Jägaren 06/2019 - Lehtiluukku.fi

EU-förhandsavgörande styr den stamvårdande jakten Jä g ar en Toppjakt kräver sans och måtta H U I P P U M E R K K I M M E Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Lue lisää edustuksistamme Ruutia ja Rautaa -blogistamme! Ta rj ou s on vo im as sa 31 .1 2. 20 19 sa ak ka . GRS-uutuudet: GRS Ragnarok, GRS Bifrost ja GRS Warg GRS Warg Tikka T3 -tukin ostajalle Tikka T3 -pikavaihtojalusta Optilockrenkaille sekä GRS-ampumatukipussi kaupan päälle! GRS Bifrost -synteettinen tukki •säädettävä vetopituus, poskipakan korkeus sekä perälevyn korkeus ja kallistus •Picatinny-kisko mahdollistaa lisävarusteiden kiinnittämisen •kumiset otepinnat Suositusvähittäishinta 599,00 € GRS Warg -synteettinen tukki •säädettävä vetopituus, poskipakan korkeus sekä perälevyn korkeus ja kallistus •erilaiset lisävarusteet kiinnitettävissä etutukkiin •M-Lok yhteensopiva Suositusvähittäishinta 799,00 € GRS Ragnarok -alumiininen tukki •säädettävä vetopituus, poskipakan korkeus sekä perälevyn korkeus ja kallistus •erilaiset lisävarusteet kiinnitettävissä etutukkiin •M-Lok yhteensopiva Suositusvähittäishinta 1 499,00 € Tu ot ek uv is sa es iin ty vi ä va ru st ei ta (a se , ää ne nv ai m en ni n, tä ht äi nk iik ar i, la m pp u, bi po d) ei to im it et a G RS -t uk in m uk an a. Nordis Oy GRS uutuudet_Metsästäjä nro6 2019_210x245mm.indd 1 21.10.2019 9:02:49 6 l 2019
2 l Jägaren 6 l 2019 Jaktkortsärenden och adressändringar Jägaren Nr. 6/2019 68. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 20 januari 2020. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2019/Jag19_06 Pärmfoto: ANTTI TURPEINEN Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. klo 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Banvägen 11), 01301 Vanda, www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Livsmedelsverket / Avdelningen för vilda och vattenlevande djur Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5) tfn 029 530 0400 (växel) Sticka djurprover till: Livsmedelverket, Matkahuolto, Uleåborg www.ruokavirasto.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax
Jägaren 4 l 2019 l 3 Tässä numerossa 2 l 2019 AR TO M ÄÄ TT Ä Jägaren 6 l 2019 l 3 Innehåll 6 l 2019 5 Ledaren: Blyets framtid och hälsoriskerna i jaktpatronerna 6 Toppjakt i januari 12 Taxen fick nya kamrater 16 Vitsvansjakten inleddes med rivstart 18 Projektet Välmående av vilt ger hjälp till jaktföreningarnas verksamhet 20 Efter det fällande skottet, del 3: Från skinn till fäll 24 Älgjaktsmetoder, del 1: Knepet med att locka älg 28 Oma riista: Använd uppdaterad älginformation 30 Uppdaterad information om älgstammens storlek 31 Det hände sig på jakt: Älg på häftig flykt 32 Mot en bättre förvaltning av hjortdjursstammarna 33 Vice ordförandens spalt: Vargkonflikter 36 Förvaltningen av vargstammen är ett långsiktigt arbete 38 Förhandsavgörande begränsar tolkningen av naturdirektivet 40 Tangojunioren Henri Jokinen: ”Jakten inspirerade till sång” 41 Ministeriet informerar: Skjut inte giftig tungmetall i egen stek 42 En jägares vapen: Hjortjakt med hagelgevär? 46 En jägares patroner: Monometallkulan – ett blyfritt alternativ 48 Begränsningar i användningen av bly i patroner och fiskeredskap 50 Viltvänlig skogsvårdsutbildning nu i hela landet 52 De statliga jaktmarkernas väktare 54 Jakt och fiske som tillvalsämnen 55 Vanögård – det enda jaktslottet i vårt land 58 Vilthushållning i utveckling, del 11: Jaktföreningens ordförande har många uppgifter 60 Recept ála Akseli Herlevi: Älg 62 Nyhetsmagasinet 65 Jakt och jägare 66 Vildkaninen 67 Åland 24 Älgjaktsmetoder, del 1: Knepet med att locka älg 48 Begränsningar i användningen av bly i patroner och fiskeredskap 46 En jägares patroner: Monometallkulan – ett blyfritt alternativ 6 Toppjakt i januari AR TO TA KK IN EN VI LL E VI IT AN EN X
W ith lo ve fro m H el lo an d Fr ie nd s. Lafayette Smart asettaa uuden standardin metsästysradioille. Kompaktista koosta huolimatta radiossa on suuri ja selkeä näyttö. Smart on vienyt ominaisuudet uudelle tasolle, siinä on paras IP-luokitus, kuorisuojaus ja pienin virrankulutus. Selkeä suomen tai ruotsinkielinen valikko tekee puhelimen käytöstä todella helppoa. INFO -nappi ja sisäänrakennettu ohjekirja täydentää helppokäyttöisyyttä. Älykkään kantamatestin avulla varmistat, että radio on toiminnassa kantaman sisällä ja olet yhteydessä muihin. Smart kommunikoi myös digitaalisesti ja hiljaa. SMS -tekstiviestitoimintoa käyttämällä kommunikoit helposti yhden vastaanottajan tai koko jahtiporukan kanssa. Toiminto vaatii, että kaikilla käyttäjillä on digitaaliset radiot. Uudistettu 70 Mhz punainen antenni on entistä kestävämpi ja taipuisampi. Radion mukana tulevalla maakaapelilla parannat kuuluvuutta entisestään. Katso lähin Lafayette Smart kauppiaasi osoitteessa: www.hjorth.fi Tulevaisuuden metsästysradio: pieni, älykäs ja yksinkertainen. Testivoittaja Svensk Jakt nro 6 2018
Jägaren 6 l 2019 l 5 JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren V i är många som minns tiderna då bly användes som en tillsats i bensin. Det här ledde till att bly ansamlades i naturen och fann vägen till människokroppen genom bär och svamp. Förbudet mot bly i bränsle var ett riktigt beslut och effekterna blev synliga rätt fort. På motsvarande sätt insåg vi redan på 90-talet att blyhaglen kan bli slukade av sjöfåglar och malda i muskelmagen så att blyet tränger in i fågelns kropp. Här i vårt land reagerade vi på detta genom att förbjuda blyhagel vid sjöfågeljakt. Det råder inga som helst tvivel om att blyet är ett gift om det hamnar i kroppen på levande varelser, trots att blyet inte är särskilt lättlösligt i den metalliska form som det används i patroner. Likaså är det helt klart att blyet inte finns i patronerna av en slump utan tack vare sina egenskaper som är så väl lämpade för jaktpatroner. Det här har lett till att en stor del av gevären som vi använder är gjorda för att uttryckligen laddas med blypatroner. Det råder inte heller några tvivel om att vi måste förhindra att blyet ansamlas i naturen och vandrar uppåt i näringskedjan. Enligt nya forskningsresultat är blyet som via patronerna hamnar i viltet farligare för hälsan än vi hittills har förstått. EU har mycket riktigt engagerat sig i blyfrågan. Sedan en tid behandlas ett förslag där blyet skulle vara förbjudet i våtmarker som uppfyller Ramsarkonventionens definition av våtmark. I vårt land är definitionen emellertid problematisk eftersom Ramsarvåtmarkerna omfattar en betydande del av den landareal i vårt land som vi betraktar som vanlig skog. Därför har vi lämnat in ett förslag till EUmaskineriet där begränsningarna definieras så, att de omfattar de egentliga vattenområdena samtidigt som de garanterar de avsedda skyddande effekterna vid sjöfågeljakt. Hur det går med vårt förslag till EU är fortfarande en öppen fråga, men det tas eventuellt upp till behandling i november. Dessutom har kommissionen – vilket är nytt – begärt en utredning om ett totalförbud mot bly i patroner. Ett av syftena är att garantera att bly inte under några som helst omständigheter – i form av hagel eller kulfragment – skulle hamna i viltmaten och därmed äventyra viltets rykte som ren och hälsosam mat. Ett blyförbud skulle innebära en enorm förändring av nuläget. Vi skulle bli tvungna att skaffa fram ersättande material för samtliga blyhagel och blykulor. Många jägare skulle dessutom bli tvunga att köpa nya gevär. Förhoppningsvis kommer begränsningarna – om sådana införs att stå i rimlig proportion till riskerna. Av allt att döma har alla jägare ännu inte noterat att nya begränsningar sannolikt är att vänta. Omfattningen och tidtabellen är fortfarande en öppen fråga. Om begränsningarna blir väldigt strama så får vi hoppas att de ersättande materialen vidareutvecklas och att tillgången ökar medan priserna sjunker. Det vore oerhört tråkigt om tvånget att skaffa lämpliga gevär för de nya blyfria patronerna skulle få jägare att lägga av med jakten helt och hållet. Vi gör klokt i att ta på allvar forskarnas varningar för blyets faror för hälsan, både för oss jägare och för alla som avnjuter viltmat. Blyets framtid i jaktpatronerna och hälsoriskerna
6 l Jägaren 6 l 2019 MIKAEL LUOMA , ARTO TAKKINEN , ANTTI TURPEINEN och JAAKKO TURPEINEN Toppjakt i januari I Sverige är toppjakt på tjäder tillåtet varje vinter och finländare åker regelbundet dit för att jaga. De här erfarenheterna av jaktformen som jägarna skaffar sig i utlandet kommer delvis till nytta också hos oss. Betestallarna avslöjar tjädrarna På vintern består tjäderns föda nästan uteslutande av tallbarr. Fjälltoppar och unga gallringsskogar på tallmoar utgör typiska ställen där tjädrar betar. Enligt min erfarenhet förekommer det vintertid tjädrar på över 300 meters höjd i fjällen. Myrkanter är ett annat typiskt ställe där tjädrar gärna betar. Där finns det tvinvuxna tallar med barr som tjädrarna gärna äter. På tallmoar, fjälltoppar och myrar väljer tjädrarna träd och trädklungor med Hönsfågeljakten på vintern skiljer sig från många andra jaktformer. Till de största skillnaderna hör att jaktformen kräver god fysisk kondition och vintriga förhållanden. Vid toppjakt går det inte heller att ta hjälp av en hund eftersom föret i regel är oframkomligt för hundar. För att hitta fågeln krävs det alltså ett ändlöst skidande, terrängoch artkännedom samt en gnutta tur. ARTO TAKKINEN
Jägaren 6 l 2019 l 7 god sikt över omgivningarna. Tjädrarna betar i regel uppe i toppen av trädet för att få bra utsikt. Man känner igen platserna där tjädrar betar på betesträden. Ett typiskt betesträd är gammalt och tvinvuxet eller skadat, och i ändan på de klenare kvistarna finns barrtofsar som inte har blivit betade. Tjädern utnyttjar samma träd och platser år efter år. Den som tänker sig toppjakt ska redan under höstens jakter lägga betesträden på minnet för att återvända till dem på vintern. Det är också rätt vanligt att tjädrar betar till fots; de promenerar på snön runt omkring träden och betar av barren på de understa grenarna. Spårlöpan slingrar från träd till träd för att sluta med ett vingavtryck när fågeln har flugit upp eller så har den grävt ner sig i snön. Det är ofta besvärligt att jaga tjäder i enhetliga skogsområden och på fjälltoppar eftersom sikten är begränsad. Tjädern upptäcker inkräktaren som stör matron och avslöjar sitt tillhåll först när den flyger upp. På öppna myrar har jägaren däremot bättre möjligheter att upptäcka en tjäder på avstånd och komma till skott. Enligt min erfarenhet undviker tjädern ändå kantträden vid helt öppna myrar och håller sig närmare skogen, ofta inne i en skyddad vik. Tjäderns och orrens betesbeteende styr jakten På vintern har tjädern två aktiva tider på dygnet då den betar; i gryningen och i skymningen. Sändarförsedda tjädrar har under en vinterdag betat i ungefär tre timmar, främst i skymningen. Den som jagar i gryningen ska vara tidigt på plats i det utsedda området. Under sitt korta morgonmål stoppar tjädern krävan full med tallbarr för att tillbringa resten av dagen nedgrävd i snön. Enligt min erfarenhet finns snögropen i närheten av betesträdet; tjädern har dykt eller grävt sig ner i snön. AN TT I TU RP EI N EN
8 l Jägaren 6 l 2019 Eftermiddagens betande pågår klart längre än morgonmålet, vilket ökar jägarens utsikter att få syn på en tjäder. Väderleken spelar självfallet in. När det blåser blir betandet kortvarigare medan kylans stränghet är av mindre betydelse. Enligt min erfarenhet verkar en tjäder som vid sträng kyla drivs upp ur snön flyga en kortare väg. Men å andra sidan tycks tjädern då direkt gräva ner sig på nytt, ner i värmen och dold för jägaren. I motsats till tjädern rör sig orrarna i större flockar och även deras betesbeteende är annorlunda. Orrarna blir aktiva när gryningen ljusnar och söker sig till björkdungar för att äta knoppar och hängen. Morgonmålet pågår i några timmar och därefter klarar sig orren till nästa morgon. Det är typiskt för orrarna att de i motsats till tjädern inte betar på eftermiddagen utan tillbringar resten av dygnet nedgrävda i snön. Fynd i träd och snön Det är en allmän föreställning om toppjakt att man påträffar tjädern betande i ett träd i gryningen eller skymningen. Enligt min erfarenhet stämmer det här in på ungefär hälften av jakterna. En annan väldigt typisk situation på jakten tar sin början i närheten av betestallen när en tjäder störtar upp ur snögömslet och flyr flygande från jägaren. En tjäder som flyr från sitt snögömsle flyger sällan några långa vägar. Det gäller nu för jägaren att uppmärksamt följa den flyende tjädern med blicken och lägga riktningen och avståndet på minnet. I typiska fall flyger tjädern 200 till 300 meter för att därefter landa i ett träd för att spana. Den som vill hitta en nedgrävd tjäder ska studera talltopparna medan han skidar utmed myrkanten. Det lönar sig att skida runt kring betestallar. Det händer att man redan på långt håll får syn på snölösa fläckar i talltoppar som signalerar att en tjäder har betat där. En fältkikare är bra att ha för att studera talltopparna. Den slutliga bekräftelsen på att en tjäder har betat i trädet får man av nedfallna barr och exkrementer under trädet. Observationen är värdefull eftersom matgästen kan finnas i närheten. Håll huvudet kallt vid skottchans Just den här skottchansen på en orre eller tjäder kan bli den enda under hela säsongen. Fördärva inte chansen genom att försumma inskjutningen av geväret med den här patronen, felbedöma skjutavståndet till fågeln eller slarva med stödet för geväret. Vid skottchans med gott stöd skjuter man med studsare exakta skott på vanligen 130 till 170 meters avstånd. Skjut alltså in geväret på förhand på skjutbana på 150 meter. Det är också viktigt att förvissa sig om att terrängen bakom fågeln är riskfri eftersom en kula som skjuts snett uppåt flyger En gnutta förtvivlan hugger till; övervintrar det alls några tjädrar i den här trakten? Men det finns gamla, betade träd här så det verkar ändå lovande. För varje stavtag tittar skidspetsarna fram ur snön. Med blicken spanar jag över myrtallarnas snöiga toppar. En svart klump faller mig i ögonen, det behövs ingen kikare, där är den ju! En tjäder i toppen på tallen. Instinktivt drar jag mig tillbaka och gömmer mig bakom ett träd. Pulsen ökar takten så det känns i bröstet. För den här stunden har jag skidat hela dagen! Ett exakt skott med gott stöd avkastar ett värdefullt byte. ARTO TAKKINEN M IK AE L LU OM A
Jägaren 6 l 2019 l 9 flera kilometer. I synnerhet i okänd terräng går det behändigt med kartan i mobilen att få klarhet i var det finns bebyggelse i förhållande till den tänkta skjutriktningen. Säkerheten vid toppjakt Till skillnad från fågeljakten på hösten så måste man ta särskild hänsyn till kylan vid planeringen av rutten, klädseln och utrustningen. En skidbindning som brister i 30 graders kyla i djup snö sätter obevekligt punkt för jakten. Skjortan är våt av svett och det är långt till närmsta skogsbilväg, vilket betyder att jägaren sitter i klistret. Det är värt besväret att ha reservbindningar i ryggsäckens sidoficka. Mobilen är en bra säkerhetsdetalj för både kommunikationen och orienteringen, men det går inte att förlita sig på enbart telefonen. Var beredd på att batteriet kan ta slut eller telefonen gå sönder. Bättra på säkerheten genom att på förhand informera någon jaktkamrat om den planerade rutten och tidtabellen. Vid planeringen av rutten ska du också beakta snödjupet eftersom det går väldigt Utrustningen Snödräkt Med snödräkt smälter jägaren in i vinterlandskapet. Med en lätt skaldräkt som andas och som man bär utanpå ytterkläderna går det att justera klädseln efter väderleken. Skidorna, bindningarna och stavarna Vid skidning i djup snö ska skidorna vara tillräckligt långa. Beträffande skidorna och bindningarna råder det delade meningar. Spetsen på skidorna ska i alla fall vara tillräckligt böjlig eftersom det då blir lättare att ta sig fram i lös snö. En större kringla på stavarna är ett måste. Kängorna ska vara såpass stora att det finns plats för yllesockor. Snöskorna kan du glömma vid toppjakt. Orienteringsutrustningen Ta med dig en kompass och en papperskarta över jaktområdet. GPS-apparater och kartorna i mobilen är behändiga, men var beredd på att de kan gå sönder. Flera kartprogram har möjligheten att ändra kartan till en flygbild, vilket underlättar planeringen av rutten. Ryggsäcken Det mest praktiska är en ryggsäck med vapenfodral där geväret transporteras nästan utan att hindra skidandet. Det bästa är att sy en egen transportpåse för geväret där det kan tillbringa dagen utan att bli snöigt. Den övriga utrustningen Utrustningen för att göra upp eld, en kniv och matsäck ska alltid finnas i ryggsäcken. Ta med dig tillräckligt att dricka, packat så att vätskan inte fryser. Vid sträng kyla är handvärmare en välkommen lyx. Om en paus vid brasa ingår i planerna ska du också ta med dig exempelvis en lätt dunjacka. Få fäller fågel Hållbarheten hos toppjakten i januari bygger på att jakten är tillåten bara under de bästa fågelåren och på att avskjutningen är liten även då. Senast toppjakt på tjäder var tillåtet i vårt land var 1965 och på orre 1980. I vinter är jakten tillåten i ett begränsat område under tiden 20 till 31 januari. långsamt framåt i knädjup snö. Var särskilt uppmärksam på bäckar och åar redan vid planeringen. Överraskande ofta förblir strömmande vatten isfritt under snön och utgör i värsta fall förrädiska fällor för en jägare på skidor. Skidning i djup snö kräver god fysisk kondition. Skidandet löper bättre om man gör det i par och turas om att ta täten, samtidigt som dubbelt så många ögonpar spanar efter fåglar. Skidning i par ökar säkerheten och ger jakten en social dimension. Etiken i nyckelställning Inför vintern bildar i synnerhet orrarna flockar som kan uppgå till flera tiotal fåglar. Även tjädrarna kan uppträda i flock, men antalet individer brukar vara färre än fem. Det händer att jägaren får en chans att fälla fler fåglar, men då gäller det att hålla huvudet kallt. Stammarna klarar av enstaka fällningar, men girighet finns det inte utrymme för. Motorfordon har inte heller någon plats vid toppjakt. Jag tycker att fågeljakten på vintern ska bevaras som traditionell skidning utan färdiga spår i ödemarker där bytet inte är det viktigaste. Det är viktigare att jägaren njuter av vinternaturen, gör sig mödan att hitta fåglarna och bättrar på sin naturkännedom. Om lyckan är med dig bärgar du ett värdefullt byte för familjens festbord! M IK AE L LU OM A
139,VAIN! Marttiini Talviyö Vuosipuukko 2020 Valon ja varjon kisailu on ikuistettu Marttiinin vuoden 2020 vuosipuukon mustavalkoiseen ilmeeseen. Vhattu visakoivuinen kahva, krominkirkas terä ja musta nahkatuppi. Myymälät ja Karkkainen.com 79 Telwin Drive 13000 12V apukäynnistin Ultra kompakti mukana kulkeva hätä-apustartti autoille, moottorikelkoille, moottoripyörille venemoottoreille, metsästäjille Teho 12V 450A (max 800A) USB lataus 1A ja 2,1A älypuhelimia ym. varten 12V ja 19V ulostulo kannettavien tietokoneiden lataamiseen 13000mah Burrel DSGR laservalo setti Erittäin pitkällä, jopa 1500m kantava säädettävällä laserkeilalla varustettu, vihreä laservalosetti. Setti sisältää: laservalaisin, säädettävä jalusta, adapteri 1" ja 30mm tähtäinkiikariin, etäkytkin 149 ,Burrel X20 Hunter 2000lm otsavalo Tehokas 2000lm -otsavalo laajalla valokeilalla ja kätevällä säätökytkimellä. Mukana toimitetaan Micro -USB -ladattava 3100mAh, 18650 -akku. 94 90 Conibear RST 120 Pyyntirauta Kaksijousinen pyyntirauta minkille ja piisamille. Ruostumattomuutensa vuoksi huoltovapaa. Tukkulaatikossa nyt 16,58,-/kpl. Norm. á 27,90 -41 % 199 /12kpl Vern Chopper korkea kokkiveitsi Aasialaisten keittiömestareiden suosiman veitsimallin mukaan valmistettu, korkealla teräprofiililla varustettu kokkiveitsi. Terämateriaali on kiillotettua ja korkealaatuista saksalaista ruostumatonta 1.4116-terästä 44 90 Wildgame Cloak Pro 14 Lightsout riistakamera 14 megapikselin kuvakenno inframustasalama, jossa 36 Led-valoa (kantomatka jopa 21 m) liiketunnistimen kantomatka jopa 18 m laukaisuviive alle 0,75 sekuntia muistikorttipaikka maks. 32 GB värilliset stillja videokuvat päivällä mustavalkoiset stillja videokuvat yöllä kuvausviiveen säätö (15 s – 1 min) 79 /20rs 119,VAIN! Geco 7,62x39 patruuna Geco Target sarjan tarkka harjoituspatruuna. Luodin tyyppi ja paino: FMJ 8,0 g Lähtönopeus: 740 m/s Rasiassa 50 kpl Tukkulaatikko 1000 patruunaa: 499 Nokian Jalkineet Naali talvisaappaat Lämmin talvisaapas kovaan käyttöön. Armeijasaappaan siviiliversio, jossa kuivatettava irtohuopavuori. Päällyskerros erikoiskumia, tuplavahvikkeet kärjessä ja kannassa. maastosuksiin mitoitettu kärki. 100% vesitiivis. Norm. 159,00 149 ,Beretta 690 12/76 30 White haulikko 690 sarjan kisalaukaisukoneisto.Piiput on sportingmalliset ja ventiloidut. Piipunmateriaalina Steelium pitkällä ylimenokartiolla rekyylin hallintaa varten.Säädettävä poskipakka ja puut ovat valikoitua luokkaa 2,5+. Etutukki on mallia rounded. Kumitettu toplever. Ase toimitetaan neljällä Optima HP vaihtosupistajalla. Kuminen Microcore perälevy. Aseessa on manuaalivarmistin. Paino noin 3550g. Aseessa on numerointi 1 of 300. 2890 ,Fjällräven Singi Stubben reppu Uudistettu malli klassisesta Stubben -repusta. Tässä kestävässä rinkassa on sisäänrakennettu kehikko, joten sen päälle on mukava istahtaa Norm. 239,00 -13 % 209 ,Neverfind oranssi koiramiehen liivi Hirviliivi, joka kehitetty erityisesti liikkuvien koiramiesten vaatimuksia huomioon ottaen. Norm. 39,00 -49 % 19 90 Muck Boot Arctic Sport lämpösaappaat Legendan paluu! Arctic sport talvisaapas on kevyt, siro, jalassa miellyttävä ja todella lämmin saapas, joka mullistaa käsitykset lämpökengistä. Sopii niin passikengäksi, pilkkisaappaaksi kuin myös liikkuvan metsästäjän jalkineeksi. Ei hiosta jalkaa lämpimälläkään kelillä. 119 ,499,VAIN! Queen 7 asekaappi Queen 3 mm täysteräksinen asekaappi. Täyttää uuden aselain vaatimukset, EN14450 sertifioitu ja hyväksytty. Jopa 7 aseelle Sisäinen, lukittava ammuslaatikko Tähän malliin mahtuu myös 30 " piipulla varustettu puoliautomaattiase, maksimi pituus aseelle: 1310 mm Norm. 549,00 Safety 10 asekaappi Safety 10 täysteräksinen asekaappi. Täyttää uuden aselain vaatimukset, EN14450 sertifioitu ja hyväksytty. Jopa 10 aseelle Vahva, kaksiseinäinen ovi Sisäinen, lukittava ammuslaatikko Pidikkeet puhdistusvälineille Teräskoukut oven sisäpuolella Seinäkiinnitysmahdollisuus Aseen maksimi pituus: 1300 mm Avainlukitus Mitat: 1500 x 700 x 335 mm Paino: 95 kg Norm. 599,00 -17 % Anar Hirvas metsästyspuku miehille tai naisille Suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Väri ja kuosit on suunniteltu maastouttamaan metsästäjä eläimen näkökyvyltä. Kirkas oranssi väritys täyttää uusimmat lain vaatimukset. Täysin vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä sekä kevyt rakenne Myös vihreä 249,VAIN! Anar Garra miesten tai naisten housut Monikäyttöiset vaellushousut kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Housut sopivat yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Joustavat lisäkappaleet ja viimeistelty istuvuus antavat mahtavan liikkuvuuden. Ruskea ja vihreä väri Suomessa suunniteltu ja testattu Anar Garra miesten tai naisten takki Erinomaisesti hengittävä ulkoilutakki kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Takki sopii yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Suunnittelussa erityishuomio on ulkonäössä ja toimivuudessa ja materiaalit on valittu kestävyys edellä. Ruskea ja vihreä väri Suomessa suunniteltu ja testattu. 149,VAIN! Anar Jussa merinovillapipo Materiaali: 100% erittäin hieno mulesing free merinovilla. Made in Finland Ei kutita eikä purista Yksi koko sopii kaikille Useita värejä Myymälät ja Karkkainen.com 29 90 Anar Sarrit kengät Erittäin kevyet ja hyvin jalkaa tukevat kengät metsästykseen sekä vaelluksille. Vedenpitävä mutta hengittävä kalvo pitää jalkasi kuivina säästä ja aktiivisuudestasi riippumatta. 79 ,Anar Njahkat kengät Notkeat, joustavat ja vedenpitävät maastojalkineet. Hiljaiseen ja miellyttävään maastossa liikkumiseen.Suunniteltu tyypillisiin suomalaisiin maastoihin; lehtoihin, kangasmetsiin, soille. 149 ,Anar Leather asepussi Täysnahkainen asepussi. Koko pitkä YKK-vetoketju Mukana nahkainen asehihna Pituus: 130 cm Korkeus korkeimmasta kohdasta: 25 cm 199 ,Tarjoukset voimassa 31.12.2019 tai niin kauan kuin tuotteita riittää. Tarjoukset voimassa 31.12.2019 tai niin kauan kuin tuotteita riittää.
139,VAIN! Marttiini Talviyö Vuosipuukko 2020 Valon ja varjon kisailu on ikuistettu Marttiinin vuoden 2020 vuosipuukon mustavalkoiseen ilmeeseen. Vhattu visakoivuinen kahva, krominkirkas terä ja musta nahkatuppi. Myymälät ja Karkkainen.com 79 Telwin Drive 13000 12V apukäynnistin Ultra kompakti mukana kulkeva hätä-apustartti autoille, moottorikelkoille, moottoripyörille venemoottoreille, metsästäjille Teho 12V 450A (max 800A) USB lataus 1A ja 2,1A älypuhelimia ym. varten 12V ja 19V ulostulo kannettavien tietokoneiden lataamiseen 13000mah Burrel DSGR laservalo setti Erittäin pitkällä, jopa 1500m kantava säädettävällä laserkeilalla varustettu, vihreä laservalosetti. Setti sisältää: laservalaisin, säädettävä jalusta, adapteri 1" ja 30mm tähtäinkiikariin, etäkytkin 149 ,Burrel X20 Hunter 2000lm otsavalo Tehokas 2000lm -otsavalo laajalla valokeilalla ja kätevällä säätökytkimellä. Mukana toimitetaan Micro -USB -ladattava 3100mAh, 18650 -akku. 94 90 Conibear RST 120 Pyyntirauta Kaksijousinen pyyntirauta minkille ja piisamille. Ruostumattomuutensa vuoksi huoltovapaa. Tukkulaatikossa nyt 16,58,-/kpl. Norm. á 27,90 -41 % 199 /12kpl Vern Chopper korkea kokkiveitsi Aasialaisten keittiömestareiden suosiman veitsimallin mukaan valmistettu, korkealla teräprofiililla varustettu kokkiveitsi. Terämateriaali on kiillotettua ja korkealaatuista saksalaista ruostumatonta 1.4116-terästä 44 90 Wildgame Cloak Pro 14 Lightsout riistakamera 14 megapikselin kuvakenno inframustasalama, jossa 36 Led-valoa (kantomatka jopa 21 m) liiketunnistimen kantomatka jopa 18 m laukaisuviive alle 0,75 sekuntia muistikorttipaikka maks. 32 GB värilliset stillja videokuvat päivällä mustavalkoiset stillja videokuvat yöllä kuvausviiveen säätö (15 s – 1 min) 79 /20rs 119,VAIN! Geco 7,62x39 patruuna Geco Target sarjan tarkka harjoituspatruuna. Luodin tyyppi ja paino: FMJ 8,0 g Lähtönopeus: 740 m/s Rasiassa 50 kpl Tukkulaatikko 1000 patruunaa: 499 Nokian Jalkineet Naali talvisaappaat Lämmin talvisaapas kovaan käyttöön. Armeijasaappaan siviiliversio, jossa kuivatettava irtohuopavuori. Päällyskerros erikoiskumia, tuplavahvikkeet kärjessä ja kannassa. maastosuksiin mitoitettu kärki. 100% vesitiivis. Norm. 159,00 149 ,Beretta 690 12/76 30 White haulikko 690 sarjan kisalaukaisukoneisto.Piiput on sportingmalliset ja ventiloidut. Piipunmateriaalina Steelium pitkällä ylimenokartiolla rekyylin hallintaa varten.Säädettävä poskipakka ja puut ovat valikoitua luokkaa 2,5+. Etutukki on mallia rounded. Kumitettu toplever. Ase toimitetaan neljällä Optima HP vaihtosupistajalla. Kuminen Microcore perälevy. Aseessa on manuaalivarmistin. Paino noin 3550g. Aseessa on numerointi 1 of 300. 2890 ,Fjällräven Singi Stubben reppu Uudistettu malli klassisesta Stubben -repusta. Tässä kestävässä rinkassa on sisäänrakennettu kehikko, joten sen päälle on mukava istahtaa Norm. 239,00 -13 % 209 ,Neverfind oranssi koiramiehen liivi Hirviliivi, joka kehitetty erityisesti liikkuvien koiramiesten vaatimuksia huomioon ottaen. Norm. 39,00 -49 % 19 90 Muck Boot Arctic Sport lämpösaappaat Legendan paluu! Arctic sport talvisaapas on kevyt, siro, jalassa miellyttävä ja todella lämmin saapas, joka mullistaa käsitykset lämpökengistä. Sopii niin passikengäksi, pilkkisaappaaksi kuin myös liikkuvan metsästäjän jalkineeksi. Ei hiosta jalkaa lämpimälläkään kelillä. 119 ,499,VAIN! Queen 7 asekaappi Queen 3 mm täysteräksinen asekaappi. Täyttää uuden aselain vaatimukset, EN14450 sertifioitu ja hyväksytty. Jopa 7 aseelle Sisäinen, lukittava ammuslaatikko Tähän malliin mahtuu myös 30 " piipulla varustettu puoliautomaattiase, maksimi pituus aseelle: 1310 mm Norm. 549,00 Safety 10 asekaappi Safety 10 täysteräksinen asekaappi. Täyttää uuden aselain vaatimukset, EN14450 sertifioitu ja hyväksytty. Jopa 10 aseelle Vahva, kaksiseinäinen ovi Sisäinen, lukittava ammuslaatikko Pidikkeet puhdistusvälineille Teräskoukut oven sisäpuolella Seinäkiinnitysmahdollisuus Aseen maksimi pituus: 1300 mm Avainlukitus Mitat: 1500 x 700 x 335 mm Paino: 95 kg Norm. 599,00 -17 % Anar Hirvas metsästyspuku miehille tai naisille Suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Väri ja kuosit on suunniteltu maastouttamaan metsästäjä eläimen näkökyvyltä. Kirkas oranssi väritys täyttää uusimmat lain vaatimukset. Täysin vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä sekä kevyt rakenne Myös vihreä 249,VAIN! Anar Garra miesten tai naisten housut Monikäyttöiset vaellushousut kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Housut sopivat yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Joustavat lisäkappaleet ja viimeistelty istuvuus antavat mahtavan liikkuvuuden. Ruskea ja vihreä väri Suomessa suunniteltu ja testattu Anar Garra miesten tai naisten takki Erinomaisesti hengittävä ulkoilutakki kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Takki sopii yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Suunnittelussa erityishuomio on ulkonäössä ja toimivuudessa ja materiaalit on valittu kestävyys edellä. Ruskea ja vihreä väri Suomessa suunniteltu ja testattu. 149,VAIN! Anar Jussa merinovillapipo Materiaali: 100% erittäin hieno mulesing free merinovilla. Made in Finland Ei kutita eikä purista Yksi koko sopii kaikille Useita värejä Myymälät ja Karkkainen.com 29 90 Anar Sarrit kengät Erittäin kevyet ja hyvin jalkaa tukevat kengät metsästykseen sekä vaelluksille. Vedenpitävä mutta hengittävä kalvo pitää jalkasi kuivina säästä ja aktiivisuudestasi riippumatta. 79 ,Anar Njahkat kengät Notkeat, joustavat ja vedenpitävät maastojalkineet. Hiljaiseen ja miellyttävään maastossa liikkumiseen.Suunniteltu tyypillisiin suomalaisiin maastoihin; lehtoihin, kangasmetsiin, soille. 149 ,Anar Leather asepussi Täysnahkainen asepussi. Koko pitkä YKK-vetoketju Mukana nahkainen asehihna Pituus: 130 cm Korkeus korkeimmasta kohdasta: 25 cm 199 ,Tarjoukset voimassa 31.12.2019 tai niin kauan kuin tuotteita riittää. Tarjoukset voimassa 31.12.2019 tai niin kauan kuin tuotteita riittää.
12 l Jägaren 6 l 2019 Taxen fick nya kamrater Tapio Nikkanens hund Nisse vid bytet. I år får Nisse nya kamrater i jaktmarkerna i form av nya hundraser.
Jägaren 6 l 2019 l 13 JOUNI KANTONEN Jakten på hjortdjur som vitsvanshjort och rådjur med drivande hund var tidigare i praktiken ett jobb för taxar. Men nu blåser det nya vindar, för den maximala mankhöjden för hundar som driver hjortdjur höjdes från förutvarande 28 cm i förordningen till 39 cm. S yftet med ändringen är att effektivera i synnerhet jakten på vitsvanshjort och släppa in nya hundmänniskor i hjortdjursjakten. Nyheten har tagits emot med både skepticism och positiva kommentarer. Med den nya förordningen blev bland annat beagle, drever och basset lagliga för drevjakt på hjortdjur. Jakten med drivande hund är för många ”hjortföreningar” fortfarande någonting väldigt främmande, även om det i synnerhet vid kusten finns en beställning. Vintern och lämpligt väder för vaktjakt kommer ju sent i södern. Med ett jaktlag är jakten en social jaktform med högt tempo och tempot gör jakten intressant och utmanande. Särskilt i södra Finland har taxen varit ett naturligt val för jakten på hjortdjur. Taxarna lämpar sig väl för klövdjursjakt i små områden och det är vanligt att föreningar i södern har jaktområden som är väldigt små i jämförelse med övriga delar av landet. Klövdjursstammarna är starka och jaktens sociala sida framträder tydligt, i synnerhet vid kusten. Det är viktigt med en bra förening och en jämn fördelning av skottchanserna bland passkarlarna. Jakten med nya raser inger betänkligheter Toivo Kangas är beaglemänniska till kropp och själ. Han och många andra som har en beagle var skeptiska till nyheten. Han understryker att den finska beagleorganisationen ännu inte har tagit ställning utan det händer troligen på organisationens årsmöte i mars. – Beaglen driver alldeles för fort och är allt annat än jaktförordningens formulering om en hund som driver långsamt och följer spåret noga, konstaterar han. Enligt Kangas är beaglen uthållig i drevet och ger inte tappt även om viltet skulle löpa långa vägar. Kangas beskriver rasens arbete så här: Majoriteten av beaglarna reser viltet, som flyr i panik. Även mankhöjden på 39 cm delar rasen i två delar; lagliga och olagliga drevhundar. Vem mäter hunden och vems mätresultat är det officiella när också exteriördomarnas mätningar kan avvika från varandra med så mycket som 4 cm? Enligt Kangas lurar här en fara för att somliga uppfödare avsiktligt ska börja avla fram små beaglar. Provverksamheten är en sak för sig. I Sverige får en beagle driva små klövdjur som rådjur och exempelvis dovhjort. Det finns inga vitsvanshjortar i Sverige och älg får hunden inte driva. Vid svenska drevprov bedömer domaren också hundens lämplighet för drev på klövdjur (lämplig /inte lämplig). Klassificeringen bygger på drivhastigheten och uthålligheten eller om hunden avbryter drevet. I allmänhet sätter man i Sverige värde på att hundar som driver hjortdjur, oavsett ras, håller en lämplig hastighet. En drivande Upptaget gick så fort att det överraskade skribenten.
14 l Jägaren 6 l 2019 hund ska inte heller vara allt för uthållig. I södra Sverige, där det finns mest hundar som driver små klövdjur, är jaktområdena i regel små och då innebär det inga fördelar att ha en alltför uthållig hund. På dreversidan ser man aningen positivare på saken. Juha-Matti Virta på dreverklubben i Satakunta, Satakunnan Dreeverikerho, konstaterade att det här är så pass nytt att man knappt alls har någon praktisk erfarenhet av hur rasen fungerar med exempelvis vitsvanshjort. Drevern jobbar dock på ett klart annorlunda sätt än beaglen. När drevern driver hjort Efter en smärre utredning fick jag följa en veritabel hundkarl, Timo Grundström, för att se hur en drever arbetar på hjortjakt. Särskilt många hågade dreverägare hittade vi inte till den här jaktdemonstrationen. Timos egen drever, elvaåriga Maija, har skaffat sig hjorterfarenheter på SRVA-uppdrag, vilket betyder att klövdjursdrev inte är någonting alldeles nytt för henne. Timo hör till jaktföreningen Metsästysseura Teljo i Kumo. Den livligt trafikerade riksväg 2 går genom föreningens jaktmarker, vilket betyder att det vore ren galenskap att släppa iväg en väldigt seg och envis drevhund. Maija visade sig vara väldigt lätt att kontrollera och det var intressant att följa med hennes arbete. Hundens sök gick fort och i tankarna hann jag reflektera över vilken schwung drevern har i jämförelse med taxen, vars arbete jag har drygt tio års erfarenhet av. Sedan Maija rest hjorten klingade skallet klart och tydligt. Men det som överraskade mig positivt var drevets lugna tempo. Vitsvanshjorten som Maija drev uppenbarade sig lugnt vid åkerkanten där jag stod och studsade tillbaka in i skogen efter några krumelurer. Maija som skällande följde efter anlände långt senare, följde spåret med nosen i marken. Alltså hade hjorten inte gjort sig någon brådska. På åkern blev det ett smärre tapp för Maija eftersom hjorten återvände in i skogen på samma ställe som några älgar som strax innan hade korsat Maija har samlat erfarenheter av klövdjur på SRVA-uppdrag och har vanan inne med hjortar. Planeringen av en drevjakt är viktig för att hunden ska kunna göra sin insats med framgång under jakten. Det är därför aldrig fel att hundförarna konfererar med varandra om strategin.
åkern. Det fanns således gott om dofter som det tog tid att nysta upp. Och som grädde på moset kunde en vilt främmande jägargubbe kalla in hunden med ett par visslingar. Jordoch skogsbruksministeriet avvaktar Enligt Teppo Säkkinen, jordoch skogsbruksministerns specialmedarbetare, ställer sig ministeriet avvaktande och har reserverat sig för möjligheten att precisera förordningen, exempelvis beträffande raserna, om det sker övertramp. Enligt honom handlar det inte om djurplågeri utan om att förbättra och bredda den finska jakten och hundkulturen. Hjortdjursjakt med drivande hund en ny erfarenhet för många Det kan ta några år innan de nya raserna börjar synas i jakten. För många föreningar innebär det här dessutom att de måste lära sig nya jakttekniker eftersom hjortdjursjakten med drivande hund har sin egen uppsättning knep. Det är inte sagt att knepen som jägarna har lärt sig för älgjakt fungerar. Placeringen av passkarlarna, fällandet och samarbetet mellan hundföraren och passkarlarna går väldigt annorlunda till än vid många andra former av drevjakt. Å andra sidan är jaktformen, om den arrangeras och görs på rätt sätt, en väldigt effektiv och socialt givande jaktform. Må skallen klinga i skogen! Kuvateksti: I sina bästa stunder är jakten med ett jaktlag en väldigt social och effektiv jaktform. jahtivahti.fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. Jahti&Vahti -täydennysrehut tarjouksessa marraskuun ajan! KIILTÄVÄN TURKIN SALAISUUS? MIKÄ ON KOIRASI Kerro se meille kuvan kera ja osallistu marraskuun aikana Jahti&Vahti -kilpailuun osoitteessa: facebook.com/jahtivahti ja voita tuotepaketti! (arvo n. 100 €) KILPAILU! -10%
16 l Jägaren 6 l 2019 ANTTI RINNE , Finlands viltcentral Vitsvansjakten inleddes med rivstart Låt mig inleda den här artikeln med beröm; i september uträttade jägarna ett oerhört fint arbete och i viltcentralsregionerna med de tätaste hjortstammarna steg den totala avskjutningen på vaktjakt till 4 829 hjortar. I fjol fälldes 3 516 hjortar under motsvarande tid, vilket innebär en ökning på bortåt 40 procent! D et är viktigt att inleda hjortjakten genast i början av september när det blir tillåtet att vakta på hjort. Säsongen för vaktjakt pågår ända till dagen som föregår den sista lördagen i september. Därefter får hjort jagas också med andra tillåtna metoder. Lagförnyelsen där vaktjakten fogades till jakttiderna motiverades med att den förebygger skador orsakade av hjortdjur. I en promemoria skriven 2016 på jordoch skogsbruksministeriet stod följande att läsa: Med vaktjakt skulle stammen lokalt kunna minskas, exempelvis i närheten av livligt trafikerade vägar, utan att jakten i sig AN TT I RI N N E Det här föräldralösa hankidet sköts på en åker i södra Tavastland 50 meter från vägen där modern hade blivit ihjälkörd en knapp vecka tidigare. I början av säsongen är syftet med jakten att förebygga hjortkrockar.
Jägaren 6 l 2019 l 17 skulle öka djurens vandringar och därmed riskerna för viltolyckor i trafiken. Utmaningen har blivit väl emottagen bland jägarna. I början av säsongen var jakten koncentrerad till närheten av vägar och andra drabbade platser. Jobbet har börjat bra och vi ska fortsätta i samma stil under hela säsongen eftersom de flesta viltolyckor med hjortdjur inträffar i oktober-november. Dessutom skördas rotfrukter ofta först sent på hösten. Det är därför klokt att samarbeta med markägarna under hela säsongen. Ett gott exempel i Satakunta I Punkalaiduns jaktvårdsförenings område ökade antalet jaktlicenser för vitsvanshjort med drygt 80 procent från i fjol. För den här säsongen beviljades 2 250 licenser för ett 37 500 hektar stort område, vilket betyder cirka 60 hjortlicenser per tusen hektar. En så här stor mängd licenser kräver god planering och ett grundmurat samarbete mellan jaktföreningarna. Punkalaiduns jaktvårdsförening omfattar fyra jaktföreningar och ett jaktlag. Förhållandet mellan föreningarna är gott och föreningarna, jaktvårdsföreningen och licenstagarna har kontinuerligt kontakt med varandra. Oma riista är i flitig användning eftersom det i tjänsten är enkelt att följa med hur jakten framskrider. ”Innan säsongen börjar spikar vi våra gemensamma mål med deltagarna i samlicensen i gott samförstånd. I början av säsongen koncentrerar vi oss på att fälla kid och hindar eftersom det är enda sättet att minska på stammens produktivitet. Vi försöker också slopa onödiga begränsningar så att de som verkligen vill jaga också får göra det”, konstaterar Janne Uusi-Kämppä som är samlicensens innehavare. Planerandet och samarbetet har mycket riktigt gett resultat; i slutet av september hade det redan fällts 550 vitsvanshjortar i området. 64 procent av hjortarna var kid medan 73 procent av de vuxna hjortarna var hindar. Jakten har avlöpt helt i enlighet med rekommendationerna, vilket förenklar jagandet i slutet av säsongen. När jaktsäsongen börjar är det bäst att koncentrera sig på kiden för att göra hindarna jaktbara. Dessutom satsar man rejält på att fälla hindar för att minska på produktiviteten. Bockarna sparas till senare på hösten, men små individer med dåliga horn får fällas redan i början av säsongen. Jaktens välfärdseffekter ökar Enligt verksamhetsledaren Kalervo Loponen fungerar samarbetet och dialogen inom Punkalaiduns jaktvårdsförening alldeles utmärkt. Den enorma mängden hjortar har dessutom inneburit ett fint tillskott till jaktkulturen: – Jag har till min glädje lagt märke till att man i många hushåll har börjat satsa mera på matlagningen. Även personer som inte tidigare har ägnat sig åt matlagning har börjat lära sig laga mat eftersom utbudet på hjortkött är så stort. Folk har börjat uppskatta hjortköttet ännu mer och på det viset ökar också jaktens välfärdseffekter. Efter hand som matlagningskunnandet ökar har också förhållandet till markägarna blivit bättre. ”När vi för kött till markägarna så ber de ofta om matlagningstips. Numera kan allt fler jägare, när de överlämnar köttbiten, samtidigt upplysa om vad man kan göra av den. Det här ger i sin tur föreningsverksamheten en bättre image”, glädjer sig Loponen. Licenserna ger kontroll över jakten Allt emellanåt uppstår det på olika håll debatt om huruvida det ska vara nödvändigt med jaktlicens för vitsvanshjort. Men med licenserna får vi kontroll över fällningarna och strukturen på avskjutningen, vilket inte vore möjligt utan jaktlicenser. I Punkalaidun håller man med om detta. ”I början av säsongen bestämde vi hur många licenser varje deltagare borde använda för att vi ska nå målen. Som licenstagare och jaktledare kan jag i Oma riista följa med hjortavskjutningen och hur strukturen utvecklar sig. Den här effektiva föreningsverksamheten skulle äventyras om vi avskaffar licenserna”, förklarar Janne Uusi-Kämppä. Diagrammet visar den totala avskjutningen i viltcentralsregionerna åren 2017-2019 under vaktjakten i september. Diagrammet visar enbart regionerna med stark hjortstam. Vitsvansavskjutningen under vaktjakten i september S ö d a Ta va st la n d N o rr a Ta va st la n d S at ak u n ta N yl an d E g en tl ig a Fi n la n d 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 2017 2018 2019
18 l Jägaren 6 l 2019 PETTERI PIETARINEN och MIKAEL WIKSTRÖM , Finlands viltcentral Projektet Välmående av vilt ger Hjälp till jaktföreningarnas verksamhet Välmående av vilt är ett projekt med målet att underlätta och utveckla jaktföreningarnas och jaktlagens utnyttjande av vitsvanshjortar. Projektet strävar särskilt efter att utveckla praxisen kring emottagandet av jaktgäster samt hanteringen och försäljningen av vitsvansar och vitsvanskött. V itsvansstammen är rekordstor. Enligt den uppskattning som Naturresursinstitutet gjorde i våras uppgår stammen till cirka 111 500 djur. Därför har det för den här säsongen beviljats rekordmånga jaktlicenser, drygt 58 000 stycken. Den på sina håll synnerligen täta vitsvansstammen gör det möjligt att erbjuda vitsvanskött även till andra än jägarna, deras närmaste krets och markägarna. Samtidigt öppnar sig jaktmöjligheter för en allt större skara jägare. Vi ska inte heller glömma att den täta stammen också innebär fler olyckor i trafiken och skador på odlingar. Vitsvansstammen innebär stora möjligheter Projektet samlar och sammanställer information om hur föreningar och jaktlag kan sälja smärre mängder ogranskat vitsvanskött till konsumenter och detaljhandeln, exempelvis till restauranger. Projektet erbjuder kunnande om bland annat rutiner gällande livsmedelslokaler, konsumentförsäljning, hygienisk hantering, styckning, förädling och förvaring av kött. Vitsvansstammen är stark i samma områden där majoriteten av befolkningen i vårt land bor. Trots det är det vanligt att Försäljning redan relativt vanligt I våras gjordes en enkät riktad till jaktföreningar och jaktlag i det vitsvanstäta området (Södra Tavastland, Norra Tavastland, Satakunta, Nyland och Egentliga Finland) och drygt tusen svar erhölls. Ungefär 20 procent av svararna uppgav att den egna jaktföreningen eller det egna jaktlaget sålde vitsvanskött. Ungefär var femte uppgav att man inte tar emot jaktgäster på vitsvansjakt, vilket innebär att ungefär 80 procent tar emot jaktgäster på vitsvansjakt. Ungefär 65 procent uppgav att jaktföreningen eller jaktlaget hade kommit överens om regler för emottagandet av gäster på vitsvansjakt. Ungefär 44 procent uppgav att föreningen eller jaktlaget har betalande gäster som deltar i vitsvansjakten. En dryg femtedel av gästerna är utlänningar. Enkäten visade att föreningarna och jaktlagen önskar sig mera information om bland annat köttköpare, marknadsföring och livsmedelslagstiftning. Svararna behövde också hjälp beträffande kunskaperna om kötthantering. Nästan hälften av svararna uppgav att de är intresserade av att utveckla verksamheten i den egna jaktföreningen eller det egna jaktlaget beträffande utnyttjandet av vitsvanshjorten.
Jägaren 6 l 2019 l 19 Jaktföreningen Ypäjän riistamiehet ry är en av många föreningar som vill utveckla utnyttjandet av vitsvanshjorten. Från vänster Topi Niiranen, Petteri Pietarinen från viltcentralen, Hannu Saarikoski, Tero Mäkilä och Janne Hakamäki. Fotograf: Risto Rantanen. RI ST O RA N TA N EN jägare saknar möjligheter till vitsvansjakt. Genom projektet kan jaktföreningar och jaktlag få information om möjligheterna kring emottagandet av jaktgäster. Detta kan i bästa fall skapa intäkter för lokalsamhället och den regionala ekonomin, bland annat genom ökad turism. Information om utmaningar och goda erfarenheter via pilotföreningar och -lag I projektet deltar ett tjugotal jaktföreningar och jaktlag från Egentliga Finland, Nyland, Norra Tavastland, Södra Tavastland och Satakunta som piloter. Bland deltagarna finns både små föreningar och jaktlag och sådana som är så stora att de räknar licenserna i hundratal. Deltagarnas uppgift är att berätta om föreningens eller jaktlagets utmaningar och goda erfarenheter av försäljning och förädling av vitsvanskött samt av emottagandet av jaktgäster. Deltagarna får stöd av en stor skara experter och även hjälp av Finlands viltcentrals projektarbetare Petteri Pietarinen. Finlands viltcentral svarar för den jaktliga expertisen i projektet. Genom olika workshoppar får föreningarna och jaktlagen rikligt med information om viltköttet och dess hantering. De får också veta mera om de småskaliga helheter av tjänster som bildas kring köttet som säljs. Projektets parter och finansiärer Projektet finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling via landsbygdsutvecklingsprogrammet för Fastlandsfinland 2014-2020. Finansieringen sköts av NTM-centralerna i Egentliga Finland, Nyland, Birkaland, Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland och Satakunta. Projektet drivs av yrkeshögskolan Novia (som bär huvudansvaret), Finlands viltcentral, Brahea-centret vid Åbo universitet och handelshögskolan Hanken i Helsingfors. Projektet pågår i sammanlagt 2,5 år och avslutas den 31 juli 2021. Ytterligare information om projektet finns på projektets webbplats: www.novia.fi/valmaendeavvilt/ info-till-jagare/ Vitsvanshjorten är det viktigaste viltet i sydvästra Finland i och med att arten erbjuder stora mängder kött, rekreation och troféer. Allt fler jägare och markägare ser även artens ekonomiska värde.
20 l Jägaren 6 l 2019 Efter det fällande skottet, del 3 FÖRENINGEN SUOMEN ELÄINTENTÄYTTÄJÄT RY FRÅN SKINN TILL FÄLL D et första du ska göra är att se till att ingen av jakthundarna som eventuellt är med kommer åt att riva päls ur skinnet. Om djuret ska ätas så ska urtagningen förstås göras strax efter fällningen. Det är viktigt att du snittar bukhuden precis på mitten med ett rakt och sammanhängande snitt. Det här snittet hamnar självfallet i kanten av den blivande fällen. När du transporterar kroppen från skogen är det förstås praktiskt att bära små djur, men i synnerhet hjortdjur och björnar måste ofta släpas. Då blir pälsen lätt fördärvad. En pulka eller en stadig presenning under kroppen underlättar inte bara släpandet utan skyddar också skinnet. Låt ändå bli att släpa kroppen över stock och sten eller över stubbarna i en nyröjd plantskog. Det gäller också för skytten att övertala jaktkamraterna att släpa djuret en längre väg till bilen om den kortaste vägen går över stubbar och stenar. Flåningen Nu har djurkroppen anlänt till flåningsplatsen, slaktskjulet eller ända hem. Ett fällt vilt som ska ätas blir i regel urtaget redan i skogen och då blir ju flåningsmetoden i praktiken bestämd där. Större djur flår man vanligen så att säga öppet. Stöd djuret så att det ligger rakt på rygg med benen uppåt. Om du i det här skedet fortfarande funderar på att göra en trofé av huvudet så kan du glömma fällen. Det går inte att få båda; antingen ett uppstoppat huvud där halsen blir väldigt kort eller så fattas hälften av fällen. För en konservering av huvudet behövs ju skinnet ända till en bit bakom frambenen. Om du besluter att du inte vill ha en huvudtrofé så ställs du inför följande beslut: ska huvudet och klövarna följa med skinnet? På vildsvin tas de nästan undantagslöst med. På älg och hjort finns två skolor. Om du inte vill ha med klövarna så kan du börja med att lägga ett snitt runt benen; på bakbenen halvvägs mellan klövarna och hasen, och på frambenen ovanför klövarna. Om du vill ha med klövarna så skär loss dem från benet. Snitta skinnet på bakbenen utmed baksidan och gränsen till den ljusare bukpälsen, ända fram till urtagningssnittet. Fortsätt därefter urtagningssnittet mot huvudet, över bröstbenet och ända fram till strupen. Snitta Ett ståtligt djur är fällt och jägaren vill gärna ha ett minne som lever länge, men att stoppa upp ett helt djur kommer av olika orsaker inte alltid på fråga. Om jag skulle ta vara på skinnet och hänga upp det som en fäll på väggen där hemma? Hur ska jag då göra efter fällningen?