga sådana trädgårdsbesökare. Ibland har man försökt ordna jakt genom att knacka dörr i grannskapet och be om tillstånd att skjuta närmare än lagstadgade 150 meter från hus. Säkerheten ännu viktigare i tätbebyggt område SRVA-uppdragen (dvs storviltsassistansen) inom föreningen sker oftast på platser med tät bebyggelse. Då blir det ännu viktigare att ta hänsyn till den allmänna säkerheten. – Vi jobbar i ett område där det rör sig folk dygnet runt. Det kräver omdöme och eftersöksjägarna ska alltid hålla koll på bakgrunden. För att vara lämplig för uppgiften måste man också kunna låta bli att skjuta, berättar Laitinen. Det gäller att ha koll på både den allmänna säkerheten och SRVA-jägarnas säkerhet. För dem ordnar vi en utbildning där vi går igenom avlivningen av djur och uppdrag i bebyggda områden, med betoning på säkerheten. onen säljs en del av de trafikdödade djuren som föda till kattrovdjuren på Högholmen. Om det inte går att gräva ner det döda djuret och det är illa skadat så kollar man också upp möjligheten att bränna det som energi. De obebyggda delarna av Vanda är uppskattade av friluftsfolk. VANDA JVF: VERKSAMHETSÅRET 2022 I SIFFROR ? 2 083 medlemmar ? 9 skjutprov ? 270 skjutprovsprestationer ? 5 jägarexamenstillfällen ? 165 jägarexamensprestationer ? 5 536 jägare bor i Vanda stad – Jag betonar att man verkligen inte ska hämta ett djur vid rusningstid på ring III! I Vanda handlar det vanligaste SRVA-uppdraget om en viltolycka med rådjur. Älgkrockar är sällsynta och krockarna med vitsvanshjort minskar. Assistansen är organiserad i fem grupper, en för varje stadsdel, som sköter sin egen geografiska bit. Gänget kan sin sak och Laitinen litar på att SRVA-jägarna behärskar sin krävande uppdragsmiljö. I Vanda har viltolyckorna med vildsvin hittills slutat med att svinet dör på vägen, men jägarna har övat och har beredskap för eftersök på skadat svin. De har också vildsvinsbyxor och förbandsmaterial. – Ännu har vildsvinsbyxorna inte behövts. Inga andra tillbud har heller inträffat, suckar Laitinen lättat. Som en specialitet här i huvudstadsregiJägaren 2/2023 17 16-17_Vantaan_taajamaela?imet_JA?0223.indd 17 16-17_Vantaan_taajamaela?imet_JA?0223.indd 17 27.2.2023 14.34 27.2.2023 14.34
Har du någonsin funderat på att ta en jakthund med dig till stan? Vi, min sambo och jag, beslöt att ge den här helgalna tanken en chans. TexT och bilder Reetta Hokkanen V år helgalna idé består av en norsk gråhund vid namn Mukka, som nu lever mitt i Tammerfors. Hon är snart fyra månader gammal. Men vad krävs det då för att fröken Mukka ska växa upp till en väluppfostrad stadshund? Hundskolan startar direkt De gamla golvbrädorna i vår etta började klaga så fort de fick syn på valpen, så vi beslöt självfallet att börja med att göra Mukka rumsren. I stadsmiljö tillkommer Valplivet i stan kräver uthållighet, listighet, tid och massor av upprepningar Valpliv i stan ju svårigheten att det inte går att öppna ytterdörren och schwisha ut valpen, som vi gjorde hemma på landet. Smärre kisspölar har ändå inte hållit oss vakna på nätterna. Men att göra en valp rumsren i stan kräver ändå robusta nerver av husse och matte. Vår valp avviker inte från den typiska norska gråhunden, åtminstone inte beträffande sin dominanta karaktär. Mukka är Envis med stort E. Därför började vi med den grundläggande lydnaden så fort vi hade fått henne. Det viktigaste som en jakthund ska kunna är inkallningen. Den måste vara säker och villkorslös. Så vi har övat på alla möjliga ställen där det har varit tryggt att låta henne vara okopplad. Målmedveten hundskola Speciellt knepigt har det varit med tjurskalliga Mukka att få henne att lyda inlärda kommandon och göra som vi lärt henne. Vi har inlett hundskolan i den enkla ändan och skruvat upp svårighetsgraden efter hand. Men ibland går också det knackigt. För det mesta är en älghund mera intresserad av allting runt omkring än av matte och husse. För att husse och matte ska vara det intressantaste har vårt primära mål under valptiden varit att skapa kontakt. För att hundskolan ska kunna avancera till livligare omgivningar måste valpen själv söka kontakt med oss. Vi började enkelt på det viset, att vi sökte ögonkontakt samtidigt som vi sade hennes namn. Som belöning får hon en godbit eller en leksak, så att kontakten innebär någonting trevligt. Det här begrep vårt matvrak till valp på direkten. Att ta en älghund med sig till stan innebär också fysisk aktivitet i stora mängder. För oss betyder det en vardag med massor av promenader i koppel. Annars skulle vårt energiknippe till valp ta över hela ettan eller göra livet surt för vår vorsteh. Men också koppelpromenader kan vara prövande om Mukka inte uppför sig. Här har kontaktövningarna hjälpt allra mest. Att hon lär sig söka kontakt gör koppelpromenaderna så mycket trevligare. Om Mukka har blivit väldigt intresserad av en annan hund eller person har vi påkallat kontakt och gett en godbit. Den bakomliggande tanken är att hon ska lära sig att kontakten är viktigare än allt annat runt omkring. Vilket förstås kräver att belöningUngd msredaktionen Jägaren 2/2023 18 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0223.indd 18 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0223.indd 18 27.2.2023 14.35 27.2.2023 14.35
Nyttan av att vara ute i naturen Att ströva omkring i skogen är nyttigt för både jägare och annat friluftsfolk. TexT och bild Mika Linna I skogen lär man sig om djurens vanor och var de brukar ha sin gång. Dessutom får man bättre flås och ökad terrängkännedomen, inte minst för nästa jakt. Man går ner i varv och det balanserar upp vardagens höga tempo. Rent generellt rekommenderar jag er alla att tillbringa tid i skogen, oavsett om ni jagar eller inte. Det är vettigt att skaffa sig en hobby som tar en ut i skogen, som fågelskådning, vandring eller fotografering. Naturfotografering som hobby För mig har det främst varit fotograferandet som har fört mig ut i skogen. Ungdomar under 15 får ju inte ströva omkring ensamma med en hagelbössa. Dessutom är fotograferingen givande. Ibland blir det pangbilder, som i fjol våras när jag knäppte ett rådjur. Tillsammans med en kamrat gick jag till en närbelägen åker för att se efter om där fanns rådjur. Väl framme vid åkerkanten upptäckte vi tre rådjur som betade på andra sidan åkern. Vi gjorde en kringgående manöver för att komma närmare, och stod stilla när de höll huvudet uppe. När hundra meter återstod stannade vi och väntade. Bit för bit klev den betande råbocken närmare oss och befann sig till slut bara ett tjugotal meter ifrån. Jag hann knäppa ett par fina bilder av den innan den försvann med några språng in i skogen. Det är situationer som denna som gör att jag gillar att fotografera. Det ger mig en orsak att ströva i skogen, och där får jag se och höra allt möjligt. Fotograferingen och jakten sammanfaller delvis Fotograferingen är väl det naturintresse som ligger allra närmast jakten. Man försöker komma så nära djuret som möjligt, antingen genom att låta djuret komma till sig eller själv smyga närmare för att få en bra bild. Utanför älgjaktssäsongen har jag också försökt ta mig till skallet med kameran när hunden skäller på en älg. Taktiken är till stora delar den samma. en är trevligare än störningen! Det här är det jobbigaste kapitlet i hundskolan! ”Världen är full av förunderliga ting” Den största skillnaden mellan att hålla hund i stan och på landet är världen runt omkring som hunden möter varje dag. Därför har vi medvetet tagit valpen med oss till olika ställen. Vilket i klartext betyder tunnlar, hissar, galler, brunnslock, spårvagnar, kafeer, tåg, rulltrappor och den skrämmande, ekande korridoren här i huset. Alltså allt tänkbart som en vuxen stadshund kan råka ut för. Den systematiska hundskolan för en hundvalp måste vara minst dubbelt så systematisk i stan. Vilket kräver uthållighet, listighet, tid och massor av upprepningar för att den lilla jakthunden i vardande ska kunna hantera allt detta. Självfallet är det också viktigt med studiebesök på det blivande jobbet, alltså i skogen. Staden är en krävande miljö, men det är helt klart värt besväret för alla kommande älgjakter. ? Här åker tio veckor gamla Mukka tåg och finner det avkopplande, i synnerhet sedan hon lyckats lägga beslag på ett helt säte! ? I stan är det enkelt att ge valpen träning i att hantera det mesta, som att ta sig förbi de här änderna. Jägaren 2/2023 19 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0223.indd 19 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0223.indd 19 27.2.2023 14.35 27.2.2023 14.35
Viltburgare är god och mättande mat som helt klart klår de färdiga burgarna i butiken. TexT och bilder Martta Malin P å sommaren steker vi biffarna utomhus på en stekhäll och då blir smaken lite annorlunda. Vid varmt väder smakar hamburgarna också ute på terrassen, och på hösten kan man packa ner ett par viltburgare som matsäck för en jaktdag. En hamburgare som steks på öppen eld är svårslagen bland jägare. Min favoritfyllning är ingenting tillkrånglat; ost, sallad, tomat och ketchup. Det bästa med hamburgarna är att de kan varieras, så risken för att tröttna är obefintlig. Tillagningen tar förstås tid, men resultatet blir desto bättre! Viltburgare SEMLORNA (10 stora semlor) 5 dl mjölk 1 påse torrjäst 1 dl havreflingor 1 dl kli 3 dl vetemjöl Låt jäsa i 20–30 minuter 2 tsk socker 1 tsk salt 5 dl vetemjöl Rör ner ingredienserna i fingervarm mjölk. Låt jäsa i vattenbad i 20-30 minuter. Tillsätt resten av ingredienserna och rör om. Ställ ugnen på 225 grader och stek i 10 minuter. KÖTTFÄRSBIFFARNA 100 g/biff, malet älgkött Salt, peppar och kryddor efter tycke och smak Forma köttfärsen till bollar och platta till dem. Bryn biffarna, salta och peppra. Montera viltburgarna som just du vill ha dem. Ungd msredaktionen RIISTAKAMERA BURREL S12HD+SMS3 199,RET810021 Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. SUPILOUKKU 36X31X107 CM 79 95 GRAOF20 MINKKILOUKKU 16X18X72 CM 34 95 GRAOF10 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. HINNAT VOIMASSA 30.4.2023 SAAKKA. TILAA VERKKOKAUPASTA TAI KATSO MYYMÄLÄSAATAVUUS hankkija.fi JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 95 KAJAL001 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. HYVINVOINTIA ELÄIMILLE HANKKIJAN HIRVI Talvirehurapsi 50 %, rehukaali 50 %. 1 kg 15 15 5 kg 75 75 10 kg 116 90 (15,15 €/KG (15,15 €/KG) (11,69 €/KG) HANKKIJAN PEURA Rehujuurikas 15 %, talvirehurapsi 35 %, italianraiheinä 35 %, öljyretikka 15 %. 5 kg 53 80 10 kg 105 55 (10,76 €/KG) (10,56 €/KG) HANKKIJAN RIISTA Rehurapsi 20 %, talvirehurapsi 50 % , italianraiheinä 30 %. 10 kg 64 50 (6,45 €/KG) RIISTAHERNE 30 kg 20 50 (0,68 €/KG) HUKKAKAURA VAPAA REHUKAURA 30 kg 18 50 (0,62 €/KG) TURNIPSI (REHUNAURIS) 1 kg 18 50 (18,50 €/KG) REHUJUURIKAS 1 kg 19 55 (19,55 €/KG) REHURAPSI 1 kg 8 15 25 kg 121 50 (8,15 €/KG) (4,86 €/KG) HANKKIJAN RIISTASIEMENVALIKOIMA TARJOAA MYÖS MAISTUVIA SEOKSIA RIISTALINTUJEN RUOKINTAAN. KUN OSTAT RIISTAPELTOSIEMENIÄ YLI 100€:LLA, SAAT HIRVIKIVI 10 KG NUOLUKIVEN KAUPAN PÄÄLLE! KAMPANJA VOIMASSA 30.4.2023 SAAKKA. HIRVIKIVI 10 KG 6 90 VF30765 (0,69 €/KG) Hirvikivi on kivennäisiä, hivenaineita ja E-vitamiinia sisältävä suolakivi riistalle ja kotieläimille. Jägaren 2/2023 20 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0223.indd 20 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0223.indd 20 27.2.2023 14.35 27.2.2023 14.35