Jägaren 04/2016 - Lehtiluukku.fi

Jä g ar en 4 l 2016 Viltkameran en givande hobby Morkullan ingen lättjagad fågel
2 l Jägaren 4 l 2016 Egentliga Finland: Kuralagatan 2, 20540 Åbo tf jaktchef Jörgen Hermansson, tel. 029 431 2342 tf viltplanerare Heli Paavola, tel. 029 431 2343 Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi jaktchef Jukka Keränen, tel. 029 431 2231 tf. viltplanerare Janne Miettinen, tel. 029 431 2264 förvaltningssekreterare Ritva Juntunen, tel. 029 431 2233 Kust-Österbotten: Långgatan 4, PB 16, 66531 Kvevlax jaktchef Stefan Pellas, tel. 029 431 2311 förvaltningssekreterare Lena Södergård-Ahlskog, tel. 029 431 2313 Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi jaktchef Sami Tossavainen, tel. 029 431 2304 viltplanerare Urpo Kainulainen, tel. 029 431 2252 Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä tf. jaktchef Olli Kursula, tel. 029 431 2242 tf. viltplanerare Teemu Lamberg, tel. 029 431 2212 förvaltningssekreterare Seija Kiiveri, tel. 029 431 2243 Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu jaktchef Juha Kuittinen, tel. 029 431 2291 viltplanerare Reijo Kotilainen, tel. 029 431 2292 Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 029 431 2301 tf. viltplanerare Ohto Salo, tel. 029 431 2305 förvaltningssekreterare Tuula Ruuskanen, tel. 029 431 2303 Norra Tavastland: Labkotie 2, 36240 Kangasala jaktchef Jani Körhämö, tel. 029 431 2281 viltplanerare Otto Hölli, tel. 029 431 2284 förvaltningssekreterare Leena Särkijärvi, tel. 029 431 2283 Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors jaktchef Visa Eronen, tel. 029 431 2331 viltplanerare Antti Piironen, tel. 029 431 2332 förvaltningssekreterare Carola Lönnfors, tel. 029 431 2333 Satakunda: Porintie 9 B 6, 29250 Nakkila jaktchef Antti Impola, tel. 029 431 2321 viltplanerare Reima Laaja, tel. 029 431 2322 förvaltningssekreterare Tuija Korhonen, tel. 029 431 2323 Sydöstra Finland: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn jaktchef Erkki Kiukas, tel. 029 431 2221 viltplanerare Jouni Tolvanen, tel. 029 431 2222 förvaltningssekreterare Airi Karvinen, tel. 029 431 2223 Södra Savolax: Virastotie 3 bost 2, 51900 Juva jaktchef Petri Vartiainen, tel. 029 431 2211 tf. viltplanerare Ohto Salo, tel. 029 431 2305 viltplanerare Teemu Lamberg, tel. 029 431 2212 förvaltningssekreterare Tuula Varjus, tel. 029 431 2213 Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus jaktchef Jyri Rauhala, tel. 029 431 2201 viltplanerare Sirpa Kuhlström, tel. 029 431 2203 viltplanerare Marko Muuttola, tel. 029 431 2116 Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 029 431 2261 viltplanerare Harri Hepo-oja, tel. 029 431 2262 förvaltningssekreterare Ritva Oksanen, tel. 029 431 2263 Österbotten: Vapaudentie 32–34 B 22, 60100 Seinäjoki jaktchef Mikael Luoma, tel. 029 431 2271 viltplanerare Juha Heikkilä, tel. 029 431 2272 förvaltningssekreterare Sirpa Hakala, tel. 029 431 2273 REGIONKONTOR Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Internetbutik tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn. 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri : Hansaprint 2016/Jag16_04 Pärmfoto : Pasi Parkkinen, Vastavalo Medlem i Tidningarnas Förbund Jägaren Nr. 4/2016 65. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 9.9.2016. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress : Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion : Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Henna Väyrynen, tfn. 029 431 2121 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Erkki Kiukas, Jouni Tanskanen, Annamari Alanne, Marko Svensberg, Petri Vartiainen och Henna Väyrynen
Jägaren 4 l 2016 l 3 Innehåll l 4 l 2016 5 Ledaren: Inför det nya jaktåret 6 Jakttiderna 8 Ordförandens spalt: Jakten omsätter mycket pengar 9 Etiska regler för jägare 12 Morkullan ingen lättjagad fågel 16 Björnjakt med kamerateam i hälarna 20 Vargproblematiken: Även lokala lösningar möjliga 22 Vargungefotografering med viltkamera 24 Viltkameran en givande hobby 28 Rekreation, hälsa och naturens håvor 30 Skribaläger med jakt och fiske 32 Utbildningsportalen håller jägarna uppdaterade 34 Jägarexamen förnyas: Identifiera djuret innan du skjuter 40 SRVA ställer upp året om – även i Helsingfors 44 Plansch: Björn 46 Jaktsäsongen börjar 50 Ljudlös, luktlös och osynlig 52 ”Enkla smaker gör mig lycklig!” 58 Stämningar på jaktmässan i Riihimäki 60 Damerna lär sig i egna jaktföreningar 62 Mårdhunden har erövrat Åland 65 Vildsvinet 66 Trygghet i trafiken för alla 68 Tipshörnan 70 Jaktföreningar bytte marker med varandra 71 Viltråden utvärderas 72 Sjöfågelstammarna 2016: Krickan ökade 74 Jaga sjöfågel med sans och måtta 77 Först triangelinventeringarna, sedan höst 78 Insamlingen av sjöfågelvingar 80 Rovdjurspolitik och medborgarforskning 82 Nyhetsmagasinet 85 Jakt och jägare 78 Åland 88 Skapa ett Oma riista-användarnamn Pappren, jägarna, hundarna och grejerna! s. 46 Viltet är närmat, s. 5. 52 Samarbet e inom vargrevi ren, s. 20 Bågjakten är utmanande och givande, s. 50 Pe kk a H ei m o la Kl au s Ek m an Gräsandsgryta med fräst skogssvamp
SEE THE UNSEEN WWW.SWAROVSKIOPTIK.COM HUIPPULUOKAN SUORITUSKYKY, TÄYDELLINEN MUOTOILU. Z8i on SWAROVSKI OPTIKin uusi merkkipaalu. 8-kertaisen zoomin ja erinomaisen optiikan ansiosta se soveltuu kaikenlaiseen metsästykseen. Ohut 30 mm:n runkoputki sopii erittäin hyvin mihin tahansa metsästysaseeseen. Joustava ballistiikkatorni ja ensimmäinen kytkettävä ristikko FLEXCHANGE varmistavat monikäyttöisyyden joka tilanteessa. Kun sekunnit ratkaisevat – SWAROVSKI OPTIK. H31_Metsastaja_A4_FI.indd 1 16.06.16 07:34
Jägaren 4 l 2016 l 5 Bara några veckor återstår till det nya jaktåret. För jägarna är det på många sätt årets höjdpunkt som ger struktur åt hela året. Det är dags att sköta om hundarna och utrustningen, och se till att ens kunskaper och färdigheter är uppdaterade. Vi får inte heller glömma att jägarnas verksamhet bedöms på nytt varje år, både av utomstående och samarbetsparter. Våra kunskaper och färdigheter måste alltså vara uppdaterade, följa bestämmelserna och vara öppna. Var och en av oss representerar hela jägarkåren genom sina handlingar och sitt exempel! I synnerhet den etiska aspekten av jakten ligger hela tiden under lupp. Låt oss alltså komma ihåg god jägarsed, säkerheten och respekten för det fällda viltet under det nya jaktåret, från de icke-fredade fåglarna till de stora rovdjuren. Viltet är en värdefull naturresurs och det bästa sättet att visa vår uppskattning är att vara koncentrerade på jakt, varje gång, och ta vara på det fällda viltet på rätt sätt och laga middag av det, eller göra en trofé eller ett plagg. Under jaktåret som nu lider mot sitt slut har de stora rovdjuren i allmänhet och vargen i synnerhet och den beståndsvårdande jakten efter varg väckt livlig debatt. Förvaltningsplanerna för björn och lodjur är under revidering och det tvååriga försöket med beståndsvårdande vargjakt är avslutat. I debattens hetta glömmer vi emellanåt att förvaltningen av viltstammarna innebär så mycket mera än jakt. I synnerhet förvaltningsplanerna är verktyg med vilka vi påverkar viltstammarnas utveckling. För björnens och lodjurets del kan vi konstatera att utvecklingen har varit väldigt positiv: bägge arterna har etablerat sig som jaktbart vilt och bägge arterna mår bra. Det här är ett gott exempel på målmedveten realisering av förvaltningsplaner som har lyckats! För vargens del har vi alla möjligheter att gå framåt i samma riktning genom att göra verklighet av förvaltningsplanen. Utvärderingen av resultaten för den beståndsvårdande vargjakten pågår, men jakten har varit behärskad under försökstiden och debatten har blivit sakligare. Liknande tongångar hörs också från de övervakande myndigheterna. Utgående från vad vi vet i skrivande stund verkar vargstammens utveckling dessutom vara positiv och det verkar inte heller förekomma någon oförklarlig avgång. När analyserna är klara finns det förhoppningsvis förutsättningar för vargen att fortsätta på samma väg som björnen och lodjuret har stakat ut. I höst kommer ministeriet att fatta beslut i saken när all information och analys föreligger i sin helhet. Vid förvaltningen av viltstammarna bär jägarna ett stort ansvar; de måste hela tiden kunna visa samhället, ända upp till EU-nivå, att vi sköter våra viltresurser hållbart. Även om tillståndet i jaktmarkerna emellanåt kan se ut som om besluten skulle fattas långt borta och med klena insikter i den faktiska situationen, så måste vi alla ta vårt ansvar och följa bestämmelserna. Jaktens framtid och utveckling skadas av varje fall av tjuvskytte och varje gång vi tigande godkänner tjuvjakt. Låt oss alltså inför det nya jaktåret se till att vi jagar i enlighet med lagar och bestämmelser, på ett säkert sätt och med respekt för både medmänniskor och vilt. Åter en gång väntar oss minnesvärda upplevelser och avkoppling på egen hand eller tillsammans med kamrater när vi vårdar viltet och fäller med eftertanke. Låt inte heller respekten för viltet stanna halvvägs utan ta vara på hela djuret! Inför det nya jaktåret Jari Varjo Direktör Finlands viltcentral Ledaren
6 l Jägaren 4 l 2016 Grågåsen är fredad i inlandet Grågåsen fredades för tre år, 1.8 2013 till 31.7 2016. Jordoch skogsbruksministeriet har utfärdat en ny förordning (586/2016) som förlänger fredningen med tre år (1.8 2016 till 31.7 2019) i vissa landskap och kommuner inne i landet. Avsikten med förordningen är att lindra jakttrycket på de grågäss som häckar och lever i inlandet för att stärka stammen så att arten kan bli en värdefull viltresurs även där. Finlands viltcentral stöder arbetet för att grågåsen ska etablera sig i inlandet. Jakten är inte begränsad i artens huvudsakliga förekomstområde vid kusten. Där får grågåsen jagas i normal ordning under tiden 20.8 till 31.12. Jakt efter grågås är förbjudet i landskapen Södra Karelen, Södra Savolax, Kajanaland, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Birkaland, Norra Karelen, Södra Savolax och Päijänne-Tavastland. Likaså är jakten förbjuden i kommunerna Alajärvi, Alavus, Evijärvi, Kuortane, Lappajärvi, Soini, Vimpeli och Ähtäri i landskapet Södra Österbotten; i kommunerna Halsua, Lestijärvi, Perho och Veteli i landskapet Mellersta Österbotten; i landskapet Lappland utom i kommunerna Kemi, Keminmaa, Torneå och Simo; i kommunerna Itis och Kouvola i landskapet Kymmenedalen samt i kommunerna Haapajärvi, Haapavesi, Kuusamo, Kärsämäki, Nivala, Pudasjärvi, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Reisjärvi, Siikalatva, Utajärvi, Taivalkoski och Vaala i landskapet Norra Österbotten. Sädgåsen fredades i hela landet för ett år. Avsikten med jordoch skogsbruksministeriets totalfredning är att arten ska börja repa sig. Jakten efter sädgås totalförbjöds 2014 med en förordning (473/2014) och därefter har förbudet förlängts med en förordning i fjol (789/2015) och med en ny förordning (585/2016) i år. H an nu R äm ä, Va st av al o Ja n i Se pp än en , Va st av al o
Jägaren 4 l 2016 l 7 Jakttider 1.8.2016 – 31.7.2017 ART REGION ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Änder *1 Hela landet 20.8 kl 12.00–31.12 Sjöfåglar *2 Hela landet 1.9 – 31.12 Guding Ejder Se. www.riista.fi Hela landet 1.6 – 15.6 20.8 kl 12.00–31.12 Sothöna Hela landet 20.8 kl 12.00–31.12 Grågås Kontrollera området Se kartan Sädgås Hela landet Fredat Kanadagås Hela landet 20.8 kl 12.00–31.12 Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00. 31.12 Orre Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Järpe Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Tjäder Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Dalripa Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Fjällripa Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Rapphöna Landskapena Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga dellar av landet med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. 1.9 – 31.10 1.9 – 31.10 Fasan Hela landet 1.9 – 28.2 Ringduva Hela landet 10.8 – 31.10 Anmärkningar: *1) Gräsand,kricka,årta, bläsand,stjärtand, skedand,brunand,vigg ochknipa. ART REGION ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Skogshare och fälthare Hela landet 1.9 –28.2 Vildkanin Hela landet 1.9 – 31.3 Ekorre Hela landet 1.12 – 31.1 Europeisk bäver Med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. 20.8 – 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 – 30.4 Bisamråtta Hela landet 1.10–19.5 Räv Landskapet Lappland Övriga landet 1.8 – 30.4 1.8 – 14.4 Mårdhund, mink, iller, i farm uppfödd fjällräv Hela landet Hela jaktåret (Höna med ungar får inte dödas 1.5. – 31.7.) Grävling Hela landet 1.8 – 31.3 Mård Hela landet 1.11 – 31.3 Hermelin Hela landet 1.11 – 31.3 Lo Med av Finlands viltcentral med stöd av i JL 41 § avsedd dispens. I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av lo (med undantag förlohona som åtföljs av under ett år gammal unge). I renskötselområdet I övriga dellar av landet 1.1 – 31.12 1.10 – 28.2 1.12 – 28.2 Utter Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens. I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av utter. Tiderna framgår av dispensbesluten Tiderna framgår av dispensbesluten Östersjövikare Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 10 § avsedd jaktlicens. 1.9 – 15.10, 16.4 – 31.5 Gråsäl Med stöd av jaktlagen 10 § inom ramen för given regional kvot. Kontrollera kvoten på www.riista.fi 16.4 – 31.12 Vildsvin Hela landet Se. www.riista.fi Mufflon Hela landet 1.9 – 31.1 Älg Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. Enontekis, Enare, Utsjoki, Muono 24.9 – 31.12 1.9 – 20.9 och 11.10 – 30.11 Vitsvans-, dovhjort Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. 24.9 – 31.1 Skogsvildren Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. 24.9 – 31.1 Rådjur, bock *3 Get och killing Hela landet Hela landet 1.9 – 31.1, 16.5 – 15.6 1.9 – 31.1 Brunbjörn I renskötselområdet, med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om jaktlagen föreskrivna dispenser. Kontrollera kvoten på www.riista.fi I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens för fångst eller dödande av björn (med undantag för björnhona som åtföljs av under ett år gammal unge) I övriga delar av landet med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens 20.8 – 31.10 (Hona som åtföljs av under ett år gammal unge får ej dödas, ej heller yngre unge). 20.8 – 31.10 (Hona som åtföljs av under ett år gammal unge får ej dödas, ej heller yngre unge). 1.1 – 31.12 Varg Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens. Därtill kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens beviljas för att fånga eller döda varg. Tiderna framgår av dispensbesluten Tiderna framgår av dispensbesluten *2) Alfågel,stor-och småskrake. Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, järpe, ripa och fällripa) bestäms i slutet av augusti och läggs ut på vår hemsida. De publiceras också i följande nummer av tidningen Jägaren. Fredningstiderna när de icke fredade fåglarna häckar l kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast:iNorraÖsterbotten,KajanalandochLappland 1.5–31.7,iNorraSavolaxochNorraKarelen1.4–31.7ochiövrigalandet10.3–31.7 l skataiNorraSavolax,NorraKarelen,NorraÖsterbotten,KajanalandochLappland10.4–31.7 ochiövrigalandet1.4–31.7 l korpirenskötselområdet10.4–31.7(iövrigalandetfredadåretom) l kolonierav gråtruthelaåret *3) Användningavdrivandehund irådjursjaktärtillåtenendast mellan24.9–31.1
8 l Jägaren 4 l 2016 Ordförandens spalt I juni utkom Naturresursinstitutets och Finlands viltcentrals rapport om vilthushållningens välfärdseffekter. Den bygger på information som samlades in 2008 med en enkät. De här resultaten om jaktens totalekonomiska effekter är länge emotsedda och de preliminära beräkningarna som nu föreligger är synnerligen uppmuntrande för vilthushållningen. Beloppen som spenderas på jakt har under de senaste decennierna ökat avsevärt, och i synnerhet summorna som spenderas på utrustning, resor och inkvarteringstjänster. 2008 lade en finländsk jägare i genomsnitt ut cirka 950 euro per år på sitt jagande. Med hänsyn till förändringarna i prisnivå och inkomstnivå så motsvarar det cirka 1100 euro 2014. Kostnaderna för jakthundar uppgick enligt utredningen till cirka 500 euro om året. Vid analysen beaktades att drygt 200 000 jägare jagar varje år och att cirka 40 procent av dem jagar med hund. Frivilligarbetets andel ingick inte i de här beräkningarna. Granskningen av välfärdseffekterna tog också hänsyn till de förändringar i prisoch inkomstnivå som har ägt rum efter enkäten. De effekter på ekonomin som konsumtionen kring jagandet hade låg på mellan 279 och 359 miljoner euro om året medan värdeökningen låg på mellan 130 och 169 miljoner euro om året och de sysselsättande effekterna på mellan 2245 och 2986 årsverken. Därtill kommer värdet på viltköttet som 2014 låg på cirka 62 miljoner euro. Om vi jämför effekterna av jägarnas penninganvändning med exempelvis motsvarande för besökarna i nationalparkerna så kan vi konstatera att de är ungefär dubbelt större. Hittills har naturturismens ekonomiska effekter framhävts från flera håll medan jaktens totalekonomiska effekter har lämnats obeaktade. Nu kan vi visa att vår hobby är en avsevärd sysselsättare som skapar jobb också på orter där utbudet av andra jobb är begränsat. Dessutom är jägarna synnerligen trogna kunder med en erkänt hög tröskel för att lämna den de anlitar. De många jaktmässorna som ordnas i vårt land har fortsättningsvis tillräckligt med besökare trots att det numera finns en mässa i nästan varje viltcentralsregion. Jordoch skogsbruksministeriet skickade tidigare under sommaren ut ett förslag till ändringar i jaktförordningen på remiss. De viktigaste förslagen handlar om jakttiderna för älg, om att slopa kalvskyddet för älgkor och att förenkla licensansökningsprocessen. Värt att notera är att förslaget i hög grad följer det som riksviltrådet redan har stakat ut. När riksviltrådet grundades i enlighet med den reviderade viltförvaltningslagen var tanken precis denna, att rådet skulle bistå ministeriet och grunna på riktlinjerna för viltpolitiken. Ute på fältet har förslaget till förordning enligt min uppfattning tagits väl emot. Mest debatt har det väl blivit kring förslaget om att slopa kalvskyddet för älgkor efter den andra lördagen i oktober. Här ska vi hålla i minnet att ett kalvskydd i vår nuvarande form, där det blir rättsliga påföljder om ett misstag inträffar, inte förekommer i exempelvis Sverige. Det är min fasta övertygelse att det här ordnar sig genom upplysning och etiska anvisningar för jakten. Det är osannolikt att en finländsk älgjägare avsiktligt skulle skjuta en älgko som följs av en eller två kalvar. I praktiken skulle alltså ingenting annat än det straffrättsliga ansvaret ändras. I anvisningarna för jakt skulle en älgko som följs av kalv också i fortsättningen vara fredad. Enligt förslaget till förordning ska kalvskyddet slopas redan i höst, vilket skulle innebära nya bud för jägarutbildningen och jaktledarna. Ändringen skulle ge oss bättre möjligheter att rätta till skevheter i älgstammens struktur eftersom tröskeln för att fälla också älgkor sänks. Om ett missöde ändå skulle inträffa så skulle skytten enligt förnyelsen inte drabbas av straffrättsliga påföljder utan det vore jaktledaren som besluter om eventuella efterräkningar. Jakten omsätter mycket pengar Tauno Partanen Ordförande Finlands viltcentral
Etiska regler för jägare 1. Varje jägare representerar jägarkåren Respektera naturen och viltet. Var en öppen och ansvarsfull representant för jägarkåren. Informera om jakten och jagandet. 2. Jaga enligt principen för hållbart nyttjande Delta i inventeringarna av viltstammarna, anpassa din jakt efter viltet och jaga selektivt och med eftertanke. Gör din andel av viltvårdsarbetet. 3. Visa respekt för viltet Skjut bara på avstånd där du är säker på att träffa. Skjut bara på vilt som du med säkerhet har identifierat. Jaga alltid med hund när det är möjligt. Gör allt du kan för att hitta ett skadskjutet vilt. Respektera det fällda viltet och behandla det med respekt. 4. Utveckla dina kunskaper och färdigheter Lär dig mera om naturen, viltet och jakten. Utveckla och upprätthåll din skjutskicklighet. Följ med ändringarna i lagstiftningen. 5. Tänk på säkerheten Hantera alltid ditt gevär på ett säkert sätt. På pauser ska ett hagelgevär vara brutet och låset på en studsare öppet. Se efter var hunden befinner sig och att skjutsektorn är säker innan du skjuter. Håll också reda på var dina jaktkamrater finns. 6. Sköt om relationerna till markägarna Diskutera med markägaren om användningen av vägar och om du får göra upp eld. Avtala på förhand om placeringen av viltvårdskonstruktioner, passtorn och slickstenar. Ta hänsyn till odlingar och husdjur. 7. Respektera andra jägare och andra som rör sig i naturen Respektera andra jägares rätt att jaga och var en god jaktkamrat. Var vänlig mot andra som rör sig i naturen. På adressen http://riista.fi/sv/publikationer/etiska-regler/ finns mera information om etisk jakt. H an nu H ut tu Jägaren 4 l 2016 l 9
ENERGIALISÄ +ILMAINEN TOIMITUS 0€ KAUPAN PÄÄLLE VÄHINTÄÄN 2 SÄKIN OSTAJALLE OHJELMISTOT • KARTAT • LISENSSIT • PUHELINLIITTYMÄT TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 ark. 9-17 TUTKAMYYNTI 0500 176 596 ark. 8-16 OSTA NYT – MAKSA MYÖHEMMIN! KORKO 0% TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai TUTKAMYYNTI 0500 176 596 ark. 8-16 OSTA NYT – MAKSA MYÖHEMMIN! KORKO 0% Suome? mestari? GARMIN ALPHA 100 + T5 PANTA GARMIN ASTRO 320 + T5 PANTA LUOLATUTKAT TEK 2.0 ULTRACOM SILVA KOIRA-GPS TRACKER G500 BLACK MAGNUM NOVUS TUTKAPANNAT TRACKER G1000 MAXIMAL TRACKER SUPRA • Uusi GSM-antenniratkaisu, kuuluvuudeltaan ylivoimainen • Uudistettu haukkulaskuri • Uusi muotoilu ja parhaat materiaalivalinnat • Menestynyt tehotesteissä YLIVOIMAINEN KUULUVUUS! KAIKKI VALMIIKSI ASENNETTUNA! TUTKAPAKETIN OSTAJALLE! ASENNUSPALVELU 0€ • PUHELIMET • TABLETIT LAITTEET SUOMEN KOVIMMAT TUTKATARJOUKSET! TUTKATARJOUKSET www.koiravaruste.fi TAI PUHELIMITSE 0500 176 596 ark. 8-16 VHF-TUTKAUUTUUS! • Toimii VHF-yhteydellä 155 MHz • Välittää koiran paikkatiedon puhelimeen ilman GSM-verkkoa • Käyttää puhelimen Ultrapoint-ohjelmistoa • Tarkka haukkulaskuri ja GPS-paikannus • Toimintavarma ja helppokäyttöinen HUIPPUTARJOUS! HUIPPUTARJOUS! 50 KPL ERÄ! GARMIN ALPHA 50 +T5 KOIRA-GPS TILAAJAETU Tracker, Ultracom, B-bark tai SportDog tutkapannan ostajalle 0€ Alaska Barrow varustekassi, Noorvik reppujakkara tai Burrel G10 LED-otsalamppu kaupan päälle. Arvo jopa 129,90€. HUIPPU-UUTUUS! UUTUUS! NYT ENNAKKOMYYNNISSÄ! » Katso Garmin-tilaajaedut verkkokaupasta! » Katso Garmin-tilaajaedut verkkokaupasta! » Katso Garmin-tilaajaedut verkkokaupasta! TARJOUS! TARJOUS! PARASTA TÄYSRAVINTOA JAHTIKAUDELLE! 0€ 2 SÄKIN OSTAJALLE (MIN. 30 KG) KOTIINTOIMITUS 26 90 /15 KG ALK. TARJOUS! UUTUUS! VALIO LIHA-ATERIA KANA 18 X 800 G KRONCH LOHIÖLJY LEMMIKEILLE Luonnollinen koiranmakkara. Korkea lihapitoisuus – erittäin herkullinen ravinto koiralle Apu ihon kuivumiseen ja iho-oireisiin. Sisältää runsaasti Omega -3 ja -6 -rasvahappoja. EASYWALK VEDONESTOVALJAAT PETSAFE EASYSPORTVALJAAT DUVO+ AUTOVALJAAT KUPPITELINEET, USEITA ERI MALLEJA! METRO HÄKKITUULETIN Katso kaikki mallit verkkokaupasta. Kierrättää tehokkaasti ilmaa lemmikin häkissä tai kuljetuslaatikossa. 18x 36 90 SÄÄSTÖPAKKAUS! 14 90 ALK. TARJOUS! 14 90 ALK. ALUWAY KULJETUSHÄKKI AUTOON Kestävä kuljetushäkki on erinomainen tuote koiran kuljettamiseen. 4 eri kokoa. KAUPAN PÄÄLLE FOXYFUR ALUSTA! 219,HUIPPUTARJOUS! ALK. 17 90 TARJOUS! BRAVA METALLIHÄKIT Koiran kuljetushäkki auton tavaratilaan. Useita eri kokoja! 39,HUIPPUTARJOUS! ALK. JÄMPTI LÄMPÖERISTETTY KOIRANKOPPI Lämpöeristetty koirankoppi ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät 50 mm, styreenieristys. Irrotettava koppiosa. Helppo huoltaa ja pestä. Värit: punainen, ruskea ja harmaa. KOIRATARHAT Mukautuvat ja monikäyttöiset koiratarhat kaikenkokoisille koirille. Katso kaikki mallit verkkokauppamme laajasta valikoimasta! SIS. RAHDIN SIS. RAHDIN KAUPANPÄÄLLE LÄMPÖMITTARI ASENNETTUNA! 699,HUIPPUSUOSITTU! 8 90 ALK. 19 90 ALK. 12 90 ALK. AGILITY 4100 • TRAIL 4300 • ENDURANCE 4800 VÄHINTÄÄN 2 SÄKIN OSTAJALLE TOIMITUS 0€ -40% JOPA SPECIAL KAMPANJA! 49 90 TARJOUS! /15 KG 529,ALK. TARJOUS! 8 SÄKKIÄ VALIO-KOIRANRUOKAA VALINTASI MUKAAN! KATSO KOIRAVARUSTE.FI VOITA VUODEN RUOAT KOIRALLESI! OSALLISTU ARVONTAAN! PIENI ERÄ NOPEILLE! Tarjoukset voimassa 30.8.2016 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää.
ENERGIALISÄ +ILMAINEN TOIMITUS 0€ KAUPAN PÄÄLLE VÄHINTÄÄN 2 SÄKIN OSTAJALLE OHJELMISTOT • KARTAT • LISENSSIT • PUHELINLIITTYMÄT TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 ark. 9-17 TUTKAMYYNTI 0500 176 596 ark. 8-16 OSTA NYT – MAKSA MYÖHEMMIN! KORKO 0% TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai TUTKAMYYNTI 0500 176 596 ark. 8-16 OSTA NYT – MAKSA MYÖHEMMIN! KORKO 0% Suome? mestari? GARMIN ALPHA 100 + T5 PANTA GARMIN ASTRO 320 + T5 PANTA LUOLATUTKAT TEK 2.0 ULTRACOM SILVA KOIRA-GPS TRACKER G500 BLACK MAGNUM NOVUS TUTKAPANNAT TRACKER G1000 MAXIMAL TRACKER SUPRA • Uusi GSM-antenniratkaisu, kuuluvuudeltaan ylivoimainen • Uudistettu haukkulaskuri • Uusi muotoilu ja parhaat materiaalivalinnat • Menestynyt tehotesteissä YLIVOIMAINEN KUULUVUUS! KAIKKI VALMIIKSI ASENNETTUNA! TUTKAPAKETIN OSTAJALLE! ASENNUSPALVELU 0€ • PUHELIMET • TABLETIT LAITTEET SUOMEN KOVIMMAT TUTKATARJOUKSET! TUTKATARJOUKSET www.koiravaruste.fi TAI PUHELIMITSE 0500 176 596 ark. 8-16 VHF-TUTKAUUTUUS! • Toimii VHF-yhteydellä 155 MHz • Välittää koiran paikkatiedon puhelimeen ilman GSM-verkkoa • Käyttää puhelimen Ultrapoint-ohjelmistoa • Tarkka haukkulaskuri ja GPS-paikannus • Toimintavarma ja helppokäyttöinen HUIPPUTARJOUS! HUIPPUTARJOUS! 50 KPL ERÄ! GARMIN ALPHA 50 +T5 KOIRA-GPS TILAAJAETU Tracker, Ultracom, B-bark tai SportDog tutkapannan ostajalle 0€ Alaska Barrow varustekassi, Noorvik reppujakkara tai Burrel G10 LED-otsalamppu kaupan päälle. Arvo jopa 129,90€. HUIPPU-UUTUUS! UUTUUS! NYT ENNAKKOMYYNNISSÄ! » Katso Garmin-tilaajaedut verkkokaupasta! » Katso Garmin-tilaajaedut verkkokaupasta! » Katso Garmin-tilaajaedut verkkokaupasta! TARJOUS! TARJOUS! PARASTA TÄYSRAVINTOA JAHTIKAUDELLE! 0€ 2 SÄKIN OSTAJALLE (MIN. 30 KG) KOTIINTOIMITUS 26 90 /15 KG ALK. TARJOUS! UUTUUS! VALIO LIHA-ATERIA KANA 18 X 800 G KRONCH LOHIÖLJY LEMMIKEILLE Luonnollinen koiranmakkara. Korkea lihapitoisuus – erittäin herkullinen ravinto koiralle Apu ihon kuivumiseen ja iho-oireisiin. Sisältää runsaasti Omega -3 ja -6 -rasvahappoja. EASYWALK VEDONESTOVALJAAT PETSAFE EASYSPORTVALJAAT DUVO+ AUTOVALJAAT KUPPITELINEET, USEITA ERI MALLEJA! METRO HÄKKITUULETIN Katso kaikki mallit verkkokaupasta. Kierrättää tehokkaasti ilmaa lemmikin häkissä tai kuljetuslaatikossa. 18x 36 90 SÄÄSTÖPAKKAUS! 14 90 ALK. TARJOUS! 14 90 ALK. ALUWAY KULJETUSHÄKKI AUTOON Kestävä kuljetushäkki on erinomainen tuote koiran kuljettamiseen. 4 eri kokoa. KAUPAN PÄÄLLE FOXYFUR ALUSTA! 219,HUIPPUTARJOUS! ALK. 17 90 TARJOUS! BRAVA METALLIHÄKIT Koiran kuljetushäkki auton tavaratilaan. Useita eri kokoja! 39,HUIPPUTARJOUS! ALK. JÄMPTI LÄMPÖERISTETTY KOIRANKOPPI Lämpöeristetty koirankoppi ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät 50 mm, styreenieristys. Irrotettava koppiosa. Helppo huoltaa ja pestä. Värit: punainen, ruskea ja harmaa. KOIRATARHAT Mukautuvat ja monikäyttöiset koiratarhat kaikenkokoisille koirille. Katso kaikki mallit verkkokauppamme laajasta valikoimasta! SIS. RAHDIN SIS. RAHDIN KAUPANPÄÄLLE LÄMPÖMITTARI ASENNETTUNA! 699,HUIPPUSUOSITTU! 8 90 ALK. 19 90 ALK. 12 90 ALK. AGILITY 4100 • TRAIL 4300 • ENDURANCE 4800 VÄHINTÄÄN 2 SÄKIN OSTAJALLE TOIMITUS 0€ -40% JOPA SPECIAL KAMPANJA! 49 90 TARJOUS! /15 KG 529,ALK. TARJOUS! 8 SÄKKIÄ VALIO-KOIRANRUOKAA VALINTASI MUKAAN! KATSO KOIRAVARUSTE.FI VOITA VUODEN RUOAT KOIRALLESI! OSALLISTU ARVONTAAN! PIENI ERÄ NOPEILLE! Tarjoukset voimassa 30.8.2016 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää.
12 l Jägaren 4 l 2016 Text och bilder: Tuomo Karsikas Jakten efter morkulla: Full fart och snabba lägen
Jägaren 4 l 2016 l 13 rödbruna övergumpen och den ljusa stjärtspetsen. Fågeln är omöjlig att överraska eftersom den har utstående ögon som ger den ett synfällt på fulla 360 grader. I regel flyger den upp först när man nästan trampar på den. Kroppsformen är kraftig och påminner om duva medan näbben är lång och rak. Från april till juli flyger hanarna på kvällen i höjd med trädtopparna och låter höra sitt knispande och knortande läte. I blandskog, lundar och strandskogar Morkullan lever i skogar och barrskogar i den tempererade zonen. Hos oss förekommer arten särskilt gärna i fuktig blandskog och på kärr samt i lundar och strandskogar. Under flyttningen påträffas arten också på ängar, i diken och till och med på öar i havsbandet. Den håller till i våtmarker, häckar glest i näringsrika skogar och är skymningsaktiv. Morkullan förekommer över allt i de tempererade och subarktiska delarna av Eurasien. I Finland häckar arten så långt norrut som gränsen till Lapplands län och vår häckande stam uppgår till cirka 120 000 par. I Europa häckar mellan 500 000 och 700 000 par, men siffrorna inkluderar inte morkullorna i Ryssland eftersom vi saknar siffror för dem. Globalt sett uppskattas stammen till mellan 15 och 16 miljoner. De nordligaste populationerna övervintrar i Sydeuropa och Sydasien medan de finländska morkullorna övervintrar främst i Frankrike, Irland och England. Honan blir könsmogen vid ett års ålder och hanen vid två års ålder. Boet ligger på marken dolt i växtlighet eller under grenarna på en ung gran. Ungarna är bruna när de kläcks och tillräckligt utvecklade för att kunna lämna boet. De blir flygga vid ungefär fem veckors ålder. Det är fortfarande omtvistat om morkullan bär på sina ungar. Det har gjorts några observationer som tyder på detta. Morkullan äter maskar, larver, sniglar och andra smådjur som lever i en fuktig miljö, samt frön och bär. Morkullsjakten Morkullan är en viltfågel som jagas i en väldigt blygsam omfattning i vårt land; bara cirka 5 000 fåglar om året. Jakten börjar den 20 augusti klockan 12, precis som andjakten, och pågår året ut. Populationen skulle klara en mycket kraftigare avskjutning än vad som är fallet idag. Det är först under det senaste decenniet som vi har börjat jaga arten i större omfattning och på allvar. Det går utmärkt att jaga morkulla med en stående eller en stötande hund. Hunden markerar fågeln så att skytten kan göra sig beredd på ett snabbt uppflog. Det är särskilt förtjänstfullt om en stående fågelhund kan hämta husse. Det är lättare att hitta hunden i snårig terräng om den kommer till husse och leder T Honan lägger fyra ägg och ruvar dem i cirka 22 dygn. Morkullan är ett intressant och svårjagat vilt som kräver att jägaren ska vara snabb med siktandet och skottet. På övriga håll i Europa är arten ett mycket uppskattat vilt, men här i Finland har jakten ännu inte blivit särskilt populär. Varje år fälls det ungefär 5000 morkullor i vårt land. ill färgen är morkullan brun i olika nyanser och spräcklig i svart och vitt. I flykten känner man igen den på den klart I Europa är morkullan ett uppskattat och populärt vilt En morkulla fLyger upp oerhört fort och i krumbukter
14 l Jägaren 4 l 2016 Morkulla (Scolopax rusticola) l På finska lehtokurppa, tyska Waldschnepfe, engelska Woodcock l Längd: 33–38 cm, inräknat den 6–7 cm långa näbben l Vingspann: 55–65 cm l Vikt: 145–420 g l Det är vanligt att morkullan i andra språk benämns med ett alldeles annat namn än sina släktingar. Det kanske tydligaste exemplet är engelskan där arten heter woodcock medan släktingarna har namn som slutar på snipe. På svenska kallas arten morkulla medan släktingarna är beckasiner. lll Antingen har morkullan blivit vanligare med åren eller så har vi lärt oss att leta efter den på de rätta ställena. Frågan lyder alltså: ska vi fälla våra morkullor själva eller ska vi bjuda in jaktgäster som gör det om vi inte tänker bärga skörden själva? Eller förhåller det sig så, att jägarna fortfarande inte har ”hittat” till morkullan som vilt? Morkullan är ju ett mycket uppskattat vilt i Centraleuropa och kunde öppna nya dörrar för jaktturismen. I Europa är arten ett vilt som ges hedersplatsen i paraderna som ordnas när jakterna avslutas. Var och en som har fällt sin första morkulla i Centraleuropa minns också alldeles säkert ceremonierna som följde på bedriften. De varierar förstås från förening till förening och mellan länder, men har det gemensamma draget att skytten för ett ögonblick upplever sig höra till jägarkårens adel. Vi har några fransmän med en engelsk setter som kommer hit varje år enbart för att jaga morkulla i södra Österbotten. De kommer tillbaka år efter år för en vecka och deras hund står inte för några andra fåglar än morkullor. När dagsfångsten stiger till fyra morkullor betraktar de det som en prestation. Här kan de jaga morkulla långt innan fåglarna i oktober-november flyttar till sina övervintringsområden. Jag är övertygad om att morkullsjakten kan locka fler jaktturister till Finland från kontinenten! Morkullsjakten bjuder på utmaningar för både hundarna och jägarna. För jägaren gäller det att träffa eftersom fågeln flyger upp med en väldig fart. honom till ståndet. Annars går det mycket tid till att leta efter hunden och oftast går det så att husse hittar sin hund först när morkullan flyger upp. När en morkulla flyger upp så går det verkligen fort och i krumbukter. Skytten ska därför vara beredd på ett snabbt och instinktivt skott. Om terrängen är tät och snårig så lämnar det knappt alls någon tid för skottet och än mindre för siktandet. Vi kan konstatera att det i runda slängar bara är vart tionde skott som ger resultat. Men det som gör jakten intressant är att jägaren på en timme kan få sex eller sju chanser. I jämförelse med andra frilevande fåglar är detta mycket. Jakten efter morkulla kräver inga stora arealer och sparar alltså på stegen. Området kan vara ett tio meter brett bälte med snår mitt i odlingslandskapet. Ett uppskattat vilt På kontinenten är morkullan ett uppskattat och mycket populärt vilt. Om uppskattningen berättar bland annat det att det i flera länder, däribland England, har grundats (1949) en särskild klubb för dubblé-skyttar. Medlemskap beviljas personer som har skjutit dubblé på morkulla och har två tillförlitliga personer som vittnen till bedriften. Dubblén ska gå till så, att vapnet inte sänks mellan skotten utan skytten avfyrar bägge piporna i snabb följd. Ansökningen om medlemskap riktas till klubben The Shooting Times Woodcock. Medlemmarna får en inbjudan till den årliga middagen, ett märke och en slips med en morkulla på. I skrivande stund har klubben cirka 1500 medlemmar. Närmaste motsvarande klubb finns i Danmark; Dansk Sneppeklub. I många länder är det dessutom noga regEn morkulla som äter på en död koltrast; en högst ovanlig syn! Dragplåster för jaktturister? lerat hur många morkullor som får fällas per dag: det normala är högst tre fåglar per jägare. Ett sällskap om minst tre jägare får fälla högst sex morkullor per dag. Dessutom får hunden inte heller ha några elektroniska hjälpmedel; det enda som är tillåtet är en bjällra i halsbandet.
IP67 WATERPROOF VÅGAR DU VARA ANNORLUNDA? VÄLJ ROSA SÅ STÖDER DU BRÖSTCANCERFORSKNINGEN *FINNS ÄVEN I ORANGE FULLT PROGRAMMERBAR BILRADIO Paketet innehåller: • monofon • fästanordning • MODIGT ROSA • VISKNINGS FUNKTION • VATTENTÄT IP 67 • OPEN SPEAKER FUNKTION • SVENSKA OCH FINSKA MENYVAL • VATTENTÄT TILLBEHÖRSANSLUTNING HITTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE PÅ WWW.GYTTORP.FI STORSÄLJAREN ANVÄNDARVÄNLIGA FUNKTIONER Transport 80M easyHUNT II <<< >>>
16 l Jägaren 4 l 2016 Text och bilder: Kaisa Huttunen Björnjakt med kamerateam i hälarna I höst börjar Yle sända en ny serie om jakt och fiske kallad Eränkävijät. Tittarna får bland annat följa med de nordkarelska bröderna Turunen på björnjakt. Inspelningarna ägde rum i augusti i fjol och var en intensiv upplevelse för både kamerateamet och jägarna. röderna Ari och Tuomo Turunen bor i Tuupovaara och har jagat stora rovdjur sedan barnsben. När de hörde att produktionsbolaget NTRNZ Media letade efter huvudpersoner till en ny serie om jakt och fiske så beslöt de att anmäla sig till provfilmningen. – Vi tänkte att nåt sånt här måste man få uppleva en gång i sitt liv, berättar Tuomo Turunen. – Det vanliga är ju att jaktprogram handlar om älgjakt, så vi hoppades att den nya serien också ska lyfta fram jaktkulturen kring de stora rovdjuren, tillägger brodern Ari. Innan de båda bröderna beslöt att ställa upp i serien hörde de efter vad deras eget jaktlag, Björnligan (Karhukopla), tyckte om saken. Det blev grönt ljus för att delta i programmet bara inspelningarna inte störde höstens jakter. – Team Karhukopla är ett kamratgäng som består av ett tjugotal passionerade storviltsjägare. Majoriteten av grabbarna är i 30-40-års åldern, erfarna och engagerade jägare. Till Björnligan hör också några hundar som kan rovdjur, både ställande och drivande, berättar Ari Turunen. Valet av Ari och Tuomo Turunen till programmet var enligt seriens producent Teemu Hostikka klart som korvspad. Humorn bröderna emellan på Ilomantsdialekt och deras kunnande och vetande om rovdjur övertygade produktionsteamet på stående fot. – Provtagningssnutten blev så dråplig att man inte kunde låta bli att skratta. Dessutom visste grabbarna verkligen vad de talade om, drar sig Hostikka till minnes. Seriens första inspelningsperiod började för brödernas del i augusti i fjol. Under sju dagar följde kamerateamet med Ari och Tuomo Turunen när de jagade björn i Ilomants, KuhB
Jägaren 4 l 2016 l 17 mo och Taivalkoski. Senare på hösten filmades bröderna på lodjursjakt, SRVA-uppdrag och traditionell älgjakt. Filma jaktprogram en utmaning Seriens producent Teemu Hostikka har också varit med om att producera det populära programmet Vid lägerelden (Erätulilla). Han har alltså tidigare erfarenheter av hur kämpigt det kan vara att göra ett program om jakt. – För det första krävs det väldigt mycket av fotograferna. Ute i terrängen ska de se till att kamerautrustningen och de själva fungerar, oavsett vädret och övriga förhållanden. Dessutom ska de kunna följa med jägarna i terrängen utan att störa jakten, understryker Hostikka. – Under pauserna i filmandet blir det inte heller någon vila för då ska kameragrejerna skötas om. På alla inspelningsplatser i serien finns det inte någon stuga att bo i eller ens ström, så på sådana ställen får vi kånka tält och aggregat med oss, fortsätter Hostikka. Seriens fotografer Mikko Varjoranta och Mika Hirvonen är bägge vana skogsmänniskor och vet hur en jakt går till. Varjoranta jagar skogshöns och Hirvonen har aktivt hängt med på älgjakt med sin svärfar och dennes norska gråhund. I planerna ingår att fixa jaktkortet i år. Övade på skjutbanan Att jaga björn och att filma björnjakt är inte alldeles riskfritt. Ari och Tuomo Turunen har under sin jägarbana flera gånger fällt en björn på närmare håll än fem meter. Under inspelningarna gällde det att vara beredd på sådana situationer. Det kan vara tufft för fotografen att följa jägaren hack i häl till en björn som eventuellt är skadad. Han måste kunna lita hundra procent på karlarna med gevär i händerna. Utan det förtroendet kan fotograferna inte koncentrera sig på sitt eget jobb, det vill säga filmandet. Jägarna höll en detaljerad genomgång av säkerhetsfrågorna med produktionsteamet. Fotograferna följde med bröderna till skjutbanan för att träna på hur det går till när man smyger fram till ett skall eller letar efter en skadskjuten björn i en nattmörk skog. De kom fram till att fotograferna går bakom jägarna i terrängen, inom en armlängds avstånd. Om skytten blir tvungen att hastigt vända sig om så får det inte stå någon i vägen. – Bakom ryggen på Ari fick jag för första gången någonsin komma en björn inpå livet. Utan att avslöja vad som hände kan jag ändå berätta att jag där i den mörka skogen hörde en björn röra sig och andas, och det var en upplevelse jag sent ska glömma, berättar Hirvonen. Fotografen blev också svettig vid björnjakten i augusti. Björnligan håller krigsråd vid en vägkant om att byta taktik.
18 l Jägaren 4 l 2016 Intensiv jakt Björnjakt är en tuff gren också för rutinerade jägare. I augusti är dagarna ungefär femton timmar långa och på björnjakt gäller det att ta vara på dagsljuset. I augusti i fjol var det rena värmeböljan på dagarna, vilket gjorde det svårare för hundarna att arbeta. Under de hetaste timmarna mitt på dagen måste hundarna få vila och då kunde också jägarna passa på att pausa. Följande paus kom först när solen hade gått ner. Följande morgon begav sig hundekipagen ut i terrängen i god tid innan solen gick upp för att leta efter färska spår. Trots att produktionsteamet hade blivit förvarnat om att björnjakt var intensivt så blev det överraskande tufft för fotograferna. – Själv är jag van vid det lugnare tempot längre norrut, när ett par gubbar med hund jagar älg. Björnjakten i Ilomants och Kuhmo var någonting alldeles annat. Gänget liknade en välorganiserad och effektiv insatsstyrka. I Taivalkoski blev takten lyckligtvis litet lugnare, kommenterar fotografen Mikko Hirvonen. – Tempot var verkligen uppskruvat. Jag lyfter på hatten för både gubbarna och hundarna som skäller på björn ute i mörka skogen, inflikar Varjoranta. På björnjakterna kom fotograferna inte lättare undan än jägarna. – Det blev inte mycket sovet för vare sig jägarna eller oss. Under björnjaktens andra dag lyckades jag filma en scen där Ari tog sig en tupplur och sen somnade jag själv vid kameran, skrattar Hirvonen. – Under de första sex dagarna vilade vi inte mer än ungefär tre timmar per dygn och av det gick en del åt till att tvätta sig och äta. I stugorna där vi bodde gick det också tid till att tömma kamerornas minneskort, göra säkerhetskopior och ladda fler kameror. Under Under dagens hetaste timmar vilade jägarna och inspelningsteamet. hösten gick jag ner nästan åtta kilo i vikt av allt rännande efter Tuomo och hundarna, fortsätter Varjoranta. Naturen följer inget manus I Ilomants har björnjakten långa traditioner. Inspelningsgruppen hade turen med sig eftersom flera kunniga jaktlag var ute i björnmarkerna. – Finessen med björnjakten är den, att även om du har ett rutinerat jaktlag och prima hundar så kan björnen komma undan ändå. Det krävs en enorm arbetsinsats för att lyckas. Och i Ilomants blev det inte lättare av att där fanns vargar som gjorde oss oroliga för hundarna, berättar Ari Turunen. Björnjakt är en tuff gren också för rutinerade jägare
Jägaren 4 l 2016 l 19 lll I de tolv avsnitten av serien Eränkävijät får vi följa med Sanna och Antti Kokko i Pudasjärvi, Riikka Aaltonen i Lievestuore, Aki Huhtanen i Kilpisjärvi och bröderna Ari och Turunen i Tuupovaara. De här personerna valdes ut vid provfilmningar på våren i fjol. -– Vi filmade från Åbo i ena ändan av landet till Kilpisjärvi i andra ändan och provfilmade sammanlagt ungefär 50 personer. Tyvärr måste vi gallra bort många bra personer för att de utvalda skulle representera olika jägartyper och bo på olika håll i landet, förklarar Teemu Hostikka. Programmet vänder sig till både erfarna och nya jägare och fiskare, vilket har påverkat valet av personer. – Både bröderna Turunen och paret Kokko är erfarna jägare, men de jagar på väldigt olika sätt. De stora rovdjuren är brödernas passion medan paret Kokko helst jagar fågel med vorsteh. Genom Aki Huhtanen och Riikka Aaltonen presenterar vi olika sätt att fiska. Även om seriens målgrupp är jägare och fiskare så är det Hostikkas förhoppning att den också ska locka andra tittare. – Vi vill visa att jakten och fisket hör till vår kultur. En av avsikterna med serien är att nå ut med information om de här hobbyerna till personer som saknar egna erfarenheter av jakt eller fiske. Det är också min förhoppning att serien ska tända intresset för naturen som hobby. Hostikka har också varit med om att göra programmet Vid lägerelden, men den nya serien görs på ett helt annat sätt. – Serien Vid lägerelden med Peltsi som programledare var väldigt populär och det hade varit mycket svårt att överträffa den med samma stil. Alltså tog vi redan på planeringsstadiet en helt annan kurs och försökte göra ett program av en typ som inte har skådats tidigare här i landet. Eränkävijät är snarare ett format som landar någonstans mellan dokumentär och reality-teve, där vi följer med huvudpersonernas liv och hobby precis som de är, beskriver Hostikka. Hostikka tycker att serien förtjänstfullt visar vilken variationsrik och fin natur vi har här i landet. – När man i den norra ändan pilkar på isen så fiskar man på öppet vatten i den södra ändan. I ett avlångt land har årstiderna alldeles olika karaktär, sammanfattar Hostikka. I serien jagas det också en hel del annat vilt än fåglar och stora rovdjur. Innan jakten började hade Ari och Tuomo Turunen informerat produktionsteamet om läget på licensfronten i Ilomants och om hur jakten sannolikt skulle framskrida. Sex licenser var beviljade för området och de två sista var telefonlicenser. – Så fort en björn har blivit fälld ska det anmälas. Tack vare tjänsten med textmeddelanden kan jägarna följa med jakten i realtid. När fyra björnar har blivit skjutna får de två sista licenserna inte användas förrän man har ringt och fått en särskild licens, upplyser Ari Turunen. Licensen kan beviljas om hunden redan skäller på björnen. Det kan hända att flera jaktlag har en björn på gång samtidigt. Då måste man vänta på sin tur. Visst är det stressande att stå i kö medan hunden skäller, men på det här sättet kan vi vara säkra på att det inte fälls för många björnar, tillägger Turunen. I augusti i fjol väntade vi oss att alla sex licenserna för Ilomants skulle gå åt under det första dygnet. – Det var ett rimligt antagande eftersom vi hade färre licenser än tidigare år, trots att björnstammen i Ilomants var rekordstor, fortsätter Ari Turunen. Manuset för inspelningarna av björnjakten gjordes efter hand, enligt sannolikheten för hur jakten skulle framskrida. Men att det fanns ett manus betydde ändå inte att scenerna blev arrangerade. – Manuset fungerade som en skiss för var vi skulle vara den dagen och vad vi skulle göra. Men läget förändrades ju fortlöpande medan björnjakten pågick. När kamerorna gick igång kunde vi lika gärna ha kastat manuset i brasan. Det var bara att hänga med när jakten pågick, skrattar Varjoranta. Realistisk bild av jakten Enligt Turunen ger serien en realistisk bild av hur en björnjakt går till nuförtiden. Det heta augustivädret, tröttheten, viljan att lyckas och humörsvängningarna från hopp till förtvivlan och tillbaka igen kommer tydligt fram i serien. Tittarna kommer också att se skillnaden mellan Ilomants och Kuhmo där takten var intensiv, och Taivalkoski längre norrut där björnjakten var mera avslappnad. Även om inspelningarna gjorde bröderna Turunens jakthöst jobbigare så tycker de att upplevelsen var positiv. – Man vänjer sig fort vid kamerorna och fotograferna blev som medlemmar i jaktlaget. Det var en höst som gav oss många trevliga minnen. Självklart var det lite stressande med spikade inspelningsdagar, när det inte går att bestämma på förhand vilken dag vi lyckas filma en fällning. Men vi har gjort vårt bästa, skrattar Tuomo Turunen. I höst på Yle
20 l Jägaren 4 l 2016 Samuli Karppinen och Mikael Luoma , Finlands viltcentral Vargproblematiken: Även lokala lösningar möjliga När vargförvaltningsplanen bereddes 2014 så ville invånarna på de berörda orterna vara med och påverka i de vargfrågor som gällde deras hemtrakter. Som den viktigaste verksamhetsformen föreslogs lokala revirsamarbetsgrupper. november i fjol arrangerade Finlands viltcentral lokala möten för intressegrupperna på olika håll i landet där det fanns vargrevir. På mötena förklarades hur en revirsamarbetsgrupps verksamhet kunde se ut och det skapades möjligheter att grunda sådana grupper. Tjugo områden med vargrevir beslöt att grunda arbetsgrupper och grupperna får i sin verksamhet stöd av Finlands viltcentral. Samarbete minskar på åsiktsskillnaderna Arbetet i intressegrupper har långa traditioner i vårt lands vilthushållning. I flera års tid har det bildats delegationer för stora rovdjur i områden med rovdjur. De nya revirsamarbetsgrupperna innebär att diskussionerna och det praktiska kommer närmare lokalplanet än förut. De som har sin vardag i ett vargrevir är bäst lämpade att bestämma vilka åtgärder som ska vidtas. Den bärande tanken i verksamheten är mycket riktigt att föra en dialog om vad som kan göras lokalt för att minska friktionen i samexistensen mellan vargarna och ortsborna. Tanken är att åtgärderna också ska omsättas i praktiken. En samarbetsgrupps sammansättning ska helst vara sådan att där ingår organisaI Ja rk ko A la ta lo , Va st av al o