• LÄS PÅ NÄTET: www.jagarentidningen.fi RIPJAKT PÅ VINTERN UNGDOMS­ REDAKTÖRERNA HAR BÖRJAT SOTKA­ VÅTMARKER EFTERLYSES VARGARNA ORSAKAR SKADOR 2/2020 Tidningen når fler än 300 000 jägare
  • 32 12 50 52 VILTET 20 SOTKA-projektet ett lyft för änderna! 22 SOTKA-projektet är en massiv samlad insats 28 Sjöfågelinventeringarnaflyttarut pånätet–nyainventeringspunkter behövs 30 Viltdagarna 2020 58 Recept a la Akseli Herlevi 64 Kanadagåsen LAGAR OCH LICENSER 60 Arrendering av vattenområden för jaktpåhjortdjur 16 56 AKTUELLT 5 Nyheter 16 Ungdomsredaktionen 32 Hönsfågelavskjutningen2019 38 Älgavskjutningen2019 48 Nytt projekt sätter planeraren på vargspåret 50 Vargattackernamotdjur2019 56 Begränsningenavblyetikulor 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Vice ordförandens spalt 55 Ministeriet informerar JAKT 4 Den första fällningen 12 Vinterriporna – ödemarkens vita fåglar 24 Väckmeddefrämmanderovdjuren: grytjakt 34 Älgjaktsmetoder:Älgjaktpåskidor 40 Tillsammansmedhunden – missöden och första hjälpen 44 Det hände sig på jakt 44 Projektet Välmående av vilt framskrider 46 Alternativförslaktskjulet 52 Enjägaresvapen: Universalkulan.222Remington 54 Skytte med stöd – en färdighet dumåsteläradig FORSKNING: Hur kraftigt beskattar jägarna skogshönsen? Vinterjakten på ripa ger minnen för livet Vargattackerna mot djur 2019 Från fågel till rådjur universalkulan .222 Remington Tidningens ungdomsredaktion Begränsningar av blyet i kulor 2 Jägaren 2/2020 Innehåll
  • Antalet lösta jaktkort och personer som avlade jägarexamenhadeökat. JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Mot den ljusnande vår I börjanavåretblevstatistikenöverantaletjägareunder föregåendesäsongklar.Ochdenbjödpåenpositiv överraskning.Antaletlöstajaktkortochpersonersom avladejägarexamenhadeökat.Detfinnssäkerligenflera orsaker till det här, men en betydande del av lasset har dragitsavdeaktivaijaktvårdsföreningarna.Deharhållit förberedandekurserochexamenstillfällen,ochharberättatomjaktenpåolikaevenemang.Ettstorttackgår också till alla de föreningar, jaktlag och enskilda jägare somharuppmuntratnyajägareattgåmediverksamhetenochsomhartagitnybörjaremedpåjakt. Även vi här på redaktionen jobbar med att skapa nyakanalerförattsläppaframungdomarna.Deunga jägarnasrösthörsalltstarkareitidningenJägaren.Idet härnumretpublicerarvidennyaungdomsredaktionens förstaartiklar. Ävenundersökningenavförtroendeochanseende harbjuditpågodanyheter.Denmätervadvanligamed­ borgareanseromdeoffentligaorganisationerna.Vårt anseendeblandvanligtfolkharökatsedanfjolåret.Men anseendetäringentingsomviskaparhärvidskrivbordet. Det skapas av det vi gör, av det offentliga samtalet och i synnerhetavmötenamedmänniskorivardagen.Äveni det här arbetet är det i synnerhet jaktvårdsföreningarna som har lyckats; de representerar viltförvaltningen på lokalnivå och samtliga jägare gentemot den stora allmänheten. Underdesenasteårenharvivarittvungnaattbereda oss på en minskning i antalet jägare, som framför allt berorpåenminskningavåldersklasserna.Närnujägar­ antaletiställetharökatsåfårdetvårenattseljusareut änförut.Beredskapen,detaktivaungdomsarbetetoch denhållbaraochetiskajaktenbärfrukt.Låtosstillsammansfunderapåhurviskafådenpositivautvecklingen att fortsätta! 20 Projektet SOTKA återställer våtmarker Ledar n Jägaren 2/2020 3
  • L ahtisbon Marianna Saren var redan vuxen när hon blev intresserad av jakt efter att ha provat på skytte. Hon inledde jägarbanan med småvilt, men efter en tid kände hon att det var dags att jaga också större vilt. En fredag kväll i oktober åkte Saren tillsammans med en vän till Nokia för att jaga. De såg betande hjortar, men fick inte någon skottchans innan det blev mörkt. Tidigt följande morgon smög vi tillbaka till vaktjaktskojan. Vi såg hjortar igen, men det var för dunkelt och dimmigt för att skjuta. Äntligen klarnade det upp en smula. Jag fick syn på en av bockarna en bit ifrån de andra och på lämpligt avstånd, berättar Saren. Bocken verkade vara på väg därifrån. Morgonstunden var redan förbi och hjortarna hade betat klart. Bocken stannade med sidan till och jag visste att det här var chansen som jag måste ta vara på. Jag fattade beslutet rätt snabbt. Pulsen steg, men skjutträningen hade gett mig säkerhet och rutin, fortsätter hon. Det blev en träff och bocken skuttade iväg i gräset. De följde blodspåret och hittade hjorten efter några tiotal meter, död. Jag överväldigades av en väldig glädje över att ha lyckats, men blev samtidigt också vemodig. Jag hade fått en bra träff och viltkött, men å andra sidan hade jag avslutat livet för ett stort och vackert djur. Känslan av sorg var inte stark, men den fanns där ändå. En känsligare person hade låtit bli att skjuta eftersom han eller hon hade följt med de betande djuren kvällen innan. Tidigare undrade jag om det skulle kännas obehagligt att skjuta djur. Andra nöjer ju sig med att handla sitt kött i butiken. Men jaktsituationen kändes inte otrevlig tidigare och gjorde det inte heller nu, konstaterar Marianna Saren. ”Om jag ska jaga så måste jag kunna ta hand om bytet” Saren upplever att hon genom jakten värderar köttet högre. Hon tycker att det är viktigt att själv kunna ta hand om bytet från början till slut. Visst känns det fint när man har skjutit, flått och styckat ett lite större djur och fått kött som räcker till matlagning flera gånger, utbrister Saren glatt. Saren berättar att hon upplevde en ny sorts säkerhet när hon sköt, trots att det handlade om ett nytt slags vilt som var större än förut. Hennes flitiga skjuttränande och jakten på småvilt hade betalat sig. Hornen hängde hon upp på väggen som ett minne av sin första stora fällning. Vitsvanshjorten var Marianna Sarens första stora fällda vilt. Glädjen och vemodet lämnade ett bestående minne. TEXT Johanna Hellman BILD Petri Vartiainen ”Mitt självförtroende som jägare tog ett steg framåt” 4 Jägaren 2/2020 Den f rsta fällningen
  • STORA ERSÄTTNINGAR FÖR SKADOR ORSAKADE AV GÄSS Miljöministerietuppgerattdet under2018lämnadesinen rekordstor mängd ansökningar om ersättning för skador orsakadeavfredadearter.Majoritetenavdeutbetaladeersättningarna handlade om skador som vitkindade gäss hade orsakat lantbruket. HALSBAND GER MERA DATA OM VILDSVINSSTAMMEN Enligtuppskattningargjorda avNaturresursinstitutethar vildsvinsstammen minskat med cirka30%frånåretinnan.På institutettänkermanföljamed vildsvinens rörelser och stammens storlek genom att i år börja sätta sändarhalsband på sviniSydöstraFinland. I korthet PILOTPROJEKTET FÖR UTBILDNING AV NYA JÄGARE HAR BÖRJAT A llt fler nya jägare saknar konkreta och praktiska möjligheter att skaffa sig de grundläggande kunskaperna och färdigheter för jakt. Vi tänker svara på den växande efterfrågan med en utbildningshelhet för nya jägare. Finlands Jägarförbund och Finlands viltcentral har tillsammans planerat helheten och syftet är att deltagarna ska få känna på jakten ”på riktigt”. Ett antal jaktvårdsföreningar, jägarförbundsdistrikt och jaktföreningar organiserar pilotutbildningen tillsammans. Utbildningarna ordnas under ett år och varje del tar högst en dag. Innehållet varierar på olika håll i landet, men inkluderar åtminstone delarna ABC för jaktskytte, verksamheten i en jaktförening och en jaktdag. Dessutom kan skjutprovet ingå i utbildningen och hur det går till på ett öppet skjutprov, jakthundar, viltvård och en andra jaktdag. GULDSCHAKALEN TIDIGARE I FINLAND ÄN VI TROTT En viltkamera fångade en guldschakalpåbildredani augusti2018iKajanaland. Det här är den tredje bekräftadeobservationenivårtland.I Estland gjordes den första säkra observationen2013.Menvisst kom det som en överraskning, uppgerspecialplanerareMarko Svensbergpåviltcentralen. MÅNGA HJORTAR FÄLLDA TROTS DEN SNÖFATTIGA VINTERN Även om vintern var besvärlig såblevhjortjaktenenframgång. På många orter överskreds tröskelvärdetförenminskningrejält. Stammen har troligen redan vänt nedåt eftersom jakten koncentreradestillhonorna,uppger vilthushållningschefJarkkoNurmi belåtet. Vill du delta i pilotutbildningen för nya jägare? Har du fyllt 18 och har nyligen skrivit jägarexamen men saknar jaktmöjligheter? Kan du delta i kursdagar i Nyland, Tammerforstrakten eller kring S:t Michel? Är du villig att förbinda dig till att under utbildningsåret delta i 3-5 kursdagar som ordnas för samma grupp? Om du svarade ja på samtliga punkter ska du anmäla dig till den pilotutbildning som passar dig bäst på adressen https://metsastajaliitto.fi/ ilmoittautuminen-koulutukseen. Finlands viltcentral och Finlands jägarförbund betalar för arrangerandet av pilotutbildningen och deltagandet (utom för en eventuell skjutprovsavgift). Med hjälp av kommentarerna som vi samlar in från deltagarna och arrangörerna kommer vi att vidareutveckla helheten på lämpligt sätt för att kunna arrangera utbildningen i störrre omfattning. 5 Jägaren 2/2020 Nyhet r
  • TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Äntligen goda nyheter! Ijanuarifickjägarnaefteratthaväntatidecennierprova påvinterjaktpåtjädertuppochorrtupp.Kommentarerna från jägarna har över lag varit väldigt positiva och för de flestavarupplevelsenunik.Snölägetochväderlekeni jaktområdena lämnade säkerligen också ett bestående minne – rejält med snö och kyla! Bytet blev väldigt anspråkslöst, vilket betyder att vinterjaktengaranteratinteäventyrarfågelstammarnashållbarhet. För många jägare verkade det räcka till med att ha fått chansen,ävenomdetinteblevavattjaga. För vitsvansarnas del nådde jägarna trots de synnerligen besvärligaväderförhållandenaettstrålandeslutresultat.Avskjutningenblevrekordstor;inallesfälldes60 454 hjortar.AvskjutningenöverskredtröskelvärdetsomNaturresursinstitutethadeberäknatförregionernaSatakunta, EgentligaFinlandochNorraTavastland.Medtröskelvärdet avses mängden fällda hjortar som borde vända stammens utvecklingstrendnedåt.IregionernaEgentligaFinlandoch Satakuntaöverskredhonornasandelavdefälldavuxna hjortarnamedgodmarginalandelenhanar.Dethärhar självfallet en betydande inverkan på hjortstammens fortplantning. Lättnadernaihundparagrafernabidrogtilldetgodaslutresultatet,liksomävenändringarnaijaktarrangemangen somjaktföreningarnahadeinfört.Jaktenmedjaktlagmåsteutökaseftersombristenpåsnöförsvåradevaktjakten. Dessutomhadehjortarnamerännogattätaochbehövde därförintesökasigtillutfodringsplatserförattfåmat.Det är mycket sannolikt att det kommer att bli vanligare med jaktlagsjaktmedhund,vilketgerossgodamöjligheteratt förvaltahjortstammen.Näralltkommeromkringgavden snöfattigavinternossettgotttillfälleattutvecklahjortjaktenochgöradenmångsidigare. DET FINNS 2152 AKTIVA ROVDJURSKONTAKTPERSONER I VÅRT LAND. Vill du jobba hos oss? Finlands viltcentral söker en • viltplanerare till Kajanaland • viltplanerare till Norra Savolax som ersättare för en alterneringsledighet för tiden 1.6–27.11.2020 • expert på ekonomisk förvaltning som ersättare för en alterneringsledighet för tiden 4.5–30.10.2020 Skicka in din ansökan senast den 3.4.2020. Läs mera om lediga jobb och hur du ansöker på https://riista.fi/sv/category/lediga-jobb/. Skicka din jaktvideo till oss Har du lyckats fånga ett fint ögonblick på jakt och vill låta också andra se den? Vi publicerar läsarnas videor i nättidningen (jagarentidningen.fi). Vi redigerar filmen så du kan lugnt skicka in den som den är till adressen jagaren@riista.fi. Vi betalar fotografen ett honorar för varje publicerad film. K lumn 6 Jägaren 2/2020 6 Metsästäjä 1/2020
  • Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. Aino Vaittinen inte bara jagar utan tillbringar också mycket tid på skjutbanor: ”Jag blev biten direkt när jag märkte att jag är bra på att skjuta. På bilden skjuter jag för första gången med miniatyrgevär. Före det hade jag i några månader hållit på med luftgevärsskytte. Nuförtiden tävlar jag på rörliga mål, för det stöder jakten väldigt bra. Jag tränar separat för tävlingarna och för jakten eftersom jag skjuter med olika gevär.” FORSKARNA BEKRÄFTAR ATT DE NORSKA VARGARNA ÄR SKANDINAVISKA Påståendet som i höstas förekom också i de finska medierna om de norska vargarnas ursprung har visat sig vara grundlöst. En norsk lantbrukarorganisation hävdade under julen att dna-undersökningar skulle ha påvisat att de norska vargarna skulle vara delvis hybridiserade och delvis leda sitt ursprung till en djurpark i Paris. Nyheten väckte redan från början en hel del tvivel. Rovdata, som är en självständig enhet inom det norska naturforskningsinstitutet Nina och forskar om de stora rovdjuren, har undersökt de här vargarnas dna och kunnat konstatera att påståendet är grundlöst. Samtliga prover visade sig höra till samma skandinaviska vargstam med tydliga kopplingar till den finska och den ryska vargstammen. Byt till e-faktura för jaktvårdsavgiften! Görettavtalome­faktureringmeddinbank såfårdufakturanförjaktvårdsavgiftenför jaktåret2020­2021some­fakturadirekttill banken.Betalafakturansenastpåförfallodagensåfårdujaktkortetmednummerfyraav tidningenJägaren.Kortetärlikastortsomett bankkort.JaktkortetuppdaterasiOmariista någradagarefterbetalningen. Gör så här: 1.Loggainpånätbanken. 2.Görettavtalom(ny)e­faktura.VäljFinlands viltcentral som betalningsmottagare ochskrivinviltvårdsavgiftimeddelandefältet. 3.Angedittpersonnummer. Avtaletome­fakturabehöverinteförnyas varjeår. € 7 Jägaren 2/2020 Nyhet r PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA
  • Ändringen i skjutvapenlagen 1.12.2015 innebar också en ändring i bestämmelserna för förvaring av skjutvapen, vapendelar och patroner. En nyhet är kravet i 106 § på förvaring i säkerhetsskåp om det handlar om fler än fem skjutvapen, vapendelar som kan sättas ihop till fler än fem skjutvapen eller om ett (räcker med ett enda) särskilt farligt skjutvapen (enligt definitionen i 9 § i skjutvapenlagen). Övergångsbestämmelsen innebar att personer som hade fler än fem skjutvapen att förvara innan lagen trädde i kraft kunde fortsätta förvara dem enligt de gamla bestämmelserna. Men från den första december ska även dessa personer förvara sina vapen i ett godkänt säkerhetsskåp eller i ett utrymme som är godkänt av polisinrättningen. Om en person som har fem vapen skaffar ett sjätte före utgången av november så träder skyldigheten att förvara vapnen i ett säkerhetsskåp omedelbart i kraft. Skyldigheten att förvara i säkerhetsskåp hänger inte enbart på antalet vapen som ägs av en enskild person. Om medlemmarna i ett hushåll tillsammans har fler än fem vapen att förvara så ska samtliga vapen förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett utrymme som är godkänt av polisinrättningen. Godkända säkerhetsskåp Du kan se om ett säkerhetsskåp är godkänt för förvaring av fler än fem vapen på märkningen på insidan som anger enligt vilken standard skåpet är tillverkat. Enligt inrikesministeriets förordning 956/2017 är följande standarder godkända: nivå S1 i standarden EN 14450 och nivå i standarden EN 1143-1. Dessutom har polisstyrelsen gjort bedömningen att den svenska normen SSF 3492 uppfyller kraven i ovannämnda standarder och har godkänt skåp enligt denna norm för förvaring av fler än fem vapen. INRIKESMINISTERIET INFORMERAR Fler än fem vapen kräver säkerhets skåp – övergångstiden går ut 30.11.2020 Ungdomsredaktörerna valda I föregående nummer efterlyste vi unga jägare till vår redaktion som är intresserade av att skriva och fotografera. Vi fick in tiotals väldigt fina ansökningar från begåvade ungdomar som önskar föra fram sin egen syn på jakten. Till redaktörer för ungdomsspalten har vi valt ut Reetta Hokkanen från Suomussalmi, Lauri Liuko från Kangas, Elisabeth Mattsson från Houtskär, Hanna Metsälä från Kouvola, Karlo Ruotsalainen från Tavastehus samt Johan Salminen från Lahtis. Vi gratulerar de utvalda och tackar alla som skickade in en ansökan! JAKTOCH FISKEAKADEMINS UNGDOMS LÄGER 29.6–3.7 På lägret får deltagarna syssla med naturen, fiske och jakt i varierande former. Dessutom är det möjligt att skriva jägarexamen. Vi tar emot 32 pojkar och flickor i åldern 10-15 år. Plats: Jaktföreningen Luumäen Metsästysseura ry:s stuga, Teeriaho 13, 54590 KAITJÄRVI Deltagaravgift: 180,Anmälningar: senast 31 maj Lemi-Taipalsaari jaktvårdsförening, Petteri Saarnia, tfn 050 336 2293 Savitaipale-Suomenniemi och Luumäki jaktvårdsförening, Pasi Laari, tfn 0400 298 308 Nyhet r 8 Jägaren 2/2020
  • MÄRKTE DU? Tidningen Jägaren nu också på nätet Följ med vad som händer på jaktfronten Webbtidningen har en spalt för aktualiteter som uppdateras fortlöpande. Där lägger vi ut både lokala, regionala och nationella viltnyheter. Nu kan du också läsa din tidning i mobilen eller datorn Dukandelameddigavdeintressantasteartiklarnaidesocialamedierna! www.jagarentidningen.fi Dessutom har tidningen nu ett Instagramkonto: @metsastajalehti – Följ oss och dela dina egna jägarstunder. 9 Jägaren 2/2020
  • VARASTON TYHJENNYS – NYT SUOSIKKI RANGER ULKOILUPUKU Kevyt ja hyvin istuva ulkoilupuku on valmistettu kestävästä vettähylkivästä puuvillapolyesteristä. Housuissa joustavat Cordura Strech-paneelit. SUPERIOR METSÄSTYSPUKU Monipuolisilla ominaisuuksilla varustettu, tekninen metsästyspuku. Vedenja tuulenpitävä Rain-Stop® -erikoiskalvo. Retkitukku-hinta 279,00 € EXTREME LITE CAMOPUKU Erittäin tekninen ja kevyt puku liikkuvalle metsästäjälle ja eränkävijälle. Retkitukku-hinta 249,00 € PREDATOR METSÄSTYSHOUSUT Vedenpitävät metsästyshousut huippuominaisuuksilla. Mallit naisille ja miehille. ARENAS METSÄSTYSHOUSUT Liikkuvaan metsästykseen. Retkitukku-hinta 99,90 € CHEVAK 2.0 TOPPAHAALARI Erittäin lämmin toppahaalari monipuolisilla ominaisuuksilla. Rain-Stop®-kalvo. Retkitukku-hinta 199,00 € TUNDRA METSÄSTYSPUKU Hiljainen, topattu metsästyspuku. Retkitukku-hinnat: Ruskea 279 € Blaze 3D 299,00 € KODIAK KÄÄNTÖTAKIT Metsästäjän kääntötakki oranssilla ja vihreällä värillä. Hyvin hengittävä ja vedenpitävä APS-kalvo. Retkitukku-hinta 99,90 € CARIBOU TC -HOUSUT Kestävää, vettä hylkivää ja tuulenkestävää TC-Lite-kangasta. Retkitukku-hinta 89,00 € HUIPPUSUOSITTU ! 249,ALKAEN 79 90 KATSO HINTAA! 59 90 199,199,LÄMMIN! 149,79 90 VIHREÄ TAI HARMAA 199 90 BLINDTECH INVISIBLE II 249,MYÖS NAISILLE! MYÖS NAISILLE! MYÖS NAISILLE! MYÖS NAISILLE! APEX METSÄSTYSPUKU Hiljainen, ympärivuotiseen käyttöön suunniteltu täysin vedenpitävä metsästyspuku liikkuvalle metsästäjälle. Erinomaisesti hengittävä APS-kalvo ja Hi-Dry+ käsittely. SÄÄSTÄ JOPA 80 € SÄÄSTÄ JOPA 100 € SÄÄSTÄ JOPA 50 € SÄÄSTÄ 30 € SÄÄSTÄ 40 € SÄÄSTÄ 50 € HUNTER GREEN 199,(279,-) CAMOT 229,(299,-) 119 90 SAIMME LISÄERÄN! TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 10–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 10-19, La 10-15
  • KAIKKI MUCKBOOT -SAAPPAAT -25 % LOPUT IGLOO THERMO -KENGÄT -25 % LOPUT VIKINGIN TALVIKENGÄT -25 % ALK. 169 90 VALTAVA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA! Asekaapin ostajalle Foodmaster Premium lihaveitsi KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 24,90 €. S12HD + SMS3 RIISTAKAMERA Päivitetty malli Suomen suosituimmasta S12-sarjan riistakamerasta! Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12 MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. HUIPPU-UUTUUS! 199,Muistikortti ja paristot 12kpl KAUPAN PÄÄLLE! TUOTTEITA SHOKKIHINNOIN! KATSO UUTUUSVÄRIT VERKKOKAUPAST A! MALLIT NAISILLE JA MIEHILLE! TREKKING LITE ULKOILUHOUSUT Laadukkaat ja hengittävät tekniset housut kaikenlaiseen ulkoiluun. Kevyestä materiaalista valmistetut housut joustavat ja istuvat hyvin stretch-osioidensa ansioista. Mallit miehille ja naisille. HBN BEAT HOUSUT Erinomaisesti istuvat ja kestävät ulkoiluhousut stretch-osilla. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. USEITA VÄREJÄ! 79 90 USEITA VÄREJÄ! 79 90 DRIRELEASE HUPPARI Tekninen huppari metsästykseen ja vapaa-aikaan. Koot: XS-3XL. Mallit miehille ja naisille. MERINO HUPPARI Monikäyttöinen merinovillahuppari metsästykseen ja vapaa-aikaan. MARE PUUVILLAPAITA Tyylikäs, mukava ja perinteisen ruutukuvioinen paita. Retkitukku-hinta 99,90 € CHESTER CARDIGAN FLEECETAKKI Välikerrastoksi tai päällystakiksi. Retkitukku-hinta 99,90 € SUOSITTU! 99 90 79 90 44 90 39 90 SÄÄSTÄ 55 € SÄÄSTÄ 60 € HBN Strecht-vyö KAUPAN PÄÄLLE! Arvo 24,90 € HBN Strecht-vyö KAUPAN PÄÄLLE! Arvo 24,90 € LOPUT RAPALA WINTER BOOTSIT -25 % Toimitamme ostoksesi nopeasti ja edullisesti. NOPEAT TOIMITUKSET! Hinnat voimassa vähintään 5.4.2020 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. @ RE TK ITU KK U
  • D e nästan tre meter långa skogsskidorna sjunker djupt i drivan vid kanten av fjällbjörkarna. Snön skulle bära bättre ute på öppen mark, ett tjugotal meter åt sidan där den hårda vinden och kölden har packat snön. Jag stannar och lutar mig mot stavarna för att pusta och skjuter upp luvan i min svettiga panna. En blick bakåt avslöjar att pulkan har plöjt en djup fåra i den mjuka snön. Lasten är tung eftersom pulkan är packad med utrustning för en vecka, från snöskyffel till spritkök och sovsäck och tält. Visserligen ska vi övernatta i ödestugor, men här i ödemarkerna i den lapska armen måste man vara beredd på att tälta eller gräva ut en håla i snön. Skidåkare på långtur styr vanligen kosan ut i ödemarkerna först i april när vårsolen och nattkölden skapar bärande skare. Vårt sällskap har gett sig iväg redan en månad tidigare eftersom ripjakten tar slut den sista mars. En långtur på vintern för att jaga ripa bjuder på djupa snödrivor, sträng kyla och blåst, men också på minnen för livet tillsammans med vänner; vi njuter av bytet och norrskenet. text och bilder Joel Ahola För framryckningen är björkbeståndet utmed bäcken inte det bästa vägvalet, men jag kämpar mig fram här fullt medvetet. Då får jag syn på det jag kom hit för: spårlöpor efter ripor som slingrar sig kring snåren. Se där spåren efter dagens betande! Jag kränger hagelgeväret från ryggen, öppnar piporna och stoppar i patroner. Jag håller med vänster hand om framstocken och lägger kolven mot magen, stödd mot dragselens höftbälte. Med höger hand håller jag bägge stavarna, men sticker inte händerna genom öglorna. Skidandet blir ännu besvärligare, men jag kämpar mig bit för bit framåt. Jag spanar noga av kanten på björkbeståndet eftersom de vita riporna är osynliga i snön. I det samma flyger en ripa upp med ett skratt tio meter ifrån mig. Stavarna faller ur handen och hagelgeväret stiger till kinden. Skottet dånar och bryter friden i ödemarken och ripan störtar i drivan. Jag betraktar en ensam fjäder som dalar – och ler. VINTERRIPOR Ödemarkens vita fåglar 12 Jägaren 2/2020
  • På vädrets villkor Kölden biter mig obarmhärtigt i kinderna. Jag drar upp kragen och drar luvan under huvan längre ner över öronen. Vi har redan skidat i fyra dagar i Utsjoki, i ödemarken i Paistunturi. Föret är bättre nu än i början, för under den första natten var det 37 grader kallt. Därefter blev vädret mildare och återgick till normala köldgrader, men i stället blåste det nästan upp till storm. Svärfar fick en liten förfrysning på kindbenet som minne. Vid Kuivistugan har vinden drivit ihop så mycket snö att jag kan skida upp på stugtaket. Nu har vi inkvarterat oss i Njavgoaivistugan där min kamrat stannar kvar för att koka morgongröt och slappa. Jag kan inte låta bli att ge mig ut på en liten morgontur längs en närbelägen bäck trots att kölden återigen är sträng. Som jag känner det så är jag snarare en vandrare än en jägare trots att jag skaffade jaktkort redan som elvaåring. Med somliga mått mätt är jag en usel jägare eftersom det finns folk som anser att man inte alls ska jaga hönsfågel utan hund. Men trots kritiken sätter jag stort värde på ödemarksriporna som jag har fällt. Må envar njuta av jakten på sitt sätt! Det gör ju bara jakten rikare. Jag inledde min karriär med långa jaktturer med höstliga vandringar. Under ”ruskan” i september är det lätt att ta sig fram och överleva i terrängen, men jag gillar oktober bättre. Då står fjällbjörkarna kala och de nästan vita riporna avtecknar sig tydligt i den mörka terrängen, om inte den första snön redan har fallit. Höstjakten är fantastisk, men en vintervandring på ripjakt är strået vassare. På bägge jakterna skjuter jag nästan alla ripor på marken. I regel går det åt lika många patroner som det finns fåglar i dagskvoten. Höstjakten är fantastisk, men en vintervandring på ripjaktärstråetvassare. På en lång jakttur korsar man öppet fjäll när man tar sig från en björkbevuxen dal till nästa. Ödemarken är en arktisk jaktmark som inte bara ger jägaren byte utan också upplevelser, lärdomar och minnen för livet. 13 Jägaren 2/2020
  • Jag väcks ur tankarna med ett ryck när två ripor löper iväg över snön bara några meter från skidspetsarna. För den ena får spurten ett brått slut, men den andra hinner löpa tio meter till. Där hejdar den sig för att begrunda läget. Begrundar gör även jag. Varför fungerar inte den andra pipan? Tydligen har kölden fått slagstiftet att kärva. Fort, bryt bössan, ut med tomhylsan ur den fungerande pipan och flytta patronen från undre pipan till övre. Den andra ripan faller också den, men operationen kan väl inte kallas en doublé eftersom jag måste skjuta båda fåglarna med samma pipa. Mitt ute i ingenstans I ödemarken finns det inga vägar. Den börjar först där som jägare på dagstur vänder. Friheten börjar när det är tio kilometer till plogad väg. Jakttrycket är försumbart i den här trakten och riporna beter sig annorlunda. De har kanske aldrig råkat på människor, hundar eller snöskotrar. Ofta blir de inte skrämda av en jägare som skidar långsamt, ens om han skulle ha grälla fritidskläder i stället för snödräkt. Min längsta vinterjakt på ripa var bortåt 200 kilometer lång. Rutten gick genom hela tre tillståndsområden. Nära gränserna för småviltsområdena måste man ofta köpa dubbelt tillstånd för att kunna jaga från morgon till kväll. Väderleken eller trasig utrustning som måste lagas har ibland försenat den planerade tidtabellen eller tvingat mig att lägga om ruttplanen helt och hållet. Sådana gånger har det blivit en mellandag i jakten eftersom tillstånden var skaffade för fel område. I princip går det att skaffa ett tillstånd som saknas per telefon, men i ödemarkerna är det ofta så att mobilen får kontakt bara uppe på fjälltopparna. Men hur som helst så går det inte på en långtur att jaga hela tiden. Den som redan på morgonen fyller sin kvot får tillbringa återstoden av dagen med att njuta av skidandet och landskapet. Som motvikt kommer det ofta dagar då man inte ser ens skymten av någon fågel. Spåren berättar I kanten av björkbeståndet finns det gott om spår efter ripor. Där fåglarna har betat finns det spår efter en landning, fotspår från snår till snår och därefter vingavtryck när ripan har flugit upp igen. Gropar i snön med spillning på botten visar var riporna har övernattat. Spårlöpan efter en ripa slutar med vingavtryck i snön, det vill säga att fågeln har fortsatt beta någon annanstans. Middagsingredienserna är skaffade och då är det lätt att le. En gemensam ripmiddag i ödestugan kröner kvällen medan norrskenet flammar över ödemarken. 14 Jägaren 2/2020
  • Trots att det finns gott om spår har jag redan skidat i ett par timmar utan att se en endaste fågel. Orsaken är alldeles klar, för en järv som har kommit från den norska sidan har strax innan lufsat före mig. Jag följer järven i spåren för det vore ju fint att få se ett rovdjur här i fjällen. Till slut måste jag ge upp järvspåret och återvända till stugan för att hinna fram innan det mörknar. I följande svacka får jag syn på flera nedslagsspår som tar slut i snön. Riporna har grävt ner sig alldeles framför mig! Med dunkande hjärta gör jag hagelgeväret klart och smygskidar tyst framåt. I det samma störtar sex ripor upp från sina snögropar. Jag tar sikte på ett par som flyger ytterst. De här riporna ska vi snart äta till middag med grädde, mos och plättar till efterrätt. Ripmiddagen som vi avnjuter med tända ljus smakar underbart som avrundning på en tuff dag på skidor. Stugvärmen gör mig salig, men emellanåt bara måste jag gå ut i kylan. Norrskenet flammar på himlen i grönt, vitt och rött. Stjärnorna tindrar som prickar över ödemarken och Vintergatan sträcker sitt ljusa band över himlen. Ödemarken tar och ger, men idag känner undertecknad jägare att han har stått på den mottagande sidan. Livet och lyckan är påtagligt närvarande i den här stunden, i ödemarken tillsammans med vännerna. tillstånden Planeringen av en långtur börjar med att man skaffar tillstånden för hönsfågel eftersom tillgången på tillstånd och områdena varierar från år till år beroende på fågelstammen. ruttplanen Det är förnuftigt att låta rutten gå från ödestuga till ödestuga. Du behöver också en plan B för besvärligt väder som gör turen kortare. beredskapen I ödemarken går allting inte alltid som planerat. Även om rutten bygger på ödestugorna ska du ta med tält, stormkök, skyffel och övrig utrustning för övernattning i terrängen. säkerheten Ladda geväret som du bär på ryggen först när du tänker skjuta. När du slår läger ska bössan vara bruten för att garantera kamraternas säkerhet. pulkan Det är lättare att transportera utrustningen i en pulka än i en ryggsäck. Då kan du bära en gevärsryggsäck eller geväret i en rem på ryggen. skyddsglasögonen Solglasögonen är nödvändiga på snöig slätmark medan slalomglasögonen tillsammans med huvan skyddar ögonen i hård blåst och snöyra. visselpipan I en nödsituation behöver du en visselpipa för att kalla på dina kamrater. Du orkar inte ropa i mer än några minuter, men du kan blåsa i en visselpipa i flera timmar. kylväskan En kylväska som får plats i pulkan hindrar att matsäcken fryser och håller den sval i stugan. torrsäckarna Torrsäckarna är det enda sättet att hålla de livsviktiga ombyteskläderna och sovsäcken torra. isborren Med en isborr tar du dig snabbt genom till och med metertjock is och slipper smälta snö för att få dricksvatten. 10 TIPS FÖR RIPJAKT PÅ LÅNGTUR Ödestugorna ger jägarna en varm plats att pausa och övernatta på – ett hem i ödemarken. 15 Jägaren 2/2020
  • F ågelperspektivet ger också kända naturlandskap alldeles nya dimensioner. Det är enkelt att ta med en drönare med kamera på jakten eftersom den hopfälld tar lika lite plats som en systemkamera. De bästa bilderna och filmerna får man när man fotar samma ställe från olika vinklar och höjder. När man flyger med drönare måste man ta hänsyn till vädret eftersom stabiliteten blir lidande när det blåser och styrningen blir svårare. Vid regn är det ingen idé alls att flyga. Som alltid när man rör sig i naturen ska man också med drönare ta hänsyn till djuren som rör sig i området. Det kan vara intressant att följa med viltet uppifrån luften, men man måste komma ihåg att hålla ett tillräckligt stort avstånd. Det är förbjudet att använda en drönare med kamera som hjälpmedel på jakt, men drönaren ger tillgång till vackra naturlandskap på ett nytt sätt. Glöm inte att njuta av naturens upplevelser och vackra landskap också med egna ögon! Naturfotografering med drönare text och bild Johan Salminen OM SKRIBENTEN Jag heter Johan Salminen och är en 17-årig ung man från Lahtis som jagar. Det bästa med jakten är att vara ute i naturen. Den intressantaste jaktformen är drevjakt på rådjur med tax för då är det spännande hela tiden. Ungd msredaktionen 16 Jägaren 2/2020
  • OM SKRIBENTEN JagheterLauriLiuko, bor i Kangasala, går i gymnasietochjagar. Naturenochmusikenär de två viktigaste sakernaförmighärilivet. Ett gemensamt intresse för alla åldrar E nligtminerfarenhettasungdomaremotbåde hjärtligt och väl i min egen jaktförening och på andra jakter som jag har deltagit i och på evenemang medanknytningtilljakt.Någonåldersdiskriminering harjaginteråkatutför.Detärfintattsehurjaktkulturen förs vidare till nya generationer så att traditionernafortsätter. Detäringensjälvklarhetatttraditionerförsvidare. Imångajaktföreningarärförgubbningenettbekymmer sompåsenaretidharvaritettsamtalsämneruntom ilandet.Iföreningarnablirmedlemmarnaäldreoch detverkarinteallsfinnasnågonåterväxt,varkenunga skogskarlarellerskogskvinnor.Såpåståsdetiallafall. Omvivillhejdaförgubbningensåhandlardet,somjag serdet,tillstörstadelenomattityder.Föreningarna bordesänkatröskelnförnyaochisynnerhetunga medlemmarochstödaungdomsverksamheten.Jakten somhobbygerossmeraomvidelardenmedandra. Girighetochavundsjukahjälperintejaktenvidareutan tvärtomminskardeunganybörjarjägarnaslustatt deltaijagandetochföreningsverksamheten. Jakten är en gemensam, jämlik hobby för oss alla somjagarochdetfinnsdärföringetbehovavattkritiseraellerjämförasigmedandramänniskor.Jägareav allaåldrarochoavsetthurdeserutärlikaviktigaför attjaktenskavaramöjligochhaenframtid.Vijägare skaintebararespekteranaturenutanocksåvarandra, eftersom vi delar ett gemensamt intresse och sätt att leva.Detärbedrövligtatthöraomjaktlagsombråkar med varandra eller om enskilda bråkstakar eftersom konflikternaintegynnarjaktendetminsta. Detärviktigtattvikannjutaochdelajaktupplevelsermedandrasomkännerlikadant.Jaktenpassar bådegammalochung,vilketgördentillengemensam hobbyförossalla. LAURI LIUKO K lumn Vårstädning av fågelholkar text och bild Elisabeth Mattsson Före fåglarna häckar passar det bra att städa gamla holkar och sätta upp nya. Som bädd i botten kan du lägga till exempel klippt gräs. Förr i tiden använde man kvarblivna tottar när höet sattes på stör. Men knacka ett par gånger på holken innan du lägger i bädden så fågeln som eventuellt finns där inne hinner lämna holken. En ny holk gör du enkelt av en bit trädstam som du borrar upp inuti. Spika sedan på en brädstump i vardera ändan. Därefter kan holken sättas upp med exempelvis järntråd. OM SKRIBENTEN Jag är Elisabeth Mattsson, en 17-årig kvinna från Houtskär. Jag skaffade jaktkort som 13-åring men har ända sedan jag var liten följt med familjen på småviltsjakt, främst sjöfågel. Numera jagar jag småvilt och rådjur. 17 Jägaren 2/2020
  • V arje ansvarsfull jägare borde syssla med viltvård. Till de effektivaste och enklaste sätten hör att jaga små rovdjur och utfodra viltet. En fälla eller en foderhäck med tak gör du med en smula händighet enkelt själv. En foderhäck med tak snickrar du ihop av vanliga bräder på ett par timmar. Taket kan göras av faner eller bräder. Om du vill att höet säkert ska hållas torrt så lönar det sig att klä taket med filt. Häcken fixar du fort av bräder och faner. Gör utfodringsautomaten ovanpå av ett trumrör (c 300 mm). Det går att göra fällor utan specialverktyg eller -maskiner. För en universalfälla för mårdhund behöver du bräder eller faner och lämpligt nät. Välj ett nät med små maskor och tillräckligt stark tråd. Ett bra alternativ är varmförzinkat minknät med 19 mm maskor och en trådtjocklek på 1,45 mm. Mekanismen som stänger luckan kan bestå av gångjärn eller metallskenor. En kanufälla Foderhäck med tak och fälla kan du bygga själv text och bild Karlo Ruotsalainen kan också göras av trä, men den smälter bättre in om den är gjord av järn. Men då behöver du ett svetsaggregat. Av exempelvis 12 mm kamstål får du en lätt och hållbar Kanu. Om du gör en fälla som fångar levande ska du komma ihåg att djuret enligt lagen ska kunna stå och ligga i fällan i naturlig ställning. När du bygger någonting för viltet så är det bara fantasin som sätter gränser, men faner och bräder hör till de bästa byggnadsmaterialen. Till exempel filmfaner är ett bra material eftersom det är rätt väderbeständigt. Om du använder bräder ska du vara uppmärksam på att sådana sväller och slår sig. Om du vill göra bräderna väderbeständigare kan du stryka på lack eller olja. Men då måste du tänka på lukten och hälsorisken eftersom vissa ytbeläggningar innehåller hälsofarliga ämnen. Exempelvis haren gnagar gärna på konstruktioner om de smakar salt. Välj därför hellre naturliga ytmaterial som linolja och låt bli inpregnerat trä. OM SKRIBENTEN Jag heter Karlo Ruotsalainen och är en 16årig jägare från Tavastehus som studerar till elektriker. Det bästa med jakten är att man får vara ute i naturen och där glömmer man vardagen. Ungd msredaktionen 18 Jägaren 2/2020
  • Haku elokuussa alkavaan riistapainotteiseen luontoohjaajakoulutukseen suoraan oppilaitokseen 30.4.2020 mennessä. Monimuotokoulutukseen jatkuva haku. Aloita vaikka heti! Lisätietoja: Teemu Keränen p. 040 747 7234 tai teemu.keranen@raahenedu.? www.riistalinja.info Ruukin riistalinja Riista-alan ammattilaiseksi? Metsästysopas? Riistanhoitaja? Riistayrittäjä? Yhteystiedot: Risto Pelkonen, 0400 477 743, risto.pelkonen@aristo.fi • Aristo Oy, Hämeentie 168, 32200 Loimaa Syksyllä 2020 maksamme suolatuista hirvennahoista seuraavasti: AIKUINEN 22,00 € / kpl* VASA 10,00 € / kpl* • Noutotakuu: noudamme nahat sopimuksen mukaan • Hirvennahoista valmistamme koirille puruluita RAUH! ® tuotemerkillä • Hirvikärpäsetkään eivät haittaa menoa… OSTAMME HIRVENNAH KAA * Vähintään 40 nahkaa samassa noutopaikassa * Voi toimittaa myös suoraan Loimaalle * Maksamme täyden hinnan ohjeen mukaan käsitellyistä nahoista * Ostamme rajoitetun erän Tee sopimus, saat suolat kaupan päälle! 1. Nylje huolella, vältä viillot ja reiät nahkaan 2. Leikkaa korvat ja häntä/häntäluu pois 3. Käytä 5–10 kg merija/tai vuorisuolaa jäähtyneeseen nahkaan 4. Säilytä nahat suojattuna, esim. katoksessa, pinottuna sisäpuoli ylöspäin OHJE HIRVEN KAADON JÄLKEEN: HUOM! OSTAMME MYÖS PEURANNAHKAA!
  • I enlighet med regeringsprogrammet inleds två olika projekt där olika förvaltningsgrenar förenar sina krafter för en insats för sjöfåglarna och naturvården med ett helhetsgrepp. Med jordoch skogsbruksministeriets SOTKA-projekt ska sjöfågelvatten återställas och nya anläggas, och jakten på mink och mårdhund i vardagsnaturen ska trappas upp. Med miljöministeriets finansiering av HELMI-programmet inleds bland annat en systematisk jakt på mink och mårdhund i naturskyddsområden. Viljan och målet är gemensamt – livskraftiga sjöfågelbestånd. Finlands viltcentral beviljades i februari 1,3 miljoner euro i projektfinansiering för iståndsättning av våtmarker och cirka 300 000 euro i finansiering för att utveckla modeller för effektiv jakt på mink och mårdhund i skärgården och inlandet. Vården av naturskyddsområden behöver också jägare Miljöministeriets HELMI-program ger möjligheter till effektivare skötsel av naturskyddsområden. Finlands JÄGARNAS NATURVÅRD INGÅR I REGERINGSPROGRAMMET SOTKA-projektet ett lyft för änderna! Finlands viltcentrals naturvårdsprojekt har inneburit ett lyft för den samhälleliga uppskattningen av naturvårdsarbetet som jägarna utför. I regeringsprogrammet anslogs för första gången ett belopp i miljonklassen för skötseln av viltets livsmiljöer. Förlorade våtmarker iståndsätts och det blir hårda bud för våtmarksgangstrarna mink och mårdhund, för viltet. text Jarkko Nurmi och Mikko Alhainen bild Ari Seppä viltcentral har för jakten på de främmande rovdjuren redan länge erbjudit ett eget alternativ för naturvården i skyddsområden. Det behövs jakt också i skyddsområdena och vården av dem blir mycket effektivare när markägarna och jägarna på orten inkluderas i verksamheten. Det här sparar dessutom på statens resurser och lindrar konflikter i anslutning till skyddandet. I flera skyddsområden har naturen lidit av ett kategoriskt jaktförbud och av brist på finansiering och alternativ. Inom HELMI-programmet ska ungefär 80 fågelsjöar iståndsättas och finansieringen av jakten på mink och mårdhund ska hädanefter vara inkluderad i naturskyddet. Jägare och markägare – restaurera din våtmark! Finlands viltcentral har i början av mars anställt tre våtmarksplanerare med SOTKA-projektfinansiering. Du finner deras kontaktuppgifter på nätet på adressen www.kosteikko.fi. Våtmarksplanerarna hjälper jaktföreningar och mark20 Jägaren 2/2020