Jägaren 1/2022 - Lehtiluukku.fi

MUFFLONFÅR OCH DOVHJORT I NAGU DELTA I DIN JV-FÖRENINGS ÅRSMÖTE! LÅT BARNET FÖLJA MED PÅ JAKT POSITIONS PUNKTERNA NU PÅ OMA RIISTA-KARTAN INHEMSK EXOTIK 1/2022 Tidningen når fler än 300 000 jägare
36 Utrustningen: Händerna och kylan 30 Färre vargattacker på hundar 40 Positionspunkterna nu på Oma riista-kartan 56 Brott och straff 60 Jaktvårdsföreningarnas årsmöten 2022 JAKT 10 Inhemsk exotik 14 Finland med en jaktturists ögon 24 Låt barnet följa med på jakt 26 Från lapska armen till Muonioskogen 29 Det hände sig på jakt 36 Utrustningen: Händerna och kylan 38 Utrustningen: Passar geväret och den blyfria kulan ihop? 46 Uppdatering av kötthanterings utrymmet – slaktskjulet 2.0 50 Prima viltkött mörning 52 Recept a la Kati Pohja VILTET 30 Färre vargattacker på hundar 32 Jaktföreningen som motor i landsbygd med mångfald 49 Sotka-rastplatserna lämnas i fred underhöstflyttningen AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 22 Ungdomsredaktionen samlades 40 Passen och de övriga positionspunkterna nu på Oma riista-kartan 44 Ett ymnighetshorn med studiematerial för jägare 56 Brott och straff 60 Jaktvårdsföreningarnas årsmöten 64 Ansökningstiden för jvf-projektfinansieringharbörjat 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 59 Ministeriet informerar FORSKNING 54 Nya synvinklar på vilthushållningen LAGAR & LICENSER 58 Så här stänger du hjortdjurslicensen och betalar 59 Dispenser för icke fredade fåglar Jägaren 1/2022 2 Innehåll
JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Framtiden tillhör de nya jägarna A lla minns vi våra första jakter och de första fällningarna. Kanske kan du ur minnets gömslen plocka fram var du sköt din första and, duva, hare eller orre. Eller gångendådufickhängamedpåstorviltsjakt.Vadsomnu råkade bli den första för just dig. På viltkanten var det lite grann som att få jobba som en vuxen med de vuxna oavsett om det handlade om upprustning av älgbanan eller föreningstalko. Men världen och attityderna var annorlunda i min ungdom för decennier sedan. Alla sysslor var inte öppna för juniorer. Inte gick det heller för sig att öppna munnen när och hur som helst, om man ville fortsätta hänga med. Lyckligtvis har världen förändrats och enligt mångas mening till det bättre, även om tiden tenderar att förgylla minnen. Numera är ungdomarna i mångt och mycket mognare än min egen generation var. Trots att dagens unga inte alltid har möjligheter att prova på praktiska färdigheter från förr, sådana som vi äldre växte upp med. Den jaktliga framtiden hör som alltid ungdomen till. Eller snarare till de nya jägarna. Nuförtiden är det inte ovanligt att folk blir jaktintresserade först i mogen ålder. Ävenomdehärpersonernaharflerlevnadsårbakomsig så är entusiasmen i början av jägarbanan den samma. Jag har följt med utvecklingen och kan konstatera att det är alldeles utomordentliga nya jägare i samtliga åldersgrupper som söker sig till jakten. Till all lycka undergår också attityderna en förändring. Förhoppningsvis begriper vi grånande veteraner att ge plats åt nya tankar och seder, och dela med oss av våra erfarenheter som ett uppmuntrande stöd. I sådana här banor har tankarna ofta gått när jag har haft tillfälle att följa med hur vår ungdomsredaktion jobbar. Ansvarsfulla ungdomar, entusiastiska för vår sak! I ett par års tid har vi fått läsa om era tankar och erfarenheter i tidningen Jägaren. Förhoppningsvis kommer era vassa pennor och moderna ord att inspirera också andra, både ungdomar och vuxna, att ansluta sig till oss. Förossäldreåtergårtankarnatillflyddadecennieroch känslor som vi trodde var glömda. 14 Finland med en jaktturists ögon 52 Festligt med hjort Ledar n Jägaren 1/2022 3
D en femte december publicerade tidningen Helsingin Sanomat en lång artikel av Anna-Stina Nykänen om problem med den mentala hälsan, om bakgrunden till problemen och om olika sätt att stöda. I artikeln fick vi även träffa ett jaktsällskap i Kuopio vars medlemmar berättade om vad samtalen och gemenskapen på jakt betydde för dem. Herrarna konstaterade enhälligt att om man frågar en kamrat om hur han mår så ska man också vara beredd att lyssna. Och läsa mellan raderna. Finländarnas erfarenheter av vår inhemska samtalskultur innebär enligt gjorda undersökningar (Yle och stiftelsen Dialogpaus, projektet Bra sagt 2020 och 2021) både goda och dåliga nyheter. Låt oss börja med de dåliga. En stor del av oss upplever att samtalskulturen har förändrats till det sämre. En fjärdedel vill inte längre delta i samhällsdebatten. En majoritet anser att samtalet i de sociala medierna är respektlöst. Men i samma undersökning fanns det lyckligtvis också rejält med goda nyheter. Bland annat denna. I motsats till vad många tror så njuter en majoritet av oss finländare av djupa samtal och efterlyser fler platser för sådana. En majoritet anser att det i ett gott samtal ska ingå både att lyssna och att själv bli hörd. Stiftelsen Dialogpaus grundades för några år sedan för att förbättra samtalskulturen i vårt land. Det här gör vi med en samtalsmetod som har utvecklats av Sitra, jubileumsfonden för Finlands självständighet. Metoden hjälper oss att diskutera konstruktivt också om svåra ämnen. Metoden är öppen och gratis för vem som helst att använda. Till dags dato har drygt 65 000 finländare deltagit i sådana samtal. Stiftelsens främsta budskap är detta. Den som vill stärka och förbättra samtalskulturen i vårt land börjar lämpligen med sig själv. Här kan några frågor vara till hjälp. Hurdan är jag som lyssnare och samtalspartner? Vilka situationer upplever jag som lätta respektive svåra? Beträffande våra dialogfärdigheter har var och en av oss svagheter att utveckla och styrkor. Lyckligtvis går det att öva sina samtalsfärdigheter genom hela livet – ett projekt som aldrig går i mål. Det är en lättnad att veta. Det finska namnet på stiftelsen, Erätauko, får somliga att tänka på idrott medan andras tankar går till stunder av djup gemenskap i skogen, på sjön och uppe på fjället. Det är lätt att hitta gemensamma nämnare för metoden och jakten. Det är ingen slump att samtalen enligt metoden har tagit modell av jakten. Samlingen kring brasan brukar vara fri från tidtabeller; man plockar med veden och betraktar lågorna. Det är ett utmärkt tillfälle att inleda ett samtal. Samtliga kring brasan kan lyssna och bli hörda. Samtalet kan efter de vanliga fraserna bege sig via humorn ut på djupt vatten. Vid sådana pauser i naturen och i vardagen uppstår möjligheter att bli sedd och hörd. Upplevelsen av att höra till en grupp stöder välbefinnandet och kan vara till avgörande hjälp för att förebygga psykiska problem. På jakter och i gott sällskap uppstår det ögonblick som ruskar om och berör kärnan i att vara människa. Det finns gemensamma mål, samarbete, riter och ritualer, fest och gemenskap, skratt och en förhöjd känsla för livets stora och små frågor, respekt för livet och skapelsen. Mitt i allt detta kan människan inse att livet inte är en dans på rosor för ens medmänniskor, men ändå brukar folk klara av att navigera mellan grynnorna. Vid brasan och efter hemkomsten kan det kännas lättare att andas. Ett nytt hopp har tänts att ta med sig hem som en gåva! LAURA ARIKKA Skribenten bor i Åbo och är VD för stiftelsen Dialogpaus, författare och före detta scout. Hon njuter av att segla i Skärgårdshavet och att sitta vid en lägereld och fundera, tillsammans med en god matsäck. Stiftelsen Dialogpaus stärker den finländska samtalskulturen Jägaren 1/2022 4 Gästskribenten
N aturresursinstitutet Luke gör varje år upp en jaktstatistik. Den bygger på en jaktenkät som posten i slutet av januari distribuerar till 7500 slumpmässigt utvalda jägare ute i regionerna. De utvalda kan svara på nätet eller på en pappersblankett. Institutet betalar svarsportot. Det är viktigt att samtliga mottagare svarar, även de som inte har jagat eller fällt något vilt under 2021, eftersom statistiken kräver ett stort antal svar för att vara tillförlitlig. Under de senaste åren har svarsprocenten legat på 50-65 procent. Föregående enkätskörd Under 2020 jagade ungefär två tredjedelar av dem som hade betalat jaktvårdsavgiften. Antalet har varit i stort sett oförändrat under de senaste åren. En majoritet av dem som jagat, drygt 80 procent, hade jagat småvilt. Av dem lyckades ungefär 120 200 jägare eller drygt 70 procent fälla något småvilt. 60 procent av samtliga som jagat hade jagat hjortdjur. Efter flera år med nedåtgående trend har antalet fällda skogsharar (i landet som helhet) ökat en aning. För några år sedan befann sig skogshönsen nere i en vågdal och avskjutningen (i landet som helhet) minskade, men efter hand som stammarna återhämtade sig ökade även avskjutningen. Under både 2020 och 2019 fälldes inalles cirka 150 000 orrar och tjädrar. Under 2020 stod ringduvan för den största enskilda avskjutningen, i genomsnitt drygt tio duvor per jägare som hade fällt vilt. Du finner jaktstatistiken på webbadressen https://stat.luke.fi/sv/jakten EN STATISTISK ENKÄT OM JAKTEN OCH AVSKJUTNINGEN SKICKAS UT I JANUARI M AK M ED IA , AN TT I TÖ RM ÄL Ä; N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET , EE VA VA AH TE RA H AN N U HU TT U Jägaren 1/2022 5 Nyhet r
TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Toppjakt och stamvård av vargen I större delen av vårt land fick vi i höstas tillfälle att njuta av urstarka hönsstammar. Under älgjakten i november-december fick vi se verkligt stora orrflockar. För orrens del står toppjakten i januari i östra och norra Finland helt klart på hållbar grund. I de här landsdelarna är dessutom snöläget idealiskt för hönsen; på sina håll ligger snön djup och mjuk, så det går utmärkt att gräva ner sig. För toppjägare är snöläget till och med besvärligt eftersom många skogsbilvägar är oplogade. Men njutningen är desto större efter ett lyckat fällande skott eftersom jägaren har fått jobba så svetten lackar. Halvvägs in i december utfärdade Jordoch skogsbruksministeriet sin förordning om stamvårdande jakt på varg. Ett stort antal utlåtanden hade getts om utkastet. Som väntat hade de i stort sett fördelat sig på för och emot. Personalen på Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter nödgades i skyndsam ordning fatta besluten om dispenser för att inte behandlingen av eventuella överklaganden skulle försena inledningen på jakten alltför mycket. Förhoppningsvis kommer överklagandena (om sådana inkommer) inte att leda till verkställighetsförbud; vi vill ju göra vargen mera acceptabel som vilt i vårt land. Senast det var möjligt med stamvårdande vargjakt utanför renskötselområdet innebar det en klar ökning av allmänhetens förtroende för hanteringen av vargkonflikten och en positiv inställning till vargen. Ibland får vi faktiskt höra positiva jaktnyheter från EU-hållet! EU-kommissionen bytte ståndpunkt beträffande förbudet mot jakt och fiske i strängt skyddade områden eftersom det betraktades som grundlöst. Det ska bli intressant att se om och när den här principen förvandlas till ”kött” också i vårt land! EU godkände fortsatt jakt i skyddsoch ödemarksområden I den europeiska unionens biodiversitetsstrategi för år 2030 är målet att skydda 30 procent av EU:s areal. Tio procent av detta ska vara strängt skyddat. I EU:s förslag jämställdes jakten och fisket med gruvindustri, och ska vara förbjudna i de strängt skyddade områdena. I vårt land skulle detta ha drabbat ödemarksområden, Naturaområden och nationalparker. I praktiken skulle nästan hela Övre Lappland ha belagts med jaktoch fiskeförbud. På grund av medlemsländernas motstånd lade EU ner förslaget. Det hållbara nyttjandet av viltoch fiskstammarna får fortsätta. Den hållbara jakten och dito fisket utgör en betydande del av rekreationsbruket i de vidsträckta skyddade områdena. För att skyddet av livsmiljöer ska vara acceptabelt är det viktigt att jakten och fisket är tillåtna. H AN N U HU TT U Följ oss i de sociala medierna och håll dig uppdaterad Håll dig uppdaterad om det senaste i viltbranschen genom att följa Finlands viltcentral på Facebook och Twitter. På Instagram håller du jaktstämningen uppe på tidningens konto @metsastajalehti. Nyhet r K lumn Jägaren 1/2022 6
@my.nature.adventures Riitta Mälkiä som bor i Villmanstrand skrev jägarexamen hösten 2020. Hon kompletterade sitt naturintresse med jakt och viltvård. Hon lockades av hagelgeväret som hon ärvt av pappa och drömmen om en hund. – Vi var ute och letade efter harspår i nysnön och övade vinterspårning med min hund Niilo. Han är en 1,5 årig beagle som jag började jaga hare med i höstas. Han är verkligen en överdängare på att jaga fast han inte har jagande föräldrar. Inte omöjligt att han så småningom får en fågelhund som kamrat. Men vi börjar med att lära oss grunderna, tillsammans och var för sig. DELTOG I ÄLGHUSHÅLLNINGSOMRÅDES PROJEKTETS UTBILDNINGAR 27 000 Stamvårdande vargjakt tillåtet igen Jordoch skogsbruksministeriet fastställde den 14 december en förordning som tillåter stamvårdande vargjakt från den första januari 2022. Jakten ingår i förvaltningsplanen för vargstammen som syftar till att bevara en livskraftig vargstam samtidigt som den svarar på behoven hos dem som bor i vargområden. Med stöd av förordningen får 20 vargar fällas utanför renskötselområdet. Jakten får riktas mot högst fyra flockar eller par som hävdar revir. Förordningen gäller inte vargar som avlivas på order av polisen eller med dispenser som Finlands viltcentral beviljar av skadeeller säkerhetsskäl. Finlands viltcentral beviljade dispenserna för stamvårdande jakt sedan tidningen gått i tryck. Inalles inkom 33 ansökningar om att få fälla sammanlagt 168 vargar. Du finner besluten om dispenser för stora rovdjur på viltcentralens webbplats: riista.fi/sv/jakt/tjanster-for-jagarna/tillstandsforvaltningen/dispensbeslut/. I podden Sorkkia ja sarvia får du veta (på finska) på vilka grunder licenser beviljas: jagarentidningen.fi och Spotify. VAPENSÄKERHETENS 4 REGLER 1 ALLA VAPEN ÄR ALLTID LADDADE Tro aldrig att ett vapen är oladdat. Kontrollera alltid vapnet när du ska hantera det och följ därefter de övriga reglerna. 2 RIKTA ALDRIG PIPAN MOT NÅGONTING SOM DU INTE ÄR BEREDD ATT SKJUTA PÅ Med ett skjutvapen får man bara sikta på sådant som man är beredd att skjuta på även om man inte tänker göra det. Detta förändras inte ens av att vapnet skulle vara oladdat (se regel 1). 3 HÅLL FINGRET BORTA FRÅN AVTRYCKAREN Ett vapen avfyrar inte sig självt utan det är någon som gör det. Håll fingret utanför varbygeln ända tills du ser målet i siktet. 4 VAR SÄKER PÅ DITT MÅL Skjut inte på någonting som du inte har identifierat. Skuggor, ljud eller silhuetter ska du inte skjuta på om du inte ser målet ordentligt. Kontrollera också kulfånget så kulor som går igenom eller bommar målet inte orsakar fara. De här reglerna gäller alltid och över allt. Jägaren 1/2022 7 Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. Nyhet r PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA
Antikroppar mot Aujeszkys sjukdom (AD) påträffade hos vildlevande vildsvin Hos ett vildsvin som fälldes i Kitee i mitten av oktober påträffades antikroppar mot Aujeszkys sjukdom (AD). Sjukdomen drabbar främst svin, men kan även smitta andra djurarter, dock inte människor. Fallet påverkar inte Finlands officiella status som ett AD-fritt land. Sjukdomen förekommer tämligen allmänt hos vildsvin i Europa. Föregående gång som antikroppar mot AD påträffades hos vildlevande vildsvin i vårt land var åren 1980 och 2019. Aujeszkys sjukdom orsakas av ett herpesvirus (SuHV-1), som kan infektera även andra djurarter såsom kor, får, katter och hundar. Hos dem leder en infektion nästan undantagslöst till döden. De övriga djurarterna kan dock inte föra smittan vidare till andra djur. Eftersom sjukdomen kan smitta via kroppsdelar av ett infekterat tamsvin eller vildsvin ska råa kropps2022 års vinterinventering av vilttrianglar Den rekommenderade inventeringstiden för räkningen av spår i snö i viltoch fälttrianglar är i södra och mellersta Finland 15.1–28.2 och i Lappland och Uleåborg 15.1–15.3. För att resultaten ska kunna användas medan de är färska rekommenderar vi att de returneras på webbplatsen riistakolmiot.fi/sv/ så fort de är klara. Posta blanketterna och kartorna så fort du kan om du returnerar resultatet på papper. Sammanfattningarna av vinterinventeringen uppdateras på riistakolmiot.fi/sv/raportit/ fortlöpande medan inventeringen pågår. Ytterligare information: www.riistakolmiot.fi/sv/. delar eller organ inte ges åt hundar eller katter. AD ingår i övervaknings programmet för vildsvin – Organproverna av vildsvin som skickas in till undersökning för afrikansk svinpest undersöks också för AD-virus. Vi undersöker också förekomsten av antikroppar mot virus på samtliga djur som vi får in ett undersökningsdugligt blodprov av, berättar specialforskare Jonna Kyyrö på Livsmedelsverket. Under 2020 undersöktes 937 prover av vildlevande vildsvin för AD-virus och av dem undersöktes 816 också för antikroppar mot AD. Livsmedelsverket tackar samtliga jägare som har skickat in vildsvins prover och önskar sig samma aktivitet även framledes. GE TT Y IM AG ES Finlands viltcentral söker en PLANERARE för en tidsbestämd anställning 03/2022-06/2025 på projektet VargLife riista.fi/sv/lediga-jobb TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 Burrel+ palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita, sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. VUODEN KOVIN RIISTAKAMERAUUTUUS BURREL S12 HD+SMS PRO (BURREL+) Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraa Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) winter pack sisältää: • Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) riistakamera • Sandisk 16 Gb muistikortti • Talvisiin olosuhteisiin sopiva 10Ah lyijyhappoakku • Burrel akkujohto • Merinovillainen pipo Burrel-logolla • 12.0 Megapikselin still-kuvat ja FullHD videokuvaus äänellä (1080p) • Verkkotuki 4G-, 3Gja 2G-verkoille • FullHD 1080p videot @ 30 fps. Myös videoiden lähetys • IP68 suojaluokituksen kotelo • 2.0” väri LCD-näyttö • 12kk Burrel+ lisenssi. • Myyntipakkaus sisältää itseaktivoitavan Burrel SIM-kortin 7,74 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 278,64 €. 50 € Säästä norm. 329 € Winter pack VAIN ELISALTA! Kätevä mm. luontokuvaukseen, riistanvalvontaan tai vaikkapa omaisuudenvalvontaan. 36540_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 36540_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 28.10.2021 13.22 28.10.2021 13.22 Ministeriet har utnämnt den nya styrelsen för Finlands viltcentral Följande styrelsemedlemmar (ersättarna inom parentes) är utsedda för perioden 1.1 2022–31.12 2024: Det nationella viltrådets medlemsförslag: Tauno Partanen, ordförande (Juhani Kukkonen), Teppo Kakkonen, vice ordförande (Erkki Huhta), Jari Korhonen (Jari Huhtamella), Ilkka Tiainen (Markku Autio), Pekka T. Partanen (Kimmo Alakoski) och Niklas Christensen (Martin Hägglund). Ministeriets representant: Vilppu Talvitie (Niina Riissanen). LUKE:s representant: Katja Holmala (Kirsi Arvelo), MTK:s representant: Timo Leskinen (Mikko Tiirola). Finlands viltcentrals personalrepresentant: Ville Hokkanen (Heli Paavola). Jägaren 1/2022 8 Nyhet r
TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 Burrel+ palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita, sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. VUODEN KOVIN RIISTAKAMERAUUTUUS BURREL S12 HD+SMS PRO (BURREL+) Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraa Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) winter pack sisältää: • Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) riistakamera • Sandisk 16 Gb muistikortti • Talvisiin olosuhteisiin sopiva 10Ah lyijyhappoakku • Burrel akkujohto • Merinovillainen pipo Burrel-logolla • 12.0 Megapikselin still-kuvat ja FullHD videokuvaus äänellä (1080p) • Verkkotuki 4G-, 3Gja 2G-verkoille • FullHD 1080p videot @ 30 fps. Myös videoiden lähetys • IP68 suojaluokituksen kotelo • 2.0” väri LCD-näyttö • 12kk Burrel+ lisenssi. • Myyntipakkaus sisältää itseaktivoitavan Burrel SIM-kortin 7,74 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 278,64 €. 50 € Säästä norm. 329 € Winter pack VAIN ELISALTA! Kätevä mm. luontokuvaukseen, riistanvalvontaan tai vaikkapa omaisuudenvalvontaan. 36540_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 36540_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 28.10.2021 13.22 28.10.2021 13.22
Mufflonfår och dovhjort i Nagu Skärgården i sydvästra Finland ligger på nordgränsen av ekskogsbältet där närheten till Östersjön gör vintrarna mildare. Detta skapar gynnsamma levnadsvillkor för två sällsyntheter i vårt land; dovhjorten och mufflonfåret. TexT och bilder Antti Saarenmaa V arken mufflonfåret eller dovhjorten hör till vår ursprungliga fauna utan utgör importvara från Central europa. Mufflonfåret, även kallat rödfår, har kusiner i Nordamerika; tjockhornsfåret och det amerikanska snöfåret. Enligt somliga representerar arten ursprungsformen för de europeiska tamfåren. Mufflonfåret är ett synnerligen intressant vilt. Synsinnet är klart skarpare än hos våra övriga klövdjur medan flockbeteendet gör det svårt att osedd ta sig nära. I en flock Inhemsk exotik med säg tjugo par ögon är det alltid något av fåren som håller huvudet uppe och ögonen på skaft. Jägaren måste alltså röra sig ytterst försiktigt! Mufflonfåret trivs i skärgården, både i bergig terräng och på öppna ängar. När fåren betar på en äng håller de sig ofta ute på den öppna mitten för att, när fara hotar, samla sig till en tät klunga, vilket gör det svårt att utse en lämplig individ. Dessutom verkar mufflonfåren vara i ständig rörelse och varierar sina stigar och beten, vilket gör det svårt att jaga förutseende. Jägaren 1/2022 10
Dovhjorten leder sitt ursprung till Mellanöstern. Därifrån har arten under de senaste tvåtusen åren med mänsklig hjälp spritt sig till Europa och vidare ut i världen. Dovhjorten är ståtlig, ortstrogen och flock bildande, och har varit uppskattad både som prydnad och som vilt. Till vårt land infördes arten för första gången i slutet av 1800talet, men våra första bestående flockar uppstod i mitten av 1900talet i Ingå, på Nääs herr gård (finska Kytäjä) och i Nagu skärgård. Dovhjortens livsmiljöer avviker tydligt från mufflonfårets och rådjurets. Arten tillbringar merdelen av sin tid i tät skog som skyddar mot vädret och rovdjur. I skym ningen söker hjortarna sig till öppnare mar ker för att beta, men återvänder till snåren när det ljusnar. Viltarter som ser och hörs I Nagu skärgård bildar bägge viltarterna livskraftiga och stora populationer. Detta visar sig i terrängen i form av vältrampade stigar, revirmarkeringar och betesspår. Den som första gången ser en muff lonflock får gnugga sig i ögonen. Flocken med djupt nötbruna och robusta skepnader avviker såpass kraftigt från hjort och rådjur. Likaså avviker fårens rörelsesätt från de gracilt smalbenta hjortarna och rådjuren som rör sig i språng. Mufflonbaggen med sina väldiga krumhorn och kraftiga bringa ser rent mäktig ut. Till en början får synen en att tappa andan, men ögat vänjer sig efter hand och man börjar urskilja individerna. På unga baggar är hornen kortare, men de växer på längden år för år i en cirkel bakåt, nedåt och tillbaka uppåt mot skallen och ögonen. Det händer att dovhjortar gör en muff lonflock sällskap. Dovhjorten är inte svår ? En mufflonflock på väg in i skogens trygga dunkel. ? Viltstigarna som löper överallt i terrängen visar att viltstammarna är starka. Fåren håller gärna till på höjder medan hjortarna föredrar låglänt terräng. ? Skärgårdsnaturen är frodig och de ädla lövträden trivs. Jägaren 1/2022 11
att skilja från vitsvanshjorten, bland annat på akterspegeln, men även kroppens proportioner och sättet att röra sig skiljer arterna åt också på avstånd. Dovhjorten har en kortare kropp än vitsvanshjorten. Även halsen och huvudet ser annorlunda ut. På en vuxen hjorthane är hornen massiva och imponerande. Hornens skovelform, de stora tag garna och den massiva storleken gör arten till ett ståtligt hjortdjur. Som socker på botten varierar dovhjortens färg från individ till individ. Somliga är gräddvita, somliga prickiga och somliga nästan svarta. Under brunsten brölar dovhjortshanen så en mänsklig skogsvandrare nästan blir spökrädd även om han skulle känna igen ljudet. I likhet med våra övriga inhemska klövdjur kan både mufflon och dovhjort jagas som vaktjakt vid en ängskant. En särskilt intressant jaktform är smygjakt där djuren har sin daglega eller sina stigar. Skärgårdens växlande och mosaikarade natur med klippor och snår gör det intressant att lokalisera och närma sig djuren. Ofta kräver det att jägaren rör sig verkligen långsamt, håller koll på vinden och aktivt spanar av terrängen med kikare. Även om mufflonfåret och dovhjorten inte hör till vår ursprungliga fauna så passar de som hand i handske där de förekommer. De konkurrerar inte direkt om någon nisch med våra inhemska viltar ter och bjuder på intressant variation. Jaktmässigt öppnar mufflonfåret och dovhjorten minnesvärda och värdefulla nya dimensioner, och bjuder på fina naturupplevelser. På en vuxen hjorthane är hornen massiva och imponerande. ? Vid kallt och klart väder går det inte att smygjaga utan att skrämma iväg djuren. Då är det vaktjakt vid en åkerkant som gäller. Mufflonbaggarna med sina väldiga krumhorn är en ståtlig syn. Arten fäller inte hornen utan de växer under hela livet. Hornen har årsringar så det går att räkna åldern på en bagge. Den här unga hinden föll på en smygjakt i sidovind i skogens dunkel. ? I synnerhet vid hård vind kan man överraskande råka på viltet man söker där i skogens dunkel. På bilden en dovhjort. Jägaren 1/2022 12
R esan till Nagu skärgård började dagen före jaktdagen med en rask inspektionsrunda kring jaktområdet. Vi passerade några gläntor och kikarspanade nyfiket på tänkbara ställen där fåren och hjortarna kunde hålla till. Efter hand som det skymde uppenbarade sig från skogsholmarna fler och fler djur för att beta, vilket bekräftade att det fanns mycket gott om vilt. Efter kvällsbestyren satt vi länge och väl och planerade. Skulle vi bemanna jakttornen i mörkret och invänta gryningen eller skulle vi sova längre och tillbringa dagen med att smyga kring daglegor och skogsholmar? Vi stannade för det senare och beslöt att om dagens smygande inte lyckades så skulle vi på kvällskvisten sätta oss vid någon glänta och vakta och vänta på fåren och hjortarna. Vi avancerade oerhört långsamt utmed snår och berg i motvind och medvind och kikarspanade kontinuerligt efter mufflonfårens daglegor. Emellanåt tog vi oss ner i dunkla sänkor för att spana efter hjort. Allt emellanåt fick vi syn på vilt, men oftast ett ögonblick för sent. Då var rollerna redan ombytta; observatörerna hade blivit observerade. Det var således mest flyende akterspeglar som vi fick beskåda. I själva verket har både mufflonfåret och dov hjorten en ljus akterspegel med den mörka svansen mitt i. Den här Mliknande figuren blev oss välbekant under jakten. Det är synnerligen givande att ströva i skärgårdens viltrika miljöer. Vi såg inte bara mufflonfår och dovhjortar utan stötte regelbundet också på rådjur och vitsvanshjortar, vilket gav oss ypperlig övning i artkännedom. Dessutom har ju dovhjortarna varierande färg på pälsen! Vid identifieringen lär man sig fort att också titta på kroppsbyggnaden, huvudformen och sättet att röra sig. En variationsrik jaktdag tioner utan något fällande skott. Vi beslöt oss till slut för en tvåmanskombination av pass och smygjakt. Den ena ställde sig på pass medan den andra gjorde en kringgående manöver för att driva viltet som eventuellt fanns där emellan mot passet. På morgonen den sista jaktdagen lyckades vi äntligen. Ari drev en lämplig ung bagge från ett kalt berg och lyckades krypa inom lagom håll för ett avgörande skott. Strax därpå, när vi funderade på en lämplig framryckningsriktning, hörde vi plötsigt mufflonljud över vinden. Med en snabb men försiktig smygning reste vi fåren ur legan och efter en rask bedömning av läget kom jag åt att fälla en ung bagge till. Vi tog vårt sällsynta byte tillvara i sin helhet, inte bara de inre organen utan också testiklarna blev råvara för matlagning. Jag rekommenderar, rätt tillagade blir de riktigt delikata! Vår aktiva jakt i den här fantastiska miljön gav oss fina minnen och upplevelser, så nästa höst prickar vi bombsäkert in den i kalendern igen. Gå in på jagarentidningen.fi och se videorna från vår jakt på mufflonfår och dovhjort i Nagu skärgård! Det är synnerligen givande att ströva i skärgårdens viltrika miljöer. Efter en heldags smygande tog vi matpaus och fortsatte med vaktjakt vid en ängskant. I skymningen kom viltet inom lagom skotthåll, men det selektiva gjorde jakten ännu intressantare och mer krävande. Det är lätt hänt att hela kvällen går till att hitta en lämplig individ, oavsett om vapnet är en jaktbåge eller en studsare. Dagarna gick med många spännande situaJägaren 1/2022 13
Vad söker de utländska jägarna i Finland? Varje år kommer mellan 1000 och 2000 jägare till vårt land och trenden pekar uppåt. Merparten av jaktgästerna kommer från Sverige, Estland och Tyskland. TexT och bilder Panu Hiidenmies T idningen Jägaren följde med en lettisk jägargrupp och tog reda på vad utlänningarna vill få ut av jakten i vårt land. Är det enbart naturupplevelserna eller siktar de på någonting konkretare än så? 20 år jakt i Finland Letten Janis Baumanis har kommit till Finland med sina tre vänner för att jaga vitsvanshjort och älg. Han har gästat vårt land nästan varje år i tjugo års tid. Baumanis har jagat i många länder, men i Finland finns det överlägset intressantaste viltet; vitsvanshjorten. Baumanis påpekar att Finland är lätt att nå eftersom det ligger nära Lettland. Även om det finns smärre teoretiska möjligheter till vitsvansjakt i andra europeiska länder än Finland så betraktar Baumanis Finland som ett överlägset hjortland, tvåa efter Nordamerika. Några råd för förstagångs jägare i Finland Janis Baumanis har sett förändringen i den finländska hjortjakten under de senaste Jägaren 1/2022 14
tjugo åren. För jaktturisten som kommer hit på sin första resa ger han rådet att satsa på kvalitetsoptik. I slutet av säsongen är dagarna korta och jakten äger ofta rum i skymning, vilket betyder att handkikaren och kikarsiktet måste vara ljusstarka. Baumanis har inga minnen av att det under hans första hjortjakter skulle ha varit tal om selektiv jakt, som i hans hemland Lettland har varit en självklarhet redan länge. För ett par årtionden sedan hade hornrekommendationerna inte samma framträdande ställning som de har idag. Baumanis uppVad söker de utländska jägarna i Finland? ? Letten Janis Baumanis har kommit till Finland med sina tre vänner för att jaga vitsvanshjort och älg. Han har gästat vårt land nästan varje år i tjugo års tid. ? De utländska jägarna är intresserade av den finska jaktkulturen och våra inhemska jakthundar. Jägaren 1/2022 15
bägge alternativen, men numera föredrar han utbytesjakten. När Baumanis arrangerar en jakt för utlänningar i sitt hemland så deltar han själv i jakten tillsammans med vännerna. På det viset är han inte bara organisatör utan hinner också jaga mera. Enligt honom har den finländska jaktkulturen bevarats som en uppskattad del av samhället. I många länder har jakten förvandlats i riktning mot eliminering av skadedjur och bekämpning av skador och olyckor. Baumanis noterar också en skillnad mellan den finska och den lettiska jakten. På en finländsk drevjakt koncentrerar man sig i regel på ett eller två olika vilt. I synnerhet älgjakten är helig hos oss och där fäller man inte annat. I Lettland ser man mera av den mellaneuropeiska drevjaktskulturen där det går att fälla flera olika vilt på en och samma jakt. Men Baumanis förstår det finländska sättet mycket väl eftersom här finns jakthundsraser som används enbart på älgjakt. Janis Baumanis berättar att han på sina första besök undrade varför jakttornen för vitsvansjakten stod så nära utfodringsplatserna. Dessutom hade vaktjaktskojorna skattar den här utvecklingen. För en jaktturist av hans typ är det intressant att på jakt få se mera hjortindivider i troféklass och även komma åt att fälla någon sådan. Utbytesjakt och jaktkultur För utländska jaktgäster finns det i stort sett två alternativ för jakten. Den traditionella utbytesjakten där gästjägarnas besök hos oss följs av en gästjakt i deras land. Det andra alternativet är att delta i en kommersiell jakt som ordnas här. Då betalar gästerna för en tjänst. Bägge har sina fördelar. Baumanis har jagat i många länder och har använt De utländska trofé jägarna uppskattar imponerande horn men fäller också gärna kalvar och hindar. Enligt Janis Baumanis har den finländska jaktkulturen bevarats som en uppskattad del av samhället. Palvelun tarjoavat Tapiola Yhteismetsä ja LähiTapiola Kiinteistövarainhoito. LähiTapiola Yhteismetsä. Se vaivattomampi tapa omistaa metsää. Omistatko metsää, mutta et tiedä, miten sitä pitäisi hoitaa tuottavasti? Jätä metsänomistajan huolet taaksesi ja anna Suomen suurimman metsävakuuttajan pitää huolta metsästäsi, vastuullisesti ja pitkäjänteisesti. Osakkaana sinä saat tuottoa osuutesi perusteella. Sopisiko LähiTapiola Yhteismetsä sinulle? lahitapiola.fi/yhteismetsa Jägaren 1/2022 16
väldigt små öppningar för spaning och skytte. Det hade han inte sett någon annanstans. Varierande önskemål Janis Baumanis är särskilt intresserad av vitsvanshjorten. Som troféjägare uppskattar han imponerande horn, men här i Finland har han också fällt kalvar och hindar. Han är övertygad om att utlänningar är mycket intresserade av både vitsvanshjort, älg och hönsfåglar. I synnerhet tjädern är för många utlänningar ett verkligt storvilt. För många sydeuropeiska jägare är redan naturen och den snörika vintern här en upplevelse. Han är övertygad om att skidturen i snölandskapet på spaning efter vilt vore en hänförande upplevelse. Gemenskapen står högt i kurs Avslutningsvis nämner Baumanis gemenskapen i den finländska jakten. Jakten i sig är ju i regel tyst och jägaren sitter allena på passet, så han uppskattar den finska stilen där man alltid tar sig tid under jaktdagen att sitta kring brasan och grilla korv. Han uppskattar samvaron och samtalen jägare emellan. Utan dem skulle jakten i själva verket vara en rätt ensam syssla. Hur gick det då för letterna på Finlandsresan? Se videon om deras jakt i de sydtavastländska hjortmarkerna på jagarentidningen.fi. För många turistjägare handlar de goda minnena om gemenskapen och stunderna vid brasan. Palvelun tarjoavat Tapiola Yhteismetsä ja LähiTapiola Kiinteistövarainhoito. LähiTapiola Yhteismetsä. Se vaivattomampi tapa omistaa metsää. Omistatko metsää, mutta et tiedä, miten sitä pitäisi hoitaa tuottavasti? Jätä metsänomistajan huolet taaksesi ja anna Suomen suurimman metsävakuuttajan pitää huolta metsästäsi, vastuullisesti ja pitkäjänteisesti. Osakkaana sinä saat tuottoa osuutesi perusteella. Sopisiko LähiTapiola Yhteismetsä sinulle? lahitapiola.fi/yhteismetsa
Nybörjaren i utrustningens prisdjungel Det uppskattade baspriset på utrustning som köps som ny och som ger en bra start. I handeln finns självfallet både billigare och mycket dyrare grejer. Patronutgifterna hänger på geväret och träningsmängderna. Dessutom går det åt bensinpengar beroende på var man jagar och var man bor. Jaktkängor 150 € Skjutprovet (per gång) 20 € Hagelgevär 700 € Studsare + kikarsikte (basmodell) 1 200 € Övrigt (hörselskydd, lockpipor, vettar mm) 100 € Patroner 200 € Jaktvårdsavgift 39 € / 20 € (under 18 år) Jaktkläder 300 € Ungd msredaktionen Jägaren 1/2022 18
G evären, kläderna, tillstånden, kängorna och den övriga utrustningen kostar visserligen, men jag skulle ändå gärna röja i prisdjungeln ur en ung jägares synvinkel. Vad kostar det att börja jaga? Vilka anskaffningar är nödvändiga? Visst innebär geväret en utgift, men vi ska hålla i minnet att jaktvapnen är oerhört långlivade bara man sköter om dem. Det är inte heller nödvändigt att köpa ett nytt gevär. Inte heller står priset alltid i proportion till kvaliteten på geväret. Likaså är utbudet på jaktutrustning enormt. Prylar och mojänger finns det så det understa ruttnar. Till den viktigaste basutrustningen hör utöver geväret kläder och kängor som man trivs med. För den som står på ruta ett kan jaktutrustningen kännas som en enorm utgift, men i förhållande till livslängden på grejerna är de faktiskt rätt billiga. Med kvalitet på jackan, byxorna och kängorna kan de hålla i över femton år! Allting behöver alltså inte köpas nytt. Mycket av utrustningen kan skaffas begagnat bara man avsätter tillräckligt med tid för letandet. Du behöver inte splitternya jaktkläder eller den finaste hagelbössan för att börja jaga. Själv började jag med pappas gamla gevär och vanliga utekläder. De viktigaste anskaffningarna är jaktkortet, jakträtten och ett gevär man trivs med. Vi kan alltså spräcka prismyten och konstatera att jakten inte alls behöver handla om utrustningsmani och utgifter. Man kommer igång med några hundra euro och ett öppet sinne! Man hör ofta folk säga att jakten är en dyr hobby. Jag betvivlar påståendets äkthet eftersom jagandet enligt min egen erfarenhet inte alls behöver vara dyrt. TexT och bild Reetta Hokkanen Utrustningens kostnad / jaktdag BRUKSTID 25 ÅR PER DAG Hagelgevär 700 € 0,93 € Studsare + kikarsikte (basmodell) 1200 € 1,60 € BRUKSTID 5 ÅR PER DAG Jaktkläder 300 € 2 € Jaktkängor 150 € 1 € Bägge beräknade efter 30 jaktdagar /säsong. 25 år = 750 dagar och 5 år = 150 dagar. E fter den lyckade fällningen dröjde det inte länge förrän en älgko med kalv uppenbarade sig inom skotthåll. Kalven föll och därmed landade kontot på två älgar direkt på premiärveckoslutet. På det andra jaktveckoslutet var Kivimäki än en gång beredd till skott. Hon hade inte väntat länge på skottchans när nästa kalv uppenbarade sig inom skotthåll. Och säsongens tredje fällning var ett faktum. – Avståndet var lagom och älgarna kom rätt nära, berättar Kivimäki om fällningarna. Hon tillägger att hon vid det här laget har samlat såpass mycket erfarenhet av skjutandet och jagandet att skottet på jakt känns naturligt och säkert. Det tredje jaktveckoslutet på raken var det allra lyckosammaste för Juulia Kivimäki. Först uppenbarade sig en älgko med två kalvar och Kivimäki lyckades fälla båda kalvarna tätt intill varandra. Efter sammanlagt fem lyckade fällningar kunde man tro att turen hade gjort sitt, men det tredje jaktveckoslutet kröntes av ytterligare en kalv. Tur och exakta skott Sex älgar på tre veckoslut i följd. En kombination av tur, rätt passplacering och exakta skott. Större delen av kommentarerna som Kivimäki fick av sitt älgjaktlag var positiva och även i övrigt verkar attityderna till unga jägare vara som de ska. – Unga jägare med få älgar på kontot får ofta bra pass, berättar Kivimäki, men tillägger att hon fick tillbringa återstoden av jakten med att vakta hundarna i bilen eftersom hon redan hade fällt en tredjedel av jaktlagets kvot. För Juulia Kivimäki som under tidigare år fällt en enda älg gav höstens älgjakt värdefulla erfarenheter, sunt självförtroende och fina minnen. Precis de här ingredienserna ingår i älgjakten när den är som bäst! En sanslöst lyckad älghöst I höstas var det tredje året som 18-åriga Juulia Kivimäki jagade älg med sin pappa och redan på premiärveckoslutet kom hon till skott när en sextaggare klev ut på kalhygget och in i skjutsektorn. TexT Lauri Liuko bild Juulia Kivimäkis privata album Brukskostnaderna är beräknade så, att utrustningen används trettio dagar under en jaktsäsong. För den som jagar mera blir dagskostnaden ännu lägre. Tjuren som Juulia Kivimäki fällde på det första veckoslutet inledde hennes fina älgjaktshöst. Jägaren 1/2022 19
Rådjursjakt på olika vis S omliga jaktsätt har gått från generation till generation medan andra är alldeles nya. De geografiska skillnaderna påverkar vilka jaktsätt som används och hur de tillämpas. Samma tekniker kan tillämpas också på jakt efter annat vilt. Med drivande hund Det här är ett rätt vanligt sätt att jaga på och det är kanske det enklaste för jägaren. Det är inte nödvändigt med separata hundförare, vilket betyder fler skyttar på pass och större utsikter till fällning. Å andra sidan vet man inte vad slags vilt hunden driver. Om hundföraren går med hunden och märker att den i stället jagar exempelvis en hjort så kan han (eller hon) kalla in hunden. En erfaren och välutbildad hund driver lyckligtvis oftast det vilt som ska jagas. Om samma hund jagar flera olika vilt så kan man före jakten låta den nosa på rådjursdoft, till exempel på klövar eller en bit päls. Det finns nästan lika många sätt att jaga på som det finns jägare. Här några av dem som jag själv har jagat rådjur på. TexT och bilder Elisabeth Mattsson ? Välj platsen där du vaktar så, att sikten och skjutavståndet är optimala. Ibland tar energin slut också för en hund. Ungd msredaktionen Jägaren 1/2022 20