• 1 / 2007
• Ledaren Raimo Vajavaara Verksamhetsledare Huvudredaktör Jägarnas Centralorganisation Saknar du älgen? Den gångna älgjaktsäsongen var fylld av utmaningar. Målet var att fälla 75 000 ­ 80 000 älgar och på så sätt väsentligt decimera älgarnas vinterstam, särskilt i områden där älgarnas vinterstammar hade blivit alltför stora. Vi klarade utmaningarna med heder. Visserligen förefaller det som om utmaningarna åtminstone inom vissa regioner skulle räcka till ännu för följande jaktsäsong. Fångsten uppgick till knappa 76 000 älgar och den s.k. fällprocenten , dvs jaktlicensernas utnyttjandegrad var synnerligen hög, 88,2 %. I en situation där redan utgångspunkten var den att man klart strävade till att bevilja fler licenser än behovet - och sedan överföra det slutliga ansvaret för regleringen av stammen och även mera ansvar för regleringen till de lokala jaktföreningarna - var jaktlicensernas utnyttjandegrad t.o.m överraskande hög. Under de senaste tiderna har det föreslagits, att jakttiden för älgen borde förlängas ända till utgången av januari. Som motiveringar har man främst framfört av älgarna orsakade skador på skogsbruket. Å andra sidan kan man mycket väl fråga sig om en dylik ändring i praktiken skulle leda till en situation där jakttrycket för vitsvanshjortens del minskar, varvid den skadegörelse hjortarna orsakar jordbruket och trafiken glider ur händerna. Visst kan vi glesa ut älgstammen tillräckligt effektivt också med den nuvarande jaktperioden, som räcker fram till medlet av december. Det framgår mer än väl av det gångna årets fångstvolym och utnyttjandegraden för jaktlicenserna. Vid sidan av älgen ska också vitsvanshjortens jakttryck säkerställas och det bästa sättet att realisera detta är att lämna tillräckligt med tid mellan avslutandet av älgens jaktsäsong och avslutandet av vitsvanshjortens jaktsäsong. För jaktens image är det bra att det inte mera kring jultiden bedrivs en så massiv jaktform som älgjakten de facto är i praktiken. Jägarna har alltså sitt eget viktiga fält att plöja, på det att de av älgarna orsakade skadorna ska kunna hållas på en skälig nivå. Redan en längre tid har det talats om den ansvarsmedvetna jägaren. Denna bör vara medveten om arrendatorns ansvar och jaktlagens krav. Den ansvarsmedvetna jägaren bör för att hålla älgskadorna på en skälig nivå jaga älg i en sådan utsträckning att älgarnas vinterstam hålls på en nivå av omkring 80 000 djur. Den ansvarsmedvetna jägaren bör även i övrigt främja förebyggandet av viltskador med sina åtgärder och samtidigt främja förnyelsen av jägarkåren, så att det "kostnadsfria" regleringsmaskineriets slagkraft kan upprätthållas. Han/hon ska även genom sina åtgärder främja ungdomens möjligheter att få komma med i jaktföreningsverksamheten. Och hurdan skulle då den ansvarsmedvetna jägarens samarbetspartner vara. Den här samarbetspartnern kan helt säkert kallas för den ansvarsmedvetna markägaren. Av denna markägare skulle det framförallt förutsättas att han/hon gör det möjligt att använda jaktliga medel för att förebygga de av viltet orsakade skadorna genom att antingen jaga själv eller utarrendera jakträtten på sina marker till en jaktförening. Den hyra som debiteras för jakträtten håller den ansvarsmedvetna markägaren på en skälig nivå, så att regleringen av viltbestånden för att hålla skadorna skäliga låter sig göras "kostnadsfritt" av jägarna. Den ansvarsmedvetna markägaren, som givetvis följer med sin tid, förstår - framförallt i egenskap av skogsägare - att naturen och viltet ställer begränsningar också på det bedrivna skogsbruket. Vid förnyelsen av skogen gynnar den ansvarsmedvetna markägaren inte skogsodling av plantskoletyp, eftersom alla plantor ändå inte växer upp till bra timmer. I stället strävar han/hon till att skogen ska ge en god avkastning som helhet. Den här markägaren gynnar mångfalden i sin skogsskötsel och röjer inte enkelspårigt bort allt löv i sin skog, varvid det faktiskt inte skulle erbjudas älgen annan föda än tallplantor. Den ansvarsmedvetna markägaren är medveten om att en rik finländsk ekonomiskog, där också viltet mår bra, kommer att bli den nya trumfen för vårt lands skogsbrukssektor i den internationella konkurrensen. För älgens del finns det rikligt av utmaningar på samarbetets fält. Den grundläggande utgångspunkten är dock fortsättningsvis att det i vår finländska natur finns rum för såväl skogsnäringen, villebrådet och övriga näringar som nyttjar naturen som för nyttjarna av allemansrätt. Sist och slutligen är det frågan om balans och hänsynstagande till olika parter. Hur uppnås och bevaras då denna balans? Genom samarbete - och genom att envar bär sitt eget ansvar. G 2 Jägaren 1 / 2007
• Innehåll Jägaren Nr 1 23.01.2007, 56. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 000 ex. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 23.03.2007. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Raimo Vajavaara Redaktör: Klaus Ekman Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus Redaktionsråd: Tapani Pääkkönen (ordf) Klaus Ekman Juha Immonen (vordf) Marko Mikkola Leif Norrgård Jarkko Nurmi och Raimo Vajavaara. Sakkunnigmedlemmar: Ilkka Eskola Vesa Ruusila Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation Fantsvägen 13-14 01100 Östersundom tel. 09-2727 8116 Adressändringar och jaktkortsärenden: Telefon 0303 9777 Tryckeri: HANSAPRINT/ JÄG07_01/2007 Pärmfoto: Hannu Huttu sida 42 sida 6 Jaktföreningsenkäten 2005 del I: Medlemskårens förgubbning ett allt värre problem i föreningarna Älgflugan ­ enbart ett plågoris? sida 10 Har jaktkort men ingenstans att jaga? sida 34 I harspåret 4 JCO meddelar 5 Fototävling för ungdomar 14 Åldersstrukturen hos älgkorna i Savonranta och i Sodankylä helt olika 20 Älgbytet hösten 2006 22 Viltvårdsobjekt av hektarstora sedimenteringsbassänger 24 Varför jagar människan 28 Ris och ros av tillståndsjägarna på statens marker 32 Om du vill gå ut i skogen nu... SÅ BLIR DU GARANTERAT ÖVERRASKAD! sida 54 Av kärlek till mat: Aila Hietala 38 Än finns det tid fällor och slagjärn för vårens minkjakt 45 Blankett för anmälan av fällda rådjur 48 Jakten på statens marker: Jaktkulturen i de staliga ödemarkerna 52 Det händer i distrikten 56 Kallelse till jaktvårdsföreningens möte 60 Adresser 61 Affärer Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN 0355-2683 Jägaren 1 / 2007 3
• JCO meddelar Specialyrkesexamen för viltmästare G Avläggandet av examen inleds med en traditionell handlednings- och utgångsnivåperiod, som ger examinanderna en orientering i kraven för alla delmoment i examen. Handlednings- och utgångsperioden ordnas på Evois skogsläroanstalt i maj 2007. I slutet av perioden ordnas ett fristående yrkesprov, som samtidigt utgör det första avsnittet av examen. Exaktare tidpunkt meddelas i Jägaren nr 2/2007 samt på vår webbplats www.riista.fi Ansökan till perioden inlämnas skriftligt med en ansökningsblankett som kan rekvireras från JCO Laitiala försökscenter eller printas ut från JCO: webbsajt www.riista.fi (Tjänster Utbildning Viltmästarexamen Blanketter). Ansökningstiden utgår 13.4.2007. Försenade eller bristfälliga ansökningar behandlas inte. Också sökande som söker sig till perioden via läroanstalter som ger preparerande undervisning för examen ska lämna in ansökningsblankett jämte begärda bilagor inom utsatt tid till JCO Laitiala försökscenter. Häftet "Specialyrkesexamen för viltmästare" som ingår i serien "Grunderna för arbetslivets examina" (till priset 6,50 euro) kan rekvireras från Utbildningsstyrelsens säljtjänst (09-7747 7450) eller via www.oph.fi. Viltmästarexamens uppgiftshelheter och bedömningsgrunder hittas på JCO: s webbsajt (adress nedan) eller om ni inte har tillgång till internetkontakt kan materialet beställas från JCO Laitiala försökscenter (10 e + porto). Ytterligare information om avläggandet av viltmästarexamen samt om handlednings- och utgångsnivåperioden ingår i Jägaren nr 2/2007 och på vår webbsajt www.riista.fi (Tjänster Utnbildning Viltmästarexamen). JCO Laitiala försökscenter besvarar frågor om examen. JCO Laitiala försökscenter Metsästäjäntie 39, 16790 Manskivi Tfn 03-882 570, Fax 03-882 5711 E-post mkj.laitiala@riista.fi Simo Syrilä jaktråd G Republikens president har den 1 december 2006 beviljat ordföranden för Jägarnas Centralorganisation Simo Syrilä titeln jaktråd. Jaktrådet, filosofie magister Simo Syrilä har sedan 1971 verkat förtjänstfullt i förtroendeuppdrag på alla organisationsnivåer inom den finländska jägarorganisationen. Som ordförande har han fungerat på såväl jaktvårdsförenings- som jaktvårdsdistriktsnivå. Som ordförande för styrelsen för Jägarnas Centralorganisation har han fungerat sedan 2000. I egenskap av nationell påverkare och som representant för Finland i Förbundet av Europas jägar- organisationer FACE har Syrilä hela tiden fungerat föredömligt för främjandet av den finländska jakten och jaktkulturen. Under de senaste åren har han i egenskap av ordförande för Centralorganisationens styrelse verkat kraftigt för utvecklingen av jaktsektorn och jakten i vårt land och samtidigt målmedvetet och framgångsrikt styrt Jägarnas Centralorganisation och hela jägarorganisationen under administrationens förnyelseprocess. Juridiska tjänster för jägare G Jägarnas Centralorganisation har ingått ramavtal om juridiska tjänster för jaktvårdsdistrikten, -föreningarna och enskilda jägare med Maanomistajien Arviointikeskus Oy och Vuosaaren lakiasiaintoimisto. Maanomistajien Arviointikeskus Oy har som specialområden: - planerings- och byggnadsjuridiska frågor - miljö- och naturskyddsjuridiska frågor - avtals- och ersättningsrätt - vattenrätt Kontaktuppgifter: Företaget har kontor i Helsingfors, Kouvola, Uleåborg, Seinäjoki och Åbo. Närmare kontaktuppgifter hittas på adressen www.arviointikeskus.fi eller tfn växel 020 7411 050. Vuosaaren lakiasiaintoimisto har som specialområden: - avtal - bolags- och samfundsjuridik - beskattning - familje- och arvsrätt Kontaktuppgifter: Olli Piironen, tfn 09-341 1191, fax 09-341 1197, e-post olli.piironen@kolumbus.fi, adress Nordsjövägen 45, 00980 HELSINGFORS. Ändrade adresser Kihniö jvf: Matti Saastamoinen, ny adress Palolahdentie 221, 39820 Kihniö, tfn 03-448 4342, gsm 040 868 3715, kihnio@riista.fi Vid Naturhistoriska centralmuseets konserveringssektion anslås en tjänst som konservator Tjänsten besätts med en fyra månader lång prövotid. Naturhistoriska centralmuseet är ett särskilt forskningsinstitut som hör till Helsingfors universitet. Museets samlingar är nationalsamlingar och betjänar landets biologiska och geologiska forskning, undervisning och vetenskaplig bildning, internationellt samarbete inom området och universitetsinstitutionernas verksamhet. Museet producerar riksomfattande ambulerande utställningar och ordnar bl.a. utbildning av konservatorer. fr.o.m. 1.3.2007 ledig att sökas. I konservatorns uppgifter ingår att preparera exemplar av ryggradsdjur för vetenskapliga samlingar och utställningar. Ytterligare deltar konservatorn i undervisningen av konservatorelever. Den bästa beredskapen för skötseln av uppgiften ger yrkesexamen i konservering inom naturvetenskaper. Vi värdesätter förmåga till självständigt arbete. För en framgångsrik skötsel av tjänsten är det till fördel att ha tidigare arbetserfarenhet i branschen, god kännedom om naturen och goda insikter i djurens anatomi. Kunskaper i svenska och engelska räknas som merit. Tjänstens lön grundar sig på nivå 5 i ramen för fordringar för annan än undervisnings- och forskningspersonal i universitetens nya avlöningssystem, enligt vilket den uppgiftsrelaterade lönedelen är 1 610,23 euro i månaden. Därtill erläggs en lönedel som grundar sig på den personliga prestationen och uppgår till högst 46 % av den uppgiftsrelaterade lönedelen. Erläggandet av den personliga lönedelen är differentierad enligt skedet för ibruktagandet av det nya lönesystemet. Ansökan riktas till direktören för Naturhistoriska centralmuseet och inlämnas jämte bilagor under adress Helsingfors universitets registratorskontor, PB 33, (Universitetsgatan 4), 00014 HELSINGFORS UNIVERSITET. Ansökningstiden utgår torsdag den 15.2.2007 kl. 15.45. Ytterligare information ger överkonservator Ari Puolakoski, (09) 1912 8801, ari.puolakoski@helsinki.fi Helsingfors den 4 januari 2007, Förvaltningsämbetet 4 Jägaren 1 / 2007
• Finlands jaktmuseums utställningar 2007 1.2 - 11.3.2007 Erkki Tanttus bokkonst Hundra år sedan grafikerns födelse 15.3 - 22.4.2007 Björnar i Martinselkonentrakten Juha Mälkönens naturfoton av vårt lands nationaldjur 3.5 - 7.10.2007 De strömmande vattnens flodpärlmussla Pärleglans och fångsthistoria 21.5 - 30.9.2007 Roligt med djuren Barnens lekplats i museiparken 5.10 - 11.11.2007 Årets naturfoton 2006 11.10 - 31.12.2007 Moder Natur Anne Partanen målningar Evenemang 2007 11.2 Talvikki *07. Hela familjens vinterutfärdsdag 5.4 - 9.4 Påsk på jaktmuseet 14 - 20.5 Nationell museivecka 18.5 Internationell museidag 26.8 Ase ja Kirja-evenemanget 9.9 Riihimäki-Söndag = RiiSu 19.10 Ekorrens dag. Jaktmuseets årsdag Öppet april-september alla dagar 10-18 oktober-mars ti­fr 9-16, lö-sö 10-18, må stängt. Stängt i januari. Finlands Jaktmuseum Tehtaankatu 23 a, 11910 Riihimäki (019) 722 294, www.metsastysmuseo.fi, info@metsastysmuseo.fi. Ändringar möjliga. Jaktupplevelser Fram med kameran ­ knäpp tävlingsbilder! G Jägarnas Centralorganisation arrangerar en digifototävling med jaktmotiv för ungdomar. Tävlingen ordnas som en del av JCO:s Ungdomsfonds verksamhet. Tävlingstiden började i juli 2006 och fortsätter till slutet av februari 2007. Tävlingsbilderna ska sålunda vara JCO tillhanda senast den 28.2.2007. Tävlingen är öppen för alla högst 25 år fyllda ungdomer att delta med digifoton med jaktmotiv som de knäppt. Deltagandet i tävlingen kostar ingenting. Bildernas motiv Bilderna ska ha viltmotiv. Det kan vara bilder med exempelvis klar anknytning till jakt, viltvård, någon viltart eller annars klart viltmotiv. Särskilt uppskattar vi stämningsfulla ögonblicksbilder samt äkta situationsbilder. Bilderna ska vara i jpg- (jpeg-) -format och ha en upplösning på minst 300 dpi. Bildernas långsida ska mäta minst 15 och högst 30 cm. Varje deltagare får sända in högst fem tävlingsbilder och deltagarna ska äga fullständiga rättigheter till sina bilder. Bilderna får vara tagna före tävlingens början men får inte vara tidigare publicerade eller premierade vid någon tävling. Priser Ungdomsfondens samarbetspartner K. Hjort Oy, Sako Oy och Metsästäjän Erätukku överlåter en del av sin fonddonation för 2006 i form av priser till digifototävlingen. Fototävlingens priser är följande: 1. pris, Leupold Wind River 15-24x60 mm Spotting scope teleskop med stativ och hård väska. 2. pris, Beretta Back lite goretex jaktdräkt. 3. pris, Jahti-Jakt VHF telefon. Mellan alla deltagare utlottas dessutom värdefulla varupriser, bl.a.: Sako Quad synthetic 22 LR miniatyrgevär el. motsv. JahtiJakt Premium Air Tex jaktdräktsset. JahtiJakt Laser avståndsmätare. Priserna delas ut och utlottningarna sker våren 2007. Publiceringen av fotona De foton som premierats i tävlingen kommer att publiceras i Jägaren och på JCO:s webbsajt 2007. Övriga tävlingsbidrag kommer att publiceras på nätet i ett fotogalleri som öppnas senare på webben. Fotona ska sändas in på cd-rom till Jägarnas Centralorganisation på adressen Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom, (märk kuvertet Fototävlingen) eller mejlas på adressen kuvakisa@riista.fi. Samtidigt ger tävlingsdeltagarna Jägarnas Centralorganisation rätt att använda fotona i sina publikationer och på sin webbplats utan ersättning. Till JCO insänt fotomaterial returneras inte. Uppgifter om fotona Med fotona ska följa åtminstone följande uppgifter: Fotografens namn, adress och telefonnummer Fotografens födelsetid Uppgift om var och när fotot / fotona har tagits Ev. namn på fotot Antalet jägare ökar fortsättningsvis 2006 erlade 304 105 personer jaktvårdsavgift. Jämfört med 2005 ökade antalet personer som erlagt jaktvårdsavgift med 1 580 (0,5 %). Det distriktsvisa antalet jägare framgår av tabellen nedan. Distrikt Södra Tavastland Södra Savolax Kajanaland Mellersta Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Svenska Österbotten Satakunda Nyland Egentliga Finland Sammanlagt 2005 11 161 16 634 16 512 17 793 16 231 34 741 41 410 23 058 11 654 19 558 27 516 9 496 15 219 28 256 13 286 2006 11 315 16 659 16 638 17 965 16 233 34 940 41 550 22 937 11 747 19 688 27 512 9 426 15 155 28 690 13 650 förändring 154 25 126 172 2 199 140 -121 93 130 -4 -70 -64 434 364 1 580 förändring % 1,4 0,2 0,8 1,0 0,0 0,6 0,3 -0,5 0,8 0,7 0,0 -0,7 -0,4 1,5 2,7 0,5 * * * * 302 525 304 105 Jägaren 1 / 2007 5
• Del I Jaktföreningsenkäten 2005 Medlemskårens förgubbning ett allt värre problem i jaktföreningarna G Inom jägarkåren finns det lika många under 25 år gamla jägare som över 65 år gamla. Det finns dock klart fler till åren komna än unga medlemmar i jaktföreningarna. Omkring 13 000 unga hör inte till någon jaktförening. G En tredjedel av medlemmarna i föreningarna deltar i älgjakten. G Det grundades mest jaktföreningar på 1960-talet. Marko Svensberg, Pentti Vikberg I fjol gjordes det en samplingsundersökning av jaktföreningarnas och -sällskapens verksamhet 2005. En motsvarande undersökning gjordes också åren 1997 och 2000. En enkät med i det närmaste samma innehåll utförs numera med fem års intervall. Resultaten från jaktföreningsenkäten publiceras i koncentrerad form i Jägaren under innevarande år. I föreliggande första avsnitt behandlar vi medlemskåren och dess åldersfördelning, deltagandet i älgjakten, tidpunkten för grundandet av jaktföreningarna samt konstituerandet av jaktföreningarna och frivilligt medlemskap i jägarförbunden och kennelklubben. 6 Jägaren 1 / 2007 Enkätformuläret besvarades igen i lovvärd utsträckning Till jaktföreningarna och -sällskapen sändes för ett år sedan ett enkätformulär som koncentrerats till tre sidor. Enkäten riktades till jaktföreningar och -sällskap, som antingen var sökande av jaktlicens för hjortdjur eller med i samlicenser. I hela landet finns det sammanlagt 4595 föreningar och sällskap av den här typen. Antalet utsända enkätformulär uppgick till 1554 (34 % av alla). Av formulären besvarades och returnerades 882, vilket innebar en svarsprocent på 57. Den största andelen returnerade svar hade Kym- mene (71 %) och den lägsta Södra Tavastland (44 %). Det lägsta antalet svar per jaktvårdsdistrikt var 27 medan medeltalet uppgick till 59. Samplet omfattar 19 % av vårt lands jaktföreningar och -sällskap. Det ger en tillförlitlig bild av verksamheten i vårt lands jaktföreningar och även en relativt god bild av situationen i jaktvårdsdistrikten. Antalet medlemmar har under årens lopp varit jämnt Genomsnittet för antalet medlemmar över alla föreningar och sällskap i landet är 70 medlemmar. Antalet var detsamma också i enkäten
• 2000 (tabell 1). 1997 var motsvarande siffra 67 medlemmar. De största föreningarna påträffas i Uleåborgs och Österbottens jaktvårdsdistrikt. I många föreningar i dessa regioner finns det väldigt många medlemmar, ända från 500 upp till hela 1000 medlemmar. I Norra Tavastland och Nyland är föreningarnas genomsnittliga medlemsantal (35 och 38 medlemmar) bara en fjärdedel av vad det är i Uleåborg och Österbotten (149 och 139 medlemmar). Skillnaderna i antalet medlemmar beror långt på föreningarnas tillkomsthistoria. I Österbotten är många av föreningarna sockenföreningar som omfattar hela kommunen, medan föreningarna på annat håll till övervägande delen har bildats inom någon viss bys område. Genomsnittligt antal medlemmar och gruppernas procentuella andel av medlemskåren Jaktvårdsdistrikt Södra Tavastland Södra Savolax Mellersta Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Sv. Österbotten Satakunda Nyland Egentliga Finland Kajanaland Hela landet Antal medl. i genomsnitt 51 43 57 70 106 149 139 35 54 51 57 79 38 62 54 70 % under 25-åriga 10 9 10 8 13 12 11 7 10 11 16 9 10 10 11 11 % över 65-åriga 26 15 17 21 16 16 16 18 20 19 22 18 20 20 15 18 % understödsmedlemmar utan jaktkort 11 7 2 19 12 9 2 16 5 6 7 6 15 16 5 10 % kvinnor 4 4 4 6 6 4 3 5 5 6 5 3 8 6 5 5 % jagande aktiva medl. 60 67 61 44 64 64 56 66 59 72 63 54 67 65 75 63 13 000 ungdomar utanför föreningsverksamheten Av medlemmarna i hela landets föreningar och sällskap är 63 % jagande Tabell 1. Tabellens siffror berättar sitt karga språk om förgubbningen i föreningarna. I jägarkåren finns det lika många aktiva medlemmar och 10 % understöunga och gamla, men föreningarnas medlemskår förgubbas. dande medlemmar utan jaktkort (tabell 1). 11 % av det totala antalet medlemmar är under 25 år gamla och andelen över 65 rialet inte helt ogrundad. Trenden ser ut att ha skapen i Norra Tavastland deltar över hälften i år gamla medlemmar är 18 %. Enligt den här blivit starkare redan enbart under de senaste älgjakten. I sex distrikt överskrider motsvaranenkäten förefaller andelen gamla medlemmar fem åren. Pga befolkningens åldersstruktur de siffra 40 %. Av medlemmarna i jaktföreningöka, för enligt enkäten 2000 var andelen över och i och med att även de stora åldersklasserna arna och -sällskapen i Uleåborgs, Österbottens 65 år gamla medlemmar avsevärt mindre (13 åldras kommer trenden knappast att ändras i och Norra Karelens jaktvårdsdistrikt deltar bara omkring en fjärdedel i älgjakten. %). Andelen ungdomar var igen densamma framtiden heller. En jämförelse av medlemsantalet i föreJämfört med enkäten 2000 har också genomsom 2000. Andelen kvinnor i föreningsverksamheten ser ut att ha ökat ökat en aning. Nu ningarna med det totala antalet jägare i jägar- snittet för älgjaktlagens storlek i hela landet hålutgjorde kvinnorna 5 % av medlemmarna mot registret, 360 000 (av dem löser 300 000 årli- lits vid 24 jägare (tabell 2). I det genomsnittliga gen jaktkort), berättar att ca tre fjärdedelar av älgjaktlaget finns det tre under 25 år gamla, fyra 3 % för fem år sedan. En uppskattning av det totala antalet med- jägarna hör till någon jaktförening eller något över 65 år gamla och en kvinna. De största älgjaktlagen påträffas naturligtvis i Österbottens lemmar i jaktföreningarna och -sällskapen i jaktsällskap. och Ulleåborgs jaktvårdsdistrikt i föreningarna hela landet på grundvalen av enkätens svarsmamed det största antalet medlemmar. I dessa terial ger ca 300 000 medlemmar. Av dem antas En tredjedel jagar älg 32 000 var under 25 år gamla, 53 000 över 65 En tredjedel av medlemmarna i jaktförening- föreningar håller sig de genomsnittliga älgjaktår gamla, 30 000 understödande medlemmar arna och -sällskapen deltar i älgjakten. Någon lagens storlek vid omkring 40 jägare, medan utan jaktkort och 15 000 kvinnor. Vid en analys förändring i det här hänseende har inte inträffat genomsnittet för jaktlagen i Norra Karelen och av förgubbningen belyses den frågan mycket under de fem senaste åren. Det totala antalet Nyland håller sig kring 15 jägare. Av föreningarnas medlemmar deltar utgååskådligt av att antalet över 65 år gamla och älgjägare, 100 000, som beräknats utgående under 25 år gamla i jägarregistret är lika stort, från materialet, överensstämmer med det antal ende från hela landets material 26 % av under 25 år gamla jägare, 26 % av över 65 år gamla 45 000 jägare (andel 12,6 %). Utgående från andra undersökningar kommit till. dessa siffror kan man grovt uppskatta antalet Av medlemmarna i jaktföreningarna och -säll- jägare och 27 % av kvinnorna i älgjakten. Den mycket jämna fördelningen av olika gruppers unga jägare som inte hör till någon jaktförening deltagande i älgjakten är en intressant iakttaeller något jaktsällskap till 13 000. Av de under gelse. Vår egen förhandsuppfattning om att de 25 år gamla jägarna skulle sålunda omkring unga jägarna skulle vara mindre intresserade av 70 % och av kvinnorna omkring 80 % höra till Den förgubbning i älgjakten kan nu skrotas. De äldres större andel någon förening. En analys av den här frågan jaktföreningarna av föreningarnas medlemskår innebär dock att är dock inte alldeles enkel, eftersom många jädet kvantitativt ingår över 50 % fler över 65 år gare kan vara medlem i ett flertal föreningar. som har lyfts fram är gamla jägare i älgjaktlagen än ungdomar. T.ex. i gruppen över 65 år gamla ingår sanno- på grundvalen av det Endast i Österbotten deltar över hälften av de likt också ett antal understödsmedlemmar utan här enkätmaterialet jaktkort och jägare som är medlemmar i flera inte helt ogrundad. föreningar. Mest över 65 år gamla medlemmar finns det i Södra Tavastland och Svenska Österbotten. I Svenska Österbotten samt i Lappland, Uleåborg och Kajanaland är ungdomarnas andel av medlemmarna starkare än i övriga distrikt. Mest kvinnor bland medlemmarna finns det i föreningarna i Nylands, Lapplands och Kymmene jaktvårdsdistrikt och minst i Österbotten. Mest understödande medlemmar utan jaktkort finns det i föreningarna i Kymmene jaktvårdsdistrikt och minst i Mellersta Finland och Österbotten. Den förgubbning i jaktföreningarna som lyfts fram i den allmänna diskussionen och i olika artiklar är på grundvalen av enkätmateJägaren 1 / 2007 7 Hannu Huttu
• unga medlemmarna i älgjakten. Även de äldres och kvinnornas deltagande i älgjakten är starkast i Österbotten och Uleåborg. Tidpunkten för de registrerade föreningarnas grundande fördelad på årtionden 250 200 Antalet föreningar Av föreningar som besvarade enkäten är 92 % registrerade Av alla föreningar och sällskap som besvarade enkäten var 92 % registrerade. Registreringens popularitet ser ut att öka hela tiden för i enkäten 1997 var motsvarande siffra 88 % och 2000 var den 90 %. I Norra Karelen och Svenska Österbotten var alla föreningar och sällskap som besvarade enkäten registrerade. I sex jaktvårdsdistrikt låg registreringsgraden under 90 %. Det lägsta antalet registrerade jaktföreningar och -sällskap påträffas i Södra Savolax (77%), där det finns ett mycket stort antal jaktlag. Också i Nyland (79 %) och Egentliga Finland (80 %) var registreringsgraden relativt låg. Den låga registreringsgraden i de två sydvästra jaktvårdsdistrikten torde ha sin förklaring i de gamla jakttraditionerna i de svenskspråkiga kust- och skärgårdsregionerna. Där har jakten närmast koncentrerats till jaktmarker som bildats av egna och grannars markområden. I dessa fall har registreringen inte nödvändigtvis ansetts vara så viktig. Det här antagandet om den låga registreringsgraden stöds också av fördelningen mellan dem som besvarat samplet. I Nyland och Egentliga Finland är bara något över hälften av de svenskspråkiga jaktlagen registrerade. 150 100 50 0 18861909 19101919 19201929 19301939 1940- 1950- 1960- 19701949 1959 1969 1979 19801989 1990- 20001999 2005 Diagram 1. Grundandet av jaktföreningar inleddes starkt på 1930-talet och kulminerade på 1960-talet. Deltagarna i älgjakten ningar var att organisera jakten JaktvårdsDeltagare under 25 över 65 genom att sätta fart på grundandistrikt år gamla år gamla Kvinnor det av jaktföreningar. Kanhända medeltal medeltal medeltal medeltal förklaringen till att den här periSödra Tavastland 22 2,4 3,3 1,1 oden är den livligaste under den Södra Savolax 18 1,9 2,8 1,0 tid föreningarna varit verksamMellersta Finland 17 1,9 3,4 0,7 ma är just den här aktiviteten. Före 1962 hade föreningarnas Kymmene 29 3,3 5,9 2,0 konstituerande främjats av FinLappland 33 4,2 4,3 1,2 lands Jägarförbund och dettas Uleåborg 37 4,5 5,8 1,7 distriktsorganisation. Österbotten 40 6,3 8,5 1,2 I landets södra delar och i Norra Tavastland 18 1,6 3,0 1,3 kusttrakterna har grundandet Norra Karelen 14 1,5 2,5 0,9 av jaktföreningar inletts tidigare Norra Savolax 17 2,0 3,4 1,4 än på andra håll. De äldsta föreningarna finns i Svenska ÖstSv.Österbotten 25 2,9 5,8 1,4 erbotten, om medeltalet, 1946, Satakunda 24 2,3 4,7 0,9 för åren då föreningarna i disNyland 16 1,8 3,5 1,3 triktet grundats används som Egentliga Finland 22 2,4 4,8 1,5 måttsticka. Av föreningarna i Kajanaland 24 2,5 4,2 1,4 Svenska Österbotten har hälften Hela landet 24 2,8 4,3 1,3 grundats redan på 1930-talet. Motsvarande medeltal för för- Tabell 2. Antalet jägare i ett genomsnittligt älgjaktlag är 24. eningarna i Egentliga Finland, Södra Tavastland, Satakunda och Österbotten infaller på 1950-talet. Relativt sent, på 1970-talet började till Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto endast föreningar grundas i landets norra delar, Kaja- 1,3 % av föreningarna i samplet. Till Finska nalands, Lapplands och Uleåborgs jaktvårds- Kennelklubben hör något under en fjärdedel av distrikt. Den första registrerade föreningen i det föreningarna. här området som råkade komma med samplet Föreningarnas medlemskap i Kennelklubben grundades först 1947 i Kajanaland. Den ökade är en aning på nedgång. Enligt enkäten 1997 älgjakten i den norra delen av landet torde ha hörde 30 % av föreningarna till Kennelklubinverkat starkast under ben och vid millennieskiftet hade siffran sjunde senaste decennierna kit till 27 %. Å andra sidan dämpar det ökade på organiserandet av totalantalet föreningar något minskningen. Av föreningsverksamheten. föreningarna i Satakunda och Österbottens jaktvårdsdistrikt är över hälften medlemmar i Nästan alla Finska Kennelklubben. Minst föreningsmedmedlemmar i FJF lemmar har Kennelklubben i Svenska Österbotten (2,5 %). Resultatet är långt detsamma i Kymmene och som i enkäten 2000. Satakunda Medlemskapet i Finlands Jägarförbund vaDe registrerade jaktföreningarnas medlemskap i rierar mycket i de olika jaktvårdsdistrikten. riksomfattande frivilliga I Kymmene och Satakunda jaktvårdsdistrikt centralförbund varierar hör nästan alla registrerade föreningar till det på olika håll i landet. här förbundet (92 % och 86 %), medan bara Till Finlands jägarför- knappt en tredjedel av de registrerade föreningbund hör 59 % av alla arna i Lapplands, Uleåborgs och Kajanalands föreningar i landet och jaktvårdsdistrikt är medlemmar i förbundet. G 1960-talet var den livligaste perioden för grundandet av föreningar Den livligaste perioden för grundandet av föreningar inföll på 1960-talet (diagram 1). Medeltalet för åren då föreningarna grundades är 1965. Föreningar började grundas särskilt på 1930-talet och var som livligast på 1960-talet. På 1970-talet började grundandet av föreningar helt naturligt redan dämpas antalsmässigt. Grundandet av Jägarnas Centralorganisation 1962 inträffade vid en tidpunkt då grundandet av föreningar var som livligast. Huvuduppgiften för de jaktchefer som då tillträdde sina befatt- I det genomsnittliga älgjaktlaget finns det tre under 25 år gamla jägare, fyra över 65 år gamla och en kvinna. Hannu Huttu 8 Jägaren 1 / 2007
• Erätukkus Fyndhörna Fynd! Rön! r nden fö na pengar! Erbjuda jäm t tbjude U r ariera v ! ändigt st Erätukku.fi ­ Den tryggaste och största näthandeln i branschen! Du får all relevant produktinformation från nätet · Du får dina produkter snabbt och lätt ­ förmånligt utan mellanhänder · Du ser hela produktsortimentet och tillgängliga produkter på en gång · Du betalar säkert i din egen Internet-bank · Största delen av våra kundbeställningar kommer redan genom nätet · Mycket hög kundbelåtenhet med Erätukkus näthandels säkerhet, snabbhet och pålitlighet Unik nöjd kund-garanti ­ pengarna tillbaka om du inte är nöjd med varan! www.eratukku.fi
• Har jaktkort Antalet jägare verkar öka sakta men säkert, men samtidigt ökar också andelen jägare som inte hör till någon förening eller något jaktlag. Men var och en som är intresserad av jakt har möjligheter att komma igång med jagandet bara han tar sig i kragen och kontaktar folk. men ingenstans att jaga? Jägare som bor i städer är därför tvungna att åka avsevärt längre sträckor för att få syssla med sin favorithobby. 10 Jägaren 1 / 2007
• A Marko Mikkola, jaktvårdskonsulent, Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt ntalet personer som har erlagt jaktvårdsavgiften har ökat i stadig takt under de senaste åren. I detta nu finns det över 300 000 personer i vårt land som gärna skulle bege sig ut på jakt. De flesta av dessa hör till en eller flera jaktföreningar eller jaktlag. I de mellersta, östra och norra delarna av landet är det inte särskilt svårt att bli medlem i någon förening. För det mesta räcker det med att aspiranten bor inom föreningens område. Men allt fler flyttar från landsbygden in till stan för att få jobb, och det blir allt fler områden som är fredade för jakt, och detta ger allt fler jägare gråa hår. I de största städerna i södra Finland är läget ofta besvärligt. Där finns ett stort antal jägare men de saknar jaktmöjligheter inom rimligt avstånd. Jägare som bor i städer är därför tvungna att åka avsevärt längre sträckor för att få syssla med sin favorithobby. För dem som inte äger mark är det svårare att komma in i någon förening, i synnerhet i och omkring de stora städerna. Anslutningsavgifterna är höga och alltid räcker det inte med att den hugade jägaren bor mitt i det område som den aktuella föreningen arrenderar. För kropp och själ En titt på befolkningens åldersstruktur visar att också en stor del av jägarkåren kommer att gå i pension under de närmaste åren. Jakten är ju till sin karaktär en sådan hobby att den håller både kropp och själ i form. Ändå är det förstås självklart att det inte för någon av oss går lika galant att släpa ut en älg från skogen när man har fyllt sjuttio som det gick innan man fyllt trettio. I många föreningar kan vi redan nu se att medelåldern stiger brant. Problemet är inte det att jakten inte skulle intressera de unga eller att det inte skulle finnas unga som jagar. Problemet är snarare det, att samhällsutvecklingen har lett till att en allt större del av de unga jägarna har flyttat till stan för att studera eller söka jobb. Lite tillspetsat kan vi kanske säga att stadsjägarna utgör en dold och outnyttjad resurs. Jägarna har under årens lopp samlat på sig många viktiga uppgifter, men alla är sådana att de ska skötas på talko. Hit hör en rad viltinventeringar, observationer av stora rovdjur, uppgiften att hålla älgpopulationerna inom vissa ramar, undanskaffandet av trafikförolyckade djur från vägarna och en hel del uppgifter till som alla är värda ett tack och omnämnande. Allt detta kräver att jägarna satsar en stor bit av sin fritid, också mätt med samhälleliga mått. Dessutom är den tid som jägarna satsar någonting alldeles annat än att fälla djur och beskatta viltstammar, även om den avsatta tiden är knuten till fritidsintresset jakt. Också i fortsättningen förväntas jägarna klara av hela den här raden med uppgifter. Därför behövs det fortsättningsvis folk som ställer upp på talko och sådana frivilliga kan vi också få bara vi släpper in så många jaktintresserade personer som möjligt i föreningarna till vår värdefulla och sunda hobby. I vilken ända börjar man? Förr i världen gick jagandet i arv från far till son. Nuförtiden finns det emellertid så många fritidsintressen som konkurrerar med varandra, och föräldrarna lever ett så stressiga liv att det kanske inte ens är möjligt att jaga tillsammans så där som far och son kunde göra förr. Väldigt Jägaren 1 / 2007 11
• ofta finns det ändå någon släkting, familjevän eller granne att haka på för att komma igång. Det allra bästa är om jägarkandidaten kan följa med en erfaren jägare och jaga tillsammans med honom. På det här viset får nybörjaren mycket fortare ett grepp om kärnan i jagandet, viltvården och jakthundsavdelningen, och behöver inte lära sig allting genom försök och misstag. Men om det ändå skulle vara så illa ställt att det inte hittas någon fadder eller läromästare ska nybörjaren ändå inte begrava drömmen om den nya, fina hobbyn. Här följer några tips och råd för att komma igång. Jaktmöjligheter åt alla Beträffande statens skogsmarker och vattenområden är det Forststyrelsen som sköter beviljandet av jakttillstånd. Forststyrelsen har i sin tur koncentrerat tillståndsförsäljningen till Villi Pohjola, som alltså ansvarar för alla naturturismtjänster inom denna myndighet. Vem som helst kan köpa ett tillstånd till ett område som sorterar under Villi Pohjola, också utländska jägare. För att göra det lättare för unga jägare att jaga har Jord- och skogsbruksministeriet gett en förordning som bestämmer att ett veckolångt tillstånd för hönsfågel kostar tio euro för ungdomar under aderton år. Normalt kostar ett sådant tillstånd 62 euro medan ett endagstillstånd kostar 20 euro. Tack vare det sänkta priset motsvarar åldersfördelningen hos de personer som jagar på Forststyrelsens marker den normala åldersfördelningen hos jägarna, uppger Jukka Bisi som är överinspektör på Forststyrelsen. Bisi säger att man på Forststyrelsen har gjort ett principbeslut om jakten som går ut på att ge de unga jägarna större möjligheter till jakt. Jaktresa utomlands eller inrikes? Nuförtiden finns det en rad jaktföretagare som arrangerar guidade jaktresor både inom landet och till utlandet. Priset på sådana resor ligger i genomsnitt klart högre än om man ordnar sin resa själv, men å andra sidan är utsikterna till en fällning oftast bättre, i synnerhet om du inte är någon rutinerad jaktresenär och saknar tillgång till tips och råd av någon mera erfaren kamrat om var någonstans det finns gott om vilt i licensområdet. Företagarna som arrangerar jaktresor annonserar ofta både i tidningen Jägaren och i andra tidskrifter i branschen. Dessutom har Jägarnas Centralorganisation satt upp en webbsida för jakt som erbjuds, som du hittar på adressen riistainfo.fi. Denna är öppen för alla och envar som har jaktmöjligheter att erbjuda. För den nybörjande jägaren är det ingen dum ide att titta in ofta här! fråga deltar i en jakt på små rovdjur. Tröskeln för att gäster ska få delta i en jakt på mårdhund, mink eller räv är klart lägre än om det handlar om jakt på ätbart vilt. Det går också bra att hänga på några rutinerade grythundsjägare utan att ha något eget vapen eftersom den här jaktformen sällan kräver att fler än en deltagare är beväpnad. För de övriga deltagarna räcker det för det mesta med en spade eller ett spett i näven. I många föreningar är rävjakt med drivande hund ett evenemang där byborna tillbringar en vinterdag tillsammans. Föreningar tackar sällan nej till förstärkningar i form av lämpliga och intresserade passkarlar. Bara du uppbådar tillräckligt med intresse och energi är det ingen dum ide att höra sig för om det skulle öppna sig sådana här möjligheter hos jaktföreningarna i trakten. där, men det är förstås bäst att först ta reda på om det har införts några begränsningar. På Nylands jaktvårdsdistrikts internetsidor hittar du de statsägda skären i Nyland, kommun för kommun. Sjöfågeljakt på främmande vatten De flesta jaktföreningar och delägarlag för vattenområden (tidigare fiskelag) säljer gästtillstånd också för utsocknes jägare. Ofta är det faktiskt lättare att få jaga sjöfågel på en annan förenings marker än exempelvis skogshöns eller hare. Väldigt ofta säljs gästtillstånd för annan jakt än sjöfågel bara under förutsättningen att gästen jagar tillsammans med någon som är medlem i föreningen. Det vilt som Det allra gästen fäller dras bästa är om då av från värdens jägarkandidaten kvot, om det finns sådan. kan följa med en enDet är alltså förerfaren jägare nuftigt att vända sig direkt till jaktoch jaga föreningen eller tillsammans vattenägaren eller delägarlaget för att med honom. fråga om tillstånd att jaga sjöfågel. Alla mark- och vattenägare har inte arrenderat ut jakträtten till tredje part och därför kan en förfrågan som riktas direkt till ägaren avkasta ett tillstånd att jaga. Kontaktuppgifterna till jaktföreningarna får du enklast tag på genom att vända dig till verksamhetsledaren för jaktvårdsföreningen på orten. Adresserna till jaktvårdsföreningarna hittar du på RiistaWeb som finns på internetsajten riista.fi. Områden med fri jakträtt I jaktlagens åttonde paragraf stadgas om jägares rätt att jaga på statsägda marker i sin hemkommun. Den här möjligheten finns i kommunerna i Lapplands län samt i Kajana, Hyrynsalmi, Kuhmo, Kuusamo, Paltamo, Pudasjärvi, Puolanka, Ristijärvi, Sotkamo, Suomussalmi, Taivalkoski, Vaala och Vuolijoki kommuner. Det vill säga för personer som är mantalsskrivna i respektive kommun. Om din hemort ligger i någon av de ovannämnda kommunerna får du således fritt jaga allt vilt utom sådana arter som kräver licens, exempelvis älg. Detta förutsatt att inte jaktvårdsdistriktet eller staten har infört begränsningar i jakten. G Sjöfågeljakt i yttre skärgården Sjunde paragrafen i jaktlagen stadgar att var och en som är fast bosatt i Finland har rätt att jaga på allmänna vatten i havsområdet samt på öar och skär i sådana havsområden, förutsatt att dessa hör till staten och att förvaltningen av dem inte har överlåtits till annan part. På allmänna vattenområden i insjöar samt på statsägda öar och skär i sådana områden gäller att den har rätt att jaga som är fast bosatt i den kommun dit vattenområdet helt eller delvis hör, eller som det gränsar till. Utnyttjandet av den här rätten kan begränsas med en förordning om detta är nödvändigt för att trygga en viltpopulation i området eller för att området utnyttjas för något annat ändamål. Om du har tillgång till något allmänt vattenområde kan du således inleda din jägarbana För mera information kontakta Forststyrelsen/Villi Pohjola, tfn 0203 44122, www.wildnorth.net/default.asp?Section=3 Jägarnas Centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna samt http://riistaweb.riista.fi/ Se också sajten där jakt erbjuds; http://www.riistainfo.fi/ Nosa på smårovdjursjakt Det är rätt vanligt att jaktföreningar inte tar ut någon avgift för en gästtillstånd om gästen i 12 Jägaren 1 / 2007
• GARMIN 60 CX MED MINNESKORT +TOPO·SUOMI PLUS KARTA FÖR ETT CHOCKPRIS! GPSmap 60Cx Den mångfaldiga testvinnaren fick nu en efterföljare! Vi stöder JCF:s ungdomsarbete Den populära testsuccéen Garmin 60C- kartGPS har nu som systermodell fått NYHETS-modellen Garmin 60Cx. Nu kan du ladda mer TOPO·Suomi PLUS karta till minneskortet än tidigare. Den här NYHETS-modellen 60 Cx får du till Finlands mest förmånliga pris, endast från Erätukku. Tillsammans med TOPO·Suomi Plus topografikartorna har den en helt överlägsen GPS för bl a jaktbruk. De snabbaste får nu ett Bonuspaket värt över 200 ¤ på köpet! Endast från Erätukku: Nya TOPO Suomi PLUS ­ Garmin 60Cx kart-GPS. - Exakt och stor färgdisplay - Exakt arealmätning, lättanvänd - Rådgivning på finska, lättanvänd - Effektiv GPS ­antenn, fungerar bl a i fickan - TOPO·Suomi PLUS ­ data på CD medföljer (endast i Erätukku) - Ny teknologi och den nya minneskortsegenskapen möjliggör att man kan ladda ner data från den nya, precisa TOPO·Suomi PLUS-kartan, t o m HELA FINLAND på samma gång. En överlägsen batterihållbarhet: med Erätukkus uppladdbara batteri t o m 50 h - Fungerar utan problem även vintertid - OMFATTANDE GARANTI FRÅN IMPORTÖREN 13 mån Startknapp + Justerbart bakgrundsljuspå displayet Med FIND-knappen hittar du genast platsen du letar efter (t ex bilen) Med MARK-knappen markerar du viktiga platser NYHET På SD minneskortet kan du ladda ner t o m HELA FINLAND på en gång från TOPO· Suomi PLUS ­kartan. NYHET 64 MB MINNESKORT MEDFÖLJER! (t o m 100x100 km TOPO Suomi PLUS ­karta) NYHET Extra minneskort fås också hos oss! Snabbare och exaktare navigatorfunktion (SRF ITT). Kartdisplayn har alltid nordpil. TOPO·Suomi PLUS ­kartans detaljer är t o m mer exakta än papperskartans. För den vita pilen till målet, TOPO·Suomi PLUS visar namnet och avståndet. Genom att trycka på ENTER får du guidning till ditt mål. Den svarta pilen visar alltid din position och färdriktning. uspaket Garmin 60Cx +Bon BEGR. PARTI! ENDAST DE! NYHETSERBJUDAN Med IN och OUT ­knapparna kan du förstora och förminska TOPO Suomi PLUS ­kartan. Precision toppklass. Med pilknappen söker du lätt på kartan och menyn. 599 TOPO·Suomi Värde 99 TESTVINNARE! TM (19/05) testade Garmin 60CS och Erätukkus TOPO·Suomi PLUS -kartorna Bonus TOPO·Suomi PLUS Nu de noggrannaste topografikartorna + programmering- och postavgifter i samma paket! Mer information www.eratukku.fi De snabbaste får ett jättebonuspaket VÄRT 200:n på köpet endast från Erätukku! Bonus 1. 1. PLUS 2. Erätukkus extra snabba 2. batteriladdare + NiMH-batteri En ny snabbladdare + 4 st starka batterier (varav 2 får plats i enheten). Innehåller sladd för nätström. Bonus 3. 3. Extra minneskort 512 Mb På SD-minneskortet kan du ladda ner till och med 200x300 km från den precisa TOPO·Suomi PLUS-kartan. Ett valt område av TOPO ·Suomi PLUS-karta (ca 190x150 km) medföljer. Beställning av nya områden enkelt och förmånligt (99/område). Mer information www.eratukku.fi Värde 59 Värde 49 Beställ internet Tilaavianetistä www.Eratukku.fi 24h/dygn www.eratukku.fi Puhelintilaukset: Telefonbeställningar: Ma - Pe klo 9 - 18 kl 9-18: Mån-Fre 08-840 4400 08-840 4400 MYYMÄLÄT: OULU: Alasintie 8 Ark 10-188 Vard 10-18 lör Valimotie 27, Ark 10-19 la 10-16, Vard 10-19 lör 10-16, TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 Vard 10-19 lör 10-16 Butiker: ULEÅBORG: Alasintie la 10-15, VANTAA: 10-15, VANDA: Valimotie 27. TAMPERE: Possijärvenkatu 4 Ark 10 - 19 la 10 - 16
• Åldersstrukturen hos älgkorna i Savonranta och i Sodankylä helt olika Våren 2003 inledde jag mitt examensarbete om åldersstrukturen hos älgkon och arbetet är nu klart. Med mitt arbete ville jag utreda vilken inverkan selektiv jakt i allmänhet och avskjutningens kalvandel i synnerhet har på älgkons åldersstruktur och kalvproduktionen. Teljo Laine MISKA KOPPONEN, Helsingfors universitet, Viltzoologi eografiskt gjordes undersökningen på Savonranta jaktvårdsförenings marker i Södra Savolax jaktvårdsdistrikt och på Sodankylä jaktvårdsförenings marker i Lapplands jaktvårdsdistrikt. Att det blev just Savonranta och Sodankylä beror på den stora skillnaden i avskjutningens kalvandel mellan de två jaktvårdsföreningarna. Älgjakten har i alla tider byggt på någon form av urvalsprincip. I början av 1970-talet började älgjakten i vårt land tillämpa principerna för selektiv jakt. Till de bärande ideerna hörde en klar ökning av kalvuttaget. Så sent som på 1960-talet låg avskjutningens kalvandel på ungefär tio procent, men hade i slutet av 1970talet stigit till nästan femtio procent i enlighet med den nya jaktstrategin. Idén med det ökade kalvuttaget var att åstadkomma en förändring i älgstammens åldersstruktur och göra den maximalt produktiv. Detta lyckades utomordentligt väl och kalvproduktionen sköt fort i höjden när älgkornas medelålder steg. Den här ändringen i jaktstrategi var en av de främsta faktorerna bakom älgstammens explosiva tillväxt på 1970talet. G len av avskjutningen undersöktes för åren 1994 till 2003 (bild 1). Medelvärdet för kalvandelen under den här perioden låg i Savonranta på ungefär 50 % och i Sodankylä på knappa 20 %. Undersökningen utgick från antagandet att de olika kalvandelarna i Savonranta och Sodankylä har olika inverkan på åldersklassen unga vuxna älgars relativa andel och därigenom påverkar älgpopulationernas medelålder och kalvproduktion. Den effekt som kalvandelen i uttaget har på en populations åldersstruktur bygger nämligen på den relativa andelen kalvar i vinterstammen efter jakt. Åldersbestämning utifrån tänderna Undersökningen byggdes upp kring det åldersbestämningsmaterial som samlades in under Olika kalvuttag i Savonranta och Sodankylä Älgavskjutningens struktur varierar mellan olika regioner i landet. I Lappland har kalvarnas andel av avskjutningen år efter år varit klart mindre än i övriga Finland. Mellan Savonranta och Sodankylä jaktvårdsföreningar är skillnaden i kalvuttag mycket stor, och detta utgör utgångspunkten för hela undersökningen. Syftet med undersökningen var att jämföra vilken inverkan det har på en älgpopulations åldersstruktur och kalvproduktion när skillnaden i andelen fällda kalvar är mycket stor. Kalvande14 Jägaren 1 / 2007 Bild 2. åren 2003 och 2004 i Savonranta och Sodankylä jaktvårdsföreningar, där jägarna tog till vara tandprover från en del av de fällda älgarna för åldersbestämning. Materialet omfattade således två år och sammanlagt 244 älgar. Savonranta stod för 82 prover av vilka 58 kom från kor och 24 från tjurar. Sodankylä stod för 162 prover av vilka 94 kom från kor och 68 från tjurar. Åldersbestämningen gjordes med en metod som bygger på de årszoner som uppstår i tandcementet på en älgs tänder. Från roten på den första framtanden (I1) sågar man ett snitt som sedan undersöks med mikroskop. Vid zoneringen uppstår på sommaren en ljus linje och på vintern en genomskinlig, som avtecknar sig mörk mot sin bakgrund (bild 2). Åldersbestämningen gjordes i all sin enkelhet genom att räkna antalet mörka linjer. Med hjälp av det här åldersbestämningsmaterialet fick jag fram åldersstrukturen hos de älgar som blivit fällda. Men för att få fram åldersstrukturen hos den levande älgpopulationen borde jag ha fortsatt i flera år till med att samla in prover. Undersökningen av åldersstrukturen hos de älgar som fällts i Savonranta och Sodankylä jaktvårdsföreningar begränsades till den del av populationen som är viktigast för reproduktionen, nämligen korna och de dominerande tjurarna. Tyngdpunkten i undersökningen fick dock
• Fångstens kalvandel (%) Andelen kalvar i Savonranta och Sodankylä åren 1994-2003 80 60 40 20 0 1994 1995 1996 1997 1998 År Savonranta Sodankylä 1999 2000 2001 2002 2003 de övriga ålderskategorierna. Av älgkorna i Savonranta utgjorde ålderskategorin 4,5 till 6,5 år 39,7 procent medan ålderskategorin 7,5 till 9,5 år utgjorde 20,7 procent. I Sodankylä var de motsvarande andelarna 23,4 procent och 11,7 procent. Uppgången påverkade älgkornas ålder Den höga andelen älgkor i de äldre ålderskategorierna i Savonranta kan i sin tur förklara den återhållsamma jakten i slutet av 1990-talet då älgstammen i Savonranta började växa. De ålderskategorier av älgkor som på den tiden blev vuxna var troligen relativt stora. En stor del av de här älgkorna överlevde sannolikt ända till början av 2000-talet eftersom de hade kalvar och jakttrycket i Savonranta bara var i början av sin ökning. Vinterstammen i Sodankylä har under de senaste åren haft en klart större andel kalvar än Savonranta. För att en älgpopulation ska ha en stabil åldersstruktur måste det ovillkorligen finns tillräckligt många kalvar i vinterstammen. Åldersstrukturens stabilitet äventyras om andelen kalvar i vinterstammen sjunker under 25 procent. Det verkar sannolikt att det åtminstone tillfälligt har funnits för få kalvar i vinterstammen i Savonranta. Det rekordstora totaluttaget i Savonranta år 2002 och den stora andelen kalvar var en kombination som med uppenbar tydlighet har lett till en alltför liten andel kalvar i vinterstammen. Åldersklassen 2002 var mycket riktigt underrepresenterad i älgkomaterialet för Savonranta. I materialet för 2003 fanns det nämligen bara två stycken kalvar på ett och ett halvt år, alltså kor som var födda 2002. I materialet för 2004 fanns det däremot inga kor alls som var 2,5 år gamla, vilket mycket riktigt visar sig i form av en grop i åldersfördelningen. I det här sammanhanget vill jag poängtera, att förvrängningarna i älgstammens struktur är typiska när en population håller på och minskar. Diagram 1. Älgfångstens kalvandel i Savonranta och Sodankylä åren 1994-2003. ligga på åldersstrukturen hos älgkorna. Enligt och den mera återhållsamma jakten under året älgforskaren Tuire Nygrén räknas en älgtjur därpå har eventuellt bidragit till nedgången i som dominerande när den är mellan 6,5 och medelålder hos älgkorna i Savonranta. I regel 9,5 år gammal, eftersom den då befinner sig i är det ju så, att äldre älgkor med kalv oftare blir sin bästa fortplantningsålder. Under den här fällda när jakten går ut på att decimera en älgpopulation. åldersperioden når också Skillnaderna i åldersslaktvikten och hornkro- Ändringen i struktur hos älgkorna i nan sitt maximum. jaktstrategin var Savonranta och SodanKalvandelen påverkar en av de främsta kylä framträdde tydligt kornas åldersstruktur också i åldersfördelningen faktorerna bakom där skillnaderna mellan Undersökningen visar att de två jaktvårdsföreningavskjutningens kalvandel älgstammens arna likaså var tydliga påverkar åldersstrukturen explosiva tillväxt på (bild 3). Av åldersfördelhos älgkorna i både Sa1970-talet. ningen att döma befann vonranta och Sodankylä. sig respektive åldersstrukDet fanns stora skillnader i åldersstrukturen mellan de två jaktvårdsföre- tur i väldigt olika skeden. I Savonranta verkade ningarna, vilket visar sig i statistiskt betydel- kornas åldersstruktur instabil eftersom de unga sefulla skillnader i medelålder. I det samman- åldersklasserna var underrepresenterade i maslagna materialet för åren 2003 och 2004 är terialet för älgkor. Andelen älgkor i ålderskatemedelåldern för älgkorna i Savonranta 6,4 år gorin 1,5 till 3,5 år utgjorde i förhållande till alla och i Sodankylä 5,1 år. I bägge områdena sjönk kor i materialet bara 24,1 procent i Savonranta älgkornas medelålder från 2003 till 2004. I Sa- medan andelen var hela 52,1 procent i Sodanvonranta låg älgkornas medelålder på 6,91 år kylä. Åldersstrukturen hos älgkorna i Sodanunder 2003 men sjönk under 2004 till 5,77 år. I kylä verkade således vara normal. En annan Sodankylä var de motsvarande talen 5,18 år och observation av intresse var det, att det fanns 4,98 år. Det stora antalet licenser under 2003 avsevärda skillnader i andelen älgkor också i De dominerande tjurarna sjuåringar Undersökningen ger vid handen att andelen kalvar i avskjutningen inte påverkar ålders- Savonranta Procent Procent 20 15 10 5 0 1,5 3,5 5,5 7,5 9,5 Ålder (år) 11,5 13,5 15,5 30 20 10 0 1,5 2,5 3,5 Savonranta 4,5 5,5 6,5 7,5 Ålder (år) 8,5 9,5 10,5 11,5 25 20 Procent 15 10 5 0 1,5 3,5 Sodankylä 35 30 25 20 15 10 5 0 1,5 2,5 3,5 Sodankylä 5,5 7,5 9,5 Ålder (år) 11,5 13,5 15,5 Procent 4,5 5,5 6,5 7,5 Ålder (år) 8,5 9,5 10,5 11,5 Diagram 3. Älgkornas åldersfördelning i Savonranta och Sodankylä åren 2003 och 2004. Diagram 4. Åldersfördelningen för minst 8-taggade älgtjurar i Savonranta och Sodankylä åren 2003 och 2004. Jägaren 1 / 2007 15
• strukturen hos de dominerande tjurarna (alltså tjurar i åldern 6,5 till 9,5 år) i Savonranta och Sodankylä. I det sammanslagna materialet för åren 2003 och 2004 var genomsnittsåldern för de dominerande (?) tjurarna i Savonranta 7,21 år och i Sodankylä 7,07 år. Men i Savonranta blir dock tillförlitligheten lidande när vi jämför genomsnittsåldrarna eftersom antalet prover var så litet. Det fanns bara sju dominerande tjurar i materialet. I materialet från Sodankylä fanns det däremot hela 23 dominerande tjurar. Största delen av proverna från tjurar i åldersbestämningsmaterialet uppfyllde inte kriterierna för dominerande tjurar, trots att proverna samlades in selektivt med inriktning mot de största älgtjurarna. Efter hand som undersökningen framskred beslöt jag att ta med också de här tjurarna. Utöver de dominerande tjurarna undersöktes således också åldersstrukturen hos tjurar som var minst åttataggare. Avgränsningen för den här gruppen bygger på proverna från 2004 som fick direktivet att gälla alla tjurar som hade minst åtta taggar. Med de dominerande tjurarna inräknade fanns det i Savonranta nitton tjurar med minst åtta taggar och i Sodankylä 59 tjurar. Andelen kalvar i uttaget har ingen inverkan på åldersstrukturen hos de minst åttataggiga älgtjurarna i Savonranta och Sodankylä, eftersom respektive åldersstruktur är väldigt likartad. Medelåldern för de minst åttataggiga älgtjurarna i det tvååriga materialet för Savonranta var 5,82 år och för Sodankylä 5,91 år. I Savonranta var medelåldern för de minst åttataggiga tjurarna 6,14 år under 2003 och 5,38 år under 2004. De motsvarande siffrorna för Sodankylä var 5,63 år respektive 6,10 år. I åldersfördelningen i de olika kategorierna observerades några smärre skillnader, men dessa kan inte betraktas som betydelsefulla för undersökningen (bild 4). Vad kan det då bero på att andelen kalvar i uttaget påverkar åldersstrukturen hos älgkorna i Savonranta och Sodankylä, men inte åldersstrukturen hos de dominerande och de minst åttataggiga tjurarna? Älgkornas kalvskydd och genomsnittligt längre livslängd än tjurarnas kan i det här avseendet vara en särskiljande faktor mellan korna och de större tjurarna. Kalvandelen påverkar produktionen indirekt Den inverkan som uttagets kalvandel har på älgens kalvproduktion fungerar indirekt genom att först påverka kornas åldersstruktur, vilket i sin tur påverkar kalvproduktionen. På grund av den här fördröjningen undersökte vi också sambandet mellan kalvandelen och kalvproduktionen i avskjutningen åren innan. Kalvandelsmaterialet var från åren 1994 till 2003 medan kalvproduktionen räknades ut från älgobskorten för åren 1995 till 2004. Vi fann en korrelation av statistisk betydelse mellan nyckeltalen för kalvandelen och kalvproduktionen i Savonranta och Sodankylä. Den positiva korrelation som observerades i fjol i Savonranta mellan uttagets kalvandel och andelen tvillingar innebär i praktiken att andelen älgkor som har fött minst två kalvar i förhållande till alla kor som har kalvat, ökar om andelen kalvar i föregående års uttag har ökat. Den här iakttagelsen är mycket betydelsefull vid en granskning av kalvproduktionen eftersom utsikterna till tvillingkalvar är starkt beroende av älgkons ålder. Kalvandelen i älguttaget i Savonranta och Sodankylä påverkar således kalvproduktionen. Den här slutledningen blev bekräftad när vi jämsides med korrelationerna granskade den beräknade teoretiska kalvproduktionen för provkorna Vid beräkningen av den teoretiska kalvproduktionen Savon Erämessut tog vi hjälp av Tuire Nygréns provmaterial från hösten 1980, som består av antalet embryon fördelade på kornas åldersklasser. För provälgkorna räknade vi ut det genomsnittliga kalvantalet per åldersklass så, att det teoretiska antalet kalvar för respektive älgko motsvarade kons antal embryon hösten innan. Den teoretiska kalvproduktionen visade vilken effekt åldersfördelningen hos provkorna hade på kalvproduktionen i Savonranta och Sodankylä. I Savonranta uppgick den teoretiska kalvproduktionen hos provälgkorna 2003 till 109 kalvar per 100 kor och 2004 till 93 kalvar per 100 kor. I Sodankylä uppgick provälgkornas kalvproduktion 2003 till 76 kalvar per 100 älgkor och 2004 till 71 kalvar per 100 älgkor. Siffrorna ligger mycket nära kalvproduktionssiffrorna på älgobskorten. Den teoretiska kalvproduktionen fick således stöd av älgobskorten, eftersom bägge visade på samma utvecklingstrend för kalvproduktionen. G Tack för samarbetet! För insamlingen av provmaterialet vill jag rikta ett särskilt tack till verksamhetsledarna på Savonranta och Sodankylä jaktvårdsföreningar, Jouni Tanninen och Jorma Lappalainen, samt till föreningarnas jägare. Jag vill också tacka älgforskarna på VFFI och för den finansiering Suomen Riistanhoito-Säätiö bidrog med. Vesa Ruusila och Petri Nummi har varit utmärkta handledare för arbetet med min pro gradu medan Tuire Nygrén har visat mig hur man åldersbestämmer älgar. Metsästys · Kalastus · Retkeily · Eläimet · Luonto Erätaika 2007 Kuopio-hallissa 4.-6.5.2007 Savon Erämessut Messutoimisto Tasavallankatu 22, 70620 Kuopio Puh. (017) 273 3772 info@savoneramessut.fi www.savoneramessut.fi 16 Jägaren 1 / 2007
• Ajokoiramiehet HUOMIO! Pysy kartalla koko jahdin ajan "Tracker-GPS kehitys on mennyt huimasti eteenpäin" ­ Ahti Pitkäjärvi / Viikkineva Kennel/ Kortesjärvi "Kyllä GPS-tutka on tullut jäädäkseen" ­ Raimo Lokka/ Länsilokan Lennel/ Kuru Tracker MyWay tekee metsällä olosta joka miehelle täysiaikaisen jännitysnäytelmän! Voit seurata kännykästä metsästyksen kulkua, koirien ja vaikkapa jahtikavereidesi sijaintia. YHTEENSÄ VAIN Tracker MyWay ja koira-GPS -paketti 949 Tarjous voimassa vain rajoitetun ajan 30.3.2007 saakka Hinta ei sis. puhelinta. Tämä on MyWay ­ kolme navigointiohjelmaa yhdessä Maastonavigointi Kuljettu reitti 1:100 000 maastokartalla, koko ruudun näyttötilassa. Leiripaikka tallennettu muistiin. Kuvassa nuolinäyttö, josta näet suunnan kahteen kohteeseen samanaikaisesti. Merinavigointi Tracker KoiraGPS-panta mahdollistaa huipputarkan seurannan MyWay:llasi. Käyttövalmis paketti: GPS-panta, liittymä ja laturi. Kysy tarjous lähimmältä jälleenmyyjältäsi. Paino vain 230g! Mikrofoni haukun kuunteluun PIENIN EIN! & KEV Kysy lisää 08-521 9290 Autonavigointi Tracker Oy: Kauppiaantie 30, 90460 Oulunsalo, sales@tracker.fi Tracker MyWay-myynti: Asiantuntevat jälleenmyyjät kautta maan. Asiakastuki: 0600 414 610 0,95e/min + pvm (ma-pe klo 8-20, la klo 9-16) www.tracker.fi
• t-membrankä ck eller JahtiJak äller Erätukk orthICE-ryggsä när du nu best N ra förmåner, på and llning för 250 bestä llning för 250 bestä k E- toppryggsäc NorthIC utan kostnad! För vandring, JahtiJakt gor ­membrankän utan kostnad! ng, För jakt, vandri friluftsliv... iv, camping, naturl resor... En toppklass NorthICE ­ryggsäck med egenskaper, som experter och amatörer i branschen kan uppskatta. Ett bra justerbart AIR-FIT-system bärsystem, rymliga och lättöppnade fack, vattentäta dragkedjor, avtagbra sidofickor, många fästpunkter för tillbehör. I nedre delen ett regnskydd i sin egen ficka, som går att dra över hela ryggsäcken osv. En mycket kvalitativ produkt, färg snygg grön. ® Vattentät, ventilerande och varm skaftsko även för hårt bruk. - AIR-TEX ­membran - Högt skaft - Yta av äkta läder - Varm på vintern - Fast botten Finsk lest, bra utforming och stadig struktur garanterar en bra gångkomfort även under krävande omständigheter. Svart läder passar bra med all slags klädsel och är omtyckt även hos myndigheterna. Värde av extra förmån Extra förmåner ! a även i butikern Internet-beställningar 24h/dygn Värde av extra förmån www.eratukku.fi Telefonsbeställningar Mån-Fre kl 9-18 08-840 4400 Butiker: ULEÅBORG: Alasintie 8 Vard 10-18 lör 10-15, VANDA: Valimotie 27. Vard 10-19 lör 10-16, TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 Vard 10-19 lör 10-16
• stnad som extra 0 euro, utan ko 250 euro!!! ängor värda 15 äder för minst -erbjudandekklus VINTERREA-erbjudankus Erätuk via d , Bekanta dig me g och beställ genast på nätet . nin den i denna tid beställningsblanketten nedan ed r som od telefon eller mdast JahtiJakt och NorthICE-dräkter. Prnnauktening tid na i de gäller en rade i annonser Extra förmånen st! ånen är presente förm och beställ gena tten nedan. Välj rättigar till extra be blanke de i beställnings och färdigsamla ARÖTI. GRÄNSAT P ESTÄLL NU! BE /BESTÄLLNING. B ter räcker. MÅN EN EXTRA FÖR tet av februari 2007 eller så länge som produk g till slu Förmånen är gilti h Nu alla jakt- oc friluftsdräkter från vinterrean g! på samma gån Beställ nu med denna kupong över 250 , du får en extra förmån! Jag beställar Antal Produktnamn Beställningsnr À-pris JahtiJakt Premium membrandräkt + förmånspaket 0103 299,90 JahtiJakt Pro membrandräkt + förmånspaket 0102 199,90 JahtiJakt vadmalsdräkt + förmånspaket 0011 149,00 JahtiJakt membranoverall + förmånspaket 0070 149,00 NorthICE membrandräkt, röd + förmånspaket 0041 99,00 NorthICE membrandräkt, blå + förmånspaket 0031 99,00 NorthICE lätt vadderad membrandräkt, röd + förmånspaket 0090S06 129,00 NorthICE lätt vadderad membrandräkt, blå + förmånspaket 0080S06 129,00 NorthICE membranvinterdräkt, röd + förmånspaket 0095S06 149,00 NorthICE membranvinterdräkt, blå + förmånspaket 0085S06 149,00 Leverans mot postförskott. Leveranskostnader tillägs. MIN BESTÄLLNING TOTALT Totalt Erätukku betalar postavgift för beställningsblanketten. Fyll i, klipp av och posta! Enkelt! NorthICE ­ryggsäcken, eller JahtiJakt-membrankängor, min fotlängd är mm mm Fotlängden får du när du står på ett papper, ritar av din fot och mäter ritningen. Beställarens underskrift (under 18 år målsman) Namn Adress Postnummer Postort E-post Mobiltelefonnummer Dräkt 1 Dräkt 2 Dräkt 3 Dräkt 4 Markera beställningsnummer och storlekar på dräktanvändarna här. Beställningsnumren finner du i tabellen ovanför. Beställningsnummer Användarens längd cm Vikt kg Midja cm Jag ansluter mig på samma gång till Erätukku-klubben utan kostnad och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. Jägaren 1/07 Min beställning är totalt över 250 och jag väljer som extra förmån Erätukku Tunnus 5013247 90003 VASTAUSLÄHETYS
• Senaste jaktsäsong nedlades knappa 76 000 älgar Licensernas användningsgrad sjönk Ställda mål för älgjakten senaste höst nåddes. Över 66 000 jaktlicenser gav en fångst på inemot 76 000 älgar och trots att jaktlicensernas utnyttjandegrad blev relativt låg kan resultatet anses gott. Distrikt Jaktlicenser Fångst-Vuxna Tjurar individer 652 1206 1967 1444 737 4112 4222 1242 673 677 1255 802 537 693 484 20703 Kor individer 863 1388 1765 1552 795 3566 4606 1211 900 565 1574 601 432 461 374 20653 Totalt individer 1515 2594 3732 2996 1532 7678 8828 2453 1573 1242 2829 1403 969 1154 858 41356 Tjur-% % 43 46,5 52,7 48,2 48,1 53,6 47,8 50,6 42,8 54,5 44,4 57,2 55,4 60,1 56,4 50,1 Tjurar individer 561 1275 1375 1422 680 2208 4056 1471 764 407 1267 777 531 681 537 18012 Fångst-Kalvar Kor individer 541 1124 1264 1426 596 1970 3560 1262 683 388 1143 722 484 588 459 16210 Totalt individer 1102 2399 2639 2848 1276 4178 7616 2733 1447 795 2410 1499 1015 1269 996 34222 Tjur-% % 50,9 53,1 52,1 49,9 53,3 52,8 53,3 53,8 52,8 51,2 52,6 51,8 52,3 53,7 53,9 52,6 Fångst Totalt individer 2617 4993 6371 5844 2808 11856 16444 5186 3020 2037 5239 2902 1984 2423 1854 75578 Kalv-% % 42,1 48 41,4 48,7 45,4 35,2 46,3 52,7 47,9 39 46 51,7 51,2 52,4 53,7 45,3 Licensernas anv.grad Södra Tavastland Södra Savolax Kajanaland Mellersta Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Sv. Österbotten Satakunda Uusimaa Egentliga Finland Sammanlagt antal 2324,5 4144 5313 4677,5 2378 10835,5 15566 4682,5 2585 1676,5 4427,5 2470 1642 2102 1440 66264 % 88,9 91,5 95,1 94,5 91,3 90,1 81,2 81,6 88,8 97,8 91,1 87,1 89,9 85,1 94,2 88,2 Pentti Vikberg och Marko Svensberg Tabell 1. Antalet licenser och nedlagda älgar under älgjaktsäsongen 2006 fördelade på jaktvårdsdistrikten. 20 Jägaren 1 / 2007