Jä g ar en Begränsningar i jakttiderna för skogshönsen 5 l 2016 Karelska björnhunden 80 år H U I P P U M E R K K I M M E Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Osallistu ja voit voittaa upeita palkintoja! Kuvaa syksyn komein riistalintusaaliisi yhdessä Nordishaulikonpatruunarasian kanssa ja osallistu kilpailuun! Kilpailuaika 1.8.-1.11.2016. Lähetä kilpailukuvasi ja yhteystietosi osoitteeseen info@nordis.fi. Palkinnot: 250 kpl Nordis-haulikonpatruunoita, 3 kpl Riista-lehden vuosikertoja, 10 kpl Riistavisa-pelejä, 5 kpl Robust-metsästyspuukkoja. Palkitut kuvat julkaistaan 9.12. ilmestyvässä Riista-lehdessä ja kilpailun parhaimmat kuvat julkaistaan Nordis Oy:n ja Riista-lehden kotisivuilla. Onnea kilpailuun! Uudet Nordis-haulikonpatruunat nyt kauppiailla! Nordis Oy_N-haulikonpaukkukilpailu_Metsästäjä_210x267mm_nro 5_2016.indd 1 15.8.2016 8:26:18
2 l Jägaren 5 l 2016 Kontaktuppgifter Adresser Jägaren Nr. 5/2016 65. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 28.11.2016. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress : Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion : Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Annamari Alanne, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Erkki Kiukas, Jouni Tanskanen, Annamari Alanne, Marko Svensberg, Petri Vartiainen och Laura Ticklén. Annonser Radannonser till spalten Jakt och jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar: Tfn 029 431 2002, metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri : Hansaprint 2016/Jag16_05 Pärmfoto : Vesa Seppänen Medlem i Tidningarnas Förbund Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. Jaktkortsärenden och adressändringar 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22 tfn 029 431 2002 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Viksbågen 4, 00790 Helsingfors, tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Oma riista –helpdesk Puh. 029 431 2111 (arkisin klo 12–16) oma@riista.fi”
Jägaren 5 l 2016 l 3 Innehåll l 5 l 2016 5 Ledaren: Samarbete och hänsyn 6 Jakttiderna för skogshönsen 8 Skogshönsen minskar fortsättningsvis 12 Insamlingen av älgdata – Oma riista-anvisningar för jaktledare 16 Avskjutningsanmälan i Oma riista för licensinnehavare 18 Ordförandens spalt: Hönsjakt med sans och måtta 20 Älgdata av jägare för jägare 22 Lockjakt lär dig djurens beteende 26 Älgidentifiering med viltkameror 30 Fästingar allt större bekymmer 32 Hot mot hjortdjuren i de arktiska områdena 33 Älgens echinokock svår att upptäcka 34 Viltet lider av förgiftningar 36 Plansch: Tjäder 38 Jagande ”kärring” som inte fjäskar för gubbar 42 Älgen 44 Karelska björnhunden fyller jämna år 46 I Panelia trivs rapphönorna igen 50 En jägares väg 52 Jakt och natur intresserar eleverna i Kides 54 Skogsvildrenen utvidgar sitt revir 56 25 år av rådjursjakt 58 Jvf-verksamheten utvecklas 60 Jaktsäsongen börjar 62 Förhösten smakar vilt 65 Viltmatskurs inspirerade i Nyland 66 Nyhetsmagasinet 69 Jakt och jägare 70 Åland Oma riista-anvisningar för älgjakten, s. 12 Soili Järvelä fyller 80 år, s. 38 Fästingar och hjortdjur, s. 30 M ik ae l W ik st rö m N ee na Ku uk as jä rv i Viltmats tips för hösten, s.62
1298 € ALK. 1598 € ALK. 1798 € ALK. € +50 € +500 € Pakettihinta sisältää kiväärin, Burris Fullfield E1 3-9x40 valopisteellisen kiikaritähtäimen, Optilock -kiikarinjalat, asepussin sekä asehihnan. Aseissa 14x1 vaimenninkierre. Paketin ostajan on mahdollista hankkia AseUtra SL5i -uutuusvaimennin hintaan 269€. 269 € SAATAVANA MYÖS VASENKÄTISENÄ
Jägaren 5 l 2016 l 5 Det nya jaktåret har kört igång och säsongen för hjortdjur närmar sig. I skrivande stund mals förordningarna fortfarande i byråkratins kvarnar och vi väntar på de slutliga besluten, i synnerhet om älgen men också om jakttiderna för hönsfåglarna. Beträffande hjortdjuren har speciellt kalvskyddet väckt debatt. Det är viktigt att observera att en eventuell ändring i straffpraxis bara skulle innebära ett ökat ansvar för jägarna. Det är självklart att alla jägare lämnar en hona med kalv i fred! Det gäller för oss alla att beslutsamt hålla fast vid god jägarsed. I den här debatten skulle jag hellre lyfta fram frågan om hur vi kan vidareutveckla viltstammarna och viltvården. Det talas mycket om huruvida det är köttet eller exempelvis hornen som är det viktiga, hur vi sköter samarbetet med markägarna och hur stor kvarvarande stam som är lagom för att bevara jaktmöjligheterna. Å andra sidan väcker också viltskadorna och viltolyckorna debatt, och hur vi ska göra för att hålla dem under kontroll. Även om debatten har en tendens att spetsas till, så skulle jag hellre se mera renhårigt samarbete. Guldmedaljhorn är visserligen fina, men hornen som hänger på väggen i jaktstugan borde snarare berätta om lyckat viltvårdsarbete och hållbar beskattning. Köttet är och förblir viktigt, bara vi hanterar djuren rätt hela vägen till middagsbordet. I verkligheten förhåller det sig väl ändå så, att de här frågorna lyckad viltvård och hållbar beskattning är olika aspekter av samma medalj? Den hållbara beskattningen och uppskattningarna av stammarnas storlek är särskilt aktuella just nu när vi väntar på besluten som bygger på triangelinventeringarna. Vi hoppas alla att sensommaren har varit gynnsam även för fågelstammarna, vilket skulle bädda för allsidiga möjligheter till fågeljakt. Beklagligtvis ser de preliminära resultaten inte lovande ut. Enligt naturresursinstitutet har skogshönsstammarna minskat i synnerhet i norra Finland medan fågelläget i södra och mellersta Finland är lika blygsamt som i fjol. I debatten är det allt emellanåt någon som förargar sig över att något jaktsätt begränsar eller stör personens egen favoritjakt. Det ställs till och med krav på att något jaktsätt borde totalförbjudas för att det kantänka stör favoritjakten! Här är det bäst att hålla i minnet att vi är markägarnas gäster och att vi jägare måste se till helheten: all laglig jakt är lika värdefull. Både småviltjägare och storviltjägare bär sitt strå till stacken, liksom även de som jagar skadedjur och håller hund. Det gynnar inte någon enda jägare att vi försvårar för några jaktsätt eller några former av jaktkultur så länge de står på hållbar grund. Samarbete och hänsyn är jaktens fundament. Samarbete och hänsyn Jari Varjo Direktör Finlands viltcentral Ledaren
Jordoch skogsbruksministeriet har fastställt jakttiderna för tjäder, orre, järpe och dalripa för jaktsäsongen 2016 2017. Jakttiden är begränsad eftersom sommarens vilttriangelräkning visar att populationerna av skogshönsfåglar har försvagats. Med begränsningarna vill man se till att jakten är hållbar. Jakttiderna för skogshönsen jaktåret 1.8.2016–31.7.2017 Orre Jakttiden för orre 10.9– 10.10: I landskapen Södra Österbotten, Kajanaland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Lappland, Birkaland, Österbotten, Norra Karelen, Norra Österbotten, Norra Savolax och Satakunta. Jakttiden för orre 10.9– 31.10: De övriga delarna av landet. Ingen vinterjakt efter orrtupp i januari. Tjäder Tjädern är fredad: I landskapet Egentliga Finland och i landskapet Nyland, dock inte i kommunerna Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Mäntsälä och Pukkila. Jakttiden för tjäder 10.9–10.10: I landskapen Kajanaland, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Birkaland, Österbotten, Norra Savolax, Päijänne-Tavastland och Satakunta, i landskapet Södra Österbotten, dock inte i kommunerna Alajärvi, Alavus, Kuortane, Soini och Etseri, i landskapet Mellersta Finland, dock inte i kommunerna Kannonkoski, Karstula, Keuruu, Kivijärvi, Kyyjärvi, Multia och Saarijärvi, i kommunerna Posio och Ranua i landskapet Lappland, i landskapet Norra Österbotten, dock inte i kommunerna Pudasjärvi och Taivalkoski, samt i kommunerna Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Mäntsälä och Pukkila i landskapet Nyland. Jakttiden för tjäder 10.9– 31.10: De övriga delarna av landet. 6 l Jägaren 5 l 2016 Jakttiden för orre 2016-2017 10.9-31.10 10.9-10.10 Jakttiden för tjäder 2016-2017 10.9-31.10 10.9-10.10 ingen jakt
Jägaren 5 l 2016 l 7 Jakttiderna finns angivna på kartor på viltcentralens webbsida på adressen www.riista.fi. Kartbilderna ovan följer Lantmäteriverkets kommunindelning 1/2015. Järpe Järpen är fredad: I landskapet Lappland. Jakttiden för järpe 10.9– 10.10: I landskapen Södra Osterbotten, Kajanaland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Österbotten, Norra Karelen, Norra Österbotten och Norra Savolax. Jakttiden för järpe 10.9–31.10: De övriga delarna av landet. Kontrollera landskapens och kommunernas gränser på Lantmäteriverkets webbsida: www.maanmittauslaitos.fi ? Kartor ? Kartprodukter ? Statistisk baskarta Fjällripa Jakttiden för fjällripa 10.9–31.3: I landskapet Lappland i kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki. Fjällripan är fredad: De övriga delarna av landet Dalripa Jakttiden för dalripa 10.9–31.3: I landskapet Lappland i kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki. Dalripan är fredad: De övriga delarna av landet. Jakttiden för dalripa 2016-2017 Vinterdräkt Sommardräkt Sommardräkt 10.9-31.3 ingen jakt Jakttiden för järpe 2016-2017 10.9-31.10 10.9-10.10 ingen jakt
8 l Jägaren 5 l 2016 Pekka Helle och Katja Ikonen , Naturresursinstitutet Skogshönsen minskar fortsättningsvis I våras verkade naturen vara alldeles upp och ner. Våren var tidig, vädret var varmt och mängden dunungar väckte förhoppningar om ett gott hönsår. Men så gick det inte. Resultaten av triangelinventeringarna utgör för många av oss en tämligen tröstlös läsning. somras var det 28 gången som vilttrianglar inventerades i hela landet. Under den egentliga inventeringstiden från 22 juni till andra augusti fick vi in resultaten för 811 trianglar, vilket bildade underlag för beredningen av förordningen om jakttiderna. Vid mitten av augusti hade vi fått in resultaten från sammanlagt 930 vilttrianglar. Hönsfåglarnas magra år Hönsstammarna har minskat i flera års tid och nedgången har fortsatt i större delen av landet. Det fanns dock avsevärda regionala variationer. I de södra och mellersta delarna av landet var läget det samma som i fjol, det vill säga rätt anspråkslöst. För landets norra delar noterade vi en klar minskning i tätheterna. För alla arter gäller att de genomsnittliga tätheterna låg kännbart under medelvärdet för de senaste tio åren. Diagrammen för de fyra storområdena visar att arternas medeltätheter är väldigt låga i förhållande till triangelinventeringarnas 28-åriga historia. I Uleåborg-Kajanaland är tätheterna för orre, järpe och ripa de lägsta under hela triangelperioden. I storområdet Mellersta Finland är situationen den samma för orren och järpen. Nedgången har redan pågått i flera års tid. För nästan alla arter och i merparten av storområdena inföll den föregående täthetstoppen åren 2011 eller 2012, men de fyra storområdena är beträffande variationerna dock inte enhetliga utan det förekommer också variationer på viltcentralsregionernas nivå (tabell). Periodiska variationer? En granskning av andelen ungar avslöjar inga långtidsförändringar i större delen av landet. I söder har andelen ungar av alla arter (tjäder, orre, järpe) i ett längre perspektiv till och med vuxit. De årliga variationerna är emellertid stora och i storområdet Mellersta Finland är andelen ungar hos de här tre arterna den lägsta under triangelinventeringarnas hela historia. Resultaten för de senaste åren antyder att tidigare decenniers periodiska variationer hos fågelstammarna kanske är på väg tillbaka. De har varit mer eller mindre försvunna i drygt två decennier. I fjol gjorde vi bedömningen att utförsbacken som hade pågått i några år kunde vara ett typiskt drag för cykliska variationer. Men årets observationer passar inte riktigt in El is a Ro n ka in en I
Jägaren 5 l 2016 l 9 Vi har inte någon klar uppfattning om hur den tidiga tidpunkten för inventeringarna och det på sina håll väldigt varma vädret under inventeringarna påverkade resultaten 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 7 6 5 4 3 2 1 Tjäder 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 14 12 10 8 6 4 2 Järpe 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Orre Skogshönsstammarnas utveckling åren 1989-2016 i landets fyra storområden. Lodaxeln : Tätheten som individer per kvadratkm skogsmark. LAPPI Lapplands viltcentralsregion OUKA Uleåborg och Kajanaland KESKI Norra Karelen, Norra Savolax, Mellersta Finland, Österbotten, Kust-Österbotten ETELÄ Sydöstra Finland, Södra Savolax, Nyland, Södra Tavastland, Norra Tavastland, Satakunta, Egentliga Finland 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 7 6 5 4 3 2 1 Ripa V ilt ce nt ra ls re gi on In ve nt er ad e tr ia ng la r Tjäder Orre Järpe Ripa Tä th et (in d/ kv km ) Fö rä nd rin g % A nd el en un ga r % Tä th et (in d/ kv km ) Fö rä nd rin g % A nd el en un ga r % Tä th et (in d/ kv km ) Fö rä nd rin g % A nd el en un ga r % Tä th et (in d/ kv km ) Fö rä nd rin g % A nd el en un ga r % S Tavastland 27 2,1 ? ? 32 5,0 + 30 6,5 ? ? 42 S Savolax 69 3,0 ± 32 4,8 ± 39 5,9 ± 32 SÖ Finland 47 4,8 + 37 6,5 ++ 47 7,9 ++ 44 Kajanaland 98 3,4 ? 42 5,9 ? 56 2,9 ? ? 52 0,4 ? ? 72 M Finland 74 3,1 ++ 30 4,8 ? 45 5,4 ± 42 Lappland 136 3,7 ± 41 1,7 ? ? 40 0,8 ? ? 42 1,3 ± 60 Uleåborg 130 2,4 ? 34 5,6 ? 54 2,7 ± 51 0,3 ? ? 39 Österbotten 87 2,5 ± 37 6,1 ± 43 3,5 ++ 38 N Tavastland 28 1,9 ? ? 34 5,1 + 43 9,0 ± 56 N Karelen 76 4,9 46 5,8 ? 56 5,9 ± 48 N Savolax 57 2,1 ++ 41 5,9 ± 49 5,3 ± 35 Kust-Ö 17 0,7 ? ? 5,5 ± 54 3,4 ? ? 31 Satakunta 54 2,8 ± 26 4,2 ± 42 7,0 ± 44 Nyland 23 2,5 ± 41 7,1 ++ 38 7,3 ± 50 EgF 7 2,0 + 30 3,8 ? 32 9,5 ++ 47 Hela landet 930 3,1 ± 37 4,3 ± 45 3,9 ± 44 0,7 ? ? 57 Skogshönsens tätheter (individer per kvkm skogsmark) och andelen ungar (% av alla observerade individer) i juliaugusti 2016. Förändringarna i förekomsterna sedan fjolåret är uttryckta med plusoch minustecken: ± förändring < 15 % + och ? förändring 15–30 % ++ och ? ? förändring >30 % För ripan visas bara siffrorna för norra Finland, där materialet räcker till. i den här bilden även om det i vissa delar av landet syns tecken på en spirande uppgång. Det här berör i någon mån den totala tätheten, men främst ungarnas andel av stammen som i flera regioner har stigit en aning sedan i fjol. Vad kan fågelknappheten bero på? Det finns alltid flera faktorer som påverkar mängden skogshöns och deras betydelse varierar från region till region och från art till art. Dessutom gör de olika faktorernas komplicerade samverkan det svårare att upptäcka och förstå sambanden mellan orsak och verkan. En fortplantningssäsong börjar aldrig från ett rent bord utan har tidigare säsonger med sig i bagaget. Så kan till exempel en fågelstams åldersstruktur efter vintern påverka den följande sommarens produktion av ungar. Vi har inte någon klar uppfattning om hur den tidiga tidpunkten för inventeringarna och det på sina håll väldigt varma vädret under inventeringarna påverkade fåglarnas synlighet och därmed även resultaten. Kvalmigt väder och lokalt häftiga regnoch åskskurar försvårade dock inventeringarna. Fortplantningssäsongen började med påtagligt gynnsamt väder eftersom medeltemperaturen i maj och under hela våren ställvis var till och med rekordhög. Flera av tecknen i naturen som visade hur våren och sommaren framskred var klart tidigare än vanligt. Av medeltemperaturerna att döma låg temperaturerna i juni nära långtidsmedelvärdet. I juni var regnmängderna i många regioner större än genomsnittet och bättrades på av några dagar med ösregn. Juli var varmare än vanligt i större delen av landet och i norr var det till och med ovanligt varmt. Mängderna av små gnagare kan ha en avgörande inverkan på hönsfåglarnas häckning. En plötslig nedgång i mängden gnagare i terrängen ökar predationen som är riktad mot de markhäckande fåglarnas bon och ungar. Enligt Naturresursinstitutet är sorkstammarna i södra och östra Finland på väg uppåt mot en topp medan de i norr har kollapsat eller håller på och kollapsar efter fjolårets toppnoteringar. I mellersta och västra Finland har det varit rätt ont om sorkar. Enligt de här uppgifterna kan det hända att hönsfåglarnas produktion av ungar har varit svagare i norr än i söder. Åter en gång har jägarna på ett berömligt sätt ställt upp och inventerat trianglar! Under rådande förhållanden krävde terrängarbetet stora ansträngningar och en beundransvärd hängivenhet för uppgiften. Merparten av inventeringsresultaten skickades in elektroniskt, vilket underlättade och snabbade upp behandlingen av resultaten avsevärt. Viltförvaltningen har behandlat de färska inventeringsresultaten i skyndsam ordning och har på grund av fågelläget infört jaktbegränsningar i förordningen, på sina håll kännbart. Dessutom kan varje jägare själv påverka mängden fällda hönsfåglar.
SUPRA: EN HUNDPEJL MED ÖVERLÄGSEN HÖRBARHET. DU HITTAR DIN ÅTERFÖRSÄLJARE PÅ WWW.TRACKER.FI. KÖP TRACKER PROGRAMMET HÄR: WWW.TRACKER.FI, PLAY.GOOGLE.COM/STORE ELLER AV EN ÅTERFÖRSÄLJARE! TILLSAMMANS UPLEVER DU MERA. DU ÄR I HJÄRTAT AV HÄNDELSERNA. ÖVERLÄ GSEN TÄCKNIN G MED SUPER ANTENN ! Suprans nya antennlösning ger överlägsen GSM-täckning i de mest utmanande förhållanden. Robust och ny design, bästa val av material och batteriet är avsedda för krävande användning. Äkta 3G-teknik försäkrar att pejlen funerar i realtid. Near Horizon Radiated Partial Power (NHRP+-30°), Verkotan 2016 00.0 100.0 200.0 300.0 400.0 N H R P (m W ) Supran är laboratorietestad mot de populäraste GSM/GPS hundpejlarna som finns på marknaden 500.0 600.0 660.7 275.4 SUPRA by Tracker Pejl A Pejl B Pejl C Pejl D Pejl E Pejl F 269.2 263.0 257.0 213.8 190.5 Den bästa möjliga jaktupplevelsen skapas när alla deltagare har möjlighet att kommunicera med varandra och följa jakten på sin egen telefon, via Tracker Gruppen. Alla Tracker medlemmar i gruppen kommer automatiskt att se samma information: gränser, pass platser , hundar och andra jägare. Gränser som ritats i Viltcentralens Oma Riista tjänst går at överföra till Tracker programmer mycket enkelt. KOMPATIBEL OBS! KONTAKTA OSS, FÖR MERA INFORMATION OM FÖRMÅNLIGA FÖRENINGS LICENSER! OBS! KONTAKTA OSS, FÖR MERA INFORMATION OM FÖRMÅNLIGA FÖRENINGS LICENSER!
SUPRA: EN HUNDPEJL MED ÖVERLÄGSEN HÖRBARHET. DU HITTAR DIN ÅTERFÖRSÄLJARE PÅ WWW.TRACKER.FI. KÖP TRACKER PROGRAMMET HÄR: WWW.TRACKER.FI, PLAY.GOOGLE.COM/STORE ELLER AV EN ÅTERFÖRSÄLJARE! TILLSAMMANS UPLEVER DU MERA. DU ÄR I HJÄRTAT AV HÄNDELSERNA. ÖVERLÄ GSEN TÄCKNIN G MED SUPER ANTENN ! Suprans nya antennlösning ger överlägsen GSM-täckning i de mest utmanande förhållanden. Robust och ny design, bästa val av material och batteriet är avsedda för krävande användning. Äkta 3G-teknik försäkrar att pejlen funerar i realtid. Near Horizon Radiated Partial Power (NHRP+-30°), Verkotan 2016 00.0 100.0 200.0 300.0 400.0 N H R P (m W ) Supran är laboratorietestad mot de populäraste GSM/GPS hundpejlarna som finns på marknaden 500.0 600.0 660.7 275.4 SUPRA by Tracker Pejl A Pejl B Pejl C Pejl D Pejl E Pejl F 269.2 263.0 257.0 213.8 190.5 Den bästa möjliga jaktupplevelsen skapas när alla deltagare har möjlighet att kommunicera med varandra och följa jakten på sin egen telefon, via Tracker Gruppen. Alla Tracker medlemmar i gruppen kommer automatiskt att se samma information: gränser, pass platser , hundar och andra jägare. Gränser som ritats i Viltcentralens Oma Riista tjänst går at överföra till Tracker programmer mycket enkelt. KOMPATIBEL OBS! KONTAKTA OSS, FÖR MERA INFORMATION OM FÖRMÅNLIGA FÖRENINGS LICENSER! OBS! KONTAKTA OSS, FÖR MERA INFORMATION OM FÖRMÅNLIGA FÖRENINGS LICENSER!
Lämnande av älginformation – anvisning till jaktledare STEG 1. Skapande av jaktdag STEG 2: Antecknande av älgobservation En älg som har setts flera gånger under dagen antecknas endast en gång. Även fällda älgar antecknas som observationer. 1. Logga in som jaktledare till tjänsten (ifall jaktdagen inte är skapad se steg 1 ). Gå till vyn Jakt och klicka på Anteckna observation . 2. Som antagande kommer älg och observationstyp synobservation . Flytta och zooma in kartan till observationsplatsen och klicka på den. En blå ikon dyker upp på kartan och koordinaterna syns under Plats . De skapade jaktdagarna öppnas vid pilen. Välj rätt jaktdag (eller skapa en ny jaktdag med plus-knappen) och fyll i uppgifterna. Till den skapta jaktdagen kan man skriva in eller godkänna medlemmarnas föreslagna byten eller observationer. 1. Logga in till Oma riista -tjänsten som jaktledare. 2. Gå till vyn Jakt . 3. Klicka på Skapa jaktdag och lägg till jaktdagens noggrannare uppgifter. De uppgifter som är markerade med stjärna är obligatoriska. Till jakttiden räknas inte resor till jaktområde, pauser, slakttid, fest för bybor osv. Snödjupet anges som noll om det jagats då marken är snöfri. OBS! Observationer av stora rovdjur som görs under en älgjakt antecknas på samma sätt som älgobservationer. 12 l Jägaren 5 l 2016 Lägg till observationens detaljerade uppgifter. Välj observatör från listan eller ge dennes jägarnummer. Observationer gjorda av utlänningar kan du skriva in på dig själv. Komplettera de enskilda uppgifterna om observationen. Ensamma kalvar antecknas också som okända. Spara observationen, då den överförs till föreningens uppgifter.
STEG 3. Antecknande av älgbyte STEG 4: Godkännande av föreslagna observationer eller bytesanmälningar 1. Logga in som jaktledare till tjänsten. Gå till vyn Jakt och klicka på Anteckna byte -knappen. 2. Älgen kommer automatiskt som bytesdjur. Flytta och zooma in platsen där bytet fälldes och klicka på fällningsplatsen, då syns koordinaterna under Plats. Som jaktledare kan du skriva in bytet även utanför det gröna jaktområdet. Vid pilen öppnas de sparade jaktdagarna. Välj en jaktdag (eller skapa en ny med plus -knappen). Efter valet av jaktdag (eller sparandet) och klockslag kan du fylla i detaljerade uppgifter om bytet. Välj skytten bland medlemmarna som lagts till gruppen eller uppge dennes jägarnummer. Ifall skytten är utlänning skrivs bytet in på jaktledarens namn och i fältet tilläggsuppgifter kan man skriva in skytten. 3. Fyll i de obligatoriska fälten som är markerade med röd stjärna. Lägg ett kryss i rutan om bytet är mer än till hälften odugligt som människoföda och Finlands viltcentral har beviljat licensmottagaren en ny jaktlicens. Ifall bytet är en vuxen tjur, lägg till hornens detaljerade uppgifter. Till Slaktvikt = flått djur utan huvud, inälvor och klövar. Genom att spara överförs bytesanmälan till föreningens uppgifter samt till skyttens privata viltdagbok. Bytesmeddelandet kan redigeras ända till meddelandet om att jakten avslutats har gjorts. De föreningsmedlemmar som hör till älggruppen kan spara älgobservationer och -byten i terrängen via Oma riista -mobilapplikationen. Gruppens medlemmar kan även föreslå älgbyten och -observationer för godkännande via oma.riista.fi -internettjänsten. Förslagen kommer automatiskt till jaktledaren för godkännande då: 1. observationen har antecknats på älgjaktområdet som fastställts av föreningens kontaktperson och 2. förslaget har gjorts av någon som är medlem i älggruppen och 3. punkten I samband med älgjakt är ikryssad (endast observationer) Den föreslagna bytesanmälan bör fylla punkterna 1 och 2. En anmälan som gjorts på fällningsplatsen med mobilapplikation får automatsikt rätta koordinater via telefonens gps. De anmälningarna som gjorts utanför telefonnätet flyttas till nättjänsten först när mobilapplikationen öppnas nästa gång inom telefonnätets område. sist Spara , då den blåa ikonen på kartan ändras till grön. Jägaren 5 l 2016 l 13
Jaktledaren kan vid jakten skriva in gjorda observationer och byten utanför jaktområdet. 1. Klicka på den röda kikar-ikonen på kartan under vyn Jakt och Gå för att godkänna . 2. Redigera observationsuppgifterna vid behov. Ensamma kalvar antecknas också som okänd 3. När man har Sparat överförs observationen till föreningens samt skyttens uppgifter och ikonen på kartan ändras till grön. Uppgifterna kan redigeras ända till man gjort anmälan om att jakten avslutats. Vid samlicens syns observationerna endast för den egna föreningens medlemmar. 4. Klicka på den röda sikte -ikonen på kartan under vyn Jakt och Godkänn föreslagna bytet. 5. Lägg till uppgifter som saknas och redigera dem vid behov. Du kan även ändra på föreslagen bytesplats (blåa ikonen) genom att klicka på kartan. Du kan lägga till bytets detaljerade uppgifter ännu efter kontroll av jaktdag eller sparandet. 14 l Jägaren 5 l 2016
STEG 5. Avslutande av jakten 6. Vid godkännande överförs bytet till föreningens samt skyttens uppgifter och sikte-ikonen på kartan ändras till grön. Uppgifterna kan redigeras ända till man gjort anmälan om att jakten avslutats. Byten syns hos alla samlicensdeltagare förutom de uppgifter som gäller skytten. Varje licensdeltagare bör avsluta jakten, så att licensmottagaren kan bifoga betalningskvittot och stänga jaktlicensen. 1. Logga in som jaktledare eller föreningens kontaktperson till tjänsten. Gå till vyn Tillstånd . Klicka på Funktioner och sen på Deltagarens avslutande av jakt . 2. Komplettera uppgifterna om avslutande av jakten och Spara . De med röda stjärnor utmärkta uppgifterna är obligatoriska. Genom att skicka avslutar du jakten. Du kan även återta avslutandet och redigera uppgifterna tills dess att licensmottagaren har stängt jaktlicensen. Tilläggsuppgifter och anvisningar:: http://riista.fi/riistahallinto/ sahkoinen-asiointi/ Help Desk ger råd antingen på oma@riista.fi eller 029 431 2111. Jägaren 5 l 2016 l 15
1. Då du skapat koderna, logga in som privatperson till Oma riista -tjänsten på adressen oma.riista.fi. 2. Gå till vyn Licenser/dispenser och bytesmeddelanden och välj Älglicenser . 3. Klicka på Dela licenserna -knappen och gradera, i planeringstabellen licenserna som ska fördelas per samlicensdeltagare, i antal individer som ska skjutas. Anvisning till licensmottagaren för lämnande av bytesmeddelande i Oma riista-tjänsten Dela det planerade antalet licenser mellan deltagarna och spara. Licensmottagaren kan lämna in bytesmeddelandena i Oma riista-tjänsten till hösten. Finlands viltcentral rekommenderar, att samlicensdeltagarna antecknar bytesuppgifterna i Oma riista -tjänsten så fort som möjligt, för att licensmottagaren och samlicensdeltagarna kan följa med i realtid hur jakten framskrider. I tjänsten kan du också då licensbesluten blivit klara, genast fördela licenserna per individ enligt den planerade avskjutningen, till samlicensdeltagarna. Om licensdeltagaren använder älginformationskortet i pappersformat, så måste det omedelbart efter att jakten har avslutats skickas till jaktvårdsföreningen. De här uppgifterna uppdateras till Oma riista -tjänsten först då de har registrerats vid Naturresursinstitutet. Licensmottagaren eller licensens kontaktperson meddelar att jakten är avslutad genom att till tjänsten bifoga licensbetalningskvittot. Betalningskvittot kan bifogas och bytesmeddelandet lämnas först då, alla samlicensdeltagarnas jaktledare eller föreningens kontaktpersoner har markerat jakten som avslutad i tjänsten. 16 l Jägaren 5 l 2016
4. I sektionen Betalningsuppgifter syns licensbetalningarna. En röd varningstriangel meddelar, att licenser icke dugliga som människoföda och antal byten är felaktigt. Om de inte överensstämmer, går det inte att bifoga betalningskvittot och licensen kan inte stängas. Bifoga här nätbankens elektroniska kvitto. Du kan även bifoga en skannad fil eller ett foto av kvittot. Godkända format är tiff, prig, csv, txt, html, gif, pdf. 5. Klicka på Funktioner och välja Bifogande av betalkvitto och avslutande av jakt med licens . Betalningssektionen öppnas först då alla samlicensdeltagare har markerat jakten som avslutad och då både licenser samt byten icke dugliga till människoföda överensstämmer med licensbetalningarna. Klicka här för att öppna betalningsspecifikationen. 6. 6. Efter att sparandet av betalningskvittot lyckats öppnas en vy med texten Jakt med licensen har avslutats . Du kan granska betalningskvittot du har sparat via Ladda kvitto-knappen. Din bytesanmälning har nu blivit gjord och din licens har stängts, och inga andra åtgärder behöver göras. Jägaren 5 l 2016 l 17 Tilläggsuppgifter och anvisningar: http://riista.fi/riistahallinto/sahkoinen-asiointi/ Help Desk ger råd antingen på oma@riista.fi eller 029 431 2111.
18 l Jägaren 5 l 2016 Ordförandens spalt Jaktsäsongen för duva, sjöfågel och björn har redan rullat i gång. I skrivande stund har det knappt ens gått två dygn sedan björnjakten inleddes, men trots det har det redan blivit flera fällningar. Jägarnas stora talkoinsats, inventeringen av vilttrianglarna, ligger bakom oss. Den gav oss en rätt tillförlitlig bild av hönsfågelstammarna och resultatet är avgörande för besluten om jakttiderna för hönsfåglarna. En jämförelse med inventeringsresultaten för tidigare år visar att medeltätheten har sjunkit för alla hönsfåglar och ligger klart under medelvärdet för de senaste tio åren. Nedgången har varit särskilt kraftig i landets norra delar. I södra och mellersta Finland är fågelstammarna inte heller starka, men de har ändå stannat på samma nivå som i fjol. Enligt Naturresursinstitutet är arternas sammanlagda täthet i många regioner den lägsta under triangelinventeringarnas hela 28-åriga historia. Ministeriet har tagit hänsyn till det svaga läget för hönsfåglarna i sitt utkast till förordning. Rent generellt blir det en begränsning av jakttiderna. Utvecklingen ser inte positiv ut för någon av arterna, men för ripan är det särskilt illa ställt, utom i kommunerna Enontekis, Utsjoki och Enare längst upp i norr. Där är ripbestånden såpass starka att ministeriet inte föreslår några begränsningar. Ministeriet utfärdade i somras en förordning om dispenser för björn och begränsningar i jakten efter gås. Det har beviljats betydligt fler björndispenser i år än under tidigare år. Eftersom björnarna blir fler och vänjer sig vid människor får vi nästan varje vecka höra varningar i massmedierna om nallar som visar sig i trakter där de inte borde finnas. Om vi inte i skyndsam ordning gör någonting åt de förhållanden som gör att björnar vänjer sig vid människor så kan det leda till bekymmer – också stora sådana – under de närmaste åren. Arbetet med att uppdatera förvaltningsplanerna för björnen och lodjuret pågår. Åtminstone för lodjurets del är arbetet bara påbörjat. Nu gäller det att påverka beredningen eftersom uppdateringarna kommer att staka ut riktningen för de kommande årens rovdjurspolitik här i landet. Fredningen av sädgåsen fortsätter åtminstone till nästa höst. Då klarnar det hur det blir med jakten; kanske blir det tillåtet med jakt, men i mindre skala? Bland jägarna är förväntningarna i alla fall höga. Allt väl på Oma riista-fronten. Jägarna har tagit väl emot de nya verktygen som tjänsten erbjuder. Det finns redan drygt 60 000 registrerade användare och fler än 3000 föreningar har börjat lära sig hur man sparar älgdata i elektronisk form. I höst samlar vi för första gången in älgavskjutningen och älgobservationerna i Oma riista, vilket minskar på mängden överlappande arbete i flera led. Att skriva in fällningarna och observationerna går enkelt med några knapptryck. Appen har den fördelen att den inte behöver ett telefonnät för att fungera. Därefter kan man i nättjänsten följa med hur jakten framskrider och följa Naturresursinstitutets rapporter på en större skärm. Det har också införts en efterfrågad egenskap i tjänsten Oma riista. Den är nu kompatibel med Bbarks, Trackers och Ultrapoints hundpejlsappar. Från Oma riista går det att flytta de definierade gränserna för en jaktförenings marker till hundpejlen. På det viset ser medlemmarna i föreningen gränserna för sitt eget jaktområde i sina apparater. Före jakten gör varje jägare klokt i att repetera vad han eller hon ska vara uppmärksam på för att jakten ska vara etiskt och moraliskt hållbar. Inte låter vi väl jägarna bli en nagel i ögat på någon för de här frågornas skull? Hönsjakt med sans och måtta Asko Keski-Nisula Vice ordförande Finlands viltcentral
TUTKAPANNAT 549,SUPERTARJOUS! (699,-) GARMIN ASTRO 320/ ALPHA 100 + T5 PANTA » Katso Garmin-tilaajaedut verkkokaupasta! ENSILUOKKAISTA TÄYSRAVINTOA KOIRILLE JO VUODESTA 1995 +ROYAL CANIN ENERGIALISÄ KAUPAN PÄÄLLE VÄHINTÄÄN 2 SÄKIN OSTAJALLE AGILITY 4100 TRAIL 4300 ENDURANCE 4800 -40% JOPA SPECIAL KAMPANJA! 49 90 TARJOUS! /15 KG 26 90 /15 KG ALK. TARJOUS! ILMAINEN TOIMITUS 0€ 8 SÄKKIÄ VALIO-KOIRANRUOKAA VALINTASI MUKAAN! KATSO KOIRAVARUSTE.FI VOITA VUODEN RUOAT KOIRALLESI! OSALLISTU ARVONTAAN! TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 ark. 9-17 TUTKAMYYNTI 0500 176 596 ark. 8-16 OSTA NYT – MAKSA MYÖHEMMIN! KORKO 0% Ta rj ou ks et vo im as sa 30 .9 .2 01 6 sa ak ka ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri itt ää . TILAAJAETU Tracker, Ultracom, B-bark tai SportDog tutkapannan ostajalle € Alaska Barrow varustekassi, FoodMaster haudutuspata tai Burrel G10 LED-otsalamppu. Arvo jopa 99,90€. • AVIUS • KOIRA-GPS • NOVUS TRACKER SUPRA • Uusi GSM-antenniratkaisu, kuuluvuudeltaan ylivoimainen • Uudistettu haukkulaskuri • Uusi muotoilu ja parhaat materiaalivalinnat • Menestynyt tehotesteissä YLIVOIMAINEN KUULUVUUS! VHF-TUTKAUUTUUS! UUTUUS! GARMIN ALPHA 50 +T5 KOIRA-GPS HUIPPU-UUTUUS! NYT PIENI ERÄ SUORAAN VARASTOSTA! SUOMEN KOVIMMAT TUTKATARJOUKSET! TUTKATARJOUKSET www.koiravaruste.fi TAI PUHELIMITSE 0500 176 596 ark. 8-16 Suome? mestari? 0€ 2 SÄKIN OSTAJALLE (MIN. 30 KG) KOTIINTOIMITUS • Haukkulaskuri • Nopeusnäyttö • Tarkka GPS ja GLONASS-paikannus • Ennakkoon ladattu värillinen karttapohja • Täysin vesitiivis • Voit seurata jopa 21 koiraa tai metsästäjää samanaikaisesti TEK 2.0 50 KPL ERÄ NOPEILLE! KATSO TUTKATARJOUKSET VERKKOKAUPASTA! KYSY EDULLISTA TRACKERLISENSSIPAKETTIA SEUROILLE! HUOM. SEURAT!
20 l Jägaren 5 l 2016 Tuomas Kukko OCH Jyrki Pusenius , Naturresursinstitutet Älgdata av jägare för jägare lgobservationerna, fällningarna och de övriga uppgifterna om älgstammen som tidigare anmäldes separat med avskjutningsanmälan och älgobskort skrivs nu in elektroniskt i Oma riista och kan sparas, analyseras och rapporteras till jägarna i bästa fall som dagliga rapporter. Uppgifterna som returneras på älgobskort av papper av jägare med licens införs i rapporterna först efter avslutad jakt, när materialet är inskickat, skannat och sparat. För att informationen ska kunna användas dynamiskt och i realtid krävs det alltså att jaktlagen mangrant tar i bruk Oma riista. Detta har redan skett i bland annat Österbotten, vilket är berömvärt. Uppdaterad information under pågående jakt När jaktlagen skriver in informationen om jakten i smartelefonerna så styrs observationerna och fällningarna direkt till rätt jaktlag, jaktvårdsförening, älgförvaltningsområde och viltcentralsregion. Därmed blir det möjligt att i stor skala följa med avskjutningen medan jakten pågår. Det går att jämföra jaktens framskridande med målsättningarna och avskjutningen under tidigare jaktår. I tjänsten Oma riista kan jägarna följa med Sedan 70-talet har vi med inventeringar samlat in exceptionellt högklassig information om älgstammen i vårt land. Jägarnas talkoinsatser med älgobskort har år efter år skapat ett oerhört värdefullt material både för älgforskningen och för dem som ansvarar för förvaltningen av stammen, från jägare till viltråd. Tack vare den elektroniska insamlingen av älgdata genom tjänsten Oma riista och förnyelserna av analysmetoderna kan förvaltningen nu använda älginformationen bättre och snabbare än någonsin förut. Ä Ke ij o V ää n än en