Jä g ar en ANSÖKNINGSTIDEN FÖR HJORTDJURSLICENS BÖRJAR 3.4 EFFEKT I MÅRDHUNDSJAKTEN! 2 l 2019
2 l Jägaren 2 l 2019 Jaktkortsärenden och adressändringar ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. klo 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 ( Ratatie 11 ), 01301 Vanda, www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Livsmedelsverket / Avdelningen för vilda och vattenlevande djur, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5) tfn. 029 530 0400 (växel) Sticka djurprover till: Livsmedelsverket, Matkahuolto, Uleåborg www.ruokavirasto.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2019/Jag19_02 Pärmfoto: Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund Jägaren Nr. 2/2019 68. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 21 maj 2019. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen.
77 Innehåll 2 l 2019 5 Ledaren: Några plock ur den avslutade jaktsäsongen 6 Ansök om jaktlicens för hjortdjur i april! 8 Naturskyddsområden grundas i Nyland – miljöministeriet finslipar riktlinjerna 10 Fler älgar fälldes än året innan 14 Hedersomnämnandena i tävlingen För viltet 18 Viltdagarna 2019 21 Ordförandens spalt: Vi behöver spelsinne! 22 De traditionella pilbågarna är effektiva vapen för storviltsjakt 24 En jägares utrustning: Montering av kikarsikte på studsare – Sako, Tikka, Weaver, Picatinny, Stanag 27 Ministeriet informerar: I väntan på bokslutet för valperioden 28 Vårda ditt jaktgevär, del 2 Demontering av ett halvautomatiskt hagelgevär och vapenvård 30 English sporting – Bästa träningsgrenen för jägare? 32 Den offentliga förvaltningens anseende undersöktes 34 Järpjakt i de nordamerikanska snåren 38 Bäver – en jaktform att fastna för 42 Våra favoritjaktformer: Mårdhundsjakt med ställande hund 44 Mårdhundsjakt med fällor – effekt utan besvär 46 Kampen mot mårdhunden trappas upp på Åland 49 Ministeriet informerar: Flerartsförvaltningen tema för arbetsgruppen som uppdaterar förvaltningsplanen för vargstammen 50 Synpunkten: En jaktförening ska följa med sin tid 52 Jaktföreningen och beskattningen: Försäljning av jakt och kött, del 2 54 Vilthushållning i utveckling, del 7: Jaktföreningen och kommunikationen 56 Recept ála Akseli Herlevi 58 Nyhetsmagasinet 60 Ekorren 61 Jakt och jägare 62 Åland 22 De traditionella pilbågarna är effektiva vapen för storviltsjakt Jägaren 2 l 2019 l 3 6 Ansök om jaktlicens för hjortdjur i april! 38 Bäver – en jaktform att fastna för 28 Vårda ditt jaktgevär, del 2 Demontering av ett halvautomatiskt hagelgevär och vapenvård 42-48 Ökad effekt i mårdhundsjakten
M ET SÄ STÄ JÄ N OP AS 67 .6 1 ISB N 97 895 270 31 -1 24 Su om en riis ta ke sk us ht tp s:/ /ko ulu tu s.r iis ta .fi/ ww w. riis ta .fi M ET SÄ ST ÄJ ÄN OP AS Ki rja va lm en ta a lu ki ja an sa m et sä st äj ät ut ki nn on su or itt am ise en . Uu di st et un tu tk in no n su or itt an ut m et sä st äj ä on ak tii vi se st i tie to ja an ja ta ito ja an ke hi tt äv ä, va st uu lli ne n rii st av ar oj en hy öd yn tä jä ja ho ita ja . H än tu nt ee su om al ai se n elä im ist ön , er ity ise st i m et sä st äm än sä ja ni itä lä he ise st i m ui st ut ta va t la jit . H än ha lli ts ee m et sä st ys tä ko sk ev an la in sä äd än nö n pe ru sa sia t. M et sä st äj ä tie tä ä, m itk ä py yn tim en et elm ät so ve ltu va t ju ur i ky se ise n rii st al aj in m et sä st äm ise en , ja os aa m et sä st ää va lik oi de n. H än os aa am pu a ha rk itt uj a rii st al au ka uk sia ja tie tä ä, m ite n as et ta kä sit ell ää n tu rv al lis es ti ja sä ily te tä än oi ke in . M et sä st äj ä ym m är tä ä rii st ak an to je n se ur an na n ja rii st at ied on m er ki ty ks en ja tu nt ee ke st äv än kä yt ön pe ria at te et se kä m et sä st yk se n va ik ut uk se t rii st a ka nt oi hi n. H än tu nt ee rii st an ja eli ny m pä ris tö je n ho id on pä äp er ia at te et . M et sä st äj ä os aa kä yt tä yt yä hy vi n to isi a m et sä st äj iä ja m ui ta lu on no ss a lii kk uj ia ko ht aa n. H än ku nn io itt aa sa al iik si sa am aa ns a rii st ae lä in tä ja os aa hy öd yn tä ä ja kä sit ell ä se n ru ua ks i as ti. 9 78 95 27 03 11 24 Du behöver ett Oma riista-lösenord för att kunna läsa Handbok för jägare som nätkurs Viltinfo.fi är avsedd för alla som är intresserade av vilt och jakt: : l Handbok för jägare på nätet l Lagar och förordningar l Oma riista-anvisningar l Artigenkänningsvideor l Spår och spillning l Fakta om vilt och jakt Köp en nätkurs
H östens och vinterns jakt på vitsvanshjort och älg avlöpte under hyfsat goda förhållanden. Det här gynnade oss alla eftersom hjortstammen måste skäras ned i områdena med de tätaste bestånden. I flera områden nådde avskjutningen och till och med översteg tröskelvärdet som Naturresursinstitutet har beräknat för att hjortstammens utveckling ska vända nedåt. Alla som deltog i jakten och arrangemangen kring jakten är därför väl värda ett tack. Även för älgens del ökade avskjutningen en aning jämfört med året innan, men de lokala variationerna är ändå stora för både hjorten och älgen. En annan fråga väckte också livlig debatt: hade jägarna i alla regioner med täta hjortstammar blivit beviljade tillräckligt många licenser? För förvaltningen av stammen är det avgörande att tillräckligt många licensansökningar lämnas in. Hädanefter ska vi puffa för de goda vanor och bruk som har utvecklats kring hjortjakten i föreningarna, till exempel praxis att i slutet av jaktsäsongen omfördela de oanvända licenserna. I början av året inleddes faktiskt ett par nya projekt som handlar om just det här. Där ska där parterna tillsammans utveckla praxis kring jakten på hjortdjur. Hur ser då situationen ut för vitsvanshjortarna i den kvarstående stammen? På många orter berättar skadorna och trafikolyckorna om att stammen fortsättningsvis är tät och att det alltjämt krävs åtgärder. Det finns arbete mer än nog med att hålla stammen under kontroll och följande fas, ansökningarna om jaktlicens för nästa jaktår, är nära förestående. I skrivande stund väntar vi på beräkningarna av storleken på den kvarstående stammen, som bildar underlag för planeringen av nästa jaktsäsong. Tidtabellen är snäv och det vore därför bra om jägarna inte ansöker i underkant utan drar till så licenserna säkert räcker. Dessutom behöver vi engagera nya jägare i hjortdjursjakten. Det är osäkert om de befintliga gubbarna räcker till för att öka avskjutningen i de tätaste trakterna. I Trängselfinland råder det ingen brist på jaktintresse, i synnerhet för vitsvans, men bristen på folk börjar tära på dem som arrangerar jagandet. Även om vi skulle kunna skrapa ihop tillräckligt med skyttar så kräver arrangemangen för jagandet mycket jobb och därför behöver vi. Det krävs faktiskt massor med händer både före och efter skottet! Först har vi ruljangsen med uppskattningarna av stammen och jaktlicenserna för att vi ska kunna jobba planmässigt och målmedvetet. Dessutom ska jaktföreningarna, jaktlagen och jaktmarkerna hållas i trim och utrustningen skötas. Därtill kommer att vi ska ta hand om både hundarna och varandra för att jakten ska få en bra start när den nya säsongen börjar. Inte heller tar jobbet slut när skottet är skjutet och viltet har fallit. För hjortdjurens del måste vi dessutom alltid räkna med att det kan bli ett eftersök. Det är lätt hänt att vi förbiser de här jobben och den expertis och arbetsmängd som de kräver när vi bollar med idéer om hur vi ska lägga upp jakten under nästa säsong. Några plock ur den avslutade jaktsäsongen Jägaren 2 l 2019 l 5 JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren M ET SÄ STÄ JÄ N OP AS 67 .6 1 ISB N 97 895 270 31 -1 24 Su om en riis ta ke sk us ht tp s:/ /ko ulu tu s.r iis ta .fi/ ww w. riis ta .fi M ET SÄ ST ÄJ ÄN OP AS Ki rja va lm en ta a lu ki ja an sa m et sä st äj ät ut ki nn on su or itt am ise en . Uu di st et un tu tk in no n su or itt an ut m et sä st äj ä on ak tii vi se st i tie to ja an ja ta ito ja an ke hi tt äv ä, va st uu lli ne n rii st av ar oj en hy öd yn tä jä ja ho ita ja . H än tu nt ee su om al ai se n elä im ist ön , er ity ise st i m et sä st äm än sä ja ni itä lä he ise st i m ui st ut ta va t la jit . H än ha lli ts ee m et sä st ys tä ko sk ev an la in sä äd än nö n pe ru sa sia t. M et sä st äj ä tie tä ä, m itk ä py yn tim en et elm ät so ve ltu va t ju ur i ky se ise n rii st al aj in m et sä st äm ise en , ja os aa m et sä st ää va lik oi de n. H än os aa am pu a ha rk itt uj a rii st al au ka uk sia ja tie tä ä, m ite n as et ta kä sit ell ää n tu rv al lis es ti ja sä ily te tä än oi ke in . M et sä st äj ä ym m är tä ä rii st ak an to je n se ur an na n ja rii st at ied on m er ki ty ks en ja tu nt ee ke st äv än kä yt ön pe ria at te et se kä m et sä st yk se n va ik ut uk se t rii st a ka nt oi hi n. H än tu nt ee rii st an ja eli ny m pä ris tö je n ho id on pä äp er ia at te et . M et sä st äj ä os aa kä yt tä yt yä hy vi n to isi a m et sä st äj iä ja m ui ta lu on no ss a lii kk uj ia ko ht aa n. H än ku nn io itt aa sa al iik si sa am aa ns a rii st ae lä in tä ja os aa hy öd yn tä ä ja kä sit ell ä se n ru ua ks i as ti. 9 78 95 27 03 11 24
6 l Jägaren 2 l 2019 Ansök om jaktlicens för hjortdjur i april! Jakten på älg, vitsvanshjort, kronhjort, skogsren, dovhjort och sikahjort kräver jaktlicens beviljad av Finlands viltcentral. Ansökningsanvisningarna för nästa jaktsäsong hittar du på viltcentralens webbplats, riista.fi. Den nätbaserade ansökningen finns i tjänsten Oma riista och börjar den tredje april. S ista ansökningsdagen är den 30 april och ansökningen skickas till Finlands viltcentral. Villkoren för att jaktlicens beviljas ska vara uppfyllda när ansökningstiden går ut. Viltcentralen behandlar inte ansökningar som har lämnats in för sent. Läs igenom de allmänna anvisningarna och anvisningarna för Oma riista omsorgsfullt innan du skickar in ansökningen. Kontrollera att ansökningsområdet är enhetligt och att du har jakträtt för hjortdjur i området. Att uppge felaktiga uppgifter är en straffbar handling! I området som avses i jaktlagens 8 § ska den som ansöker dessutom vara uppmärksam på att deltagarna i jakten (skytteförteckningen) ska anges med omsorg och korrekt enligt anvisningarna (ansökaren ska personligen kontrollera uppgifterna för var och en). Om ansökningen om jaktlicens görs med ett områdestillstånd av Forststyrelsen så ska den som ansöker dessutom foga en kopia av beslutet om områdestillstånd till ansökningen. Splitterområdena faller utanför jakten och ansökningen I lagstiftningen har införts betydande ändringar som gäller ansökningarna om jaktlicens för hjortdjur. Ändringarna träder i sin helhet i kraft när ansökningstiden börjar i april. I den förnyade lagstiftningen stadgas klart och tydligt att ett separat markområde som är mindre än 1000 hektar, det vill säga ett så kallat splitterområde, enligt jaktlagens 27 § 1 moment inte får utnyttjas för älgjakt (för de övriga hjortdjuren gäller minst 500 ha). Det är med andra ord inte tillåtet att jaga licensbelagda hjortdjur i splitterområden. Ansökaren ska därför vara uppmärksam på att han faktiskt har strukit splitterområdena från ansökningsområdet, även för statsmarkernas del, innan han skickar in ansökningen. En jaktförenings kontaktperson kan stryka områdena från föreningens jaktområde i funktionen där han fastställer jaktområdet. Anvisningarna för hur man fastställer ett jaktområde hittar du på webbplatsen riista.fi. I området som avses i Jaktlagens 8 § har en jaktförening eller ett jaktlag, utgående från sina privatägda marker, kunnat ansöka om jaktlicens i splitterområden eller separata områden på statsmark som är mindre än 1000 ha. I år tar Forststyrelsen för första Den nätbaserade ansökningen i tjänsten Oma riista börjar den 3 april
Jägaren 2 l 2019 l 7 Områdena som inte har beaktats i licensövervägandet stryks således från licensen. En jaktlicens får enbart användas i det område som är angivet. Viltcentralen antecknar i licensen vilka fastigheter som inte hör till licensområdet. Innan jakten inleds ska kontaktpersonen för varje licensdeltagare uppdatera sitt område enligt licensbeslutet. Dessutom kan viltcentralen i enlighet med jaktförordningens 7 § besluta om kön och ålder på de beviljade hjortdjuren och om hur ansökaren ska fördela jaktlicenserna i jaktområdet. Avskjutningsplanerna stöder dimensioneringen av jakten Jaktvårdsföreningarna gör tillsammans upp avskjutningsplanerna för hjortdjuren för sitt älghushållningsområde och utgående från dem planerna för sina egna områden. Planerna bygger på målsättningarna för älghushållningsområdena och på de färskaste tillgängliga uppgifterna om stammarnas storlek och struktur. Jaktvårdsföreningarna presenterar därefter sina avskjutningsplaner för liLicensansökningen görs även i år i tjänsten Oma riista: oma.riista.fi. Anvisningarna hittar du på adressen www.riista.fi . Oma riista -rådgivningen hjälper dig med ansökningen vardagar kl 12-16 på tfn 029 431 2111, e-post oma@riista.fi. För ytterligare information kontakta Finlands viltcentrals jaktchefer och viltplanerare på adressen riista.fi > svenska > kontaktuppgifter. Licensdeltagarna ska stryka splitterområdena från ansökningskartan, det vill säga de områden som inte ingår i det enhetliga ansökningsområdet på minst 1000 hektar (för älg 1000 ha och de övriga hjortdjuren 500 ha). Stryk även de vägområdesfastigheter (markerade med rött) där ansökaren saknar jakträtt eller jaktlicens. Ett enda gemensamt gränsmärke förenar områdena. I en samlicens får markområden som tillhör jaktföreningar eller jaktlag (markerade med blått) och som befinner sig inom en annan licensdeltagares område godkännas som lösa områden som är mindre än 1000 ha bara de hänger ihop med samlicensområdet. Avtala med de övriga deltagarna i samlicensen om hur de här områdena ska användas. censansökarna på lokalt arrangerade möten. Vi rekommenderar att de som ansöker om jaktlicens studerar avskjutningsplanerna och siffrorna på stammarnas storlek och struktur som Naturresursinstitutet har tagit fram innan de skickar in sina ansökningar. Om du gör din ansökan på en pappersblankett ska du bifoga en karta och en förteckning över de enheter eller delar av enheter i fastighetsregistret där hjortdjursjakten ska äga rum. Finlands viltcentral kräver att fastighetsbeteckningarna i fastighetsförteckningen ska vara fullständiga eftersom ansökningsområdet överförs till det nätbaserade systemet när vi kontrollerar arealer, eventuella överlappningar och splitterområden. gången fram jaktområdet för varje enskild ansökare och visar det på en karta i Oma riista. Området fungerar i tjänsten Oma riista på samma sätt som ett vanligt jaktområde för älg. Forststyrelsen namnger i sitt beslut det separata området för varje ansökare och ger det en sexsiffrig kod, till exempel Sven Svensson, jaktlag 123456. Ansökaren hittar det separata området under fliken Forststyrelsen och vyn där jaktområdet är fastställt. Innan ansökningen skickas in ska jaktlagets kontaktperson se till att deltagarna i jaktlicensen fogar de separata områdena till ansökningsområdet. I sitt licensövervägande gör Finlands viltcentral utredningar och kontroller av uppgifterna som ansökarna har angett i sina ansökningar. Om det påträffas oklarheter eller brister så ber viltcentralen ansökaren inkomma med kompetteringar. Om handläggaren upptäcker att två ansökningar delvis överlappar varandra eller att det förekommer andra oklarheter beträffande områdena så leder detta alltid till en grundligare tilläggsutredning. Jaktlicensen får enbart användas i området som licensen avser Finlands viltcentral måste från licensområdet stryka sådana områden som inte uppfyller villkoren för areal och enhetlighet. Dessutom måste viltcentralen stryka områden där ansökaren inte har kunnat styrka sin jakträtt eller som är omstridda. % V V
10 l Jägaren 2 l 2019 JANI KÖRHÄMÖ , Finlands viltcentral Fler älgar fälldes än året innan Under fjolårets älgjakt var målet på många håll att minska på älgarna. Jakten avkastade drygt 58 000 älgar, vilket är ungefär 1 500 fler än året innan. Naturresursinstitutet publicerar siffrorna för älgstammen i mars. F inlands viltcentral beviljade totalt cirka 55 000 jaktlicenser för föregående älgjaktssäsong, vilket är ungefär fyra procent mera än året innan. Ungefär 82 procent av de beviljade licenserna blev använda. Varje licens gav i regel tillstånd att fälla en vuxen älg eller två kalvar. Ungefär 54 procent av de fällda älgarna var vuxna och de övriga kalvar. Av de fällda vuxna älgarna var hälften honor och hälften hanar. I förhållande till året innan ökade älgavskjutningen i de flesta viltcentralsregioner, relativt sett mest i Lappland och Satakunta. Relativt sett minskade avskjutningen mest i Kajanaland och Norra Karelen. Räknat i antal fälldes flest älgar även denna gång i de stora viltcentralsregionerna Lappland och Uleåborg 18 500 älgar. Under den senaste (och avslutade) säsongen var det för första gången möjligt att fortsätta älgjakten till mitten av januari. Dock var det förbjudet att jaga med hund efter nyåret. I januari fälldes sammanlagt drygt 500 älgar i hela landet. Med siktet på målen för älghushållningsområdena De regionala viltråden har för samtliga 59 älghushållningsområden i landet ställt upp ett spann för älgtätheterna för de närmaste åren och mål för stammens struktur, vilket sätter ramarna JE SS IC A SN OE K, UN SP LA SH
Jägaren 2 l 2019 l 11 för älgförvaltningen. De uppställda målen för älgen innebär för landet som helhet betraktat att vinterstammen ska hållas i spannet 68 000 till 85 000 älgar. Täthetsmålen varierar mellan älghushållningsområdena och ligger på många håll i mellersta och södra Finland på nästan tre älgar per tusen hektar medan målen i norra Finland är lägre. De högsta täthetsmålen finner vi i Egentliga Finland, Nyland och Österbotten. De lägsta täthetsmålen finner vi självfallet i de nordligaste älghushållningsområdena i Lappland. Beträffande stammens struktur följer vi i huvudsak de uppställda målen i förvaltningsplanen. Enligt dem ska det finnas högst 1,5 honor per hane. I kvarstående stam efter jakten ska det enligt målen finnas 20 till 30 procent kalvar kvar. De enskilda hushållningsområdena har kunnat precisera målen. Siffrorna på stammen bildar underlag för avskjutningsplanerna Naturresursinstitutet tar varje år fram en uppskattning av älgstammens storlek och struktur. Enligt uppskattningen som publicerades i fjol våras hade älgstammen minskat till mellan 76 500 och 101 000 älgar. I de flesta älghushållningsområden översteg dock tätheten målen, vilket krävde att beskattningen skulle minska på antalet älgar. Jaktvårdsföreningarna gör upp avskjutningsplanerna för älghushållningsområdena tillsammans med de övriga jv-föreningarna som hör till samma älghushållningsområde. Därefter gör de upp planerna för sina egna områden. Jaktvårdsföreningarna ordnar möten och presenterar avskjutningsplanerna för dem som ansöker om jaktlicens. Siffrorna på älgstammens storlek och struktur som Naturresursinstitutet tar fram bildar underlag för avskjutningsplanerna. I år publicerar institutet sina siffror på älgstammen för älghushållningsområdena vecka 9. Jaktvårdsföreningarnas uppskattningar och avskjutningsrekommendationerna för älghushållningsområdena publiceras vecka 11. Siffrorna för vitsvanshjortarna publiceras vecka 13. Hela materialet finns öppet och tillgängligt på Naturresursinstitutets tjänst Riistahavainnot.fi S Sa vo la x Ta va st la nd Sy dö st ra F M Fi nl an d U le åb or g La pp la nd N Ta va st la nd Ö st er bo tte n N Sa vo la x N Ka re le n Sa ta ku nt a Ku st -Ö st er bo tte n Eg Fi nl an d N yl an d Ka ja na la nd H el a la nd et Antalet fällda älgar per viltcentralsregion Andelen hanar av de fällda vuxna älgarna % S Sa vo la x Ta va st la nd Sy dö st ra F M Fi nl an d U le åb or g La pp la nd N Ta va st la nd Ö st er bo tte n N Sa vo la x N Ka re le n Sa ta ku nt a Ku st -Ö st er bo tte n Eg Fi nl an d N yl an d Ka ja na la nd H el a la nd et Andelen fällda kalvar % S Sa vo la x Ta va st la nd Sy dö st ra F M Fi nl an d U le åb or g La pp la nd N Ta va st la nd Ö st er bo tte n N Sa vo la x N Ka re le n Sa ta ku nt a Ku st -Ö st er bo tte n Eg Fi nl an d N yl an d Ka ja na la nd
KEVÄÄN HUIPPU-UUTUKSIA RETKITUKUSTA! TUOTTEITA POISTOHINNOIN KEVÄTHANGILLE! RETKITUKUSTA KEVÄÄN AKTIVITEETTEIHIN! TREKKING LITE HOUSUT Uudistettu malli erittäin suosituista ulkoiluhousuista. Mallit miehille ja naisille. Useita värivaihtoehtoja. Sopii jokapäiväiseen käyttöön. TREKKING LITE TAKKI Uusi 2018-malli huippusuositusta ulkoilutakista. Kevyt, istuva ja hyvin hengittävä takki sopii erinomaisesti jokapäiväiseen käyttöön. S12 HD+SMS TEHOPAKETTI AKULLA S12 HD+SMS II riistakamera, lyijyhyytelöakku 6 V 10 Ah, akkujohto, 16 GB:n muistikortti, 12 kpl AA-paristoja ja asennuspalvelu. VÄINÖ BUNKER THERMAL XL JA XXL PILKKITELTAT Telttakangas on erikois-Thermal Fabric-3Layeria eli kolmikerroksista 300D Oxford-kangasta, jossa on PVC-pinnoitettu pinta, välissä eristyskerros ja sisällä vuorikangas. Teltta on 1000 mm vedenpitävä. STRIKER 4 -KAIKULUOTAINPAKETTI Merkitse parhaat kalapaikat, venerampit ja satamalaiturit, jotta osaat palata niihin. Lisäksi voit jakaa reittipisteitä ja reittejä muiden STRIKERja echoMAP™-karttaplotteriyhdistelmien kanssa. OZOOM MYHKYRI METSÄSUKSET 160 CM + TEGSNÄS EPOK -ERÄSITEET Pitopohja. Siteet valmiiksi asennettuna. TSL SEMNOZ XL ALUSAUVAT, 2-OSAINEN Vahvaa 7075-alumiinia. Säädettävissä portaattomasti sauvan yläosassa olevalla Clamper Lock -pikalukolla 130–155 cm. 120 mm sommat. Volframikärki. RETKITUKKU-HINTA 59,00 € TSL LUMIKENGÄT Kaikenlaiseen maastoon sekä kaikenlaisiin lumija jääolosuhteisiin soveltuvia lumikenkiä. Useita eri malleja. Katso kaikki mallit verkkokaupasta! CONIBEAR 120-2 PYYNTIRAUDAT 12 KPL Metsästysasetuksen mukaiset. Yksittäin 14,90 €/kpl. CONIBEAR 120-2 RST PYYNTIRAUDAT 12 KPL Rosteriset pyyntiraudat. Yksittäin 19,90 €/kpl. JALMARIN LAATIKKORAUTA Kotimainen loukku on helppokäyttöinen ja hetitappava pienpetopyydys. Loukku viritetään kyljessä olevasta kammesta kääntämällä. SEWARD TOPPATAKKI Alaskan laadukas Seward -toppatakki tarkoin mietityillä yksityiskohdilla. Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Rain-Stop® -kalvo. RETKITUKKU-HINTA 99,90 € GLACIER SOFTSHELLTAKKI Metsästykseen ja vapaa-aikaan lämmin softshell -takki. Kaksi eri väriä. RETKITUKKU-HINTA 99,90 € VAPOR METSÄSTYSPUKU Erittäin kevyt, hengittävä ja joustava puku sopii erinomaisesti liikkuvalle metsästäjälle. Ruskea tai BlindTech Invisible. WAVE KELLUNTAHAALARI 1-osainen, erittäin kevyt vain alle 2kg painava kelluntahaalari. EPE kelluntamateriaali. Vedenpitävä pintakangas ja lämmin sisävuori. RETKITUKKUHINTA 139,00 € CHEVAK 2.0 TOPPAHAALARI Erittäin lämmin ja monipuolisilla ominaisuuksilla varustettu toppahaalari. Hengittävä sekä vedenja tuulenpitävä RainStop®-kalvo. RETKITUKKUHINTA 199,90 € TUNDRA TOPATTU METSÄSTYSPUKU Extralämmin SuperLoft-kuitutäyte. Vedenja tuulenpitävä, hengittävä RainStop®-erikoiskalvo. Llikaa ja vettä hylkivä Hi-Dry™-pintakäsittely. MERINO FLEECETAKKI Hyvin lämpöä eristävä mutta nopeasti kuivuva ja hengittävä materiaali tekee takista sopivan monenlaiseen käyttöön. RETKITUKKU-HINTA 129,90 € BUFFALO 2.0 SARKATAKKI Fleecellä viimeistelty suojaava kaulus, vetoketjulliset sivutaskut ja peukalolenkit. Soveltuu ympärivuotiseen käyttöön. RETKITUKKU-HINTA 99,90 € ALKAEN 349,ALKAEN 139,UUTUUS! 259,ALK. 139,49 90 PAKETTIHINTA! 134 90 SUOSITTU! 69 90 NYT VAIN 229,KATSO HINTAA! 99,KATSO HINTAA! 79,POISTOHINTA! 175,KATSO HINTAA! 119,KÄYTTÖVALMIINA! 224,54 90 12 KPL 159,12 KPL 219,LITE NEOPREENISAAPPAAT Kevyet, istuvat ja käyttömukavat neopreeni-saappaat. Lämmin 8 mm neopreenivarsi, alaosa luonnonkumia. VALTAVA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA! Raskaat Suomi Rja RS -asekaapit ovat uusimman asetuksen mukaisia yli viiden aseen säilytykseen. KATSO HINTAA! 79,KATSO HINTAA! 69,ULKOILUUN! 99 90 ULKOILUUN! 79 90 ALKAEN 179 90 HOUSUT+TAKKI 149 90 12 kpl 12 kpl Hinnat voimassa vähintään 31.1.2019 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. POLAR SKI STUMPY 145 CM + ARCTIC LIUKULUMIKENGÄT Yhdistää lumikenkien ja suksien parhaat ominaisuudet. Sisältää yleismallin siteet, jotka soveltuvat yleisimmille kengille. PAKETTIHINTA! 189,TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-19, La 10-16 Toimitamme ostoksesi nopeasti ja edullisesti. NOPEAT TOIMITUKSET – TOIMITUSAIKA 1-3 ARKIPÄIVÄÄ
KEVÄÄN HUIPPU-UUTUKSIA RETKITUKUSTA! TUOTTEITA POISTOHINNOIN KEVÄTHANGILLE! RETKITUKUSTA KEVÄÄN AKTIVITEETTEIHIN! TREKKING LITE HOUSUT Uudistettu malli erittäin suosituista ulkoiluhousuista. Mallit miehille ja naisille. Useita värivaihtoehtoja. Sopii jokapäiväiseen käyttöön. TREKKING LITE TAKKI Uusi 2018-malli huippusuositusta ulkoilutakista. Kevyt, istuva ja hyvin hengittävä takki sopii erinomaisesti jokapäiväiseen käyttöön. S12 HD+SMS TEHOPAKETTI AKULLA S12 HD+SMS II riistakamera, lyijyhyytelöakku 6 V 10 Ah, akkujohto, 16 GB:n muistikortti, 12 kpl AA-paristoja ja asennuspalvelu. VÄINÖ BUNKER THERMAL XL JA XXL PILKKITELTAT Telttakangas on erikois-Thermal Fabric-3Layeria eli kolmikerroksista 300D Oxford-kangasta, jossa on PVC-pinnoitettu pinta, välissä eristyskerros ja sisällä vuorikangas. Teltta on 1000 mm vedenpitävä. STRIKER 4 -KAIKULUOTAINPAKETTI Merkitse parhaat kalapaikat, venerampit ja satamalaiturit, jotta osaat palata niihin. Lisäksi voit jakaa reittipisteitä ja reittejä muiden STRIKERja echoMAP™-karttaplotteriyhdistelmien kanssa. OZOOM MYHKYRI METSÄSUKSET 160 CM + TEGSNÄS EPOK -ERÄSITEET Pitopohja. Siteet valmiiksi asennettuna. TSL SEMNOZ XL ALUSAUVAT, 2-OSAINEN Vahvaa 7075-alumiinia. Säädettävissä portaattomasti sauvan yläosassa olevalla Clamper Lock -pikalukolla 130–155 cm. 120 mm sommat. Volframikärki. RETKITUKKU-HINTA 59,00 € TSL LUMIKENGÄT Kaikenlaiseen maastoon sekä kaikenlaisiin lumija jääolosuhteisiin soveltuvia lumikenkiä. Useita eri malleja. Katso kaikki mallit verkkokaupasta! CONIBEAR 120-2 PYYNTIRAUDAT 12 KPL Metsästysasetuksen mukaiset. Yksittäin 14,90 €/kpl. CONIBEAR 120-2 RST PYYNTIRAUDAT 12 KPL Rosteriset pyyntiraudat. Yksittäin 19,90 €/kpl. JALMARIN LAATIKKORAUTA Kotimainen loukku on helppokäyttöinen ja hetitappava pienpetopyydys. Loukku viritetään kyljessä olevasta kammesta kääntämällä. SEWARD TOPPATAKKI Alaskan laadukas Seward -toppatakki tarkoin mietityillä yksityiskohdilla. Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Rain-Stop® -kalvo. RETKITUKKU-HINTA 99,90 € GLACIER SOFTSHELLTAKKI Metsästykseen ja vapaa-aikaan lämmin softshell -takki. Kaksi eri väriä. RETKITUKKU-HINTA 99,90 € VAPOR METSÄSTYSPUKU Erittäin kevyt, hengittävä ja joustava puku sopii erinomaisesti liikkuvalle metsästäjälle. Ruskea tai BlindTech Invisible. WAVE KELLUNTAHAALARI 1-osainen, erittäin kevyt vain alle 2kg painava kelluntahaalari. EPE kelluntamateriaali. Vedenpitävä pintakangas ja lämmin sisävuori. RETKITUKKUHINTA 139,00 € CHEVAK 2.0 TOPPAHAALARI Erittäin lämmin ja monipuolisilla ominaisuuksilla varustettu toppahaalari. Hengittävä sekä vedenja tuulenpitävä RainStop®-kalvo. RETKITUKKUHINTA 199,90 € TUNDRA TOPATTU METSÄSTYSPUKU Extralämmin SuperLoft-kuitutäyte. Vedenja tuulenpitävä, hengittävä RainStop®-erikoiskalvo. Llikaa ja vettä hylkivä Hi-Dry™-pintakäsittely. MERINO FLEECETAKKI Hyvin lämpöä eristävä mutta nopeasti kuivuva ja hengittävä materiaali tekee takista sopivan monenlaiseen käyttöön. RETKITUKKU-HINTA 129,90 € BUFFALO 2.0 SARKATAKKI Fleecellä viimeistelty suojaava kaulus, vetoketjulliset sivutaskut ja peukalolenkit. Soveltuu ympärivuotiseen käyttöön. RETKITUKKU-HINTA 99,90 € ALKAEN 349,ALKAEN 139,UUTUUS! 259,ALK. 139,49 90 PAKETTIHINTA! 134 90 SUOSITTU! 69 90 NYT VAIN 229,KATSO HINTAA! 99,KATSO HINTAA! 79,POISTOHINTA! 175,KATSO HINTAA! 119,KÄYTTÖVALMIINA! 224,54 90 12 KPL 159,12 KPL 219,LITE NEOPREENISAAPPAAT Kevyet, istuvat ja käyttömukavat neopreeni-saappaat. Lämmin 8 mm neopreenivarsi, alaosa luonnonkumia. VALTAVA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA! Raskaat Suomi Rja RS -asekaapit ovat uusimman asetuksen mukaisia yli viiden aseen säilytykseen. KATSO HINTAA! 79,KATSO HINTAA! 69,ULKOILUUN! 99 90 ULKOILUUN! 79 90 ALKAEN 179 90 HOUSUT+TAKKI 149 90 12 kpl 12 kpl Hinnat voimassa vähintään 31.1.2019 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. POLAR SKI STUMPY 145 CM + ARCTIC LIUKULUMIKENGÄT Yhdistää lumikenkien ja suksien parhaat ominaisuudet. Sisältää yleismallin siteet, jotka soveltuvat yleisimmille kengille. PAKETTIHINTA! 189,TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-19, La 10-16 Toimitamme ostoksesi nopeasti ja edullisesti. NOPEAT TOIMITUKSET – TOIMITUSAIKA 1-3 ARKIPÄIVÄÄ
14 l Jägaren 2 l 2019 MIKKO ALHAINEN, JARKKO NURMI Hedersomnämnandena i tävlingen För viltet Välmående viltstammar skapar välmående landsbygd D e sju kamraterna som utgör sammanslutningen hade redan länge haft ögonen på det nedlagda kiselgurbrottet, med en våtmark i tankarna. Den torrlagda före detta sjön var igenslyad och genomkorsad av kanaler, men verkade vara värd ett närmare studium. Den kunde ju gott vara en oslipad diamant för viltvård! Med talkoarbete, ihärdighet och intresse för viltvård banade kamraterna väg för iståndsättningen av våtmarken Vähä-Komu och det viltvänliga skogsbruket i de omgivande skogarna. Iståndsättningen av den nästan 20 hektar stora våtmarken tog ett par år och var inget litet projekt! – Sedan anläggningsarbetena blev klara har vi pustat ut och njutit av arbetets frukter. Vi har förstås skött underhållsarbetena som att röja slyet och hålla dammvallen i skick, snickra bon åt änderna och fånga mink och mårdhund. I synnerhet under den här säsongen har det dykt upp minkar AA PO TI KK A Sjöfåglarna mår bra i Vähä-Komu. Jouko Tikka vid den nybyggda dammen. – Det var inget litet jobb att bygga dammen, men nu kan vi se fram emot trevliga jakter och talkojobb för att hålla stället i skick. M IK KO AL HA IN EN HEDERSOMNÄMNANDE Den skogliga sammanslutningen Metsäyhtymä Vähä-Komu belönades med ett hedersomnämnande i tävlingen För viltet. Sammanslutningens verksamhet utgör ett modellexempel på lokalt förankrad skötsel av sjöfåglar.
Jägaren 2 l 2019 l 15 och vi har jagat dem, berättar Jouko Tikka som hör till sammanslutningen. Ett vimmel av sjöfåglar Våtmarken är stor till arealen men småskalig i detaljerna, vilket skapar skydd och gömslen. Den har blivit en oas för mångfalden i naturen här i trakten. Den har en glädjande artrik sjöfågelfauna för att vara en våtmark i vardagsnaturen. Som väntat finns där gräsand, kricka och knipa. – Andpopulationernas variationer visar sig naturligtvis också här i Vähä-Komu, men här häckar också arter med negativ utveckling regelbundet, som stjärtand, skedand och bläsand. Också svarthakedoppingen utgör ett välkommet tillskott. Några brunänder och viggar brukar visa sig på våren, men det är osäkert om de häckar här, förklarar Juha Rautiala som gör punktinventeringar av sjöfåglar i trakten. Jouko Tikka tillägger att även däggdjuren uppskattar våtmarken. – Jag tror att nästan varenda däggdjursart har visat sig här vid våtmarken och till och med bävrarna har byggt en damm. Vi försöker variera vattennivån för att ta kål på slyet och skapa vattenväxtlighet, och bävrarna hjälper till på sitt sätt. Måttfull jakt och talkojobb Det var sjöfågeljakten som gav inspiration att börja iståndsätta våtmarken och grabbarna har redan kunnat skörda frukterna av sitt arbete. Men de jagar med sans och måtta, och i lämpliga perioder för att änderna ska trivas kring våtmarken under hela säsongen. – Det föds betydligt fler ungar här i våtmarken än vi skjuter, vilket betyder att nyttan JU HA SI EK KI N EN M IK KO AL HA IN EN Paus med korvgrillning: Risto Ruotoistenmäki, Seppo S. Ruotoistenmäki, Jouko Tikka samt nästa jägargeneration. JU HA RA UT IA LA sprider sig över ett större område. Vi jagar tillsammans och den som har jobbat mest på talko får välja den bästa platsen, förklarar Jouko Tikka. ”Aktivisterna” i Vähä-Komu har dessutom åstadkommit en hel del till. Som väntat tillbringar grabbarna en stor del av sin fritid vid fågelsjön. De har byggt broar och två vindskydd där man kan koka kaffe även om det skulle regna. Varje år anlägger de viltåkrar på dammvallarna tillsammans med älgjaktlaget på orten. Dem har också sjöfåglarna och hararna glädje av. I kantskogarna bedriver grabbarna skogsbruk enligt viltvänliga principer och som helhet betraktat visar sig resultatet på det viset att viltet trivs kring sjön. Arbetet fortsätter och belönar dem som jobbar. R ETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta Området har ägts av Nordkalk Ab som bröt kiselgur här, vilket betyder att platsen utgör ett intressant stycke inhemsk historia under föregående sekel, närmare bestämt för byggnadsskivor. Sjön Vähä-Komu fick ett nytt liv som en levande våtmark när en grupp ortsbor bildade VähäKomu skogliga sammanslutning, köpte området och började utveckla det enligt viltvårdande principer. Tack vare projektstödet kunde de aktiva skapa en restaurerad helhet under åren 2011 och 2012. Kostnaderna för maskinarbetena och fördämningsmaterialet landade på knappa 1000 euro per hektar. Arbetet med att fälla, röja och gallra i trädbestånden gjordes på talko; drygt tusen timmar blev det. Även vattenskyddsaspekten fungerar. Vattnet från tillrinningsområdet, som är 2200 hektar stort och till stor del består av dikad torvmark, filtreras genom våtmarken. Vi har skrivit om restaureringen av Vähä-Komu också tidigare, bland annat i nummer 5/2012.
16 l Jägaren 2 l 2019 JARKKO NURMI Kytäjä gård – viltföretagare och pionjär Namnet Kytäjä gård (på svenska Nääs) torde vara bekant för en majoritet av oss finländare. Gården som ligger i Hyvinge har skrivit in sig i vårt lands vilthistoria och i viltföretagandets evolution spelar den fortsättningsvis en aktiv roll. Här handlar det fullt ut om viltet! T vå passionerade jägare träffade varandra på en viltkurs. Ingendera kunde ens tänka sig något annat yrke än viltvård och jakt i skog och mark. De grundade ett företag, arrenderade jakträtten i Kytäjä gårds marker och började sälja jaktmöjligheter. Viltstammarna växte, mångfalden ökade efter hand som arbetet med livsmiljöerna framskred och även företaget växte och anställde folk. Hela trakten gynnades. Berättelsen om Antti Eklund och Niko Hytönen handlar om möjligheterna som landsbygden ruvar på. Sådana finns på de flesta håll bara man hellre betraktar viltet som en resurs än som ett bekymmer. Gårdens marker är kända för sin viltrikedom. De två kompanjonerna har kunnat sköta de täta bestånden av klövdjur i samarbete med intressegrupperna utan några nämnvärda konflikter eller viltskador. Grannarna – markägare och jaktföreningar – deltar i det storskaliga samarbetet. – Vi inledde verksamheten 1999, i praktiken från noll. En påse havre var i stort sett allt vi hade när vi kom hit, berättar Antti Eklund, den ena chefsviltvårdaren. Intresset var det däremot inget fel på och det var vår främsta resurs i början; det är jag övertygad om. I dag vajar företagets flagga i stången på gården till nybygget för jaktgäster, hundgården är full med jakthundar och flera anställda jobbar på olika håll med att förbereda jakter. Dovhjort i markerna Gårdens specialitet är en population med dovhjortar – en sällsynhet här i inlandet som härleder sitt ursprung till utsättningar på 50-talet. Hjortarna finns i Hyvinge med omland, men har varierat enormt i antal eftersom de har jagats intensivt av både lodjur och människor. Numera vet kompanjonerna hur slipstenen ska dras och dovhjortarna orsakar inga skador i trakten. I detta nu är hjortpopulationen stadd i tillväxt. Även stammarna av övriga klövdjur är väldigt täta i de här trakterna. I gränstrakterna mellan Nyland och Södra Tavastland verkar det ha etablerat sig en kultur där viltresurserna betraktas som en delfaktor i jordoch skogsbrukets totalvärde, och viltet betraktas som en del av avkastningen. Det här fenomenet når utanför företagets marker och präglar verksamheten i de närM AR I VE LA M A Antti Eklund mitt i viltvården. Vete, granar och rosor. Viltåkern är slagen i stråk enligt rapphönornas önskemål. JA RK KO N UR M I HEDERSOMNÄMNANDE
Jägaren 2 l 2019 l 17 liggande jaktföreningarna. Markägarna har tagit till sig det nya tänkesättet och man har utvecklat olika former för samarbete och intäktsfördelning. Viltföretaget har jaktområden också i Ingå skärgård. Vårdar fältviltets miljöer I början av viltverksamheten på gården tog viltvårdarna vara på möjligheterna hos specialstöden i lantbrukets miljöprogram när de skötte åkernaturen. Inom dåvarande Nylands jaktvårdsdistrikt gjorde de upp en skötselplan för åkerholmar, dikesrenar och våtmarksobjekt. Planen innebar en avsevärd höjning av kvaliteten på livsmiljöerna. Kompanjonerna har fortsatt med arbetet och de har utvecklat flera nya tillämpningar för viltet. – Sommartid ser ju alla områden fina ut med mycket gömslen, men det är bättre att börja planera viltvården för fältviltet mitt i vintern. Då ser man klart och tydligt hur många åkrar som saknar gömslen helt och hållet. Buskarna, åkerholmarna och snåren utmed dikena är viktiga och vi har försökt öka skyddsfaktorn under alla årstider, berättar Eklund. På Kytäjä skapar man skydd och gömslen med viltåkrar, växelbruk och skyddsplanteringar. Man har omskapat i synnerhet dikesrenarna och renarna utmed åkervägar till viltstråk genom att plantera låga mångåriga buskar som inte stör jordbruket. – Rapphönan är ett vilt som vi har velat satsa på och sköta om. Det krävs som känt aktiva insatser för att arten ska trivas. När rapphönorna flyger upp landar de igen efter en spurt på ungefär hundra meter och därför är det viktigt att det alltid finns gömslen för flocken inom räckhåll i åkerlandskapet. På Kytäjä finns det alltså planterade och omskötta tillflyktsplatser för rapphönsen. Kompanjonerna har planterat inhemska rosor och granar, som hålls låga, på små åkerholmar, kring stenhögar och i låglänta övergångszoner mellan åker och skog. De stöder rapphönorna och fasanerna med planteringar eftersom landskapets struktur måste vara gynnsam för att fåglarna ska stanna kvar. Med hjälp av specialstöden i lantbrukets miljöprogram iståndsatte viltvårdarna också tillandningen i sjön Kytäjärvi med tanke på fåglarna. Naturvårdsarbetet på gården har med andra ord gynnat en brokig skara olika djurarter. Viltbruket och jordbruket går hand i hand Om så krävs hoppar Antti Eklund och Niko Hytönen in i jordbruket och kör traktor trots att de är jaktarrendatorer bägge två. När det gäller skötseln av gårdens jaktmarker går det inte att nöja sig med enbart rollen som jaktarrangör eftersom deras aktiva grepp och goda handalag med lantbruket ofta avkastar nya idéer. För den som känner bägge branscherna är det inte svårt att förena viltbrukets och jordbrukets behov och styrkor. Ofta lyckas det här utan några som helst kostnader och kan tvärtom spara in onödiga arbeten. I regel är det meningslöst att sopa i vartenda hörn. Rapphönsåkern utgör en intressant tilllämpning av den här filosofin; på Kytäjä nöjer man sig inte med att enbart så och därefter invänta spirandets mirakel. På hösten ser kompanjorna dessutom till att åkern förblir trivsam för rapphönsen. På naturvårdsåkern sår de en blandning med vete, foderraps och foderkål, och på hösten kör de upp stråk med slåttermaskin. På det viset får rapphönsflocken tillgång till torra öppna platser där fåglarna kan hålla ett öga på omgivningarna, men ändå ha nära till gömslen där de kan gömma sig bland stråna. Fåglarna håller till på åkern ända tills snödjupet tilltar, då de flyttar till dikesrenarna och åkerholmarna som bjuder på buskigare och robustare gömslen. Kytäjä gård spelar en framträdande roll i vårt lands vilthistoria. Ända sedan 50-talet har den varit en försökgård och scen för professionell viltvård. Antti Eklund och Niko Hytönen har som företagare fört viltstafettens budkavel vidare och de tar fortsättningsvis emot studiebesök av grupper som är intresserade av viltvård. Gården ligger i närheten av huvudstadsregionen och därför är öppenheten ett villkor för verksamheten. Det är förnuftigt att marknadsföra goda naturvårdsmodeller. Viltvården på Kytäjä gård utgör ett föredöme för framtidens lantbruk, där man utöver den sedvanliga produktionen även skapar konkret mångfald. ”Sjöfågellabyrinten” i sjön Kytäjärvi. M AR I VE LA M A R ETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
18 l Jägaren 2 l 2019 Viltdagarna 2019 Viltbranschen i förändring För arrangerandet av årets Viltdagar stod Forststyrelsen som i år firar 160-årsjubileum. Årets tema var Viltbranschen i förändring. K limatförändringen påverkar jakten och viltfaunan med kraft. Aleksi Lehikoinen på Naturhistoriska centralmuseet höll ett föredrag om fågelfaunan och klimatförändringen där han slog fast att arterna ställs inför tre alternativ när klimatet som de är anpassade till flyttar norrut. De kan anpassa sig genom evolution, flytta på sitt utbredningsområde eller dö ut. Vissa arter har redan börjat ändra på sitt utbredningsområde på grund av förändringarna i klimat och livsmiljö. Den pågående klimatförändringen visar sig genom att fåglarna börjar flytta och häcka tidigare på våren och genom att de ändrar på sina övervintringsoch häckningsområden. Även tidpunkten för höstflyttningen kan beroende på arten tidigareläggas eller senareläggas. Arter som ringduva och kaja gynnas av uppvärmningen. Anmärkningsvärt är att livsmiljöer i naturtillstånd kan dämpa förskjutningen norrut, vilket innebär att vi genom att iståndsätta våtmarker och bedriva ett kontinuerligt skogsbruk kan (förhoppningsvis) mildra konsekvenserna av uppvärmningen. Markus Melin på Naturresursinstitutet höll ett föredrag om klimatförändringen, den mänskliga aktiviteten och viltstammarna. Enligt Melin ser framtiden ljus ut för vildsvinet, som kommer att fortsätta breda ut sig eftersom både snötäcket och tjälen kommer (enligt prognoserna) att minska, i synnerhet i landets södra och mellersta delar. Dessutom finns det hos oss gott om ställen där hjortar och rådjur blir utfodrade, vilket också gynnar vildsvinet. Det här måste vi ta med i beräkningarna eftersom det har visat sig att dödligheten bland vildsvinen är hög under vintern, till och med så långt söderut som i Polen, om det inte finns vinterutfodring att tillgå. I trakter där det förekommer vinterutfodring är dödligheten till och med lägre än under de övriga årstiderna. Markus Melin Aleksi Lehikoinen TERO KUITUNEN
Metsästäjä 2 l 2019 l 19 Skogsharen hör till förlorarna, uppenbarligen för att snötäcket uteblir på hösten. En undersökning av detta pågår där forskarna använder data från Meteorologiska institutet och triangelinventeringarna av spår i snön. Enligt de preliminära resultaten påverkas skogsharen negativt av mängden regn i oktober och november och antalet dagar med plusgrader. Snödjupet i december har däremot en positiv effekt. Även ripans situation pekar på problematiken med en vit skyddsfärg. Trots att dikningarna har upphört och jakten begränsats så blir riporna fortsättningsvis färre i landets södra delar. En likadan undersökning av kopplingen mellan en arts utveckling och vädret pågår för ripan som för haren. Enligt de preliminära resultaten noterades den tydligaste negativa effekten hos vädervariablerna med en koppling till bristen på snö. Mera forskningsresultat från bägge undersökningarna väntas senare i år. Professor Göran Ericsson på Sveriges lantbruksuniversitet berättade om utmaningarna som klimatförändringen innebär ur ett svenskt perspektiv för vården och förvaltningen av viltstammarna. För klövdjurens del förutspås förändringen bli avsevärd. Våra gamla vanliga arter som älg och rådjur får sällskap av helt nya arter som mufflonfår och dovhjort. Även ursprungliga arter som vildsvin och kronhjort sprider sig till nya områden. Att en brokig skara arter får det bättre och sprider sig kan till och med leda till att klövdjur som i dagsläget är väldigt fåtaliga kan förvandlas till talrika skadedjur. Det här skulle innebära en grundlig förändring av hur de förvaltas. En liknande utveckling kan också bli aktuell för gässen om det sker förändringar i deras övervintringsområden. Hönsfågelmodell synliggör förändringar hos viltstammarna M atti Kervinen på Finlands viltcentral presenterade en hönsfågelmodell som i somras användes för första gången. Det är en statistisk modell som underlättar fastställandet av jakttiderna för skogshönsen genom en analys av vilttriangeldata. Det finns ett behov av den här modellen eftersom jakttiderna bestäms med en snäv tidtabell utifrån viltdata som har inhämtats samma sommar. Modellen analyserar en stor mängd data och samkör informationen från enskilda vilttrianglar med informationen från de omgivande trianglarna. Tillämpningen som har konstruerats utifrån modellen visualiserar de regionala och tidsrelaterade förändringarna hos fågelstammarna. Modellen minskar på det manuella arbetet och subjektiviteten i tolkningen. Så småningom kommer modelltillämpningen att automatiseras på det viset att triangelmaterialet dagligen uppdaterar modellen under inventeringsperioden medan tillämpningen skapar representationer av området och jakttiderna. Ökar möjligheterna till viltvänligt skogsbruk Det viltvänliga skogsbruket går att kombinera med normalt ekonomiskogsbruk och kan bedrivas oavsett vilket utvecklingsstadium som skogen befinner sig i, underströk Janne Miettinen på Finlands viltcentral när han berättade om projektet Digiviltskog. I projektet blev skogsägarna i tjänsten MinSkog.fi informerade om objekt som var särskilt lämpliga för viltvänligt skogsbruk. Objekten hade tagits fram ur ett laserskanningsmaterial som omfattar nästan hela landet. Skogsägare som loggar in i tjänsten Minskog.fi hittar uppgifterna under fliken ”Fastigheter och kartor”. Fortsätt till ”Övrigt material” och ”Viltskog”. Aleksi Lehikoinen Göran Ericsson Matti Kervinen Janne Miettinen Uppmärksam publik.
26 l Jägaren 1 l 2019 Jägaren 1 l 2019 l 27 ARTO MÄÄTTÄ Jaktens framtid kan inte längre byggas enbart på karlfolket på landsbygden. Det glesnar på landsbygden och de potentiella jägarna befinner sig allt längre bort från jaktmarkerna. Vi måste rekrytera nytt folk för att säkra föreningsverksam hetens framtid och jaktens skyldigheter. D en största dolda tillgången på nya jägare och föreningsaktiva döljer sig närmare än mången ens kan föreställa sig. I de flesta jägarfamiljer är det enbart herrsidan som jagar. Ungdomarna flyttar efter hand till tillväxtcentra för att utbilda sig och skaffa jobb, men kvinnorna stannar kvar på landsbygden. Sänk tröskeln till jakten Det faller sig naturligt att börja jaga om jakten ingår i familjens vardag eller om jakten spelar en framträdande roll i ens hemtrakter. Numera är omständigheterna ogynnsamma för rekryteringen av nya medlemmar eftersom jakten inte längre går i arv från far till son. Befolkningen bor ju i allt högre grad i tätorter. Den enda naturliga lösning som återstår är att stärka jaktföreningarnas ställning bland ungdomarna och kvinnorna. De jaktintresserade kvinnorna ställs inför två utmaningar. För det första har kvinnorna av tradition inte betraktats som personer som för jakten vidare, vilket betyder att de inte introduceras i jakten på samma sätt som pojkarna i familjen. För det andra upplever kvinnor ofta att de är ensamma i en manlig värld när de går med i en jaktförening. Ofta tänds intresset för jakt för att sambon eller maken jagar, men också här kan det bli problem med gammalmodiga attityder i jaktföreningen. Bland de jaktintresserade kvinnorna har jakter och skytteutbildningar som riktar sig till kvinnor visat sig vara väldigt uppskattade. Kvinnorna som kommer till evenemangen har ofta en liknande bakgrund och historia. Det här skapar en känsla av samhörighet och en avslappnad och inspirerande atmosfär. Samarbete med jaktvårdsförening arna Det är inte svårt att arrangera jaktläger och skyttedagar, men det kräver insatser av föreningens aktiva medlemmar och samarbete med jaktvårdsföreninge n på orten. Jaktvårdsföreningar na är en kraftresurs vars betydelse inte nog kan understrykas. Ett av syftena med jv-föreningarnas verksamhet är att stöda arrangemang av det här slaget och ordna kurser. Därför är jv-föreningarna i regel positivt inställda till sådana här initiativ till samarbete från jaktföreningarna. Jv-föreningarna bistår med både undervisningsmateria l och finansiering. En del av jv-föreningarnas finansiering kommer uttryckligen att bygga på de kurser och utbildningar som de erbjuder, vilket betyder att det också bland dem som intresserar sig för jv-föreningarnas intäkter finns ett intresse för kurser och utbildningar. Arrangera som vanligt För dem som ordnar kurser och jakter riktade till kvinnor är det lätt hänt att de gör för mycket. En jakt fungerar för det mesta bäst om kvinnorna inkluderas på jämställd fot och jakten arrangeras så som jakterna brukar arrangeras. Då blir det enkelt och naturligt för arrangörerna och arrangemangen får flyt. Vid undervisning i skytte är det förnuftigt att lägga ansvaret på dem som har undervisat i skytte förut och är vana vid att handleda nybörjare. Numera finns det hjälp att få också från den kommersiella sidan, vilket betyder att det finns professionell hjälp att tillgå. Till exempel gevärsskolan och hagelskolan kan ställa upp på kurser och lära ut skytte. En bra och inspirerande inledning sporrar deltagarna att fortsätta med skyttet. Däremot får en allt för svår och krånglig början deltagarna att tappa både sugen och intresset. Lägren och skyttedagarna har dessutom bekräftat att separata skjutbanekvällar för kvinnor sänker tröskeln för att öva vidare på det som man har lärt sig och upprätthålla skjutskickligheten. Det får kvinnorna att fortsätta med jakten. Med tanke på skytteundervisning en är det också bra om flera deltagare befinner sig på samma nivå. Då går det att behandla problem gemensamt och effektivt. Tjäderhönorna som jagar I Rovaniemi har det två gånger arrangerats ett årligt jaktläger för damer kallat Eräkoppelot, tjäderhönorna som jagar. Deltagarna får inte bara jaga utan tränar också skytte med studsare och hagelgevär. Som kronan på verket har Rovaniemi jv-förening som avslutning på lägret ordnat ett tillfälle att skriva jägarexamen och avlägga skjutprov. Flera av lägerdeltagarna har sagt att lägret har varit väldigt givande och lärorikt både vad jakten och undervisningen beträffar. I jämförelse med jägarkurserna har det funnits större möjligheter att anpassa lägrets innehåll efter personliga önskemål. Det går att fördjupa sig i frågor som deltagarna grunnar på. Lägerdeltagarna har uppskattat möjligheten att delta i jakter utan förutfattade meningar. Under årets älgjakt lyckades en av deltagarna till och med fälla en älg. För de arrangerande föreningarna innebär det en vitaminspruta att ordna läger och skjutbanedagar. Det gjuter nytt liv i verksamheten hos föreningar som har fastnat i gamla hjulspår. De positiva kommentarerna har inspirerat arrangörsförenin garna att fortsätta med verksamheten. Jaktföreningarna Sierijärven metsästysseura ry och Oikaraisen eräja kalamiehet ry kommer att fortsätta arrangera jaktlägret och hoppas på att de jagande tjäderhönorna ska bli ett årligen återkommande jaktoch skytteläger. De ovannämnda föreningarna är dock inte de enda i Rovaniemitrakte n som arrangerar jakt och kurser för kvinnor. Även föreningen Narkaus-Kämän erä ry har ordnat en skyttedag för damer som lockade skytteintressera de kvinnor i trakterna kring Ranuantie. Förhoppningsvis kommer fler föreningar runt om i landet att arrangera kurser och jakter för damer under nästa år. Kvinnorna är jaktens outnyttjade kraftresurs Studsarskyttet intresserar eftersom en stor del av de jagande damerna har siktet inställt på älgjakten redan från början. För nybörjare kräver hagelskyttet handledning och tålamod. På läger och skjutbanedagar går det att ge individuell handledning. Gruppfoto på deltagarna i det andra jaktlägret för damer. En lyckad älgjakt kröner jaktlägret. Här visade karlarna bara riktningen medan lägerdeltagarna med egna krafter släpade iväg med älgen. Att hålla paus i jakten vid en brasa är en jaktkulturell upplevelse. Jägaren 2 l 2019 l 20 En hurdan tidning vill DU läsa? Nästa år förnyar vi tidningen Jägaren. Därför kommer vi i varje nummer under detta år att fråga läsarna vad ni tyckte om tidningen. Gå in på www.riista.fi och berätta vad du tyckte om det här numret (2/2019) av tidningen Jägaren Ett stort tack till alla som redan har deltagit i enkäten! Läsarna tyckte att de här artiklarna i föregående nummer av tidningen Jägaren (1/2019) var de intressantaste: Jä g ar en Du åker väl till jaktvårdsföreninge ns årsmöte? Jä g ar en SKJUTPROVEN NU I OMA RIISTA H U I P P U M E R K K I M M E Ruutia, ruutia, ruutia erikoishintaan tammikuusta maaliskuuhun ! Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis. fi Vihtavuori-ru utia tammikuussa • ostaessasi Lapua® .224tai .30-kaliiperisi a latauskompone tteja yhden myyntierän, tarjoamme kilon Vihtavuoren N133-jälleenla tausruutia erikoishintaa n 79,00 €/kg Vihtavuori-ru utia helmikuussa • ostaessasi Lapua® .224tai .30-kaliiperisi a latauskompone tteja yhden myyntierän, tarjoamme kilon Vihtavuoren N135-jälleenla tausruutia erikoishintaa n 79,00 €/kg Vihtavuori-ru utia maaliskuussa • ostaessasi Lapua® 6,5 mmtai 9,3 mm-kaliiperis ia latauskompone tteja yhden myyntierän, tarjoamme kilon Vihtavuoren N140-jälleenla tausruutia erikoishintaa n 79,00 €/kg Tarjoukset ovat voimassa mainitun kuukauden tai niin kauan kuin tarjoustuott eita riittää. Nordis Oy Lapua ja Vihtavuori Metsästäjä nro1 2019_210x267m m.indd 1 19.12.2018 9:59:26 1 l 2019 44 l Jägaren 1 l 2019 Jägaren 1 l 2019 l 45 TERO KUITUNEN Slutstycket på en cylinderstudsare Vårda ditt jaktgevär DEL 1 Artikeln Grundläggande vapenvård i föregående nummer gav inspiration till en mera ingående behandling av ämnet. Läsarna skickade in frågor till redaktionen och oftast handlade de om isärtagningen av ett cylinderlås. Därför ska den första delen i den här nya artikelserien handla om just detta. För att rengöra och serva ett cylinderlås behöver man i allmänhet inte plocka isär låset i sina minsta beståndsdelar. Eftersom det finns en mängd varianter av den här låstypen så nöjer vi oss med att visa bilder på en handfull exempel. Om du inte hittar ditt eget gevär bland bilderna så kan du söka på nätet med sökorden ”Gevärets märke och modell och bolt disassembly”. Anvisningarna ges ofta som en video. Sako Bilder TERO KUITUNEN Även bland Sakos gevär förekommer det flera olika låskonstruktioner. Låset i vårt exempel är av en litet äldre modell från tiden före dagens modell 85 och föregångaren modell 75. Isärtagningen av det här Sakolåset är väldigt enkel. Vrid den bakre delen medsols ? (bakifrån sett) tills den öppnar sig och du kan plocka ut delarna som finns innanför. Hopsättningen går i omvänd Tikka LSA-55 (M55) Bilder TERO KUITUNEN För isärtagningen av låset på äldre Tikka-gevär gäller samma anvisningar som för Sako ovan. ?? Vid hopsättningen finns det dock en liten skillnad: för att trycka ihop slagstiftsfjädern ska du trycka på det holkformade bakstycket, men det kräver kraft i nyporna. Alternativt kan du använda ett skruvstäd som du vadderar med tejp. ? Mosin Nagant Låset på det här så kallade militärgeväret ser komplicerat ut men är enkelt att ta isär. Lösgör slagstiftspaketet genom att vrida bakstycket ett fjärdedels varv motsols; då lossnar den listliknande delen på sidan av låset och låsets främre del. ? Därefter trycker du slagstiftets spets mot ett lämpligt hårt underlag och vrider loss bakstycket; nu kan du plocka ut slagstiftet och fjädern. ? Ihopsättningen går i motsatt ordning. Observera att det baktill på låset finns linjer för uppriktning som visar när bakstycket är vridet tillbaka i rätt ställning. Isärtagningen av låset på en Remington kräver ett par hjälpmedel, men i övrigt är det väldigt enkelt. Med exempelvis ett skosnöre ? drar du Bilder MARKUS FORSSTRÖM Bilder TERO KUITUNEN ordning. Nu måste du trycka ihop slagstiftsfjädern ? , men det är också det enda som är litet knepigare under hela operationen. Remington M700 slagstiftet bakåt tills urtaget på sidan av stiftet blir synligt. Där passar exempelvis ett fem cents mynt, som hindrar slagstiftet från att slå framåt igen. Nu går det att vrida loss den bakre delen av låset från stommen ? . Ihopsättningen går i omvänd ordning. ? ? ? ? Tikka T3 och T3x Bilder ARTO MÄÄTTÄ Låset på det här så kallade militärgeväret ser komplicerat ut men är enkelt att ta isär. Lösgör slagstiftspaketet genom att vrida bakstycket ett fjärdedels varv motsols; ? då lossnar den listliknande delen på sidan av låset och låsets främre del. ? Därefter trycker du slagstiftets spets mot ett lämpligt hårt underlag och vrider loss bakstycket; nu kan du plocka ut slagstiftet och fjädern. Ihopsättningen går i motsatt ordning. Observera att det baktill på låset finns linjer för uppriktning som visar när bakstycket är ? vridet tillbaka i rätt ställning ? . ? ? ? ? ? ? ? ? ? 8 l Jägare n 1 l 2019 Jägare n 1 l 2019 l 9 Finsk våtmarks skötsel nu på världska rtan Finlands viltcentr als projekt Hembyg dsvåtma rk Life+ har belönats med det internat ionella viltvårds rådet CIC:s Markhor -pris. Det delas ut vart annat år till en person eller organisa tion, eller ett projekt som har gjort en berömlig insats för naturvår den och natursky ddet. Enligt kriterier na ska mottaga ren i sin naturvår d säkerstä lla mångfal den i naturen, välfärde n för invånarn a på orten och den hållbara jaktens princip. Det var första gången som priset gick till en europeis k mottaga re. P rojektet Hembygd svåtmark var en gemensam kraftsaml ing som engagera de markägar e, jägare, jaktfören ingar och Finlands viltcentra l. Genom projektet iståndsat te vi eller anlade 48 modellvåtma rker på olika håll i landet. Sammantage t uppgick projektar ealen till ungefär 340 hektar. Projektet ökade våra kunskape r om sjöfåglarn as och våtmarke rnas betydelse medan de praktiskt upplagda modellpla nerna hjälpte markägar na vid planering en av deras objekt, både under projekttiden och efter den. Tack vare fortsatt rådgivnin g och planering shjälp har vi dessutom realiserat ett stort antal iståndsättninga r även efter projektet eftersom jägarna och markägar na är intressera de och fortsätter med uppgiften . – Arbetet med att iståndsätta, anlägga och sköta våtmarke r är vård av livsmiljöe r i elitserien ! Jaktfören ingarnas och markägar nas långa traditione r beträffan de viltvård och talkojobb skapade ett fundamen t för det här projektet, berättar vilthushå llningsch ef Jarkko Nurmi. – Jägarnas roll som naturvård are blev synlig och det inspirera de folk på landsbygden att börja sköta om våtmarke rna. Under de senaste åren har rekordmå nga våtmarke r blivit anlagda med hjälp av stöden för jordoch skogsbru k och med talkokrafter . Iståndsät tningen av våtmarke r på det nya och kundnära sättet ledde också till ett tätare samarbet e mellan olika förvaltningsomr åden. Som bäst bereder jordoch skogsbru ksministe riet tillsamm ans med miljömin isteriet en gemensam fortsättni ng på projektet med sjöfåglarn a och våtmarkerna som målgrupp . Sjöfåglar nas framtid är beroende av livsmiljöe rnas kvalitet och kvantitet , och jaktens hållbarhe t. Detta är faktorer som markägar na och jägarna kan påverka direkt i sina marker. Vi skapar förutsättn ingar för sjöfågelst ammarna att växa genom att anlägga, iståndsätt a och sköta våtmarke r, jaga återhållsa mt och bedriva effektiv jakt efter små rovdjur och kråkfågla r. Förhoppn ingsvis kommer markhorp riset att ytterligar e stärka motivatio nen att vårda sjöfåglarn as livsmiljöe r. Dessutom kan priset förhoppn ingsvis öppna fler internation ella kanaler för finansieri ngen. Att sjöfåglarn a får mycket ungar är någontin g som gynnar samtliga jägare i Europa, påpekar specialpla nerare Mikko Alhainen . Projektet Hembygd svåtmark pågick åren 2010 till 2015 och finansiera des av EU Life+, Finlands viltcentra l och jordoch skogsbru ksministe riet. Ytterlig are informa tion om projekt et hittar du på adresse n www.k osteikko .fi/sv/. International Council for Game and Wildlife Conservation CIC Markhor Award for Outstanding Conservation Performance George Aman President of the CIC George Aman Return of Rural Wetlands LIFE+ Coordinated by Finnish Wildlife Agency Co-fi nanced by Ministry of Agriculture and Forestry and EU LIFE+ JU HA SI EK KI N EN Jä g ar en ANSÖKNINGSTIDEN FÖR HJORTDJURSLICENS BÖRJAR 3.4. Pvm Paikkakun ta Yhteistyöss ä 4.4. Salo Metsästäjä liitto 11.4. Hyvinkää J. Kärkkäine n Oy 16.4. Nakkila Sissos-myy mälä Oy 10.5. Nokia Häijään Urheilutarv ike Ky 15.5. Ylistaro Asepaja M. Vuorela 21.5. Iisalmi Pohjois-Sa von Luontovaru ste Oy 5.6. Haapajärv i Raimo Olkkonen Oy 7.6. Leppävirta Green Trail Oy 13.6. Kajaani Aseja Optiikkahu olto H. Korhonen Oy Pvm Paikkakun ta Yhteistyöss ä 4.4. Salo Metsästäjä liitto 11.4. Hyvinkää J. Kärkkäine n Oy 16.4. Nakkila Sissos-myy mälä Oy 10.5. Nokia Häijään Urheilutarv ike Ky 15.5. Ylistaro Asepaja M. Vuorela 21.5. Iisalmi Pohjois-Sa von Luontovaru ste Oy 5.6. Haapajärv i Raimo Olkkonen Oy 7.6. Leppävirta Green Trail Oy 13.6. Kajaani Aseja Optiikkahu olto H. Korhonen Oy Lisätietoja: Nordic Distribution Oy Nordis Teuvo Louhisola Oy www.nordis.fi www. teuvolouhiso la.fi Lisätietoja: Nordic Distribution Oy Nordis Teuvo Louhisola Oy www.nordis.fi www. teuvolouhiso la.fi Premium Tour 2019 Premium Tour 2019 Menossa mukana myös: Team Karhukopla FinnHunting Oy Mitsubishi Delta Auto Oy Continental Rengas Oy Chipsters Food Oy Menossa mukana myös: Team Karhukopla FinnHunting Oy Mitsubishi Delta Auto Oy Continental Rengas Oy Chipsters Food Oy Nordis Oy Premium Tour 2019 VE Metsästäjä nro 2 210x267.indd 1 25.2.2019 10:34:42 EFFEKT I MÅRDHUNDSJAKT EN! 2 l 2019 Jägaren 1 l 2019 l 17 16 l Jägaren 1 l 2019 På tredje plats i tävlingen För viltet: Hundratals timmar på gåsmyrar, tiotusen kilometer med bil och ansökningar om ringmärkningstillstånd. Dessutom ska gässen hittas, fångas och ringmärkas! Jobbet med att ta fram information som stöd för förvaltningen av sädgåsen kräver svett, tålamod och stenhård kondition. Det har de här gubbarna som kallar sig Metsähanhimiehet, sädgåsgrabbarna. METSÄHANHIMIEHET SKJUTPROVEN nu i tjänsten Oma riista D et elektroniska mottagandet av skjutprovet testades under fjolåret i sexton jaktvårdsföreningar och vidareutvecklades enligt de synpunkter och kommentarer som vi fick. Syftet var att underlätta och försnabba provmottagarnas och verksamhetsledarnas arbete och att på ett enklare sätt än hittills få fram skjutprovsstatistik för jv-föreningarna och intygen över avlagt skjutprov för jägarna. Responsen på pilotförsöket var konstruktiv och testarna entusiastiska; ett stort tack till deltagarna för er medverkan! Från början av innevarande år (2019) har de här funktionerna utvidgats till att omfatta hela landet. Hädanefter ska varje jaktvårdsförening sköta skjutprovet och intyget över avlagt skjutprov elektroniskt. Från och med i år kommer skjutprovsresultaten att visas i tjänsten Oma riista. Det elektroniska intyget över avlagt skjutprov är lika giltigt som intyget på papper, som inte kommer att avskaffas. För att ett skjutprov ska avlöpa smidigt krävs det att minst två men helst tre provmottagare behärskar det elektroniska. För att garantera det här gör vi detaljerade anvisningar för provmottagarna, öppnar en testbana på nätet och ordnar utbildningar under våren. Erfarenheterna visar att mottagandet av skjutprov går smidigast med appen i provmottagarens egen telefon eller surfplatta. De försvunna skjutprovsintygen blir historia I år kommer således intyget över avlagt skjutprov att omedelbart efter betalningen överföras till Oma riista, både på nätet och i appen. Intyget landar i vyn för egna uppgifter tillsammans med jaktkortet. Därefter kan jägaren skriva ut jaktkortet inklusive hans gällande skjutprov. Anteckningarna om godkända prov överförs från Oma riista till det lagstadgade jägarregistret. Det går fortsättningsvis att få ett utskrivet pappersintyg för ett godkänt skjutprov, men tack vare den elektroniska anteckningen är en jägare inte längre tvungen att betala jv-föreningen för ett nytt intyg på papper om han skulle ha tappat originalet. Skjutprovsinformationen kan dessutom användas i andra tjänster. Så småningom ska jaktföreningar och jaktlag också kunna använda de elektroniska uppgifterna om avlagda skjutprov när de gör en ansökan till Forststyrelsen om områdestillstånd. Asiakaspalvelu p. 029 431 2001 asiakaspalvelu@ riista.fi Verkkosivut www.riista.fi Sähköinen asiointi oma.riista.fi Kirjaamo Sompiontie 1, 00730 Helsinki kirjaamo@riista.f i Lupahallinto Sompiontie 1, 00730 Helsinki lupahallinto.kirja amo@riista.fi Y-tunnus 0201724-4 Verkkolaskut 003702017244 laskut@riista.fi Metsästäjän nimi: Pentti Mujunen Jakeluosoite: Mujunenkatu 33720 Mujunenkaupunki Kotipaikka: 203 Maksupäivä: 02.06.2018 Metsästäjänumero : 88888888 Syntymäaika: 11.11.1911 Riistanhoitoyhdist ys ja nro: Nokian seudun riistanhoitoyhdistys (368) TODISTUS RIISTANHOITO MAKSUN SUORITTAMISE STA METSÄSTYSKOR TTI 01.08.2018 ? 31.07.2019 TEHTÄVÄT RIISTANHOITOY HDISTYKSESSÄ: Ampumakokeen vastaanottaja Nokian seudun riistanhoitoyhdisty s (368) 1.8.2018 ? 31.7.2023 AMPUMAKOKEE T: Metsäkauris Nokian seudun riistanhoitoyhdisty s (368) Voimassa 6.11.2018 ? 6.11.2021 Hirvi / Peura Nokian seudun riistanhoitoyhdisty s (368) Voimassa 5.4.2018 ? 5.4.2021 Karhu Tampereen riistanhoitoyhdisty s (376) Voimassa 19.9.2017 ? 19.9.2020 Jousi Tampereen riistanhoitoyhdisty s (376) Voimassa 19.9.2017 ? 19.9.2020 HUOM! Tässä kuitissa mainittu metsästäjä on vastuuvakuutettu maksupäivästä lukien kuitin voimassaolon loppuun. Vakuutus kattaa ampuma-aseella toiselle aiheutetut vahingot ei kuitenkaan esinevahinkoja. Vakuutukseen liittyvä metsästäjän yksityistapaturmav akuutus kattaa aseen laukeamisesta tai räjähtämisestä metsästäjälle itselleen aiheutuneet vahingot. Vakuutus on näiltä osin voimassa myös Pohjoismaissa ja EU-maissa. Vahingoittunutta eläintä poliisin toimeksiannosta Suomessa jäljittävä riistanhoitomaksu n maksanut metsästäjä kuuluu vakuutuksen piiriin samoin kuin hänen jäljitystehtävää suorittava koiransa. Vahingon tapahduttua ottakaa viipymättä yhteys LähiTapiolaan, puh. 010 19 5105 Jos haluatte vaihtaa riistanhoitoyhdisty stä, on siitä ilmoitettava metsästäjärekisteri in sähköpostilla, faksilla tai postitse. Kaikissa metsästyskorttiin ja Metsästäjä-lehden postitukseen liittyvissä asioissa Teitä palvelee: Metsästäjärekister i PL 22 00331 Helsinki puh 029 431 2002 (arkisin 8-18) e-mail: metsastajarekisteri @innofactor.com TULOSTETTU OMA RIISTA -PALVELUSTA 18.12.2018 1 / 1 Dokumenten som krävs vid skjutprov Den som anmäler sig till ett skjutprov ska förete ett giltigt jaktkort eller ett jaktkort som är betalt för följande jaktår. Det här fungerar smidigt med Oma riista-appen. Det går också att anmäla sig med dagens officiella ID eller ett körkort med streckkod. Det är säkrast att betala jaktkortet i god tid före skjutprovet eftersom det tar ungefär en vecka för informationen om betalningen att överföras till Oma riista. Dessutom ska skytten innan han inleder provet förete för skjutprovsövervakaren ett giltigt innehavstillstånd eller parallelltillstånd för geväret som han ska skjuta med. På övervakarens uppmaning ska han också kunna styrka sin identitet. Jägaren 1 l 2019 l 13 12 l Jägaren 1 l 2019 34 l Jägaren 1 l 2019 Jägaren 1 l 2019 l 35 ARTO MÄÄTTÄ Klä dig löst och ledigt vid vaktjakt Kylan är en gammal bekant för den som ägnar sig åt vaktjakt på vintern. Klädseln spelar en viktig roll när det är kallt, men också vid mildare väder om jägaren tänker sitta länge på passet. N uförtiden rekommenderas att man klär sig i flera lager, men för en vaktjägare är detta inte det mest praktiska sättet att klä sig om han (eller hon) inte anpassar klädseln efter hur jakten framskrider. Men att jämt och ständigt justera klädseln är segt, jobbigt och snart också otrevligt. Vid vaktjakt är därför de enklaste lösningarna vad klädseln beträffar oftast också de som fungerar bäst. Bylta inte på dig för tidigt En typisk vaktjakt börjar med att jägaren klär på sig jaktkläderna. Därefter kör han bil till platsen där jakten ska äga rum och sedan promenerar han till gömslet. Men i den här tågordningen ingår alla förutsättningar för att han inom kort ska bli överraskad av kylan och att vaktjakten blir lika kort som otrevlig. Det här beror på att jägaren har byltat på sig allt för tidigt och att kläderna hinner bli fuktiga på vägen till gömslet. Om vi plockar isär vaktjakten i sina beståndsdelar så lägger vi märke till just detta, att förflyttningen till gömslet ska göras så, att man inte börjar svettas. Det enklaste knepet är att köra hemifrån i lätta och svala kläder, och dra på sig mera först när man ska promenera till gömslet. På det här viset börjar du inte svettas och varken underkläderna eller strumporna blir fuktiga. Kroppsvärmen håller kläderna lagom varma under förflyttningen. Justera klädseln Ett av de bästa sätten att klä sig för vaktjakt är att ovanpå understället ha ett lätt jaktställ och göra förflyttningarna klädd på det viset. Klädseln räcker till för körningen och eventuellt också för förflyttningen från bilen till gömslet. Först när du är framme vid gömslet drar du på dig det yttersta lagret, fodrade byxor och jacka, eller en overall. Det samma gäller för skodonen; byt de lätta kängorna som sista punkt på programmet. Ett gammalt knep som snöskoterguider använder är att ta på sig de torra och kalla kängorna allra sist; då håller sig fötterna torra. Det är uttryckligen fukten som är den värsta fienden vid kallt väder och det går inte att effektivt vädra ut fukten ur kängorna. Det kan kännas ruggigt att dra på sig ”köldkläderna” vid bakluckan på bilen eller vid gömslet, men bara det yttersta lagret sitter tillräckligt löst och ledigt så är det inga problem att dra det ovanpå kläderna. I synnerhet overaller går snabbt och enkelt att dra på sig. Om promenaden är kort så går det självfallet att dra på sig overallen tidigare, men håll då dragkeden öppen ända tills kläderna känns varma. På det viset undviker du att bli svettig. Dra upp dragkeden först när du tycker att det behövs. Att tänka på när du klär dig för vaktjakt Vid vaktjakt är egenskaperna hos det yttersta lagret kläder avgörande för både komforten och värmeisoleringen. Kläderna får absolut inte strama när du sitter och de ska kännas luftiga också i de ställningar som du använder dem i. Därför kan en inbiten vaktjägares klädsel beskrivas som lös och ledig. Det viktigaste beträffande byxorna eller overallen är isoleringen på baken, knäna, axlarna och armbågarna. På de här ställena ligger tyget i det yttersta klädlagret – oavsett om det är en overall eller ett tvådelat ställ – närmast huden, så det är här som kylan kryper in. Vid vaktjakt är det alltså bara bra om baken och knäna på byxorna är isolerade och styva. Styvheten hos isoleringen på knäna höjer ofta det yttersta skiktet från huden, vilket ger ett generösare skikt med luft. Beträffande kängorna så spelar sulans isolerande egenskaper en avgörande roll. Ju fortare kylan tränger från skosulorna till fotsulorna desto snabbare börjar jägaren frysa om fötterna. När du sitter försvagas blodcirkulationen i benen och kroppen reglerar temperaturen genom att i första hand strama åt blodcirkulationen i armarna och benen. Kroppen prioriterar alltså värmen i bålen och därför börjar man först frysa om händerna och fötterna. Nedkylningen tilltar om skosulorna inte isolerar. Skydda halsen och huvudet Människans huvud och hals är som en vidöppen dörr för värmeförluster. Därför ska det man har på huvudet vara varmt och täcka en så stor del av huvudet som möjligt. En pälsmössa, det vill säga en ludiskuffare, är ett bra val. Kompletterad med krage eller halsduk förhindrar du värmeläckage och gör timmarna i gömslet trivsammare. Ett beprövat knep är att tidigt i proceduren ta på sig en hjälmmössa även kallad balaklava eller rånarluva som täcker halsen och ta på sig ludiskuffaren först när det börjar kännas kallt om huvudet. Då blir du inte svettig om huvudet. Vid köldgrader är torrt det samma som varmt och behagligt! Efter det fällande skottet En tung och bylsig klädsel är inte bara svettframkallande utan blir dessutom ett problem när jägaren har avlossat det fällande skottet. Det går lättare att hämta det fällda bytet eller följa ett skadat djur om du först tar av dig det tjocka yttersta lagret kläder. Det gör den delen av jakten som kräver rörlighet lättare, trevligare och effektivare. Om du rör dig med alla vaktjaktskläder på så stiger kroppstemperaturen hastigt och det börjar kännas kvavt och hett. En jägares utrustning Skodonen är avgörande för att jägaren ska ha det varmt och bekvämt om fötterna. Lyckad vaktjakt kräver kängor som har rejäla sulor och är lätta att torka. Om du tar på dig kängorna när de är kalla så slipper du svettiga och kalla fötter. Vid vaktjakt är det inte alltid så kallt att det knäpper i knutarna. Det kan också vara tiden som jägaren tillbringar i gömslet som är det besvärliga. Men klädseln avviker ändå inte det minsta från dagarna med sträng kyla. Med en lös och ledig overall ovanpå mellanskiktet, huvudet och halsen omsorgsfullt skyddade och varma känger blir jakten alldeles säkert angenäm. Det blir enklare att hämta det fällda bytet om du först skalar av dig det yttersta skiktet. Det är tungt att plumsa i snön med alla kläder på! Ett komihåg Lätta på klädseln när du ska röra på dig och förflytta dig Ta på dig vaktjaktskläderna först när du behöver dem och kläderna känns svala Klä dig i lager; ett underställ, ett mellanlager och ett fodrat ytterskikt Täck huvudet och halsen med omsorg Undvik att svettas Luft isolerar bäst; klä dig därför löst och ledigt