Jä g ar en 6 l 2016 Intervju med Tauno Partanen Vildpäls kan användas till mycket Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi H U I P P U M E R K K I M M E Kysy kauppiaaltasi! Lapua Naturalis 9,3x62 N560, 16,2 g., svh. 89,00 € Nordis Oy_Lapua 9,3x62_Naturalis_Metsästäjä nro6_210x267mm.indd 1 18.10.2016 12:35:21 Nya Handbok för jägare ute snart!
2 l Jägaren 6 l 2016 Kontaktuppgifter Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi 1. Adressändring via Posten Finland FlyttningsanmälansomgjortsmedPostensofficiellablankettuppdaterar adressändringenidetriksomfattandebefolkningsregistret(ävenhos magistraten)ochpostensadressregister.Postensänderdensomgjort anmälanettbekräftelsebrevivilketpostensamtidigtmeddelartillvilka företagochsamfunddennyaadressenförmedlas. Adressändring via Posten Finland FlyttningsanmälansomgjortsmedPostensofficiellablankettuppdaterar adressändringenäveniFinlandsviltcentralensjägarregister. AdressändringentillPostenochflyttanmälantillmagistratengörs a) iPostenswebbtjänstwww.muuttoilmoitus.fi(24h/dygn)meddina webbankkoder,Postensbehörighetskodellermedettchipförsettid-kort. Postensbehörighetskodärgratis.Dufårdenfrånpostkontoret. b) pertelefonpånumret0295535 536(lna/msa)måndagtillfredag kl.8—16.Kötidenäravgiftsbelagd. c) medblankettensomfinnspåPostenochhosmagistraten. Jaktkortsärenden och adressändringar 2. Jägarens egna adressändringar till registret: Entillpostenlämnadflyttningsanmälanändrartidningen JägarensellerMetsästäjäsadressuppgifter.Omenpersons adressbyts,menhan/honinteflyttar,görsändringsanmälan direkttilljägarregistret. SåvälJägarenellerMetsästäjäsomjaktkortetdistribueras utgåendefrånuppgifternaijägarregistret.Jaktkortet distribuerasidenextrapärmentillJägarennr4. 3. Anmälningaromändradjaktvårdsförening görsskriftligttilladressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB22 tfn0294312002 fax0306002302 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB30,00023Statsrådet, tfnStatsrådetsväxel029516001. www.mmm.fi Enhetenförfriluftsliv Besöksadress,Regeringsgatan3A, 00170Helsingfors. Postadress,PB30,00023Statsrådet Forststyrelsen PB94(Fernissagatan4),01301Vanda, Växel020564100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumretförjakttillstånd020692424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Viksbågen4,00790Helsingfors, tfn+358295326000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker LivsmedelssäkerhetsverketEVIRA, Forskningsenhetenför produktions-ochvilddjurshälsa, Elektroniikkatie3, 90590Uleåborg (besöksadress:Elektroniikkatie5), tfn0295304924. Djurprover,adress: EVIRA,Matkahuolto,Uleåborg. www.evira.fi ISSN-L0047-6986 ISSN0047-6986 ISSN2323-1475 Finlands Jägarförbund Kinturinkuja4,PB91, 11101Riihimäki. tfnväxel0108410050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB60,22101Mariehamn, tfnväxel(018)25000, www.regeringen.ax Kundservice och rådgivning Tfn029 4312001, vardagarkl.9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB22 00331 Helsingfors tfn0294312002 fax0306002302 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn020331515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Puh.0294312111 (arkisinklo12–16) oma@riista.fi Annonser RadannonsertillspaltenJaktochjägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: KlausEkman,tfn029 4312103 Adressändringar: Tfn0294312002, metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri :Hansaprint2016/Jag16_06 Pärmfoto : PekkoHeimola MedlemiTidningarnasFörbund Jägaren Nr.6/201665.årgången Jägaren är Finlands viltcentralsupplysningsblad,somsändstillalla somerlagtjaktvårdsavgift. Jägarenutkommer sexgångeriåret, nästagång23.1.2017. Tidningen svarar inte för texterochbildersom säntstillredaktionen utanavtaldärom. Redaktionens adress : Jägaren,Finlandsviltcentral,Sompiovägen1, 00730Helsingfors,E-post:förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion : Ansvarigchefredaktör:JariVarjo Chefredaktör:KlausEkman,tfn029 4312103 Redaktionssekreterare: Annamari Alanne,tfn0294312122 Layout:IlkkaEskola(HansaprintAb) Översättning: BerndtZilliacus Redaktionsråd: KlausEkman, IlkkaEskola, MarkoMikkola, JouniTanskanen, Annamari Alanne, MarkoSvensberg, PetriVartiainen ochLauraTicklén.
Jägaren 6 l 2016 l 3 Innehåll l 6 l 2016 5 Ledaren: Vi behöver tillförlitlig information om viltstammarna 6 Viltförvaltningen bevarade sin självständighet 8 Älginformationens gång under årets lopp 12 Med jaktövervakarna ute på sjön 14 Vargen – konflikt eller bagatell? 15 Nu kan fällda hjortar anmälas elektroniskt 16 På båda sidorna av stängslet i vargfrågan 20 Kommersiell jakt – ett alternativ för allt fler 22 En levande bild av viltskogen 24 Plansch: Älg 26 Jägare utan vapen 30 Den nya jägarexamen är nästan klar 32 Den afrikanska svinpesten i Baltikum hotar Finland 33 Grävling smakar fantastiskt! 34 Vildpäls kan användas till mycket 36 Utredningen om säljaktsområdena i Finska viken 38 Jägarnas jul förr i världen 39 Mat hör julen till 40 Välj rätt vin till viltet 42 Nyhetsmagasinet 44 Skogsvildrenen 45 Jakt och jägare 46 Åland Vilt och vin på julbordet, s. 38 Jägare utan vapen, s. 26 Med jaktövervakarna på sjön, s. 12 Ka is a H ut tu n en M in na H ur m e Nu kan fällda hjortar anmälas i Oma riista!, s.15 A n na m ar i A la n n e
4 l Jägaren 6 l 2016 Registreringen görs i fem steg 1 Vi skickar ett mejl till adressen du uppgett för att kontrollera att den fungerar. 2 Fortsätt registreringen genom att klicka på länken i mejlet. 3 Godkänn tjänstens användarvillkor. 4 Identifiera dig med din bankkod i tjänsten Vetuma. 5 Välj ett lösenord och ange ditt mobilnummer. EN ENDA GÅNG! Tjänsten fungerar och uppdateras elektroniskt. Fungerar med dator och smarttelefon. Börja med att registrera dig! För att registrera dig behöver du en egen fungerande e-postadress. 1 Gå in på oma.riista.fi > Svenska. Klicka ”Skapa Oma riista -användarsignum” och fyll i din e-postadress. Skapa ett Oma riista användarnamn och hantera dina viltärenden på nätet Så här registrerar du dig 1 2 2 3 5 4 4 Vetuma är en identifieringstjänst 5 E-postadressen + lösenordet = Oma riista -användarnamnet 3 4 Nytt lösenord Bekräftelse lösenord 1 Så här använder du Oma riista Skriv in älgdata så här Ladda ner gratis mobil applikation Börja med att registrera dig! Ladda ner gratisappen från Googles, Apples eller Microsofts appbutik. Den exakta tiden och platsen sparas i din viltlogg. 1 3 4 LADDA NER – DET ÄR GRATIS! Skriv in den observerade eller fällda älgen i terrängen. 2 Jaktledaren godkänner på sin dator observationerna och fällningarna. Medlemmarna kan följa med älgjakten i realtid. C M Y CM MY CY CMY K omariista_hirvihavainnot_sve.pdf 1 17/08/16 07:36
6 l Jägaren 6 l 2016 Klaus Ekman Tauno Partanen: Viltförvaltningen bevarade sin självständighet Finlands viltcentral inledde sin verksamhet den första mars 2011. Styrelsens ordförande Tauno Partanen kan nu, när hans andra period som ordförande går mot sitt slut, konstatera att förnyelsen blev lyckad. Att viltförvaltningen är självständig gynnar hela jägarkåren och självfallet också vilthushållningen, understryker Partanen. orstmästare Tauno Partanen, född i Sotkamo 1954, har gått den långa vägen från vanlig jägare till viltförvaltningens topp. Han började jaga redan som liten grabb och har alltid gillat spetsar. I början jagade han skogshöns med mer eller mindre renrasiga spetsar, men så småningom bytte han till älghundar. – Min första älg sköt jag under studietiden i Hyytiälä, på forststudenternas älgjakt. Visserligen hade jag varit med på älgjakter förut, men i Hyytiälä var det första gången som jag fällde en älg själv, minns Partanen. Som förtroendeman inom viltförvaltningen har Tauno Partanen en lång bana bakom sig. Det första uppdraget av betydelse som förtroendeman var när han 1995 valdes till ordförande för styrelsen för Norra Savolax jaktvårdsdistrikt. I bagaget hade han då en gedigen erfarenhet av organisationsarbete, F Tauno Partanen jagar helst med älghund. Bilden är tagen på älgjakten i höstas, vid varggränsen.
Jägaren 6 l 2016 l 7 bland annat i spetsklubben i Norra Savolax, i olika uppdrag i Finska jämtoch gråhundsklubben, och i jaktföreningar. Likaså har huvudsysslan i Norra Savolax skogsnämnd, och efter det på Norra Savolax skogscentral och sedan som skogschef på Otso skogstjänster gett honom kompetensen att passa in i viltförvaltningen, som ju är väldigt likartad till sin struktur. I den stora förändringens centrum Från posten som ordförande för jaktvårdsdistriktets styrelse avancerade Tauno Partanen till styrelsen för dåvarande Jägarnas Centralorganisation (JCO), för att 2009 slutligen utses till ordförande, det vill säga samma år som JCO:s representantmöte beslöt att JCO ska delta i beredningen av den nya viltförvaltningen och viltförvaltningslagen. – Beslutet som fattades 2009 var avgörande, men föregicks av en hel del armbrytning och krävde massor med bakgrundsarbete och motiveringar. Utan den här insatsen hade förnyelsen inte blivit av på viltbranschens villkor utan det hade varit andra instanser som drev igenom förändringarna och viltförvaltningens självständighet hade blivit ett minne blott, funderar Partanen. Ett intensivt beredningsarbete tog vid. Oräkneliga arbetsgrupper sammanträdde och en stor skara förtroendemän och funktionärer beredde olika delområden. Slutligen, i februari 2011, godkändes den nuvarande viltförvaltningslagen. Den blev en av de allra sista som den dåvarande riksdagen klubbade igenom. – Det var spännande ända in i det sista. Allra kärvast var det vid beredningen i grundlagsutskottet. Bestämt darrar ribban fortfarande efter den pärsen, grunnar Partanen. – I dagsläget, med en smula perspektiv på betydelsen av förnyelsen av viltförvaltningen så kan vi med gott samvete konstatera att förnyelsen blev lyckad. Finlands viltcentral har uppnått en väletablerad ställning och åtnjuter trovärdighet som en opartisk sakkunnig inom viltbranschen och som en organisation som arbetar för vilthushållningen. I synnerhet de strategiskt viktiga förvaltningsplanerna har stött det här arbetet. Även de offentliga förvaltningsuppgifterna som ligger placerade bakom en brandmur och besluten som fattas där har nästan undantagslöst klarat prövningarna, även i högre rättsinstanser. Jag vill rikta ett särskilt tack till alla som har jobbat för det här, berömmer Tauno Partanen, men påminner samtidigt om att jobbet ännu inte är klart. Det krävs fortsatt arbete. Vargen intar scenen Det här var förstås inte den enda dusten under Tauno Partanens tid som ordförande. Allra svårast och tyngst var konflikten om vargen. Vargarna blev fler och samhället polariserades i vargskyddare och vargmotståndare. Detta ställde för första gången någonsin viltförvaltningen inför en rejäl utmaning. Jägarna och i synnerhet de hetsigaste vargmotståndarna krävde en stramare inställning till vargen av Finlands viltcentral och kraftfullare åtgärder för att minska på vargarna. På motsvarande sätt beskyllde skyddarna viltcentralen för att vara allt för slapphänt vid beviljandet av dispenser. – Psykiskt har vargen varit den allra tyngsta biten i förvaltningsarbetet. Jag kommer själv från en trakt där det finns vargar och jag var säkert en av de första som förlorade sin hund under pågående jakt. Den blev attackerad av en varg och dödad. Så jag har upplevt känslostormen när det här händer och vet hur det känns. – Trots det får vi inte glömma att det inte är Finlands viltcentral som gör viltpolitiken här i landet, utan verkställer den. Det är andra instanser som gör politiken, som politikerna, jordoch skogsbruksministeriet och viltråden. De sistnämnda jobbar både nationellt och regionalt, påpekar Tauno Partanen. – Jägarna måste samarbeta mangrant för att kunna påverka politiken och de måste sinsemellan hitta de rätta kanalerna för att kunna driva ärenden. Vargen måste vara jaktbar Tauno Partanen är fullkomligt övertygad om att vargjakt i tillräcklig omfattning är så gott som det enda sättet och samtidigt också det bästa sättet att bevara en gynnsam skyddsnivå i enlighet med EU-direktiven, även om de ibland kan kännas egendomliga och diffusa. Jakten dämpar vargkonflikterna och ökar acceptansen för vargen, även som ett värdefullt jaktbart vilt inom vargreviren. – De som bor inom ett vargrevir ska ha ännu mer inflytande än tidigare i vargfrågor eftersom de lever året om med vargen och vargproblemen. Försöket med stamvårdande jakt som nu är avslutat hade en väldigt positiv effekt på folks attityder till vargen i vargområdena, betonar Partanen. – Det verkar dessutom vara så, att vargarna inte har blivit färre. Förhoppningsvis kan vi få bekräftelse på det här när snön har fallit, fortsätter Partanen. – Om både jakten och övervakningen är tillräckligt omfattande så kan vi också hålla det illegala vargdödandet vid ett minimum. Ute på fältet blir det knappt något rörelseutrymme alls för tjuvjakt och tjuvjägare eftersom folk inte vill äventyra den lagliga jakten genom att stillatigande godkänna olagligheter, påpekar Partanen. Jakterfarenheter utomlands vidgar ens världsbild. Man lär sig att sätta värde på vårt eget sätt att jaga, betonar Tauno Partanen. För BCH Sarvilehdon Lippe, som var en egen uppfödning, tog sagan slut den 14 november 1998 i Juudinsalo i Varpaisjärvi. Hunden skällde på en älg när en varg slog till.
Jaktledaren: Pappersexercisen faller bort och jaktledaren slipper alla papperslappar som bara försvinner under säsongens gång. På sin tablettdator eller hemmadator går jaktledaren igenom jaktdagens älgobservationer och rapporterade fällningar. Om det finns fel så rättar han dem och godkänner sedan anteckningarna; jaktdagen är klar och informationen sparad! Om ett jaktlag så önskar kan jaktledaren också sköta inskrivningen av fällningar och observationer. Jaktledaren kan också anteckna älgar som har fallit utanför det definierade jaktområdet. Den elektroniska rapporteringen för en jaktdag kräver bara en bråkdel av den tidsåtgång som krävs när jobbet görs på papper. Älginformationen överförs direkt till tjänsten Oma riistas databas, där den är tillgänglig för jägarna, jaktledarna, regionkontoren och Naturresursinstitutets älgforskare. Eventuella tilläggsutredningar kan begäras direkt av regionkontoret och på det viset går felaktig information inte vidare i proceduren. Enkelt och snabbt! De regionala viltråden: Varje regionalt viltråd gör en egen älgavskjutningsplan för sin treårsperiod. Variationerna hos stammarna, både för älgarna och det övriga viltet, måste betraktas över en längre period för att bli tydliga. Årliga variationer förekommer, men målsättningarna står sig vanligen rätt oförändrade under treårsperioden. De regionala viltråden: Varje regionalt viltråd gör en egen älgavskjutningsplan för sin treårsperiod. Variationerna hos stammarna, både för älgarna och det övriga viltet, måste betraktas över en längre period för att bli tydliga. Årliga variationer förekommer, men målsättningarna står sig vanligen rätt oförändrade under treårsperioden. Regionerna: Jaktlicensansökningarna med tillhörande frågor sysselsätter regionkontoren. Därifrån går ansökningarna vidare till licensförvaltningen. Även regionkontoren har från och med i höstas kunnat följa med hur älgjakten framskrider. De ansökta licenserna jämförs med uppskatt-ningarna av den kvarstående stammen, informationen i viltskaderegistret och det regionala viltrådets målsättningar. Behovet av ytterligare rapporter och information som ska skickas per post eller e-post minskar avsevärt. Regionkontoren: Regionkontoren skickar både de beviljade och de avslagna licensbesluten till de sökande. Pappersexercisen är fortsättningsvis enorm: licensbeslutet, avskjutningsanmälningarna, den specificerade informationen om de fällda djuren, älgjaktsledarens anmälningsblankett, nya jaktlicenser som ersättning för djur som är otjänliga som människoföda och en trave anvisningar åker iväg med posten till den sökande. Föreningarna: Efter avslutad jakt gör föreningarna en uppskattning av den kvarstående stammen i sina marker. Forskningen: Under de senaste åren har uppskattningarna av älgstammens storlek och struktur kommit ungefär i mars. Eftersom älginformationen i år skickas in till Naturresursinstitutet (Luke) redan medan jakten pågår kan forskarna behandla informationen i realtid. Redan i februari levererar forskningen tämligen exakta uppskattningar av stammen. Hanteringen av älgobskort tar fortsättningsvis tid, men tack vare att pappersmängden blir avsevärt mindre kan Luke hantera och registrera informationen snabbare. Älginformationen i realtid och tidigareläggningen av uppskattningarna ger mera tid för avskjutningsplaneringen. Jaktvårdsföreningarna: Jaktvårdsföreningarna har till sitt förfogande all tänkbar information som stöd för avskjutningsplaneringen. Det är inte längre någon brådska med planeringen eftersom Naturresursinstitutet levererar stamuppskattningarna tidigare och det har varit möjligt att följa med jakten under hela säsongen. Gissningarna och felen faller bort – det är fakta som gäller. Jägarna: Jaktlicensansökningarna börjar. Ansökningarna görs fortsättningsvis på papper, men det där med att rita in föreningarnas gränser på en karta faller bort. Ett jaktområde som har definierats i tjänsten Oma riista försvinner ingenstans utan finns kvar år efter år. Enstaka ändringar i jaktområdet går enkelt att införa med kartverktygen i tjänsten. Den elektroniska kartan innebär dessutom en avsevärd lättnad i arbetet för regionkontoren och den som ansöker om jaktlicens kan skriva ut kartan som en bilaga till sin ansökning. Tack vare den exaktare och tydligare informationen minskar mängden överoch underdimensionerade licensansökningar i viltcentralsregionerna. Jägaren: Men Jägarna behöver inte vänta på att få brevet i posten eftersom licensbesluten läggs ut direkt på Oma riista, tillsammans med motiveringarna. Den praktiska planeringen av höstens älgjakt kan åter en gång börja i föreningarna… Jägaren: Älgobservationerna som görs under jakten och fällningarna kan skrivas in i Oma riista på plats i terrängen. I tjänsten antecknar man bland annat älgens kön, ålder och (för tjurar) antalet taggar. Tjänsten sparar automatiskt uppgifterna om tidpunkten och platsen. När älgjägarna kommer hem behöver de inte längre spilla tid på att fylla i avskjutningsanmälningar eller anteckna uppgifter. Eftersom jaktområdena är definierade i Oma riista så är det inte ens möjligt att skriva in en fällning på fel plats. Risken för fel är alltså eliminerad. Licensinnehavaren: Det blir lättare att betala jaktlicensavgiften eftersom avskjutningsoch betalningsuppgifterna finns i Oma riista. I synnerhet licensinnehavarna men också jaktledarna slipper telefonkarusellen som kan pågå till sena kvällen nu när all information finns samlad på ett och samma ställe. TEXT: ANNAMARI ALANNE ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Ett stort tack till Ohto Salo, Tuula Varjus och Petri Vartiainen på Södra Savolax regionkontor som öppnade de elektroniska vägarna för älginformation! Tack vare tjänsten Oma riista kan jägarna, föreningarna, regionkontoren och forskningen fortlöpande följa med hur älgjakten framskrider. Tiderna då informationen kom som ett enda, väldigt sjok till regionkontoren är historia; öppenhet och färdiga tabeller och diagram är dagens melodi. Den här sommaren och hösten har jägarna dessutom förberett sig elektroniskt för älgjakten. Drygt 4 500 jaktföreningar och jaktlag av nästan sex tusen har registrerat sig i tjänsten Oma riista. För en majoritet av jaktföreningarna blir pappersexercisen under älgjakten äntligen historia när avskjutningsanmälningarna och den övriga älginformationen kan skrivas och skickas elektroniskt. Men tänk om informationen försvinner ut i e-rymden? Minskar det elektroniska på de mänskliga kontakterna? Koncentreras informationen på ännu färre händer? Ingen fara! Faktum är att informationen kommer i retur till jägaren. Dubbelarbetet på de olika nivåerna upphör och informationen blir äntligen tillgänglig för alla. Hemma hos sig har jägarna redan länge förberett hösten och älgjakten: de har tagit fram utrustningen, servat gevären och skurat termosen riktigt ordentligt. Stamuppskattningarna ett vårtecken Handläggningskarusellen snurrar på sommaren Forskningen görs på vintern Riktlinjerna för höstens avskjutning Älginformationens gång under årets lopp C M Y CM MY CY CMY K alg_arets.pdf 1 07/11/16 22:25 8 l Jägaren 6 l 2016
Jaktledaren: Pappersexercisen faller bort och jaktledaren slipper alla papperslappar som bara försvinner under säsongens gång. På sin tablettdator eller hemmadator går jaktledaren igenom jaktdagens älgobservationer och rapporterade fällningar. Om det finns fel så rättar han dem och godkänner sedan anteckningarna; jaktdagen är klar och informationen sparad! Om ett jaktlag så önskar kan jaktledaren också sköta inskrivningen av fällningar och observationer. Jaktledaren kan också anteckna älgar som har fallit utanför det definierade jaktområdet. Den elektroniska rapporteringen för en jaktdag kräver bara en bråkdel av den tidsåtgång som krävs när jobbet görs på papper. Älginformationen överförs direkt till tjänsten Oma riistas databas, där den är tillgänglig för jägarna, jaktledarna, regionkontoren och Naturresursinstitutets älgforskare. Eventuella tilläggsutredningar kan begäras direkt av regionkontoret och på det viset går felaktig information inte vidare i proceduren. Enkelt och snabbt! De regionala viltråden: Varje regionalt viltråd gör en egen älgavskjutningsplan för sin treårsperiod. Variationerna hos stammarna, både för älgarna och det övriga viltet, måste betraktas över en längre period för att bli tydliga. Årliga variationer förekommer, men målsättningarna står sig vanligen rätt oförändrade under treårsperioden. De regionala viltråden: Varje regionalt viltråd gör en egen älgavskjutningsplan för sin treårsperiod. Variationerna hos stammarna, både för älgarna och det övriga viltet, måste betraktas över en längre period för att bli tydliga. Årliga variationer förekommer, men målsättningarna står sig vanligen rätt oförändrade under treårsperioden. Regionerna: Jaktlicensansökningarna med tillhörande frågor sysselsätter regionkontoren. Därifrån går ansökningarna vidare till licensförvaltningen. Även regionkontoren har från och med i höstas kunnat följa med hur älgjakten framskrider. De ansökta licenserna jämförs med uppskatt-ningarna av den kvarstående stammen, informationen i viltskaderegistret och det regionala viltrådets målsättningar. Behovet av ytterligare rapporter och information som ska skickas per post eller e-post minskar avsevärt. Regionkontoren: Regionkontoren skickar både de beviljade och de avslagna licensbesluten till de sökande. Pappersexercisen är fortsättningsvis enorm: licensbeslutet, avskjutningsanmälningarna, den specificerade informationen om de fällda djuren, älgjaktsledarens anmälningsblankett, nya jaktlicenser som ersättning för djur som är otjänliga som människoföda och en trave anvisningar åker iväg med posten till den sökande. Föreningarna: Efter avslutad jakt gör föreningarna en uppskattning av den kvarstående stammen i sina marker. Forskningen: Under de senaste åren har uppskattningarna av älgstammens storlek och struktur kommit ungefär i mars. Eftersom älginformationen i år skickas in till Naturresursinstitutet (Luke) redan medan jakten pågår kan forskarna behandla informationen i realtid. Redan i februari levererar forskningen tämligen exakta uppskattningar av stammen. Hanteringen av älgobskort tar fortsättningsvis tid, men tack vare att pappersmängden blir avsevärt mindre kan Luke hantera och registrera informationen snabbare. Älginformationen i realtid och tidigareläggningen av uppskattningarna ger mera tid för avskjutningsplaneringen. Jaktvårdsföreningarna: Jaktvårdsföreningarna har till sitt förfogande all tänkbar information som stöd för avskjutningsplaneringen. Det är inte längre någon brådska med planeringen eftersom Naturresursinstitutet levererar stamuppskattningarna tidigare och det har varit möjligt att följa med jakten under hela säsongen. Gissningarna och felen faller bort – det är fakta som gäller. Jägarna: Jaktlicensansökningarna börjar. Ansökningarna görs fortsättningsvis på papper, men det där med att rita in föreningarnas gränser på en karta faller bort. Ett jaktområde som har definierats i tjänsten Oma riista försvinner ingenstans utan finns kvar år efter år. Enstaka ändringar i jaktområdet går enkelt att införa med kartverktygen i tjänsten. Den elektroniska kartan innebär dessutom en avsevärd lättnad i arbetet för regionkontoren och den som ansöker om jaktlicens kan skriva ut kartan som en bilaga till sin ansökning. Tack vare den exaktare och tydligare informationen minskar mängden överoch underdimensionerade licensansökningar i viltcentralsregionerna. Jägaren: Men Jägarna behöver inte vänta på att få brevet i posten eftersom licensbesluten läggs ut direkt på Oma riista, tillsammans med motiveringarna. Den praktiska planeringen av höstens älgjakt kan åter en gång börja i föreningarna… Jägaren: Älgobservationerna som görs under jakten och fällningarna kan skrivas in i Oma riista på plats i terrängen. I tjänsten antecknar man bland annat älgens kön, ålder och (för tjurar) antalet taggar. Tjänsten sparar automatiskt uppgifterna om tidpunkten och platsen. När älgjägarna kommer hem behöver de inte längre spilla tid på att fylla i avskjutningsanmälningar eller anteckna uppgifter. Eftersom jaktområdena är definierade i Oma riista så är det inte ens möjligt att skriva in en fällning på fel plats. Risken för fel är alltså eliminerad. Licensinnehavaren: Det blir lättare att betala jaktlicensavgiften eftersom avskjutningsoch betalningsuppgifterna finns i Oma riista. I synnerhet licensinnehavarna men också jaktledarna slipper telefonkarusellen som kan pågå till sena kvällen nu när all information finns samlad på ett och samma ställe. TEXT: ANNAMARI ALANNE ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Ett stort tack till Ohto Salo, Tuula Varjus och Petri Vartiainen på Södra Savolax regionkontor som öppnade de elektroniska vägarna för älginformation! Tack vare tjänsten Oma riista kan jägarna, föreningarna, regionkontoren och forskningen fortlöpande följa med hur älgjakten framskrider. Tiderna då informationen kom som ett enda, väldigt sjok till regionkontoren är historia; öppenhet och färdiga tabeller och diagram är dagens melodi. Den här sommaren och hösten har jägarna dessutom förberett sig elektroniskt för älgjakten. Drygt 4 500 jaktföreningar och jaktlag av nästan sex tusen har registrerat sig i tjänsten Oma riista. För en majoritet av jaktföreningarna blir pappersexercisen under älgjakten äntligen historia när avskjutningsanmälningarna och den övriga älginformationen kan skrivas och skickas elektroniskt. Men tänk om informationen försvinner ut i e-rymden? Minskar det elektroniska på de mänskliga kontakterna? Koncentreras informationen på ännu färre händer? Ingen fara! Faktum är att informationen kommer i retur till jägaren. Dubbelarbetet på de olika nivåerna upphör och informationen blir äntligen tillgänglig för alla. Hemma hos sig har jägarna redan länge förberett hösten och älgjakten: de har tagit fram utrustningen, servat gevären och skurat termosen riktigt ordentligt. Stamuppskattningarna ett vårtecken Handläggningskarusellen snurrar på sommaren Forskningen görs på vintern Riktlinjerna för höstens avskjutning Älginformationens gång under årets lopp C M Y CM MY CY CMY K alg_arets.pdf 1 07/11/16 22:25 Jägaren 6 l 2016 l 9
SUPRA: EN HUNDPEJL MED ÖVERLÄGSEN HÖRBARHET. DU HITTAR DIN ÅTERFÖRSÄLJARE PÅ WWW.TRACKER.FI. KÖP TRACKER PROGRAMMET HÄR: WWW.TRACKER.FI, PLAY.GOOGLE.COM/STORE ELLER AV EN ÅTERFÖRSÄLJARE! TILLSAMMANS UPLEVER DU MERA. DU ÄR I HJÄRTAT AV HÄNDELSERNA. ÖVERLÄ GSEN TÄCKNIN G MED SUPER ANTENN ! Suprans nya antennlösning ger överlägsen GSM-täckning i de mest utmanande förhållanden. Robust och ny design, bästa val av material och batteriet är avsedda för krävande användning. Äkta 3G-teknik försäkrar att pejlen funerar i realtid. Near Horizon Radiated Partial Power (NHRP+-30°), Verkotan 2016 00.0 100.0 200.0 300.0 400.0 N H R P (m W ) Supran är laboratorietestad mot de populäraste GSM/GPS hundpejlarna som finns på marknaden 500.0 600.0 660.7 275.4 SUPRA by Tracker Pejl A Pejl B Pejl C Pejl D Pejl E Pejl F 269.2 263.0 257.0 213.8 190.5 Den bästa möjliga jaktupplevelsen skapas när alla deltagare har möjlighet att kommunicera med varandra och följa jakten på sin egen telefon, via Tracker Gruppen. Alla Tracker medlemmar i gruppen kommer automatiskt att se samma information: gränser, pass platser , hundar och andra jägare. Gränser som ritats i Viltcentralens Oma Riista tjänst går at överföra till Tracker programmer mycket enkelt. KOMPATIBEL OBS! KONTAKTA OSS, FÖR MERA INFORMATION OM FÖRMÅNLIGA FÖRENINGS LICENSER! OBS! KONTAKTA OSS, FÖR MERA INFORMATION OM FÖRMÅNLIGA FÖRENINGS LICENSER!
SUPRA: EN HUNDPEJL MED ÖVERLÄGSEN HÖRBARHET. DU HITTAR DIN ÅTERFÖRSÄLJARE PÅ WWW.TRACKER.FI. KÖP TRACKER PROGRAMMET HÄR: WWW.TRACKER.FI, PLAY.GOOGLE.COM/STORE ELLER AV EN ÅTERFÖRSÄLJARE! TILLSAMMANS UPLEVER DU MERA. DU ÄR I HJÄRTAT AV HÄNDELSERNA. ÖVERLÄ GSEN TÄCKNIN G MED SUPER ANTENN ! Suprans nya antennlösning ger överlägsen GSM-täckning i de mest utmanande förhållanden. Robust och ny design, bästa val av material och batteriet är avsedda för krävande användning. Äkta 3G-teknik försäkrar att pejlen funerar i realtid. Near Horizon Radiated Partial Power (NHRP+-30°), Verkotan 2016 00.0 100.0 200.0 300.0 400.0 N H R P (m W ) Supran är laboratorietestad mot de populäraste GSM/GPS hundpejlarna som finns på marknaden 500.0 600.0 660.7 275.4 SUPRA by Tracker Pejl A Pejl B Pejl C Pejl D Pejl E Pejl F 269.2 263.0 257.0 213.8 190.5 Den bästa möjliga jaktupplevelsen skapas när alla deltagare har möjlighet att kommunicera med varandra och följa jakten på sin egen telefon, via Tracker Gruppen. Alla Tracker medlemmar i gruppen kommer automatiskt att se samma information: gränser, pass platser , hundar och andra jägare. Gränser som ritats i Viltcentralens Oma Riista tjänst går at överföra till Tracker programmer mycket enkelt. KOMPATIBEL OBS! KONTAKTA OSS, FÖR MERA INFORMATION OM FÖRMÅNLIGA FÖRENINGS LICENSER! OBS! KONTAKTA OSS, FÖR MERA INFORMATION OM FÖRMÅNLIGA FÖRENINGS LICENSER!
12 l Jägaren 6 l 2016 Text och bilder: Kaisa Huttunen Med jaktövervakarna ute på sjön aktinspektör Tommi Suonpää och sjöbevakarna Lauri Karjunen och Aleksi Kolsi packar båten på Hurppu sjöbevakningsstation. De ska ut på en runda effektiverad övervakning i östra Finska viken. – Mitt distrikt består av statens vattenområden från Björneborg till Vederlax. Dessutom övervakar jag på fastlandet söder om axeln Björneborg-Tavastehus-Villmanstrand. Där handlar det om markområden som hör till Forststyrelsen, berättar jaktinspektören Suonpää. Jaktövervakningen görs i samarbete med myndigheterna. Samarbetet innebär att inte bara allmänna vattenområden utan också privata områden kan granskas. Sjöbevakningen har dessutom lokalkännedom och känner der rundan som sträcker sig till Ulko-Tammio. Övervakarna får ändå tillfälle att syna fisketillstånd. – Det är mera sällan som vi övervakar enbart jakten utan på samma gång kollar vi också fisketillstånden, nykterheten och båtarnas utrustning, berättar Suonpää. Jägarna är viltvårdare Efter rundan återvänder sjöbevakarna till stationen och byter till en mindre båt. Med den kan de röra sig på grunda vatten på fastlandssidan. – I Vilkkiläntura finns vassruggar som är populära bland andjägare. Om vi åker i god tid så stör vi inte när änderna flyger som bäst på kvällen, förklarar Karjunen. Det hörs hagelskott bland vassruggarna. Reijo Pesonen, Juha Hiltunen, Kristian Kotkanen och Jesse Repo har kommit ända från Vanda för att jaga änder. Övervakarna kontrollerar pappren, patronerna och begränsningarna på magasinen, och hinner där emellan också kasta ett öga på bytet; gräsänder på durken i båten. Repo tycker att finns det inga änder så J Reijo Pesonen (till v) och Juha Hiltunen tycker att det är bra med övervakning och att granskningarna kunde göras oftare. Den effektiverade jaktövervakningen görs i samarbete med myndigheter och organisationer. I östra Finska viken övervakas samtidigt också andra som rör sig på sjön. Men det är sällan som övervakarna råkar på några grova övertramp. ofta till vilka platser som är populära bland jägarna. Den här gången går dyningarna höga i den yttre skärgården och inga jägare syns till unI de enstaka fall där någon bryter mot bestämmelserna så är ofta allting uppåt väggarna Tommi Suonpää
Jägaren 6 l 2016 l 13 Med jaktövervakarna ute på sjön kan man ägna sig åt viltvård i stället, det vill säga att skjuta måsar och kråkor som inte är fredade. Efter en stunds språkande tackar övervakarna för sig och kör vidare. Snart smäller det igen bland vassruggarna när vandaborna ägnar sig åt viltvård. Positiv attityd till övervakningen Enligt jaktövervakarna är jägarnas inställning till övervakningen i regel positiv. – Här i södra Finland sköter sig jägarna. I de enstaka fall där folk inte följer bestämmelserna så är ofta allting uppåt väggarna. Bland annat skjuter man på fredade djur från en motorbåt som har motorn i gång. Men inom jägarkåren betraktas ett sådant beteende som oacceptabelt, funderar Suonpää. På kvällen gör övervakarna en sväng med bil till Porolahti, men där är det tyst och stilla. Följande morgon fortsätter den effektiverade övervakningen i nationalparksområdena i Kotka och Pyttis tillsammans med Forststyrelsens skyddsbiolog Ari Laine. – Kobbarna och skären är viktiga rastplatlll Forststyrelsens jaktinspektörer är myndighetspersoner som har i uppgift att övervaka att lagen följs och att tillstånden är i ordning vid jakt och fiske på statens mark. De övervakar också naturskyddsärenden och trafiken i terräng och på vatten. Jaktinspektörerna samarbetar med andra övervakande myndigheter som polisen, gränsbevakningen och tullen. Dessutom övervakar Forststyrelsens övriga personal samt de jaktövervakare som Finlands viltcentral har utsett att jakten följer lagen i respektive distrikt. Även dessa samarbetar med de lagövervakande myndigheterna. Fiskets laglighet övervakas därtill av NTM-centralerna och fiskeövervakare med fullmakt av vattenområdets ägare. Jaktinspektör Tommi Suonpää och äldre sjöbevakare Lauri Karjunen granskar Tero Ristolas papper och gevär. Ristola hade kamouflerat sig väl i vassen, men avslöjades av sina vettar. Ristola hade nyligen fått tillökning i familjen och hade inte jagat på länge. Han önskade att jaktövervakarna skulle skrämma upp änderna åt hans håll. ser för sjöfåglar och vadare. En del av dem är totalfredade medan andra är populära bland friluftsfolk och fågelskådare, berättar Laine. Vattnen kring parken är till största delen allmänna vattenområden där alla har fri jakträtt. Dessutom har ortsborna jakträtt i vissa delar av parken. På grund av de här variationerna i rättigheter så är det viktigt med övervakning. Inga jägare syns till trots att havet har lugnat sig sedan kvällen innan. Det syns knappt några fåglar heller, utom storskarvar, måsar och örnar. Innanför gränsen till nationalparken stöter vi ändå på en fiskande ortsbo som trollar. Det är uppenbart att han inte känner till gränserna för det lovliga fiskeområdet, så vi ingriper och förebygger ett fall av olovligt fiske! – Jägarna har i allmänhet koll på vad som är lagligt och vad som inte är det, men för fiskarnas del finns det rum för förbättringar, grunnar Suonpää.
14 l Jägaren 6 l 2016 Under de senaste åren har jag följt med vargdebatten från första parkett. Å jobbets vägnar har jag tillsammans med andra myndigheter ingripit vid grova jaktbrott. Som jägare har det inte alltid känts trevligt att ingripa, så mycket skit som jägarkåren har fått ta. ör myndigheterna som övervakar jakten är jobbet kring vargkonflikten okomplicerat eftersom lagstiftningen sätter gränserna för jobbet. Det handlar inte om något tyckande eller tänkande: Vi stöder inte en enda åsikt eller princip, och inte heller väljer vi sida utan vi gör vårt jobb enligt lagens bokstav. Vi skyddar både den lagliga jakten och naturen enligt det som lagen stadgar. Avslöjade brott har begåtts på varierande grunder: hat och trots, oförstånd och dumhet, själviskhet och ambitioner, men också på grund av mänsklig oro och rädsla. Vi lyssnar och förstår, men vi godkänner inte olagligheter. Även på myndighetshåll varierar inställningen till olagligheter och vad som kan accepteras. De hetsigaste tar risker och kan till och med sätta sitt jobb eller förtroendeuppdrag på spel. Men då äventyrar vi också vår älskade hobby. Med en tjänst eller ett offentligt förvaltningsuppdrag följer också ett ämbetsmannaansvar, som ålägger personen att följa lagen oavsett vad han själv eller personer i den närmaste omgivningen tänker och tycker. Om han inte kan rätta sig efter detta ska han se sig om efter ett annat jobb. Begångna brott och ansvarslösa ställningstaganden skapar förvirring om vad som representerar den officiella linjen och är acceptabelt, och vad som är olagligt. Majoriteten av jägarna är ansvarskännande och laglydiga människor, sådana som vårt samhälle behöver. Det har skapats en atmosfär av pålitlighet kring jakten. Men atmosfären bryts ner av personer som samvetslöst använder den för sina egna syften. Sådana personer är beredda att tumma på våra gemensamt avtalade spelregler för egen snöd vinnings skull. På grund av deras beteende lider hela jägarkårens goda namn och rykte, och i slutändan varje enskild jägare. Det som jägarna och jakten behöver är stöd av hela samhället, och det får vi inte genom att godkänna olagligheter. Det gjordes en enkät riktad till jaktledare och licensinnehavare om hur försöket med beståndsvårdande jakt efter varg utföll i praktiken. Enligt enkätsvaren gick övervakningen till och med till överdrift under den första vintern medan det under den andra vintern var för lite övervakning. Den underdimensionerade övervakningen i vintras berodde inte på kritiken som försöket hade fått utan främst på att myndigheternas resurser inte räckte till. Vi får hoppas att den otillräckliga övervakningen inte inverkade på det slutliga resultatet av jakten, även om jakten inte i alla avseenden avlöpte enligt plan. Om det är effektiverad övervakning vi vill ha så måste förvaltningen ge myndigheterna tillräckliga resurser och befogenheter så att brott kan förebyggas och avslöjas. Vårt samhälle har lagt ner väldiga resurser på arbetet om och kring vargen och tjuvjakten. Det har arrangerats seminarier, vargkvällar och arbetsgrupper, grundats föreningar, stiftats lagar och getts utlåtanden. Det hela har ofta mynnat ut i påståenden som ”fel släckt” och ”meningslöst slöseri”. Vore det inte på tiden att ge dem som arbetar med frågorna arbetsro och låta förvaltningen sköta sitt jobb? Eftersom jag har följt med vargfrågan från första parkett så kan jag intyga att förvaltningen verkligen gör sitt bästa i navigeringen mellan det som EU och folket kräver. Det finns inte någon lösning som skulle tillfredsställa alla, utan vi måste allihop anpassa oss och helt enkelt finna oss i att det finns vargar. Vi som är jägare har ju redan anpassat oss till en rad andra mindre behagliga fenomen som älgflugor, fästingar, kalhyggen och ombytligt väder. Men vi fixar det, vi jägare! Mitt förslag till lösning är som följer: låt var och en sopa rent framför egen dörr efter bästa förmåga. Vi låter förvaltningen och forskningen göra sitt jobb, vi skaffar fram tillförlitlig information åt förvaltningen, vi jagar med respekt för lag och etiska principer, vi fördömer olagligheter och vi stöder övervakarna i kampen mot jaktbrottsligheten. Visst får man uttrycka åsikter, men då ska man också kunna presentera förslag till lösningar. Vi som rör oss ute i naturen begriper att det inte är lönt att pinka i motvind. Markus Aho Jaktinspektör Forststyrelsen – konflikt eller bagatell? VARGEN F H an nu H ut tu Synpunkten
Jägaren 6 l 2016 l 15 Ville Hokkanen , Finlands viltcentral I slutet av oktober blev det möjligt att skriva in fällda hjortar i Oma riista. De lagstadgade avskjutningsanmälningarna kan alltså hädanefter göras elektroniskt. rån och med nu går det alltså att skriva in de lagstadgade uppgifterna om fällda vitsvanshjortar, dovhjortar och skogsrenar i tjänsten Oma riista och avsluta med att bifoga kvittot på erlagd betalning och avsluta jakten. Tack vare den här webbtjänsten behöver licensinnehavaren och delägarna i en samlicens inte längre skicka in några anmälningar på papper till jaktvårdsföreningen. Delägarna bestämmer anmälningssättet Delägarna i en samlicens (föreningar/jaktlag) väljer själva och oberoende av varandra om de gör avskjutningsanmälningen elektroniskt i Oma riista, där anmälningen automatiskt går vidare till jaktvårdsföreningen och regionkontoret, eller i traditionell form på papper till licensinnehavaren som skickar pappret vidare till jaktvårdsföreningen. Jv-föreningen skickar i sin tur hjortanmälningarna på papper till viltcentralens regionkontor. Grupperna som jagar hjort inom en samlicens ska sinsemellan komma överens om de skickar in uppgifterna elektroniskt eller på papper. Om en delägare besluter att skicka in sin avskjutningsanmälan på papper så är det väldigt viktigt att pappren går vidare i proceduren så fort som möjligt eftersom det är flera mellanlandningar på vägen. Jakten kan inte avslutas elektroniskt förrän alla avskjutningsanmälningar – även de på papper – är inskrivna i tjänsten Oma riista. I Oma rista behandlas varje hjortdjur för sig. Det betyder att även om en delägare i en samlicens skulle ha skickat in älginformationen på papper så kan han skicka in hjortinformationen elektroniskt. Enkelt skriva in fällningarna För att kunna rapportera fällda hjortar i Oma riista ska jaktområdet vara infört i tjänsten, det ska finnas en hjortgrupp, arten ska vara specificerad och hjortgruppen ska ha jaktlicens och en jaktledare. Ett älgområde som har skapats tidigare kan enkelt kopieras och bearbetas, och döpas om till hjortområde. Om ett älgområde och ett hjortområde sammanfaller exakt så kan samma område användas för bägge arterna. För hjortarnas del antecknar man bara fällningsuppgifterna; i vyn för föreningar går det inte att skriva in några observationer eller anteckningar om väder och vind under jaktdagen. Om medlemmarna i en förening under Oma riista fungerar också med en surfplatta! F pågående jaktsäsong redan har skrivit in fällda hjortar på föreningens område så ska föreningens jaktledare nu godkänna fällningarna. Om jaktledaren så önskar kan han skriva in alla fällningar själv. För föreningsmedlemmarna är det en god idé att skriva in fällningarna i Oma riistas mobilapp som fungerar ute i terrängen. På det viset blir informationen om en fällning, inklusive koordinaterna och datumet, enkelt sparat med några knapptryckningar på smarttelefonen. I vyn Licenser kan jägarna följa med hur hjortdjursjakten framskrider, både i tabellform och på kartan, och självfallet (delägarvis) också följa med utvecklingen för avgiftsuppgifterna. En licens avslutas för en djurart i taget, på samma sätt som för älgen. oma.riista.fi www.riista.fi Svenska Viltförvaltningen Oma riista –tjänsten Oma riista -helpdesk , 029 431 2111, oma@riista.fi (vardagar 12–16) Nu kan fällda hjortar anmälas elektroniskt
16 l Jägaren 6 l 2016 Antti Rinne , projektkoordinator, vargstängselprojektet SusiAita På båda sidorna av stängslet i vargfrågan Idén med vargstängselprojektet SusiAita i Salo i sydvästra Finland är att utveckla samexistensen mellan människa och varg genom att förebygga skador och sprida information. ommarens och höstens möten för allmänheten lockade sammanlagt cirka 400 personer. Mötena hade planerats tillsammans med naturskyddare, djurhållare och jägare för att vargproblematiken skulle behandlas ur flera olika vinklar. SusiAita är ett samarbetsprojekt med Finlands naturskyddsförbunds distrikt Egentliga Finland, Finlands viltcentrals distrikt Egentliga Finland och Salonejdens naturskyddsförening. Projektet började med ortsbor som behövde konkreta metoder för att skydda sig mot vargar. Idén och initiativet till projektet kom från naturskyddsföreningen i Salo, Salon seudun luonnonsuojeluyhdistys, SSLY. Den här lokalföreningen känner sitt område väl och kunde reagera på vargfrågan i god tid. Men en liten lokalförening förmår inte på egen hand dra igång ett projekt. – Det stod från första början klart för oss att det bästa sättet att driva frågan var genom samarbete med jägare, djurhållare och ortsbor. Det finns ingenting att vinna på att ställa parterna mot varandra, tvärtom. Det är viktigt att alla parter kan föra fram sina synpunkter och kunskaper genom projektet, förklarar Sanna Tikander på föreningen SSLY. Det är hon som har gjort upp projektplanen. – Genom att sprida information som bygger på fakta om vargens ekologi och beteende minskar vi på vargrädslan och hatet, och gör det lättare för folk att acceptera vargen. Även om vi i projektet inte har tagit ställning till vargpolitiken så påverkas proMarko Laines karelska björnhund Jakke provar vargvästen. O lg a Kl em o la jektet förstås av politiken, funderar naturvårdsföreningens expert Jarmo Markkanen. Samarbete minskar konflikterna Det är Finlands naturskyddsförbunds distrikt Egentliga Finland som driver stängselprojektet. Förbundets distrikt ville genom projektet tillföra någonting konkret till vargdebatten i regionen när vargarna hade fått ungar där och folk började oroa sig för sina husdjur och produktionsdjur. – Mötena för allmänheten har varit väldigt lärorika. Vi har samlat in en stor mängd kunskap och erfarenheter om olika metoder. Samarbetet har fungerat alldeles utmärkt och Finlands viltcentral har axlat en betydande roll i projektet genom att stå för viltkameror och skyddsvästar för hundar, S
Jägaren 6 l 2016 l 17 berömmer naturskyddsdistriktets ordförande Saija Porramo. Finlands viltcentral gick helhjärtat med i projektet eftersom samarbetet med naturskyddarna är ett sätt att dämpa och undvika konflikter. Enligt tf jaktchef Jörgen Hermansson på Egentliga Finlands distrikt stämmer projektet väl överens med målen och åtgärderna i förvaltningsplanen för vargstammen. – Genom att leta efter andra tillfredsställande lösningar på vargskadorna innan vi beviljar jaktlicenser så gynnar vi samtidigt bevarandet av vargen i vårt lands natur. Efter hand som vi samlar på oss kunskaper och erfarenheter så förstår vi mera och förutsättningarna för samexistensen mellan människa och varg blir också bättre. Alla problem går inte att lösa, men vi kan minska på skadorna. Här har projektet lyckats alldeles utmärkt, fortsätter Hermansson nöjt. Teori och erfarenheter sida vid sida Informationen och metoderna som projektet sprider bygger på fakta och praktiska erfarenheter. Det här visar sig också på mötena: först kommer teoribiten och därefter erfarenheterna. Bland annat rovdjursstängsel, skyddandet av jakthundar och hundar som skyddar fårflockar har behandlats. För att den nya informationen och metoderna inte ska stanna inom möteslokalens väggar så har det också ordnats demonstrationer utomhus. Eftersom det är nytt med vargar i Salo så har man hämtat beprövade metoder från trakter där det har funnits vargar längre, som i Satakunta. Och man berättar om både fördelarna och nackdelarna med skyddsmetoderna för att ge en realistisk bild av dem. Skyddsväst för hundar testas En av åtgärderna i projektet var att beställa en skyddsväst för hund som skulle testas på salobon Marko Laines karelska björnhund. Laine jagar med sin fyra karelska björnhundar på olika håll i landet, men huvudsakligen i Egentliga Finland, där risken för att stöta på varg har ökat. – Tre gånger har mina hundar råkat på varg under en jakt, på det viset att vargarna har blivit sedda. Hittills har vi haft tur och hundarna har klarat sig helskinnade från varje möte. Den svenska firman Mithril tillverkar måttbeställda skyddsvästar för hundar och även Laine har hört mycket gott om västarna. Tyget i västen skyddar mot skärande egg och stick, men är ändå så mjukt och smidigt att hunden inte förlorar i rörlighet. Det är mycket möjligt att västen kan fungera bra här i Finland också vid jakt efter lodjur och vildsvin – och de senare blir ju allt fler. Laines hundar är vana vid att ha på sig olika västar med pejl så det blev inga problem med att använda vargvästen. Av allt att döma rör sig en hund ändå aningen långsammare med väst än utan. – Jag tror att västen kan ge precis så mycket andrum vid ett möte med rovdjur att hundföraren hinner fram. Det bästa sättet att undvika sådana möten är ändå att rekognoscera terrängen på förhand och att dela med sig av sina observationer i olika nätverk, konstaterar Laine. lll Vargstängselprojektet SusiAita pågår från maj i år till utgången av nästa år. Projektets syfte är att sprida opartisk information om vargen och om metoder för att skydda husdjur och produktionsdjur. Finansieringen beviljades av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland via Leadergruppen Ykkösakseli. Till målgruppen hör boskapsuppfödare, fritidsuppfödare, naturskyddare, jägare, personer som vårdar traditionella landskap och personer som bor på landsbygden. För projektet bildades också en styrgrupp med medlemmar ur varje målgrupp. Mera information om projektet och videosammandrag av mötena för allmänheten finns på adressen www.sll.fi/varsinais-suomi toiminta susiaitahanke Med samarbete kan vi minska på konflikterna och undvika sådana Det går att påverka folks föreställningar om vargen genom bland annat information om artens beteende och ekologi. På ett möte i Tenala som ordnades tillsammans med Finlands viltcentral höll forskare Olof Liberg på Sveriges lantbruksuniversitet ett föredrag. Idén till informationsmötet för tenalaborna uppstod i samarbetsgruppen för vargreviret. A n de rs Fa ge rh o lm O lg a Kl em o la Vargstängselprojektet DE SIN FIO I PUH DIS TAA H O I T A A EI KIR VEL E METSÄSTYSKOIRILLE VAATIVIIN OLOSUHTEISIIN Hunting Dog Care “ALL-IN-ONE” Antiseptinen spray haavoihin, iholle, silmiin & korviin. Turvallinen myös nuoltuna ! UUTUUS !!! 34 9 90 240 ml 145 9 42 €/l EI SISÄLLÄ ALKOHOLIA. Suunniteltu Suomessa. Markkinointi: Symppis International Oy, puh. 0207 353333 www.microcynAH.?, www.microcynAH.se, www.symppis.com Myynti: Metsästys& eräliikkeet, Hankkija
Laadukkaat kengät! IISALMI • KIIMINKI • KOKKOLA NIVALA • RAAHE www.HHsport.fi Tarjoukset voimassa 30.11.2016 saakka Tilaa ostoksesi suoraan kotiovelle helposti verkkokaupastamme osoitteessa HHsport.fi HUIPPULAADUKKAAT Blaser-tekstiilit SÄÄSTÄ -50% Ram2 Light Takki norm. 453,norm. 286,norm. 189,norm. 285,norm. 235,norm. 579,Mailand parkatakki Active Hanna Fleecetakki Adrian Untuva Kääntötakki Active Ram2 Housut 199,143,89,139,229,117 50 ruotsalaista laatua Royal 66XT VHF-puhelin 299,Micro5+ 269,alensimme hintaa Avius GPS/VHF panta Beretta A400 Shadow 12/76 26’’ Lynx Td 15 Black Suoravetolukko 1195,2690,Suomalaista laatutyötä Fred Paita Fleecesormikkaat 35,39 95 Winter Kengät tuotteita myös naisille norm. 79,90 Blaser-tuotteet vain verkosta lisää blaser-valik oimaa osoitteessa Hhsport.fi 679,uusinta uutta! Rajattu kampanja-aika 999,699,899,Benelli Montefeltro synteettinen 12/76 Franchi Affinity Puu 12/76 26” ja 28” Yliv oim aine n 7 vuo den taku u 2699,Benelli 828 U Musta 12/76 28” Meopta R1R312X56RD + BHT 35 Säätötorni norm. 79,90 norm. 1195,Rajattu kampanja-aika Rajattu kampanja-aika
Laadukkaat kengät! IISALMI • KIIMINKI • KOKKOLA NIVALA • RAAHE www.HHsport.fi Tarjoukset voimassa 30.11.2016 saakka Tilaa ostoksesi suoraan kotiovelle helposti verkkokaupastamme osoitteessa HHsport.fi HUIPPULAADUKKAAT Blaser-tekstiilit SÄÄSTÄ -50% Ram2 Light Takki norm. 453,norm. 286,norm. 189,norm. 285,norm. 235,norm. 579,Mailand parkatakki Active Hanna Fleecetakki Adrian Untuva Kääntötakki Active Ram2 Housut 199,143,89,139,229,117 50 ruotsalaista laatua Royal 66XT VHF-puhelin 299,Micro5+ 269,alensimme hintaa Avius GPS/VHF panta Beretta A400 Shadow 12/76 26’’ Lynx Td 15 Black Suoravetolukko 1195,2690,Suomalaista laatutyötä Fred Paita Fleecesormikkaat 35,39 95 Winter Kengät tuotteita myös naisille norm. 79,90 Blaser-tuotteet vain verkosta lisää blaser-valik oimaa osoitteessa Hhsport.fi 679,uusinta uutta! Rajattu kampanja-aika 999,699,899,Benelli Montefeltro synteettinen 12/76 Franchi Affinity Puu 12/76 26” ja 28” Yliv oim aine n 7 vuo den taku u 2699,Benelli 828 U Musta 12/76 28” Meopta R1R312X56RD + BHT 35 Säätötorni norm. 79,90 norm. 1195,Rajattu kampanja-aika Rajattu kampanja-aika
20 l Jägaren 6 l 2016 Tommi Häyrynen , Jyväskylä yrkeshögskola, enheten för affärsverksamhet & Mikael Wikström , Finlands viltcentral Kommersiell jakt – ett alternativ för allt fler Den kommersiella jakten är ett sätt att skaffa sig inkomster inom vilthushållningen. Även den inhemska efterfrågan växer efter hand som jägarkårens struktur och kundernas behov förändras. arallellt med de traditionella jaktföreningsjägarna har det vuxit fram en stor skara jägare som tillhör en ny generation. De här jägarna har begränsade möjligheter att delta i traditionell jakt och jaktföreningsverksamhet. De äger sällan egen mark och har inte möjligheter att binda sig till kontinuerlig jakt eftersom de bor i stan, har lång väg till jaktmarkerna och har begränsat med fritid. En ny grupp av jägare håller struktureras på konceptnivå. I det här sammanhanget är konceptutvecklingen viktig, i synnerhet beträffande planeringen och realiseringen av jakten så den fungerar smidigt, men också för att det ska bli klart för alla parter vad man rent konkret håller på med. Området påverkar värdet Hur ska vi då bestämma det värde som viltet producerar för att det ska vara transparent och kunna P En biologiskt välfungerande viltstam är den bästa, även ur den kommersiella jaktens synvinkel R ik a N ak am ur a på att bildas som är beredd att betala för jaktupplevelser och kringtjänster av hög kvalitet. Den här efterfrågan på jakttjänster kan, om vi tar vara på den, skapa ett ekonomiskt värde för näringsidkare, markägare och jaktföreningar. Att använda sig av personligt anpassade jakttjänster intresserar en växande skara. Planeringen och realiseringen av kvalitativa och trygga jakttjänster omfattar flera olika element som ska