Jägaren 2/2015 - Lehtiluukku.fi

Jäg ar en 2 l 2015 Anvisningar för den som ansöker om vapentillstånd Viltåkrar för rapphönan Värdens bredaste sortiment av vapensmedsverktyg & tillbehör Ladverktyg & tillbehör Vapendelar & utrustning Vapensmeds tillbehör RCBS Rock Chucker Supreme Kit ATI Stock Mosin Nagant Pelarbedningsholkar Tiotusentals produkter i lager! Ma-Pe 12-17 ? 09-5122933 tiedustelut@brownells.fi www.brownells.fi Sprängbilder på vapen på vår site 490€ 139€ 12€ NY WEBSHOPP 100009441 019210010 080000418 PSE Fever Ready To Shoot AMS Bowfishing för bäver/fiske Gamo Delta Fox GT Set 4,5mm 449€ Ase ja Erä Aninkaisgatan 16 20100 Turku info@asejaera.fi www.asejaera.fi 165€ 80€ Bågutrustnig, luftvapen, utrustning & tillbehör Laatua luontoon metsastaja_takakansi_r.indd 1 4.3.2015 15:37:49
2 l Jägaren 2 l 2015 Kontaktuppgifter Adresser Jägaren Nr. 2/2015 64. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 25.5.2015. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress : Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Erkki Kiukas, Jouni Tanskanen, Laura Ticklén, Marko Svensberg, Petri Vartiainen och Henna Väyrynen. Redaktion : Ansvarig chefredaktör: Reijo Orava Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Laura Ticklén, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Annonser Radannonser till spalten Affärer: Marja Kraufvelin, tfn 029 431 2112 Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar: Tfn 030 600 2301, metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri : Hansaprint 2015/Jag15_02 Pärmfoto : Tuomo Karsikas Medlem i Tidningarnas Förbund Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Finlands viltcentralens jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, Jaktkortsärenden och adressändringar men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret c/o GoExcellent Munksnäs allén 25, 00330 Helsingfors tfn 030 600 2301 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Viksbågen 4, 00791 Helsingfors, tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret c/o GoExcellent Munksnäs allén 25 00330 Helsingfors tfn 030 600 2301 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Lager och beställningar: Tfn 029 431 2111 marion.sundqvist@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi
Jägaren 2 l 2015 l 3 Innehåll l 2 l 2015 5 Ledaren: Kan jaktbyråkratin förenklas? 7 Anvisningar för ansökan om tillstånd för jaktgevär 8 ABC för jaktskytte 12 Jv-föreningar satsade på en skjutsimulator 16 Använd stöden i viltvården, del 3: Viltåkern en säker inkomst 18 Viltrenarna till heders 20 Nya vindar på viltåkrarna 24 Metso-programmet gynnar viltet 26 Varje våtmark är en seger 28 Viltdagarna 2015 30 Varför lockar jakten? 32 Plansch: Gråsäl 34 Ordförandens spalt: Vargsoppan lockar många kockar 35 Upphör sjöfågeljakten i statens havsområden? 36 Hur mår havssälarna? 40 Vildsvinen kräver reglering 42 Vildsvinet – en fornfinne 44 Vilthushållningen blir allt internationellare, del 3: Förvaltningen och organisationerna ska samarbeta 46 Statens marker tillhör oss alla 50 Viltvårdens årsklocka 51 Jaktklubb satsar på ungdomar 52 Viltforskningens historia, del 2: Viltforskningen flyttar till VFFI 55 Skapa ett användarnamn på Oma riista 56 Klimatförändringarna påverkar sjöfåglarna 57 Stjärtanden 58 Nyhetsmagasinet 60 Affärer 62 Åland Realistiska förväntningar på sjöfågelparadis, s. 26 Naturvård behöver inte vara invecklat, s. 24 Skjutsimulatorns gevär anpassas till skytten, s 12 Vildsvinet inget vanligt vilt på stenåldern, s. 42 Ka is a H ut tunen M ar ko S vensbe rg Mik ko K ar pp inen
Laadukkaat ja suositut -koiranruoat Tunnettua valiolaatua jo vuodesta 1995. Erinomaiset ravintoaine-koostumukset ja korkeat lihapitoisuudet. Yhdistelmä parhaita raaka-aineita ja lisäravinteita. Kaiken kokoisille ja rotuisille koirille. Tilaa kätevästi netistä! PetSafe koiratarha 3 x 3 m 549€ 50 kpl erä nopeille! Vain koLME VÄriÄ kotiintoimitus 0€ Ei koske erikoisalueita 2590 /15kg vain 3090 /15kg vain 3290 /15kg vain 3690 /15kg vain 0€ kotiintoimitus* Kun tilaat 2 säkkiä tai enemmän. Myös lava ja rullakko toimitukset! ” M. 11-12 X X Hakatien Rico, Ajokuningas 2011 ja 2012 Valio-ruoka on auttanut Ricoa menestyksessä ja päivittäisessä hyvinvoinnissa. Ruoka maistuu hyvin ja sisältää kaikki koiran tarvitsemat ravintoaineet. Matti ja Ville Haapaniemi, Simo Valitse tilauksen yhteydessä yksi nopean tilaajan etu verkkokaupassa tai puhelimessa. tiLaajaEtu yLi 100 € oStokSESta! € BEStDoG Reflex-panta heijastimella. Väri: oranssi, vihreä tai sininen arVo 19,90 € BEStDoG Reflex-talutushihna. Väri: oranssi, vihreä tai sininen arVo 24,90 € € nitEcorE Tube ladattava avaimenperävalo. Väri harmaa. arVo 29,90 € 490 Maksat vain Valio koirataLo Talvilämmin Valio-koiratalo. Siirrettävä tuulikaapin väliseinä, läpinäkyvä ovipeite molemmissa ovissa, kaksinkertainen ikkuna, säädettävä ilmastointi luukku. Avattava katto. Ulkomitat n. 126x96 cm, sisäkorkeus 75 cm. Varustettavissa koirankopin lämmittimellä. 126x96 cm 549€ Vain tarjous! 27€ Valio PEhMuSti koirankoPin kuiVikE Kotimainen PehMusti auttaa pitämään koirankopin kuivana ja raikkaana. Eristää ja lämmittää koleilla keleillä. Paalin koko n. 100 x 35 x 45 cm. Tilaus 5-8 sk • SÄÄStÄ 1 €/Sk Tilaus 9-16 sk • SÄÄStÄ 2 €/Sk Tilaus 17-24 sk • SÄÄStÄ 3 €/Sk Tilaus 25-45 sk • SÄÄStÄ 4 €/Sk tiLaa EnEMMÄn MakSa VÄhEMMÄn! tiLaukSEt www.koiravaruste.fi aSiakaSPaLVELu p. 0500 176 596 ark klo 8-16 tarjous!
Jägaren 2 l 2015 l 5 En förenkling av regleringen och byråkratin i samhället har under vårens lopp varit på tapeten i den politiska debatten. En känd politiker skrev härförleden att riksdagen har blivit en lagstiftningsinstitution och att det nu behövs en ny institution för att förenkla all den onödiga lagstiftning som har skapats av riksdagen. På grund av samhällets regleringsiver uppkommer det då och då rubriker som både roar och förargar. Men när det sedan är dags för en kritisk omreglering av det som har gått snett så visar det sig att det här inte alls är så enkelt. Det finns alltid sådana som försvarar nuläget och kan motivera sina ståndpunkter. För närvarande bereds en partiell reform av jaktlagen. På dagordningen finns både punkter som förenklar eller preciserar lagstiftningen och förslag som ökar reglerandet. Mellan lockåtlarna och jakten efter björn tycks det förekomma allvarliga konflikter och därför övervägs även en tillståndsplikt för anläggandet av lockåtlar sommartid. Tillstånd för en sommaråtel skulle beviljas enbart för godtagbara syften, till exempel när företagare i turistbranschen ordnar platser där kunderna kan fotografera och iaktta stora rovdjur. Tiden för övergången till den internationella konventionen om smärtfri fångst går ut sommaren 2016. Därefter får bara sådana fångstredskap och –metoder användas som har godkänts och registrerats för användning i Finland enligt de kriterier som har fastställts i konventionen. Önskemålen om att pilbåge ska tillåtas vid jakt efter allt större klövdjur har ökat. Samtidigt har det framförts önskemål om ett krävande skjutprov för bågjägarna. Det här kravet har uttryckligen framförts av bågjägarnas egna organisationer. Det här var några exempel på nya behov av reglering. Samtliga har en saklig eller rentav folkrättslig bakgrund. Tankegångarna har också ett stabilt understöd. Men alla förslag medför ny byråkrati för folk och en ökad arbetsbörda för förvaltningen. Dagordningen för lagreformen omfattar också punkter som syftar till att minska på byråkratin. En övergång till en treårig licens för älgjakt skulle minska på papperskriget för både de sökande och viltförvaltningen. Men falangen som motsätter sig en ändring är lika omfattande och väl motiverad: det årliga licensförfarandet behövs för att styra regleringen av älgbeståndet. I Norra Finland anses det att mera frihet leder till överbeskattning. Jaktens hållbarhet äventyras. Även jaktlicensen för vitsvanshjort är rena byråkratin. Slopandet av jaktlicensen för rådjuret lyckades. Skogsvildrenar finns det lokalt för många av. Stammen borde därför kunna regleras friare. Utmärkta motiveringar, men också motståndarnas åsikter har ett omfattande stöd. Vitsvanslicenserna söks i anslutning till älglicenserna, vilket minimerar den extra byråkratin. Licensmedlen som har samlats in genom licensprocessen utgör samtidigt medel för skadeersättningar. Utan en avskjutningsplanering som är knuten till dimensioneringen av jaktlicenserna på jaktvårdsföreningsnivå glider kontrollen över vitsvansbestånden ur händerna och det finns ingen som uppmuntrar till en tillräcklig avskjutning. Lika lätt kan det hända att jakten driver in i en lokal överbeskattning och gräl mellan jakträttsinnehavare om jaktens lämpliga omfattning. Ökningen eller förenklingen av den samhälleliga regleringen bör öka vårt gemensamma välbefinnande. En ändring som för någon intressegrupp kan var väldigt tilltalande kan för någon annan grupp innebära förargelse och nackdelar. Trots de förhoppningar om förändringar som väcks av talen under valvåren torde det finnas skäl att vara realist. Regleringen och byråkratin i samhället är både onödig och nödvändig. Det onödiga ska slopas och det nödvändiga förenklas. Effekterna av förändringen bör dock vara förutsägbara och övervägda. Nyttan som vi kan vinna ska ge ett mervärde eller vara större än nackdelarna som förändringen innebär. Byråkrati är sålunda en teknikgren. Vad som behövs är diskussioner, visdom och gott omdöme. PS. Vilken reglering är enligt din åsikt nödvändig och vilken onödig? Svara på frågan på Finlands viltcentrals webbplats. Kan jaktbyråkratin förenklas? Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Ledaren
HUIPPU-UUTUUTEMME 2015 Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Tutut merkit — uusi ilme! Kauppiailla heinäkuussa! Nordis Oy_uudet haulikonpatruunat_Metsästäjä nro 2_2015_210x297.indd 1 2.3.2015 8:58:49
Jägaren 2 l 2015 l 7 Kaisa Huttunen Inlämning och vilka dokument som krävs En ansökan om ett anskaffningstillstånd eller parallelltillstånd ska alltid lämnas in personligen på vilken polisstation som helst. Därifrån överförs ansökningen till polisen i din hemkommun för handläggning. Ta med dig ett officiellt identitetsbevis, militärpasset och ditt giltiga jaktkort samt övriga dokument som visar att du jagar. Till ansökningen fogas en skriftlig utredning av ditt jagande där det framgår vad slags vilt som vapnet är avsett för och vem som äger marken där du ska jaga. Vapnet ska stämma överens med syftet som det anskaffas för. Det går till exempel inte att ansöka om tillstånd för ett hagelgevär om du tänker jaga älg. Medlemskap i en jaktförening är ett sätt att verifiera sitt jagande, men vi har föreningsfrihet i vårt land, så det kan inte vara något krav för att beviljas tillstånd. I regel räcker det med ett giltigt jaktkort som bevis för att man jagar, förtydligar överkommissarie Jouko Aromäki på Vandapolisen. Den som ansöker om tillstånd för ett handeldvapen för jakt ska lämna in en detaljerad plan för sin jakt med fälla eller grytjakt till jaktvårdsföreningen i det ifrågavarande området, och jvföreningen skriver ett styrkande intyg som fogas till ansökningen. För parallelltillstånd krävs vapenägarens samtycke och för en minderårig sökande krävs målsmans samtycke. Lämplighetstest, tillståndsintervju, visa vapnet Den sökande ska på polisstationen göra ett datorbaserat lämplighetstest med 270 ja/nej-frågor och resultatet gäller i tre år. Alternativt kan den sökande styrka sin lämplighet med ett läkarintyg. Om ansökningen gäller den sökandes första skjutvapen eller första handeldvapen så kallas han (eller hon) till en intervju hos polisen. Överkommissarie Aromäki påpekar att det inte är någonting att oroa sig för. Det handlar inte om något förhör utan vi går igenom alldeles normala saker, som den sökande redan har fått tänka igenom innan han lämnade in sin ansökan. Om allt är i sin ordning så postas parallelltillståndet eller anskaffningstillståndet efter några veckor. Anskaffningstillståndet gäller i sex månader och vapnet ska skaffas under den här tiden. Från dagen då köpet görs har man 30 dagar tid att visa vapnet för polisen på vilken polisstation som helst i landet där vapen granskas. Ta med dig dina identitetshandlingar och den delen av anskaffningstillståndet som du fick behålla efter köpet. Vapnet transporteras i ett fodral och oladdat, och tas fram först när polisen säger till. När polisen har kontrollerat att geväret stämmer med anskaffningstillståndet så kommer innehavstillståndet av plast en tid därefter med posten. I regel beviljas tillstånden för gevär så, att de gäller tills vidare. Parallelltillstånden för gevär beviljas för maximalt tio år och för handeldvapen är den maximala tiden fem år, förklarar Aromäki. Anvisningar för ansökan om tillstånd för jaktgevär Er kk i Ka uppi Att göra en ansökan om tillstånd för ett jaktgevär kan verka invecklat, men det är det inte bara man följer anvisningarna.
Text: Jussi Partanen, utbildningsplanerare, Finlands Jägarförbund l Teckningar: Pasi Sairanen ABC för jaktskytte Bansäsongen närmar sig. Medan vi väntar passar det bra med en repetition av grunderna i hagelskytte. Naturligtvis går det också på vintern fint att öva på stillastående mål och torrträna. l Utgångsläget vid hagelskytte är att skytten håller båda ögonen öppna. På det viset får synfältet maximal vidd. Det här kräver dock att det är ögat på gevärets sida som dominerar. Vilket öga som dominerar är lätt att ta reda på. Sträck båda armarna framåt med händerna ihop och bilda ett korn med pekfingrarna. Välj ett mål några meter ifrån och sikta på det med båda ögonen öppna. Blunda sedan med vänster öga. Om kornet stannar på plats så dominerar ditt högra öga. Om kornet däremot flyttar på sig så dominerar ditt vänstra öga. Om du är högerhänt och ditt högra öga dominerar så kan du skjuta med bägge ögonen öppna. Om du är högerhänt men ditt vänstra öga dominerar så blir det strax knepigare. När du höjer geväret och lägger kolven mot höger kind så tittar ditt vänstra öga snett över pipans mynning mot målet och skottet går förbi på vänster sida. För en vänsterhänt går proceduren tvärtom. Det enklaste sättet att komma till rätta med det här är att blunda med det öga som inte ligger i linje med spången. . Det dominerande ögat Om fel öga dominerar kan träffpunkten bli upp till två meter fel. 8 l Jägaren 2 l 2015
Skjutställningen l Vid skytte mot rörligt mål är det viktigt att du vrider kroppen med höfterna och benen, åt bägge hållen i en rörelse som känns naturlig. Armarna, huvudet och vapnet bildar ett ”paket” som håller samma ställning hela tiden medan benen och höfterna ger rörelse och riktning åt ”paketet”. Bilden visar fötternas grundställning för en högerskytt och pilen visar var du avlossar skottet. Stå med fötterna cirka 20-30 centimeter från varandra och håll dem i cirka 45 graders vinkel mot skjutriktningen. I den här ställningen kan du vrida på kroppen från höfterna åt bägge hållen och du kan skjuta med en naturlig känsla. För en vänsterskytt är fotställningen den spegelvända. Om du står med fötterna för tätt ihop blir ställningen ostadig. Om du står med fötterna för långt från varandra blir det ingen smidig vridning på kroppen. Fotställningen är en personlig sak som efter hand finner sin form när du utvecklas. Med överkroppen som ett ”paket” som hålls i samma ställning så kan du i praktiken skjuta i alla riktningar genom att vrida på kroppen. Det blir en robotliknande rörelse. Höfterna och fötterna för överkroppens ”paket” uppåt, nedåt och åt sidorna som bilden visar. Anläggningen l Hyvä nosto on onnistuneen haulikonlaukauksen perusta. Toista nosto aina samalla tavalla. Oikeakätisellä ampujalla nosto on seuraavanlainen: När skytten står en aning framåtlutad med stadig kolvkontakt mot axeln och kinden så går det mycket enklare att hantera rekylen. Håll linjen öga-pipa under hela anläggningen. Höger hand börjar lyfta gevärets kolv från höften upp till axeln. Vänster hand håller om framstocken och håller piporna på samma höjd som målet. Greppet om framstocken ska alltid vara det samma, även på jakt. I slutet av anläggningen trycker du kolven mot axeln samtidigt som kinden och kolven får en stadig kontakt. Siktlinjen ska följa spången. Pilen mellan fotspåren visar den rätta skjutriktningen. l Anläggningen är grunden för ett bra hagelskott. Upprepa alltid rörelsen på samma sätt. För en högerhänt skytt går anläggningen till så här: Jägaren 2 l 2015 l 9
l När anläggningen är klar ska geväret vara rakt. Du får inte hålla huvudet på sned. Kinden ska ligga stadigt mot kolven. Huvudet, geväret och armarna utgör ett ”paket” som manövreras med höfterna och fötterna. Observera att vid skytte mot rörligt mål ska blicken alltid följa målet, inte kornet på pipan! Siktbilden l Skjut på tio meters håll på ett papper som är förslagsvis 1,2 x 1,2 meter stort och med fem måltavlor inritade. Skjut alla skott med underpipan, lerduvepatroner och maximal choke. Rikta spången mot balken under varje måltavla. Medelpunkten för träffbilden ska i stort sett ligga i ringen ovanför balken. Inta skjutställning med kolven nere och fronten vänd mot tavlan. En medhjälpare ger dig numret på någon av tavlorna (till exempel 3). Gör anläggning och skjut ett snabbt skott mot tavlan utan att korrigera anläggningen. Slappna av, ladda om och inta skjutställning på nytt. Medhjälparen ger ett nytt nummer och skyttet fortsätter tills en tavla återstår. Skjut den sista tavlan med ett noga siktat skott och jämför sedan resultatet med de instinktivt skjutna tavlorna. – Om hagelsvärmarnas mittpunkt ligger någorlunda mitt i måltavlan så är anläggningen korrekt och gevärets kolv passar dig. – Om träffpunkten kastar hit och dit på tavlorna så gör du varje gång anläggningen på olika sätt och måste fortsätta med torrträningen. – Om alla skott har träffat likadant men inte mitt i måltavlan så kan felet sitta i kolven. Skjut fler testskott för att bli säker på saken. Om du har skjutit 20-30 skott och är säker på att Stillastående mål 2-6 mm 2-6 mm Om du ser för mycket av spången så går skottet över målet. Detta kan också hända om kolven inte är stadigt ankrad mot kinden. Siktbilden är den bild som ögat ser när anläggningen är klar. Ögat ser spången från en punkt strax ovanför och målet syns ovanför piporna. När ögat befinner sig ungefär 2-6 millimeter ovanför spången så går hagelsvärmen en aning uppåt och mitten på svärmen befinner sig omedelbart ovanför kornet. På det här viset kan pipan vid svingen gå strax under målet. Om du skjuter med ögat i nivå med spången eller om pipans mynning ligger under siktlinjen så går skottet under målet. felet sitter i kolven så diskutera saken med en kunnig vapensmed. Observera att om du inte har möjligheter att skjuta på papptavlor så kan du placera ut lerduvor på till exempel en sandsluttning med snö. Din medhjälpare ger dig en slumpartad skjutordning på samma sätt som med papptavlorna. Det blir tydliga träffbilder av haglen i snön. Om det på din skjutbana inte finns en plats där du kan skjuta med hagelgevär på stillastående mål så föreslå för banpersonalen att de gör en sådan. 10 l Jägaren 2 l 2015
l Handboken ABC för jaktskytte är en åskådligt illustrerad och detaljerad handledning till bättre skott på jakt. Den behandlar skyttets teori, vapenoch riktmedelsteknik och praktiska övningar. Boken passar både nybörjare och längre hunna, och säljs i jägarförbundets nätaffär www.erakontti.fi Jägarförbundets distrikt ordnar grundkurser i skytte som bygger på handboken ABC för jaktskytte. Anmäl dig och lär dig nya sätt att träna! Information om kurser som arrangeras finns i Finlands Jägarförbunds utbildningskalender eller kontakta verksamhetsledaren i ditt distrikt. Se www. metsastajaliitto.fi Ak u Ah lholm l Vid skytte på rörligt mål ska pipan i skottögonblicket ligga framför målet, annars går skottet bakom. Men hur mycket bakom – det beror på flera faktorer. För skytte på rörligt mål finns två tekniker som fungerar: sving och jämn framförhållning. Skickliga jägare kan kombinera dem efter behov. Sving och jämn framförhållning Svingen passar bra i situationer där målet rör sig med hög hastighet och bara är synligt en alldeles kort stund. Så skjuter du med sving: 1. Sök målet och lyft pipornas mynning i höjd med målet. 2. Gör anläggningen så, att siktlinjen följer målet. 3. När anläggningen är klar befinner sig piporna aningen bakom målet. 4. För geväret förbi målet med en accelererande sving. Kom ihåg att föra geväret med kroppen i målets flygbana och med blicken fäst på målet. 5. Skjut när piporna har passerat målet. 6. Efter skottet får geväret inte stanna utan svingen fortsätter. l Det hela sker som en enda sammanhängande snabb rörelse. Jämn framförhållning lämpar sig för situationer där målet rör sig långsammare och är synligt under en längre stund. Så här skjuter du med jämn framförhållning: 1. Sök målet och lyft pipornas mynning i höjd med målet. 2. Gör anläggningen så, att siktlinjen följer målet. 3. När anläggningen är klar befinner sig piporna redan aningen framför målet. 4. För geväret med jämn hastighet framför målet och gör en bedömning av framförhållningen. Kom ihåg att det är kroppen som för geväret i målets bana och håll blicken på målet. 5. Skjut när du bedömer att framförhållningen är rätt. På skjutstation 4 vid jakthagel är den jämna framförhållningen för lerduvan cirka 1,6 meter. 6. Efter skottet får geväret inte stanna utan piporna fortsätter rörelsen. l Det hela sker som en enda sammanhängande snabb rörelse. Vill du lära dig mera om jaktskytte? Den här artikeln bygger på en serie skjutbaneplanscher som Jägarförbundet och Finlands viltcentral har publicerat. Jägaren 2 l 2015 l 11
12 l Jägaren 2 l 2015 Kaisa Huttunen Jv-föreningarna i Egentliga Finland satsade på en skjutsimulator Tack vare samarbete, eldsjälar och ett lyckokast lyckades jägarna skaffa en skjutsimulator till S:t Karins. ommaren 2013 grunnade verksamhetsledare Lasse Heimo på Åbonejdens jaktvårdsförening och jaktplanerare Jörgen Hermansson på Finlands viltcentrals region Egentliga Finland på hur jaktvårdsföreningarna skulle svara på utvecklingen där allt fler jägare bor i städer och frågan om i vilken riktning den tekniska utvecklingen skulle föra jakten under de närmaste åren. Heimo, som är handledare för jägarexamensutbildningen och skytteutbildningen hade märkt att i synnerhet nybörjarjägare behöver stöd vid skytteträningen eftersom examen i sin nuvarande form inte innehåller någon obligatorisk skytteträning. Indragningen av skjutbanor och förkortningen av öppettiderna, och svårigheterna för personer som bor i tätorter att bli medlem i en jaktförening gör det ännu svårare att utvecklas till en god skytt. Emellanåt har jag känt mig alldeles hjälplös när jag inte har kunnat erbjuda nya jägare tillräckligt med möjligheter till skytteträning, suckar Heimo. Jaktvårdsföreningarna finansierade Ur Lasse Heimos och Jörgen Hermanssons samtal föddes idén om att skaffa en skjutsimulator. Den svensktillverkade Marksman ST-2 verkade lovande så det organiserades en resa till Sverige för att titta på anläggningen. Med på resan följde också ett gäng från styrelsen för Åbonejdens jaktvårdsförening och viltcentralens regionkontor i Södra Tavastland och Satakunta. Gruppen testade simulatorn och beslöt att skaffa en sådan. När beslutet var fattat var följande uppgift att ordna med finansieringen. Enbart simulatorn skulle kosta drygt 50 000 euro. Man började med att ansöka om pengar från Viltcentralens fond, som beviljade projektet ett startkapital på 30 000 euro. Åbonejdens jaktvårdsförening och de övriga jv-föreningarna i Egentliga Finland skaffade fram resten. Fladdermushuset blev Viltets hus Den ledande tanken för hela projektet var att alla ska ha råd att öva skytte. Därför måste vi hitta lokaler där hyran var rimlig, förklarar Jörgen Hermansson. Det var nu som lyckokastet kom in i bilden. I december 2013 deltog Lasse Heimo i Egentliga l ligger i centrum av S:t Karins på adressen Paraistentie 15 l ställer en skjutsimulator samt lokaler för utbildning och möten till jägarnas förfogande l tar emot bokningar på sin hemsida och på telefon 0290 300 190 l debiterar per timme för användningen av simulatorn; 25 euro för åbobor, 30 euro för jägare från Egentliga Finland och 50 euro för övriga l måndagarna är reserverade för nya jägare från Egentliga Finland; sådan får under halvåret som följer på avlagd jägarexamen använda simulatorn gratis. www.turunseudun.rhy.fi S Så sent som för ett år sedan var huset i dåligt skick. Åbonejdens jaktvårdsförening samlade in pengar för att kunna hyra och använda det. I höstas rustade aktiva medlemmar i jaktvårdsföreningen upp huset på talko under verksamhetsledare Lasse Heimos ledning. Nu finns där lokaler för utbildning och möten, och en skjutsimulator. Vilthuset: La sse Heimo
Jägaren 2 l 2015 l 13 Finlands naturskyddsdistrikts lillajulsfest, där det blev tal om en byggnad, kallad Lepakkotalo (fladdermushuset), som ägdes av S:t Karins stad och som skulle rivas. Huset måste emellertid bevaras eftersom den största kända kolonin av nordisk fladdermus i landet förökade sig sommartid uppe i takkonstruktionen. Naturskyddarna och jägarna kom överens och hösten 2014 hyrde Åbonejdens jv-förening huset av S:t Karins stad. Därefter vidtog talkoarbetet med att rusta upp huset och när året led mot sitt slut var arbetet klart och simulatorn installerad. Lasse är timmerman till yrket och kunde axla ansvaret för renoveringen av detta viltets hus (Riistatalo). Hans entusiasm och kunnande har varit avgörande, berättar Hermansson. Utmaningar för varje skytt Skjutsimulatorn är gjord för jägare på alla nivåer, även om det var nybörjarnas behov av utbildning som satte i gång projektet. Jörgen Hermansson och Lasse Heimo är dessutom övertygade om att simulatorn kommer att sänka tröskeln för i synnerhet nybörjare att åka till skjutbanan för träning med skarp ammunition. En grön jägare kan se hur det rätta viltet går i pass och hur det ska fällas. En vanlig jägare skjuter kanske femtio älgar under hela sin livstid, men med simulatorn kan han sikta på och fälla hundra älgar i timmen. Det är utan tvivel så, att simulatorn ger säkerhet och beredskap till goda fällande skott när det blir allvar av ute i skogen, förklarar Hermansson. lll Ari Lehtimäki, som är en erfaren jägare från Helsingfors, fick prova på skjutsimulatorn med Lasse Heimo och Jörgen Hermansson som instruktörer. Med simulatorn Marksman ST-2 är träningen trevlig och okomplicerad. Det går inte åt några pengar till patroner och skytten är inte utsatt för väder och vind heller. Skjutsimulatorn i vilthuset erbjuder ett antal olika sportoch banskyttegrenar och viltarter: med hagelgevär går det att träna bland annat skytte mot måltavla och jakt efter and och ripa. Med studsare kan man skjuta på burkar och jaga vildsvin och hjortdjur. Ari Lehtimäki började med att testa hagelskyttet. Han ropar ”häpp” och en flock ripor flyger upp. Någon av fåglarna blir skadskjuten. Den grafiska analysen av skotten visar att en del av dem har gått framför och över. Snart börjar riporna trilla ner som de ska. Tänk om man fick jaga ripa så här på riktigt också! Mera fågel hela tiden, skrattar Lehtimäki. I Lappland kan man ströva omkring i dagar utan att se en enda, instämmer Hermansson och skrattar även han. Ari Lehtimäki provar också på andjakt och fasanjakt i simulatorn. Efter skotten kommer en bild upp i ena hörnet som visar skytten hur träffarna tog. Det går också att följa upp skyttet grafiskt i långsam återgivning. Det går att programmera skjutsimulatorn med olika animationer och på det viset variera bland annat viltets gångriktning, avstånd och hastighet. Det går också att ändra svårighetsgraden till exempel genom att höja animationens hastighet, begränsa antalet patroner, ändra sårkanalens diameter eller öka mängden sikthinder. Lasse Heimo berättar att även rutinerade sportskyttar som har provat på simulatorn har varit imponerade. Programmet och analysen bygger på beräkningar av hagelsvärmars beteende med olika hagelmaterial, som gjorts i England av Royal Military College of Science. Med simulatorn kan man samtidigt analysera hur och med vilken hastighet skytten följer målet med sitt vapen, målets hastighet och dessutom med en centimeters noggrannhet hur långt målet hinner rör sig efter skottet medan hagelsvärmen är på väg. Efter hagelskyttet testar Ari Lehtimäki skytte med studsare. Först justeras vapnet så det passar honom och sedan skjuter han ett provskott. Därefter jagar han älg, kronhjort, vildsvin och björn. Jakten efter vildsvin är det svåraste, i synnerhet i animationen där ett svin rusar över en skogsväg. Om skottet tar i buken så löper vildsvinet vidare. Programmet uppmuntrar till etiska fällande skott, så det är bara skott i de vitala delarna som fäller djuret, det vill säga träffar i lungorna eller hjärtat. Hjortdjuren är klart enklare. För kronhjortens del urartade dock skyttet emellanåt till ett pangande. Det hade ju redan blivit flera hundra skott under den här dagen. I fortsättningen ska jag dela det här passet med några kamrater. Då blir jag inte trött i armen och orkar analysera skotten, funderar Lehtimäki. Tre-fyra skyttar kan gott samsas om simulatorn under en timme. Nyttan blir störst om man håller en paus emellanåt, inflikar Hermansson. Ari Lehtimäki har särskilt sett fram emot att skjuta på björn som kommer rakt emot. Lasse Heimo programmerar situationen litet svårare och ger Lehtimäki bara två patroner när den argsinta björnen gör attacker från olika håll. Visst finns det skjutbanor med björnbana, men det är dyrt att bygga sådana och de är inte realistiska på det här sättet. Närmare jakt på riktigt än så här kommer man knappast, föreställer sig Lehtimäki. Ari Lehtimäki fick chansen att testa skjutsimulatorn med Jörgen Hermansson och Lasse Heimo som instruktörer. I vilthuset i S:t Karins kan både nybörjare och erfarna jägare utveckla sitt skytte. Inget videospel På vår webbplats riista.fi finns fler skjutsimulatorer. Mera info på www.metsastyssimulaattori.fi och www.simwayhunt.fi. Ka is a H ut tunen
AlAskA lite -40° C neopreeni lämpösaapas Super-tarjous! Suunniteltu aktiiviselle talvikalastajalle ja -metsästäjälle, joka arvostaa erinomaista käyttömukavuutta, keveyttä ja suorituskykyä ääriolo-suhteissa. Erikoislämmin 10 mm neopreenirakenne sekä kylmyyttä hyvin eristävä pohjarakenne. koot: 39-47 -40°C MAX. 8990 vain 200 kpl erä nopeille! vastaavat 149 € TALVEN suosiTuiN TEsTimENEsTyjä! 100% TYYTYVÄIVYYs TAkuu AlAskA Neulepipo Arvo 19,90 € O€ Arvo 119,90 € BUrrel X-600 leD-otsalamppu AlAskA Blaze termospullo 0,5 l Arvo 19,90 € O€ 1990 Maksat vain skilHUNt s2 DeFier asevalaisinpaketti Markkinoiden tehokkain asevalo erittäin pienessä koossa! Sopii kaikkiin aseisiin. Uusi huipputehokas Cree XM-L2 LED sekä jäähdytysjärjestelmä takaavat uskomattoman valotehon. Asennusvalmis paketti. liSävirtaa puhelimeen maaStoSSa! Power BANk ladattavat maastoakut Lataa puhelin, GPS tai muu elektroninen laite kätevästi maastossa, matkoilla tai missä vain. Täydellä akulla lataat puhelimen täyteen 2-3 kertaa (5200 mAh) tai 4-6 kertaa (10000 mAh). 50 kpl erä –tilaa heti! 149€ vain 39,90€ vain 5200 mAh 59,90€ vain 10000 mAh 950 lm vAloteHo 289 m kANtAmA JättimeneStYS! FisHFiNDer pilkkitutkat löydä kalapervet helposti ja nopeasti! Pilkkitutkalla löydät kalaparvet helposti ja nopeasti. Näyttää pohjan muodot, veden syvyyden sekä yksittäiset kalat ja parvet. Pieni koko ja helppo käyttää. JättimeneStYS! 99€ ALE -50 % TiLAAjAETu yLi 100€ osTosTA! sHOkkITARJOus! 599€ valitse yksi nopean tilaajan etu verkkokaupassa tai puhelimessa: tai alk. 9 € / kk* alk. SääStä aikaa Ja rahaa! BUrrel t1 laserkohdistin Jättisuosio! Kohdista kivääri entistä nopeammin ja helpommin laserin avulla! Sopii kaikille kaliibereille (.22 .50). Mukana suomenkieliset ohjeet sekä paristot. 3990 JättiSuoSio! vain LÄHETTÄÄ kuVAT suORAAN MATkAPuHELIMEEN! ETÄOHJAus MATkAPuHELIMELLA! sCouT GuARD sG-550m-8m HD lähettävä riistaja valvontakamera •lähettää liikettä havaittuaan kuvan puhelimeen tai s-postiin (mms/GPrs) •erittäin tarkat HD kuvat ja videot mustasalama 30 kpl leD! •suositun tm-testimenetyjän uutuusmalli! 229€ vain tarjous! BuRREL JA sCOuT guARd – TEsTIVOITTAJAT MAAHANTuOJALTA! BuRREL s10 HD+sms lähettävä riistaja valvontakamera •Huomaamaton infrapunasalama ja erittäin tehokas liiketunnistin •lähettää liikettä havaittuaan kuvan puhelimeen tai s-postiin (mms/GPrs) 17/2014 TESTIVOITTAJA 17/2014 TESTImEnESTyJä norm.99,00 € oSta 3 makSa 2! 3 paria Yksittäin /pr 29,80€ 14,90€ koot: 39-42, 43-47 PowerFleeCe 300G tHermoDrY lämpötakki Tekninen lämpöfleece viileisiin ja kylmiin olosuhteisiin. Hengittävä, kosteutta siirtävä ja joustava THERMODRY -materiaali. Istuva leikkaus. koot: XXs-2Xl AlAskA wooleN thermoDry-sukat Tekninen ja istuva lämpösukka viileisiin ja kylmiin olosuhteisiin. Villaa 80 %. BlAze 3Dtm Pro takki + henkselihousut moUNt HUNter Pro pakattava untuvaliivi HUIPPU-UUTUUS! Lämmin, 90 % untuvatäytteinen liivi aktiiviseen ulkoiluun. Sopii erinomaisesti talvipakkasilla takin alle lämpöliiviksi ja keväällä uloimmaksi vaatekerraksi. koot: XXs-4Xl pakattaviSSa pieneen tilaan extra-lämmin untuvatäYte kaupan päälle! metallinen turvakotelo Arvo 45€ O€ kaupan päälle! 1. Burrel älypuhelinsovellus arvo 49,00 2. kameran sääsuoja arvo 29,90 3. 8 GB muistikortti arvo 15,00 Arvo yht. 93,90 € 259€ tarjous! tarjous! 4990 vain norm.59,90 € 3990 vain tarjous nopeille! tilAUkset www.retkitukku.fi tai PUHelimitse p. 040 828 1000 ark klo 9-17 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta mYYmälä rautionkatu 2 C oulu ark klo 9-17 ALE -33 % ALE -30 % aStro 320 +DC50 koira-GpS norm.638,90 € 19990 vain rajoitettu erä! norm.278 € suomen suosituin hirvimiehen puku henkselihousuilla! • Erinomainen vedenpitävyys • Optimoidut camokuviot • Housuissa korkea, lämmittävä selkäosa sekä lumilukot lahkeissa O€
AlAskA lite -40° C neopreeni lämpösaapas Super-tarjous! Suunniteltu aktiiviselle talvikalastajalle ja -metsästäjälle, joka arvostaa erinomaista käyttömukavuutta, keveyttä ja suorituskykyä ääriolo-suhteissa. Erikoislämmin 10 mm neopreenirakenne sekä kylmyyttä hyvin eristävä pohjarakenne. koot: 39-47 -40°C MAX. 8990 vain 200 kpl erä nopeille! vastaavat 149 € TALVEN suosiTuiN TEsTimENEsTyjä! 100% TYYTYVÄIVYYs TAkuu AlAskA Neulepipo Arvo 19,90 € O€ Arvo 119,90 € BUrrel X-600 leD-otsalamppu AlAskA Blaze termospullo 0,5 l Arvo 19,90 € O€ 1990 Maksat vain skilHUNt s2 DeFier asevalaisinpaketti Markkinoiden tehokkain asevalo erittäin pienessä koossa! Sopii kaikkiin aseisiin. Uusi huipputehokas Cree XM-L2 LED sekä jäähdytysjärjestelmä takaavat uskomattoman valotehon. Asennusvalmis paketti. liSävirtaa puhelimeen maaStoSSa! Power BANk ladattavat maastoakut Lataa puhelin, GPS tai muu elektroninen laite kätevästi maastossa, matkoilla tai missä vain. Täydellä akulla lataat puhelimen täyteen 2-3 kertaa (5200 mAh) tai 4-6 kertaa (10000 mAh). 50 kpl erä –tilaa heti! 149€ vain 39,90€ vain 5200 mAh 59,90€ vain 10000 mAh 950 lm vAloteHo 289 m kANtAmA JättimeneStYS! FisHFiNDer pilkkitutkat löydä kalapervet helposti ja nopeasti! Pilkkitutkalla löydät kalaparvet helposti ja nopeasti. Näyttää pohjan muodot, veden syvyyden sekä yksittäiset kalat ja parvet. Pieni koko ja helppo käyttää. JättimeneStYS! 99€ ALE -50 % TiLAAjAETu yLi 100€ osTosTA! sHOkkITARJOus! 599€ valitse yksi nopean tilaajan etu verkkokaupassa tai puhelimessa: tai alk. 9 € / kk* alk. SääStä aikaa Ja rahaa! BUrrel t1 laserkohdistin Jättisuosio! Kohdista kivääri entistä nopeammin ja helpommin laserin avulla! Sopii kaikille kaliibereille (.22 .50). Mukana suomenkieliset ohjeet sekä paristot. 3990 JättiSuoSio! vain LÄHETTÄÄ kuVAT suORAAN MATkAPuHELIMEEN! ETÄOHJAus MATkAPuHELIMELLA! sCouT GuARD sG-550m-8m HD lähettävä riistaja valvontakamera •lähettää liikettä havaittuaan kuvan puhelimeen tai s-postiin (mms/GPrs) •erittäin tarkat HD kuvat ja videot mustasalama 30 kpl leD! •suositun tm-testimenetyjän uutuusmalli! 229€ vain tarjous! BuRREL JA sCOuT guARd – TEsTIVOITTAJAT MAAHANTuOJALTA! BuRREL s10 HD+sms lähettävä riistaja valvontakamera •Huomaamaton infrapunasalama ja erittäin tehokas liiketunnistin •lähettää liikettä havaittuaan kuvan puhelimeen tai s-postiin (mms/GPrs) 17/2014 TESTIVOITTAJA 17/2014 TESTImEnESTyJä norm.99,00 € oSta 3 makSa 2! 3 paria Yksittäin /pr 29,80€ 14,90€ koot: 39-42, 43-47 PowerFleeCe 300G tHermoDrY lämpötakki Tekninen lämpöfleece viileisiin ja kylmiin olosuhteisiin. Hengittävä, kosteutta siirtävä ja joustava THERMODRY -materiaali. Istuva leikkaus. koot: XXs-2Xl AlAskA wooleN thermoDry-sukat Tekninen ja istuva lämpösukka viileisiin ja kylmiin olosuhteisiin. Villaa 80 %. BlAze 3Dtm Pro takki + henkselihousut moUNt HUNter Pro pakattava untuvaliivi HUIPPU-UUTUUS! Lämmin, 90 % untuvatäytteinen liivi aktiiviseen ulkoiluun. Sopii erinomaisesti talvipakkasilla takin alle lämpöliiviksi ja keväällä uloimmaksi vaatekerraksi. koot: XXs-4Xl pakattaviSSa pieneen tilaan extra-lämmin untuvatäYte kaupan päälle! metallinen turvakotelo Arvo 45€ O€ kaupan päälle! 1. Burrel älypuhelinsovellus arvo 49,00 2. kameran sääsuoja arvo 29,90 3. 8 GB muistikortti arvo 15,00 Arvo yht. 93,90 € 259€ tarjous! tarjous! 4990 vain norm.59,90 € 3990 vain tarjous nopeille! tilAUkset www.retkitukku.fi tai PUHelimitse p. 040 828 1000 ark klo 9-17 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta mYYmälä rautionkatu 2 C oulu ark klo 9-17 ALE -33 % ALE -30 % aStro 320 +DC50 koira-GpS norm.638,90 € 19990 vain rajoitettu erä! norm.278 € suomen suosituin hirvimiehen puku henkselihousuilla! • Erinomainen vedenpitävyys • Optimoidut camokuviot • Housuissa korkea, lämmittävä selkäosa sekä lumilukot lahkeissa O€
Mikko Alhainen & Hia Sjöblom Viltåkern en säker inkomst Använd stöden i viltvården, del 3 M ET SÄ ST ÄJ ÄT HOITAVAT LU ON TO A JÄ GA RN A VÅRDAR NAT UR EN En ny programperiod för lantbruket har börjat och erbjuder goda möjligheter till miljöersättningar också för viltvården. Det är värt besväret att läsa in sig på villkoren och ta vara på möjligheterna. Viltoch naturvården ingår i odlingsplanen som ska vara klar före utgången av april. Juhani Toivakka i Kauhajoki: rsättningen för viltåkrar som ingår i den nya programperioden är ett konkurrenskraftigt alternativ för jordbrukare. Stödbeloppet är det samma oavsett skörden. Juhani Toivakka, som är aktiv jägare och jordbrukare i Kainasto i Kauhajoki, påpekar att stödet för viltåkrar är en säker inkomst, i synnerhet med dagens osäkra och svajiga spannmålspriser. – Om priset på spannmål fortsätter att sjunka så blir vi snart tvungna att plöja ner mera pengar i odlandet än det avkastar. Det minsta man kan göra är att ta sig en funderare på ersättningen för viltåkrar. Den är ju oberoende av vädret och spannmålspriserna. Inkomsten från en viltåker är säker och man kan räkna med den. Toivakka är nöjd med viltvårdsmöjligheterna i den nya programperioden. Han menar att de gör livet som jordbrukare litet enklare och lättar på arbetsbördan. – Byråkratin har den nya programperioden förstås inte lyckats råda bot på, men det får vi leva med! utbrister Toivakka. Mera viltåkrar Toivakka förmodar att ersättningen för viltåkrar kommer att öka antalet viltåkrar. – Jag kommer i alla fall att öka andelen viltåkrar till nivån 15 procent som den nya programperioden tillåter, säger Toivakka. E Hi a S jöbl o m Skyddszonerna utmed vattendrag minskar olägenheterna vid översvämningar och skapar i kombination med viltåkrar och ett växttäcke på vintern goda livsmiljöer för fältviltet. T o m B jör kl und För mera information om viltåkrar se www.jarki.fi/jarki-iskut Frö av jaktföreningen Samarbete ger styrka. Jaktföreningar som vill se fler viltåkrar i sina jaktmarker kan till exempel erbjuda frön åt jordbrukarna. Viltfröer av god kvalitet är ofta rätt dyra, så jordbrukare tar i regel emot hjälpen med glädje. Ett nätverk av lyckade viltåkrar gynnar både jägarna och jordbrukarna. Mera information finns på sidan www.mavi.fi/fi/tuet-ja-palvelut/ neuvoja/neuvo2020 Jordbrukaren och jägaren Juhani Toivakka påminner om att viltåkrarna ska anges i odlingsplanen som ska vara klar senast till utgången av april och i blanketterna för ansökan om miljöersättning. Den som önskar mera information kan kontakta en konsulent. 16 l Jägaren 2 l 2015
Jägaren 2 l 2015 l 17 Toivakka odlar ungefär 50 hektar på sin gård. I dagsläget kan han ha ungefär sju hektar viltåkrar. Viltåkrarna är ingenting nytt för gården, men hittills har de inte utgjort mer än cirka tio procent av odlingsarealen. – Jag tror att många jordbrukare som inte jagar kommer att börja anlägga viltåkrar. I höst kommer det att finnas mycket mera sådana än i höstas. Det kommer att göra livet mycket trevligare för viltet. Det kommer att finnas mera mat och gömslen än förut. Tillägg för mångfald Arealen åkrar med växttäcke kommer att öka. På till exempel de österbottniska slätterna utgör höstplöjningen ett hot mot vattendragen. – Häftiga regn får åarna att flöda ut över åkrarna. Näringsämnena sköljs från åkrarna ut i vattendragen och det har ju ingen någon glädje av. Juhani Toivakka skådar ut över åkrarna och Kyro älv som rinner ut Bottenviken. Han minns de återkommande översvämningar på åkerslätten. – Ute på en svart åker trivs inte någonting alls, men med ett växttäcke gynnar åkrarna både vattenskyddet och djurlivet. Det är inte bara viltet som får det bättre. Även mikro-organismerna som är så viktiga för mångfalden i odlingslandskapet hör till vinnarna, liksom insekterna och fåglarna. Se upp för varggropen! Enligt Toivakka uppmuntrar förnyelsen av ersättningarna också odlarna att bevara växttäcket året om. Enligt det nya programmet får gården 54 euro om året i ersättning per hektar med växttäcke om 80 procent av gårdens odlingsareal är växttäckt hela året. – På en gård med hundra hektar innebär det drygt 4 000 euro, kalkylerar Toivakka, men varnar i samma andetag för en varggrop. Om andelen med växttäcke på en gård med en total odlingsareal på hundra hektar är bara 40 procent så faller ersättningen rejält. Med det nya systemet kan andelen med växttäcke variera mera flexibelt från år till år. T o m B jör kl und Paradis för viltet lockar T o m B jör kl und 1. En viltoch mångfaldsren räknas till arealen som skördas. Den är maximalt tre meter bred och löper utmed åkerkanten. Kan sås med vall-, vilteller landskapsåkerväxter. Renen kan också bestå av säd som inte tröskas, vilket innebär att jordbrukaren kan lämna en tre meter bred zon utmed en spannmålsåker otröskad utan att det minskar odlingsarealen. 2. En viltåker: utöver åkerväxter kan där även växa exempelvis foderbetor och kålväxter. 3. En sädesåker: här går det bra med fånggrödor som klöver och raigräs av olika arter. 4. En fågelåker eller landskapsåker: färggranna blommor och strån som dignar under frön är en fröjd för ögat samtidigt som de lockar fåglar och pollinerare. 5. Skyddszon: passar bra som bete, alternativt ska växterna forslas bort efter slåttern. Bättre livsmiljöer för fältviltet För att rapphönor, fasaner och andra fältfåglar ska klara sig måste det finns tillräckligt med gömslen på åkrarna, i synnerhet på vintern. För decennier sedan var landskapet en mosaik av diken, lador och åkerholmar, och det fanns föda hela vintern. Det var aldrig längre än tio, tjugo meter till ett skyddande buskage. Fågelbestånden blomstrade. På dagens stora skiften kan det vara flera hundra meter till närmsta gömsle. Rapphönan kommer inte undan höken och mårdhunden hittar boet. Växtföljden, mångfaldsrenarna, skyddszonerna och viltoch fågelåkrarna skapar ett nätverk av gömslen och matbord i odlingslandskapet där viltet trivs. När landskapet dessutom inkluderar våtmarker, kantzoner, beten och omskötta holmar så talar vi om ett paradis för viltet. Inte bara fältviltet utan också rådjuren, älgarna och orrarna finner vägen till det dukade bordet och lämnar därmed de egentliga odlingarna i fred. Viltoch naturvården utgör en integrerad del av ett lönsamt jordbruk och jorden bibehåller sin odlingsbarhet. Starka och jaktbara viltbestånd berättar om en livskraftig landsbygd med möjligheter till näringar och fritidsintressen. Här ligger nyckeln till en framtid för både jakten och jordbruket! Byråkratin är någonting som vi bara måste leva med Juhani Toivakka. 1. 1. 1. 1. 2. 2. 3. 4. 2. 5.
18 l Jägaren 2 l 2015 Mikko Alhainen & Hia Sjöblom M ET SÄ ST ÄJ ÄT HOITAVAT LU ON TO A JÄ GA RN A VÅRDAR NAT UR EN Viltrenarna till heders otröskat för rapphönan, havre åt rådjuren Ett landskap med gott om viltåkrar och viltrenar gynnar både viltet och jakten. En viltren (officiellt mångfaldsren) utmed kanten på ett åkerskifte kan skötas som en viltåker, fältfågelåker eller vall, eller så låter man helt enkelt bli att tröska den eller ta vara på det som odlades. Renen räknas till den odlade arealen på åkerskiftet. Det är den bästa och effektivaste viltoch naturvård som alla jordbrukare kan bedriva. Ja ri Ko st et å den gamla ”goda” tiden var det tvungen sak att ta vara på hela skörden. Husbond surnade och skällde ut den som utmed åkerkanten lämnade ett stråk med havre för småfåglarna, rådjuren eller rapphönorna. Lyckligtvis har tiderna förändrats. Den nya programperiodens system för miljöersättningar innebär förändringar. Nu får – svart på vitt – den som vill lämna en kant utmed åkern otröskad eller oslagen. Även bredden får variera bara den inte överstiger tre meter i genomsnitt. På den här renen är det också tillåtet att odla vallväxter eller viltåkerväxter. Viltrenen, eller mångfaldsrenen som den heter officiellt, räknas in i arealen som odlas på åkerskiftet och är berättigad till samma stöd. Men så är det här också en av de få punkterna i ersättningssystemet med lättfattlig byråkrati. Viltvårdens möjligheter I den nya programperioden finns det en åtgärd i miljöförbindelsen som är gemensam för alla lantgårdar: en balanserad användning av näringsämnena. Åtgärden inkluderar inte bara en odlingsplan och en bördighetsundersökning utan också anläggandet av skyddsoch mångfaldsrenar. Dessutom kan ett jordbruk välja skiftesvisa åtgärder där viltet särskilt gynnas av miljövårdsvallar, ett växttäcke på vintern och åtgärden åkernaturens mångfald. Den sistnämna är viltvårdare allra mest intresserade av. Åtgärden åkernaturens mångfald inkluderar fyra olika former av åkeranvändning. Gröngödslingsvallar, saneringsväxter, fånggrödor och mångfaldsåkrar ger skydd och föda åt viltet, förbättrar jordens kvalitet och gynnar vattenskyddet. Med en mångfaldsåker avses ettåriga viltoch landP skapsåkrar samt fleråriga ängsåkrar och fältfågelåkrar. Övriga åtgärder i miljöförbindelsen som gynnar viltet är miljövårdsvallar och växttäcke vintertid. Mera information om möjligheterna och ersättningsvillkoren finner du i ansökningsguiden som Landsbygdsverket har gett ut.
Jägaren 2 l 2015 l 19 Anlägg en viltren och ta ett fint foto av den! Finlands viltcentral uppmanar alla jaktintresserade jordbrukare att anlägga en mångfaldsren på åtminstone ett skifte, antingen med växter som viltet gillar eller genom att lämna kvar huvudgrödan oskördad. Ta ett foto av viltet som besöker din mångfaldsren och skicka in det till oss på tidningen Jägaren. De fem bästa bilderna publiceras i höst och belönas med sakpriser. Mejla bilderna senast den 30 september på adressen henna.vayrynen@riista.fi. Märk mejlet Viltren 2015 och uppge ditt namn och din hemkommun. Fånggrödorna som har såtts i huvudgrödan använder näringsämnena och binder ytjorden efter skörden. Klövern eller vallväxterna som spirar i stubben efter skörden dukar till fest för allt vilt och håller samtidigt kvar de värdefulla näringsämnena i åkerjorden till nästa odlingssäsong, och förbättrar jordens kvalitet. När säden, grönsakerna, potatisen eller vad som odlades har skördats så är åkern tämligen naken eller jorden blottad under stubben. Häftiga regnskurar sköljer ut värdefulla näringsämnen från ytjorden och varken fasaner eller fältharar kan äta utan att visa sig i öppen dag. Fånggrödorna är räddaren i nöden. De sås i den befintliga grödan, som en följeslagare. Fånggrödan binder näringsämnen och förbättrar jordens struktur och höjer på så vis åkerns avkastning. Till de populäraste hör klöver och raigräs av olika arter, timotej, ängssvingel och humlelusern. Ersättningen uppgår till 100 euro per hektar utöver ersättningarna för huvudgrödan. Åtgärdens betydelse för viltvården och gårdens inkomster är inte att förakta! Även växttäcket på vintern förtjänar att tas på allvar: ersättningsnivån stiger avsevärt ju mer jordbrukaren lämnar oplöjt på hösten. Viltet gillar fånggrödor Fånggrödorna innebär högre ersättningar och mat för viltet Tillåtet att lämna otröskat Nu är det tillåtet att lämna kvar en kant med oskördad huvudgröda! Mångfaldsrenarna ger viltet och småfåglarna gömslen och mat, och kostar knappt något besvär alls att anlägga. Renarna räknas in i den odlade arealen på skiftet. Det är tillåtet att anlägga mångfaldsrenar som räknas till den odlade arealen utmed alla kanter på skiftet som inte gränsar till ett vattendrag. Utmed vattendrag anläggs en skyddsren med vallväxter. Fototävling! A nn a L ilje ström
20 l Jägaren 2 l 2015 Mikko Alhainen M ET SÄ ST ÄJ ÄT HOITAVAT LU ON TO A JÄ GA RN A VÅRDAR NAT UR EN Nya vindar på viltåkrarna apphönskullen som kilar omkring på fågelängen följer med vårsådden inifrån vegetationens gömslen. Viltåkern som sås på skiftet bredvid kommer att bjuda på skydd och mat i vinter. Viltåkern sås i stället för fågelängen och där kommer det att finnas grönskande brodd långt in på hösten. Varken älgarna, rådjuren eller orrarna tackar nej till det dukade festbordet. Trehundra euro per hektar är en väldigt konkurrenskraftig ersättning i förhållande till spannmålen, i synnerhet under rådande osäkerhet på marknaden. En mångfaldsåker är flexibel vad beträffar tidpunkten för sådden och jordbrukaren slipper utgifterna för skördandet och riskerna med priserna. Med viltåkrar och fågelängar är avkastningen garanterad också på mitten av skiftet. Mångfaldsåkrarna i åtgärden åkernaturens mångfald är precis den pusselbit i det nya ersättningssystemet som viltvårdarna ska ta vara på. Åkrarna kan anläggas som ettåriga med vilteller landskapsfröblandningar, eller som fågelängar för minst två växtperioder med ängseller fältfågelfröblandningar. Markbearbetning är tillåtet liksom användningen av växtskyddsmedel när växtligheten anläggs och avslutas. Det här är en betydelsefull nyhet som förhoppningsvis ökar odlarnas intresse för att anlägga viltåkrar. Åkrarna får gödslas för att skapa ett täckande växttäcke, men gödslingen ska följa gödslingstabellerna i miljöersättningssystemet. Mångfaldsåkrar behöver inte slås. Om det ändå är nödvändigt med slåtter till exempel på grund av problem med ogräs eller sly så ska det göras efter den första augusti. Om slåttern görs från kanterna in mot mitten ska man lämna ett oslaget område i mitten där ungarna som har hållit till på åkern kan gömma sig och överleva. Därför rekommenderas att slåttern görs från mitten ut mot kanterna så att djuren hinner sätta sig i säkerhet. Den slagna växtligheten får tas till vara och användas. R Sådd på hösten eller våren Ettårig växtlighet ska anläggas på nytt inför varje växtperiod. En viltåker kan sås föregående höst med växter som ska sås på hösten eller som en traditionell viltåker senast den 30 juni. Växtligheten som har såtts på hösten övervintrar till följande växtperiod och därpå följande vinter, vilket alltså innebär att viltåkern efter sådden klarar sig själv i två vintrar och en sommar. Växtlighet som sås på våren övervintrar till följande vår. Växtligheten på en viltåker ska användas som foder för viltet antingen på åkern, i åkerns närhet eller på en separat utfodringsplats. Man får inte anlägga en viltåker i närheten av en väg med livlig trafik. Den bästa naturvården är att låta växtligheten stanna kvar på åkern. I en fröblandning med viltväxter ska det finnas minst två av följande fröer: säd, bovete, solros, oljelin, ärt, ryps, raps eller senap, foderkål, foderraps, oljerättika, foderbetor (fodersockerbeta, foderrova), gräsväxter och klöver. I blandningar med gräsväxter och klöver ska det dessutom alltid finnas någon ettårig växt som inte är ett gräs eller klöver. Viltväxterna kan sås i rader. För åkrar som sås på hösten rekommenderas en blandning av höstsäd och höstoljeväxter, men det går att prova med annat. Nyttan för viltet : Växtlighet som har såtts på våren är färdig på senhösten och ger skydd och föda på vintern. Växtlighet som har såtts föregående höst börjar växa tidigt på våren och ger skydd och mat från försommaren ända till följande vår. Nyttan för odlaren : En viltåker som sås på hösten jämnar ut arbetstopparna. Därefter klarar viltåkern sig själv i ett och ett halvt år innan odlaren behöver göra något. Det sparar tid och pengar. En viltåker ger en lätt och säker inkomst av åkerhörn som är problematiska för jordbruket. På viltåkern växer foderkål, rova och vicker som frestar klövdjuren. Mik ko A lh ainen Ogräs får bekämpas före eller vid sådden