Skjutproven överförs till Oma riista Jä g ar en DAGS IGEN FÖR VILTÅKRARNA 3 l 2018
2 l Jägaren 3 l 2018 Jaktkortsärenden och adressändringar Jägaren Nr. 3/2018 67. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 13 juli 2018. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2018/Jag18_03 Pärmfoto: HANNU HUTTU Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 (arkisin klo 12 – 16) oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax
77 Innehåll 3 l 2018 5 Ledaren: Viltdata ett fundamentalt element vid regleringen av älgstammen 6 Skjutproven överförs till tjänsten Oma riista 8 Registerbeskrivningen för tjänsten Oma riista och användningsvillkoren uppdaterades i enlighet med EU:s dataskyddsförordning 10 Ansökningarna om miljötillstånd för skjutbanor kräver mera omsorg 14 Gråsäl 15 Vice ordförandens spalt: Älgtätheter och utbildning 18 Ett enkelt sätt att börja med hagelskytte 20 En jägares utrustning: Hagelgevär för ungdomar och damer 22 1+2 eller 1+3 patroner i halvautomatiska gevär? 24 Blir det närapå totalförbud mot blyhagel? 26 Älgarna och skogsskötseln 28 Utvecklandet av jvf:s verksamhet är årets tema: En jv-förening i stadsformat 30 Identifiering av vitsvansars ålder, del 2: Vuxna handjur 31 Plansch: Identifiering av vitsvanshjortars ålder 38 Viltkameror, observationer eller båda? 40 Ministeriet informerar: Tillsammans för naturens bästa 41 Ministeriet informerar: Förvaltningen av älgstammen kräver mera samarbete 42 Mera viltåkrar i landskapet: Placering, markberedning och sådd 46 Viltet inspirerar till skogsskötsel 48 Åland satsar på eliminering av små rovdjur 52 Vingar över Danmark: Sjöfågelförvaltning med helhetssyn 54 CWD hos hjortdjur överraskade Europa 56 Skydda skogshönsens bon 58 Nyhetsmagasinet 60 Jakt och jägare 62 Åland 64 Avisering om direktdebitering och e-faktura 54 CWD hos hjortdjur överraskade Europa 24 Blir det närapå totalförbud mot blyhagel? 18 Ett enkelt sätt att börja med hagelskytte 42 Mera viltåkrar i landskapet: Placering, markberedning och sådd Skjutproven överförs till tjänsten Oma riista 6 PE TR I TI M ON EN AR TO M ÄÄ TT Ä M IK KO AL HA IN EN Jägaren 3 l 2018 l 3
4 l Jägaren 3 l 2018 KUULUVUUDELTAAN YLIVOIMAINEN KOIRATUTKA. * Near Horizon Radiated Partial Power (NHRP+-30°), Verkotan 2016. Supran kuuluvuus on testatusti markkinoiden paras*. Lisäksi siinä on: • Uutta: Heti käyttövalmis Tracker Easy -paketti • Uutta: Kaksoishaukkulaskuri • Uutta: Seisontahälytys • 2Gja 3G-tekniikka • ergonominen muotoilu Uutta kaudella 2018: Tracker Hunter 4 for iPhone! Lisää pannoistamme ja palveluistamme, kuten edullisista seuraja perhelisensseistä sekä lähimmän jälleenmyyjän löydät osoitteesta: www.tracker.fi YHTEENSOPIVA
H är i Finland har vi redan länge tillämpat ett system där jakträtten tillhör markägaren. Det här är ett bra system som fungerar. På jakt är det däremot jägaren som fattar beslutet om att krama avtryckaren. Han eller hon har skaffat sig jakträtt och i vissa fall även den licens som krävs för fällning. Ofta är markägaren och jägaren en och samma person. Det här arrangemanget har stått sig väl över tid och har även gjort det möjligt att ha den kontroll på viltstammarna som behövs. I det stora hela är allting således gott och väl. Det råder inget tvivel om att viltstammarna måste regleras för att vi ska kunna hålla en acceptabel balans mellan nytta och olägenhet. Det handlar om ett samspel mellan markägarna, jägarna och samhället. Med tillräckligt exakta viltdata går det att bedriva en systematisk viltförvaltning. Informationen ska vara exakt och färsk, och här har vi under de senaste åren gjort avsevärda framsteg. För exempelvis älgens del rör vi oss nästan i realtid. Verktygen för att ha kontroll på stammen är så gott som samlade. Trots detta, eller kanske tack vare detta, är debatten intensiv. Vi befinner oss som bäst i övergången till följande treårsperiod i avskjutningsplaneringen, som bygger på de nya älghushållningsområdena. Regleringen av stammen handlar om både stammens storlek och om att ta hänsyn till de lokala fluktuationerna. Diskussionen om vad som är en lämplig storlek på älgstammen och hur vi ska komma dit är nödvändig. Åsikter finns det gott om. De regionala viltråden ställer upp målsättningar för älghushållningsområdena, som i sin tur styr jaktvårdsföreningarna. Dessa har i sin tur, i enlighet med förvaltningsplanen, i uppgift att göra upp en avskjutningsplan. Därefter ansöker jaktföreningarna och jaktlagen om licenser. Systemet rullar på varje år och kräver således en avsevärd arbetsinsats. På lång sikt finns det två saker jag oroar mig för. För att det över huvud taget ska vara möjligt att jaga systematiskt och hålla stammen under kontroll behöver vi engagerade jägare och jaktområden som är tillräckligt enhetliga. Kan vi också i fortsättningen hitta entusiastiska och ansvarsfulla jägare som tycker att älgjakten är så viktig att de, om nöden så kräver, också jagar under årets sista dagar trots att förhållandena är besvärliga? Den senaste jaktsäsongen innebar besvärliga snöförhållanden för älgjakten. Med tanke på att jakten oftast inleddes efter brunsten så kan vi betrakta resultatet för den senaste älgjakten som gott. Samtidigt ska vi hålla älgstammen på en sådan nivå att markägarna är villiga till samarbete. Det nuvarande systemet har nämligen den fördelen att det omfattar hela landet och därmed möjliggör en faktisk reglering av stammen. Vi behöver en debatt för att få systemet att fungera och kompletterande initiativ att begrunda. Det är önskvärt att forskarna också i fortsättningen ska ha tillräcklig finansiering för att kunna ta fram ny och genomtänkt information. Besluten om älgstammens storlek utgör den största delen av den här helheten, men förhoppningsvis håller vi dörren öppen också för andra metoder som kan fungera. Viltdata ett fundamentalt element vid regleringen av älgstammen JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 3 l 2018 l 5
6 l Jägaren 3 l 2018 TEEMU LAMBERG, VILLE HOKKANEN, MARKO PAASIMAA, Finlands viltcentral SKJUTPROVEN överförs till tjänsten Oma riista A rrangerandet av skjutproven, examinatorernas uppgifter vid skjutproven och bokföringen av prestationerna i skjutprovsprotokollen innebär i sin nuvarande form en avsevärd administrativ börda för jaktvårdsföreningarna. Dessutom ska jv-föreningarna skriva ut intyg på avlagt skjutprov och manuellt sköta statistikföringen av uppgifterna. Verksamhetsledaren är året om tvungen att skriva nya skjutprovsintyg åt personer som har tappat sitt intyg. Att leta rätt på informationen bland hundratals skjutprovsprotokoll på papper innebär ett stort besvär. Den elektroniska registreringen av skjutproven gör det lättare för jaktvårdsföreningarna att sköta den här lagstadgade uppgiften. Jv-föreningar inledde pilotprojekt Syftet med pilotprojektet för skjutproven är att testa och utveckla den elektroniska registreringen som en helhet. Under projekttiden testar vi inskrivningsfunktioner och annat med anknytning till skjutprovet och gör det med ett helhetsgrepp. Vi testar smarttelefonernas och pekplattornas användbarhet under varierande skjutbaneförhållanden och antal skyttar. Vi samlar också in skjutprovsexaminatorernas erfarenheter av och kommentarer om systemets användbarhet. Under projekttiden testar vi också överföringen av elektronisk information mellan olika apparater och system för att se hur pålitligt och säkert det fungerar. Syftet är att underlätta och försnabba arbetet för skjutprovsexaminatorerna och verksamhetsledarna så att de kan sköta jv-föreningarnas statistikföring på ett enklare sätt än idag. Skjutprovet Anmälningen till skjutprovet, granskningen av jaktkortet, bokföringen av skjutningen och anteckningen om betalning sker i Oma riista antingen i mobilappen eller på nätet. Det här förutsätter självfallet att jv-föreningen skaffar den utrustning som examinatorerna behöver. En skjutprovsexaminator kan förstås också använda sin egen apparat, som kan vara en laptop, en pekplatta eller en smarttelefon. För att ett skjutprov ska löpa smidigt behövs det, enligt de preliminära erfarenheterna, två terminaler om antalet deltagare i provet är litet: en för examinatorn som tar emot anmälningarna och en för den som sköter skyttet och betalningarna. Om antalet skyttar är stort bör det finnas tre apparater och examinatorer. Anmälningarna till skjutprovet kan skötas smidigt genom att man avläser QRkoden på jaktkortet med smarttelefonen eller plattan. Alternativt kan anmälningen Två kommentarer efter de första testerna ? ”Verkligen ett enkelt och trevligt program att använda, inga problem med nånting under testet. Inga maskiner eller mobiler kärvade.” ? ”Mobilappen överträffade alla förväntningar, uppställningen var redig och lätt att använda, och alla funktioner tydliga!” Jouni Könönen tar elektroniskt emot Timo Poutiainens skjutprov. Tjänsten Oma riista har fått en funktion för bokföring av skjutprovsresultat. Godkända prestationer skrivs som lagen föreskriver in i Jägarregistret. Den här funktionen testas med ett pilotprojekt på officiella skjutprov i sexton jaktvårdsföreningar. Testet pågår runt om i landet under innevarande år och systemet införs nationellt i början av nästa år. En anteckning om godkänt skjutprov i Oma riistas mobilapp är lika giltig som ett intyg på papper.
Jägaren 3 l 2018 l 7 Bara jv-föreningarna kan ordna skjutprov Det finns 10 880 skjutprovsexaminatorer. I fjol ordnades skjutprov 3158 gånger och gjordes totalt 64 480 försök. Godkända prestationer per skjutprovstyp: björnprovet 75 %, älg/hjortprovet 68 %, rådjursprovet 85 % och bågjaktsprovet 70 %. Skjutprovsintyget gäller i tre år från provets datum. Den elektroniska skjutprovsnoteringen är lika giltig som ett utskrivet intyg. Den elektroniska bokföringen av skjutprov införs nationellt under nästa år. göras genom att examinatorn skriver in jägarnumret. Om någon har glömt jaktkortet hemma går det hädanefter också att anmäla sig med sitt officiella ID-kort, körkortet eller passet, och läsa av streckkoden med mobilappen. Tjänsten kontrollerar automatiskt att jaktvårdsavgiften är betald. Inskrivningen av skytteprestationen och godkännandet av betalningen kräver inte mer än några knapptryck. Tidsbesparingen är avsevärd i jämförelse med att göra allt detta på papper. Gynnar jägaren När skytten har skjutit godkänt och betalat överförs uppgifterna omedelbart till personens egen information i Oma riista. På nätet kan jägaren kontrollera att skjutprovet är giltigt och vid behov skriva ut ett intyg. I mobilappen visas skjutprovets giltighet tillsammans med jaktkortet. Det kommer också att bli möjligt att använda informationen i andra tjänster. Bland annat kommer jaktföreningarna och jaktlagen att kunna använda den elektroniska informationen om skjutproven vid en ansökan till Forststyrelsen om områdestillstånd. Erfarenheterna hittills Skjutprovsexaminatorernas kommentarer har hittills varit uppmuntrande. Med relativt lite instruktioner har skjutprovsexaminatorerna använt tjänsten med framgång och de har varit särskilt nöjda med att tjänsten är lätt att använda. Farhågorna för att nätkontakterna inte ska räcka till eftersom skjutbanorna ofta ligger avsides, har tills vidare visat sig vara obefogade. Det är dock skäl att påpeka att alla skjutprovsexaminatorer inte behöver behärska det elektroniska. Det räcker med att minst två examinatorer vid ett skjutprov gör det. I skyttegraven framme vid tavlorna behövs det fortsättningsvis personer som markerar träffarna och lappar tavlorna. Skjutprovsexaminatorns vy i nättjänsten. Intyget på avlagt skjutprov finns hädanefter i Oma riista. Anmälningen till skjutprovet görs med jägarnumret, QR-koden eller streckkoden.
Registerbeskrivningen för tjänsten Oma riista och användningsvillkoren uppdaterades i enlighet med EU:s dataskyddsförordning Registerbeskrivningen för tjänsten Oma riista och användningsvillkoren uppdaterades i enlighet med EU:s dataskyddsförordning EU:s dataskyddsförordning träder i kraft den 25 maj. Den innebär preciseringar i dataskyddet för registrerade personer och skyldigheter för registerhållare och personer som hanterar personuppgifter. På ingångssidan i tjänsten Oma riista finns länkar till tjänstens användningsvillkor och registerbeskrivning. Dessa är uppdaterade och finns på webbplatsen riista.fi. När en person registrerar sig i tjänsten Oma riista godkänner han eller hon tjänstens villkor och användningen av hans (hennes) personuppgifter. Det går inte att registrera sig utan att godkänna villkoren. Vid uppdateringen omvandlades registerbeskrivningen till en dataskyddsbeskrivning. Denna kompletterades i enlighet med kraven i dataskyddsförordningen, i synnerhet beträffande den registrerades rättigheter, Oma riistas syften och överlåtelsen av data. Användningsvillkoren uppdaterades bland annat beträffande användningen av Oma riistas meddelandefunktion och verksamhetsledarnas (jaktvårdsföreningarna) rättigheter. Även tjänsteleverantörens, det vill säga Finlands viltcentrals, rätt att producera rapporter på en summerad nivå preciserades. Dessutom uppdaterades ändamålen för de lagstadgade avskjutningsuppgifterna. I enlighet med tidigare användarvillkor underrättas användarna med mejl om uppdateringar och ändringar av dokument. Ungefär när det här numret av Jägaren utkommer får du ett meddelande om ändringen i mejlen. Antalet registrerade personer som använder tjänsten Oma riista har redan överskridit 120 000. Efter den här uppdateringen kommer vi därför att övergå till ett system där vi inte skickar mejl. I stället kommer meddelandena om uppdateringar av dokument att skickas till användarna med Oma riistas meddelandefunktion. Du kan läsa meddelandena på nätet eller i mobilappen. 8 l Jägaren 3 l 2018
SAKO OY | PL 149 | 11101 Riihimäki | Puh. 010 830 5200 | www.sakosuomi.? BURRIS FULLFIELD E1 3 9X40 ASE UTRA SL5i OPTILOCK TIKKA BLACK LINE PAKETTI Pelkistetyn tyylikäs Tikka T3x Lite .308 Win synteettisellä tukilla on helppohoitoinen sekä varma valinta metsästäjälle, joka haluaa tarkan ja laadukkaan metsästyskiväärin. Optilock-asennettu Burris Full? eld E1 3-9X40 on laadukas ja luotettava kiikaritähtäin, jonka optiikka on vertaansa vailla. Kokonaisuuden viimeistelee kevyt ja kompakti Ase Utra SL5i -äänenvaimennin. Koko paketti nyt vain 1 590 €
10 l Jägaren 3 l 2018 LOTTA JAAKKOLA Ansökningarna om kräver mera omsorg Det går att öka utsikterna för att en ansökan om miljötillstånd för en skjutbana ska godkännas genom att göra den med omsorg. Det finns goda exempel på det här. E n skjutbana är en anläggning som kräver tillstånd och därför uppfattas den kanske som en ganska enkel konstruktion, men i verkligheten har miljöförhållandena, som ju är speciella för varje bana, en avsevärd inverkan på miljöeffekterna och riskerna för miljön, och på bedömningen av behovet av riskhantering. För att vi ska kunna planera riskhanteringsåtgärderna korrekt och kostnadseffektivt måste utgångspunkten vara att vi känner verksamhetens konsekvenser och risker för miljön samt storleken på dessa och hur de fördelar sig. För att vi ska kunna identifiera och kvantifiera konsekvenserna och riskerna krävs det i regel att vi gör det för en specifik skjutbana; en utredning och bedömning av miljöförhållandena, utsläppen och utsläppens konsekvenser på lång sikt. Det finns inte någon ”enda rätta” teknik eller ansökningsmodell utan de tekniska kraven på hanteringen av utsläppen av skadliga ämnen ska bestämmas utgående från miljöskyddsbehoven hos skjutbanan i fråga. För de icke-militära skjutbanorna handlar det om kommunens miljöskyddsmyndighet. Eftersom det finns drygt 300 kommuner så innebär redan Den sökandes möjligheter att påverka informationen är minimal i förhållande till myndigheten och övriga som lämnar in anmärkningar eller utlåtanden (bild 1.1). Det ovannämnda sättet att sköta ärendet är inte bara oerhört riskabelt för den sökande; dessutom stadgar förvaltningslagen om en skyldighet att lämna utredning. I princip ska myndigheten sköta om att ett ärende blir tillräckligt utrett, men såvida myndigheten inte har tillgång till information som underlag för beslutsfattanmiljötillstånd för skjutbanor I stället för att betrakta skjutbanan ur en negativ synvinkel kan vi lyfta fram den som till exempel en plats där man vänjer unga hundar eller som en miljö för organismer som kräver mycket solsken. det stora antalet svårigheter för kravet att tillståndsbesluten ska vara enhetliga. Dessutom finns det avsevärda skillnader i ansökningarna om miljötillstånd, både beträffande nivån på ansökningarnas innehåll och kvaliteten på de bifogade utredningarna. Vad gäller personerna som gör ansökningarna stöter vi ofta på inställningen att det är myndigheten som ska svara för inhämtningen av de uppgifter som krävs. Det här innebär att också väldigt bristfälligt ifyllda ansökningar lämnas in. I sådana här fall är det någon annan än den sökande som svarar för informationen som bildar underlag för beslutsfattandet och för bedömningen av miljökonsekvenserna. Den sökande kan inte längre påverka informationens nivå eller exakthet, eller de målsättningar och attityder som bildar underlag för tillståndsbeslutet.
Jägaren 3 l 2018 l 11 Ansökningarna om kräver mera omsorg det (det vill säga att ansökningen är bristfällig) ska myndigheten kräva kompletterande undersökningar medan tillståndsprocessen pågår. Verksamhetsutövaren är skyldig att betala för de utgifter som uppstår utan att veta om undersökningarna är nödvändiga eller motiverade. Om förutsättningarna för att bevilja tillstånd fortfarande inte är uppfyllda efter kompletteringen har myndigheten befogenheter att omforma projektet så att det uppfyller kraven för tillstånd. Åtminstone hittills har tillståndsbestämmelserna i sådana här fall alltid blivit stramare än de skulle ha varit om ansökaren hade följt handboken om bästa tillgängliga teknik. Om kraven för ett tillstånd fortfarande inte är uppfyllda ska ansökningen avslås. Härtill kommer att myndigheten har en rådgivningsskyldighet i enlighet med god förvaltningssed och förvaltningslagen i ärenden som berör myndighetens verksamhetsområde. Det här betyder ändå inte att en myndighet kan agera som ombudsman för verksamhetsutövaren, det vill säga att myndigheten inte kan göra upp planer eller utredningar för verksamhetsutövaren eller fylla i ansökningsdokument. Den sökande ska dock vara uppmärksam på att inte heller myndigheterna alla gånger följer rättsprinciperna för god förvaltningssed. Bristfälliga ansökningar kan leda till överklaganden, dra ut på processen och därmed sannolikt även orsaka ytterligare utgifter, men det här går att undvika genom att från början göra tillståndsansökningen med omsorg. Dessutom har kvaliteten på ansökningen en avsevärd inverkan på handläggningstiden. Ju bättre ansökan desto kortare handläggningstid. Informationspåverkan Den sökande ska vara förberedd på att miljöfrågor som gäller skjutbanor också påverkas av känslor och attityder. Utanför jägarnas och sportskyttarnas krets är vapnen och skyttet någonting ganska eller rent av mycket okänt och skyttet kan vara förknippat med negativa föreställningar. Av olika orsaker är det enbart verksamhetens negativa sidor som har lyfts fram i debatten om skjutbanor. Vi ska hålla i minnet att all mänsklig verksamhet har konsekvenser för miljön. Det är därför snarare en fråga om vilka verksamheter som är acceptabla och vem som avgör vad som är acceptabelt. Skjutbanor har stängts och skyttet har begränsats på felaktiga grunder, antingen avsiktligt eller på grund av okunskap om de faktiska riskerna för miljön. En ansökan om miljötillmiljötillstånd för skjutbanor Bild 1. Miljötillståndsprocessen som informationspåverkan. Den övre bilden visar dagsläget medan den undre bilden visar det önskvärda tillståndet.z<
12 l Jägaren 3 l 2018 stånd är med andra ord inte enbart en ansökningsblankett för miljöförvaltningen utan också en påverkansprocess som handlar om information där ansökaren, eller dennes intressebevakare, ska se till att samtalet och beslutsfattandet håller sig till fakta (bilderna 1.2 och 2). Reservera därför minst ett år för uppgörandet av ansökningen om miljötillstånd, men gärna ett och ett halvt år. Beredningen av ärendet tar normalt mellan ett halvt och ett år, beroende på ärendets omfattning och kvaliteten på ansökningen. Enligt en utredning som gjordes 2010 tog det i genomsnitt ungefär halvtannat år från inlämning till beslut. Om ansökningen överklagas tar den rättsliga processen (Vasa förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen) totalt ungefär två år. Lösningen på problemen Beviljandet av miljötillstånd för skjutbanor är ingen enkel sak, inte ens för dem som har det till yrke. Det största problemet är det, att ansökaren inte har fått tillräckligt mycket opartiskt och professionellt stöd för att genomföra tillståndsprocessen. Även för den tillståndsbeviljande myndigheten kan ett miljötillstånd för en skjutbana vara någonting som bara händer en enda gång i yrkeslivet. Kunskaperna om skjutbanor och banornas miljökonsekvenser kan därför vara begränsade. Det är skäl att ta ansökningen om miljötillstånd för en skjutbana på allvar! Om ansökningen är slarvig påverkar det handläggningsprocessen, vilket med stor sannolikhet leder till ytterligare kostnader, kräver M ed den nya handboken för skjutbanor, Paras käyttökelpoinen tekniikka (Kajander & Parri 2014), det vill säga bästa tillgängliga teknik (BAT), har vi (bild 2) uppnått positiva resultat vid tillståndsprocesserna för skjutbanor. När miljötillstånd söktes för Keuruu jv-förenings skjutbana i Pirjokangas, som inte tidigare hade beviljats tillstånd, gjordes först en förstudie av banan, en bedömning av undersökningsbehovet och en preliminär bedömning av hanteringsbehovet för skadliga ämnen. Därefter inleddes förhandlingarna med miljömyndigheterna. Utifrån utredningarna undersöktes ytvattnet och bullret. Mängden skadliga ämnen på skjutbanan beräknades i enlighet med principerna för bästa tillgängliga teknik (BAT). Efter kungörelsen framfördes farhågor för att verksamheten skulle ha negativa konsekvenser och frågorna som väckte farhågor diskuterades på ett möte som ordnades på skjutbanan. Invånarna på orten bereddes tillfälle att se närmare på skjutbanan och de beräknade miljökonsekvenserna. Samarbetet och kontakterna med alla som deltog Kuva 2. i processen löpte exemplariskt. Skjutbanan i Pirjonkangas beviljades ett miljötillstånd som gäller tills vidare. Ingen överklagade tillståndsbeslutet till Vasa förvaltningsdomstol. tid och energi, och minimerar utsikterna till ett positivt beslut. Risken är dessutom stor för att konsekvenserna av bristfälliga ansökningar och negativa beslut ackumuleras med tiden och påverkar beslutspraxis för andra skjutbanor som ansöker om miljötillstånd. Om vi vill bevara åtminstone ett hyfsat nätverk av skjutbanor här i landet måste vi sköta miljötillståndsfrågorna professionellt. För detta behöver vi mera resurser för intressebevakning samt ett nära samarbete mellan aktörerna i vapenbranschen. Som en ”första hjälpen” kommer Finlands jägarförbund under våren att publicera en praktisk handbok med det viktigaste att tänka på för den som ansöker om miljötillstånd för en skjutbana. En annan och mera konkret sak som alla jägare och skyttar kan påverka är den allmänna inställningen. Vi ska lyfta fram de positiva sidorna hos vår trevliga hobby, även utanför skyttekretsarna. Jakt och skytte är två fritidsintressen bland många andra, men av någon orsak väcker de oftare negativa känslor än exempelvis golf, tennis eller simning. Med positiv öppenhet skingrar vi fördomar och obefogade rädslor, och blir accepterade i samhället. Det här påverkar klart och tydligt bland annat frågorna om miljötillstånd. Ytterligare information: Kajander, S. & Parri, A. 2014. Paras käyttökelpoinen tekniikka (BAT) –Ampumaratojen ympäristövaikutusten hallinta. Ympäristöministeriö.
Jägaren 3 l 2018 l 13 Bild 3. Gränserna för 65 dB bullerzonen på skeet-banan enligt de gamla och de nya bullermodellerna. Försäljningen av Forststyrelsens tillstånd inleds: 11.6. och 27.8. Södra, Västra och Östra Finlands områden 12.6. och 28.8. Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi 13.6. och 29.8. Österbotten och Kajanaland 14.6. och 30.8. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Ylitornio, Posio 15.6. och 31.8. Enontekis, Enare, Utsjoki En del av tillstånden kommer till försäljning i juni. Resten av kvoten kommer till försäljning från och med slutet av augusti då man fått resultaten av vilttriangelräkningen. I juni säljs tillstånd för tiden 10.9.–10.10. Man kan köpa max 7 dygntillstånd på en gång. Ut på hönsfågeljakt! Ett annat exempel på en tillståndsprocess som har avlöpt väl finner vi i S:t Michel; hagelbanan i Kyrönpelto. I det föregående tillståndet hade skjuttiderna begränsats dramatiskt, i enlighet med 2008 års bullermodellering. En närmare granskning av tidigare undersökningar och beslut visade att modellerna som beskriver bullrets utbredning kring skjutbanan behövde uppdateras. De nya bullermodelleringarna visade att bullerzonerna var klart mindre än vad man tidigare hade antagit (bild 3), varför det inte längre förelåg något behov av att begränsa skjuttiderna. Föreningen Mikkelin Ampujat ry:s ansökan om miljötillstånd befinner sig fortfarande under handläggning på regionförvaltningsverket i Östra Finland, men nya och klart generösare skjuttider trädde i kraft redan i höstas. Under processens gång bedrevs ett intensivt samarbete med bland annat försvarsmaktens logistikanstalt och stab, NTM-centralen i Södra Savolax, regionförvaltningsverket i Östra Finland och myndigheterna i S:t Michel.
14 l Jägaren 3 l 2018
D e regionala viltråden har på sina möten i mars fastställt de nya måltätheterna för älghushållningsområdena under den följande treårsperioden. Enligt anvisningarna ska det målsatta spannet preciseras till ”0,5 älgar/1000 ha”. Före besluten om de nya målsatta tätheterna ordnade de regionala viltråden möten för intressegrupperna i sina respektive regioner. Råden bjöd in alla organisationer som på något vis berörs av förvaltningen av älgstammen. De här grupperna varierar i någon mån från region till region. Till de viktigaste med det största inflytandet hör myndigheterna som ansvarar för trafiksäkerheten, markägarorganisationerna samt representanterna för jordoch skogsbruket. I synnerhet företrädarna för skogsbruket har i vissa regioner framfört kritik för att råden ”hör dem men inte lyssnar på dem”. Ställningstagandena har varit kraftigast i regionerna med de största målsatta tätheterna. Det har också kommit kritik från regioner där tätheterna för de stora rovdjuren är stora. Skogsägarna anser att de inte ska bli lidande för att hänsyn tas till rovdjurssituationen vid skötseln av älgstammen. När den nuvarande viltförvaltningslagen trädde i kraft 2011 infördes en bestämmelse som gäller styrelsen för jaktvårdsföreningarna; föreningarnas årsmöte ska också välja en medlem till styrelsen bland de kandidater som betydelsefulla markägarorganisationer inom föreningens verksamhetsområde har ställt upp. I motiveringarna till lagen skrevs att förslaget är avsett att öka öppenheten och dialogen i styrelsens arbete. Syftet med bestämmelsen var en uppriktig önskan att ge markägarna ett större inflytande än förut när beslut fattas om jakten och i synnerhet om skötseln av älgstammen. På motsvarande vis har Forststyrelsen en representant i styrelsen för jaktvårdsföreningarna i regioner där Forststyrelsen har ett betydande skogsinnehav. I många föreningar finns det dessutom styrelsemedlemmar som är skogsägare, till och med betydande sådana. Detta väcker frågan om vi utnyttjar den här påverkansvägen tillräckligt effektivt för att föra fram skogsägarorganisationernas åsikter. Markägarorganisationerna är också företrädda i de regionala viltråden. 2011, när de regionala viltråden inledde sin verksamhet, hände det att sådana personerna valdes som hade felaktiga förväntningar på och bristfällig kännedom om rådens uppdrag. När ett viltråd med tio medlemmar försöker diskutera sig fram till lösningar som tillfredsställer alla parter så kan inte någon part diktera besluten. Alla uppfattade inte att rådens beslut bygger på demokrati och ett beslutsfattande som jämkar och tar hänsyn till allas synpunkter. Det fanns medlemmar som under den treåriga verksamhetsperioden inte deltog i ett enda möte eller på annat sätt hörde av sig. De regionala viltråden är redan inne på sin tredje verksamhetsperiod och jag är övertygad om att råden har gjort stora framsteg i sin verksamhet. Samarbetet är mera fruktsamt och medlemmarna har blivit bättre på att ta hänsyn till de olika parternas ståndpunkter. Jordoch skogsbruksministeriet fastställde 2014 förvaltningsplanen för älgstammen som Finlands viltcentral hade gjort upp. Vid förvaltningen och beskattningen av älgstammen ska vi i enlighet med planen hålla stammen på en hållbar och jaktbar nivå så att stammens struktur hålls i balans samtidigt som skadorna i trafiken, jordbruket och skogsbruket hålls på en rimlig nivå. I det här arbetet är siffrorna på stammens storlek och struktur avgörande. Det är Naturresursinstitutet (Luke) som tar fram de officiella siffrorna på stammen. I det här arbetet har institutet, tack vare resurserna som jordoch skogsbruket har tillfört, under de senaste åren fått nya verktyg för i synnerhet de vidsträckta ödemarkerna i norra och östra Finland. Förhoppningsvis kommer de här flyginventeringarna att fortsätta. N är den här tidningen går i tryck har ett stort upplagt utbildningsprojekt initierat av Finlands viltcentral redan inletts. Syftet är att utbilda styrelsemedlemmarna och verksamhetsledarna i landets samtliga 295 jaktvårdsföreningar och detta ska vara gjort innan året löper ut. Det har redan länge varit tal om utbildningsbehovet och nu har vi äntligen gått från ord till handling. Syftet med utbildningen för jv-föreningarnas styrelser är att hjälpa styrelsemedlemmarna och verksamhetsledarna. Föreningarna sköter ett antal lagstadgade offentligrättsliga uppgifter. Under utbildningen går vi punkt för punkt igenom vad lagstiftningen och god förvaltning kräver av styrelsemedlemmarna och funktionärerna. En jaktchef med lång erfarenhet åker omkring i hela landet och ordnar utbildningarna så, att vi till varje utbildning kallar styrelsemedlemmarna och verksamhetsledarna från några jaktvårdsföreningar. Lagstiftningen om fördelningsgrunderna för statsbidraget till föreningar har förnyats. Under utbildningen presenteras den nya situationen och de eventuella konsekvenserna för verksamheten. Under utbildningen behandlar vi också den hjälp som vi erbjuder de jaktvårdsföreningar som överväger en sammanslagning, och vilka möjligheter detta öppnar. Förhoppningsvis blir uppslutningen god på utbildningarna! Älgtätheter och utbildning ERKKI HUHTA vice ordförande Finlands viltcentral Vice ordförandens spalt Jägaren 3 l 2018 l 15
RETKITUKKU.FI TÄYNNÄ UUTUUKSIA! – NYT ILMAINEN TOIMITUS 0€* T1 LASERKOHDISTIN Kohdista kivääri entistä nopeammin ja helpommin laserin avulla! Sopii kaikille kaliibereille (.22 .50). Mukana suomenkieliset ohjeet sekä paristot. EDGE HD RIISTAKAMERA Tallentaa kuvat muistikortille. 12MP kuvat, Full HD videot ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. S12 HD+SMS II LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. EDGE HD+3G LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Lähettää kuvat ja videot sähköpostiin tai Sensegramiin. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. LAAJA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA UUTUUS! 199 00 UUTUUS! 159 00 SUOSITTU! 29 90 UUTUUS! 299 00 VAPOR METSÄSTYSPUKU Joustava stretch-kangas sekä puvun tärkeimpien osien vedenpitävät Rain-Stop -vahvikkeet mahdollistavat ainutlaatuisen ja monipuolisen metsästyskokemuksen. Väri: ruskea. Koot 2XS-4XL TREKKING LITE HOUSUT Uusi 2018-malli huippusuosituista ulkoiluhousuista. Kevyet, istuvat ja hyvin hengittävät housut jokapäiväiseen käyttöön. Koot: 2XS-4XL. TREKKING LITE TAKKI Uusi 2018-malli huippusuositusta ulkoilutakista. Kevyt, istuva ja hyvin hengittävä takki jokapäiväiseen käyttöön. Koot: 2XS-4XL. HBN BEAT HOUSUT Erinomaisesti istuvat ja kestävät ulkoiluhousut stretch-osilla. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. Koot: 2XS-4XL. HBN BLAST HOUSUT Huippulaadukkaat ja tekniset ulkoiluhousut, joissa lahkeet ja takamus vedenpitävää materiaalia. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut, takatasku. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. Koot: 2XS-4XL. VAPOR CAMOPUKU Sateelle alttiit osat on suojattu Rain-Stop -vahvikkeilla ja puvun muut osat ovat miellyttävää stretch-materiaalia. Erinomainen puku myös alkukauden lämpimiin keleihin. Väri: BlindTech Invisible. Koot 2XS-4XL UUTUUS! 179 90 UUSI MALLI! 79 90 UUSI MALLI! 99 90 UUTUUS! 79 90 UUTUUS! 99 90 SUOSITTU! 199 90 ALK. 149 90 *Ei koske lavatoimituksia, kuten asekaapit ja koiratarhaelementit. Voimassa 15.6. asti. TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-18, La 10-15 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-18, La 10-15 ASETUS MUUTTUI 1.3.2018! SUOSITULLA ARMEIJAN CAMOKUVIOLLA! MUSTASALAMA KAKSINKERTAIS EN TESTIVOITTAJAN UUTUUSMALLI! FULL HD-TASOISEN VIDEON LÄHETYS! HD+ KUVALAATU FOREST M05 CAMO ERÄPUKU Kestävästä armeijan käyttämästä M05-kankaasta valmistettu kalvoton eräpuku. Sopii hyvin alkukauden metsästyspuvuksi! Koot: 2XS-4XL. UUTUUS! 149 90 TAKKI+HOUSUT NYT PAKETTIHINTAAN! KAUPAN PÄÄLLE! ASEKAAPIN OSTAJALLE NOORVIK COMMANDER ASEREPPU Tarjous voimassa 15.6. asti tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Etutuotteen arvo 79,90 PAKETTIHINTA! 149 90 Erikseen ostettuina 179,80€ MIEHILLE! MIEHILLE! MIEHILLE! NAISILLE! NAISILLE! NAISILLE!
RETKITUKKU.FI TÄYNNÄ UUTUUKSIA! – NYT ILMAINEN TOIMITUS 0€* T1 LASERKOHDISTIN Kohdista kivääri entistä nopeammin ja helpommin laserin avulla! Sopii kaikille kaliibereille (.22 .50). Mukana suomenkieliset ohjeet sekä paristot. EDGE HD RIISTAKAMERA Tallentaa kuvat muistikortille. 12MP kuvat, Full HD videot ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. S12 HD+SMS II LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. EDGE HD+3G LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Lähettää kuvat ja videot sähköpostiin tai Sensegramiin. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. LAAJA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA UUTUUS! 199 00 UUTUUS! 159 00 SUOSITTU! 29 90 UUTUUS! 299 00 VAPOR METSÄSTYSPUKU Joustava stretch-kangas sekä puvun tärkeimpien osien vedenpitävät Rain-Stop -vahvikkeet mahdollistavat ainutlaatuisen ja monipuolisen metsästyskokemuksen. Väri: ruskea. Koot 2XS-4XL TREKKING LITE HOUSUT Uusi 2018-malli huippusuosituista ulkoiluhousuista. Kevyet, istuvat ja hyvin hengittävät housut jokapäiväiseen käyttöön. Koot: 2XS-4XL. TREKKING LITE TAKKI Uusi 2018-malli huippusuositusta ulkoilutakista. Kevyt, istuva ja hyvin hengittävä takki jokapäiväiseen käyttöön. Koot: 2XS-4XL. HBN BEAT HOUSUT Erinomaisesti istuvat ja kestävät ulkoiluhousut stretch-osilla. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. Koot: 2XS-4XL. HBN BLAST HOUSUT Huippulaadukkaat ja tekniset ulkoiluhousut, joissa lahkeet ja takamus vedenpitävää materiaalia. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut, takatasku. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. Koot: 2XS-4XL. VAPOR CAMOPUKU Sateelle alttiit osat on suojattu Rain-Stop -vahvikkeilla ja puvun muut osat ovat miellyttävää stretch-materiaalia. Erinomainen puku myös alkukauden lämpimiin keleihin. Väri: BlindTech Invisible. Koot 2XS-4XL UUTUUS! 179 90 UUSI MALLI! 79 90 UUSI MALLI! 99 90 UUTUUS! 79 90 UUTUUS! 99 90 SUOSITTU! 199 90 ALK. 149 90 *Ei koske lavatoimituksia, kuten asekaapit ja koiratarhaelementit. Voimassa 15.6. asti. TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-18, La 10-15 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-18, La 10-15 ASETUS MUUTTUI 1.3.2018! SUOSITULLA ARMEIJAN CAMOKUVIOLLA! MUSTASALAMA KAKSINKERTAIS EN TESTIVOITTAJAN UUTUUSMALLI! FULL HD-TASOISEN VIDEON LÄHETYS! HD+ KUVALAATU FOREST M05 CAMO ERÄPUKU Kestävästä armeijan käyttämästä M05-kankaasta valmistettu kalvoton eräpuku. Sopii hyvin alkukauden metsästyspuvuksi! Koot: 2XS-4XL. UUTUUS! 149 90 TAKKI+HOUSUT NYT PAKETTIHINTAAN! KAUPAN PÄÄLLE! ASEKAAPIN OSTAJALLE NOORVIK COMMANDER ASEREPPU Tarjous voimassa 15.6. asti tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Etutuotteen arvo 79,90 PAKETTIHINTA! 149 90 Erikseen ostettuina 179,80€ MIEHILLE! MIEHILLE! MIEHILLE! NAISILLE! NAISILLE! NAISILLE!
18 l Jägaren 3 l 2018 Ett enkelt sätt att börja med hagelskytte ARTO MÄÄTTÄ På föreningsnivå uppfattas hagelskyttet som dyrt. Det har det visserligen också varit, men det finns en lätt väg in som inte heller är dyr. I vårt land finns det en hel mängd platser där det skulle gå att bedriva hagelskytte inom ramarna för bestämmelser och skjutbanetillstånd. Ändå handlar större delen av verksamheten på de här banorna om skjutprov medan den övriga verksamheten håller låg profil. Sådana här banor passar ofta väldigt bra för småskaligt utövande av sportinggrenarna och övningsskytte. På turne Tillsammans med jaktvårdsföreningarna i viltcentralsregionen Lappland och ett antal importörer i vapenbranschen har vi på olika skytteevenemang ordnat möjligheter för intresserade att prova på hagelskytte och sportinggrenarna, som ju passar jägare särskilt bra. Som exempel kan nämnas demonstrationen av sportingskytte i Jyrhämäjärvi som ordnades Sportinggrenarna är lätta att komma igång med och med den utrustning som används är det likaså väldigt enkelt att komma igång med hagelskyttet. tillsammans med Rovaniemi jv-förening. På samma plats ordnades senare ett jaktläger för damer. De nordligaste evenemangen ordnade vi i Utsjoki och Nuorgam. Syftet med turnen var att göra sportingskyttet kändare och öka antalet utövare i trakter där utövarna är utspridda och väldigt få på varje ort. Till en början var vi förvånade över att folks föreställningar om vilka konstruktioner som krävs för hagelskytte inte alls stämmer överens med dagsläget. Det finns batteridrivna lerduvekastare som inte är dyra och på det viset kommer man igång. Till en början behöver man inte många. Därutöver behövs det bara en plats där man kan skjuta. Grundtanken med grenen är att lerduvorna efterliknar jaktsituationer. Därför ändrar man hela tiden på banan och behöver inga fasta konstruktioner. Att döma av kommenterarna och synpunkterna som vi får på evenemangen verkar den främsta bromsande faktorn för att börja med hagelskytte vara bristen på kunskap och föreställningen att det krävs markarbeten, elarbeten Sporting:
Jägaren 3 l 2018 l 19 och byggnader. I dagsläget är det de olika sportinggrenarna som är populärast på hagelfronten. Den vägen kan man, om man så vill, pressa initialkostnaderna till en väldigt låg nivå. I gång med väldigt små utgifter Den enklaste versionen av sporting kräver bara två kastare. När skytten byter plats kommer också lerduvorna att (relativt sett) ändra bana, vilket ger variation i skyttet. När en omgång är avklarad ändrar man inställningen på kastarna och så har man igen en ”ny” bana. På det här sättet kommer man i gång med väldigt små utgifter. Det kan vara du ensam som satsar eller ett litet gäng som gör det tillsammans om inte föreningen tänder på idén att skaffa lerduvekastare. Bästa övningsformen Sportinggrenarnas absoluta styrka som träningsform för jägare är att de stämmer med jakten. Det går att ställa lerduvornas utgångshastighet så att den känns realistisk för olika slags vilt och skytten kan höja sin skicklighet, det vill säga träffsäkerheten, efter hand med allt svårare skott. Det här ger skytten en bra känsla för skyttet ända från starten. Till en början räcker det I sin enklaste form använder man vid sportingskytte en lerduvekastare som kastar en duva i taget och drivs med batteri. En kastare av den här typen är inte dyr och underhållet är okomplicerat. med en enda kastare och lerduvor som flyger långsamt i lättskjutna banor. Öka efter hand svårighetsgraden genom att ändra på kastvinkeln och skjutavståndet. Med denna enda kastare går det alltså att öva skytte på en hel rad olika mål. Det här har en oerhört stor betydelse för jägarens förmåga på jakt. Priset De billigaste lerduvekastarna som kastar en lerduva i taget är rent av att rekommendera för nybörjare eftersom det är väldigt enkelt att sköta dem. En sådan kastare av god kvalitet ligger prismässigt mellan cirka 700 och 1300 euro. Somliga kastare är försedda med hjul och handtag så det går lätt att flytta på dem. En större kastare är ändå ingenting att fundera på förrän skyttet har vuxit rejält i volym. Lerduvekastare brukar levereras med en trådutlösare, men en trådlös utlösare är förnuftigare om skytten vill ha variation i kastandet och om kastaren exempelvis är ställd en god bit framför skytten så att lerduvorna kommer emot honom. Priserna på sändare och mottagare har sjunkit, så i de flesta fall är det förnuftigast att skaffa ett trådlöst system. För nybörjare och övningsskytte går det ändå bra med trådutlösare. jahtivahti.fi TM JOKAPÄIVÄISEEN HERKUTTELUUN Jahti&Vahti Kana ja Riisi -kuivamuona on erityisen laadukas vehnätön täysravinto, joka sisältää kaikki koiran tarvitsemat ravintoaineet tasapainoisessa suhteessa. Se sopii myös herkkävatsaisille koirille. kg Norm. 12,90 10,90 4 kg KANA ja RIISI -15% TARJOUS Tarjous voimassa 3.4.–31.5.2018 Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. kg Norm. 32,50 27,60 15 kg
20 l Jägaren 3 l 2018 Ett bra hagelgevär för damer som basmodell och första gevär är ett lätt 20-kalibrigt hagelgevär med måttlig vikt, men ändå god balans. Ungdomar växer fort. För en nybörjare som precis har börjat jaga är det bra att geväret är lätt. Även för ungdomar är kaliber 20 ett utmärkt val. ARTO MÄÄTTÄ Hagelgevär för ungdomar och damer Måtten på hagelgevär är i regel tänkta att passa en medelstor man. Om ett hagelgevär ska passa en junior eller en kvinna krävs det ändringar på kolven, som ofta är avsevärda. D et vanligaste fallet där det krävs justeringar för att geväret ska passa skytten handlar om att korta av kolven för en ungdom. Det här är en självklar ändring för de flesta eftersom kolven på hagelgevär för vuxna är för lång för ungdomar och därmed olämplig. På damsidan inser man i regel också det här, men det finns flera andra faktorer som är lätta att förbise. Grundläggande skillnader Det är först på senare tid som flera vapentillverkare har inkluderat hagelgevär för damer i sitt tillverkningsprogram. De här hagelgevären har en aningen kortare kolvlängd, det vill säga måttet från avtryckaren till bakkappan. En klart mera iögonenfallande egenskap hittar vi på kolvkammen, som är klart högre än på hagelgevär för herrar. Det här beror på skillnaderna i ansiktsproportionerna mellan damer och herrar. Förenklat kan vi säga att en kvinna som skjuter med en herrmodell har ögat under spångens nivå medan en man som skjuter med en dammodell ser spången uppifrån en väldigt hög vinkel. Kolven på en dammodell har i regel också en mindre skränkning än kolven på en herrmodell, medan skillnaden mellan tå och häl är större. Alla de här skillnaderna i mått bygger på de genomsnittliga skillnaderna mellan män och kvinnor. Hos ungdomar ligger måtten ofta mera åt damhållet, men när en pojke växer kommer han plötsligt till en punkt där han får byta till en herrkolv. För flickor är en damkolv med kortare kolvlängd ofta en bra utgångspunkt. Ett av de svårare måtten att dimensionera är storleken på pistolgreppet, som på ett hagelgevär för herrar är dimensionerat efter handen och fingerlängden på en medelstor man. För kvinnor och ungdomar är pistolgreppet nästan alltid för stort och det blir svårt att vara konsekvent med greppet. En jägares utrustning