Prognosmodell: 228-311 vargar nu i landet Jä g ar en I HARSPÅRET 6 l 2018
2 l Jägaren 6 l 2018 Jaktkortsärenden och adressändringar ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001 vardagar kl. 9 – 15 asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2018/Jag18_06 Pärmfoto: HANNU HUTTU Medlem i Tidningarnas Förbund Jägaren Nr. 6/2018 67. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 21 januari 2019. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen.
77 Innehåll 6 l 2018 5 Ledaren: Vi skyggar för främlingar medan också avlägsna bekanta är välkomna 6 Regleringen av jakttiderna för skogshönsen träder in i en ny tidsålder 12 125-årsjubileum: Hönshundarna återvände till Boe gård 15 Vice ordförandens spalt: Om allemansrätten och en smula om förvaltningsrätt 16 Vingsus över tranmyren: Skötsel av livsmiljöer och retrieversamarbete 20 Temadag om jakt på små rovdjur drog folk 22 Skatter ur arkivet: I harspåret 26 Lockjakt på vitsvanshjort 29 Hjälp Jägarförbundet utveckla verksamheten 30 En jägares utrustning: Kylan ett bekymmer för geväret och patronerna 32 Grundläggande vapenvård 34 Förvaltningen av björnstammen i Wisconsin 38 Tävlingen För viltet: Jaktföreningen i Kauhajoki 41 Ministeriet informerar: Viltdata skapade möjligheter till fler jaktdagar 42 Samarbete ger jaktövervakningen styrka 44 Ändringar i ansökningen om områdestillstånd för älgjakt i statsmarker 46 Stämmer uppgifterna i din ansökan om jaktlicens för hjortdjur? 48 Ny modell förutsäger hur vargstammen förändras under året 50 Vargarna i sydväst: Stamträdet är en berättelse om två släkter 54 Sälarna: Ett krävande och havslevande storvilt 56 Ministeriet informerar: GPS-halsband på vargar förhindra attacker mot jakthundar 57 Viltköttet kontrolleras i en hanteringsanläggning för vilt 58 Nyhetsmagasinet 60 Lodjur 61 Jakt och jägare 62 Åland 63 Mörka moln över jakten 44 Ändringar i ansökningen om områdestillstånd för älgjakt i statsmarker 46 Stämmer uppgifterna i din ansökan om jaktlicens för hjortdjur? EE RO KE SK IN EN JU HA JO RM AN AI N EN Jägaren 6 l 2018 l 3 HA N N U HU TT U TU OM AS HE IN ON EN 20 Lockjakt på vitsvanshjort 22 I harspåret 48 Ny prognosmodell för vargstammen
FÖRSÄKRA DIG OM EN PERFEKT TRÄFF. BALLISTIC LASERSCOPE III ÄR ETT UNIKT KIKARSIKTE SOM KOMBINERAR FYRA VERKTYG TILL ETT AVANCERAT OPTISKT HJÄLPMEDEL. DETTA HJÄLPER DIG TILL EN PERFEKT TRÄFF ÄVEN PÅ DE MEST KRÄVANDE AVSTÅND. 1 SIKTE – 4 VERKTYG PRECISIONSSIKTE DIGITAL INKLINOMETER SMART DOPE-LISTA LASER AVSTÅNDSMÄTARE Jälleenmyyjä: Sako Oy | PL 149 | 11101 Riihimäki | Puh 010 830 5200 | www.sakosuomi.fi
I Trängselfinland hör man folk prata om hur svårt det är att få jaga. Detta samtidigt som jaktföreningar i stora delar av landet har svårt att hitta nya aktiva medlemmar till sin verksamhet. Det här skeva förhållandet hör till de största problemen som vi måste lösa under de följande tio åren. Hur ska parterna i problemet nå varandra så att maskineriet fortsätter att fungera i alla hörn av landet? Vi skyggar för främlingar medan också avlägsna bekanta är välkomna. Om det jaktliga kunnandet inte förs vidare till följande generation så går i värsta fall en del av kunskaperna förlorade med den äldre generationen. Nuförtiden är folk mindre benägna än förut att binda sig, i synnerhet på lång sikt, vilket betyder att vi står inför en rejäl utmaning. Visserligen håller nuläget en bit till, men vi kommer obönhörligen att behöva nya aktörer och verksamhetsformer. Lyckligtvis finns det också positiva exempel. På sina håll finns det redan nya jägare som för budkavlen vidare. En nivå på kunnandet som räcker till för de mera krävande jaktformerna är inte någonting som skapas i en handvändning. Vi behöver erfarna och ansvarsfulla jägare oavsett om det rör sig om jakt på stora rovdjur, vildsvin, sälar eller hjortdjur, för att inte tala om småviltjakten med sina rika traditioner. Vad hjortdjursjakten beträffar behövs det redan under pågående jaktsäsong hårt arbete och avskjutning enligt licensanvisningarna för att stammarna och skadorna ska förbli under kontroll. Likaså kräver risken för att den afrikanska svinpesten ska sprida sig beslutsamhet av oss jägare. Vi behöver nya par händer till alla jaktformer och uppgifter inom viltvården, som är intresserade av att lära sig det som krävs. Efter hand som nykomlingarna lär sig läsa naturen och blir skickligare så blir de också färdiga för mera krävande uppgifter. I det här läget känns det en aning verklighetsfrånvänt att höra nya jägare i Trängselfinland säga att enda möjligheten till jakt är att åka utomlands. Var och en måste självfallet börja från grunden och då kan krävande storviltsjakt inte stå överst på listan. Vi måste alltså grunna på nya lösningar för att få tillräckligt många intresserade att fortsätta med jakten och viltvården – i hela landet. Med det här menar jag förstås inte att det inte skulle vara en god idé att jaga utomlands om den möjligheten yppar sig. Det gynnar oss alla om vi får ett tillskott av nya jägare till det vardagliga viltvårdsarbetet i hemknutarna. Det vore därför bra att skapa möjligheter där främlingar kan bli bekanta. Rent generellt ska de fungerande modellerna sökas lokalt och detta skulle till en början kunna lyckas genom den traditionella småviltsjakten, fågeljakten eller jakten på små rovdjur. På den vägen skulle det gå att utveckla bekantskapen till kamratskap och ett par händer som ställer upp också när den övriga viltvården och jakten behöver det ända upp till de mest krävande uppgifterna. Vi skyggar för främlingar medan också avlägsna bekanta är välkomna Jägaren 6 l 2018 l 5 JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren
6 l Jägaren 6 l 2018 JUKKA KERÄNEN , MATTI KERVINEN , MIKAEL LUOMA , ANTTI SIIRA , MARKO SVENSBERG , MIKKO ALHAINEN och SAMI TOSSAVAINEN , teamet för hållbar jakt, Finlands viltcentral Regleringen av jakttiderna för skogshönsen träder in i en ny tidsålder S kogshönsstammarna varierar kraftigt från år till år och i olika delar av landet, vilket försvårar regleringen av jakttiderna. Det är typiskt för hönsfåglarna att variationerna är cykliska, det vill säga periodiska. Från 60-talet till 80-talet var perioderna sex till sju år långa medan skillnaderna i fågetäthet mellan vågdalarna och Jakttiderna för skogshönsen förlängdes med en ändring i jaktförordningen som utfärdades i början av sommaren. Det här betyder dock inte att förlängningen skulle vara permanent utan att jakttiderna för skogshönsen kommer att behandlas varje år när vilttrianglarna är inventerade. Det viktigaste vid regleringen av jakten är att bevara hållbarheten. Om det behövs en begränsning av jakttiderna så utfärdar jordoch skogsbruksministeriet en ny förordning. Jakttiderna bygger på fågelstammarnas utveckling enligt triangelinventeringarna. För järpen fastställdes en månadslång jakttid i ett bälte som börjar vid Brahestad i landskapet Norra Österbotten och omfattar hela Lappland. I det här nordliga området har tätheterna ökat en aning, men stammen befinner sig fortsättningsvis på en rätt låg nivå. Långtidsutvecklingen i området har i det stora hela varit stabil och nedåtgående. I de övriga delarna av landet, börjande från Norra Österbotten och ner till södra Finland, fastställdes en två månader lång jakttid. I det här området har järpens långtidsutveckling i stort sett varit stabil eller uppåtgående och stammen ligger ungefär på den genomsnittliga nivån. PYYKANNAN KEHITYS 1997-2018 PYYTIHEYS 2018 Aineistona Luonnonvarakeskuksen riistakolmiotiedot Aineistona Luonnonvarakeskuksen riistakolmiotiedot vågkrönen var det dubbla eller tredubbla. På 90-talet övergick den cykliska karaktären i oregelbundet slumpartade variationer, men nu verkar cyklerna vara på väg tillbaka igen. Däremot har det inträffat förändringar i skogshönsens utveckling på lång sikt. Från 60-talet till slutet av 80-talet minskade stammarna rejält, sannolikt på grund av förändringar i livsmiljön. Sedan 90-talet har utvecklingen för tjädern, orren och järpen varit stabil i nästan hela landet, men en stigande eller sjunkande utveckling kan skönjas på sina håll. Däremot har ripan gått klart tillbaka, utom i Övre Lappland. Förlängningen av jakttiderna för skogshönsen beror främst på att fågelstammarna har varit stabila eller har vuxit under de senaste decennierna och på att vi numera har tillgång till exaktare information om stammarnas regionala utveckling. Dessutom har jakttrycket blivit avsevärt lindrigare. Standardiserade jakttider Vi kommer att införa en standardisering för att göra jakttiderna tydligare. Jakten börjar alltid på samma datum, den tionde september. I början av säsongen riktar sig avskjutningen främst mot de unga fåglarna, vilkas naturliga mortalitet är större än för de äldre fåglarna. Förkortningarna av jakttiderna görs i slutet av säsongen för att spara på de livskraftigare individerna som med större sannolikhet är överlevare. Tanken är den, att det ska finnas tre jakttider för tjäder, orre och järpe; en, två eller tre månader. Utgående från hur en art utvecklas slutar jakten den 10 oktober, den 10 november eller den 10 december. Om det är väldigt illa ställt med en stam så fredas arten helt och hållet. Januarijakt på tjädertuppar och orrtuppar tillåts bara under särskilt gynnsamma förhållanden. Karta Genomsnittlig årlig förändring % Tolkningen av trenden -4 -3,5 Brant nedgång Brant nedgång -3 -2,5 Måttlig nedgång Måttlig nedgång -2 -1,5 Lätt nedgång Lätt nedgång -1 -0,5 0,5 1 Stabil Stabil Stabil Stabil Stabil 1,5 2 Stigande Stigande 2,5 3 Stigande Stigande 3,5 4 Stigande Stigande Järpstammens utveckling 1997-2018 Järptätheten 2018 Tätheterna Jakttiderna för järpe 2018 Källa: Naturresursinstitutets vilttriangeldata Källa: Naturresursinstitutets vilttriangeldata
Jägaren 6 l 2018 l 7 För orren fastställdes en månadslång jaktsäsong i större delen av sydöstra och mellersta Finland. I det här området är stammens långtidsutveckling i genomsnitt stabil medan årets täthet ligger under genomsnittet. Stammen har alltså ännu inte vänt uppåt, vilket den har gjort i övriga delar av landet. I övriga delar av landet fastställdes en två månader lång jaktsäsong. I de här områdena är långtidsutvecklingen stabil eller uppåtgående medan årets tätheter är genomsnittliga. Till några egentliga topptätheter har orrstammen ännu inte nått någonstans i landet. TEERIKANNAN KEHITYS 1997-2018 TEERITIHEYS 2018 Aineistona Luonnonvarakeskuksen riistakolmiotiedot Aineistona Luonnonvarakeskuksen riistakolmiotiedot Aineistona Luonnonvarakeskuksen riistakolmiotiedot Aineistona Luonnonvarakeskuksen riistakolmiotiedot HA N N U HU TT U Kvalitetsinformation borgar för hållbarhet I vårt land reglerar vi jakten på skogshöns genom att reglera jakttiderna. Enligt viltförvaltningens strategi ska jakträttsinnehavarna och jägarna själva reglera jakten på skogshöns, och göra det ännu mer systematiskt än förut för att minska på behovet av regleringar genom förordningar. För jaktföreningarna innebär den nya strategin att vi använder viltinformationen bättre än förut för planeringen av jakten, för mera strukturerade avskjutningskvoter, för fredningen av spelplatser på hösten och för andra tänkbara begränsningar av jakten. Den enskilda jägarens kunnande, vetande och ansvarskänsla ska vidareutvecklas, bland annat beträffande bytesmängderna, jaktvanorna och den selektiva jakten. Förutsättningen för ett liberalare förfarande är att vi äger bra information om fågelstammarna och jakten. Till det viktigaste hör att hålla nätverket av vilttrianglar komplett. Brist på information leder obönhörligen till att viltförvaltningen måste följa försiktighetsprincipen och införa begränsningar i jakten som sannolikt också är delvis onödiga. Jakttrycket på hönsfåglarna har förändrats Somliga jägare har undrat om det faktiskt finns möjligheter att återgå till forna tiders långa jakttider. Nuförtiden finns det ju många fler jägare, nätverket av skogsbilvägar är tätt och levnadsstandarden har stigit så att folk har råd att resa och skaffa sig förstklassig utrustning och jaga effektivt. Dessutom är fågelstammarna svagare än på 70-talet, då det senast var tillåtet att jaga skogshöns också efter oktober. Flera faktorer har dock minskat på jakttrycket. Som en följd av förändringarna i befolkningsstrukturen är det numera bara ett fåtal aktiva jägare som bor i närheten av sina jaktmarker. Det här gäller i synnerhet landets norra och östra delar, där jakten på hönsfåglar är intensivast. Likaså har jakttrycket minskat för att jägare övergår till andra jaktformer, framför allt till hjortdjur. Som en följd av skogsbrukets metoder har gammelskog ersatts med tät ungskog där det kan vara besvärligt att röra sig och jaga. Orrstammens utveckling 1997-2018 Orrtätheten 2018 Tätheterna Jakttiderna för orre 2018 Karta Genomsnittlig årlig förändring % Tolkningen av trenden -4 -3,5 Brant nedgång Brant nedgång -3 -2,5 Måttlig nedgång Måttlig nedgång -2 -1,5 Lätt nedgång Lätt nedgång -1 -0,5 0,5 1 Stabil Stabil Stabil Stabil Stabil 1,5 2 Stigande Stigande 2,5 3 Stigande Stigande 3,5 4 Stigande Stigande Källa: Naturresursinstitutets vilttriangeldata Källa: Naturresursinstitutets vilttriangeldata
8 l Jägaren 6 l 2018 På sina håll finns det dessutom så mycket älgflugor att jägarna hellre stannar hemma i början av jaktsäsongen. Eventuellt har jakttrycket också minskat för att de sträckor som dagens jägare Årets riptäthet enligt triangelinventeringarna, tätheten i Övre Lappland åren 2008 till 2018 med hundassisterad linjetaxering och jakttiden för jaktåret 20182019. Riporna har blivit fler sedan fjolåret, men tätheterna är fortsättningsvis väldigt låga i större delen av landet och långtidsutvecklingen pekar nedåt. Vi har alltså inte kunnat tillåta jakt, utom i de östra och norra delarna av norra Finland. För det enhetliga område som sträcker sig från Kuusamo till Muonio fastställdes en månadslång jakttid baserad på jv-föreningarnas triangelresultat. I det här området låg riptätheten, med hänsyn taget till långtidsutvecklingen, på en nivå som tillät en kort jaktsäsong. I de tre nordligaste kommunerna är jakttiden enligt jaktförordningen10.9.2018 till 31.3.2019. Vi ansåg att det inte var befogat att korta av tiden. I området följer jägarna med riporna inte bara med triangelinventeringar utan också med hundassisterade linjetaxeringar. Enligt inventeringarna har ripstammen vänt en aning uppåt efter två år med negativ utveckling. Som helhet betraktat tangerar tätheterna nu medelvärdet för de senaste tio åren. I fjällområdet är stammens långtidsutveckling stabil och vi kan inte skönja någon motsvarande nedgång som hos riporna i skogsområdet. För tjädern fastställdes en tre månader lång jakttid för mellersta och västra Lappland eftersom riktningen för stammens långtidsutveckling är uppåtgående och årets täthet ligger över genomsnittet. För större delen av landet blev det en två månader lång jaktsäsong. I det här området är tjäderstammens långtidsutveckling stabil eller uppåtgående och tätheten genomsnittlig. I landskapet Österbotten, i delar av landskapet Södra Österbotten, i de sydligaste kommunerna i Kajanaland och i de nordligaste kommunerna i Norra Savolax är tjäderstammens långtidsutveckling i genomsnitt stabil, men årets tätheter ligger under genomsnittet. För de här områdena bestämdes en månadslång jaktsäsong. I landskapen Egentliga Finland och Nyland löper jaktsäsongen enligt förordningen bara till slutet av september. Men det här gäller bara för östra Nyland; i övriga delar av området fortsätter fredningen i enlighet med försiktighetsprincipen eftersom vi inte har tillräckligt med inventeringsdata. Riekkokannan kehittyminen kanakoiralaskennan perusteella vuosina 2008 – 2018. Keskitiheys tarkoittaa kanta-arviota (riekkoa/km2) koko Ylä-Lappiin. Kanta-arvioon liittyvää epävarmuutta kuvaavat 95 % luottamusvälin alaja ylärajat. Kuvaan on merkitty myös koko aineiston pitkäaikainen keskiarvo vuosilta 2008 – 2018, joka on noin 7,6 riekkoa/km2 (riistakolmiot.fi) Aineistona Luonnonvarakeskuksen riistakolmiotiedot METSOKANNAN KEHITYS 1997-2018 METSOTIHEYS 2018 Aineistona Luonnonvarakeskuksen riistakolmiotiedot Aineistona Luonnonvarakeskuksen riistakolmiotiedot i genomsnitt går till fots och tiden som de tillbringar på jakt är kortare än de var förr. Jaktföreningarnas och jägarnas regleringar på eget initiativ utgör ytterligare en faktor som har minskat på avskjutningen. Skogshönsjakten har förändrats till sin natur. Numera är jägarna i första hand ute efter upplevelser och det är inte lika viktigt som förut att knipa ett vilt. Tjäderstammens utveckling 1997-2018 Tjädertätheten 2018 Tätheterna Jakttiderna för orre 2018 Ingen jakt Karta Genomsnittlig årlig förändring % Tolkningen av trenden -4 -3,5 Brant nedgång Brant nedgång -3 -2,5 Måttlig nedgång Måttlig nedgång -2 -1,5 Lätt nedgång Lätt nedgång -1 -0,5 0,5 1 Stabil Stabil Stabil Stabil Stabil 1,5 2 Stigande Stigande 2,5 3 Stigande Stigande 3,5 4 Stigande Stigande Riptätheterna enligt triangelinventeringarna och inventeringarna med hönshund i Övre Lappland Ingen jakt Riptätheten 2018 874 vilttrianglar Täthet Täthet /ind/km 2 95 % undre gräns 95 % övre gräns Täthet i trianglarna Tä th et in d iv id er /k m 2 År Ripstammens utveckling enligt inventeringarna med hönshund 2008-2018. Med medeltäthet avses värdet (ripor/km 2 ) för hela Övre Lappland. Den övre och undre gränsen för konfidensintervallet på 95 % beskriver osäkerheten som vidlåder uppskattningen av stammens storlek. Diagrammet visar också långtidsmedelvärdet för hela materialet för åren 2008-2018, cirka 7,6 ripor/km 2 (riistakolmiot.fi). Jakttiderna för ripa 2018 Källa: Naturresursinstitutets vilttriangeldata Källa: Naturresursinstitutets vilttriangeldata Källa: Naturresursinstitutets vilttriangeldata
Jägaren 6 l 2018 l 9 G enom ett samarbete mellan Finlands viltcentral (Antti Siira, Mikael Luoma) och Östra Finlands Universitet (Lauri Kortelainen, Lauri Mehtätalo, Markus Melin) har vi utvecklat en app som tar fram resultaten av triangelinventringarna. Med appen kan vi analysera triangelinformationen snabbt och ur olika vinklar. En app av det här slaget är nödvändig för arbetet med att bestämma jakttiderna redan av det skälet att när triangelinventeringarna avslutas i mitten av augusti så återstår bara några få dagar tid för beredningen av förslaget till jakttider. I appen är landet indelat i rutor om 25 x 25 km (Bild 1). För varje ruta har vi inventeringsdata ända från året 1996. För att få fram tätheten med flera faktorer i en ruta inkluderar vi i beräkningarna samtliga trianglar inom en radie av 50 kilometer från rutans mittpunkt. I somliga områden där det är glesare med trianglar använder vi en radie på 75 km. För varje ruta får vi fram tätheten för fågelarten, andelen ungar, utvecklingens riktning och den så kallade boxplotfördelningen (dvs ett låddiagram) för fågeltätheterna börjande från året 1996. Från den modell för stammens utveckling som appen skapar kan vi dessutom, men med en viss reservation, uppskatta riktningen på stammens fortsatta utveckling. För regleringen av jakten är det viktigt att vi ser efter hur en fågelstam har utvecklats på lång sikt och i en livsmiljö av dagens modell. Perioden som granskas kan inte vara kort eftersom hönsens årliga variationer är stora. Men perioden får inte heller vara för lång eftersom det kan ha skett avsevärda förändringar i livsmiljön som påverkar hönsfåglarnas överlevnad. Vi har därför kommit fram till en period på 21 år för långtidsgranskningen av en stams utveckling. Perioden inkluderar tre normallånga sjuåriga cykler och det har enligt vår bedömning inte heller inträffat några större förändringar i livsmiljön. Hönsfågelappen ger den genomsnittliga årliga förändringen i täthet för de senaste 21 åren. Vi har tolkat förändringens storlek så, att stammens utveckling är stabil om den årliga genomsnittliga förändringen är ±1 %. Om förändringen är större än -1 % så har vi tolkat utvecklingsriktningen som nedåtgående. Om förändringen är större än +1 % så är riktningen uppåtgående. Ju större den genomsnittliga årliga förändringen är, desto större betydelse har den för jakttiderna. Vi presenterar granskningsperiodens årliga fågeltätheter för varje område som ett låddiagram där täthetsvärdena är inritade på en sträcka och ovanpå varandra så, att det lägsta värdet ligger underst och det högsta överst. En fjärdedel av värdena ligger under lådan, hälften i lådan och en fjärdedel ovanför. Medianen för alla värden, det vill säga det mittersta värdet, är markerat med ett tvärstreck i lådan. Vi har tolkat fördelningen så, att fågeltätheten i ett område är genomsnittlig om täthetsvärdet ligger i lådan. Om tätheten ligger ovanför lådan så är den högre än genomsnittet. Om tätheten ligger under lådan så är den lägre än genomsnittet. Hur jakttiderna fastställs U nder de senaste åren har jordoch skogsbruksministeriets förordning om jakttiderna för skogshönsen byggt på Finlands viltcentrals förslag, som har beretts av viltcentralens team för hållbar jakt. I beredningen deltar också företrädare för ministeriet och Naturresursinstitutet. Vi kommer att fortsätta med det här konceptet. Vi granskar flera olika faktorer innan vi slår fast jakttiderna. Till de viktigaste hör artens utveckling över en längre tid och en jämförelse mellan de senaste siffrorna för fågeltätheten och tidigare år. För bägge variablerna är det viktigt att vara uppmärksam på längden på den period som granskas. Vi tar också – men med mindre vikt – hänsyn till riktningen på fågelstammarnas utveckling under de senaste åren, det vill säga i vilken fas av cykeln som en stam befinner sig och om en sådan går att urskilja. Vi tar också hänsyn till hur kraftigt jakttryck som arten är utsatt för i området samt eventuella övriga faktorer, om det är befogat. Självfallet följer vi försiktighetsprincipen om det inte finns tillräckligt omfattande inventeringsdata att tillgå. Vi avgränsar stora enhetliga kommungrupper till områden med samma jakttider. Det är viktigt att vara medveten om att besluten om jakttiderna för ett område aldrig bygger enbart på triangelresultaten för det aktuella året. Besluten bygger inte heller på resultaten från några få inventerade trianglar. På grund av livsmiljöfaktorer och andra faktorer finns det stora geografiska skillnader i fågeltätheterna och produktionen av ungar. Det här måste vi ta hänsyn till i motiveringarna när vi fastställer jakttiderna. Nätverket av vilttrianglar måste vara tillräckligt komplett för att vi ska få fram tillräckligt med data för fågelstammarnas utveckling i varje område och kunna reglera jakttiderna. I detta nu är nätverket av vilttrianglar tillräckligt omfattande, med undantag av några glest bebodda områden och sydkusten. Hönsfågelapp som hjälp för jakttiderna METSOTIHEYDEN KEHITYS 1997-2018 SUOMESSA RUUDUITTAIN (25x25 KM) JA VALITULLA RUUDULLA Tjädertäthetens utveckling 1997-2018 i Finland i rutor om 25x25 km Genomsnittlig årlig förändring Resultatet för en ruta påverkas av vilttrainglarna inom en 70 km radie från rutans mittpunkt. Exemplet omfattar 39 rutor som är markerade på kartan med blå cirklar. Mittpunkten i rutan har koordinaterna (ETRS-TM35FIN): X = 474602, Y = 7507492 Observerade och prognosticerade fågeltätheter i rutan D en to ta la tä th et en (f åg la r/ km 2 ) Långtidsutveckling Den genomsnittliga årliga förändringen under de senaste 21 åren: 3,34 % D en to ta la tä th et en (f åg la r/ km 2 ) Långtidsutveckling + periodisk variation Fågelobservationer Boxplotdiagram för rutan Medelvärdet för åren 1996-2018 2018
* Verkkokaupassa tarjolla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto. Ei koske lavatoimituksia. BACKWOODS METSÄSTYSPUKU Hengittävä sekä vedenpitävä metsästyspuku erinomaista hintalaatusuhdetta arvostavalle metsästäjälle. HALF-ZIP 240G LÄMPÖPAITA Suositut, huipputekniset Half-zipit toimivat sekä kerrastona että paitana. Hengittävä, kosteutta siirtävä ja joustava ThermoDry-materiaali. Koot: XS-3XL. EXTREME LITE HIRVIMIEHEN PUKU Tekninen ja kevyt puku aktiiviselle eränkävijälle. Puvussa yhdistyvät keveys sekä äärimmäinen suorituskyky. COOLDRY 180G ALUSKERRASTO Korkealuokkainen mikrokuitu siirtää kosteuden pois iholta ja pitää vartalon viileänä ja kuivana. Neljä värivaihtoehtoa. Koot: XS-3XL. TUNDRA HIRVIMIEHEN PUKU Huippulämmin metsästyspuku kylmiin jahtipäiviin suurriistan pyytäjille. SuperLoft-kuitutäyte sekä vedenja tuulenpitävä Rain-Stop® -erikoiskalvo. MERINO 200G ALUSKERRASTO Hengittävää, kosteutta siirtävää ja nopeasti kuivuvaa 100% merinovillaa. Istuva leikkaus. Mallit miehille ja naisille. Sopii metsästykseen ja vapaa-aikaan. KÄÄNNETTÄVÄ FLEECETAKKI Tuulen ja vedenpitävä fleecetakki metsästykseen. Koiramiesten suosikkivalinta! H30 LADATTAVA OTSALAMPPU Tehokas otsavalo, jonka valoteho riittää 4000 lumeniin. H30 tuottaa tasaisen, laajan keilan. Sisältää tehokkaan 5100mAh -akun ja latauskaapelin. TUNDRA METSÄSTYSPUKU Monikäyttöinen topattu metsästyspuku vedenpitävällä ja hengittävällä RainStop -kalvolla. Runsaasti taskutilaa ja housuissa korotettu selkäosa henkseleillä. UNUK MERINOVILLANEULE Erittäin miellyttävää merinovillaa. Istuu hyvin ylle ja laskeutuu mukavasti. Puolikorkea kaulus ja 1/4-pitkä vetoketju. Tummanharmaa ja metsänvihreä. Koot: XXS-4XL. DAWSON FLEECETAKKI Vahva vedenpitävä ja hengittävä RainStop -kalvolla varustettu fleecetakki metsästykseen. KÄÄNNETTÄVÄ FLEECETAKKI + EXTREME LITE HENKSELIHOUSUT THERMODRY 220G VÄLIKERRASTO Huipputekninen välikerrasto viileisiin ja kylmiin olosuhteisiin. Hengittävä, kosteutta siirtävä ja joustava materiaali. Miehet: XS-3XL, Naiset: XXS-2XL. TUNDRA LUMICAMOPUKU Monikäyttöinen topattu metsästyspuku vedenpitävällä ja hengittävällä RainStop -kalvolla. Runsaasti taskutilaa ja housuissa korotettu selkäosa henkseleillä. MERINO 280G VÄLIKERRASTO Erittäin lämmin ja miellyttävä merinovillainen välikerrasto. Unisex-malli. Paidassa vetoketjullinen rintatasku ja korkea kaulus. CALIBRE METSÄSTYSTAKKI Suosittu hiljainen metsästystakki Rain-Stop -kalvolla. Lämmin fleecevohvelivuori. S12 HD+SMS LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA, TEHDASHUOLLETTU Takuu 6 kk. CALIBRE METSÄSTYSTAKKI + SUPERIOR HENKSELIHOUSUT SUPERIOR LUMICAMOPUKU Talviseen maastoon suunniteltu digitaalinen lumicamokuvio maastouttaa erittäin tehokkaasti. Uskomaton keveys ja erinomainen istuvuus. GLACIER SOFTSHELLTAKKI Lämmin ja hiljainen softshell-takki karvavuorella. Sopii metsästykseen tai vapaa-aikaan. SUOMI R16 ASEKAAPPI Uuden aselain mukainen kaappi 12-16 aseelle. Hyvät tilat tarvikkeille. Ulkomitat 1500 x 550 x 400 mm, paino tyhjänä noin 152 kg. Kotiinkuljetus 29,90. GPSMAP 64 Suosittu Garminin maasto-GPS 2,6” värinäytöllä. Kaksoisakkujärjestelmä ja varalla AA-paristot. KATSO HINTAA! 99 90 LOPPUERÄ! 27 90 KATSO HINTAA! 59 90 KATSO HINTAA! 34 90 PAITA+HOUSUT 99 90 SAIMME LISÄERÄN! 79 90 LOPPUERÄ! 179 90 ALK. 29 90 TAKKI+HOUSUT 279,TAKKI+HOUSUT 299,TAKKI+HOUSUT 299,PAKETTIHINTA! 179 90 PAKETTIHINTA! 199 90 TAKKI+HOUSUT 299,UUTUUS! 99 90 KATSO HINTAA! 499,UUTUUS! 99 90 RAJOITETTU ERÄ! 149 90 UUTUUS! 79 90 UUTUUS! 119 90 SUOSIKKIVALINTA! 79 90 60% 16 aseelle 4000 lm RETKITUKKU.FI VARASTON TYHJENNYS LISÄKSI ILMAINEN TOIMITUS 0€* MAASTOKARTTA + LIPPIS + KLIPSI GPSMAP 64 ostajalle Arvo yhteensä 98,90€ (Erikoistarjous) KAUPAN PÄÄLLE! GARMIN TILAAJAETU! 199 90 TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-19, La 10-16, Su 12-16 ILMAISET TOIMITUKSET 0€* *Verkkokaupassa saatavilla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto (ei koske lavatoimituksia). Hinnat voimassa vähintään 30.11.2018 tai niin kauan kun tavaraa riittää.
* Verkkokaupassa tarjolla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto. Ei koske lavatoimituksia. BACKWOODS METSÄSTYSPUKU Hengittävä sekä vedenpitävä metsästyspuku erinomaista hintalaatusuhdetta arvostavalle metsästäjälle. HALF-ZIP 240G LÄMPÖPAITA Suositut, huipputekniset Half-zipit toimivat sekä kerrastona että paitana. Hengittävä, kosteutta siirtävä ja joustava ThermoDry-materiaali. Koot: XS-3XL. EXTREME LITE HIRVIMIEHEN PUKU Tekninen ja kevyt puku aktiiviselle eränkävijälle. Puvussa yhdistyvät keveys sekä äärimmäinen suorituskyky. COOLDRY 180G ALUSKERRASTO Korkealuokkainen mikrokuitu siirtää kosteuden pois iholta ja pitää vartalon viileänä ja kuivana. Neljä värivaihtoehtoa. Koot: XS-3XL. TUNDRA HIRVIMIEHEN PUKU Huippulämmin metsästyspuku kylmiin jahtipäiviin suurriistan pyytäjille. SuperLoft-kuitutäyte sekä vedenja tuulenpitävä Rain-Stop® -erikoiskalvo. MERINO 200G ALUSKERRASTO Hengittävää, kosteutta siirtävää ja nopeasti kuivuvaa 100% merinovillaa. Istuva leikkaus. Mallit miehille ja naisille. Sopii metsästykseen ja vapaa-aikaan. KÄÄNNETTÄVÄ FLEECETAKKI Tuulen ja vedenpitävä fleecetakki metsästykseen. Koiramiesten suosikkivalinta! H30 LADATTAVA OTSALAMPPU Tehokas otsavalo, jonka valoteho riittää 4000 lumeniin. H30 tuottaa tasaisen, laajan keilan. Sisältää tehokkaan 5100mAh -akun ja latauskaapelin. TUNDRA METSÄSTYSPUKU Monikäyttöinen topattu metsästyspuku vedenpitävällä ja hengittävällä RainStop -kalvolla. Runsaasti taskutilaa ja housuissa korotettu selkäosa henkseleillä. UNUK MERINOVILLANEULE Erittäin miellyttävää merinovillaa. Istuu hyvin ylle ja laskeutuu mukavasti. Puolikorkea kaulus ja 1/4-pitkä vetoketju. Tummanharmaa ja metsänvihreä. Koot: XXS-4XL. DAWSON FLEECETAKKI Vahva vedenpitävä ja hengittävä RainStop -kalvolla varustettu fleecetakki metsästykseen. KÄÄNNETTÄVÄ FLEECETAKKI + EXTREME LITE HENKSELIHOUSUT THERMODRY 220G VÄLIKERRASTO Huipputekninen välikerrasto viileisiin ja kylmiin olosuhteisiin. Hengittävä, kosteutta siirtävä ja joustava materiaali. Miehet: XS-3XL, Naiset: XXS-2XL. TUNDRA LUMICAMOPUKU Monikäyttöinen topattu metsästyspuku vedenpitävällä ja hengittävällä RainStop -kalvolla. Runsaasti taskutilaa ja housuissa korotettu selkäosa henkseleillä. MERINO 280G VÄLIKERRASTO Erittäin lämmin ja miellyttävä merinovillainen välikerrasto. Unisex-malli. Paidassa vetoketjullinen rintatasku ja korkea kaulus. CALIBRE METSÄSTYSTAKKI Suosittu hiljainen metsästystakki Rain-Stop -kalvolla. Lämmin fleecevohvelivuori. S12 HD+SMS LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA, TEHDASHUOLLETTU Takuu 6 kk. CALIBRE METSÄSTYSTAKKI + SUPERIOR HENKSELIHOUSUT SUPERIOR LUMICAMOPUKU Talviseen maastoon suunniteltu digitaalinen lumicamokuvio maastouttaa erittäin tehokkaasti. Uskomaton keveys ja erinomainen istuvuus. GLACIER SOFTSHELLTAKKI Lämmin ja hiljainen softshell-takki karvavuorella. Sopii metsästykseen tai vapaa-aikaan. SUOMI R16 ASEKAAPPI Uuden aselain mukainen kaappi 12-16 aseelle. Hyvät tilat tarvikkeille. Ulkomitat 1500 x 550 x 400 mm, paino tyhjänä noin 152 kg. Kotiinkuljetus 29,90. GPSMAP 64 Suosittu Garminin maasto-GPS 2,6” värinäytöllä. Kaksoisakkujärjestelmä ja varalla AA-paristot. KATSO HINTAA! 99 90 LOPPUERÄ! 27 90 KATSO HINTAA! 59 90 KATSO HINTAA! 34 90 PAITA+HOUSUT 99 90 SAIMME LISÄERÄN! 79 90 LOPPUERÄ! 179 90 ALK. 29 90 TAKKI+HOUSUT 279,TAKKI+HOUSUT 299,TAKKI+HOUSUT 299,PAKETTIHINTA! 179 90 PAKETTIHINTA! 199 90 TAKKI+HOUSUT 299,UUTUUS! 99 90 KATSO HINTAA! 499,UUTUUS! 99 90 RAJOITETTU ERÄ! 149 90 UUTUUS! 79 90 UUTUUS! 119 90 SUOSIKKIVALINTA! 79 90 60% 16 aseelle 4000 lm RETKITUKKU.FI VARASTON TYHJENNYS LISÄKSI ILMAINEN TOIMITUS 0€* MAASTOKARTTA + LIPPIS + KLIPSI GPSMAP 64 ostajalle Arvo yhteensä 98,90€ (Erikoistarjous) KAUPAN PÄÄLLE! GARMIN TILAAJAETU! 199 90 TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-19, La 10-16, Su 12-16 ILMAISET TOIMITUKSET 0€* *Verkkokaupassa saatavilla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto (ei koske lavatoimituksia). Hinnat voimassa vähintään 30.11.2018 tai niin kauan kun tavaraa riittää.
12 l Jägaren 6 l 2018 JUHA IMMONEN Bild: MARKKU HANKONEN Hönshundarna återvände till Boe gård Det första jaktprovet för hönshundar i vårt land arrangerades för 125 år sedan på Boe gård i Borgå. Kanakoirakerho Hönshundssektionen rf ville fira sin långa historia genom att ordna jaktprov för hönshundar i gårdens marker. Gården med omgivningar bjöd på en nostalgisk och vördnadsbjudande inramning för ett fint veckoslut. D et finns få ställen här i landet som har bevarats eller som har bevarat miljön så väl, att ett drygt sekelgammalt evenemang kan göras på nytt. Boe gårds långa historia har fått en fortsättning under ledning av den nuvarande husbonden Leif Hagelstam. Kring huvudbyggnaden är det nuförtiden liv och rörelse med hästavel och hästsport. Restaureringen av huvudbyggnaden har skapat en helhet som är kulturellt anslående och genomförd med god smak. Dessutom är gårdens nuvarande husbonde passionerat intresserad av jakt med fågelhund och jagar själv med en vorsteh. Under de båda provdagarna fungerade han både som skytt och som guide i terrängen. En intressant detalj i sammanhanget är det, att gården har återvänt till samma släkt som ägde den när de första fältproven för hönshundar arrangerades för 125 år sedan. Det första fältprovet för hönshundar Finska Kennelklubben – Suomen kennelklubi hade grundats året 1889. När klubben inledde sin provverksamhet i Borgå 1893 hörde hönshundsfolket till de första aktiva. Grundarna var aktiva jägare, som inledde kennelverksamheten uttryckligen för att tillgodose det jaktliga behovet. Följande skede, som följde naturligt, var att börja arrangera prov. Boe gård på den norra sidan om Borgå erbjöd lämpliga marker nära huvudstaden, där de första fältproven för engelska hönshundar kunde arrangeras. Evenemanget gick av stapeln på gårdens åkrar i september 1893 med sammanlagt sju deltagande hundar, vilka företrädde varje hönshundsras; en engelsk setter, en gordonsetter, en irländsk setter och fyra pointrar. Fältprovet nådde över den nationella Esa Karjalainen och engelska settertiken Huntingwhite Etta stod för en fartfylld prestation som belönades med en AVO3.
Jägaren 6 l 2018 l 13 nyhetströskeln och till och med tidningen Uusi Suometar rapporterade om det. Det första fältprovet för hönshundar vanns av pointerhanen Milton Totnes, ägd och förd av hovrådet D. J. Waden. Som prisdomare fungerade doktor A. Lindh, domare N. von Wendt samt friherre Otto Wrede. Den första provdagen Den äldsta formen av hundprov här i landet, fältprovet för hönshundar, har under decenniernas lopp bevarat sin form i det närmaste oförändrad. Beträffande setterns och pointerns arbete värdesätts och bedöms fortsättningsvis ett sök efter hundens schwung och stil, förmåga att hitta fåglar och hantering av fågeln. Hundförarens roll har likaså bevarats oförändrad. Hundförarens uppgift är att styra sin hund, bära geväret och – beroende på provklass – fälla fågeln. Jaktprovet för hönshundar är krävande, inte bara för hunden utan också för föraren. Vid fältprovet jagar man här i Finland fasan, rapphöna och eventuellt också morkulla. Jubileets första provdag grydde ruggig och blåsig. Det var en sydlig vind som ilsket svepte in från Finska viken, men under dagens lopp slog vädret om från regn till solsken. Under den första provdagen startade 28 ekipage fördelade på samtliga tre provklasser. Under den första dagen delades förnämliga priser ut den bästa i segrarklassen belönades med VOI1 och certifikat. Det var engelska settertiken M-16 ELIT-16 Ailigaslammen Beaivvas med Jari Vettenniemi som förare. Som domare i segrarklassen fungerade hönshundssektionens hedersordförande och överdomare Pentti Tapio. Dessutom gick ett första pris i unghundsklassen till engelska setterhanen Finnstar Daddy´s Day med föraren Matti Juuti (bästa hund i sin klass) samt till engelska setterhanen Lammefjordens Liljestrom med Kari Valtonen som förare. Som domare för den sammanslagna unghundsklassen och öppna klassen fungerade hönshundssektionens hedersmedlem och överdomare Henrik StandertskjöldNordenstam. Som överdomare för den tredje gruppen i jubileumstävlingen fungBoe gård bjöd på en nostalgiskt vacker inramning för jubileet.
14 l Jägaren 6 l 2018 erade Juha Rutanen. Inalles åtta ekipage fick pris under den första provdagen. Jubileumsmiddagen Arbetsgruppen för provarrangemangen, under Petri Kesävaaras och Ari Jalonens ledning, hade lyckats utomordentligt väl med uppgiften. Under lördagskvällen anlände festfolk i tiotal till Boe gårds splitternya restaurang, där en dukning värdig jubileet väntade. För trakteringen och serveringen svarade yrkesfolk under Ari Jalonens ledning. En detalj i dukningen är värd ett särskilt omnämnande; en servettvikning skapad enkom för den här middagen och kallad ”Settersvans”. Husbonden på gården, Leif Hagelstam, och hönshundssektionens hedersordförande Pentti Tapio förgyllde middagen med sin närvaro, liksom även Finska Kennelklubbens ordförande Harri Lehkonen och Eeva Anttinen, hedersmedlem i hönshundssektionen, mångårig ordförande för Finska Kennelklubbens fullmäktige samt styrelsemedlem i FCI. I middagen deltog också ett stort antal hedersmedlemmar i hönshundssektionen samt styrelsemedlemmar. I tacktalen underströk talarna hönshundsvännernas uppskattning av de långa traditionerna och tackade för möjligheten att återvända till ett oförändrat landskap för att fira denna milstolpe. Utan att glömma arrangörernas osjälviska insatser för arrangerandet av provveckoslutet. Ett certifikat till Den andra provdagen grydde med skarp kyla som knep deltagarna i nästippen. Drygt tjugo ekipage startade denna andra provdag. Även denna provdag tävlade ekipagen i tre grupper med samma överdomare som bedömde hundarnas och hundförarnas arbete. Det fanns gott om fågel för provet i Boe gårds marker och dagen avslutades med prisutdelning till sex av ekipagen. För den bästa prestationen stod pointertiken Riekkokirhveen Hertha som belönades med både VOI1 och certifikat, med Marko Stålnacke som förare. Att förstapristagarna i segrarklassen under bägge dagarna stod för en verklig prestation understryks av hur sällan det delas ut VOI1-pris med certifikat! Fler första pris delades inte ut under söndagen, men bästa hund i den öppna klassen, som belönades med en AVO2, var pointerhanen Myrteigens Harald med Guy Bardy som förare. Bäst i unghundsklassen med ett NUO3-pris var engelska settertiken Terrismäen gitte med Maarit Murtosalo som förare. Som avrundning på det lyckade provveckoslutet tackade husbonden på gården deltagarna och önskade hönshundssektionen och medlemmarna varmt välkomna igen till 250-årsjubileet. Samtliga deltagare skulle gärna göra en notering i almanackan om detta – en sådan upplevelse tackar man ju inte nej till! Middagsgästerna lyssnar på hönshundssektionens hedersmedlem Henrik Standertsköld-Nordenstam som håller festtalet. Hedersmedlemmen Guy Bardy med pointerhanen Myrteigens Harald belönades med andra pris i söndagens öppna klass.
I detta nu pågår en livlig debatt om allemansrätten i vårt land. Den är upptagen i den nationella förteckningen över levande kulturarv och kommer också att upptas på Unescos lista över immateriella kulturarv. Allemansrätten är unik också globalt sett, men innehåller även ett betydande ansvar eftersom vi alltid rör oss i marker som har en ägare. Jag är övertygad om att vi alla delar samma inställning till vår unika och fantastiska rättighet att röra sig fritt i naturen. Aktörerna bakom YLE:s skogskampanj är nationellt sett väldigt små, men desto högljuddare. Dessutom har kampanjen glömt bort en detalj, nämligen den privata skogsägaren i vårt land, som det finns drygt 630 000 av. Med andra ord verkar en liten minoritet ta sig mera rättigheter än den stora majoriteten. Innan projektet blev offentligt hade ingen talat med de privata markägarnas organisationer och i sådana fall blir i regel också storståtliga projekt lätt konfliktinfekterade. Misstankar om en dold agenda med långtgående planer vaknar eftersom ingenting har blivit gemensamt avtalat eller beslutet. Tänker krafterna bakom projektet utnyttja allemansrätten och dess varumärke för att öka turismen? Alltså skapa en situation där en utomstående part gör bisnis i markägarens marker utan att markägaren själv får någon del av den ekonomiska nyttan. Det här är knappast avsikten, men jag anar ändå ugglor i mossen. Samma debatt pågår också om en rätt som är avsevärt starkare än allemansrätten, nämligen jakträtten som avtalas mellan markägaren och dem som arrenderar jakträtten. I vårt land är det så, att när markägaren arrenderar ut jakträtten till en jaktförening på orten så är ersättningen i regel en formalitet. Arrendetagaren har exempelvis inte rätt att bedriva kommersiell jakt i området utan att dela med sig av avkastningen till markägaren. Allemansrätten är någonting unikt; vi ska inte överila oss och fördärva den! Alla tecken tyder på att vi står inför en livlig vargvinter och att det kommer att smälla i dörrarna till förvaltningsdomstolarna. I Finland finns sex regionala förvaltningsdomstolar: i Helsingfors, Tavastehus, Åbo och Vasa, samt Östra Finlands och Norra Finlands förvaltningsdomstol. När Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd skulle läggas ned den första september 2014 föreslog Finlands viltcentral att besvären över beslut som hade fattats av Finlands viltcentral och som behandlades i besvärsnämnden skulle koncentreras till Tavastehus förvaltningsdomstol. Förslaget byggde på att besvärsnämndens personal skulle överföras till Tavastehus förvaltningsdomstol. Om förslaget hade blivit verklighet skulle kunnandet och erfarenheten som personalen hade skaffat sig under årens lopp i jaktärenden ha blivit bevarad i Tavastehus. Men som vi alla vet så gör förvaltningsdomstolarna olika tolkningar av verkställighetsförbudet i viltfrågor (bland annat beträffande vargdispenserna)! Om allemansrätten och en smula förvaltningsrätt ERKKI HUHTA Vice ordförande Finlands viltcentral Vice ordförandens spalt Jägaren 6 l 2018 l 15
16 l Jägaren 6 l 2018 JARKKO NURMI Vingsus över tranmyren Skötsel av livsmiljöer och retrieversamarbete I jaktföreningen Kurjennevan Eränkävijäts jaktområde anlades med ett projekt drivet av viltcentralen, närmare bestämt Hembygdsvåtmark Life, en våtmark på bortåt 20 hektar som kompletterade nätverket av tidigare iståndsatta vattenområden. Området utgör nu en imponerande mosaik av livsmiljöer. I de här våtmarkerna jagar medlemmarna till en början bara en gång i veckan och varje jägare har en apporterande hund med sig. Det är här som samarbetsavtalet med retrieverföreningen Lakeuden noutajakoirayhdistys kommer in i bilden. V id jaktföreningens stuga möts jag av Pertti Rinta-Nikkola, som sannolikt är föreningens ihärdigaste ”arbetshäst”. Pertti är dessutom verksamhetsledare för jv-föreningarna Lakeuden och Kyrönmaa. Han presenterar jaktföreningens senaste byggnadsprojekt, utbyggnaden av slaktskjulet, som har gjorts med Leaderfinansiering av EU. Jag noterar med glädje att viltcentralens temaplanscher om förvaltningen av hjortdjuren redan är uppsatta på
Jägaren 6 l 2018 l 17 Vingsus över tranmyren Skötsel av livsmiljöer och retrieversamarbete Klar för start! väggen i den nya tillbyggnaden. – Det finns såpass ivriga gossar i föreningen att det hela tiden pågår något utvecklingsprojekt, berättar Rinta-Nikkola. Ibland handlar det om våtmarker, ibland om viltåkrar och ibland om konstbon för sjöfåglar. Nu har vi alltså inlett ett samarbete med retrieverföreningen Lakeuden noutajakoirayhdistys. På trappan till stugan står några jägare och hundförare och pratar, uppenbart en
18 l Jägaren 6 l 2018 tusiastiska. Också hundarna viftar ivrigt på svansen; snart ska vi ut och jaga! Med fokus på etiken Jaktarrangemang som borgar för iståndsättning av våtmarker, fokus på etiken, sjöfågelinventeringar och hållbart nyttjande är självfallet ingenting nytt i viltbruket här i landet, men få föreningar vårdar de här aspekterna så omsorgsfullt som Kurjennevan Eränkävijät. En del av våtmarkerna hålls kontinuerligt och delvis igenvuxen med vide för att skapa gömslen åt fågelbon och fågelungar. Områden som har vuxit igen röjs och medlemmarna sätter ut konstbon. Avskjutningen i våtmarken fastställs varje år med en kvot och jägarna deltar i inventeringarna av sjöfåglar. Tyvärr kan det ändå förhålla sig så, att jaktföreningen Kurjennevan Eränkävijät utgör ett positivt undantag här i landet. Skötseln av sjöfåglarna har på många håll ham
Jägaren 6 l 2018 l 19 nat i skuggan av den övriga viltvården och ansvarstagandet eftersom den här flyttande viltresursen inte nödvändigtvis uppfattas i jaktföreningarna som lika mycket ”vår egen” och viktig som exempelvis skötseln av hönsstammarna genom kvoter och begränsningar av jakttiderna. Det vore därför viktigt att satsa på att skapa en ny kultur för sjöfågeljakten eftersom ansvarsfullt skötta sjöfågelstammar ökar jaktmöjligheterna, bland annat för unga jägare. I våtmarkerna skapar föreningens medlemmar inte bara jaktmöjligheter utan också verksamhetsförutsättningar för retrieverägarna, som inte alltid jagar själva. Alla vinner på arrangemanget. I synnerhet hundarna! Det har nu blivit möjligt att bedriva verksamhet av det här slaget i hela landet eftersom Finlands retrieverorganisation rf nyligen har grundat en Facebookgrupp kallad ”Noutajakoirapörssi”. Genom den kan jägare och retrieverfolk hitta varandra – och de fällda sjöfåglarna! Det här är ett lovvärt initiativ. Webbsidan kan med fördel utnyttjas också för annan jakt eftersom det är lättare att hitta fällda duvor och hönsfåglar med utbildade hundar och hundförare. Apportörer på språng – andjakt på tranmyren Andjaktspremiären har av tradition skjutits upp med en vecka i våtmarken Kurjenneva, tranmyren. I regel samlas där sjöfåglar i stora skaror som kommer från olika håll. Just nu är det dock stillsamt där ute. En stor flock krickor flyger upp, men fåglarna har lärt sig sin läxa och gör en vid lov kring jägarna innan de försvinner mot horisonten. Några enstaka gräsänder gör likadant. Men visst finns det jobb åt hundarna, trots den stillsamma inledningen. I kanterna på våtmarksmosaiken finns det sjöfåglar så hundarna kan sätta i gång. De nosar igenom varje vrå av våtmarken. Änder stänker upp, men de flesta flyger utom räckhåll. Ett par gånger kommer jägarna dock till skott. I skrivande stund är vi inne i början av oktober och ovanför tranmyren hörs vingsuset av de flyttande änderna. Andjakten fortsätter ända tills isen lägger sig eftersom våtmarkerna ligger nära de konstgjorda sjöarna Varpula och Hirvijärvi, vid en etablerad flyttväg. Pertti Rinta-Nikkolas son Jani och Timo Nordberg, som är medlem i retrieverföreningen Lakeuden noutajakoirayhdistys, är båda nöjda. – Vi skapade en WhatsApp-cirkel för jägare utan hund och retrieverägare, och den har avkastat tiotals gemensamma jakter under hösten, berättar Jani och ser nöjd ut. Åtminstone för min del har samarbetet gjort jakten trevligare eftersom jag inte jämt behöver fundera på om änderna jag fällerfaller i öppet vatten så att jag får tag på dem. Hundarna hittade fåglarna till och med i täta snår. Även retrieverägarna är väldigt nöjda med samarbetet och hoppas att det ska fortsätta långt in i framtiden. Idén uppstod ursprungligen 2015 då FM-provet för retrievrar hölls i Kurjenneva. Nu, under det första året, har 16 ekipage anmält sig till verksamheten. – Jag får lov att tacka Jani Rinta-Nikkola, som är pappa till den här idén, för jägarsamarbetet. Det ger ett stort antal hundar möjligheter till rastypiskt arbete, vilket i sin tur ger hunden välbehövlig stimulans, påpekar Timo Nordberg som är vice ordförande i retrieverföreningen. Samarbetet mellan jaktföreningen Kurjennevan Eränkävijät och retrieverföreningen Lakeuden noutajakoirayhdistys utgör ett gott exempel på ett ansvarstagande som utgår från de praktiska realiteterna och en strävan till ännu tydligare etik i jakten. Genom Finlands retrieverorganisations Facebookgrupp Noutajapörssi kan jägare leta efter en apporterande hund med förare som jaktkamrat på småviltjakt. I hela landet. Självfallet går det också för jaktföreningar att samarbeta på det här viset. Var inte blyga utan haka på! Informatoin om viltet och jakten
20 l Jägaren 6 l 2018 MIKKO TOIVOLA Temadag om jakt på små rovdjur drog folk Sällan hittar man jakt på små rovdjur och barnfamiljer i en och samma mening, men med ett genomtänkt program och ett knippe kunniga personer så går det ändå att åstadkomma en temadag där den här tanken kan ta form: ”Att jaga små rovdjur kan ju bli en hobby för hela familjen!”. M ynämäki jaktvårdsförening i Egentliga Finland har i många år och tillsammans med jaktföreningarna inom sitt område ordnat aktiviteter också för ungdomar. Eftersom där också finns jägare som är intresserade av att jaga små rovdjur så började man i våras fundera på att planera en temadag med ett program som skulle intressera bägge grupperna. På jaktvårdsföreningens initiativ började ett antal ivriga smårovdjursjägare på orten organisera dagen. Den placerades på Mynämäki jvf:s skjutbana. Arrangörerna beslöt att bygga programmet kring några intressanta teman på det viset att experter skulle berätta för besökarna. Dessutom bjöd arrangörerna in ett antal hundägare med jakthundar av olika raser representanterna för djurriket brukar ju intressera de minsta i familjerna. I temadagen deltog bland annat Forststyrelsen och bågjägarföreningen Varsinais-Suomen jousimetsästäjät ry för att presentera sin verksamhet på smårovdjurskanten. Expertföreläsningarna väckte intresse Undertecknad anlände efter Mynämäki jvförenings inledningsanförande när Voitto Takkunen från Lokalax redan hade börjat berätta om mårdjakt. Efter Voittos tips för mårdjägare fortsatte Aki S. Perälä som är specialist på lockjakt. Programmet framskred med en god rytm och fick många av besökarna att stanna och lyssna på experterna. Det var inte många som kände till att hjortfett utgör ett utmärkt lockmedel för den som jagar mård med slagjärn. Eller att en hel värld av läten och beteenden kan öppna sig för den som ägnar sig åt lockjakt på mårdhund. Medan jägaren i familjen lyssnade på intressanta föreläsningar kunde familjens juniorer stifta bekantskap med olika hundraser och avnjuta gratis korv och dryck. Även föreläsningarna om kråkjakten och tävlingen för smårovdjursjägare, som var förlagda till slutet av programmet, lyckades fånga åhörare. Ett modellexempel på en temadag under en jvf:s vingar I fortsättningen kommer jaktvårdsföreningarnas finansiering att bygga på prestationer av olika slag. Utbildningarna och kurserna utgör en verksamhetsform som dessutom kommer att öka jaktvårdsföreningarnas statsbidrag. Självfallet ska en temadag eller en kurs planeras så, att den lockar tillräckligt många deltagare och att programmet håller hög kvalitet. Då har deltagarna behållning av dagen också i jaktligt avseende. Det råder inget tvivel om att den här dagen med jakt efter små rovdjur som tema, och som lockade ungefär 200 besökare, uppfyllde ovannämnda krav med råge! Rätt många jakthundsraser fanns representerade på smårovdjursdagen och hundarna väckte intresse hos de yngsta i familjerna. Föreläsningarna om olika jaktliga ämnen intresserade publiken. På bilden berättar Voitto Takkunen om det speciella med mårdjakt med slagjärn.