• Skogshönsen har vänt uppåt! Jä g ar en VILTVÅRDEN PÅGÅR ÅRET OM 5 l 2018
  • 2 l Jägaren 5 l 2018 Jaktkortsärenden och adressändringar ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 (arkisin klo 12 – 16) oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2018/Jag18_05 Pärmfoto: Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund Jägaren Nr. 5/2018 67. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 26 october 2018. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen.
  • 6 l Jägaren 5 l 2018 PEKKA HELLE och KATJA IKONEN , Naturresursinstitutet Skogshönsen vände uppåt efter flera dystra år I färskt minne har vi flera dystra fågelhöstar då jakten begränsades kännbart och jaktlyckan blev därefter. Nu har hönsstammarna till vår glädje vänt uppåt, vilket beror på att fåglarna har klarat vintern väl och lyckats med häckningen. I databasen riistakolmiot.fi finns resultaten för 961 trianglar, vilket än en gång utgör en imponerande prestation av frivilliga jägare. I motsats till fjolåret var sommarens förhållanden goda, även om de var det på ett exceptionellt sätt. Redan i maj var det märkbart varmare än normalt och även juni var exceptionell beträffande temperatur och nederbörd. Juli gick till historien för sina rekordhöga temperaturer och värmeböljan hade inte mattats av när trianglarna skulle inventeras. På grund av bristen på regn var det oerhört torrt i markerna under inventeringen, 28 juli till 12 augusti. En stor del av inventeringsperioden var väldigt varm och i början var det till och med tryckande hett i stora delar av landet. De här omständigheterna har mycket väl kunnat påverka fåglarnas beteende och synlighet, men det finns inte någon närmare information om saken. Åtminstone de som inventerade upplevde hettan som prövande och med detta i åtanke kan insatsen betraktas som berömlig. I det här sammandraget beskriver vi inventeringsresultaten i stora drag; den som är intresserad kan fördjupa sig i detaljerna på riistakolmiot.fi. Tabellerna visar arternas tätheter, förändringarna sedan fjolåret och andelen ungar per viltcentralsregion. Bilden åskådliggör förändringarna i arternas genomsnittliga täthet i landets fyra storområden under hela inventeringsperioden. Fågeltätheterna ökade Årets uppgång påminner i hög grad om de tidigare variationerna i cyklerna och närmare bestämt stadiet för kraftig tillväxt. I skenet av medelvärdena för hela landet har tätheterna för tjäder, orre och järpe ökat med ungefär 40 procent sedan fjolåret medan tätheten för ripan i stort sett fördubblades. När vi betraktar de höga tillväxtsiffrorna ska vi ändå hålla i minnet att fjolåret var svagt i större delen av landet vad tätheterna beträffar. Årets medeltätheter låg för alla arter aningen över genomsnittet för de fem föregående åren, men var ändå normala eller låga om vi jämför med vilttrianglarnas hela 30-åriga historia. De här generella trenderna framträder när vi granskar viltcentralsregioner och större geografiska helheter, men det förekommer självfallet inuti dem småskaliga variationer som kan vara avsevärda. Lyckad fortplantning, utmärkt överlevnad I de flesta regioner var den observerade andelen ungar vid inventeringarna hög och låg till och med i nivå med de bästa åren i vilttrianglarnas historia. Det här visar att fortplantningen lyckades utomordentligt väl. Dessutom var kullarna stora. Förutom den idealiska väderleken bidrog också sorkstammarna till den goda produktionen av ungar. Enligt Naturresursinstitutet var sorkarna och därmed även de små rovdjuren fåtaliga, så bona och ungarna utsattes inte för någon nämnvärd predation. Detta var läget i synnerhet i norra Finland. Även fåglarnas överlevnad från fjolåret var god eller rent av utmärkt i stora delar av landet. Tjäder och orre Tjäderstammen har ökat sedan fjolåret i större delen av landet, på sina håll till och med rejält. I några delar av landet – Sydöstra Finland, Kajanaland och delar av västra Finland stannade dock tätheten på fjolårsnivå eller lägre. I Lappland nådde tjädertätheten klungan med de bästa åren under triangelinventeringens hela historia. Medeltätheten för hela landet låg aningen över medelvärdet för hela triangelperioden. De högsta tjädertätheterna noterades i västra och mellersta Lappland samt i delar av norra Uleåborg och i Norra Karelen. Orrtätheten ökade från fjolåret i nästan hela landet, men i sydost var riktningen en annan. Om vi jämför årets tätheter med den föregående tioårsperioden eller hela inventeringsperioden (30 år) så stannade orrtätheten på en lägre nivå i Södra Savolax, Sydöstra Finland och Mellersta Finland. De största orrtätheterna noterades i ett bälte som sträcker sig från Österbotten till Kajanaland. Den landsomfattande sommarinventeringen av vilttrianglar gjordes i somras för trettionde gången. En vilttriangel är en triangelformad och 12 kilometer lång linje. Triangeln står alltid på samma plats. Majoriteten av inventerarna är frivilliga jägare. I år inventerades drygt 11 000 kilometer triangellinjer. Den sammanlagda sträckan under inventeringens trettioåriga historia uppgår till bortåt 310 000 km, vilket är nästan åtta varv runt jordklotet! Materialet bildar underlag för uppskattningarna av viltstammarnas storlek och regleringen av jakten och används i forskningen. Ett stort tack till er alla som ställde upp och inventerade!
  • Jägaren 5 l 2018 l 7 Skogshönsen vände uppåt efter flera dystra år Järpe och ripa Järpens uppgång från fjolåret var geografiskt enhetlig och det var bara i Österbotten som tätheten minskade klart. Medelvärdet för årets sommar blev i stort sett det samma som medelvärdet för de tio föregående åren och aningen lägre än medelvärdet för hela inventeringsperioden. De största regionala järptätheterna bokfördes i Södra Savolax, sydvästra Finland, östra Finland och södra Uleåborg. Riptätheten ökade kraftigt i hela norra Finland i området med en etablerad utbredning. Tätheten låg aningen under genomsnittet för de tio föregående åren, men var bara ungefär hälften av medelvärdet för hela inventeringsperioden. I likhet med de föregående åren verkar riporna bli färre i den sydligaste delen av förekomstområdet, som redan karaktäriseras av spridda förekomster. Vilttrianglarna beskriver förekomsten av ripor så långt norrut som Skogslappland medan de hundassisterade inventeringarna i Övre Lappland kommer att komplettera bilden av de pågående förändringarna i stammen. Skogshönsens genomsnittliga täthet, förändringen sedan fjolåret och andelen ungar per viltcentralsregion vid triangelinventeringarna 2018. In v tr ia n g la r Tjäder Orre Järpe Ripa Tä th et (i n d /k m ²) Fö rä n d ri n g % A n d el u n ga r % Tä th et (i n d /k m ²) Fö rä n d ri n g % A n d el u n ga r % Tä th et (i n d /k m ²) Fö rä n d ri n g % A n d el u n ga r % Tä th et (i n d /k m ²) Fö rä n d ri n g % A n d el u n ga r % S Tavastland 25 3,1 ++ 55 6,1 ++ 64 6,7 ± 53 S Savolax 59 3,4 ± 29 3,8 ? ? 42 9,2 ++ 54 SÖ Finland 41 4,3 ± 42 4,2 ? 36 7 ± 43 Kajanaland 94 3,1 ± 45 9,9 ++ 63 6,7 ++ 66 1,0 ++ 43 M Finland 78 3,3 ++ 47 6,7 ± 56 7,9 + 49 Lappland 151 5,2 ++ 48 3,4 ++ 62 2,5 ++ 52 1,7 ++ 71 Uleåborg 149 4,6 ++ 48 10,7 ++ 61 6,3 ++ 54 0,6 ++ 58 Österbotten 78 3,6 ± 47 10,9 ++ 62 5,7 + 52 N Tavastland 31 1,9 ? ? 10 3,7 ? 39 10,5 + 35 N Karelen 83 5 ++ 61 7,6 ++ 64 7,6 ++ 65 N Savolax 61 3,2 ++ 54 6,6 ± 55 7,5 ++ 50 Kust-Ö 23 0,7 ± 30 8,3 ± 48 12,2 ++ 58 Satakunta 56 4,8 ++ 47 6,4 ++ 58 6,1 ± 45 Nyland 22 4,4 ± 44 7,2 ± 24 6,8 ? 31 Eg Finland 10 2,9 ++ 21 5,5 ± 59 11 ++ 48 Hela landet 961 4,2 ++ 45 6,4 ++ 57 5,9 ++ 52 0,7 ++ 59 Skogshönsfåglarnas täthet (ind/km 2 skogsmark) och andel ungar (%) i juli-augusti 2018. Förändringen från fjolåret anges med plus och minus: + – förändring < 15 % + och – förändring 15-30 % ++ och – – förändring > 30 % För ripan anges enbart uppgifterna för norra Finland där materialet är tillräckligt omfattande. 10 Orre 10 8 6 4 2 1988 1993 1998 2003 2008 2013 2018 Ripa Tjäder 40 30 20 10 Järpe 10 8 6 4 2 Skogshönsstammarnas utveckling åren 1989 till 2018 i landets fyra storområden. Lapp viltcentralsregionen Lappland U-K Uleåborg och Kajanaland Mellersta Norra Karelen, Norra Savolax, Mellersta Finland, Österbotten, Kust-Österbotten Södra övriga viltcentralsregioner 1988 1993 1998 2003 2008 2013 2018 1988 1993 1998 2003 2008 2013 2018 1988 1993 1998 2003 2008 2013 2018
  • 8 l Jägaren 5 l 2018 MIKKO ALHAINEN, ANTTI PIIRONEN , Finlands viltcentral Tundrasädgåsen är en underart till sädgåsen som förekommer i stort antal. Jakten på tundrasädgås fortsätter i oktober och november i delar av sydöstra Finland och östra Nyland. I landets norra delar har Naturesursinstitutet inlett en kartläggning av häckningsområdet, vilket är en förutsättning för att taigasädgåsen ska bli jaktbar. I jaktområdet sydöstra Finland är läget i oktober-november det, att större delen av sädgässen hör till underarten tundrasädgås, som det inte går någon nöd på. Beroende på vindarna kan det handla om stora mängder tundrasädgäss som rastar i vårt land, och de gör det huvudsakligen och regelbundet i landets sydöstra hörn. Dessutom flyttar tundrasädgässen senare än taigasädgässen, som gör det främst i september. På jakt är det svårt att se skillnad på de två underarterna och därför bygger regleringen av jakten på en strikt begränsning i tid och rum för att inte några större mängder taigasädgäss ska bli skjutna. I stora delar av landet är det fortsättningsvis förbjudet att jaga sädgäss för att taigasädgåsen och i synnerhet vår häckande stam ska fortsätta återhämta sig. Taigasädgåsen häckar på vidsträckta områden i barrskogsbältet i Sverige, Norge, Finland och nordvästra Ryssland. Taigasädgässen som häckar i vårt land flyttar så gott som raka spåret till södra Sverige, Danmark och delvis även till Tyskland för att övervintra. Så vitt känt tar gässen som LA SS I KU JA LA Jakten på tundrasädgås fortsätter i sydost
  • Jägaren 5 l 2018 l 9 häckar hos oss inte omvägen via jordbrukslandskapet i landets sydöstra hörn utan taigasädgässen som rastar där är sådana som häckar i Ryssland. Under sädgåsjakten i sydöstra Finland skjuts således inte fåglar som häckar i vårt land. Jaktområdet för sädgås Jakt på sädgås är tillåtet i följande kommuner: Villmanstrand, Fredrikshamn, Itis, Kotka, Kouvola, Miehikkälä, Pyttis, Vederlax, Orimattila, Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Pukkila. Obligatorisk avskjutningsanmälan Sädgåsen hör till arterna med obligatorisk avskjutningsanmälan. Syftet med anmälningen är att få fram exaktare information än förut om den faktiska avskjutningen. Den som har fällt en sädgås ska göra en officiell anmälan på nätet i tjänsten Oma riista på adressen oma.riista.fi eller per post på viltcentralens officiella blankett som kan skrivas ut på adressen https://riista.fi/ metsastys/lomakkeet/saalislomakkeet/. Vi rekommenderar att jägaren gör anmälningen omedelbart efter fällningen, i praktiken inom ett dygn. Den lagstadgade fristen är sju (7) dygn efter fällningen. Sädgåsjakten 2017 och avskjutningen I höstas gjordes inalles 157 anmälningar om fälld sädgås. Av dessa sköts 21 i Nyland och 136 i sydöstra Finland. De allra flesta fällningarna gjordes under de två första veckorna i oktober. Insamlingen av bilder lyckades fint. Forskningen fick in sammanlagt 46 foton av sädgäss. Utifrån färgen på näbben och huvudets form artbestämdes cirka 85 % som tundrasädgäss. Enligt jägarnas egen bedömning var cirka 90 % tundrasädgäss. Enligt bildinsamlingen utgjorde ungfåglarnas andel av de fällda fåglarna cirka 10 %. Vi tackar alla jägare som har skickat in bilder och alla som har deltagit i arbetet med att analysera bilderna! I höst samlar vi dessutom in sädgåshuvud I höst inleder vi ett projekt där vi samlar in huvud av skjutna sädgäss. Syftet med projektet är att öka noggrannheten i den bestämning av underart som görs utifrån fotografier. Vi gör en dna-analys av de inJaktområdet för sädgås åren 2017 och 2018. Jakten är tillåten i oktober och november. Sädgässen flyger ofta i blandade flockar med andra gäss. I oktober-november är det i landets sydöstra hörn särskilt vanligt med bläsgäss i flockarna. På bilden fyra bläsgäss och fyra sädgäss. Unga bläsgäss är särskilt svåra att identifiera. Jakten på tundrasädgås fortsätter i sydost Jakttiden för sädgås 2017-2018 1.10-30.11 Ingen jakt
  • 10 l Jägaren 5 l 2018 samlade huvudena och jämför resultaten med färgen på näbben och proportionerna mellan huvud och näbb. Vi ber därför alla sädgåsjägare att ta vara på huvudet av varje fälld sädgås och göra en anmälan enligt anvisningarna här invid. I mån av möjlighet avhämtar vi proverna för att det inte ska upplevas som besvärligt att delta i insamlingen. Projektet med insamlingen av huvud löper parallellt med insamlingen av fotografier för bestämning av underart, som fortsätter. Ju exaktare viltinformation vi kan ta fram, desto stabilare är grunden som regleringen av jakten står på och vi slipper införa begränsningar för säkerhets skull. Informationen om avskjutningens fördelning på underarterna hör i detta nu till det viktigaste som vi behöver veta för förvaltningen av sädgåsstammen. Klokt öva identifiering före jakten I synnerhet unga bläsgäss liknar sädgäss, liksom alla de övriga grå gässen. På jakt är det därför viktigt att lyssna och lära sig känna igen gässen på lätet. På det viset går det att bestämma arten redan på håll. Gässen flyger ofta i blandade flockar. De vitkindade gässen uppträder i stora flockar och är lätta att känna igen. Bläsgåsen är vanlig och flyger ofta i flock med sädgäss. Det kan också förekomma andra grå gäss i flockarna, som spetsbergsgås och grågås. Studera därför artbestämningsmaterialet före jakten!. Jägare obs! Insamlingen av sädgåshuvud och foton AN TT I PI IR ON EN Ett exempel på en bild som är tagen enligt anvisningarna. Ta en bild av varje gås och skicka bilderna till Finlands viltcentral. Böj huvudet med näbben över vingen mot de grå täckfjädrarna. Underarten bestäms utifrån huvudets och näbbens form och färg, och åldern utifrån vingens täckfjädrar. Syftet med insamlingen är att klarlägga andelen tundrasädgäss och taigasädgäss i sädgåsavskjutningen. Insamlingen av huvud och foton är frivillig. Insamlingen av huvud Finlands viltcentral samlar in huvud av fällda sädgäss. Det görs en bestämning av underart utgående från näbbens färg och huvudets proportioner. Det görs också en DNA-analys för att fastställa underarten. Analysen görs av Johanna Honka på Uleåborgs universitet. Syftet med analysen är att precisera uppskattningarna som görs på de insamlade bilderna för att bildinsamlingen framledes ska ge optimal information till minimal kostnad. Anvisning för insamlingen av sädgåshuvud Skär av huvudet nedtill på halsen. Slå in huvudet i papper och lägg det i frysen. Kontakta regionens viltplanerare: i Nyland Antti Piironen (029 431 2332, antti.piironen@riista.fi) och i Sydöstra Finland Jouni Tolvanen. Proverna avhämtas efter jaktsäsongen. De deltagande jägarna får en rapport om insamlingen och underarterna. Insamlingen av bilder Bildinsamlingen arrangeras parallellt med insamlingen av huvud och det går att skicka en bild i stället för ett huvud. Det är Finlands viltcentrals förhoppning att få in så många huvud som möjligt för DNA-analys. Vi ber jägarna ta en bild av den fällda sädgåsen som visar fågelns huvud, näbb och vingöversida. Mejla bilden till viltcentralen och ange datumet då fågeln fälldes och kommunen. Skicka bara en bild av varje gås och skicka varje bild, om det finns flera gäss, i eget mejl. Om du har fällt flera gäss eller skickar foton också på din jaktkamrats gäss så ange i det första mejlet hur många gäss det handlar om. Be en jaktkamrat om hjälp om du inte har e-post eller en telefon med kamera. Vi hoppas få en bild av varje fälld gås. Insamlingen av viltinformation gynnar jägarna och bidrar till att skapa en framtid för jakten. Insamlingen görs konfidentiellt. Finlands viltcentral tackar för samarbetet!
  • LA SS I KU JA LA JA RI PE LT OM ÄK I Tundrasädgås bläsgås Taigasädgås Sädgåsen är jaktbar medan bläsgåsen är fredad. Det säkraste sättet att skilja på dem vid jakt är att lyssna på hur de låter. Sädgåsens båda underarter, taigasädgåsen och tundrasädgåsen, är jaktbara i jaktområdet sydöstra Finland. Gässen på den mindre bilden är taigasädgäss. Identifiera gässen Sädgåsen, bläsgåsen, spetsbergsgåsen och grågåsen liknar varandra väldigt mycket och kallas ofta grå gäss. För att jakten ska lyckas måste jägaren kunna känna igen de olika arterna, i synnerhet när det finns flera arter samtidigt i samma område. Det sydvästra hörnet av vårt land utgör en brännpunkt för artbestämningen vid gåsjakt. I oktober och november när sädgåsjakten pågår finns det gott om fredade gäss där, bland annat bläsgäss. Det är viktigt att varje jägare repeterar arternas kännetecken före jakten och känner till vilka arter som förekommer där och när han eller hon jagar. På jakt är det särskilt viktigt att kunna känna igen gässen på lätet eftersom det ofta är svårt att identifiera dem utifrån silhuetten. Du kan lyssna på gässen bland annat på viltcentralens utbildningsportal på adressen https://www.riistainfo.fi/videot/. Sädgåsens båda underarter, taigasädgåsen och tundrasädgåsen, är förvillande lika varandra. På jakt går det sällan att skilja den ena från den andra. På en skjuten gås går det oftast att bestämma arten, men detta kräver att jägaren sätter sig in i saken. En användbar anvisning för att skilja på de två hittar du på den här adressen: https://tiedostot.birdlife.fi/maaritys/tundrametsahanhi.pdf RUAG Ammotec Finland OY Återförsäljare och information: www.ruag-ammotec.fi • IMPoch EN 14450 -certifiering (uppfyller den nya vapenlagens krav) 50000-21 elektroniskt kodlås G3/S1/14/D Höjd = 1500mm Bredd = 800mm Djup = 350mm Vikt = 123kg 14 vapen 50000-20 50000-16 elektroniskt kodlås KAMPANJ : 429€ KAMPANJ : 389€ KAMPANJ : 519€ KAMPANJ : 499€ KAMPANJ : 649€ G3/S1/3/350/U Höjd = 1500mm Bredd = 280mm Djup = 350mm Vikt = 66kg 4 vapen 50000-04 G3/S1/6/350 Höjd = 1500mm Bredd = 380mm Djup = 350mm Vikt = 79kg 6 vapen 50000-05 G3/S1/8NT Höjd = 1500mm Bredd = 550mm Djup = 350mm Vikt = 98kg 4 vapen 50000-10 G3/S1/8/D Höjd = 1500mm Bredd = 550mm Djup = 350mm Vikt = 95kg 8 vapen 50000-15 KAMPANJ : 699€ KAMPANJ : 849€ • Godkännt ”double bit”-säkerhetslås • 4-tappars bultlåsning • Standardfärg, RAL 9002 -vit • leveransavgift: 49€ (till adressen fraktat) FRAKTFRI SEPTEMBER! Alla vapenskåpsbeställningar gjorda under september månad levereras fraktfritt!
  • HINNAT VOIMASSA 30.9. SAAKKA • MYYMÄLÄSALDOT JA VERKKOKAUPPA: hankk? a.fi KUMISAAPAS VIKING TROPHY II 79 90 Erityisesti metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon. METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER GTX 199,NORM. 229,00 Tukeva ja kestävä kenkä metsästäjälle ja vaeltajalle. Gore-Tex® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. KÄSINE SWEDTEAM GRIP 29 90 NORM. 39,90 Laadukkaalla käsineellä saa pitävän otteen ja hyvän tuntuman aseeseen tai talutushihnaan. Lämmin villavuori. Materiaali mahdollistaa älypuhelimen käytön. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan, sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. LIHAMYLLY PREMIUM LITE 129,Jauhaa lihat ja vihannekset tehokkaasti nelisiipisillä terillään. Jauhatuskapasiteetti 1 kg/min. Mukana leikkuuterät, makkarasuutin ja 2 kpl reikälevyjä. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3D 199,NORM. 229,00 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä erinomaisesti hengittävä Rain-Stop ®-erikoiskalvo. METSÄSTYSPUKU ALASKA EXTREME LIGHT 199,HiDry™ -käsitelty pintakangas hylkii vettä ja likaa sekä kuivuu nopeasti. 100% vedenja tuulenpitävä sekä erinomaisesti hengittävä Rain-Stop® -erikoiskalvo. PAITA SWEDTEAM THOR 29 90 NORM. 39,90 Laadukas ja tyylikäs puuvillapaita työhön ja vapaa-aikaan. HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 Erinomaisesti istuvat ja hyvin hengittävät. Materiaali 65% puuvillaa, 35% polyesteria. Myös naisten koot. JAHTI&VAHTI PALAUTUS JUOMAJAUHE 600 G 19 90 33,17 €/KG Palautusjuoma nesteyttää ja sisältää runsaasti maltodekstriiniä, joka täydentää koiran hiilihydraattivarastot nopeasti rasituksen jälkeen. JAHTI &VAHTI LOHIÖLJY 1 L 17 90 NORM. 19,90 17,90 €/L Sisältää runsaasti tärkeitä omega-3 rasvahappoja. Lisäenergiaksi ja turkin, ihon, polkuanturoiden ja nivelten hyvinvoinnin ylläpitämiseen. RIISTAKAMERA BURRELL S12HD+SMS II 199,Päivitetty malli TM-testivoittajasta 17/2014. Liiketunnistin, jopa 25 m. Etäohjaus puhelimella. 12 MP kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Kaupan päälle sääsuoja, arvo 24,90 €. KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 90 Vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. JAHTI & VAHTI ENERGIA JA EXTRAENERGIA SÄKIN OSTAJALLE FORTHGLADE JUST ATERIA KAUPAN PÄÄLLE! JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 80 1,85 €/KG Energiapitoinen täysravinto paljon liikkuville koirille. Valkuaista 25%, rasvaa 17%. JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA 15 KG 31,2,07 €/KG Erittäin energiapitoinen ruoka kovaan rasitukseen. Valkuaista 28 %, rasvaa 24 %. FORTHGLADE COMPLETE JA JUST KOIRIEN MÄRKÄRUOAT 3,NORM. 3,50 7,59 €/KG Laadukkaat englantilaiset täysravinnot ja täydennysruuat koirille. HUOMIOLIIVI INSECT SHIELD 16 90 Antaa suojaa punkkeja ja hyönteisiä vastaan Insect Shield -teknologian ansiosta. He? astavat reunat, kirkas huomioväri. Saatavilla myös kauluri (hinta 8,90 €). UUTUUS! UUTUUS! FORTHGLADE UUTUUS! UUTUUS! TAKKI SWEDTEAM JAURE 39 90 NORM. 59,90 Lämmin takki, jota voi käyttää joko sellaisenaan tai kerrospukeutumisen väliasuna. Takkia voi pitää joko sileä tai pörröinen puoli ulospäin. Pidennetty takaosa suojaa ristiselkää. METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA SUPILOUKKU 36x31x107 CM 79,MINKKILOUKKU 16x18x72 CM 34 90 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 Mukavan pehmeä ja rento huppari työhön ja vapaa-aikaan. Materiaali 60% puuvillaa, 40% polyesteria.
  • HINNAT VOIMASSA 30.9. SAAKKA • MYYMÄLÄSALDOT JA VERKKOKAUPPA: hankk? a.fi KUMISAAPAS VIKING TROPHY II 79 90 Erityisesti metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon. METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER GTX 199,NORM. 229,00 Tukeva ja kestävä kenkä metsästäjälle ja vaeltajalle. Gore-Tex® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. KÄSINE SWEDTEAM GRIP 29 90 NORM. 39,90 Laadukkaalla käsineellä saa pitävän otteen ja hyvän tuntuman aseeseen tai talutushihnaan. Lämmin villavuori. Materiaali mahdollistaa älypuhelimen käytön. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan, sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. LIHAMYLLY PREMIUM LITE 129,Jauhaa lihat ja vihannekset tehokkaasti nelisiipisillä terillään. Jauhatuskapasiteetti 1 kg/min. Mukana leikkuuterät, makkarasuutin ja 2 kpl reikälevyjä. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3D 199,NORM. 229,00 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä erinomaisesti hengittävä Rain-Stop ®-erikoiskalvo. METSÄSTYSPUKU ALASKA EXTREME LIGHT 199,HiDry™ -käsitelty pintakangas hylkii vettä ja likaa sekä kuivuu nopeasti. 100% vedenja tuulenpitävä sekä erinomaisesti hengittävä Rain-Stop® -erikoiskalvo. PAITA SWEDTEAM THOR 29 90 NORM. 39,90 Laadukas ja tyylikäs puuvillapaita työhön ja vapaa-aikaan. HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 Erinomaisesti istuvat ja hyvin hengittävät. Materiaali 65% puuvillaa, 35% polyesteria. Myös naisten koot. JAHTI&VAHTI PALAUTUS JUOMAJAUHE 600 G 19 90 33,17 €/KG Palautusjuoma nesteyttää ja sisältää runsaasti maltodekstriiniä, joka täydentää koiran hiilihydraattivarastot nopeasti rasituksen jälkeen. JAHTI &VAHTI LOHIÖLJY 1 L 17 90 NORM. 19,90 17,90 €/L Sisältää runsaasti tärkeitä omega-3 rasvahappoja. Lisäenergiaksi ja turkin, ihon, polkuanturoiden ja nivelten hyvinvoinnin ylläpitämiseen. RIISTAKAMERA BURRELL S12HD+SMS II 199,Päivitetty malli TM-testivoittajasta 17/2014. Liiketunnistin, jopa 25 m. Etäohjaus puhelimella. 12 MP kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Kaupan päälle sääsuoja, arvo 24,90 €. KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 90 Vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. JAHTI & VAHTI ENERGIA JA EXTRAENERGIA SÄKIN OSTAJALLE FORTHGLADE JUST ATERIA KAUPAN PÄÄLLE! JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 80 1,85 €/KG Energiapitoinen täysravinto paljon liikkuville koirille. Valkuaista 25%, rasvaa 17%. JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA 15 KG 31,2,07 €/KG Erittäin energiapitoinen ruoka kovaan rasitukseen. Valkuaista 28 %, rasvaa 24 %. FORTHGLADE COMPLETE JA JUST KOIRIEN MÄRKÄRUOAT 3,NORM. 3,50 7,59 €/KG Laadukkaat englantilaiset täysravinnot ja täydennysruuat koirille. HUOMIOLIIVI INSECT SHIELD 16 90 Antaa suojaa punkkeja ja hyönteisiä vastaan Insect Shield -teknologian ansiosta. He? astavat reunat, kirkas huomioväri. Saatavilla myös kauluri (hinta 8,90 €). UUTUUS! UUTUUS! FORTHGLADE UUTUUS! UUTUUS! TAKKI SWEDTEAM JAURE 39 90 NORM. 59,90 Lämmin takki, jota voi käyttää joko sellaisenaan tai kerrospukeutumisen väliasuna. Takkia voi pitää joko sileä tai pörröinen puoli ulospäin. Pidennetty takaosa suojaa ristiselkää. METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA SUPILOUKKU 36x31x107 CM 79,MINKKILOUKKU 16x18x72 CM 34 90 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 Mukavan pehmeä ja rento huppari työhön ja vapaa-aikaan. Materiaali 60% puuvillaa, 40% polyesteria.
  • 14 l Jägaren 5 l 2018 MIKKO ALHAINEN, JARKKO NURMI Sjöfågeljakten står inför en kulturell förändring Brunanden och småskraken har fredats för en period på tre år. Jakten på alfågel förbjöds i inlandet och för havsområdena fastställdes en personlig kvot för jägarna. Det här är första gången som andjakten begränsas med stöd av 38 § i jaktlagen och det införs en personlig kvot för jägarna. S annolikt kommer det att bli vanligare med en exaktare reglering av sjöfågeljakten. Jaktförbud för änder för en viss tid lyfter fram betydelsen av artidentifiering medan den personliga kvoten förändrar jaktens karaktär. Användningen av viltdata och betoningen på hållbarhet ingår i vår jaktkultur eftersom jaktens sociala och ekologiska hållbarhet utgör förutsättningarna för jaktens framtid. Hållbar jakt det viktigaste För flera av de jaktbara sjöfåglarna har den totala stammen minskat enligt inventeringarna både i Finland och utmed hela flyttvägen. Vi måste alltså sköta förvaltningen och jaktens hållbarhet utmed hela flyttvägen. Därför begränsas nu jakten på brunand, småskrake och alfågel. I AEWA, avtalet om bevarande av flyttande sjöfåglar i Afrika och Eurasien, hänförs arterna till en klass som inte får jagas. Brunanden och alfågeln är globalt klassade som sårbara. För småskraken bygger beslutet på att populationsstorleken understiger 100 000 fåglar och att nedgången har pågått i många år. I vårt land har också vårjakten på ejder begränsats på grund av artens kraftiga nedgång. Även vigg, stjärtand, skedand och bläsand har en negativ riktning. Det är därför önskvärt att jägarna koncentrerar jakten till gräsand, knipa och kricka. Enligt inventeringarna av sjöfåglar här i landet är nedgången kraftigast i landets södra delar, i näringsrika vatten och i skärgården. Det här beror främst på en försvagad kvalitet på livsmiljöerna, ökad konkurrens om födan och predation. Så vitt känt har jakten inte varit den främsta orsaken till nedgången, men jakten utgör ändå en del av den totala mortaliteten och när stammarna minskar måste vi reagera, även om minskningen skulle bero på någonting annat. Begränsningen av jakten på de försvagade stammarna ingår i begreppet ansvarsfull och hållbar jakt. Viltinformationen avgör Jägarna inser viltinformationens betydelse för att jakten ska kunna fortsätta. Inhämtandet av viltdata – att jägarna deltar i inventeringar och samlar in data om avskjutningen utgör en integrerad del av jaktens hållbarhet. Och med viltdata på hand kan vi visa att jakten är hållbar. Om vi däremot saknar information om viltet eller om informationen håller svag kvalitet så måste vi följa försiktighetsprincipen och begränsa jakten. Finlands viltcentral och Naturresursinstitutet har som gemensamt mål att under de närmaste åren utveckla inventeringarna av sjöfåglar och deras omfattning för att Brunand Jakten på brunand har förbjudits för tre år. JA RI PE LT OM ÄK I
  • Jägaren 5 l 2018 l 15 Sjöfågeljakten står inför en kulturell förändring regleringarna ska bygga på kvalitetsinformation. För sädgåsens del har arbetet redan inletts. I norra Finland skaffar vi information med helikopterinventeringar, både om gässen och om andra sjöfåglar med negativ utveckling. Vi ska också bygga ut nätverket av inventeringspunkter. gränsas med en personlig kvot för jägarna. Kvoten uppgår till fem (5) alfåglar per dygn. Syftet är att minska jaktdödligheten samtidigt som vi bevarar den kulturellt värdefulla jakten på havsfåglar. Tack vare begränsningarna bevarar vi jaktmöjligheterna och förhoppningsvis också jägarnas motivation att sköta fågellivet i skärgården med rovdjursjakt och fågelholkar. Nyttan för det övriga fågellivet i skärgården av jakten på senhösten är ett betydande skäl för att tilllåta jakt på alfågel i begränsad omfattning. Ny vinkel på alfågeljakten Alfågeln flyttar och rastar i stora flockar, och jagas framgångsrikt med vettar. Jägarna har kunnat fälla till och med stora mängder alfågel per dag. Den personliga avskjutningskvoten kommer därför att innebära en avsevärd kulturell förändring för jakten. En bra jaktdag kan kvoten på fem fåglar bli fylld väldigt fort. Jägaren kan ge jakten en vitaminspruta genom att exempelvis jaga selektivt. I stället för att ta vara på varje skottchans kan han försöka välja en hane i flocken eftersom hanarnas betydelse för stammen är mindre. Fem lyckade fällningar av en hane kräver skicklighet med både identifieringen och skyttet, och ger jakten nya utmaningar. Den fastställda personliga kvoten kan kännas liten för vana alfågeljägare, men alternativet till den strama begränsningen var ett totalt jaktförbud. De nya bestämmelserna i jaktlagens 38 § tillämpas nu i praktiken och har gjort det möjligt att fortsätta jakten i begränsad omfattning i havsområdena under hela säsongen, från 1.9 till 31.12. Jaktförbud för brunand och småskrake För brunand och småskrake fastställdes ett treårigt tidsbestämt jaktförbud på grund av att stammarna minskar internationellt. Bägge arterna kommer långt ner i avskjutningsstatistiken och det finns inte heller någon särskild jaktkultur kring dem, liksom för alfågeln, som toppar avskjutningen i den yttre skärgården. Vi kan förbättra situationen för brunanden främst genom effektiv jakt på små rovdjur och genom att iståndsätta livsmiljön i fågelvatten. Småskraken kan vi hjälpa genom att jaga rovdjur effektivt och sätta ut bolådor i skärgården. Förhoppningsvis kan vi vända utvecklingen uppåt för bägge arterna och i sinom tid tillåta jakt, åtminstone i begränsad omfattning. Under andjakten kan man träffa på alfågel, småskrake och brunand i stora delar av landet. Jaktförbuden och begränsningarna höjer kraven på artidentifiering ännu mer. Studera de olika arternas karakteristika med omsorg! Alfågel Småskrake JA RI PE LT OM ÄK I Jakten på alfågel förbjöds i inlandet och för havsområdena fasttälldes en personlig kvot för jägarna på högst fem alfåglar per dygn. Detta gäller i tre år. Jakten på småskrake har förbjudits för tre år. Alfågeljakten fortsätter i havsområdena Jordoch skogsbruksministeriet har med en förordning förbjudit jakt på alfågel i inlandet. Syftet är att minska på den sammanlagda jaktdödligheten. Jakten på alfågel i havsområdena beJA RI PE LT OM ÄK I Obs! Brunanden och småskraken har fredats för en period på tre år
  • 16 l Jägaren 5 l 2018 F inlands viltcentral har gjort ett enormt arbete för förvaltningen av sjöfågelstammarna. I projektet Hembygdsvåtmark Life iståndsattes och skapades hundratals hektar nya fågelvatten tillsammans med jaktföreningar och markägare. Med projektet Fågelvikar Life och det nordiska mårdhundsprojektet lyfte vi jakten på mink och mårdhund till en erkänd form av naturvård. Med det internationella arbetet med förvaltningsplaner har vi skapat möjligheter och en grund för sädgåsstammen att vända uppåt. Vi skapar alltså framtida jaktmöjligheter. Arbetet är dock fortfarande halvfärdigt och på ritbordet ligger ett omfattande projekt för förvaltningen av sjöfågelstammarna. Projektet ska handla om skötseln av livsmiljöer, stöda jakten på mink och mårdhund, och höja kvaliteten på viltinformationen. I projektet behöver vi också engagera övriga myndigheter och intressegrupper eftersom förvaltningen av sjöÄr förvaltningen av sjöfåglarna ett prioriterat samhällsprojekt? KA UK O OL KK ON EN fåglarna inkluderar bland annat viktiga vattenskyddsåtgärder. En upptrappad reglering av minkoch mårdhundsstammarna utgör också en integrerad del av vården av mångfalden. Småviltets utförsbacke har varit brant i hela Europa; splittringen, förlusten av livsmiljöer, de invandrade rovdjuren och klimatförändringarna försämrar levnadsförhållandena för skogshönsen, fälthönsen och sjöfåglarna, nu och i framtiden. Jägarnas och markägarnas gemensamma vilja att sköta naturen kan vara lösningen på de här problemen. Jägare. Häng med! För viltet. Utan vilt finns det ju inga jägare! HA N N U HU TT U Jakten på mink och mårdhund är nödvändig för att bevara vardagsnaturen och artrikedomen i skyddsområdena Mårdhund Mink
  • Beretta A400 Xtreme Plus soveltuu vesilintujen metsästykseen vaativimmissakin olosuhteissa. Markkinoiden luotettavin 3.5’’ vesilintuhaulikko, jolla on erittäin pehmeä ampumatuntuma. Saatavana myös luontoon täydellisesti sulautuvalla Camo Max 5-kuviolla tai optifade-värityksellä sekä vasenkätisenä. SUUNNITELTU KAIKKIIN OLOSUHTEISIIN BERETTA A400 XTREME PLUS Jälleenmyyjä: Sako Oy | PL 149, 11101 Riihimäki | puh. 010 830 5200 | www.sakosuomi.fi
  • 20 l Jägaren 5 l 2018 har avgjorts T ävlingen var riktad till jaktföreningar och jakträttsinnehavare som under fjolåret gjorde en insats för viltets livsmiljö. Juryn, som bestod av experter på Finlands viltcentral, bedömde mångsidigheten och långsiktigheten i deltagarnas viltoch naturvård. I serien för föreningar deltog 39 tävlande och i serien för enskilda personer bortåt 400 deltagare. I den personliga serien hade deltagarna i genomsnitt knogat på i över hundra timmar för viltet. Priserna bestod av presentkort på Retkitukku värda 3000, 2000 och 1000 euro. Mångsidigheten kammade hem segern Segern gick till föreningen Paistjärven Eränkävijät ry som övertygade med mångsidigheten i naturoch viltvården. I föreningens marker sköter medlemmarna om skogen, lantbruksmiljön och vattendragen med viltet i åtanke. Man uppmuntrar markägarna till mångfald både i jordbruket och skogsbruket. Intresset för mångfalden och viltvården ökar bland medlemmarna. I det segrande formuläret beskrevs föreningens mål så här: ”De positiva effekterna har i praktiken redan framträtt och vi fortsätter arbetet med att vårda viltet. Hela byn sluter upp för att skapa en ort som är viltrik och variationsrik och som erbjuder alla och envar naturupplevelser.” Föreningen Paistjärven Eränkävijät utgör ett gott exempel på markägare som betraktar viltet som en del av markens avkastning och levande landsbygd. På de följande sidorna presenterar vi föreningen Paistjärven Eränkävijäts naturvårdsarbete. Långsiktigt arbete i Kauhajoki I tävlingen spurtade föreningen Kauhajoen metsästysseura ry in på andraplatsen. Föreningen har arbetat för livsmiljöerna med bredd på greppet. Räknat till antalet medlemmar och arealen är detta en stor förening och den har under årens lopp gjort insatser för i synnerhet lantbruksmiljön. Genom informationsspridning till markägarna om stödformer för lantbruket, inköp av viltfrö och anläggandet av viltåkrar har föreningen bland annat stärkt rapphönsen på orten. Omfattningen av arbetsinsatserna illustreras av det faktum att tiotals medlemmar satsar hundratals timmar om året på att jobba för viltet. I Kauhajoki satsar man inte bara på lantbruksmiljöerna utan också på ett viltvänligt skogsbruk. Sädgåsgrabbarna räknar inte arbetstimmarna Tredjeplaceringen i tävlingen gick till Metsähanhimiehet, som inte är en jaktförening. Här gör medlemmarna frivilligarbete för sädgässen genom att leta upp livsmiljöer och ringmärka gäss. Arbetet är inte traditionell naturvård, men anknyter till arbetet med gässens livsmiljöer bland annat genom att stöda viltforskningen med information om gåsmiljöer. Arbetets omfattning illustreras av att medlemmarna i fjol somras körde drygt 10 000 kilometer för gässen. Fyra hedersomnämnanden Utöver de tre huvudpriserna delade vi också ut ett hedersomnämnande för förtjänstfullt naturvårdsarbete och ett Retkitukku-presentkort på 300 euro till Metsäyhtymä VähäKomu, Kartanon riista Oy, Mikko Halla och Risto Juntunen. De belönades insatser för naturen kommer att presenteras i kommande nummer av tidningen Jägaren. Bland deltagarna i den personliga serien och föreningsserien lottade vi ut sex 500 euros presentkort från Retkitukku. Fru Fortuna gynnade Antti Miekolainen, Antti Varpi, Pekka Keskilä, Seppo Lauhamo, Vesa Pikkarainen och Honkilahden Eräveikot. För att fira vårt lands hundraårsjubileum arrangerade Finlands viltcentral och Retkitukku en tävling om vem som är den bästa naturvårdaren i landet. Tävlingen omfattade hela landet och vi ville utse den som var bäst på att sköta viltets livsmiljöer. Till de tre bästa i tävlingen utsågs Paistjärven Eränkävijät ry, Kauhajoen metsästysseura ry och Metsähanhimiehet. R ETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta Tävlingen
  • Jägaren 5 l 2018 l 21 Föreningen Paistjärven eränkävijät vann tävlingen För viltet med mångsidigheten i sin naturoch viltvård. Jaktföreningen utgår från en byaförening och vårdar sammanhållningen i byn, vilket gagnar hembyn, naturoch viltvården och attityderna till jakten. Jaktföreningen har funnits i sju år. Medlemmarna utvecklar den på en hållbar grund och prioriterar viltvården. F öreningen Paistjärven eränkävijät verkar i Paistjärvi by i Heinola i Södra Savolax. I sina marker sköter föreningen viltet i både jordbruksoch skogsbruksmiljöer och i vattenområden. Naturoch viltvården görs huvudsakligen integrerat i vardagen på medlemmarnas egen mark Viltvården är en livsstil. Inom föreningSegraren i tävlingen För viltet: Paistjärven eränkävijät satsar på framtiden ens område finns viltåkrar, skyddszoner, växttäcke på vintern och traditionella biotoper. Nätverket av viltåkrar omfattar bland annat gamla åkrar utmed ån och sjöstränderna. Längs åkrarna har man lämnat dikesrensningsjord för att skapa skydd. Medlemmarna utfodrar viltet och för ändamålet gör de bland annat kärvar och snesar hö. Ökningen av arealen viltåker har enligt medlemmarna i föreningen resulterat i fler observationer av vitsvanshjort och rådjur. När jaktföreningen grundades tog medlemmarna på sig ansvaret för skötseln av De igenslyade åkrarna vid den lilla ån röjdes och blev viltåkrar. Höet snesades och nu växer här klöver som frestar klövdjuren. Övergångszonen sköts så, att den är artrik, skiktad och bjuder på gömslen. Jordbrukaren har lämnat kvar oskördad säd för viltet att äta.
  • 22 l Jägaren 5 l 2018 viltvården i byns samfällda vattenområden, som dittills hade varit tämligen försummade. Man har förbättrat livsmiljöerna för sjöfåglarna genom att iståndsätta strandängar och göra konstbon åt fåglarna. Enligt Juha Erola, som är vice ordförande för föreningen, har mängden sjöfåglar och kullar ökat år för år. I skogsbruket lämnar medlemmarna viltsnår, gynnar blandbestånd och håller övergångszonerna mellan mo och myr bevuxna med träd. De har också iståndsatt våtmarker. Bland skogsägarna ökar intresset för den viltvänliga FSC-certifieringen. Attityder i förändring Nästan alla medlemmar är skogsägare och på mötena berättar de vad de har gjort i sina marker för viltet. Mångfalden har prioriterats upp och viltet gynnas allra mest av attitydförändringen, berättar Erola. Enligt Erola har föreningen förnyat sitt sätt att stöda markägarna i deras beslut att jobba för viltet. I föreningen finns en vilja att öka viltet genom viltvård, mångfald, fredade områden och fredning av arter. Jakten är mycket måttlig. Änderna är i detta nu fredade liksom skogshönsen, men man matar änderna trots fredningen. Gemenskapsandan ökar viltvårdsmöjligheterna Paistjärven eränkävijäts verksamhet ger ett exceptionellt intryck i vår inhemska jaktföreningskultur. Inom jaktföreningen fungerar en aktiv byaföreningssektion med uppgift att ordna byns gemensamma årliga evenemang, som sommarfesten, månadens byakaffe, teaterresor och fisketävlingar. Byn är inte stor, men föreningen räknar drygt 50 medlemmar, av vilka ett tiotal jagar. Medlemmarna i byasektionen betalar en smärre medlemsavgift medan de cirka tio jagande medlemmarna står för lejonparten av utgifterna. De gemensamma evenemangen i byn som jaktföreningen arrangerar sammanför byborna samtidigt som det blir lättare att tala om jakt och viltvård. Enligt Erola har de gemensamma tillställningarna den effekten att de ökar förståelsen för jakten bland dem som tycker att jakt är någonting främmande. Det är en viktig uppgift för föreningens jägare att vårda bybornas känsla av gemenskap och berätta om jakten, till exempel förklara för sommargästerna varför bävrarna som de har lärt sig tycka om måste jagas för att förhindra översvämningar och skador på skogen. Arvingar i ett dödsbo som bor på annan ort blir informerade om jakten på de gemensamma tillställningarna. Folk Juha Erola visar våtmarken bakom sjön som föreningen håller på och iståndsätter. I skogsskötseln kan allting inte mätas i pengar, anser Erola. Allt fler markägare blir intresserade av den viltvänliga FSC-certifieringen. I Paistjärvitrakten finns flera Metso-skyddsobjekt och dessutom traditionella biotoper med betesgång. Sådana gynnar både skogshönsen, de små klövdjuren och en rad andra arter. uppskattar öppenheten och det är fler än jägarna som ställer upp på talko och bland annat donerar virke till byggandet av föreningens stuga. En god gemenskapskänsla ökar också möjligheterna till viltvård. Det är okomplicerat att be om och få tillstånd till viltvård på någon annans mark. Igenväxta åkrar har förvandlats till viltåkrar också på mark som tillhör någon som inte jagar. Hembyns välmåga och naturen är viktiga och viltet utgör en integrerad del av livet i den lilla byn på landsbygden. Ett intressant faktum är även det att föreningen delar med sig av älgköttet inte bara till markägarna utan också till andra bybor; närmare bestämt köttet från den första fällda stora älgen. Många ställer upp på talko vid jaktstugan och även med ett litet gäng flyter jobbet. På bilden jaktföreningsmedlemmarna Juha Erola, Sirkku Vahteri, Harri Piira, Juha och Hanna. Vid en iståndsatt bäck hittar också hönsfåglarna skydd och föda.