Jägaren 03/2017 - Lehtiluukku.fi

Vargjakten i paragrafdjungeln Marsch till skjutbanan! ? En tävling Jä g ar en 3 l 2017
2 l Jägaren 3 l 2017 Jaktkortsärenden och adressändringar Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 (arkisin klo 12 – 16) oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Viksbågen 4, 00790 Helsingfors, tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Jägaren Nr. 3/2017 66. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 14.7.2017. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2017/Jag17_03 Pärmfoto: Suomen metsästysmuseo Medlem i Tidningarnas Förbund
Jägaren 3 l 2017 l 3 Innehåll 3 l 2017 Jägaren 3 l 2017 l 3 5 Ledaren: Vi lever i vargatider 6 Nationella viltrådet: Rikta kritiken till rätt adress! 7 Vargen väcker debatt men EU bestämmer 8 Vi sköter vargfrågorna med gemensamma krafter 10 En tävling för viltet 12 Ordförandens spalt: Vargen och nationalparkssoppan 14 Vilken jägartyp är du, del 3: Vad jagar finländarna? 18 ABC i jaktskytte: De första stegen 20 Skjut in geväret enkelt och effektivt 22 Jägare – marsch till skjutbanan! 24 Patroner har ett bäst före-datum 26 Bågjakten vinner terräng 28 Bågskyttet allt populärare ute i världen 30 Oma riista: Meddelandena är modern kommunikation 32 Plansch: Finland 100 år 34 Sädgäss och sjöfåglar inventerades med helikopter 36 Finlands viltcentral jobbar med förvaltningsplanerna 40 Triangelinventeringarna vintern 2017 42 ASF: Desinficera jaktutrustningen! 44 ASF: Anvisningar för provtagning 46 En (jakt)kamrat lämnar man inte i sticket 48 Ministeriet informerar: En naturvårdare godkänner också vargarna 50 På Åland fungerar störningsjakten efter storskarv 52 Årets unga jägare: Ida Palviainen 54 Viltet i konsten: Där människan och djuren en gång möttes 56 Ejder 58 Nyhetsmagasinet 60 Matsäck för jägare: Korvstuvning med tomatkross 61 Jakt och jägare 62 Åland 34 Helikoptern hittar sjöfåglarna 22 Bli en bättre skytt – marsch till skjutbanan! 10 En tävling för viltet – är du bästa viltvårdaren i landet? AK U AH LH OL M 30 Meddelandefunktionen i Oma riista fungerar effektivt AN TT I SI IR A JA RI KO ST ET
Försäljningen börjar: Måndag 5.6. Södra, Västra och Östra Finland Tisdag 6.6. Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Onsdag 7.6. Nord-Österbotten och Kajanaland Torsdag 8.6. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Ylitornio, Posio Fredag 9.6. Enontekiö, Enare, Utsjoki Tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfågel börjar säljas den 12.6. Försäljning Servicenummer 020 69 2424 (9–16) webbutik: www.eraluvat.fi OBS! I år startar försäljningen klockan 9 på morgon! Hönsfågeljakt: Försäljningen startar Snart börjar vi sälja tillstånd för jakt på hönsfåglar. Den första delen av kvoten säljs från och med dagarna nedan. I augusti efter viltinventeringarna börjar vi sälja resten av kvoten.
D en gångna vinterns vargdebatt har gett mig mycket att tänka på, till och med gamla ord och uttryck om och med vargen. Emellanåt har åsikterna gått stick i stäv och ibland har jag fått en känsla av att vargen själv har kommit bort i kalabaliken. Det har alltid funnits varg i vårt land och kommer alltid att finnas. Vi har i alla tider levt med vargen, men metoderna har förändrats under tidernas gång, liksom åsikterna. Somliga forskare har ju till och med kommit fram till att problemet inte ens går att lösa! Med modernt språkbruk kan vi säkerligen kalla det här ett komplext problem som saknar enkla lösningar eller lösningar överhuvudtaget. Men visst letas det. En vill skära ner rovdjuren radikalt medan en annan vill skydda dem, kosta vad det kosta vill. I debatten tenderar vi att glömma att vi, i och med inträdet i EU, inte längre har full kontroll över frågan. En del av den har landat på större skrivbord, belägna i Bryssel. EU:s bestämmelser sätter gränserna för vad vi kan åstadkomma nationellt. Bryssel bestämmer ramarna och inom dem är det ministeriet och i sista hand de politiska beslutsfattarna som sätter gränserna för vad vi får och inte får göra. Det är ett faktum att de enda lösningarna som är hållbara följer lagar och paragrafer, och att dessa lagar och paragrafer förändras långsamt om de alls förändras. Detta gäller i synnerhet i Brysseländan. I praktiken befinner sig verkligheten som den brukar någonstans mitt emellan ytterligheterna. Ibland får jag en känsla av att det inte är för vargens skull som vi gapar utan snarare av ideologiska skäl. Och då tassar vi i marker där viltförvaltningen har svårt att hävda sig. Vargfrågan är ju tillräckligt komplicerad som den är utan någon ideologisk armbrytning! Jag är likväl ändå övertygad om att vi ska lyssna på jägarnas och ortsbornas åsikter, och att detta ska ingå i förvaltningen av vargstammen, både nu och i framtiden. Vargarna orsakar faktiska problem och rädslor, och därför måste vi begränsa stammen genom jakt. Samtidigt som vi i enlighet med EU:s bestämmelser inte får äventyra stammens livskraft. Problemvargar kommer det att finnas också i framtiden och vi måste ingripa mot dem även då för att inte olägenheterna som vargarna vållar enskilda personer eller områden ska bli outhärdliga. Polisen ansvarar för den allmänna säkerheten och viltförvaltningen ingriper mot olägenheterna inom lagens ramar. Det är frivilliga jägare som verkställer ingripandena. Dessa är de enda som har tillgång till hundarna, utrustningen och kunskaperna som krävs. Aktörerna på lokalplanet har råkat i en svår sits. Jaktvårdsföreningarnas styrelser ingår i den indirekta viltförvaltningen och det hör till deras uppgifter att ordna med storviltsassistansen på lokalplanet. Det här är snudd på tjänsteansvar, men ger ändå inte bestämmanderätt över jägarna, som ju ställer upp frivilligt. Varje frivillig som åtar sig ett uppdrag för storviltsassistansen förtjänar samhällets tacksamhet. I synnerhet som den frivilliga jägaren oftast står för sina utgifter själv. Bedömningen av ett uppdrag, till exempel om hunden kan jobba okopplad, måste srva-jägaren få avgöra själv. Om det inte finns förutsättningar för att släppa hunden lös så ska inte någon annan som inte ens har varit där komma med kritik. Det är situationen och förutsättningarna som avgör. Vi har under årens lopp byggt upp ett system för hur vi ska ta hand om skadorna som storviltet orsakar. Systemet är funktionellt och kostnadseffektivt för både staten och skattebetalarna. Vad vi nu behöver är samarbete och samsyn så att jobbet blir gjort. Vi lever sannerligen i vargatider! Vi lever i vargatider! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 3 l 2017 l 5
6 l Jägaren 3 l 2017 HANNU S. LAINE , ordförande för det nationella viltrådet Rikta kritiken till rätt adress! Ute på jägarfältet ökar kritiken mot hur Finlands viltcentral bedriver sin verksamhet. Kritiken utgör en viktig del av den fortlöpande utvecklingen av all verksamhet, men då ska den också vara riktad till rätt adress. D et är nästan enbart rovdjursfrågorna som utsätts för kritik. Men kritiken som riktas mot Finlands viltcentral (hädanefter kallad Viltcentralen) och i synnerhet enheten för offentliga förvaltningsuppgifter förfelar dock oftast sitt mål. Att kritiken förfelar sitt mål beror säkerligen på det att alla dispensbeslut för stora rovdjur, både godkända och underkända ansökningar, är undertecknade av Viltcentralen. Men det är inte Viltcentralen eller enheten för offentliga förvaltningsuppgifter som bestämmer rovdjurspolitiken, vilket betyder att det inte är Viltcentralen som bär ansvaret för den. Jordoch skogsbruksministeriet fastställer med en förordning, som bygger på Naturresursinstitutets (Luke) uppskattningar av stammarnas storlek, det maximala antalet licenser för vart och ett av rovdjuren. Viltcentralens uppgift är att fördela licenserna mellan licensansökarna så rättvist som möjligt detta i en situation där det kommer in långt fler ansökningar än det maximala antal som ministeriet har fastställt. Om Viltcentralen skulle bevilja fler licenser än ministeriet har fastställt så skulle chefen för de offentliga förvaltningsuppgifterna omedelbart få sparken och inom kort finna sig åtalad för tjänstebrott. Om jägarna på fältet vill kritisera antalet licenser så är ministeriet den rätta adressen. Den som däremot anser att fördelningen är orättvis, men att den totala mängden räcker till det vill säga att det beviljas för många licenser ditåt och för få hitåt kan rikta sin kritik till Viltcentralen. Eftersom alla ansökare under de senaste åren har varit missnöjda med antalet beviljade licenser så betyder det att Viltcentralen har lyckats väl med fördelningen av knappheten. Vi borde alltså gratulera enheten för offentliga förvaltningsuppgifter och enhetens chef för den lyckade fördelningen av licenser. Ministeriet har inte heller någon lätt sits. Där balanserar tjänstemännen mellan finländarnas önskemål och EU-byråkraterna för att vårt land inte ska bli draget inför EU-domstolen för vår rovdjurspolitik. Varglicenserna är det hetaste stoffet. Här har både ministeriet och Viltcentralen lyckats väl ur byråkratisk synvinkel betraktat. Under ett par års tid överklagades alla licenser. Förvaltningsrätterna och högsta förvaltningsdomstolen har dock konstaterat att alla licenser har beviljats i enlighet med EU:s direktiv och vår egen lagstiftning. Men tydligen tänker vissa organisationer gå vidare med våra vargbeslut till EU och från det hållet kan vi vänta oss vad som helst i beslutsväg. Där spelar det inte längre någon större roll om något beslut har följt direktiven. Det är lobbandet och den politiska hemhörigheten som fäller utslaget. Även om vi ur byråkratisk synvinkel betraktat har lyckats väl med varglicenserna så går det sämre för förvaltningen av vargstammen. I fjol uppgick den totala vargavgången orsakad av människor, inräknat de överkörda individerna, till 75 individer samtidigt som stammen enligt Lukes uppskattningar växte en aning. Den nuvarande vargstammen i vårt land verkar klara en årlig avgång på cirka 80 individer, förutsatt att tillgången på föda förblir god och att arten inte drabbas av någon smittsam sjukdom. Den övre gränsen på 53 individer per år som har fastställts för innevarande och nästa år verkar därför vara tilltagen i underkant. Boven i dramat i vår rovdjurspolitik är Bryssel. Turerna i rovdjurspolitiken ingår i priset som vi måste betala för medlemskapet i EU. När vi gick med i unionen begrep vi inte att förhandla fram fullmakter för en självständig rovdjurspolitik. Vilket för all del är förståeligt eftersom våra förhandlare hade händerna fulla med villkoren för vårt lantbruk. Rovdjursmängderna och rovdjursproblemen var på den tiden rätt anspråkslösa. Att det går bra för lantbruket är ändå många gånger viktigare än vargen för landets ekonomi och bevarandet av livskraften på landsbygden. Både ministeriets och Viltcentralens tjänstemän måste leva med EU:s regler, annars förvandlas de till före detta tjänstemän. Riksdagsledamöterna och mepparna är personer som kunde ha inflytande i EU, men de verkar ha viktigare saker för sig än att bedriva rovdjurspolitik. Rätt adress för rovdjurskritiken är alltså riksdagen och de finska mepparna i Bryssel, samt i någon mån de beredande tjänstemännen på ministeriet.
Jägaren 3 l 2017 l 7 Vargen väcker debatt men EU bestämmer Attityderna till vargen lämnar ingen oberörd. Åter igen har debatten gått het under hela vintern och i synnerhet ytterligheterna har varit påstridiga: än har dispenserna varit för många och än har de varit för få, beroende på vilkendera ytterkanten man frågar. Men hos oss hör vargen på grund av EU-direktiven till de arter där vår nationella beslutanderätt är väldigt begränsad beträffande regleringen av stammen. Alltså lät vi frågan gå till Sami Niemi på jordoch skogsbruksministeriet: Hur kommer det sig att vi har råkat i den här situationen? vi hade konsulterat esterna i god tid på förhand. Vid förhandlingarna om medlemskap gav vi de estniska kraven vårt helhjärtade stöd. Tanken var att det sedan längre fram skulle göras en helhetsbedömning av vilka bilagor som arterna skulle placeras i. Detta väntar vi på fortfarande. 3. Finland drogs för ett antal år sedan inför EU-domstolen när EU-kommissionen väckte talan om regleringen av vargstammen. Vilka konsekvenser hade det för regleringen av vargstammen i vårt land? Det fick följder av flera slag, men utgången hade kunnat bli mycket värre. Kommissionens tolkningar av naturdirektivet var väldigt stränga och om det hade gått sämre för oss så hade konsekvenserna kunnat bli ännu värre än de blev. Det hade mycket väl kunnat gå så, att det hade blivit ett totalstopp för vargjakten tills vargstammen i vårt land hade uppnått det som kallas en gynnsam skyddsnivå. I dagsläget kan vi bevilja licenser bara vi inte försvagar vargstammen. Den här tolkningen var en av följderna av domen. En annan betydande följd gällde styrningen av de skadebaserade dispenserna och tidpunkten när de beviljas. Finland dömdes för att vi enligt domstolen inte hade påvisat att man med jakt kan minska på skadorna. Som en följd av domen och det överträdelseförfarande som följde blev vi tvungna att begränsa dispenserna till individer som kan spåras från en skada. Detta för att jakten uttryckligen ska riktas mot den individ som vållar skadan. Om vi inte hade gjort på det här viset så hade det kunnat leda till böter på flera miljoner euro för den finska staten. vargskyddet för ett visst område. Finland beviljades samma sak, det vill säga att vargen överfördes till bilaga V för renskötselområdet. När förhandlingarna om Finlands medlemskap pågick fanns det en nämnvärd stam av vargar i bara tre andra länder; Spanien, Italien och Grekland. Lodjur och björnar fanns det väldigt litet av i det dåvarande EU. Kanske bara några tiotal, och dessutom fanns de i avsides belägna bergstrakter. Med andra ord fanns det ingen förståelse för oss och vid helhetsbedömningen av medlemskapet ville vi inte heller lyfta de stora rovdjuren till en lika framträdande ställning som jordbruket. 2. Hur kommer det sig att vargen i Estland är placerad i en annan bilaga i naturdirektivet än hos oss? Jordoch skogsbruksministeriet har ett gott förhållande till viltförvaltningen i Estland och 1. Under förhandlingarna om Finlands medlemskap i EU diskuterades också tillämpandet av fågeloch naturdirektivet på jakten i vårt land. Hur kom det sig att förhandlingarna för vargens del landade i dagens situation? När förhandlingarna om medlemskap pågick var Finland den enda staten som ansökte om undantag från bilagorna i naturdirektivet, som ju hade fastställts några år tidigare. Vid förhandlingarna lyckades Finland lyfta ut vargen, björnen och lodjuret från bilaga II, det vill säga att vi inte behövde grunda naturaområden för de här arterna. Finland framförde också önskemål om att vargen, björnen och lodjuret skulle föras till bilaga V i stället för bilaga IV, men vi fick inget stöd av de övriga medlemsländerna. Slutresultatet blev alltså bara det som redan tidigare hade godkänts när direktivet fastställdes. Spanien och Grekland hade beviljats ett undantag i SAMI NIEMI Konsultativ tjänsteman på Jordoch skogsbruksministeriets naturresursavdelning, fiskeoch viltavdelningen PE N TT I SO RM UN EN , Va st av al o
8 l Jägaren 3 l 2017 SINIKKA JORTIKKA , Naturresursinstitutet Vi sköter vargfrågorna med gemensamma krafter Finlands viltcentral utbildar kontaktpersonerna för de stora rovdjuren som bokför sina egna och andras vargobservationer i databasen Tassen. Observationerna gjorda av andra personer ska dessutom bestyrkas. Observationerna bildar underlag för Naturresursinstitutets (Luke) uppskattningar av storleken på stammarna. Naturresursinstitutet gör en uppskattning av antalet vargar i landet och deras geografiska fördelning. Jordoch skogsbruksministeriet fattar besluten om förvaltningsplanen för vargstammen och eventuell jakt efter varg. Institutets uppskattningar ingår i beslutsunderlaget. Ministeriet tar även hänsyn till EU:s naturdirektiv som bla reglerar vargskyddet. Finlands viltcentral verkställer förvaltningsplanen och beviljar dispenser för jakt. Dispenserna utgår från ansökningar som ska uppfylla bestämda kriterier för beviljande. Forststyrelsen och polisen övervakar att jakten följer gällande lagar och bestämmelser. På polisens initiativ kan tillstånd beviljas för att fälla en varg som återkommande rör sig vid hus och äventyrar säkerheten. Den fällda vargen ska anmälas till Finlands viltcentral och skickas till institutet för undersökning. Till Livsmedelssäkerhetsverket Evira skickas sjuka djur och djur som har dött av andra orsaker, till exempel i trafiken. ES SI PU RA N EN / N at ur re su rs in st itu te t Skötseln av vargfrågorna innebär ett samarbete som involverar många parter, där varje part har sitt eget ansvarsområde. Publicerad i Maaseudun Tulevaisuus 20.3.2017
SX3 puoliautomaattihaulikko 12/89 28” Messuhintaan! 799,Affinity synteettinen puoliautomaattihaulikko 12/76 musta, camo tai puu 26”, 28” tai 30” asekaupan AMMATTILAISELTA Olemme mukana isolla osastolla oulun Erämessuilla 25-28.5. osasto d 1-10. www.HHsport.fi 1490,Menossa mukana parhaat merkit 895,M2 Comfortech 12/76 puoliautomaatti haulikko 26” tai 28” nyt kick´s full supistin (arvo 74,90) kaupan päälle! 1495,A400 Xplor Unico puoliautomaatti 12/89 Tikka T3X Lite SS sis. Burris 2-7x32 Fullfield kiikarin, Tikka rengasjalat, asepussin ja kantohihnan 1590,1295,HHsportin Kivääripaketti 2017 308, tai 6,5 x 55 Saapuu lähipäivinä varastoomme! A350 puoliautomaattihaulikko 12/89 28” Myymälät löydät seuraavilta paikkakunnilta: IISALMI KIIMINKI KOKKOLA NIVALA RAAHE Löydät meidät myös verkosta www.hhsport.fi www.HHsport.fi
Vem är bästa naturvårdaren? Med anledning av Finlands hundraårsjubileum arrangerar Finlands viltcentral och företaget Retkitukku en landsomfattande tävling i skötseln av livsmiljöer. Tävlingen är avsedd för föreningar och jakträttsinnehavare som aktivt sköter viltets livsmiljöer. Även enskilda jägare som har gjort en insats för viltet kan ställa upp i tävlingen. I tävlingen prioriterar vi arbeten som har gjorts för viltets livsmiljöer i år. Variationsrikedom och långsiktighet i skötseln av viltet och naturen räknas som en merit. Syftet med tävlingen är att inspirera jägare och jaktföreningar till viltvård. Juryn lägger vikt vid hur deltagarna har hanterat de viktigaste faktorerna för viltet – födan, skyddet och vattnet – i sitt arbete. De här faktorerna bedöms i både nya och pågående viltvårdsarbeten. Tävlingen För viltet ingår i programmet för firandet av vårt lands hundra år av självständighet. Att jobba tillsammans I skogsmiljöer är det viktigt att skapa gömslen för viltet, bevara blandbestånd, sköta övergångszoner och kärr, och iståndsätta myrar. Till de viktigaste faktorerna i lantbruksmiljöer som bedöms i tävlingen hör viltåkrar, växttäcket på vintern, otröskade stråk med säd, åkeröar, kantskogar och traditionella biotoper. Arbetena vid vattendrag inkluderar att iståndsätta och anJA RI KO ST ET R ETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta och ordnar en tävling:: 10 l Jägaren 3 l 2017 En tävling för viltet
Jägaren 3 l 2017 l 11 Några tips om vad du kan göra Anlägg ett nätverk av viltåkrar. Anlägg växtbestånd ute på åkrarna för fältfåglarna och utmed kanterna för hjortdjuren och hararna Så stråk med viltåkereller vallväxter som ingår i odlingsarealen utmed kanterna av den odlade grödan Iståndsätt naturbeten och strandängar och sköt dem genom betesgång Spara snår och undervegetation i bestånd av alla åldrar Gynna blandbestånd Spara på riset och buskskiktet Skydda de jaktbara fåglarnas bon, i synnerhet på kalytor som ska markberedas Komplettera viltets tillgång på näring med slickstenar Delta i punktinventeringar av sjöfåglar Ytterligare information: www.riistametsa.fi , www.kosteikko.fi, www.riista.fi Vi samarbetar: lägga fågelvatten, att iståndsätta och sköta strandängar, och att sätta upp fågelholkar Att jobba tillsammans för livsmiljöerna ger resultat. De bästa resultaten åstadkommer vi ofta genom ett gott samarbete med markägaren. Det finns gott om markägare som jagar och de kan göra ett betydande arbete för viltet i sina marker. Varje jägare kan delta i tävlingen personligen och det räcker med ett enda arbete för viltet. Tävlingsinformation På webbsidan riistanvuoksi.fi finns mera information om tävlingen. Där hittar du tips om vad du kan göra för viltet. Du kan också gå med i gruppen Riistan vuoksi på Facebook. Medan tävlingen pågår informerar vi på bloggen Riistan vuoksi om aktualiteter med anknytning till viltoch naturvård. Anmälningar Tävlingen har två klasser: en för föreningar och en för enskilda personer. Anmäl dig senast den 15 januari nästa år till tävlingen. Använd formuläret på webbplatsen riistanvuoksi.fi. Av dem som anmäler sig till klassen för föreningar behöver vi mera detaljerade uppgifter. Att anmäla sig till den personliga klassen är enkelt. Om du har gjort en insats för naturen och viltet: anmäl dig! Bedömning I klassen för föreningar bedöms deltagarnas arbeten av viltcentralens expertjury som också kommer att besöka de bästa objekten. Vid bedömningen tar juryn hänsyn till variationsrikedomen och möjligheterna i viltoch naturvården, storleken på föreningens eller jakträttsinnehavarens verksamhetsområde och medlemsantalet. Juryns beslut kan inte överklagas. Finlands viltcentral och Retkitukku hoppas på ett livligt deltagande! 1. 3000 € presentkort på Retkitukku och diplom 2. 2000 € presentkort på Retkitukku och diplom 3. 1000 € presentkort på Retkitukku och diplom Bland deltagarna i bägge klasserna lottas det dessutom ut sex presentkort á 500 € på Retkitukku. R ETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta Värdefull priser: I klassen för föreningar belönas de tre bästa och de belönade presenteras i tidningen Jägaren. Priserna består av diplom och presentkort på Retkitukku: I den personliga klassen görs ingen närmare bedömning. Alla godkända deltagare deltar i utlottningen av priser. Anmäl dig på RIISTANVUOKSI.FI
12 l Jägaren 3 l 2017 F ör tämligen exakt ett år sedan skrev jag i den här spalten om vargsoppan. Under vårens lopp har den här soppan värmts upp igen i östra Finland när SRVA-personal fick nog av rovdjurspolitiken här i landet. SRVA-jägarna ansåg att hundarnas säkerhet äventyras när de är ute på uppdrag. Storviltsassistansen SRVA är en av flera lagstadgade uppgifter som jv-föreningarna ska sköta. Assistansen är välkänd bland allmänheten och anses vara en av de viktigaste uppgifterna som jvföreningarna har. Situationerna som storviltet orsakar kan vara oerhört farliga och allvarliga. Myndigheterna har insett att uppgiften ska skötas av erfarna och kvalificerade jägare. Det finns knappast någon annan i vårt samhälle som kan sköta den här uppgiften lika kostnadseffektivt. Det är rutinerade jägare på proffsnivå som har förbundit sig att sköta den här samhällsviktiga verksamheten. Varje uppdrag är annorlunda än de tidigare uppdragen och kräver inte bara erfarenhet utan också taktiskt kunnande av personen som ska utföra det. Det taktiska kunnandet kommer sig i regel av mångårig erfarenhet där jägaren har lärt känna och förutse hur djuren tänker och beter sig. Det är med andra ord inte likgiltigt vem som hädanefter sköter den här krävande uppgiften. Vi får hoppas att den ”mellanfred” som nu har slutits för ett år leder till en hållbar lösning, med vilken vi kan säkerställa en störningsfri SRVA-verksamhet på lång sikt. Det hela är verkligen komplicerat, när vi betänker hur långt ifrån varandra de olika intressegrupperna står beträffande rovdjurspolitiken. När samtalet kommer in på rovdjurspolitiken och hur vi kan påverka den så är det de politiska beslutsfattarna i riksdagen och EU-mepparna som vi ska vända oss till eftersom det i hög utsträckning är de som avgör vilken rovdjurspolitik vi bedriver i vårt land. Det är de som har de bästa förutsättningarna att påverka. Bara slutspurten kvar för lagförslaget om nationalpark Nationalparken i Hossa invigs den 17 juni. Medan jag skrev på den här krönikan offentliggjordes miljöutskottets betänkande som i det stora hela stöder lagförslaget som redan har varit på remiss. Under behandlingen i utskottet debatterades begränsningarna för vilka som får jaga i parken och vilket vilt. Jordoch skogsbruksutskottet betraktade i sitt utlåtande ärendet ur en helt annan vinkel än tjänstemännen som hade berett lagen på miljöministeriet. Utlåtanden har begärts från viltorganisationen (jaktvårdsföreningen / Finlands viltcentral) som också har hörts som experter i utskotten. Viltorganisationerna har varit överens i frågan och om förslagen till begränsningar i den nya nationalparken. Vi har försvarat bevarandet av jaktarrangemangen i sin nuvarande form. Dessutom har vi krävt att licensbyråkratin för eliminerandet av stora rovdjur som orsakar skador ska vara flexibel och snabb. Det har uppstått en situation som vi känner igen när vi drar oss till minnes turerna i lagberedningen när tidigare skyddsområden skulle grundas. Temperaturen är rätt hög i frågan! I den allmänna upprördheten glömmer vi lätt bort vilken ställning de olika instanserna har som ger utlåtanden. Jv-föreningarna har utgjort ett gott exempel. De ger sina utlåtanden som en lagstadgad organisation som ska behandla alla jägare likvärdigt. Intressebevakning hör inte till deras uppgifter. Finlands viltcentral styr och övervakar jv-föreningarnas verksamhet och viltcentralen sorterar i sin tur under Jordoch skogsbruksministeriet. Vargen och nationalparkssoppan ASKO KESKI-NISULA Viceordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt 12 l Jägaren 3 l 2017
Jägaren 3 l 2017 l 13 33 90 TARJOUS! € ILMAINEN TOIMITUS VÄHINTÄÄN 30 KG RUOKATILAUKSIIN 35 90 TARJOUS! 37 90 TARJOUS! 40 90 TARJOUS! 40 90 TARJOUS! 26 90 TARJOUS! 40 90 TARJOUS! 31 90 TARJOUS! Koiranpäivien tarjous voimassa 21.5.2017 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Muut tarjoukset voimassa 31.5.2017 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Voimassa 21.5.2017 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää. KOIRAVARUSTE MUKANA ERÄMESSUILLA! OSASTO G 11-18 2,8 L VALIOKUPPI KÄYTÄ TILATESSA KAMPANJAKOODIA SAAT VALIO-RUOKAKUPIN TILAA NYT VÄHINTÄÄN 2 SÄKKIÄ VALIO-KOIRANRUOKAA KAUPAN PÄÄLLE! Suome? mestari? 649 00 (699,-) Kuumasinkitty, Suomessa valmistettu koiratarha, 10 vuoden ruostumattomuustakuulla. Elementin korkeus 180 cm ja leveys 150 cm. Helppo kasata ja purkaa. Toimitetaan täydellisenä pakettina. SUOMI KOIRATARHA 3m x 3m HUIPPU-UUTUUS! OSTA VÄHINTÄÄN 1,5 KG ROYAL CANIN -KOIRANRUOKAA, SAAT KYLMÄLAUKUN KAUPAN PÄÄLLE! 10.–21.5.2017 KOIRANPÄIVÄT JÄMPTI PRO MEDI+ 4M X 4M BRAVA PENTUAITAUS JÄMPTI ECO 3M X 3M Kuumasinkitty. Pyöreä kehysputki. Verkon materiaalipaksuus 4 mm ja silmäkoko 50 mm x 100 mm. Korkeat elementit 184 cm. Jauhepolttomaalattu teräs. Koostuu neljästa osasta, helppo koota. Irrotettava lisäkynnys sekä muovinen pohjakaukalo. Kaksi kokoa. Kestää ruostumatta vuodesta toiseen. Sisältää teräsrunkoiset peruselementit 7 kpl ja yhden ovielementin. 549,HUIPPUTARJOUS! 699,ERIKOISERÄ! SIS. RAHDIN SIS. RAHDIN 149,TARJOUS! ALK. JÄMPTI LÄMPÖERISTETTY KOIRANKOPPI PEHMUSTI KUIVIKE Ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät ja 50 mm styreenieristys. Irrotettava koppiosa. Helppo huoltaa ja pestä. Värit: punainen, ruskea ja harmaa. Auttaa pitämään koirankopin kuivana ja raikkaana. 24 90 TARJOUS! 44 90 2 KPL 699,HUIPPUSUOSITTU! n. 10kg SIS. RAHDIN KAUPAN PÄÄLLE! PEHMUSTI KAUPAN PÄÄLLE! TARHAN OSTAJALLE KÄÄNTYVÄ KUPPITELINE JA KUPIT (2,8L) ARVO 49€ Etutuote lisätään ostoskoriin automaattisesti. TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9-17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9-18 ja La 10-15 54 90 TARJOUS! ENDURANCE 4800, TRAIL 4300 TAI AGILITY 4100 SETTER TAI BEAGLE ROTURUOAT 15 kg 12 kg € ILMAINEN TOIMITUS VÄHINTÄÄN 30 KG RUOKATILAUKSIIN
14 l Jägaren 3 l 2017 KAISA HUTTUNEN Vad jagar finländarna? Del 3 Drygt 23 000 personer svarade på viltcentralens enkät Vilken jägartyp är du? och berättade bland annat om vilket vilt de jagar. Undersökningen visar hur olika bakgrundsfaktorer – ålder, kön, boningsort och jakterfarenhet – påverkar valet av vilt. N ästan 65 procent av svararna uppgav att de jagar skogshöns. På andra och tredje plats kom jakten efter hare och sjöfågel. Drygt hälften av svararna uppgav att de jagar hjortdjur. Jakten efter små rovdjur landade på femte plats. Nästan var femte svarare uppgav att han eller hon jagar stora rovdjur (se Diagram 1). Men en femtedel av jägarna i vårt land jagar knappast stora rovdjur. Vid tolkningen av undersökningsresultaten måste vi också tänka på att det ofta är de allra ivrigaste jägarna som svarar på enkäter i de sociala medierna. Enkäten visar inte heller antalet fällda djur eller hur ofta svararna jagar. Det är ju inte bara inbitna sjöfågeljägare som betraktar sig som andjägare utan också sådana som bara har jagat en enda eller ett par gånger. En jämförelse med svararnas bakgrundsfaktorer ger oss trots det intressant information om hur exempelvis boningsorten eller antalet år som personen har haft jaktkort påverkar valet av vilt. 4,7 % av svararna uppgav att de hittills inte hade jagat alls. Den här skaran rymmer en mångfald av personer. Somliga har nyligen skrivit jägarexamen. Andra har haft jaktkortet i åratal, men av någon orsak har de inte kommit längre. Svararen kan också vara en person som deltar i jakter utan vapen, till exempel som hundförare. Herrarna jagar mera varierat än damerna Ungefär sex procent av svararna var kvinnor. Siffran motsvarar rätt väl kvinnornas procentuella andel av jägarkåren i vårt land i dag. 15,8 procent av kvinnorna uppgav att de ännu inte hade jagat alls. På herrsidan var motsvarande siffra 2,7 procent. Herrarna jagade med större variation än damerna. Även ordningsföljden för de olika viltarternas popularitet uppvisade skillnader. Både herrarna och damerna jagade helst skogshöns. För herrarna kom hare och sjöfågel på andra och tredje plats (med en hårfin skillnad mellan dem) medan hare och hjortdjur kom två och trea för damerna (se Diagram 2). En granskning av könsfördelningen inom grupperna som jagar olika viltarter visar att damernas relativa andel i gruppen jägare som jagar hjortdjur är större än andelen i övriga grupper. Andelen damer var minst i jaktlagen som jagade stora rovdjur (se Diagram 3). Unga jagar småvilt, äldre hjortdjur Även åldern påverkade valet av vilt. Som Diagram 4 visar så minskar jakten efter småvilt – skogshöns, hare och sjöfågel – med tilltagande ålder. För hjortdjuren var riktningen den motsatta. Ju äldre jägare, desto större sannolikhet för att han jagar hjortdjur. Det här kan delvis förklaras med att jakt där jägaren sitter på pass inte kräver samma fysiska kondition som exempelvis jakten efter skogshöns ofta gör. En annan förklaring tar fasta på förgubbningen i jaktföreningarna; antingen släpper de inte in ungdomar eller så saknar ungdomarna intresse. Kurvan som beskriver jakten efter små rovdjur sjönk inte på samma sätt med stiVilken jägartyp är du? Diagram 1 Diagram 2 Diagram 3
Jägaren 3 l 2017 l 15 gande ålder som den övriga jakten efter småvilt, utan den rent av steg efter sextiostrecket. Diagrammet kan tolkas utifrån både ålder och generation. De äldre svararna har kanske också i sin ungdom sysslat med jakt efter små rovdjur i större omfattning än den yngre generationen. En del av dem kan ha bevarat intresset trots tilltagande ålder. Kurvan som beskriver jakten efter stora rovdjur var den jämnaste. I den äldsta och den yngsta åldersklassen påträffades en aning färre rovdjursjägare än i de övriga åldersklasserna. Ju erfarnare jägare desto större vilt Det var inte bara den tilltagande åldern som korrelerade positivt med jakten efter hjortdjur utan det gjorde också antalet år som svararen hade haft jaktkort. Av dem som hade haft jaktkort en kortare tid än två år var det bara en tredjedel som jagade hjortdjur medan två tredjedelar av dem som hade haft jaktkort i över tio år gjorde det (Diagram 5). En förklaring till det här kan vara att ju längre tid en person har jagat desto bättre blir utsikterna för medlemskap i en förening eller ett jaktlag som jagar hjortdjur. Jakterfarenheterna hade en större inverkan än åldern på jakten efter stora rovdjur (jfr Diagram 4 och 5). Nästan 25 procent av dem som hade skrivit jägarexamen för över tio år sedan uppgav att de jagade stora rovdjur. Men som jag nämnde i det föregående så kan procenttalen vara högre än de är i verkligheten, beroende på sättet som materialet samlades in på. Men att de aktiva jägarna eventuellt är överrepresenterade i undersökningen förklarar ändå inte kurvornas riktning. Även jakten efter små rovdjur ökade för varje år som en person har haft jaktkort. En förklaring till detta kan vara att med ökad erfarenhet så fördjupas insikten om hur viktig jakten efter små rovdjur är för viltstammarna. Intresset för småvilt minskade däremot bland dem som hade haft jaktkort i drygt tio år. Även detta kan ha flera orsaker. Jakten efter hjortdjur och stora rovdjur kan vara tidskrävande eller så känns jakten efter småvilt inte längre lika spännande som förut. Jaktmöjligheterna på boningsorten påverkar viltvalet Undersökningen lyfte fram skillnaderna som beror på boningsorten. När det gällde att jaga varierat så gick de nordkarelska jägarna upp i toppen medan de nyländska jägarna blev jumbo (se Diagram 6). För nylänningarnas del beror detta på att de har de allra sämsta jaktmöjligheterna (granskat landskap för landskap, se Jägaren 2/2017, s 13). Därför jagar de också utanför sitt landskap i större utsträckning än landets övriga jägare. De ivrigaste skogshönsjägarna finner vi i Norra Karelen, Kajanaland och Norra Österbotten. Det minsta intresset för skogshönsen finner vi i Egentliga Finland. Bristen på intresse i den här regionen beror sannolikt på fredningarna av skogshöns. Det minsta antalet harjägare fann vi i Lappland där hartätheten har varit låg i många år. Mest harjägare fanns det i Norra Savolax, där det finns gott om skogshare och även lite fälthare. Intresset för sjöfågeljakt var mycket stort bland jägarna i Norra Österbotten, Norra Savolax, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten. Minst sjöfågeljägare fann vi i Kajanaland, Lappland och Päijänne-Tavastland. Mest smårovdjursjägare fanns det i Egentliga Finland och minst i Lappland, Kajanaland och Nyland. Att det knappt alls finns några mårdhundar i Lappland och Kajanaland inverkar säkerligen på resultaten. I Nyland råder det ingen brist på mårdhundar, men antalet jägare lider eventuellt av att Nyland har det största antalet jägare utan jaktmarker eller medlemskap i någon jaktförening. Flest hjortdjursjägare fanns det i Kymmenedalen, Egentliga Finland, Lappland och Satakunta. Minst sådana fanns det i Norra Österbotten, Norra Savolax och Norra Karelen. Intresset för de stora rovdjuren var särskilt stort bland jägarna i Norra och Södra Karelen där rovdjursstammarna är särskilt stora. Det minsta antalet rovdjursjägare fanns självfallet i Nyland. Enkäten Vilken jägartyp är du? ger oss intressant information om hur ålder, kön, boningsort och jakterfarenhet inverkar på valet av vilt. Det är viktigt att vi fortsätter med analysen av resultaten för att nå en djupare förståelse av faktorerna bakom resultaten. Diagram 4 Diagram 5 Diagram 6
VÅRENS STORA NYHETER TILL MÄSSPRISER! BESTÄLLNINGAR 24/7 www.retkitukku.fi eller via TELEFON 040 828 1000 vard. kl. 9-17 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15 SE DET BREDA UTBUDET I VÅR WEBBSHOP! FÖRMÅNLIGA LEVERANSER • från 2,90€ Erbjudandet gäller t.o.m. 2017.05.31 eller så långt lagret räcker. KÖP NU – BETALA SENARE! TREKKING LITE BYXA Den nya Trekking Lite byxan från Alaska imponerar med sina tekniska egenskaper och häftiga färger. Stretchpartier för optimal komfort och rörelsefrihet. Lätta byxor med god andningsförmåga vilket gör dem perfekta för friluftslivet. Finns i flera olika färger. TREKKING LITE JACKA Den perfekta jackan för friluftslivet. Mycket lätt och teknisk jacka med ripstop och stretchpartier för bästa komfort. Välplanerade fickor och YKKdragkedjor. Två färgaltenativ. SLIM FIT SLIM FIT LADY FIT BYXA+JACKA 1590:(1898,-) PÅ KÖPET! GANZO G104S MULTIVERKTYG 500 ST PARTI! GLENMORE PIKÉ Mjuk och skön pikétröja i merinoullsblandning. Finns i två färger. CARGO BYXA Klassisk snabbtorkande outdoorbyxa. Unisexmodell i mycket slitstarkt RipStop. Finns i två färger. VAPOR JAKTBYXA Lätt och teknisk jaktbyxa för varmare väder. Stretchpartier för bästa komfort. Vindoch vattentäta camoförstärkningar med Rain-Stop membran. PREDATOR JAKTBYXA Mångsidiga membranbyxor med toppegenskaper! 4 st vattentäta fickor, ventilationsöppningar, justerbar neoprenmidja, löshängslen och LockerBoot™ -spännmekanism i bensluten. BUCKLAND TREKKING SKJORTA Luftig och lätt friluftsskjorta till sommarens varma dagar. Fukttransporterande material med god elasticitet. Finns i två färger: sand och grå. TRIDENT FISKESTÄLL Mycket lätt och tekniskt fiskeställ från Alaska. Stället har Rain-Stop -membran vilket gör det vindoch vattentätt. God andningsförmåga och fickor anpassade för fiskaren. Byxa med hängslen och förhöjd rygg. STRYN GTX JAKTKÄNGA Lätt och stabil känga för den rörliga jägaren. Gore-Tex Performance membran för bästa skydd. T1 LASERMARKÖR Justera in ditt vapen snabbare och smidigare än tidigare men hjälp av laser! Passar de flesta kalibrar. Svenskspråkig manual och batterier medföljer. HUNTER GTX JAKTKÄNGA Stabil och hållbar känga i läder. Gore-Tex membran, rullande sula och mellansula som ger stöd och dämpar steget. XT-1200 AVSTÅNDSMÄTARE Professionell avståndsmätare för bland annat jakt och golf. Bärvidd på upp till 1100 meter med vinkelkompensator. R8 MAXI VAPENSKÅP Förvaring för 8-10 vapen. Yttermått (mm): 1500x500x300. Innermått (mm): 1490x490x230. Väger tomt: ca.130kg. ELK HUNTER GTX 9 JAKTKÄNGA Hållbar kvalitetskänga för den krävande jägaren. Slitstarkt ytmaterial, Gore-Tex membran och mycket bra grepp. VAPOR JAKTSTÄLL Lätt jaktställ för varmare väderlek. Fyrvägsstretch med god andningsförmåga samt vindoch vattentäta 3-layerförstärkningar med Rain-Stop. Välkamouflerande BlindTech Invisible. YUKON JAKTBYXA Jaktbyxa/fritidsbyxa med tekniska egenskaper. Stretchpartier och förböjda knän för maximal komfort. 39 90 (49,90) 119 90 129 90 NYHET! NYHET! NYHET! NYHET! 169 90 (229,90) 29 90 (34,90) 219 00 (299,-) 199 90 499 00 199 90 (249,-) 199 90 TILL ALLA SOM KÖPER VAPENSKÅP BURREL X10 POWERBANK € PÅ KÖPET SLIM FIT VI ÄR MED PÅ NORRA FINLANDS VILDMARKSMÄSSA SE DET BREDA UTBUDET I WEBBSHOPPEN! € 2 PAR/ PAKET TILL ALLA SOM KÖPER SKOR PÅ KÖPET! ALASKA COOLDRY JAKTSTRUMPOR 79 90 (89,90) NYHET! NYHET! 99 90 NYHET! NYHET! NYHET! UPPFYLLER VAPENLAGEN 179 90 (249,-) 29 90 (59,90) 79 90 (99,90) 59 90 (79,90)
VÅRENS STORA NYHETER TILL MÄSSPRISER! BESTÄLLNINGAR 24/7 www.retkitukku.fi eller via TELEFON 040 828 1000 vard. kl. 9-17 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15 SE DET BREDA UTBUDET I VÅR WEBBSHOP! FÖRMÅNLIGA LEVERANSER • från 2,90€ Erbjudandet gäller t.o.m. 2017.05.31 eller så långt lagret räcker. KÖP NU – BETALA SENARE! TREKKING LITE BYXA Den nya Trekking Lite byxan från Alaska imponerar med sina tekniska egenskaper och häftiga färger. Stretchpartier för optimal komfort och rörelsefrihet. Lätta byxor med god andningsförmåga vilket gör dem perfekta för friluftslivet. Finns i flera olika färger. TREKKING LITE JACKA Den perfekta jackan för friluftslivet. Mycket lätt och teknisk jacka med ripstop och stretchpartier för bästa komfort. Välplanerade fickor och YKKdragkedjor. Två färgaltenativ. SLIM FIT SLIM FIT LADY FIT BYXA+JACKA 1590:(1898,-) PÅ KÖPET! GANZO G104S MULTIVERKTYG 500 ST PARTI! GLENMORE PIKÉ Mjuk och skön pikétröja i merinoullsblandning. Finns i två färger. CARGO BYXA Klassisk snabbtorkande outdoorbyxa. Unisexmodell i mycket slitstarkt RipStop. Finns i två färger. VAPOR JAKTBYXA Lätt och teknisk jaktbyxa för varmare väder. Stretchpartier för bästa komfort. Vindoch vattentäta camoförstärkningar med Rain-Stop membran. PREDATOR JAKTBYXA Mångsidiga membranbyxor med toppegenskaper! 4 st vattentäta fickor, ventilationsöppningar, justerbar neoprenmidja, löshängslen och LockerBoot™ -spännmekanism i bensluten. BUCKLAND TREKKING SKJORTA Luftig och lätt friluftsskjorta till sommarens varma dagar. Fukttransporterande material med god elasticitet. Finns i två färger: sand och grå. TRIDENT FISKESTÄLL Mycket lätt och tekniskt fiskeställ från Alaska. Stället har Rain-Stop -membran vilket gör det vindoch vattentätt. God andningsförmåga och fickor anpassade för fiskaren. Byxa med hängslen och förhöjd rygg. STRYN GTX JAKTKÄNGA Lätt och stabil känga för den rörliga jägaren. Gore-Tex Performance membran för bästa skydd. T1 LASERMARKÖR Justera in ditt vapen snabbare och smidigare än tidigare men hjälp av laser! Passar de flesta kalibrar. Svenskspråkig manual och batterier medföljer. HUNTER GTX JAKTKÄNGA Stabil och hållbar känga i läder. Gore-Tex membran, rullande sula och mellansula som ger stöd och dämpar steget. XT-1200 AVSTÅNDSMÄTARE Professionell avståndsmätare för bland annat jakt och golf. Bärvidd på upp till 1100 meter med vinkelkompensator. R8 MAXI VAPENSKÅP Förvaring för 8-10 vapen. Yttermått (mm): 1500x500x300. Innermått (mm): 1490x490x230. Väger tomt: ca.130kg. ELK HUNTER GTX 9 JAKTKÄNGA Hållbar kvalitetskänga för den krävande jägaren. Slitstarkt ytmaterial, Gore-Tex membran och mycket bra grepp. VAPOR JAKTSTÄLL Lätt jaktställ för varmare väderlek. Fyrvägsstretch med god andningsförmåga samt vindoch vattentäta 3-layerförstärkningar med Rain-Stop. Välkamouflerande BlindTech Invisible. YUKON JAKTBYXA Jaktbyxa/fritidsbyxa med tekniska egenskaper. Stretchpartier och förböjda knän för maximal komfort. 39 90 (49,90) 119 90 129 90 NYHET! NYHET! NYHET! NYHET! 169 90 (229,90) 29 90 (34,90) 219 00 (299,-) 199 90 499 00 199 90 (249,-) 199 90 TILL ALLA SOM KÖPER VAPENSKÅP BURREL X10 POWERBANK € PÅ KÖPET SLIM FIT VI ÄR MED PÅ NORRA FINLANDS VILDMARKSMÄSSA SE DET BREDA UTBUDET I WEBBSHOPPEN! € 2 PAR/ PAKET TILL ALLA SOM KÖPER SKOR PÅ KÖPET! ALASKA COOLDRY JAKTSTRUMPOR 79 90 (89,90) NYHET! NYHET! 99 90 NYHET! NYHET! NYHET! UPPFYLLER VAPENLAGEN 179 90 (249,-) 29 90 (59,90) 79 90 (99,90) 59 90 (79,90)
18 l Jägaren 3 l 2017 JUSSI PARTANEN , Finlands jägarförbund ? Bilder: AKU AHLHOLM Efter jägarexamen är det inte ovanligt att den nybakta jägaren står där som ett levande frågetecken. Jodå, jag borde lära mig skjuta, men hur och var? Svaret på frågan är kursen ABC för jaktskytte. K ursen ABC i jaktskytte är utvecklad för dem som precis har skrivit jägarexamen eller som har väldigt lite erfarenhet av skytte. På kursen lär du dig grunderna i skytte och det blir rätt från början. Efter kursen kan du fortsätta träna på egen hand på bana. Börja på webben Det är en bra idé att före kursen läsa det webbaserade materialet som finns på adressen ammunnanabc.fi (på finska). Där finns utbildningsvideor och animationer, och du kan dessutom läsa handboken ABC för jaktskytte. Nätversionen är likadan som den tryckta boken. Webbplatsen är öppen för alla och avgiftsfri. På webbsidan finns en kurskalender där du kan leta upp en kurs som passar dig och anmäla dig till den. Tyvärr är det så, att det enda sättet att lära sig skjuta är genom att göra det. Den del av ABC-utbildningen som är förlagd till skjutbanan är därför upplagd med fokus på det praktiska. Skjutbaneutbildningen Utbildningen på skjutbana omfattar sammanlagt ungefär sex timmar och är uppdelad i två avsnitt. Hageldelen tar tre timmar och där går vi igenom bland annat det dominerande ögat, hur man skjuter en träffbild och bedömer den, och skytte på stillastående mål, rörligt mål och flygande mål. Ta med ditt eget hagelgevär om du redan har ett så kan du få nyttiga tips om hur du anpassar geväret så det passar dig. Studsardelen omfattar också tre timmar. Undervisningen fokuserar på inskjutningen och träffbilden (träffarna i klunga) samt skytte mot stillastående och rörliga mål. På kursen får eleverna också lära sig använda skjutstöd av olika slag. På de olika stationerna skjuter vi med miniatyrgevär. Vi har valt att hålla kursen med sådana eftersom rekylen är obetydlig. Men miniatyrgeväret är ändå ett skjutvapen som fungerar på samma sätt som en studsare. På kursen lägger vi också stor vikt vid säkerheten på skjutbanan: användningen av hörselskydd, fingeroch pipkontroll (pipan Att skjuta in geväret är en rutinåtgärd för jägare. Därför är det värt besväret att lära sig göra det på rätt sätt. ABC för jaktskytte – de första stegen
Jägaren 3 l 2017 l 19 Vill du bli utbildare? Vi behöver fler utbildare för kursen ABC för jaktskytte. När detta nummer av tidningen utkommer finns det fortfarande kvar vårkurser för utbildare. Om du tycker att du är lämplig som instruktör för nya jägare, du har jaktkort, du är myndig och du kan och vet tillräckligt om jaktskytte med hagelgevär och studsare, så anmäl dig! Följ med kurskalendern på adressen www.ammunnanabc.fi/ kouluttajakalenteri För ytterligare information kontakta den projektansvariga Jussi Partanen puh. 010 841 0065. alltid riktad mot måltavlan, fingret utanför varbygeln) och hur man bär geväret på banan. Fortsätt träna! När du har gått kursen får du ett jaktskyttekort i samma format som ett bankkort. Det kan du använda till exempel när du ansöker om medlemskap i en jaktförening. Det skadar inte heller att ha kortet när du ansöker om vapenlicens! Efter kursen börjar jobbet på allvar. Som var och en inser så blir ingen mästerskytt på sex timmar. Kursen är snarare att betrakta som startskottet för din träning på skjutbanan, som ju när allt kommer omkring är det enda rätta stället att utvecklas på som jaktskytt. Erfarenheterna som vi fick under pilotstadiet visade klart och tydligt att tröskeln är överraskande hög för nya jägare att åka till skjutbanan. ABC för jaktskytte tar dig över den tröskeln. ABC för jaktskytte är ett samprojekt mellan Finlands jägarförbund och Finlands viltcentral. Ett skjutstöd av något slag är en bra hjälp vid jakt, inte minst eftersom skottläget är en stressande situation för jägaren. Öva skytte med skjutstöd också på skjutbanan. I början verkar lerduvorna flyga alldeles för fort, men genom att koncentrera sig på det viktigaste lär man sig träffa dem.
20 l Jägaren 3 l 2017 Skjut in geväret enkelt och effektivt Större delen av problemen som jägare upplever vid jakt och skjutprov beror på oriktig inskjutning. I den här artikeln ska vi gå igenom inskjutningen steg för steg. D et bästa är att börja med grovriktningen. Placera geväret stabilt i en ställning så att det är riktat mot en måltavla på önskat avstånd. Gör grovriktningen genom att kika genom pipan. När vapnet pekar mot tavlan justerar man siktet utan att rubba geväret så att siktet pekar på samma riktpunkt. Efter grovinställningen skjuter man en träffbild. Sikta varje skott mot den utsedda träffpunkten. Tavlan ska vara så pass stor att skotten inte bommar den. Alternativ 1 – mät och räkna snäppen Om grovriktningen är gjord någorlunda omsorgsfullt så blir det träffar i tavlan. Följande moment är att ändra inställningarna på kikarsiktet, utan att vara för försiktig. Ett vanligt fel är att man inte justerar mer än några centimeter när det borde handla om decimeter. I värsta fall hamnar effekten av en otillräcklig justering inom gevärets precision och skytten får intrycket att justeringen inte har haft någon effekt alls. Det är alltså viktigt att mäta träffpunktens avstånd från riktpunkten och göra justeringarna därefter, och justera tillräckligt mycket. På det viset blir ändringen i träffpunkt konkret synlig. På europeiska sikten flyttar ett snäpp vanligen träffen en centimeter på hundra meters avstånd medan amerikanska sikten flyttar träffen 7,3 mm (1/4 MOA). Nästan undantagslöst flyttar ett snäpp på justerskruven träffen i samma riktning som pilen på skruven visar. Det vill säga; om träffarna går för lågt så vrider man på skruven ovanpå siktet i riktningen U (som i upp) och då flyttar träffarna uppåt. Om man vrider på skruven på sidan av kikarsiktet i riktningen R (right, höger) så flyttar träffbilden åt höger. När man gör det här ska man inte grubbla på vad som händer inuti kikarsiktet utan koncentrera sig på att flytta träffbilden i rätt riktning. När justeringarna är gjorda skjuter man på nytt och justerar vid behov litet till för att träffpunkten ska sammanfalla med riktpunkten. Alternativ 2 – inskjutning med minimalt antal skott Alternativet till att räkna snäpp är att lägga geväret stadigt på ett underlag och rikta hårkorset på nytt mot den utsedda riktpunkten. Därefter håller man geväret absolut stilla och justerar hårkorset så att det sammanfaller med mitten på träffbilden som man precis har skjutit. Om vapnet inte har rubbats under proceduren så är siktet nu inställt och allt som behövs är några skott till för säkerhets skull. Det här är en bra metod också på det viset att snäppena på kikarsiktet inte alltid stämmer med den angivna storleken. En Text och bilder: ARTO MÄÄTTÄ En jägares utrustning